domkretsen Kronprinsessan Victoria gav Förvaltningsrätten i Karlstad möter media SID 4 glans åt Nordiska juristmötet SID 10

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "domkretsen Kronprinsessan Victoria gav Förvaltningsrätten i Karlstad möter media SID 4 glans åt Nordiska juristmötet SID 10"

Transkript

1 nr 3 okt 2011 Bäst med decentralisering? Inne med online Värdegrundsarbete Nämndemännen debatteras domkretsen EN TIDSKRIFT FÖR SVERIGES DOMSTOLAR Förvaltningsrätten i Karlstad möter media SID 4 Kronprinsessan Victoria gav glans åt Nordiska juristmötet SID 10

2 Innehåll nr GD har Ordet Mediafrågan blir tydlig i Karlstad Ärenden flyttas Norrtälje tingsrätt efter neddragning Helhetsgrepp på Domstolsverket Samlingspunkt för nordiska jurister Nya krav på dagens domare Så bekämpas den nya brottsligheten Krav för prövning Öppna dörrar för nordiska kollegor Växeloperatörerna avlastar och ger service Stockholms kriminologisymposium Rön om brottskarriärer angår även domare Ny kostym för domstolssekreterarnas utbildning Nämndemännen debatteras Strategi för Sveriges Domstolar online Gästtyckare Ville Carlström Decentralisering framhålls som det bästa Hallå där! Lena Edesten Chiu

3 domkretsen POSTADRESS Domstolsverket Jönköping TELEFON E-POST CHEFREDAKTÖR Marianne Elvhamre GD har Ordet Foto Carl Johan Erikson REDAKTÖR Helen Larsson Vi hjälper varandra till framgång GRAFISKT ANSVARIG Otto Unge LAYOUT Shepherd Reklambyrå AB ANSVARIG UTGIVARE Petra Thor Jonzon OMSLAGSBILDEN Stockholms tingsrätts lagman Anders Eka tillsammans med Kronprinsessan Victoria vid invigningen av Nordiska juristmötet. OMSLAGSFOTO Carl Johan Erikson TRYCK Edita UPPLAGA ex PERIODICITET Fyra gånger per år NÄSTA NUMMER December 2011 Domkretsen är en gratistidning som ges ut av Domstolsverket till Sveriges Domstolars medarbetare samt till andra som är intresserade av domstolsfrågor. Som ni kan läsa mer om inne i tidningen har den nya utbildningen för domstolssekreterarna nu kommit igång. Det är viktigt att vi alla hjälps åt så att utbildningsmöjligheten verkligen utnyttjas. Vi på Domstolsverket genom att tillhandahålla lagom antal tillfällen på rätt plats och ni på domstolarna genom att informera oss om vad som behövs och inte minst se till att det digra kursutbudet verkligen tas tillvara och att deltagarna vid hemkomsten får möjlighet att använda sig av de nya lärdomarna. Statistiken avseende första halvåret visar en något minskad måltillströmning samtidigt som avverkningen har ökat och balanserna minskat. Fortfarande är emellertid balanserna på flera håll högre än vad som är rimligt och för att komma ner på en acceptabel nivå är det nödvändigt med fortsatta effektiviseringar. Som tidigare vill jag understryka att det är just genom effektiviseringar, inte genom ökat arbetstryck, som vi ska minska balanserna. När jag besöker olika domstolar kan jag också se att man i stort sett överallt har gjort något, i stort eller smått, som andra domstolar skulle ha nytta av att få veta mer om. Jag hoppas därför att det ska finnas stort intresse för att delta i det projekt om erfarenhetsutbyte som startar om någon månad. För det är genom att ta hjälp av varandra som vi kan möta den stora utmaning som vi alla delar att inte bara göra saker rätt, utan också att göra rätt saker. u Barbro Thorblad, generaldirektör, Domstolsverket

4 Fokus media Förvaltningsrättens informatör Frida Karlsson och lagman Anders Österlin tycker det ska vara en självklarhet på domstolarna att möta pressen och förklara vad olika domar och beslut innebär. Förvaltningsrättens lagman Anders Österlin har en ambition att även utbilda nämndemännen i mediefrågor. Det är otroligt viktigt att nämndemännen vet vilken ställning de har och att de är ett med domstolen. Informatören Frida Karlsson aktiverade deltagarna med gruppövningar och direkta frågor. Hon har hört många positiva röster på domstolen om satsningen i mediefrågor. 4 DOMKRETSEN NR 3/ 2 011

5 Mediafrågan blir tydlig i Karlstad Vem, när och hur Förvaltningsrätten i Karlstad ser stora fördelar med att arbeta efter Sveriges Domstolars gemensamma mediestrategi. Domstolens informatör Frida Karlsson är övertygad om att en planerad kommunikation med media ökar tryggheten för medarbetarna genom att de vet vad som ska göras, när det ska göras och av vem. Men framför allt kommer allmänhetens förtroende för domstolarna att öka när vi arbetar med massmedier enligt strategin, säger hon. TEXT SANDRA HÅKANSSON FOTO ROGER BORGELID Frida Karlsson samlade i slutet av juni Förvaltningsrättens medarbetare till en introduktionsutbildning i mediekunskap enligt mediestrategin. På programmet stod bland annat visning av den film som följde med medieväskan, gruppövningar och analyserande samtal utifrån autentiska tidningsartiklar och pressmeddelanden. Vi valde att arbeta om materialet i medieväskan en del, eftersom vi ville göra ämnet mer verkligt och lokalt för våra medarbetare, berättar Frida Karlsson. Förvaltningsrättens medarbetare lyssnade intresserat när Frida Karlsson talade om hur var och en som arbetar på en domstol kan påverka bilden av den. Hon lyfte fram värdet av att planera kommunikationen, ta egna initiativ och ha en öppen attityd gentemot journalisterna. Mediefrågor är ett gemensamt ansvar för Sveriges Domstolar. Om en domstol begår ett misstag så påverkar det samtliga domstolar. Det gäller att vi ständigt har på oss våra nyhetsglasögon, eftersom vi inte kan välja bort massmedia, sa hon. AKTIVA MEDARBETARE Frida Karlsson visade en artikel från en lokaltidning med rubriken: JO-kritik mot långsam förvaltningsrätt. Utifrån artikelexemplet fick medarbetarna gruppvis en fråga att reflektera över så som: Varför är detta en nyhet? Vilka frågor kan journalisten tänkas ställa? Vad är viktigt för domstolen att få sagt? Till sin hjälp hade de varsitt exemplar av mediemanulen. Efter engagerade samtal och resonemang presenterade grupperna sina svar för varandra. Det är en nyhet för att många människor berörs och det gör i sin tur att tidningarna säljer bättre, svarade en grupp. En annan grupp lade fram vikten av att den som har mest kunskap i ett ämne svarar på journalisternas frågor. Om man inte är ordentligt insatt i ämnet är man inte rätt person att möta media. Det är viktigt att ställa sig frågan: Är jag rätt person att svara på just den här frågan? instämde Frida Karlsson. Hon visade också hur ett pressmeddelande från Förvaltningsrätten i Karlstad gjorde att massmedierna fick inblick i det som fungerar väl på domstolen.»om man inte är ordentligt insatt i ämnet är man inte rätt person att möta media.«med hjälp av till exempel pressmeddelanden och presskonferenser kan vi presentera positiva nyheter för media. Men även när det handlar om något negativt så är det mycket bättre att förekomma än att förekommas. Avslutningsvis uppmuntrade Frida Karlsson alla att läsa mediemanualen och gå e-utbildningen i mediekunskap. ALLA SKA KUNNA SVARA Anders Österlin, lagman på Förvaltningsrätten i Karlstad, har en önskan om att samtliga medarbetare på Sveriges Domstolar ska utbildas i mediefrågor.»ingen ska känna sig för stor eller för liten för att svara på journalisternas frågor.«tack vare mediestrategin är detta möjligt, det känns lovande. Vi behöver kunna möta media fullt ut. Ingen ska känna sig för stor eller för liten för att svara på journalisternas frågor. Förvaltnings- rätten i Karlstad jobbar redan i dag med att förbättra den interna och externa kommunikationen. Frida Karlsson utvecklar bland annat en kommunikationspolicy som skriftligen tydliggör domstolens förhållningssätt i mediefrågor. För att alla medarbetare ska ha samma utgångspunkt i mediearbetet behöver vi formulera hur vi ska arbeta med medierna. Vår lokala kommunikationspolicy och mediemanualen, som utgår från den gemensamma mediestrategin, kompletterar varandra, säger hon. SKYLDIGA ATT FÖRMEDLA RÄTT BILD Frida Karlsson och Anders Österlin vill att det ska finnas en ömsesidig respekt mellan domstolarna och media. När kunskapen om domstolarna sprids ökar samtidigt förtroendet för verksamheten, menar de. Anders Österlin betonar att journalisterna oftast inte är ute efter att feltolka, utan att de vill veta vad som har hänt i olika frågor. Och om vi som domstol har gjort något som kan få negativ publicitet är det bättre att gå ut med informationen och förklara varför det blev så och vad vi tänker göra åt det hela. Den som inte håller sig till sanningen är rökt. Domstolarna finansieras av skatte- DOMKRETSEN NR 3/

