Tunets likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Tunets likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling VT 2016/ VT2017 1

2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 1. Uppföljning av föregående plan 4 2. Medverkan av barn och vårdnadshavare 5 3. Främjande arbete 6 4. Förebyggande arbete 8 5. Åtgärdande arbete Förankring, hur görs planen känd? Utvärdering och uppföljning 19 Bilagor 21 2

3 Grunden för likabehandlingsplanen bygger på Skollagen, Barnkonventionen och Läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10). Varje förskola i Mjölby kommun utarbetar sin egen plan för likabehandling och kränkande handling. Planen är ett levande dokument och utgår ifrån barnen, vårdnadshavarna och pedagogerna som finns på förskolan just nu. 3

4 1. Uppföljning av föregående plan Det har varit en lång process att revidera och börja om på en ny likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Vi har bytt ut pedagoger i gruppen som arbetar med dessa frågor. Under hösten 2015, hade vi mindre tid avsatt för möten. Vi har dock arbetat med att utveckla vårt arbete. Hösten 2015 fick vårdnadshavarna svara på frågor kring detta arbete på ett föräldramöte. Året innan gav vi ut enkäter till alla vårdnadshavare att svara på hemma, men det resulterade i bara åtta svar av ca 80 möjliga. Därför tänkte vi att det vore bättre med gruppdiskussion på föräldramöte. Planen har ändå hållits levande bland barn, pedagoger och vårdnadshavare då vi i olika konstellationer lyft dessa frågor och arbetat med likabehandlingsfrågor och värdegrundsfrågor. 4

5 2)Medverkan av barn och vårdnadshavare 1) Barn Barnen har blivit intervjuade om hur de upplever sin inne- och utemiljö. De barn som inte kan svara på intervjufrågor har observerats av pedagoger. 2) Vårdnadshavare Vid höstens föräldramöte 2015, fick vårdnadshavare ut frågor som handlade om likabehandlingsarbete och värdegrund (se bilaga sid 32) Detta för att göra vårdnadshavarna delaktiga och att uppmärksamma att deras åsikter är viktiga för verksamheten. Likabehandlingsplanen introduceras vid inskolningen. Den finns tillgänglig i tamburen på avdelningen och även på hemsidan. Synpunkter från vårdnadshavare angående frågor kring värdegrundsarbetet lyfts i likabehandlingsgruppen. Alla har haft chans att lämna åsikter i tamburen. 5

6 3. Främjande arbete 1) Mål: Barn, vårdnadshavare och pedagoger ska känna sig trygga i verksamheten För att detta ska ske krävs: -närvarande och aktiva pedagoger, vilka aktivt lyssnar på barnen, vårdnadshavare och kollegor och tar det som sägs på allvar. Pedagogerna finns där barnen är. Respektera varandra och vikten av allas lika värde utifrån sina förutsättningar För att detta ska ske krävs: - att pedagogerna är goda förebilder genom att ha ett sådant förhållningssätt som bygger på ömsesidig respekt gentemot varje individ, att pedagogen tar sig tid att lyssna färdigt, att pedagogen inte tar något förgivet utan tar reda på fakta. 6

7 Tunets barn, vårdnadshavare och pedagoger är lika viktiga oavsett avdelningstillhörighet. Vikten av att känna gemenskap och få uppleva sig som en tillgång förskolan. För att detta ska ske krävs: - öppen kommunikation mellan barn, vårdnadshavare och pedagogerna på Tunet. Alla pedagoger ser och ansvarar för alla barn som är ute, pedagogerna arbetar vid behov över avdelningsgränser och lär därigenom känna barnen bättre. Vi möjliggör för barnen att lära känna varandra över avdelningsgränser, både inne och ute. Sträva emot att dela in barnen i mindre grupper För att detta ska ske krävs pedagoger som kan arbeta självständigt, vara flexibel och lyhörd för barn och pedagoger. 7