6 betalarna och vi har därmed en skyldighet att förmedla rätt bild av vår verksamhet till allmänheten, säger han. Att Förvaltningsrätten i Karlstad kommer att fortsätta arbeta med mediefrågor råder det inga tvivel om. De jobbar kontinuerligt med mediehanteringen på domstolen och mediemanualen ska definitivt inte samla damm på någon hylla. MOTVERKA MUNHÄFTA Anders Österlin tror också att seminarier med rollspel kan vara ett av många sätt att utveckla arbetet. Det finns risk att man får munhäfta i en intervjusituation och därför kan det vara bra med rollspel så att man i förväg får möjlighet att sätta sig in i olika situationer, säger han.»den som inte håller sig till sanningen är rökt.«frida Karlsson berättar vidare att de i framtiden kommer att se över var mediekompetensen behövs som mest inom verksamheten. Då ser vi vilka som är mest lämpade för att skickas iväg på olika medieutbildningar, säger hon. Än så länge har jag som myndighetschef inte planerat in några seminarier för medarbetarna, men jag är på väg. Vi ska upprätthålla frågorna om mediehantering, tillägger Anders Österlin. u FAKTA MEDIESTRATEGIN Strategin är Sveriges Domstolars gemensamma viljeinriktning på medieområdet. Tillkom på uppdrag av regeringen. Togs fram i nära samarbete mellan Domstolsverket och Sveriges Domstolars mediegrupp utifrån Förtroendeutredningen och domstolarnas remissvar på denna. Domstolsverkets informationsavdelning lanserade mediestrategin under våren 2011 genom att skicka ut en medieväska till samtliga domstolar. Väskan innehåller en CD med en film, som är tänkt att visas under en introduktionsutbildning för domstolens medarbetare, affischer, en mediemanual och beskrivning om hur det är tänkt att det hela ska gå till. Vad tar du med dig från er lansering av mediearbetet? Lennart Furufors, rådman Möjligheten att genom media nå allmänheten och på så sätt öka förståelsen för våra domar och beslut. Detta stärker förtroendet för rättskipningen. Allmänhetens förtroende är domstolarnas kanske viktigaste tillgång. Ibland upplever jag att det finns en överdriven rädsla för journalister, närmast något slags motsatsförhållande. Marie Johansson, domstolssekreterare Vikten av att domstolen har ett tydligt och professionellt bemötande gentemot pressen. Att det är viktigt för domstolen att vara förberedd i mötet med media, veta vem som ska svara på frågor, vilka mål som kan tänkas vara av särskilt intresse för media, vilka frågor som kan tänkas komma i samband med dessa och så vidare. Esin Tubluk, föredragande Vikten av att ta egna initiativ till kontakt med medier för att öka allmänhetens för- troende för vår verksamhet. Genom att ta egna initiativ till kontakt sänder vi signaler till allmänheten om vår öppenhet och tillgänglighet och kan samtidigt lämna den rätta bilden av oss. Veronika Larsson, notarie Att media spelar en stor roll för hur stort förtroendet för domstolarna är och blir. I dagsläget har samhället ganska litet förtroende för verksamheten, men det kan vi med hjälp av mediearbetet tillsammans åtgärda. Om vi planerar vårt samarbete med media, och vid behov förekommer media och tar egna initiativ, så ökar vi samhällets förtroende för domstolarna. 6 DOMKRETSEN NR 3/ 2 011

7 TINGSRÄTT ÄRENDEN Bolagsverket Kronofogdemyndigheten Lantmäteriverket Länsstyrelsen Rikspolisstyrelsen Skatteverket Transportstyrelsen Ärenden flyttas 1 oktober tog Sveriges Domstolar ytterligare ett steg mot att helt renodla verksamheten till enbart dömande uppgifter. Då flyttades ett antal ärendetyper från tingsrätterna till förvaltningsmyndigheter. TEXT KARIN MARKS FOTO PATRIK SVEDBERG Tidigare hanterades ärenden som dödande av handling, associationsrättsliga ärenden och registreringsärenden ofta av domstolssekreterare på tingsrätterna. Men när dessa ärenden nu har flyttats kan domstolssekreterarna i stället jobba ostört med att vara stödfunktion åt domarna när det gäller målhantering. Ju mer man får jobba med och specialisera sig på en uppgift, desto effektivare blir man, säger Elizabeth Thoor, internkonsult på enheten för kompetensutveckling vid Domstolsverket. I och med riksdagens beslut om överflyttningen av ärenden minskas också de statliga anslagen till berörda domstolar. Beroende på hur stor del av verksamheten dessa ärenden har varit påverkas domstolarna olika mycket. På många håll kommer man nog att kunna hitta nya arbetsupp- gifter till de som tidigare skött dessa ärenden, men på några tingsrätter kan man bli tvungen att dra ner på personal. För de personer som drabbas är det jobbigt, men i det stora hela är det ändå bra att man tar bort sådan verksamhet som egentligen inte hör hemma på en domstol, säger Elizabeth Thoor. u Elizabeth Thoor, internkonsult på enheten för kompetensutveckling vid Domstolsverket. Norrtälje tingsrätt efter neddragning En av de domstolar som påverkas mest av riksdagens beslut är Norrtälje tingsrätt. För oss handlar det om drygt ärenden per år som försvinner, och en neddragning i budgeten med drygt kronor, berättar Göran Nilsson, lagman vid Norrtälje tingsrätt. TEXT KARIN MARKS FOTO CARL JOHAN ERIKSON Norrtälje tingsrätt var en av de största inskrivningsmyndigheterna. Därför har så mycket som var sjätte dödningsärende i Sverige handlagts här, och även en del familjerättsliga ärenden. Två personer i den totala personalstyrkan på personer har jobbat med detta, och nu hoppas man kunna lösa personalfrågan utan att behöva låta någon gå. Vår förhoppning är att vi ska kunna behålla en tjänst. Sedan är tanken att de som sysslat med dessa ärenden ska läras upp på målhantering, eftersom målkansliet behöver förstärkning, säger Göran Nilsson. Om Domstolsverket ändå beslutar att skära bort båda tjänsterna kommer det att få stor påverkan på verksamheten, enligt Göran Nilsson. Dessa två personer har ju även sysslat med andra arbetsuppgifter. Och vi behöver ha en viss storlek på personalstyrkan att spela med när det gäller sjukfrånvaro och semestrar. Trots att detta kan betyda stora förändringar på tingsrätten tycker Göran Nilsson att omstruktureringen är bra. Tanken bakom beslutet sympatiserar vi med fullt ut att man ska renodla och bara ha målhantering vid en tingsrätt. Dessa ärenden hör naturligt hemma på annat håll, så det är klokt och bra att de flyttas. Sedan är det en annan sak att det finns vissa negativa konsekvenser av detta, till exempel att vi blir färre. u FAKTA FLYTT AV ÄRENDEN Göran Nilsson, lagman vid Norrtälje tingsrätt. De ärenden som den 1 oktober 2011 flyttades från tingsrätterna till förvaltningsmyndighet är: Associationsrättsliga ärenden som bildande, rättshandlingsförmåga, styrning och avvecklande av bolag och föreningar (till Bolagsverket). Dödande av handling, det vill säga att avregistrera handlingar, exempelvis pantbrev, som kommit bort (till Kronofogdemyndigheten, Bolagsverket, Lantmäteriverket samt Transportstyrelsen). Registreringsärenden som bodelning, bodelningshandling, äktenskapsförord och gåva mellan makar (till Skatteverket). Ansökan om fingerade personuppgifter (till Rikspolisstyrelsen). Preskription av rätten till arv och testamente (till Skatteverket). Ansökan om synemän (till Länsstyrelsen). DOMKRETSEN NR 3/

8 Diskuterar värderingar & organisation Domstolsverket har påbörjat en verksamhetsöversyn, och som en del av denna ett värdegrundsarbete. Vår utgångspunkt är vårt uppdrag gentemot domstolarna och i slutändan medborgarna. Värdegrundsarbetet kommer att kunna hjälpa oss att skapa en bättre arbetsmiljö, vilket gör oss effektivare och leder till att vi kan leverera ett bättre resultat, säger Barbro Thorblad, generaldirektör vid Domstolsverket. TEXT MARIANNE ELVHAMRE FOTO PER CARLSSON, THOMAS HARRYSSON Värdegrundsarbetet tog sin start på DVdagarna, då alla medarbetare samlades för att lära sig mer om vad en värdegrund är och diskutera hur den befintliga kulturen ser ut och hur man skulle vilja ha det. Under hösten fortsätter arbetet med hjälp av diskussionsmöten då först ledningsgrupp och chefer och sedan alla medarbetare vaskar fram det önskade läget och hur organisationen ska ta sig dit. Själva arbetsprocessen med att ta fram de värdeord som vi sedan ska jobba efter är av central betydelse. Alla medarbetare har olika saker att bidra med, säger Barbro Thorblad. DEL AV VERKSAMHETSÖVERSYNEN Värdegrundsarbetet är i sin tur en viktig del i den verksamhetsöversyn som är igång på Domstolsverket. Bakgrunden till översynen är inte minst den utveckling som sker beträffande Domstolsverkets verksamhet och de nya krav som medborgarna ställer på Sveriges Domstolar. Barbro Thorblad konstaterar att samtidigt som Domstolsverket är en väl fungerande verksamhet med kompetenta, engagerade och serviceinriktade medarbetare, så behöver organisationen möta de allt mer komplexa och föränderliga behov som domstolarna och allmänheten har. Vi behöver försäkra oss om att vårt agerande, våra arbetsformer och vår organisation på bästa sätt möter dessa behov. Därtill finns det en stor vilja till utveckling bland medarbetarna. ALLA PÅVERKAR Att ta fram en värdegrund handlar både om att diskutera vilka värderingar man som organisation ska stå för, och fundera kring hur man som chef och medarbetare behöver agera i olika situationer för att leva upp till detta. På DV-dagarna tydliggjordes att en kultur är något som kan utvecklas. En del påstår att kulturen sitter i väggarna och att man inte kan göra något åt den, men så är det inte alls. Alla som ingår i en företagskultur är också med och påverkar den, förklarade Karin Mikaelsson, konsult som Domstolsverket tagit stöd av för att bidra med expertkompetens i processen. Värdegrunden ska vara framtagen till årsskiftet. Framtagandet sker i nära samarbete med verksamhetsöversynen. Barbro Thorblad konstaterar att det är nödvändigt att ha en helhetssyn. Jag tror helhjärtat på vår förmåga att förbättra oss och utvecklas. Vi har ett viktigt och spännande arbete framför oss, som samtidigt innebär stora utmaningar. u Stort engagemang från medarbetarna präglade dagarna. Här diskuterar Thomas Johansson med Christina Nilsson. 1. Vad bär du med dig från DV-dagarna? 2. Har du någon tanke kring hur Domstolsverket borde arbeta vidare med värdegrundsarbetet? Olof Jansson, IT-strateg, IT-avdelningen En öppen och ärlig ansats och inställning att värdegrundsarbetet ska genomföras. Det var bra att syftet och det förväntade resultatet av värdegrundsarbetet klargjordes. I och med att vår organisation har en prägling av hierarkisk organisation, så behöver värdegrundsarbetets syfte och förväntade resultat tydligt motiveras och påminnas om. Jag tror även att vi i det fortsatta arbetet behöver belysa värderingar ur olika generationsperspektiv om vi ska kunna rekrytera och behålla viktig och attraktiv kompetens. 8 DOMKRETSEN NR 3/ 2 011

9 Livliga diskussioner, glada skratt och lite knepiga frågeställningar präglade dagarna. Ovan fr.v. Susanne Wahlström, Magnus Nylander, Ann Ganelind, Per Olofsson, Marianne Hassel, Marianne Elvhamre, Karin Mikaelsson (konsult), Bo Claesson och Barbro Thorblad. Örjan Hägglund, jurist, juridiska avdelningen Det var roligt och uppmuntrande att se att de finns en stor vilja och ambition att förbättra organisationen och de tjänster vi tillhandahåller. Engagemanget imponerade på mig. Jag hoppas att vi kan tillvarata engagemanget för att utveckla och förädla vår verksamhet. För värdegrundsarbetet är det viktigt med delaktighet i alla led av organisationen och att ledningen fortsätter engagera sig aktivt och inte överlåter för mycket till konsulten. Johanna Andersson, Lena Edesten Chiu, PA-specialist, informatör, informationsavdelningen personalavdelningen Det var intressant Genom rollspelet att träffa arbetskamrater från andra avdel- att vi måste anstränga blev jag påmind om ningar och höra deras oss för att verkligen åsikter. Det framkom nå fram till varandra tydligt att man har och förstå varandras olika uppfattning om saker och ting beroende på situation. Vi måste bli bättre på att både ge och ta vilken avdelning man jobbar på. emot konstruktiv kritik, såväl positiv som negativ. Jag tror det är viktigt att värdegrundsarbetet Det är viktigt att alla blir engagerade och att knyts till verksamheten i vardagen för att det ska bli man upplever att ledningen menar allvar; att man något konkret av det och inte bara fina ord på ett verkligen vill ha en förändring och att alla är viktiga papper. Det känns också viktigt att man fortsätter i det arbetet. Vi måste se till att arbetet går framåt träffas över avdelningsgränserna. och känna att det är en öppenhet kring det. Maria Svärd, projektledare, utvecklingsavdelningen Två mycket givande dagar, där det gavs tillfälle både att träffa och grupparbeta med nya medarbetare. På kvällen fick vi koppla av med de närmaste arbetskamraterna. Vardagens dramatik var mycket roligt och det är något som vi ofta pratar om på jobbet. Jag tror att arbetet måste gå vidare i olika grupperingar, på enhetsoch avdelningsnivå. Men man får inte glömma att medarbetarens egna reflektioner utan krav på konsensus är viktiga. Man ska ha möjlighet att lämna synpunkter fritt ur hjärtat. Charlotta Engdahl, controller, ekonomiavdelningen Det var trevliga och viktiga dagar. Framför allt känns det bra att Domstolsverket avsatte tid för att vi tillsammans skulle få reflektera över hur vi har det och vill ha det. Medarbetare från olika avdelningar och enheter lärde känna varandra bättre. Det är väsentligt att vi tillsammans fortsätter arbetet med att ta fram en värdegrund. Jag tycker att vi ska se oss som ett lag där värdegrunden till slut kommer att vägleda oss i hur vi ska passa till och ta emot bollen från varandra. Värdegrunden blir en hjälp för oss i såväl det interna som det externa bemötandet. DOMKRETSEN NR 3/

10 Kronprinsessan Victoria delade ut det Nordiska juristpriset till Thomas Wilhelmsson, professor i civil- och handelsrätt vid Helsingfors universitet. Diplomaten och före detta utrikesministern Jan Eliasson talade om Norden och internationell konfliktlösning under invigningen av Nordiska juristmötet. NORDISKA JURISTMÖTET STOCKHOLM AUGUSTI DOMKRETSEN NR 3/ DOMKRETSEN NR 3/

11 Samlingspunkt för nordiska jurister Regelbundna möten och samtal mellan nordiska jurister är nödvändiga för att hålla ihop juridiken som system. Det menar Johan Hirschfeldt, ordförande i den svenska lokalstyrelsen för Nordiska juristmötet. I augusti hölls det traditionella mötet för tionde gången i Stockholm. Johan Hirschfeldt i vimlet på Nordiska juristmötet. TEXT LARS COLLIN FOTO CARL JOHAN ERIKSON Det 39:e Nordiska juristmötet ägde rum augusti på Stockholm Conference Center. Ambitionen var att locka hit så många nordiska jurister i olika åldrar som möjligt. Nästan deltagare fanns med under den pampiga öppningsceremonin där även Kronprinsessan Victoria och Prins Daniel närvarade. Och rent massmedialt har mötet nog aldrig fått så mycket pr som när de två anlände i fotoblixtarnas sken till Norra Bantorget i Stockholm. Ordföranden i den svenska lokalföreningen, Johan Hirschfeldt var mycket nöjd med evenemanget. Att arrangera Nordiska juristmötet är ett stort projekt och det finns alltid många riskmoment. Men jag känner mig väldigt tillfreds, inte minst med det stora deltagarantalet, säger före detta hovrättspresidenten. Nordiska juristmötet sker vart tredje år i en av de nordiska huvudstäderna. Sammanslutningen grundades redan 1872 med målet att låta jurister med olika bakgrund mötas för att diskutera juridik i det breda perspektivet. Idén är att man på nordisk bas kan träffa kollegor och lyssna på sessioner, även om sådana ämnen som man kanske inte alltid känner till men där man sedan går hem och bär med sig nya kunskaper. Man får helt enkelt med sig ett stöd för hur juridiken som system hänger ihop, säger Johan Hirschfeldt. KONFERENS KRING ALLMÄNJURIDIK Tidigare var Nordiska juristmötet mer fokuserat på utformningen av konkret lagstiftning. Johan Hirschfeldt syftar bland annat på 1920-talets gemensamma familjerättsliga reformer som var viktiga för hur de nordiska länderna sedan snabbt moderniserades. I dag är mötet mer av en konferens kring allmänjuridik och en självklar plats för att underhålla en bra kontakt mellan nordiska kollegor.»fortfarande finns det en del skillnader vilket gör att diskussionerna kan bli stimulerande och lärorika.«våra länder är alla ganska lika när det gäller principer kring vad juridik är. Vi har till exempel höga krav på öppenhet och kring grundprinciperna för rättegångar. Men en del skillnader finns kvar, inte minst mellan östra och västra Norden, vilket gör att diskussionerna kan bli stimulerande och lärorika. TIDIGT BESTÄMDA TEMAN Konferensens innehåll planeras redan två, tre år i förväg. Inför Stockholmsmötet bestämdes att ämnen om finanskrisen och finansmarknaderna skulle tas upp. De fick ny aktualitet, bland annat på de mycket välbesökta diskussionerna under rubriken Modern brottsbekämpning. Just nu arbetar Nordiska juristmötets fem olika lokalstyrelser med att sammanställa en bok med referat från samtliga sessioner, därefter inleds planeringar inför det 40:e mötet som sker i Oslo Även om han inte vet exakt i vilken riktning mötet ska gå, förmodar Johan Hirschfeldt att det kommer att tas upp en del frågor kring rättens funktion i en öppen demokrati efter de tragiska händelserna i Norge i somras firar Norge sin konstitution som med sina 200 år på nacken är Europas äldsta gällande konstitution. Det kommer säkert att avspegla sig i programmet. u Kronprinsessan Victoria och Prins Daniel fångade förstås uppmärksamheten inför invigningen. FAKTA NORDISKA JURISTMÖTET Nordiska juristmötets samtliga referat, från 1948 och framåt, finns tillgängliga som pdf filer på