8 4. Förebyggande arbete 1) Kartläggning a) Barn Våren 2016 intervjuar vi ett urval av barn på Tunets förskola. Även observationer har skett. Detta för att se var barnen leker och var de inte leker och vad detta kan bero på. Dessa frågor kommer barnen att få besvara: Var brukar du leka ute? Varför leker du där? Finns det någonstans på gården som du inte brukar leka? Varför? Likabehandlingsgruppen ansvarar för att detta genomförs. Det som kommer fram i intervjuerna kommer vi att arbeta med i likabehandlingsgruppen och i barngrupperna, så att barnens tankar lyfts och tas på allvar. 8

9 b) Vårdnadshavare: Hösten 2015 har vi föräldramöte där vårdnadshavare får diskutera frågor kring likabehandlingsarbete (se bilaga sid 21). Detta för att få en bild av vårdnadshavarnas syn på dessa frågor. Vi kommer att arbeta vidare med de svar och synpunkter som framkommer i diskussionerna. 9

10 2) Resultat av intervjuer a) Barnintervjuer/observationer Avdelningarna Tant Gredelin, Farbror Blå och Tant Grön har gjort barnintervjuer i månadsskiftet februari/mars angående barnens utemiljö på gårdarna. De barn som inte har språket har vi observerat i deras utemiljö. Det som har framkommit i intervjuerna är bl.a. att flera barn vill leka i skogen, men att det vore bättre om fröknarna var med där. Vi tänker även att pedagog borde finnas i anslutning till skogen som en trygghet och observatör. Någon tycker att det är skönt att leka i skogen vid grillen för det är tyst där. Det har framkommit att på lilla gården finns det bara en stor cykel och det tyckte något barn var tråkigt. Många barn påtalar att det är mycket skrik på vissa platser på gården, de tycker att det är jobbigt. Önskemål från barnen är att öppna upp lekstugan. De saknar den. Barnen berättar att de cyklar gärna, leker i sandlådan, åker rutschkana, gungar, leka vid grillen, leka med 10

11 vatten, klättra i tornet/klätterställningen i skogen, snurra runt och klättra på ställningen bredvid lekstugan. När vi frågade om inneleken svarade barnen att de inte leker i vissa rum för att de upplever att det är mycket barn i dessa rum. Barnen väljer att leka i rum där man kan stänga in sig och bygga några få barn tillsammans. Lekar som barnen väljer inne är: rollek, bygga med lego, plusplus, spela spel, pussla, bädda för dockorna, laga mat, böcker, skapa, rita mm b) Vårdnadshavares diskussioner föräldramöte Det som framkommer i vårdnadshavarnas reflektioner kring vad som är viktigt för at skapa en trygg miljö i förskolan för barnen : är att det är viktigt att pedagogerna har ett bra förhållningssätt, att barnen är trygga och trivs med pedagogerna, att man arbetar i mindre grupper, att miljön är trygg så att barnen inte skadar sig, att pedagogen ser barnet vid lämning och tar med sig barnet in på avdelningen att det är bra kontakt mellan pedagoger och vårdnadshavare. 11

12 Vårdnadshavarna reflekterar kring en förskolemiljö där alla barn är lika värda : Det är där alla blir sedda, ges samma möjligheter, alla får möjlighet att prova utbudet av material, där barnen får bli trygga och får upptäcka. En miljö där barnen blir respekterade, där man inte ser efter genus och alla leker tillsammans. Vårdnadshavarna reflekterar kring en förskoleverksamhet där alla barn får utvecklas utifrån sina egna/individuella förutsättningar : Pedagogerna är lyhörda till barnens behov, att det finns tillräckligt med tid för personalen, alla barn får göra sig hörda, ge barnen förutsättningar att öva på det som just det barnet behöver, att det finns varierat med material så barnen får utvecklas. Vårdnadshavarna reflekterar kring hur vårdnadshavare och pedagogerna kan samarbeta för att skapa en trygg förskolemiljö där barnen känner sig uppskattade och inkluderade (får vara med)? : 12