12 Krav och förväntningar på den moderna domaren diskuterades av Anna Skarhed, justitiekansler, Ingveldur Einarsdottir, domstolsdirektör på Island, Vibeke Rönne, domare vid Högsta domstolen i Danmark, Anne Ramberg generalsekreterare för Sveriges advokatsamfund, Mikko Könkkölä, president vid Helsingfors hovrätt, Yngve Svendsen, domare vid Kristiansand tingrett i Norge samt Anders Eka, lagman vid Stockholms tingsrätt. Nya krav på dagens domare Förväntningarna och kraven på den nordiska domarkåren ändras i takt med tiden. Justitiekansler Anna Skarhed menar att det är hög tid att förnya bilden av den traditionella domaren. TEXT LARS COLLIN FOTO CARL JOHAN ERIKSON Krav och förväntningar på den moderna domaren var första temat under Nordiska juristmötet. Referent Anna Skarhed tittade ut över en tusenhövdad publik som till och med satt på golvet för att få plats. Diskussioner kring domarrollen lockar. Hon tog sin utgångspunkt i hur ideal- bilden av dagens goda domare ser ut. Är den likadan som förut och bör den likna den traditionella bilden? Med rapporten Att arbeta med kvalitet i domstolsväsendet i ryggen siktade justitiekanslern mot vilka personliga egenskaper och professionella kunskaper som bör krävas av dagens domare. Den traditionella domarbilden går ända tillbaka till Olaus Petris domarregler från 1500-talet. Sedan dess har det saknats ett gemensamt domardokument, även om det brukar talas om egenskaper som human, klok, oberoende och rättrådig. INFRIAR INTE KRAVEN Anna Skarhed hänvisade till några viktiga krav och tendenser som kommer att påverka allmänhetens bild av domaren: auktoriteternas död, Europaprojektet, det mångkulturella samhället samt mediernas makt. En nordisk panel redogjorde sedan för sina intryck: När jag läser Anna Skarheds referat inser jag hur svårt det är att vara domare i dag. Jag räknar till att det krävs cirka 50 egenskaper och kunskaper, sa Mikko Könkkölä, president vid Helsingfors hovrätt. Vibeke Rönne är domare vid Högsta domstolen i Danmark och har arbetat inom rättsväsendet i över 30 år. Hon har mött mängder med domare som inte infriar de krav som Anna Skarhed tycker att en modern domare ska uppfylla.»jag tror att ordet empati inte fanns med i den gamla domarens ordbok.«vissa menade att domstolen är till för honom eller henne. Många ansåg sig heller aldrig behöva kommentera sina domar och de var inte heller särskilt duktiga på det. Jag tror att ordet empati inte fanns med i den gamla domarens ordbok, sade Vibeke Rönne. Samtidigt menar Vibeke Rönne att en tillbakablick ger perspektiv på hur mycket som har hänt, och att mycket faktiskt har blivit bättre under de här senaste 30 åren. Yngve Svendsen, domare vid Kristiansand tingrett i Norge, betonade att för att hålla en bred och hög kompetens är det viktigt att kompetensutveckling blir en integrerad del i domarens rättigheter och plikter. Därefter stannade han länge vid Anna Skarheds tes om att alla domare måste ha en förmåga att kommunicera med medierna. Hur ska vi domare förhålla oss? I Norge har uppfattningen traditionellt varit att domaren har sagt vad som bör sägas i domen, sedan har Norske domarförening i skrift sagt att det är en dålig strategi om domare aldrig kommenterar sina egna domar. Men frågan är komplicerad och inte alltid så lätt att praktisera, hävdade Yngve Svendsen. ENSKILT DOMARANSVAR Lagman Anders Eka från Stockholms tingsrätt fokuserade också en del på inställningen till medierna. Kommunikationen är viktig, inte minst eftersom de flesta medborgare aldrig själva kommer i direkt kontakt med domstolarna. Även om vi här i panelen verkar ense om det mesta, finns ändå en liten skillnad. Anna Skarheds utgångspunkt är att i princip alla domare ska ha direkt kontakt med media. Det är också så jag tolkar den ambitiösa mediestrategin som har lagts fram av Sveriges Domstolar. Detta lägger också ett ansvar på varje enskild domare. Jag tycker att det här måste anpassas till varje mål, sa Anders Eka. Anna Skarhed fick runda av debatten: För att uppnå allt detta som vi pratar om tror jag att rekrytering och kompetensutveckling är något som måste tas om hand ännu bättre. För advokater krävs en viss vidareutbildning, för domare i Sverige finns inget sådant krav. Det tycker jag är helt oacceptabelt. u 12 DOMKRETSEN NR 3/ 2 011

13 Så bekämpas den nya brottsligheten Brottsligheten är i ständig förändring och kräver allt mer av rättsväsendet. Nordiska juristmötets debattblock om modern brottsbekämpning i Norden lockade stor publik. Norges riksåklagare Tor-Aksel Busch i talarstolen om förhållandet mellan modern kriminalitet och traditionell rättegång. TEXT LARS COLLIN FOTO CARL JOHAN ERIKSON Den nya brottsligheten blir allt mer krävande att utreda och ingripa mot. Nordiska juristmötets speciella satsning på detta tema var följaktligen mycket eftertraktat bland de inbjudna juristerna. Ett tecken i tiden är att brottsligheten har blivit mer polariserad. Färre men värre, var en fras som BRÅ:s generaldirektör Jan Andersson använde mer än en gång. När brotten blir mer koncentrerade till exempelvis kriminella gäng, ökar också kraven på de rättsvårdande myndigheterna. Det finns behov av att växla över till andra metoder och förhållningssätt när det kommer till den moderna brottsligheten. Det straffrättsliga systemet behöver användas mer strategiskt för att komma åt rätt brott och gärningspersoner, sa Jan Andersson. Ett sådant sätt skulle kunna vara att myndigheterna samarbetar i nätverk, framför allt mot gärningspersonerna men även mot själva brottsproblemen och dess orsaker. FLER VÅLDSBROTT Jan Andersson och BRÅ:s chefsjurist Lars Korsell framförde därefter en sorts sociologisk betraktelse; en målande inblick i dagens brottslighet, som de menar består allt mindre av stölder och alltmer av våldsbrott och brott som innebär att lura både privatpersoner, företag och system. I den senare kategorin hittas den IT-relaterade brottsligheten, som framför allt går ut på att det är idéer och information och inte saker som stjäls och utnyttjas. Men den nya teknologin används också som ett gränslöst brottsverktyg. Dessutom utförs IT-brotten ofta i nätverk som myndigheterna har stora svårigheter att komma åt. Debatten var uppdelad i fyra avsnitt, med den moderna brottsligheten och den traditionella processrätten som övergripande tema. Andra ämnen var frågan om proaktiv eller reaktiv brottsbekämpning, sanktionsavgift eller straff och privata aktörers ansvar. Ur panelen tog Norges riksadvokat (riksåklagare) Tor-Aksel Busch upp förhållandet mellan modern kriminalitet och traditionell rättegång. Han menade bland annat att det är nödvändigt att utvidga möjligheten att döma för straffbar medverkan, inte minst bör så kallad passiv medverkan kunna leda till straffansvar. FÄRRE RÅN I NORGE»Det finns behov av att växla över till andra metoder och förhållningssätt när det kommer till den moderna brottsligheten.«tor-aksel Busch tog upp ett fall i Stavanger år 2004 när tolv rånare beväpnade med tunga vapen sköt en polisman till döds. Vem som höll i vapnet kunde aldrig fastställas, varför alla tolv dömdes för grovt rån med död som följd. Efter domen har antalet väpnade rån mot banker och postkontor minskat kraftigt i Norge. Jens Bech Stausböll, byretsdomare vid Köpenhamns tingsrätt, gav en aktuell bild av hur brottsligheten just nu ser ut i den danska huvudstaden. Tor-Aksel Busch säger att han har som motto att vi aldrig får tappa i kvalitet. Tänk om vi kunde tänka på det varje gång vi sitter i förhandling. Samtidigt har brottsligheten blivit allt grövre i Köpenhamn under de senaste 15 åren och det ställer högre krav på oss domare, sa Jens Bech Stausböll. Han betonade också att det kommer att krävas nära samarbete mellan olika domstolar för att bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten, som människohandel och barnpornografi. Samverkan kan vara ett effektivt sätt att göra rättsprocessen kortare. u Modern brottsbekämping var ett tema som lockade till debatt, både hos den nordiska panelen och bland publiken. Den finske advokaten Jussi Sarvikivi var en av deltagarna i panelen. Debattledare var Göteborgs tingsrätts lagman Stefan Strömberg. DOMKRETSEN NR 3/

14 Sigurdur Tómas Magnússon, professor vid Reykjaviks universitet, har sammanställt hur de nordiska länderna ser på prövning i andra instans. Bredvid honom debattledare Fredrik Wersäll, president vid Svea hovrätt, och den norske lagmannen Eirik Akerlie. Krav för prövning Överprövning eller omprövning? Diskussionerna kring prövning i andra instans blev många under Nordiska juristmötet. Lagman Anders Eka berättade om Stockholms tingsrätts stolta hist TEXT LARS COLLIN FOTO CARL JOHAN ERIKSON Domstolarnas prövning i andra instans ser ut på olika sätt i de nordiska länderna. För- och nackdelarna kring överprövning eller omprövning var en av programpunkterna. Alla nordiska länder är ense om att tyngd- punkten vid rättskipning bör ligga vid första instans, inledde debattledare Fredrik Wersäll, president vid Svea hovrätt. Därefter är dock synen lite olika mellan länderna när det gäller omprövning eller överprövning vid hovrätterna. Skillnaderna redovisades av referenten Sigurdur Tómas Magnússon, professor vid universitetet i Reykjavik. I hans sammanställning från 2009 av förhållandena i Danmark, Island, Norge och Sverige framgår tydligt att det är betydligt färre mål som går vidare till andra instans i Danmark och Island än i Norge och Sverige. Och antalet inkomna mål till andra instans i förhållande till invånarantalet är högst i Sverige (15 procent), och lägst i Danmark (2 procent). GYLLENE MEDELVÄG I Sigurdur Tómas Magnússons strävan att se om det går att hitta en gyllene medelväg mellan kvalitet och effektivitet, la han fram några olika teser. Bland annat ska en skälig prövning vid mellaninstansen sikta mot en överprövning av den slutsats som blev utfallet vid första instans, menade den isländske professorn. Angående vilka krav som bör ställas för prövning vid andra instans, tog han Sverige som ett ganska lyckat exempel. I stället för att behöva ta upp den muntliga bevisföringen en gång till, spelas förklaringen in med video vid första instans allt sedan EMRreformen i november Inspelningen används sedan vid andra instans. Men metoden är inte felfri. Den kan bli både tidskrävande och kostsam, och domarna kan bara se svettpärlorna på ett vittne, de kan inte känna lukten, sa Sigurdur Tómas Magnússon. TVÅ OLIKA LÄGER»Domarna kan bara se svettpärlorna på ett vittne, de kan inte känna lukten.«eirik Akerlie, lagman vid Högsta domstolen i Norge, var i det stora hela redo att hålla med referenten. En prövning vid andra instans bygger på att det har begåtts fel i första instans som ska repareras. Referenten visar också att man i Norge låter parter och vittnen förklara sig på nytt i andra instans, medan Danmark, Island och Sverige har mellanlösningar, menade Eirik Akerlie och summerade: Vi tycks ha fått två olika läger under debatten. Sverige och Finland verkar nöjda med sitt system med överprövning, medan mina kollegor i Danmark är av samma uppfattning som vi: systemet med omprövning är att föredra. En av många röster ur auditoriet tillhörde K-G Ekeberg, president vid Hovrätten för Nedre Norrland. Hans inlägg formade sig till något av ett försvarstal för hovrätterna. Jag kommer från det larmande marknadstorg som är tingsrätten. Sedan har jag gått in i hovrätten och det känns ibland som att förflytta sig till Anatonicum i Uppsala. Det är en helt annan stämning och det betyder samtidigt att processen går mycket snabbare. Jag skulle vilja påstå att det leder till bättre pläderingar och vassare analyser. u Konstnären Olle Hjortzbergs takmålningar beundrades av besökarna. Köpenhamns b med Petra Lun Nyfikna jurister strömmar ut från den anrika förhandlingssal 26 i Stockholms tingsrätt. 14 DOMKRETSEN NR 3/ 2 011

15 Öppna dörrar för nordiska kollegor oria under rundvandringen. Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt bjöd in sina nordiska grannar under Nordiska juristmötet. Vi vill visa upp vårt hus som många är nyfikna på. Samtidigt fungerar det som marknadsföring för oss, säger Anders Eka, lagman vid Stockholms tingsrätt. TEXT LARS COLLIN FOTO CARL JOHAN ERIKSON ydomare Jens Bech Stausböll i samspråk d från Stockholms tingsrätt. Anders Eka var nöjd med marknadsföringen av Stockholms tingsrätt. Rundvisning, fri frågestund och mingel i mäktiga miljöer. Det var några inslag när Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt öppnade dörrarna för en kväll under Nordiska juristmötet. För Anders Eka, lagman vid Stockholms tingsrätt, var det ett bra tillfälle att få visa upp en arbetsplats och miljö som han tror att många jurister är nyfikna på. Jag tycker att vi har lyckats förena en gammal tradition med de moderna kraven. Vi är stolta över vår domstol och vill visa upp den både som domstol, arbetsplats och miljö med alla de lösningar som finns både för förhandlingssituationer och för tjänsterum, säger han. Att mötas så här lite mer informellt handlar också om att knyta kontakter, konstaterar Anders Eka och menar att satsningen på så sätt också är bra marknadsföring av Stockholms tingsrätt. GICK TVÅ GÅNGER Ett 70-tal nyfikna togs med på en rundtur i den smakfullt tillbyggda tingsrätten med sin inglasade innergård. Anders Eka talade sig varm för bland annat konstnären Olle Hjortzbergs mäktiga takmålningar, han visade kontrasten mellan den högteknologiska rättegångssal 27 och den antikvariska känslan i förhandlingssal 26, nästan orörd sedan arkitekten Carl Westman ritade Stockholms tingsrätt Jens Bech Stausböll, domare vid Köpenhamns byret, valde till och med att gå runt en andra gång. Jag tycker det är mycket givande och intressant hur det ser ut och fungerar i de andra nordiska länderna. Det var just därför jag ville komma hit till tingsrätten. Det är ju ändå ganska stora skillnader mellan våra länder, sa Jens Bech Stausböll. INTRESSERADE AV EMR»Vi vill visa upp en domstol där vi har lyckats förena en gammal tradition med de moderna kraven.«även Svea hovrätt hade öppet för sina nordiska kollegor. David Säfwe, biträdande kanslichef, beräknar att runt 150 personer hade samlats i Wrangelska palatset på Riddarholmen för att veta mer om verksamheten och om hur det ser ut i en modern svensk hovrättsmiljö. Det var en väldigt lyckad och trevlig tillställning. Bland annat öppnade vi en förhandlingssal och presenterade den nya EMR-tekniken, vilket många av våra nordiska gäster var väldigt intresserade av. Vi berättade också om vad reformen innebär rent praktiskt för de svenska hov- och tingsrätterna, säger David Säfwe. Hovrätten hade också en mer allmän historisk rundvisning av Wrangelska palatset, där besökarna bland annat fick reda på att kungafamiljen bodde här efter att slottet Tre Kronor hade brunnit. Nordiska juristmötet har en lång och viktig tradition och det är självklart roligt för oss att kunna bjuda in intresserade för att få berätta om vår verksamhet och historia, avslutar David Säfwe. u DOMKRETSEN NR 3/

16 Rutinbeskrivningarna är mycket bra dokument att luta sig tillbaka på. Det gör att även den som är ny lätt kan komma in i samtalshanteringen, menar Belle Löfving, växeloperatör. I Skåne händer det i örat Växeloperatörerna avlastar och ger service I jobbet som växeloperatör tar Belle Löfving emot tusentals telefonsamtal och frågor från allmänheten under en arbetsvecka. För många är hon dessutom den första viktiga kontakten med domstolarna i Skåne med omnejd. Vår telefonväxel är inte bara en växel som kopplar samtalen vidare utan också ett serviceorgan. Och trots att jag har arbetat som telefonist i över tio år får jag i stort sett en för mig ny fråga varje dag. Det är intressant och utvecklande, säger hon. TEXT SANDRA HÅKANSSON FOTO LARS LYDIG Belle Löfving och hennes fem kollegor hanterar samtalen åt nio domstolar/nämnder i södra Sverige. Som växeloperatörer har de tillgång till verksamhetsstödet Vera. Därigenom kan Belle Löfving enkelt ta reda på grundläggande information om exempelvis tidpunkter för domstolsförhandlingar och på vilken organisatorisk enhet målet handläggs. Det finns också en bas med sökord och fakta om de domstolar som vi betjänar. Men vi som sitter i växeln öppnar inga dokument i Vera. Dagligen får Belle Löfving telefonsamtal från personer som tappat bort sina kallelser och undrar när de ska komma till domstolen. Det är också vanligt med frågor om vad som gäller vid skilsmässa, godmanskap och konkurser. Många som ringer frågar även om parkeringsmöjligheter och vägbeskrivning till domstolen. Det är väldigt viktigt att jag tar mig tid att lyssna ordentligt så att jag ger korrekt information. Ibland kan en fråga låta avancerad, men när jag väl har lyssnat klart så förstår jag vad personen vill veta. Många gånger kan jag hänvisa dem vidare till domstolarnas hemsidor. De innehåller mycket bra information. AVLASTANDE ROLL Tack vare att de som jobbar i växeln har möjlighet att hantera ett stort antal frågor från allmänheten har växelgruppen en direkt avlastande funktion. Även åklagare och polis kan ringa till växeln för att få grundläggande uppgifter om olika mål och ärenden. 16 DOMKRETSEN NR 3/ 2 011

17 Det gör att den övriga personalen på domstolarna kan arbeta med det som de ska arbeta med det vill säga kärnverksamheten. Belle Löfving och hennes kollegor håller sig ständigt uppdaterade om vad som händer inom de olika organisationerna som de betjänar. Domstolarna skickar in viktiga upplysningar till växelns gemensamma mejlbox. Vi turas veckovis om att bevaka mejlen. Det kan till exempel komma in meddelanden om att en domstol stänger lite tidigare en dag eller att en avdelning ska på kurs. Sådant behöver vi som arbetar i växeln veta för att ge dem som ringer rätt information om domstolarnas öppettider. Växelgruppen läser också om aktuella organisationsförändringar på domstolarnas webbplatser och intranätet Doris. Det har dessutom blivit en del besök på domstolarna. Det är intressant och roligt att hälsa på dem. Det gör att jag har en bild av hur det ser ut på orten när jag kopplar samtalen vidare. DET HÄNDER I ÖRAT Men även om det sker en del förändringar i domstolsvärlden, tycker Belle Löfving att arbetsdagarna ser ganska lika ut. Arbetsveckorna påminner om varandra i innehåll och struktur. Växeln är öppen varje veckodag från åtta till halvfem. Så fort jag kommer till jobbet så kopplar jag upp mig på växelsystemen och väntar på första samtalet. Det händer inte så mycket fysiskt sett utan det mesta händer i örat. Vi ser alltid till att växeln är bemannad genom att ha ett rullande schema. Belle Löfving har varit med och byggt upp den nya organisationen för den gemensamma telefonitjänsten som utgår från Hovrätten över Skåne och Blekinge. Arbetet har bland annat resulterat i rutinbeskrivningar för samtalshantering och att växeloperatörerna är certifierade. Rutinbeskrivningarna är till för att samtalen ska betjänas på ett likvärdigt sätt. Bland annat finns det riktlinjer för hur samtalen ska inledas och avslutas, vad man ska säga om en person inte finns på plats eller är upptagen och så vidare. När vi svarar säger vi till exempel domstolens namn med en gång i stället för välkommen. Det är ett mycket bra dokument att luta sig tillbaka på. Det gör att även den som är ny lätt kan komma in i samtalshanteringen. Varannan måndagskväll har växelgruppen möte och diskuterar aktuella frågor och eventuella problem.»det är väldigt viktigt att jag tar mig tid att lyssna på dem som ringer så att jag ger korrekt information.«vi har förlagt mötena på kvällen, eftersom växeln är stängd vid den tiden. Det är alltid lättare om alla kan vara med och diskutera. Och inget problem hinner bli riktigt stort, eftersom vi tar tag i viktiga frågor med en gång. CERTIFIERAD VÄXELGRUPP Samtliga växeloperatörer på hovrätten är certifierade genom att ha blivit godkända av en konsult. Konsulten spelade in hundra samtal från respektive växeloperatör och för att bli certifierad skulle man följa rutinbeskrivningarna. Man fick bara ha tio fel för att bli godkänd. Så vitt jag vet är det ovanligt med certifierade telefonister. Belle Löfving klarade, med sina många års yrkeserfarenheter, prövningen med glans. Men telefonen har inte alltid varit ett viktigt arbetsredskap för henne. Under många år jobbade hon som laboratorieassistent på ett godisföretag. När arbetsplatsen lades ner år 2001 blev hon av med jobbet. Huvudkontoret skulle vara kvar så jag fick ett erbjudande om att arbeta inom servicefunktionen i stället. Det var i den vevan jag kom in på telefoni. Senare fick Belle Löfving ett jobb i receptionen och växeln på Lantmäteriet och år 2008 svarade hon på annonsen till sin nuvarande tjänst. Hon vill gärna fortsätta som växeloperatör i några år till. Jag gillar mitt jobb och är plikttrogen. I min ålder känns det heller inte så aktuellt att söka nya tjänster. u FAKTA HOVRÄTTENS TELEFONIFUNKTION Omfattar Förvaltningsrätten i Malmö, Malmö tingsrätt, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Helsingborgs tingsrätt, Lunds tingsrätt, Ystad tingsrätt, Blekinge tingsrätt, Halmstad tingsrätt, Hyres- och arrendenämnden i Malmö Domstolsverkets Malmökontor. Växeloperatören Belle Löfving tycker att hon har ett utvecklande jobb. I stort sett varje dag lär hon sig något nytt. Växeloperatörerna Tuija Wendelin, Belle Löfving och Katarina Kristensen är vana vid att det mesta händer i örat när de arbetar. Belle Löfving har en god gemenskap med övriga medarbetare. Här tar hon en fikapaus med Gunn Sjölund, domstolssekreterare. Belle Löfving och hennes arbetskamrater diskuterar alltid viktiga jobbfrågor med varandra. Här språkar Belle Löfving med kollegan Lisbeth Kaptein, telefonisamordnare. DOMKRETSEN NR 3/