13 Kommunikation, viktigt att föra en dialog hur dagen varit, kontinuerlig feedback, föra information vidare till pedagogerna vad som barnen säger hemma om förskolan, positiv backup hemifrån, positivt med arrangemang från förskolan där vårdnadshavare får delta med sina barn. Vårdnadshavare reflekterar kring hur vårdnadshavare och pedagoger kan samarbeta för att arbeta aktivt för att förebygga och stoppa kränkningar : Kommunikation gällande om vad som sägs hemma/händer på förskolan, lyhörda hemma och i förskolemiljön, att samtal sker med berörda, snabbt och att man gör en eventuell åtgärd, behöver diskutera vad en kränkning är(betyder olika för olika människor) Vårdnadshavare reflekterar kring hur vårdnadshavare och pedagoger kan samarbeta för att lösa konflikter på ett positivt sätt : Kommunikation, ta reda på hur vi på förskolan arbetar när det gäller konflikter mellan barn, göra lika på förskolan/hemma, ha en snabb dialog och uppföljning. 13

14 3.Metod för att förebygga a) Barn Vi uppmuntrar barnen att vara en bra kompis, vara en fiffig kompis, hjälpa varandra, prata med varandra, turtagning, se positiva saker hos varandra, uppmuntra att vara nyfiken på andra kulturer, se olikheter som något positivt, ta ansvar för och vara rädd om t ex lekmaterial, respektera allas lika värde. b) Vårdnadshavare Vi uppmuntra vårdnadshavarna att ta del av vår Likbehandlingsplan och plan mot kränkande behandling, att lyfta saker med pedagogerna på förskolan, som barnen pratar om hemma, att föra en dialog med oss pedagoger i dessa frågor, att komma med reflektioner kring dessa frågor mm. 14

15 5. Åtgärdande arbete Detta kräver en pedagog som: - är närvarande som tar tag i saker direkt när det händer. - genom iakttagelse kan gå in och förebygga eventuella konflikter, detta innebär att pedagogen i första hand låter barnen lösa konflikten själva och finns sedan där som ett stöd om barnen behöver hjälp att reda ut situationen. - har diskussioner med barnen kring känslor i olika situationer i olika sammanhang som t ex i sagor, teater, sånger och samtal.) - har en öppen rak kommunikation gentemot vårdnadshavare. - som för en kontinuerlig dialog med pedagoger i det egna arbetslaget och vid kvällsmöten med övriga där vi diskuterar förhållningssätt och olika dilemman som kan uppstå. -som får kontinuerlig fortbildning i normer, värden, konflikthantering och likabehandlingsfrågor. 15

16 Tunets aktuella dilemman våren 2016: Händelse som har uppstått: Barnet slår andra barn, knuffas, sparkar, nyper, river, biter varandra Åtgärd: Markera att det inte är tillåtet och att det gör ont. Pedagogen försöker vara ett steg före och finnas nära barnet som utför handlingen, hjälpa och handleda barnet. Försöka förstå orsaken, utveckla och stötta barnets empatiska förmåga. Vi har en öppen dialog med föräldrarna om den aktuella situationen. Ansvar: Alla pedagoger, förskolechef, övrig personal på förskolan och vårdnadshavare. Händelse som uppstått: Verbala kränkningar. 16

17 Åtgärd: Gå in som vuxen och säga stopp. Vi samtalar i barngruppen om hur man ska vara mot varandra och om känslor. Ansvar: Alla pedagoger, förskolechef, övrig personal på förskolan och vårdnadshavare. 17

18 6. Förankring, hur görs planen känd? Varje avdelning informerar om att en ny Likabehandlingsplan och plan mot kränkande Behandling, har upprättats. Planen kommer att finnas på Tunets hemsida: Vi kommer att sätta upp lappar på avdelningarna att planen finns på hemsidan. Det kommer även att finnas låneexemplar, på varje avdelning, vilka vårdnadshavare kan låna och läsa. Alla pedagoger får ett exemplar av planen, som de ska ta del av och arbeta efter. 18