18 Justitieminister Beatrice Ask öppnade årets kriminologiska symposium och var bland annat intresserad av att få veta mer om hur det sociala arvet påverkar ungdomsbrottsligheten. Justitieminister Beatrice Ask uppskattade möjligheten till en med professorerna Joanna Shapland, Alison Liebling och de Kriminologiskt symposium Återfall i brott i fokus Vi kan inte bygga en politik utan kunskap. Men tyvärr är samtalen mellan politiken och forskningen alldeles för få. Därför är jag glad att vi kan samla den senaste samtida kunskapen från hela världen. Det var budskapet från justitieminister Beatrice Ask när hon var med och invigde årets kriminologiska symposium. TEXT ANNETTE WALLQVIST FOTO CARL JOHAN ERIKSON Årets tema och huvudbudskap på symposiet var att det aldrig är för sent att stoppa en kriminell karriär. Inte minst årets pristagare av Stockholms kriminologipris, Robert Sampson och John Laub, har lagt ner många års forskning för att identifiera vilka faktorer som kan fungera som vändpunkt i en kriminell människas liv. Militärtjänst, äktenskap, ett arbete eller byte av bostadsort har visat sig vara händelser som är så omtumlande i en människas liv att de kan hjälpa till att växla bana i livet. BRYTA DET SOCIALA ARVET Över 700 forskare och praktiker kom från hela världen för att ta del av och diskutera både pristagarnas och andra forskares senaste rön. För mig är det viktigt att de metoder vi använder för att förebygga brott ska bygga på kunskap. Därför känns det extra roligt att vi kan samla den senaste samtida kunskapen från hela världen här i Stockholm, sa justitieminister Beatrice Ask som också deltog i en paneldiskussion med bland andra pristagarna. Där var hon bland annat intresserad av hur det går att bryta det sociala arvet som präglar många brottslingars liv.»för mig är det viktigt att de metoder vi använder för att förebygga brott bygger på kunskap.«jag tror att det många gånger är föräldrarna som påverkar barnets värderingar, därför är det intressant att fråga sig om samhället kan kompensera för det, sa Beatrice Ask. SVÅRT ATT KOMMA TILLBAKA Pristagaren John Laub menade att frågan var intressant eftersom forskningen visar att det många gånger är en liten grupp människor som begår många brott och att det i många fall handlar om en liten koncentration av familjer. Ministern pekade också på vikten av att skapa mötesplatser och miljöer där kriminella inte ses som en annan sorts människor. Det har blivit allt svårare för före detta brottslingar att komma tillbaka till ett hederligt liv. Inte minst att många arbetsgivare frågar efter utdrag från straffregistret bidrar till det. Det är oroande, sa Beatrice Ask. u 18 DOMKRETSEN NR 3/ 2 011

19 direkt dialog med framstående kriminologiska forskare. Hon deltog bland annat i ett panelsamtal båda pristagarna John Laub och Robert Sampson. Annika Rojas Wiberg, rådman vid Jönköpings tingsrätt, menade att det för domare finns en hel del matnyttigt att hämta inom kriminologin. Rön om brottskarriärer angår även domare För oss domare är det viktigt med kunskap om vilka faktorer som kan förhindra återfall i brott och få en kriminell karriär att avslutas. Där hade symposiet en viktig funktion att fylla. Det säger Annika Rojas Wiberg, rådman vid Jönköpings tingsrätt och en av de ämnesansvariga vid Domstolsakademin. TEXT ANNETTE WALLQVIST FOTO CARL JOHAN ERIKSON Annika Rojas Wiberg var en av alla de deltagare på årets kriminologiska symposium som var intresserade av hur det går att förhindra återfall i brott. Det är kunskap som vi domare bör ha med oss när vi handlägger brottmål, bestämmer straff och handlägger tvångsmedel, konstaterar hon. Men Annika Rojas Wiberg betonar också att det handlar om komplexa processer. Forskning visar till exempel att samtidigt som en kärleksrelation kan vara en viktig vändpunkt i en kriminell karriär, riskerar vissa kriminella att ta med sig hot och våld in i relationen. Viktig kunskap jag fick med mig från symposiet är att det sällan är en enskild faktor, som äktenskap, arbete eller bostad, som stoppar en kriminell bana. Det som får livet att ändra riktning är ofta en serie förändringar över tid. VIKTIG BAS För många domare är kriminologi en relativt outforskad vetenskap som de framförallt kommer i kontakt med när ämnet tangerar juridiken i domstolarna, konstaterar Annika Rojas Wiberg. Men det finns aspekter av den kriminologiska forskningen som är av intresse för domare. Inte minst i form av baskunskaper som är bra att ha med sig, menar hon. Det kan till exempel vara att brottsbenägenheten varierar över livscykeln. Den kulminerar i ungdomsåren för att avta efter en viss ålder. Hon lyfter också fram att ungdomar som lever i en socialt utsatt familj inte nödvändigtvis är mer brottsbenägna än andra. För att risken för brott ska öka krävs också att de rör sig på platser som uppmuntrar mer till brott än andra. Det var också intressant att få veta att den sociala ärftligheten när det gäller brott klingar av väldigt snabbt och märks knappt alls efter ett par generationer. TILLGÅNG TILL NY FORSKNING Stockholms kriminologiska symposium har vuxit sedan det startade för sex år sedan och har sedan dess fått ett stort internationellt genomslag. Mitt intryck är att det verkligen är den senaste forskningen som presenteras. Det är tacksamt att få tillgång till all denna kunskap på plats i Sverige, säger Annika Rojas Wiberg. Hon berättar att samtidigt som det i den politiska debatten ropas efter mer resurser till rättsväsendet, verkar kriminologerna överens om att det framförallt är sociala institutioner och nätverk som behöver stärkas för att brott ska kunna förebyggas. Många pekade på vikten av att verkligen få en andra chans efter avtjänat straff. Det ger anledning att fundera över utvecklingen där arbetsgivare begär utdrag ur brottsregister vid anställningar. KUNSKAPEN KAN INTEGRERAS Nu ska Annika Rojas Wiberg ta med sig sina nya kunskaper in i Domstolsakademin och tillsammans med de andra medarbetarna fundera på hur dessa bäst kan komma till sin rätt inom domstolsväsendet. Mycket av det som presenterades på symposiet bör på ett eller annat sätt ingå i utbildningsutbudet för domare. Eventuellt kan det integreras i de utbildningsprogram vi redan har, men exakt hur det skulle kunna se ut är för tidigt att säga. u DOMKRETSEN NR 3/