19 7. Utvärdering och uppföljning Likabehandlingsgruppen reviderar och sammanställer, den nya likabehandlingsplanen under junimånad. Vi tar med oss de synpunkter som barnen lyfte vid deras intervjuer och fortsätter att arbeta med inne- och utemiljön, så att den ska kännas bra för barnen. Vårdnadshavarnas reflektioner på föräldramötet kring dessa likabehandlings frågor tas med i kommande arbete framåt. Vi diskuterar med alla pedagoger kring det som framkom och reflekterar kring detta hur vi kan arbeta vidare med detta, så att samarbetet blir bra och givande kring dessa frågor. Det vi ser är att vi önskar återgå till att hitta tillfällen då vi möts i nya konstellationer på Tunet då vi kanske leker på varandras avdelningar och byter avdelningar med varandra. Detta för att man ska känna att Tunet är allas förskola. Dessutom har vi tidigare arbetat i mixade grupper då vi blandat barn och pedagoger och gått runt 19

20 på förskolan och gjort olika stationer. Detta gynnar klimatet på förskolan och man får lära känna nya barn och pedagoger samtidigt som man gör något som stärker vårt arbete i dessa frågor. Vi ser att hösten 2016 kommer att bli speciell i det fallet av att två avdelningar kommer att stanna på Tunet medan två avdelningar flyttar upp till Kungshögas paviljong, då dessa två avdelningar får sina avdelningar renoverade. Detta medför att arbetet blir annorlunda höstterminen. Då det är svårare att arbeta alla tillsammans. Det är bra att vi har ett årshjul i likabehandlingsgruppen där vi kan styra upp årsvis hur vi vill arbeta med dessa frågor. På så vis går man igenom bitar kring Likabehandlingsplanen kontinuerligt. 20

21 Bilagor De sju diskrimineringsgrunderna 22 Skollagen 26 FN s Barnkonvention 30 Diskussionsfrågor från föräldramötet 35 Barnintervjufrågor - byta avdelning 36 21

22 De sju diskrimineringsgrunderna Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Kön Om du har blivit diskriminerad av skäl som har samband med kön kan du anmäla detta. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet. Könsidentitet eller könsuttryck I diskrimineringslagen står att diskriminering som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck är förbjuden. Med det menas personer med en könsidentitet eller ett könsuttryck som hela tiden eller periodvis skiljer sig från könsnormen, exempelvis transvestiter eller intersexuella. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck. Alla människor har könsidentitet och könsuttryck, inte bara transpersoner. Med könsidentitet eller 22

23 könsuttryck menar Diskrimineringsombudsmannen en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt lagen en individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Alla kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering samer, romer, personer med svensk, somalisk, bosnisk etnisk tillhörighet och så vidare. Den etniska tillhörigheten bygger på självidentifikation. Det är alltså individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Alla som har en religion eller en annan trosuppfattning omfattas av skyddet mot diskriminering, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister. 23

24 Funktionsnedsättning I diskrimineringslagen står att diskriminering som har samband med funktionshinder är förbjuden. Med det menas enligt lagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en människas funktionsförmåga. De kan bero på skador eller sjukdomar, som fanns vid födseln, har uppstått senare eller förväntas uppstå. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppet funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning beskriver nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Det är alltså något som en person har, inte något som en person är. Diskrimineringsombudsmannen anser att ett funktionshinder snarare är något som uppstår i en miljö som ställer upp hinder för personer med funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning kan märkas mer eller mindre i olika situationer som till exempel allergier, dyslexi, hörsel och synskador med mera. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse för lagens skydd mot diskriminering. Du är alltså även skyddad av lagen även om du har en mindre omfattande funktionsnedsättning. 24

25 Sexuell läggning Homosexuella, heterosexuella och bisexuella kan anmäla diskriminering som har samband med sexuell läggning. Ålder Med ålder menas enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Alla människor, oavsett ålder, kan anmäla diskriminering som har samband med ålder. Publiceringsdatum: Källa: 25

26 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling Ändamål och tillämpningsområde 1 Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag. Diskriminering 2 Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567). Definitioner 3 I detta kapitel avses med - elev: utöver vad som anges i 1 kap. 3 den som söker annan utbildning än förskola enligt denna lag, - barn: den som deltar i eller söker plats i förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kap., - personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag, och - kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Tvingande bestämmelser 4 Avtalsvillkor som inskränker rättigheter eller skyldigheter enligt detta kapitel är utan verkan. 26

27 Ansvar för personalen 5 Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. Aktiva åtgärder Målinriktat arbete 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8. Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Plan mot kränkande behandling 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. 27

28 Förbud mot kränkande behandling 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. 28

29 Förbud mot repressalier 11 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i kapitlet. Skadestånd 12 Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter enligt 7, 8, 9, 10 eller 11 ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier lämnas dock inte, om kränkningen är ringa. Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort. Rättegången 13 Mål om skadestånd enligt detta kapitel ska handläggas enligt bestämmelserna i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål när förlikning om saken är tillåten. 29

30 FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter Nedan finns en kort version av Barnkonventionen, för en lång version klicka här. FN:s konvention om barnets rättigheter består av 54 artiklar. Nedan presenteras de i en förkortad version; alla artiklar tas inte upp i texten. Artikel 1 Ett barn det är varje människa under 18 år. Artikel 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Artikel 3 Barnets bästa ska alltid komma i första rummet. Artikel 4 Konventionsstaterna ska sträva efter att till det yttersta av sina tillgängliga resurser söka förverkliga barnets sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. När resurserna inte räcker till bör man söka lösningar genom internationellt samarbete. Artikel 6 Varje barn har rätt att överleva och att utvecklas. 30

31 Artikel 7 Barnet har rätt till ett namn och en nationalitet. Barnet har rätt, så långt det är möjligt, att få veta vilka föräldrarna är. Artikel 9 Barnet ska inte hållas åtskilt från sina föräldrar mot sin vilja, utom när det är för barnets bästa. Barn som inte bor med båda föräldrarna ska ha rätt att träffa båda två regelbundet. Artikel 10 Ansökningar från familjer som vill återförenas över statsgränser ska behandlas på ett positivt, humant och snabbt sätt. Artikel Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det. När domstolar och myndigheter behandlar fall som rör barnet ska barnet höras och barnets intresse komma i första rummet. Barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet ska respekteras. Artikel 18 Båda föräldrarna har gemensamt det primära ansvaret för barnets uppfostran och utveckling. Barnet bästa ska för dem komma i första rummet. Artikel 19 Barnet har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld och mot vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller andra vårdnadshavare. Artikel Barnet, som berövats sin familjemiljö, ska ha rätt till 31

32 alternativ omvårdnad. Vid adoption ska staterna säkerställa barnets bästa i enlighet med gällande lagar. Artikel 22 Flyktingbarnet har rätt till skydd och hjälp om det kommer ensamt eller tillsammans med föräldrar eller annan person. Artikel 23 Varje barn med fysiskt eller psykiskt handikapp har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv som möjliggör dess aktiva deltagande i samhället. Artikel 24 Barnet har rätt till hälso- och sjukvård. Alla länder ska arbeta för att minska spädbarnsdödligheten och bekämpa sjukdomar och undernäring och avskaffa traditionella, hälsofarliga sedvänjor. Gravida och nyblivna mammor har rätt till hälsovård. Artikel Barnet har rätt till gratis grundskoleutbildning. Undervisningen bör förbereda barnet för livet, utveckla respekt för mänskliga rättigheter och fostra i en anda av förståelse, fred, tolerans och vänskap mellan folken. Artikel 30 Barnet, som tillhör minoritetsgrupper eller ursprungsbefolkningar, har rätt till sitt språk, sin kultur och religion. Artikel 31 Barnet har rätt till lek, vila och fritid. 32