20 Ny kostym för domstolssekreterarnas utbildning Sveriges domstolssekretare har fått en ny utbildning. Med ett stort utbud av e-kurser och lärarledd klassrumsundervisning, vänder den sig både till nya och mer erfarna domstolssekreterare. Den här utbildningen är otroligt viktig, bland annat för att våra domstolar ska kunna konkurrera om den mest kvalificerade personalen, förklarade justitieminister Beatrice Ask under invigningen. TEXT LARS COLLIN FOTO CARL JOHAN ERIKSON Inför ett auditorium bestående av framför Yrket är i dag självständigt, ansvarsfullt allt handledande domstolssekreterare, och otroligt varierande. Renodlingen av invigde justitieminister Beatrice Ask den nya domarrollen gör att domstolssekreteraren utbildningen på Stockholm City Conference utgör en stor resurs. Ni är med om en Center. Åhörarna var där för att få mer spännande förändring, sa Beatrice Ask. information om hur de ska introducera sina nyanställda kollegor i arbetet på domstolen. SKRÄDDARSYDDA KURSER Och just de mindre erfarna domstolssekreterarna är en av målgrupperna för många av ledaren vid Domstolsverket AnnaSara Före invigningen presenterade projekt- de kurser som sjösätts under hösten. Holmgren, satsningen på ny utbildning lite Det arbete som mer ingående och ni gör är oerhört vad det kommer att»utbildningen kommer att centralt. Ni domstolssekreterare är ofta annat nämnde hon handla om. Bland bli mer hands on och bemötande är en röd tråd.«första kontakten och att den stora skillnaden mot hur det domstolens ansikte utåt, inledde Beatrice Ask och tittade ut var innan är att varje domstol ska kunna mot publiken i den vackra Pelarsalen i det skräddarsy sina egna utbildningar ur ett före detta utbildningstemplet Norra Latin stort utbud av kurser, samt att e-kurser i Stockholm. är en del av lärandet. Justitieministern betonade att just bemötande och tillgänglighet är några nyckelord när anpassar innehållet efter domstolarnas egna Vi har fler lärare, ett större utbud och vi det gäller allmänhetens förtroende för domstolarna och i förlängningen för rättsstaten. hands on och bemötande är en röd tråd, sa arbetssätt. Utbildningen kommer att bli mer Domstolssekreterarna har fått ett allt AnnaSara Holmgren. större ansvar och möjlighet att utforma sitt Den nya domstolssekreterarutbildningen arbete. Därför är jag väldigt glad över att är i själva verket en kompetensförsörjningsmodell som erbjuder domstolarna ett stort Domstolsverket är framme nu: Att ni ska få en bra utbildning och vara ett bra stöd för smörgåsbord av valbara kurser. dem som kommer in i yrket. Trots traditionerna måste domstolarna VERKTYG TILL HANDS självklart utvecklas i takt med tiden, underströk Beatrice Ask. Det innebär också att äga rum på kursgårdar. Utbudet av e-kurser De lärarledda klassrumskurserna kommer att arbetsuppgifterna är i ständig förändring. finns tillgängligt via Kompetensportalen där Justitieminister Beatrice Ask, Karin Feuk, domstolssekreterare vid Hovrätten för Västra Sverige, AnnaSara Holmgren, kompetensutvecklare vid Domstolsverket och Domstolsverkets generaldirektör Barbro Thorblad var några som uppmärksammade domstolssekreterarnas stora värde för Sveriges Domstolar vid invigningen av den nya utbildningen. det även finns ett eget forum för domstolssekreterarna. Där kan de förbereda moment inför lärarledda klassrumstillfällen. I forumet finns också intressanta kurser och de verktyg som man kan ta hjälp av för att snabbt komma in i arbetet. Hjälpmedlen kommer att fungera interaktivt och bygger på en mängd olika fallstudier. Teman kan vara allt från domstolstermer och hur man räknar ut preskriptionstid till hur man kallar i verksamhetssystemet Vera. Domstolsverkets generaldirektör Barbro Thorblad fanns självklart också på plats under invigningen. Hon hoppas att den nya utbildningen gör att nyanställda snabbt kommer in i sitt arbete, men också att mer erfarna domstolssekreterare ska få känna att de får fortsatt kompetensutveckling. Vi har haft lyckan på våra domstolar att få ha duktiga och starka domstolssekreterare som har samlat på sig kunskap som de gärna vill förmedla vidare. Kompetens ska tas tillvara, och kompetent personal ska få möjlighet att utvecklas ytterligare, fastslog Barbro Thorblad. u FAKTA DOMSTOLSSEKRETERAR- UTBILDNINGEN Utgör lärarledda utbildningstillfällen per år. I utbildningen ingår även 15 nya e-utbildningar. 20 DOMKRETSEN NR 3/ 2 011

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Att få sin sak prövad av en opartisk

Att få sin sak prövad av en opartisk förvaltningsrätten 2 Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. är den domstol som avgör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Det är hit man vänder sig om

Läs mer

Inledning. En tydlig strategi

Inledning. En tydlig strategi Inledning Domstolarna 1 bedriver en omfattande och komplex verksamhet som är en av grundpelarna i Sveriges demokrati. Domstolsverkets uppgift är att ge administrativt stöd och service åt domstolarna för

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätten Inledning Den film du strax ska se har tagits fram av Domstolsverket (DV) för att informera om hur en rättegång i svensk domstol går till.

Läs mer

Vår personalpolicy Statens geotekniska institut

Vår personalpolicy Statens geotekniska institut Vår personalpolicy Statens geotekniska institut Inledande ord Statens geotekniska institut (SGI) är en kunskaps intensiv myndighet som tillsammans med kompetenta medarbetare är under ständig utveckling.

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar

24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar 24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar Innehåll Regeringens vision om en 24-timmarsmyndighet...3 Tio punkter för tillgängligare domstolar... 5 Vidareutveckla verksamhetsstödet Vera...6 Anpassa öppet-

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Den moderna brottsligheten och den traditionella processrätten

Den moderna brottsligheten och den traditionella processrätten Den moderna brottsligheten och den traditionella processrätten Sektionsmöte Referatskrivare: Tingsfiskalen Emma Hellman Debattledaren, lagmannen Stefan Strömberg, Sverige, hälsade deltagarna välkomna,

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Domstolsakademin. Utbildning för nyutnämnda domare

Domstolsakademin. Utbildning för nyutnämnda domare Domstolsakademin Utbildning för nyutnämnda domare I dag är frånvaron av tingsmeritering inget hinder för den som vill söka en domartjänst. Nyttan är ömsesidig. Jurister från den privata sektorn eller andra

Läs mer

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2016:13-020 Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-16 91 2 Inledning Det arbete som görs i verksamheterna

Läs mer

Hållbar stad öppen för världen

Hållbar stad öppen för världen Medarbetar- och arbetsmiljöpolicy Hållbar stad öppen för världen Göteborg en stad för alla Vi som arbetar i Göteborgs Stad har ett gemensamt uppdrag, att tillgodose göteborgarnas behov och rättigheter.

Läs mer

Hoppas ni får en underbar sommar!

Hoppas ni får en underbar sommar! juni 2015 Till alla Klippan-sektioner Hej alla vänner i Klippan-sektionerna! brev Bild från Almedalen Foto: Mikael Svedberg Nu kanske ni inte träffas så ofta när sommaren är här? Då kan du ta med nyhetsbrevet

Läs mer

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! Personalpolitiskt program Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! 1 Syfte med dokumentet I detta dokument beskrivs kommunens personalpolitik. Syftet med det personalpolitiska programmet är att tydliggöra

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

> VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling!

> VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling! > VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling! SEPTEMBER 2014 Månadsutskick med aktuell information till dig som arbetar i Frösunda.

Läs mer

Var med och bilda Norrlands största domstol. Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol

Var med och bilda Norrlands största domstol. Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol Var med och bilda Norrlands största domstol Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol 2 Hösten 2013 blir Förvaltningsrätten i Luleå landets fjärde migrationsdomstol Migrationsdomstolar

Läs mer

Policy för information och kommunikation

Policy för information och kommunikation Antagen av fullmäktige 081022 Policy för information och kommunikation Torsås kommun är en politiskt styrd organisation som finns till för medborgarna. Det är deras behov och förutsättningar vi ska se

Läs mer

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen.

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolen Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolens domar är prejudicerande

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.

Läs mer

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015 Kommunikationspolicy Antagen av Kf 56/2015 Innehåll Innehåll... 1 1. Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag... 2 2. Kommunikationsansvar... 2 3. Planerad kommunikation... 2 Checklista för att

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy

Informations- och kommunikationspolicy Informations- och kommunikationspolicy Beslutad i kommunstyrelsen i Örebro kommun 2003-09-15 Diarienummer: 691-02-004 2 Innehållsförteckning Örebro kommuns informationsinsatser präglas av 4 Saklighet 4

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

Vår värdegrund Layout: Fredrik Collijn Tryck: KEPA Tryck AB

Vår värdegrund Layout: Fredrik Collijn Tryck: KEPA Tryck AB Vår värdegrund Varför en gemensam värdegrund? Värdegrunden är våra riktlinjer för hur ska vi arbeta tillsammans. Den formar vår kultur, hur vi ger service och bemöter andra internt som externt. Den ökar

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

En hållbar stad öppen för världen

En hållbar stad öppen för världen Medarbetar- och arbetsmiljöpolicy En hållbar stad öppen för världen Göteborg en stad för alla Vi som arbetar i Göteborgs Stad har ett gemensamt uppdrag, att tillgodose göteborgarnas behov och rättigheter.

Läs mer

Beslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19

Beslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19 Beslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19 Kommunikationsprogram för Karlskrona kommuns samlade verksamhet... 1 Relaterade dokument Grafisk profil KS2011.204.103... 3 Kriskommunikationsplan Riktlinjer för

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND SOCIALFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND Vi som är anställda i handikappomsorgen i Huddinge kommun har ett uppdrag av invånarna. Uppdraget är att ge service, omsorg och stöd som bidrar

Läs mer

Kommunikationspolicy för Västerås stad

Kommunikationspolicy för Västerås stad för Västerås stad Antagen av kommunfullmäktige 12 februari 2009 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Norlandiavärderingar i vardagen

Norlandiavärderingar i vardagen Norlandiavärderingar i vardagen Tack! BÄSTA MEDARBETARE! Kvalitet uppstår i möten mellan människor. Den skapas av oss, samtliga medarbetare på Norlandia, genom våra arbetsinsatser för våra barn, hotellgäster

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Kommunikationspolicy för Knivsta kommun KS-2012/679

Kommunikationspolicy för Knivsta kommun KS-2012/679 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/679 2012-08-20 Kommunstyrelsen Kommunikationspolicy för Knivsta kommun KS-2012/679 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Särskilda satsningar 2012. Sociala medier Sociala insatsgrupper Avhopparverksamhet

Särskilda satsningar 2012. Sociala medier Sociala insatsgrupper Avhopparverksamhet Särskilda satsningar 2012 Sociala medier Sociala insatsgrupper Avhopparverksamhet Sociala medier: Ökad synlighet på nätet Vill du veta vad din lokala polis gör, eller tipsa om något som händer i ditt område?