33 Artikel 32 Barnet har rätt att skyddas mot ekonomiskt utnyttjande samt mot hårt arbete som skadar eller hindrar barnets skolgång och äventyrar barnets hälsa. Artikel 33 Barnet har rätt att skyddas från olaglig användning av narkotika. Artikel 34 Barnet har rätt att skyddas mot alla former av sexuella övergrepp och mot att utnyttjas i prostitution och pornografi. Artikel 35 Bortförande, försäljning eller handel med barn ska förhindras. Artikel 37 Inget barn får utsättas för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling och bestraffning. Inget barn får olagligt eller godtyckligt berövas sin frihet. Barnet får inte bestraffas med livstids fängelse eller dödsstraff. Varje frihetsberövat barn ska behandlas humant och med respekt. Barnet har rätt att snarast möjligt få juridisk hjälp. Barnet i fängelse har rätt till kontakt med och besök av sin familj. Artikel 38 Konventionsstater skall vidta alla lämpliga åtgärder för att tillförsäkra att barn under 18 år inte deltar i väpnade konflikter. Barn får inte heller användas eller rekryteras av gerillarörelser m fl. Artikel 39 Barnet som blivit offer för vanvård, utnyttjande, försummelse, tortyr, väpnade konflikter eller annan 33

34 omänsklig behandling har rätt till rehabilitering och social återanpassning. Artikel 40 Barnet, som är anklagat för brott eller blivit dömt för straffbara handlingar, har rätt till en behandling som främjar barnets känsla för värdighet och för andras mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Artikel 41 Rättigheterna i konventionen gäller inte om andra nationella lagar ger barnet större möjligheter att förverkliga rättigheterna. Artikel 42 De stater som anslutit sig till konventionen åtar sig att göra konventionens bestämmelser och principer allmänt kända bland vuxna och barn. Artikel Bestämmelser om hur alla länder som anslutit sig till konventionen ska arbeta för att förverkliga den. En övervakningskommitté inom FN granskar konventionsstaternas rapporter. FN-organ och frivilligorganisationer kan också delta med information till FN. Artikel Regler om hur stater kan ansluta sig till konventionen och när dessa börjar gälla. En reservation som strider mot denna konventions ändamål och syfte skall inte tillåtas. 34

35 Diskussionsfrågor om likabehandlingsarbetet till vårdnadshavare Förskolemiljön Vad tycker ni är viktigt att arbeta med för att skapa en trygg miljö i förskolan för era barn? Hur ser en förskolemiljö ut där alla barn är lika värda? Hur ser förskoleverksamheten ut där alla barn får möjlighet att utvecklas utifrån sina egna/individuella förutsättningar? Samarbetet mellan vårdnadshavare och förskolan Hur kan ni som vårdnadshavare (förälder) och pedagogerna på förskolan samarbeta för att skapa en trygg förskolemiljö där barnen känner sig uppskattade och inkluderade (får vara med)? Hur kan ni som vårdnadshavare (förälder) och pedagogerna på förskolan samarbeta för att arbeta aktivt för att förebygga och stoppa kränkningar? Hur kan ni som vårdnadshavare (förälder) och pedagogerna på förskolan samarbeta för att lösa konflikter på ett positivt sätt? _ Tack för era åsikter! 35

36 Frågor till barnen likabehandling och värdegrund Våren 2016 Namn: Avd: Datum: Utemiljön Var brukar du leka ute? Varför leker du där? Finns det någonstans på gården som du inte vill leka? Varför inte? Innemiljön Var brukar du leka inne? Varför leker du där? Finns det någonstans inne som du inte vill leka? Varför inte? 36