Läs mer

Handlingsplan för Länsstyrelsens fortsatta värdegrundsarbete

Handlingsplan för Länsstyrelsens fortsatta värdegrundsarbete Handlingsplan för Länsstyrelsens fortsatta värdegrundsarbete Bakgrund Under 2012 har medarbetarna på Länsstyrelsen genom bland annat diskussioner, föredrag, personaldagar och enhetsmöten tagit fram en

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen ( 255) POLICY

KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen ( 255) POLICY KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN Antagen av kommunstyrelsen 2012-11-26 ( 255) POLICY Kommunikationspolicy för Haninge kommun Syftet med en kommunikationspolicy för kommunen är att skapa effektivitet

Läs mer

Personalidé Arvika kommun

Personalidé Arvika kommun Personalidé Arvika kommun Personalidé Kommunens vision Arvika en attraktivare kommun med strategiska mål och strategier beskriver kommunens långsiktiga inriktning och politiska vilja. För att nå vår vision

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Förvaltningarnas arbete skall utvecklas och ge resultat i en högre effektivitet och bättre kommunikation med Salemsborna. Den

Läs mer

DITT AVTRYCK I VÄRLDEN. Om att testamentera till Hoppets Stjärna

DITT AVTRYCK I VÄRLDEN. Om att testamentera till Hoppets Stjärna DITT AVTRYCK I VÄRLDEN Om att testamentera till Hoppets Stjärna Ditt avtryck i världen Det vi gör i våra liv lämnar ett avtryck. För de flesta av oss handlar det kanske inte om historiska saker som nobelpris

Läs mer

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Som vuxen och ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i Scoutkåren prioriteras högt. Med studier

Läs mer

Vill du beställa broschyren?

Vill du beställa broschyren? Vill du beställa broschyren? Vänd dig till din personalenhet! Vill du veta mer om... medarbetarsamtal utvecklingssamtal i grupp avgångssamtal litteratur, video, utbildning m m Gå in på Region Skånes intranät

Läs mer

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda ➊ Nu börjar cirkeln! Det är viktigt att cirkeldeltagarna känner att starten blir bra. Ett sätt kan vara att göra starten lite mjuk, till exempel genom att börja fråga hur de olika deltagarna fick höra

Läs mer

Stockholms stads personalpolicy

Stockholms stads personalpolicy Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen Stockholms stads personalpolicy Vårt gemensamma uppdrag Ett Stockholm för alla Vi som arbetar i Stockholms stad bidrar till att forma ett hållbart

Läs mer

Du och chefen Vad fungerar bra/mindre bra i samarbetet? Vad kan var och en göra för att åstadkomma en förbättring?

Du och chefen Vad fungerar bra/mindre bra i samarbetet? Vad kan var och en göra för att åstadkomma en förbättring? Utvecklingssamtalet Utvecklingssamtal Din utveckling är värd ett eget samtal Utvecklingssamtalet är ett samtal där du och din chef talar om din utveckling i företaget. Syftet är att utveckla dig som individ

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Varför ARBETA som sekreterare hos oss? Därför att en bra advokatbyrå blir ännu bättre med duktiga sekreterare

Varför ARBETA som sekreterare hos oss? Därför att en bra advokatbyrå blir ännu bättre med duktiga sekreterare Varför ARBETA som sekreterare hos oss? Därför att en bra advokatbyrå blir ännu bättre med duktiga sekreterare Väx i rollen 2 & 3 EN ADVOKATBYRÅ är mer än bara advokater MANNHEIMER SWARTLING är en av Sveriges

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor dialog delegera tydlighe humor besluta stöd lojal kommunice feedback bemötande motivera rättvis tillåtande lyhörd delaktighet inkluderande ansvar närvaro tydlighet samarbete närvarande förtroende vision

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Stockholms läns landstings Personalpolicy Stockholms läns landstings Personalpolicy Beslutad av landstingsfullmäktige 2010-06-21 1 2 Anna Holmberg, barnmorska från ord till verklighet Personalpolicyn stödjer landstingets uppdrag att ge god service

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <>, <>, som är kontaktperson på din arbetsplats.

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats. DAGS ATT TYCKA TILL OM DITT JOBB! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan arbetar här och för blivande arbetare. För att kunna vara det behöver

Läs mer

Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång!

Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång! Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång! Som ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i scoutkåren prioriteras

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

STs jobbsökarguide. tips och råd på vägen mot drömjobbet

STs jobbsökarguide. tips och råd på vägen mot drömjobbet STs jobbsökarguide tips och råd på vägen mot drömjobbet 1 ST, 2015. Produktion: STs kommunikationsenhet. Tryck: Vitt Grafiska, juni 2015. Upplaga 2 000 ex. Beställ fler exemplar på www.st.org. Artikelnr

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

att få sin sak prövad

att få sin sak prövad Hovrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att handlägga mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun

Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun 2(8) Innehåll 1 Syfte... 3 2 Målsättning... 3 3 Informations- och kommunikationsansvar... 4 3.1 Ledningsansvar... 4 3.2 Individens ansvar...

Läs mer

Studieresa den 25 maj 2016 till Rättsmedicinen i Lund och Hovrätten i Malmö. Resan startade med buss den 25 maj 2016 kl från Karlskrona.

Studieresa den 25 maj 2016 till Rättsmedicinen i Lund och Hovrätten i Malmö. Resan startade med buss den 25 maj 2016 kl från Karlskrona. BLEKINGE NÅMNDEMANNAFÖRENING Studieresa den 25 maj 2016 till Rättsmedicinen i Lund och Hovrätten i Malmö Resan startade med buss den 25 maj 2016 kl 06.00 från Karlskrona. Det var 25 nämndemän som såg fram

Läs mer

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Delmål för Domstolsverket... 2 3. Delmål 1 E-utbildning...

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 1. Arbetssätt och uppdrag 1. Jag är insatt i målen för min grupp/enhet/avdelning. c c c c c c 2. Jag vet vad som förväntas av mig i mitt arbete. c c c c c c 3....

Läs mer

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda På arbetsplatser där det finns förtroendevalda har Vårdförbundet fler medlemmar. Genom att utse förtroendevalda på arbetsplatsen skapar vi bättre

Läs mer

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition 8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A

Läs mer

Kommunikationsstrategi

Kommunikationsstrategi PROMEMORIA Kommunikationsstrategi MARS 2015 mars 2015 Dnr 15-1722 INNEHÅLL Varför en kommunikationsstrategi? 3 Vårt uppdrag och vilka är vi till för 4 Vilka vi är och hur vi ska vi arbeta 5 Vårt löfte

Läs mer

Nu anlägger vi framtiden! 10 punkter om varför du och vi är så bra och om hur vi anlägger framtiden

Nu anlägger vi framtiden! 10 punkter om varför du och vi är så bra och om hur vi anlägger framtiden Nu anlägger vi framtiden! 10 punkter om varför du och vi är så bra och om hur vi anlägger framtiden PMS 286 Den här lilla skriften handlar om hur vi alla tillsammans ska vara med och göra SVEAB till det

Läs mer

Värdegrundsdelegationen Forum för främjande av värdegrundsarbetet i statsförvaltningen (2013-2016)

Värdegrundsdelegationen Forum för främjande av värdegrundsarbetet i statsförvaltningen (2013-2016) Forum för främjande av värdegrundsarbetet i statsförvaltningen (2013-2016) nu med hemsida: www.värdegrundsdelegationen.se Robert Cloarec Huvudsekreterare robert.cloarec@regeringskansliet.se Lena Marcusson,

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy. Antagen av kommunstyrelsen den 29 augusti 2006

Informations- och kommunikationspolicy. Antagen av kommunstyrelsen den 29 augusti 2006 Informations- och kommunikationspolicy Antagen av kommunstyrelsen den 29 augusti 2006 INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY Bakgrund Det behöver tydliggöras att kommunens verksamhet bedrivs på uppdrag

Läs mer

Arbetshäfte för. Etikarbete. i Kriminalvården

Arbetshäfte för. Etikarbete. i Kriminalvården Arbetshäfte för Etikarbete i Kriminalvården 2 Grunden för vårt handlande Under senare år har arbetet med Kriminalvårdens värdegrund intensifierats. Det är ett viktigt arbete. Det ger en ökad tydlighet,

Läs mer

Polisens medarbetarpolicy

Polisens medarbetarpolicy Polisens medarbetarpolicy Ansvarig utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm D nr: HR-799-4653/09 Fotografer: Magnus Westerborn, Karl-Oskar Bjurenstedt, Peter Phillips, Patrick Trägårdh

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol 1 Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol Varför kvalitetsarbete? För att motsvara medborgarnas berättigade krav på en rättssäker och effektiv rättsskipning och därmed

Läs mer

Kommunicera och nå dina mål. Kommunikationsstrategi 2013-2016

Kommunicera och nå dina mål. Kommunikationsstrategi 2013-2016 Kommunicera och nå dina mål Kommunikationsstrategi 2013-2016 Lyssna och prata för att nå målen Östersunds kommun har tagit fram en kommunikationsstrategi som sträcker sig från 2013 till 2016. Den här foldern

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Hur ser din landsbygd i Kronoberg ut 2018?

Hur ser din landsbygd i Kronoberg ut 2018? Villa Vik, Växjö, Kronoberg Hur ser din landsbygd i Kronoberg ut 2018? Workshop, Open Space, den 8 Mars 2014 Arrangör: Hela Sverige ska leva Kronoberg och Länsstyrelsen Kronoberg Processledning och dokumentation:

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer