Diskriminering på bostadsmarknaden. Slutrapport år 2 Malmö mot Diskriminering 2014/2015

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Diskriminering på bostadsmarknaden. Slutrapport år 2 Malmö mot Diskriminering 2014/2015"

Transkript

1 Diskriminering på bostadsmarknaden Slutrapport år 2 Malmö mot Diskriminering 2014/2015 1

2 Slutrapport för Malmö mot Diskriminerings projekt: Diskriminering på bostadsmarknaden Projektår 2, 2014/2015 Malmö mot Diskriminerings (MmD) projekt om diskriminering på bostadsmarknaden är ett tvåårigt projekt som har finansierats med hjälp av medel från Malmö Stad. Hyresgästföreningen Södra Skåne har under hela projektet dessutom utgjort ett stöd för projektet genom att dela med sig av kunskaper och erfarenheter från bostadsmarknaden i Malmö. Projektet har utgått från en övergripande målsättning att skapa verktyg och strategier för att diskriminering på bostadsmarknaden ska kunna uppmärksammas och förhindras genom förebyggande arbete. Projektets andra år har varit uppbyggt kring tre delar 1. Informationsspridning, 2. Ärendehandläggning och 3. Utbildningsmaterial. Dessa tre delar redovisas var för sig nedan. Därefter följer en del om 4. Samarbeten och uppmärksamhet i media och slutligen 5. Avslutande reflektioner för projektet i sin helhet. Denna slutrapport gäller främst det som har skett under projektets andra år men tar även upp viss statistik från projektet i sin helhet och beaktar hela projektet i de avslutande reflektionerna. För en mer ingående redogörelse av det första projektåret hänvisas till slutrapporten för projektets första år. Rapporten fokuserar på hur arbetet i projektet har fortlöpt och redogör för vad som har genomförts. MmD har utöver rapporten samlat de erfarenheter och kunskaper om bostadsdiskriminering som projektet har lett till i det bifogade Ett häfte om bostadsdiskriminering som omfattar resultat från projektets båda år. Bifogat till rapporten finns även en broschyr som riktar sig till fastighetsägare och en manual om diskrimineringstester som har tagits fram inom projektet. 1. Informationsspridning 1.1 Miniseminarier och föreläsningar MmD har under bostadsprojektets andra år varit ute och föreläst om bostadsdiskriminering i totalt 33 sammanhang vilka sammanlagt har besökts av 652 personer. 22 av dessa sammanhang har varit så kallade miniseminarier där MmD har varit ute och föreläst om bostadsdiskriminering hos olika föreningar, språkcaféer och på andra mötesplatser. Många av seminarierna har riktat sig till de som besöker mötesplatserna eller är medlemmar i föreningarna, men några har också riktat sig till personal som kan komma i kontakt med personer som utsätts för diskriminering. Totalt har 295 personer besökt de olika miniseminarierna. Under arbetet med att boka in miniseminarierna har MmD tagit kontakt med över 100 olika aktörer runt om i Malmö. 2

3 Miniseminarierna har varit mycket uppskattade och har alltid följts av många frågor från besökarna. Det har varit tydligt att det är väldigt få som har grundläggande kunskaper om den svenska diskrimineringslagen och att nästan ingen känner till vad som gäller vid bostadsdiskriminering. Vid ett miniseminarium har dessutom en verksamhet som själv förmedlar boenden bestämt sig för att se över sina rutiner och riktlinjer vid urvalet av boende för att säkerställa att den inte råkar diskriminera sökande. Miniseminarierna har lett till att många fler vet vad bostadsdiskriminering är och vad de kan göra om de blir utsatta. De har även lett till en ärendetillströmning till MmD både beträffande bostadsdiskriminering och andra typer av diskriminering. De miniseminarier som varit mer riktade till personer som kan komma i kontakt med människor som har utsatts för diskriminering, till exempel för personalen på Individuell Människohjälp, Rädda Barnen och Peace Work Malmö, har dessutom lett till att dessa personer kan hjälpa människor som utsätts för diskriminering att få kunskap om sina rättigheter och vetskap om att de kan vända sig till MmD för att få hjälp. De föreläsningar som varit mer omfattande än miniseminarierna har framförallt varit riktade till personer som främst riskerar att diskriminera själva eller komma i kontakt med personer som utsätts för diskriminering. Dessa har totalt varit elva stycken och har besökts av sammanlagt 357 personer. Det har rört sig om större bostadspolitiska sammanhang som Bostadsmötet i Uppsala 1, Bostadsvrålet i Göteborg och Malmö Stads öppna seminarium om bostadsdiskriminering c/o Malmö. Det har även rört sig om sammanhang med olika lokala aktörer som Hyresgästföreningens förtroendevalda, personalen på Miljöförvaltningen i Malmö Stad, Hyresrådgivningens referensgrupp (som bland annat består av representanter för olika fastighetsägare i Malmö) och Malmö högskolas program för fastighetsförmedling och program för fastighetsföretagande. 1.2 Övrig informationsspridning Från det första projektåret fanns en hypotes att det skulle fortsätta komma in ärenden till MmD i samma takt som under det första projektåret. Detta visade sig inte stämma fullt ut. Under det andra projektetårets fyra första månader, då arbetet med miniseminarierna inte hade inletts, kom det i snitt in två ärenden om bostadsdiskriminering per månad. I jämförelse med de totalt 40 ärenden som kom in under det första året är detta förhållandevis få ärenden (även om det är många i förhållande till att MmD innan projekt inleddes totalt enbart hade fått in tre ärenden som gällde bostadsdiskriminering). Ärendena har varit en grundbult i projektet eftersom det går att göra ett bättre arbete med information och utbildning kring 1 Arrangerat av Institutet för bostads- och urbanforskning. 2 Förutom de nya ärenden om bostadsdiskriminering som kom in till MmD ledde kampanjen även till att 100 nya personer gillade MmD:s sida på Facebook, personer som även framöver kommer att nås av den 3

4 bostadsdiskriminering ju fler verkliga berättelser som MmD kan basera det på. MmD valde därför i början av projektets femte månad att testa att bedriva en kampanj på Facebook för att se om det kunde leda till att fler ärenden kom in. Kampanjen tog upp olika situationer som utgör bostadsdiskriminering baserat på sådant som MmD kunnat se inom projektet. Kampanjen nådde ut till över personer och under projektets femte månad kom sex nya ärenden om bostadsdiskriminering in till MmD. 2 Ärendetillströmningen synliggjorde hur viktigt det är för MmD att bedriva ett utåtriktat arbete för att Malmös medborgare ska känna till att de kan få kostnadsfri hjälp när de utsätts för diskriminering. En slutsats som förstärktes av att det under månad sex och sju, när inget utåtriktat arbete bedrevs, enbart kom in ett ärende totalt och att det under projektets åttonde och nionde månad, när många av miniseminarierna genomfördes, kom in totalt åtta nya ärenden. Under projektets tre sista månader har mindre utåtriktat arbete bedrivits och det har kommit in totalt sju nya ärenden, varav fyra är ärenden som kommit till genom diskrimineringstester. Den informationsspridning som har gjorts inom projektet har därmed tydligt kunnat kopplas till en ärendetillströmning, vilken i sig är ett tecken både på att fler känner till MmD och att fler har fått kunskap om sina rättigheter i samband med bostadsdiskriminering och har kunskap om hur de kan agera när de blivit utsatta. För att förvalta och sprida de kunskaper som MmD fått inom projektet kommer MmD även att presentera projektets resultat för ansvarig beredning i Malmö Stad, Hyresgästföreningens personal och vid ett öppet rapportsläpp på MmD. Projektansvarig jurist från MmD kommer dessutom att hålla i ett utbildningspass om bostadsdiskriminering för Hyresgästföreningens jurister. Häftet om bostadsdiskriminering kommer att skickas ut till olika fastighetsägare, Boplats Syd, Diskrimineringsombudsmannen (DO) och till övriga antidiskrimineringsbyråer i Sverige. Resultatet kommer att publiceras på MmD:s hemsida och länkas till från MmD:s sida på Facebook. MmD kommer därutöver, efter att projektet har avslutats, att skicka ett öppet brev till Sveriges bostadsminister, Mehmet Kaplan, och ta upp saker som MmD inom projektet upptäckt inte fungerar inom nuvarande lagstiftning. 2 Förutom de nya ärenden om bostadsdiskriminering som kom in till MmD ledde kampanjen även till att 100 nya personer gillade MmD:s sida på Facebook, personer som även framöver kommer att nås av den information som MmD lägger upp där, och till att flera hörde av sig till MmD rörande andra frågor än just bostadsdiskriminering. 4

5 2. Ärenden 2.1 Diskrimineringsgrund Under projektår två har det totalt anmälts 38 ärenden till MmD. Bland dessa har en klar majoritet gällt diskrimineringsgrunden etnicitet. 3 Sex av dessa fall har tillkommit genom att MmD har utfört så kallade diskrimineringstester vilket det går att läsa mer om nedan. I fyra fall har det helt saknats koppling till diskrimineringsgrund. I två av dessa har vår anmälare upplevt sig diskriminerad på grund av sin ekonomiska situation. Under projektets andra år har det också kommit in anmälningar rörande diskrimineringsgrunderna funktionsnedsättning, religion och ålder, men inte några från diskrimineringsgrunderna könsöverskidande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller kön. MmD vill poängtera att dessa siffror inte säger något om hur fördelningen i diskriminering faktiskt ser ut mellan de olika diskrimineringsgrunderna utan enbart kan visa vilka grupper som har anmält diskriminering till MmD. Anmälningar projektår 2 uppdelat utifrån diskrimineringsgrund Religion 5% Ingen grund 10% Funktionsnedsättning 10% Etnicitet 72% Ålder 3% Under hela projektet, projektår 1 och projektår 2, har det kommit in totalt 78 ärenden. Fördelningen mellan diskrimineringsgrunder ser liknande ut för projektet som helhet som det under det andra året. 60 % av de anmälningar som kommit in har rört etnicitet, 15 % har rört religion, 9 % har rört funktionsnedsättning, 6 % kön, 5 % ålder, 1 % sexuell läggning och 4 % har inte fallit under någon diskrimineringsgrund. Under hela projektet har det inte kommit in ett enda ärende som rör diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck. 3 I svensk diskrimineringslag finns det sju diskrimineringsgrunder, dessa är etnicitet, religion, kön, könsöverskidande identitet eller uttryck, sexuell läggning, funktionsnedsättning och ålder. För att en diskriminering ska anses vara olaglig i svensk lag måste den ha koppling till minst en av dessa diskrimineringsgrunder. 5

6 Anmälningar under båda projektåren uppdelat utifrån diskrimineringsgrund Funktionsnedsättning 9% Kön 6% Ålder 5% Religion 15% Ingen grund 4% Etnicitet 60% Sexuell läggning 1% 2.2 Typ av diskriminering Det har varit en stor bredd beträffande vad de inkomna ärendena har gällt. Denna bredd har varit mycket värdefull att ha som grund för arbetet med informationsspridning och framtagande av utbildningsmaterial kring bostadsdiskriminering. En del av de inkomna ärendena har gällt situationer som faller utanför svensk lagstiftning men där anmälarna har utsatts för diskriminerande handlingar. Dessa har varit värdefulla för att kunna se och synliggöra brister i lagstiftningen. Av 38 ärenden har 20 gällt ansökan eller byte av hyreslägenhet. Bland dessa har diskrimineringen gått till på olika sätt. I några fall har anmälaren misstänkt att den blivit bortsorterad redan tidigt i ett ansökningsförfarande. I andra fall har ett bostadskontrakt i stort sett varit klart, men den som har förmedlat bostaden har backat när den fått nya uppgifter om anmälarens, eller nära anhörig till anmälarens, etnicitet. I tre fall har det rört sig om diskriminering som faller utanför lagen eftersom den är utförd av privatpersoner. I en av dessa har en privatperson uttalat sig kränkande och uppgett att den inte vill hyra ut till vår anmälare på grund av anmälarens etnicitet. Att en privatperson kan uttala att den exempelvis inte vill hyra ut till människor med viss etnisk tillhörighet eller som är transpersoner utan att det är olagligt är väldigt problematiskt i en stad som Malmö där mångas chans att hitta någonstans att bo är andrahandsuthyrning. Situationen är en av de som har belysts i häftet om bostadsdiskriminering. I ett annat fall har en anmälare blivit indirekt diskriminerad på grund av sin funktionsnedsättning då ett krav i en uthyrningspolicy gjort att anmälaren inte kunde få en lägenhet på grund av att den har sjukpenning som inkomst. Förutom fallen som rör ansökan eller byte av hyreslägenhet har fyra fall gällt uppsägning av lägenhet. I dessa fall blir det tydligt att det är viktigt att upplysa hyresvärdar om att de inte blint kan lita på de uppgifter som grannar ger beträffande en hyresgäst. En person som riskerar att utsättas för diskriminering löper också större risk att få klagomål från exempelvis 6

7 grannar, utan att den varit mer störande än någon annan i ett hyreshus. Sex anmälningar har gällt trakasserier i bostaden eller bostadsområdet. Tre av dessa har varit utförda av hyresvärden eller personal hos hyresvärden och tre av grannar. Dessa fall är problematiska på flera sätt. Trakasserier i anslutning till ens boende är oerhört utsättande och dessutom har trakasserierna i flera fall antingen riktat sig direkt till barn eller skett framför dem. Det går att läsa mer om vad som gäller vid trakasserier i bostaden i Ett häfte om bostadsdiskriminering. Bland övriga ärenden har fyra gällt trångboddhet eller bostadslöshet för barnfamiljer, en problematik som tas upp redan i rapporten från bostadsprojektets första år, två har gällt bemötandet av hyresvärden, ett har gällt bodelning, ett har gällt köp av bostad, ett har gällt underhåll, ett har gällt hyressättningsnivå, ett har gällt en familj som nekats hyra campingplats på en långtidscamping och två har gällt att inte få ut en kopia på kontraktet på sin lägenhet eller att inte få ut ett hyresintyg. Antalet anmälningar av olika typer under projektår 2 4 Köp av Underhåll, 1 bostad, 1 Inte få ut kontrakt/ hyresintyg, 2 Bemötande, 2 Bodelning, 1 Hyressättning, 1 Ansökan om bostad, 17 Nekad campingplats, 1 Trångboddhet bostadslöshet, 4 Nekat byte, 3 Uppsägning, 4 Trakasserier, 6 När det gäller samtliga anmälningar under hela projektet ser fördelningen av olika typer av bostadsdiskriminering ut enligt följande. 4 Vissa ärenden har innefattat flera former av diskriminering på en gång. Det totala antalet ärenden, 38, är därför färre än summan av alla dessa ärenden tillsammans. 7

8 Andelen anmälningar av olika typer under hela projektet Trångboddhet / Bostadslöshet 8% Underhåll 8% Nekad campingplats 1% Uppsägning/ vräkning 11% Ansökan om bostad 40% Nekat byte 3% Trakasserier 9% Bemötande 14% Inte få ut kontrakt/ hyresintyg 2% Hyressättning 1% Bodelning 1% Köp av bostad 2% I en klar majoritet av anmälningarna är det hyresvärden som är anmäld för att ha utfört diskrimineringen. I häftet om bostadsdiskriminering har MmD därför tagit fram tips för att en hyresvärd ska kunna undvika att diskriminera eller att någon ska uppleva sig diskriminerad. En stor del av anmälningarna har också varit mot Socialtjänsten. Dessa har i många fall inte rört sig om diskriminering utan annan problematik. Det går även att läsa mer om detta i Ett häfte om bostadsdiskriminering. Fördelningen anmälningar i relation till vem som har anmält under hela projektet Bank 1% Kommun 2% Privatperson 4% Campingplats 1% Socialtjänst 15% Mäklare 2% Hyresvärd 72% Bostadsförmedling 3% 8

9 2.3 MmD:s handläggning av ärendena De inkomna ärendena är väldigt olika sinsemellan och bakom varje ärende står en eller flera utsatta personer som alla har sitt eget syfte med att vända sig till MmD. MmD:s arbete med en anmälan sker alltid i samråd med anmälaren och utifrån vad anmälaren själv har för mål. Både tillvägagångssättet och resultatet kan därför skilja sig betydligt mellan olika ärenden. MmD gör alltid en första bedömning om det vår anmälare berättar om faller inom den svenska lagstiftningen eller inte. En del ärenden stannar efter att vi konstaterat att de inte faller inom lagstiftningen, i fyra fall har det, som ovan nämnts, exempelvis inte funnits någon koppling till någon av lagens sju diskrimineringsgrunder. I några fall har det funnits koppling till diskrimineringsgrund men den handling som vår anmälare har beskrivit har inte varit diskriminering enligt diskrimineringslagen. I vissa av dessa har handlingen varit klart diskriminerande men ändå inte omfattats av den nuvarande lagstiftningen. Ovan beskrivna situation med privatpersoners andrahandsuthyrning är ett sådant exempel, ett annat exempel är att förbudet mot bristande tillgänglighet uttryckligen undantas när det kommer till bostäder och att sådan diskriminering därför inte omfattas. Dessa tas upp i Ett häfte om bostadsdiskriminering. En annan situation som är belyst i häftet är när socialtjänsten hyr bostäder av en hyresvärd som de hyr ut till i andra hand till personer som står utan boende. Hyresgästen har i denna situation ett svagt skydd både enligt hyreslagen och diskrimineringslagen. De ärenden som inte är diskriminering enligt lag stannar oftast antingen direkt efter en första bedömning och rådgivning eller om de är mer komplicerade efter att MmD har gjort en rättsutredning i ärendet. Endast i undantagsfall har MmD möjlighet att bistå i ett enskilt ärende som faller utanför lagstiftningen. Dessa ärenden har likväl varit viktiga för projektet för att få en helhetsbild av situationen och för att kunna belysa brister i lagstiftningen. Totalt har 14 ärenden under det andra projektåret avslutats genom rådgivning, i två av dessa har MmD hänvisat vidare personerna till Hyresgästföreningen när den beskrivna situationen inte utgjort diskriminering. I de fall där MmD:s jurister bedömer att det som anmälaren berättar kan vara diskriminering görs alltid en utredning där båda parter får komma till tals. Efter utredningen bedömer MmD i samråd med anmälaren vad som ska göras i det enskilda ärendet. Tre av ärendena som kommit in har fått avslutats när MmD efter utredning kommit fram till att vår anmälares berättelse inte går att bevisa, detta trots att mycket talar för att det som anmälaren har uppgett är sant. Fyra ärenden har fått avslutas på grund av att det som skett varit preskriberat eller för att anmälaren inte har återkommit. I åtta ärenden har det mål som anmälaren haft med sin anmälan uppfyllts helt. Efter att MmD har kopplats in har två byten gått igenom, en uppsägning har dragits tillbaka, en person fått en bostad, en person har fått ut ett hyresintyg och två personer har fått en ursäkt. I ytterligare sex ärenden har anmälarens mål 9

10 delvis nåtts genom att MmD framfört någon form av kritik till motparten i situationer när bevisningen inte räckt till för att kunna vidta rättsliga åtgärder. Sju ärenden som kommit in under projektets andra år och ett från projektets första år pågår fortfarande. Antalet ärenden som avslutas av olika anledningar under projektår 2 Pågår fortfarande Kritik Ursprungligt mål uppfyllt Bristande bevisning Rådgivning Ärenden i domstol Ett av målen för projektets andra år var att kunna driva ett nytt ärende i domstol för att få till fler domstolsprövningar gällande bostadsdiskriminering. Detta mål har inte kunnat uppfyllas inom projekttiden eftersom de ärenden som kommit in och som har haft en tillräcklig bevisning för att kunna drivas i domstol har löst sig på andra sätt som varit smidigare och bättre för våra anmälare. Det är visserligen möjligt att målet blir uppfyllt i efterhand eftersom alla ärenden ännu inte är avslutade, men MmD har fått inse att det kan vara problematiskt att ha domstolsprocesser som målsättning. Att driva ärenden i domstol har visserligen positiva effekter i form av att det visar att lagen har kraft bakom sig och då det innebär mer praxis inom området, men det är samtidigt en lång process för den enskilda och diskrimineringslagen kan bara ge den enskilda en ekonomisk ersättning och aldrig exempelvis ge den en bostad. MmD har en styrka att vi som ideell förening kan hjälpa enskilda utifrån deras egna målsättningar oavsett om de är intresserade av att enbart få hjälp med att framföra kritik eller om det viktigaste för dem är att få en bostad. MmD märker dock att bara det att byrån existerar och är beredd på att driva ärenden i domstol innebär att det går smidigare att nå överenskommelser med exempelvis fastighetsägare. Att det finns en aktör som kan driva domstolsprocesser när Malmös medborgare utsätts för bostadsdiskriminering verkar avskräckande i sig, även om det är en liten andel av våra ärenden totalt som i slutändan leder till en domstolsprocess. 10

11 Från projektets första år följde två domstolsprocesser med in i projektets andra år. En av dessa fick MmD återkalla då det framkom saker under processen som gjorde det svårt för MmD att driva ärendet vidare utan att ta en betydande ekonomisk risk. Det andra gäller en situation där en hyresvärd skrivit till en person med ett icke-svenskklingande namn att hyresvärden inte är intresserad eftersom hyresvärden vill ha svensktalande hyresgäster. Hyresvärden har enbart utifrån namnet utgått från att vår anmälare inte talar svenska. Ärendet har under projektets andra år prövats av tingsrätten och där förlorade MmD. MmD överklagade domen och har nu fått prövningstillstånd i Hovrätten. Att få en prövning i en högre instans än tingsrätten är något som MmD ställer sig mycket positiva till oavsett utgång. Innan projektet inleddes hade endast totalt fem ärenden rörande bostadsdiskriminering prövats av svensk domstol varav enbart två i högre instans än tingsrätt. Det senaste, en dom från 2010, gällde ett ärende där händelsen skedde MmD:s ärende är det sjätte målet som prövas i domstol och kommer bli det tredje som prövas av högre instans än tingsrätt vilket får ses som en framgång för projektet. Om MmD vinner i Hovrätten kommer det att medföra positiva effekter i form av att det blir en tydlig signal till fastighetsägare att det inte är tillåtet att agera på det här sättet. Om MmD förlorar kommer MmD med kraft kunna lyfta att vår lagstiftning inte i tillräcklig grad skyddar personer som utsätts. Oavsett utgång är processen därmed värdefull i arbetet mot bostadsdiskriminering. 2.5 Diskrimineringstester Förutom att handlägga de ärenden som har anmälts till MmD under projekttiden har MmD också arbetat aktivt med att genomföra diskrimineringstester. Diskrimineringstester, som också kallas för praktiktester, går ut på att låta en testperson, som räknas till någon av diskrimineringsgrunderna, och en jämförelseperson, som inte räknas till den diskrimineringsgrunden, söka samma bostad för att se om testpersonen blir bemött på samma sätt som jämförelsepersonen. Syftet med att genomföra diskrimineringstester inom projektet har varit att se om det går att använda dessa i en domstolsprocess för att bevisa att någon har diskriminerat. Testerna har alltså inte genomförts för att visa att diskriminering förekommer. MmD påbörjade arbetet med diskrimineringstester under det första året av bostadsprojektet och fortsatte arbetet med testerna under det andra projektåret. För att kunna nå bästa möjliga resultat med diskrimineringstesterna valde MmD redan i det inledande sökandet efter testpersoner att avgränsa sig till personer som har ett fast jobb. Detta för att öka chanserna att överhuvudtaget få svar vid bostadsansökningar i Malmö som är en stad med stor bostadsbrist. MmD valde även att avgränsa sig till diskrimineringsgrunderna etnicitet och sexuell läggning. Den avgränsningen grundade sig i att det enkelt kan framgå redan vid ansökan om en person har ett icke-svensk-klingande namn eller inte och att det är lätt att skriva in att man ska bo med en partner av samma kön redan i det första stadiet av en ansökan. Precis som under det första projektåret visade sig sökandet efter testpersoner vara 11

12 svårt. Många ställer sig skeptiska till att vilja ställa upp på att använda sin egen identitet vid lägenhetsansökningar. Efter att MmD använt sig av sitt kontaktnät för att hitta engagerade personer lyckades MmD dock få tag på två personer som var villiga att hjälpa till. Båda dessa var personer med icke-svensklingande namn, en man och en kvinna, och testerna kom därför att enbart utföras utifrån diskrimineringsgrunden etnicitet. MmD har under december 2014 och första halvåret 2015 sökt alla lägenheter i Malmö som annonserats ut via Blocket. Ansökningarna gick till så att MmD skickade in testpersonernas ansökningar först och sedan ansökningarna från två påhittade jämförelsepersoner med svensk-klingande namn men som hade motsvarande förutsättningar som de riktiga testpersonerna i övrigt. Totalt utfördes 68 tester mot olika fastighetsägare som annonserade på Blocket. MmD har även utfört 27 tester via telefon där olika fastighetsägare i Malmö har ringts upp. Totalt har 95 diskrimineringstester utförts under det andra projektåret. När det kommer till de 68 sökta lägenheter som förmedlas via Blocket har någon av MmD:s testpersoner fått svar i 30 fall. I sex ärenden har MmD sett en misstänkt diskriminering. Dessa är fortfarande under utredning och de kommenteras inte närmare för att inte försvåra bevisläget vid en eventuell domstolsprocess. Utöver dessa är det ett bolag som MmD gjort fem ansökningar till där våra test- och jämförelsepersoner har fått svar vid olika ansökningar. I det fallet har MmD inte sett något konkret som tyder på att urvalet varit diskriminerande trots de olika svaren och MmD har därför inte betraktat dessa som ärenden. I samband med att projektet avslutas kommer MmD att kontakta bolaget och informera om att vi har utfört tester och fråga varför de har svarat olika personer beträffande olika lägenheter. MmD har vidare inte valt att betrakta två andra ansökningar som ärenden trots att det har gått att se skillnad i testerna. I dessa har den kvinnliga testpersonen och den kvinnliga jämförelsepersonen fått svar men inte den manliga testpersonen eller jämförelsepersonen. Att MmD inte i dessa fall har gått vidare med misstänkt könsdiskriminering beror på att MmD har utformat testerna så att den kvinnliga jämförelsepersonen är lik den kvinnliga testpersonen och den manliga jämförelsepersonen den manliga testpersonen. Detta innebär att MmD inte helt kan utesluta att det varit andra anledningar än kön som gjort att männen har sållats bort och MmD bedömer därmed att det är svårt att bevisa könsdiskriminering utifrån de utförda testerna. MmD kommer även i dessa fall att kontakta fastighetsägarna i samband med att projektet avslutas och informera om våra tester och fråga varför de har gjort det urval de har gjort. 12

13 MmD anser att diskrimineringstester kan vara ett mycket bra verktyg för att kunna bevisa diskriminering i ansökningsförfarandet på bostadsmarknaden. Arbetet med testerna har dock varit väldigt tidskrävande och MmD har haft svårt att få fram villiga testpersoner. MmD kommer att fortsätta att använda sig av diskrimineringstester efter projektets slut för att kunna använda som en stödbevisning i anmälningar som rör misstänkt diskriminering vid ansökan av bostad. MmD kommer däremot inte själva ha möjlighet att fortsätta det aktiva arbetet med testerna. För att kunskaperna från diskrimineringstesterna ska leva vidare efter projektet har MmD därför valt att ta fram en manual för diskrimineringstester. Manualen är tänkt som ett hjälpmedel för att privatpersoner själva ska kunna utföra diskrimineringstester. I manualen tar MmD upp konkreta tips på vad man ska tänka på när man utför diskrimineringstester och berättar hur man bör gå till väga. 3. Utbildningsmaterial MmD har i samband med de olika utbildningar som genomförts inom projektet tagit fram presentationer riktade till olika aktörer. MmD har till exempel utformat föreläsningar som riktar sig till personal hos olika aktörer som förmedlar hyresrätter, till fastighetsmäklare, till jurister som vill veta mer om bostadsdiskriminering, till personer som själva riskerar att utsättas för diskriminering och till anställda hos olika aktörer som kan komma i kontakt med människor som utsätts för diskriminering. Utöver att ha tagit fram föreläsningar som riktar sig till olika grupper har MmD även samlat den kunskap som MmD har fått genom de ärenden som kommit in i projektet och i arbetet med att ta fram föreläsningar i häftet om bostadsdiskriminering. Detta häfte tar upp många konkreta situationer av bostadsdiskriminering utifrån dagens lagstiftning. Både de utformade föreläsningarna och häftet om bostadsdiskriminering kommer att användas som en grund i utbildningar som MmD utför efter att projektet är slut. Den kunskap som har tillkommit inom projektet kommer att fortsätta att användas och spridas. 13

14 4. Samarbeten och uppmärksamhet i media Förutom arbetet med ärendehandläggning, informationsspridning och framtagande av ett utbildningsmaterial har MmD under det andra projektåret ingått i flera samarbeten med olika aktörer som arbetar med de bostadsproblem som finns i Malmö utifrån olika utgångspunkter. MmD har bland annat gått med i Hyresrådgivningens referensgrupp där representanter från flera större fastighetsägare, socialtjänsten, svenska kyrkan, BoPlats Syd, Hyresgästföreningen, Kronofogdemyndigheten och Miljöförvaltningen tillsammans träffas och diskuterar utsatta gruppers boendesituation i Malmö. MmD har varit med i Miljöförvaltningens Operativa Boendegrupp där MmD tillsammans med Miljöförvaltningen, Räddningstjänsten, Stadsbyggnadskontoret och Hyresgästföreningen träffas med syfte att samordna organisationernas arbete mot oseriösa aktörer på bostadsmarknaden i Malmö. MmD har fördjupat sitt samarbete med Hyresgästföreningen Södra Skåne, ett samarbete som bland annat kommer att leda till att MmD utbildar föreningens jurister i bostadsdiskriminering och kommer ut och presenterar resultaten i projektet för all deras personal. Dessa tillfällen ger en bra grogrund för fortsatt samarbete i frågorna. MmD har även varit med och arrangerat Malmö Stads öppna seminarium om bostadsdiskriminering c/o Malmö. MmD har därutöver inlett ett samarbete med två forskare och tillsammans tittat på inkomstkrav i olika uthyrningspolicys. MmD planerar att tillsammans med forskarna skriva en debattartikel i de här frågorna efter projektets slut. Projektet har även i övrigt varit uppmärksammat på flera sätt i media under båda projektårens gång. MmD har bland annat kommit med tips för att undvika bostadsdiskriminering i Fastighetstidningen, varit med i P1:s reportageserie Tak över huvudet och varit med i tidningarna Hem & Hyra och Hyresgästen. 5. Avslutande reflektioner för projektet i sin helhet När MmD startade upp bostadsprojektet var utgångspunkterna att Malmö är en stad som präglas av bostadssegregation, bostadsbrist och en strukturellt betingad diskriminering och att allt detta tillsammans skapar grund för diskriminering på bostadsmarknaden i Malmö. Samtidigt såg MmD att den svenska diskrimineringslagstiftningen inte fått något större genomslag på bostadsområdet. Under projektet har MmD kommit i kontakt med anställda inom Malmö Stad som bekräftar bilden av en ohållbar situation i Malmö och MmD har även kunnat se hur dessa faktorer påverkar våra anmälares situation på ett väldigt negativt sätt. MmD har inte inom projektet kunnat komma åt de övergripande problemen som finns i Malmö eller det svenska samhället, men MmD har nått ut med information om vad bostadsdiskriminering är, hur någon kan agera om den blir utsatt eller hur aktörer på bostadsmarknaden kan agera för att undvika risken att diskriminera någon. MmD har även 14

15 hjälpt många människor som har blivit utsatta för diskriminering och utformat ett häfte om bostadsdiskriminering som främst baseras på berättelser från de människor som vi har mött. Under de två år som MmD har bedrivit projektet om diskriminering på bostadsmarknaden har MmD fått in totalt 78 anmälningar om bostadsdiskriminering. Detta är en mycket stor ökning i jämförelse med att MmD innan projektet inleddes enbart hade fått in tre anmälningar som rörde bostadsdiskriminering totalt. Det är högst troligt att denna ärendetillströmning främst beror på det utåtriktade arbete som har genomförts inom projektet. Ärendetillströmningen visar därför att det finns ett stort behov av ett sådant arbete för att människor i större mån ska känna till sina rättigheter och veta vart de kan vända sig om de utsätts för bostadsdiskriminering. MmD har nått ut till många nya grupper och människor som numera vet vad bostadsdiskriminering är och vad de kan göra om de blir utsatta. Arbetet med ärenden har gett många konkreta resultat för våra anmälare. I nio ärenden har exempelvis vår anmälare fått en bostad efter det att MmD har kopplats in och i ytterligare två har ett byte av lägenhet gått igenom. I tre ärenden har vår anmälare fått renovering eller underhåll. I tre ärenden har en uppsägning dragits tillbaka. I tre ärenden har MmD kunnat hjälpa våra anmälare att kunna få ut ett hyresintyg eller få beviljad boendekostnad från socialtjänsten. I två ärenden har vår anmälare fått en ursäkt för den behandling den utsatts för och i ett ärende har MmD hjälpt till med medling i en anmälan. I tre ärenden har MmD i samarbete med Miljöförvaltningen tagit upp kritik angående bristande underhåll av en hel fastighet och i sex ärenden har MmD utfört någon annan form av kritik. Utöver detta har ett ärende fått prövningstillstånd i Hovrätt och sex ärenden som har kommit till genom diskrimineringstester är under utredning för om MmD ska driva vidare något av dessa rättsligt. Alla ärenden som MmD har drivit inom projektet har antingen varit värdefulla för att ge kraft åt diskrimineringslagstiftningen eller för att kunna lyfta brister som finns inom den. Förutom de konkreta resultaten i de olika ärendena har den stora mängden och variationen på ärenden som kommit in i projektet varit värdefull för både arbetet med informationsspridning och framtagande av utbildningsmaterial. Utifrån de situationer som MmD har stött på inom projektet har Ett häfte om bostadsdiskriminering tagits fram. De föreläsningar som MmD har utformat inom projektet har också byggt på de erfarenheter MmD har fått genom ärendehandläggningen. De konkreta situationer MmD stött på i olika ärenden kommer därutöver att utgöra grunden för den problematik som MmD kommer att belysa i det öppna brevet till Sveriges bostadsminister. Något som MmD har kunnat se över de båda projektåren har varit att det i över hälften av alla ärenden som kommit in så har barn varit drabbade av den anmälda diskrimineringen. Det har både rört sig om situationer där barn har drabbats direkt av till exempel trakasserier från 15

16 grannar men också situationer där barn har påverkats indirekt exempelvis genom att en förälder inte har fått den bostad som den har sökt. MmD har i projektet kunnat se att det finns ett stort behov av att arbeta aktivt med och lyfta barns utsatthet för diskriminering. MmD söker därför medel för att kunna genomföra ett projekt som rör just barns utsatthet för diskriminering. En del av ett sådant projekt skulle gå ut på att lyfta barns utsatthet för diskriminering på bostadsmarknaden tillsammans med BRIS Region Syd och Rädda Barnen Region Syd. Andelen ärenden där barn är utsatta under hela projektet Inget barn utsatt 42% Barn utsatt 58% Efter projektets slut kommer MmD inte ha möjlighet att fortsätta att arbeta lika aktivt med frågor som rör bostadsdiskriminering som vi har gjort under projektets gång. Detta är problematiskt då det trots projektets goda resultat fortfarande finns ett behov av att fortsätta att belysa den bostadsdiskriminering som sker. MmD hoppas att DO kommer att ta ett större ansvar i dessa frågor framöver. MmD kommer att skicka ut Ett häfte om bostadsdiskriminering till aktörer som arbetar mot diskriminering, exempelvis DO och de övriga antidiskrimineringsbyråerna. Den kunskap som MmD fått genom projektet och de samarbeten som MmD inlett kommer dessutom att leva vidare hos MmD efter projekttidens slut. MmD kommer fortsätta att vara en aktiv aktör inom bostadsområdet och genom att till exempel sitta med i både Hyresrådgivningens referensgrupp och Miljöförvaltningens Operativa Boendegrupp. De som knutits inom projektet, till exempel med Hyresgästföreningen och Boplats Syd kommer dessutom att fortsätta vara nyttiga för MmD:s arbete mot diskriminering. 16

Ett häfte om bostadsdiskriminering. Kunskaper samlade från Malmö mot Diskriminerings projekt Diskriminering på bostadsmarknaden

Ett häfte om bostadsdiskriminering. Kunskaper samlade från Malmö mot Diskriminerings projekt Diskriminering på bostadsmarknaden Ett häfte om bostadsdiskriminering Kunskaper samlade från Malmö mot Diskriminerings projekt Diskriminering på bostadsmarknaden 1 Samlade kunskaper från projektet Diskriminering på bostadsmarknaden Malmö

Läs mer

Öppen bostadsmarknad

Öppen bostadsmarknad Öppen bostadsmarknad Information till fastighetsägare för att minska risken att diskriminera i samband med uthyrning Sammanställt av Fastighetsägarna Varför belysa ämnet diskriminering? ALLT OFTARE HÖR

Läs mer

Nyhetsblad 4 november, 2014

Nyhetsblad 4 november, 2014 Malmö mot Diskriminering Malmö mot Diskriminering är en ideell förening som arbetar för allas lika värdighet och rätt och mot diskriminering. Vi erbjuder kostnadsfri juridisk rådgivning i diskriminerings-ärenden.

Läs mer

Anmälan om diskriminering inom samhällslivet

Anmälan om diskriminering inom samhällslivet Anmälningsblankett Sida 1 (8) Anmälan om diskriminering inom samhällslivet Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad, trakasserad eller utsatt

Läs mer

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Anmälningsblankett Sida 1 (9) Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad,

Läs mer

Kan man säga nej till uthyrningar?

Kan man säga nej till uthyrningar? Kan man säga nej till uthyrningar? Vi har fått frågor om vad som gäller för offentligt finansierade institutioner i samband med uthyrning av lokaler till externpart. Riksutställningar har här gjort en

Läs mer

Statistik 2014. Främjande. 4 800 artiklar om DO 830 samtal från journalister 3 406 inlägg i sociala medier 7 debattartiklar och repliker.

Statistik 2014. Främjande. 4 800 artiklar om DO 830 samtal från journalister 3 406 inlägg i sociala medier 7 debattartiklar och repliker. Underlag 2015-02-19 Sida 1 (11) Statistik 2014 Främjande Rådgivning Typ Samtal 3 882 Brev 1 919 Totalt 5 801 Kurser och uppdragsutbildning Typ Deltagare Kurser 620 Uppdragsutbildning 520 Totalt 1 140 Media

Läs mer

Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier

Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier Anmälningsblankett Sida 1 (9) Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad,

Läs mer

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Styrdokument Trakasserier och kränkande särbehandling Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Beslutat av rektor 2012-08-21 Dnr HIG 2012/1028 1 Trakasserier och kränkande

Läs mer

Om oss. Om Hyresgästföreningen. Innehåll. Var med i Hyresgästföreningen. lättläst

Om oss. Om Hyresgästföreningen. Innehåll. Var med i Hyresgästföreningen. lättläst Om oss Var med i Hyresgästföreningen lättläst Om Hyresgästföreningen I den här broschyren kan du läsa om Hyresgästföreningen. Vi berättar om vilka vi är, vad vi gör och vad vi tror på. Ring oss på telefon

Läs mer

1 Hantering av individärenden

1 Hantering av individärenden Sida 1 av 5 HÖGSKOLAN I BORÅS BESLUT fattat av rektor 25 maj 2010 Dnr 290-10-92 RUTINER VID DISKRIMINERING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH ANDRA TRAKASSERIER AV ANSTÄLLDA VID HÖGSKOLAN I BORÅS 1 Hantering av

Läs mer

Fyll i blanketten noga det underlättar DO:s arbete med din anmälan.

Fyll i blanketten noga det underlättar DO:s arbete med din anmälan. Anmälningsblankett Sida 1 (8) Anmälan om diskriminering inom ett annat arbetslivsområde Har du eller någon annan blivit diskriminerad inom arbetslivsområdet men inte av en arbetsgivare? Diskrimineringsförbudet

Läs mer

Ärendehantering vid kränkning och diskriminering

Ärendehantering vid kränkning och diskriminering HSPA 49-2014/82 1 (av 6) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Giltighetstid: Dokumentansvarig: Diarienummer: Version: Revisionsdatum: Handledning för process 2014-05-01

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag

Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag Beslut Datum 2015-07-02 Diarienummer 3961/2014 Process 3.5.1 Sundsvalls kommun, stadsbyggnadskontoret 851 85 Sundsvall Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag Slutsatser 1.

Läs mer

Förbud mot diskriminering vid uthyrning av bostäder och lokaler

Förbud mot diskriminering vid uthyrning av bostäder och lokaler Förbud mot diskriminering vid uthyrning av bostäder och lokaler Diskrimineringslagen Diskrimineringslagen trädde i kraft den 1 januari 2009. Lagen har ersatt jämställdhetslagen och sex andra civilrättsliga

Läs mer

Det ska vara enkelt att söka bostad

Det ska vara enkelt att söka bostad Det ska vara enkelt att söka bostad 1 2 3 4 Här behöver du inga vassa armbågar Visst kan det vara svårt och omständligt att söka bostad. Man tröttnar lätt på att hålla kontakt med alla fastighetsägare

Läs mer

56 % NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN. eller mer än varannan ung vuxen saknar egen bostad. Det är den högsta uppmätta andelen någonsin.

56 % NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN. eller mer än varannan ung vuxen saknar egen bostad. Det är den högsta uppmätta andelen någonsin. HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN 30 000 bostäder har byggts de senaste 5 åren. 75 000 hade behövts för att motsvara befolkningsökningen. 56 % eller mer än varannan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vision Mössebergs förskolas vision är Den hoppfulla förskolan som ger barn framtidstro. Grunden för detta är goda kunskaper, självkänsla,

Läs mer

Gällande lagar och regler

Gällande lagar och regler Gällande lagar och regler för uthyrning i andrahand och uthyrning av rum i bostad För dig som hyr ut Innehållsförteckning - Kortfattad Information Sida 3 - Vad är Andrahandsuthyrning Sida 3 - När får jag

Läs mer

Verksamhetsplan för 2015

Verksamhetsplan för 2015 Verksamhetsplan för 2015 Antidiskrimineringsbyrån MRO-Diskanti Antidiskrimineringsbyrån MRO-Diskanti i Helsingborg har etablerat sig som en trovärdig aktör dit individer såväl som organisationer, företag,

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Lagar 2 Vad innebär trakasserier, sexuella trakasserier,

Läs mer

Diskrimineringslagstiftning

Diskrimineringslagstiftning Diskrimineringslagstiftning Rätten att inte bli diskriminerad är en mänsklig rättighet Internationell lagstiftning som är tvingande för Sverige (EUrätt) eller som Sverige valt att följa (EKMR) begränsar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falu förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Lövåsen År 2014/2015 Grunduppgifter Ansvariga för planen är: Förskolechef: Anna Sjöberg Pedagoger: Jan Kjellin, Mia Lyrberg Planen

Läs mer

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden Motion 38 Motion 39 med utlåtanden 106 Motion 38 Kortare handläggningstider vid behov av tvångsförvaltning. Hyresgästföreningen får ibland ärenden om dålig teknisk förvaltning och bristande underhåll.

Läs mer

Årsrapport 2008 Luleå Umeå Östersund Sundsvall Uppsala Stockholm Eskilstuna Örebro Karlstad Norrköping Växjö Trollhättan Visby Kalmar Karlskrona

Årsrapport 2008 Luleå Umeå Östersund Sundsvall Uppsala Stockholm Eskilstuna Örebro Karlstad Norrköping Växjö Trollhättan Visby Kalmar Karlskrona Årsrapport 2008 Sveriges Antidiskrimineringsbyråer är en frivillig sammanslutning, ett samarbetsforum, mellan landets antidiskrimineringsbyråer. Syftet är att sinsemellan kunna föra en dialog, utbyta erfarenheter

Läs mer

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande SÄFFLE KOMMUN Barn- och utbildningskontoret Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Kortversion Herrgårdsgymnasiet och Särgymnasiet 2014/2015 relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

Ärendesammanfattningar 2009. Sammanfattande texter av Örebro Rättighetscenters ärenden mellan 090501-090931

Ärendesammanfattningar 2009. Sammanfattande texter av Örebro Rättighetscenters ärenden mellan 090501-090931 Ärendesammanfattningar 2009 Sammanfattande texter av Örebro Rättighetscenters ärenden mellan 090501-090931 Örebro Rättighetscenter är en ideell antidiskrimineringsbyrå som arbetar mot diskriminering och

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Hässleholms Tekniska Skola LÄSÅRET 2014/2015 INNEHÅLL 1. INLEDNING 2 2. DEFINITIONER..3 3. FRÄMJANDE INSATSER..6 4. SLUTSATSER AV KARTLÄGGNINGAR..7 5. FÖREBYGGANDE

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

Påarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Påarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Påarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen: Förskolechef Vår vision: På vår förskola

Läs mer

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet)

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet) Vad säger lagen? Det finns två lagar som ska skydda barn och elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan (detta gäller alla skolformer som regleras i skollagen): skollagen (14 a kapitlet)

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

Yttrande från Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR

Yttrande från Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR Ärende 2014:2 Stockholm den 16 september 2014 Yttrande från Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR Bakgrund En före detta kursdeltagare vid Vara folkhögskola har anmält till FSR att han anser att

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Parkskolan skolområde Östersund Södra 09/10 Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Skolans ledning

Läs mer

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Agneta Ekberg och arbetslagsledare

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan...

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... Likabehandlingsplan Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... 3 DEFINITION AV BEGREPP... 4 FRÄMJANDE INSATSER... 5 KARTLÄGGNING...

Läs mer

CHECKLISTA. För uppsägning av lokalhyresavtal. www.svenskhandeljuridik.se

CHECKLISTA. För uppsägning av lokalhyresavtal. www.svenskhandeljuridik.se CHECKLISTA För uppsägning av lokalhyresavtal www.svenskhandeljuridik.se 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Inledning...3 Det indirekta besittningsskyddet...3 Hyresvärdens uppsägning för villkorsändring...3

Läs mer

Plan mot kränkande behandling 2012/13. Reviderad november 2012

Plan mot kränkande behandling 2012/13. Reviderad november 2012 Plan mot kränkande behandling 2012/13 Reviderad november 2012 Policy På Sven Eriksonsgymnasiet accepterar vi inte och tar avstånd från diskriminering eller annan kränkande behandling av våra elever och

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och mångfald

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och mångfald Ledarnas Chefsbarometer 2011 Chefen och mångfald Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 2 Sammanfattning... 3 Så jobbar chefen med mångfald... 4 Chefen och de sju diskrimineringsgrunderna... 8 Mångfald och

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Rocknebyförskola ett VÄXTHUS för lekglada barn. En verksamhet som bygger på trygghet och ett lustfyllt lärande

Rocknebyförskola ett VÄXTHUS för lekglada barn. En verksamhet som bygger på trygghet och ett lustfyllt lärande Rocknebyskolan-förskola Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Gemensam för alla verksamhetsformer Burock 710.20-1 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Bitr.rektor,

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

1 av 7 2015-02-13 08:33. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola. Läsår vt15/ht15

1 av 7 2015-02-13 08:33. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola. Läsår vt15/ht15 1 av 7 2015-02-13 08:33 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår vt15/ht15 2 av 7 2015-02-13 08:33 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Samtliga

Läs mer

riktlinjer för lägenhetsbyten sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag

riktlinjer för lägenhetsbyten sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag riktlinjer för lägenhetsbyten sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag Syftet med riktlinjerna Ett centralt inslag i de rättigheter som hyresgästerna har enligt hyreslagen är rätten att byta bostad med

Läs mer

1206:01. oenden i Stockholm

1206:01. oenden i Stockholm oenden i Stockholm ra alternativa boendeformer att välja bland. Bostadsförmedling i seniorlägenheter och trygghetsbostäder. Dessutom finns ende för dig med större behov av service och omvårdnad. r som

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Policy På Viskastrandsgymnasiet tolereras inga former av diskriminering, övergrepp, mobbning eller kränkningar. Alla elever och all personal ska

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering i dess lydelse den 1 april 2006 Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Skede förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skede förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Skede förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 3 Målsättning 4 Vad innehåller lagen? 4 Förbud mot annan kränkande behandling

Läs mer

Metodavsnitt kvalitativ del

Metodavsnitt kvalitativ del Metodavsnitt kvalitativ del Urval Gäldenärer Undersökningen riktar sig till gäldenärer som någon gång ansökt om skuldsanering på kronofogdemyndigheten. Inför djupintervjuerna gjordes först och främst en

Läs mer

Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande

Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande Dokument fastställt av styrelsen 2014-12-09 Dokument reviderat av styrelsen 2015-05-05 Inledning Denna policy gäller Uppsala Politicesstuderande (UPS) styrelse,

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Ändring införd: till och med SFS Lag (2006:69). Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk läggning eller

Läs mer

Enerbackens förskola 2013-2014

Enerbackens förskola 2013-2014 Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2013-2014 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med Enerbackens pedagoger Vilka omfattas av planen: Barn, föräldrar, pedagoger på Enerbackens

Läs mer

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015 Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015 Vision Alla på Bokenskolan ska känna sig trygga. Ingen ska känna sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Uppföljning av föregående

Läs mer

Uthyrning och boendepolicy för Atrium Ljungberg

Uthyrning och boendepolicy för Atrium Ljungberg Uthyrning och boendepolicy för Atrium Ljungberg Uthyrningspolicy Hur får man möjlighet att hyra en lägenhet hos Atrium Ljungberg? I första hand förmedlas våra bostäder genom Bostadsförmedlingen. Atrium

Läs mer

Ansökan om andrahandsuthyrning

Ansökan om andrahandsuthyrning Ansökan om andrahandsuthyrning Denna blankett skrivs ut och postas till Akelius Servicecenter för handläggning. Handläggningstid 1-3 månader. Ofullständig ansökan returneras. Kontraktets lägenhetsnummer

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARL-OSKARSKOLAN OXHAGEN VERKSAMHETSÅRET 2013/2014

ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARL-OSKARSKOLAN OXHAGEN VERKSAMHETSÅRET 2013/2014 Upprättat 2013-08-01 Revideras 2014-08-01 ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARL-OSKARSKOLAN OXHAGEN VERKSAMHETSÅRET 2013/2014 Mål: Alla barn och elever har

Läs mer

Betalningsföreläggande och handräckning

Betalningsföreläggande och handräckning Betalningsföreläggande och handräckning Betalningsföreläggande och handräckning Har du lånat ut pengar som du inte får tillbaka? Får du inte betalt för en faktura? Flyttar inte din uppsagda hyresgäst?

Läs mer

Det är tillåtet att hyra ut till en juridisk person, dock ej för nyttjande i hotellverksamhet eller liknande.

Det är tillåtet att hyra ut till en juridisk person, dock ej för nyttjande i hotellverksamhet eller liknande. brf hemmet 18 PM 2014-06-18 Uthyrning av din bostadsrättslägenhet Föreningen är välvillig till andrahandsuthyrning och att ha inneboende men det måste gå rätt till! Om en bostadsrättshavare i Brf Hemmet

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

FRCK Diskrimineringspolicy

FRCK Diskrimineringspolicy FRCK Diskrimineringspolicy Innehåll Inledning... 2 Styrning för diskrimineringspolicyn... 2 Jämställdhetsarbete... 2 :... 2... 2... 2 Mångfaldsarbete... 2... 2 Kompetensutveckling... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans Innehåll Om undersökningen Om respondenterna Resultat i sammandrag Resultat från undersökningen Synen på mångfald och diskriminering Jobb och företagande

Läs mer

Malmö mot Diskriminering föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö

Malmö mot Diskriminering föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Malmö mot Diskriminering föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Förslag till Verksamhetsplan 2014 1 Innehållsförteckning 1. Bakgrund s. 3 1.1 Organisation, se bilaga 1

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program mot hemlöshet Hemlöshet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter

Läs mer

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

DOM 2009-06-02 Stockholm

DOM 2009-06-02 Stockholm SVEA HOVRÄTT Avdelning 07 Rotel 0714 DOM 2009-06-02 Stockholm Mål nr T 7752-08 Sid 1 (5) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts dom 2008-09-15 i mål T 27302-05, se bilaga A KLAGANDE Diskrimineringsombudsmannen

Läs mer

Rapport boendestöd per april 2013

Rapport boendestöd per april 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2013-05-23 Diarienummer UAN-2013-0312 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Rapport boendestöd per april 2013 Förslag

Läs mer

Helsingborgs stads bostadssociala program

Helsingborgs stads bostadssociala program KÄRNFASTIGHETER 2013-12-13 SID 1(12) Helsingborgs stads bostadssociala program Inledning I den här rapporten följer en översyn av det bostadssociala programmet. Syftet med rapporten är att kartlägga stadens

Läs mer

Sida 1(7) Likabehandlingsplan. för Fågelviksgymnasiet och Fågelviks gymnasiesärskola

Sida 1(7) Likabehandlingsplan. för Fågelviksgymnasiet och Fågelviks gymnasiesärskola 1(7) Likabehandlingsplan för Fågelviksgymnasiet och Fågelviks gymnasiesärskola 2(7) Bakgrund Idag regleras diskriminering och kränkande behandling i diskrimineringslagen, skollagen, arbetsmiljölagstiftningen

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult

Plan mot kränkande behandling. Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult Plan mot kränkande behandling Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult Fastställd den 5 oktober 2012 Innehållsförteckning Innehåll... 2 Plan mot kränkande behandling för Gymnasieskola

Läs mer

DOM 2015-09-24 meddelad i Växjö

DOM 2015-09-24 meddelad i Växjö 1 VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2015-09-24 meddelad i Växjö Mål nr M 2516-15 KLAGANDE Miljönämnden i Malmö Stad 205 80 Malmö MOTPART Căldăraru Gheorghe c/o Centrum för Sociala Rättigheter

Läs mer

Hur bor du egentligen?!

Hur bor du egentligen?! En broschyr om boende Hur bor du egentligen?! Regler om hyra av bostad finns i Jordabalken (1970:994) kap. 12. I Jordabalkens mening räknas både studentrum och lägenhet som bostadslägenhet. En annan definition

Läs mer

Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling Läsåret 2014/2015 TRANÅS KOMMUN Hösten 2014 Författare: Soili Nilsson, Marianne Persson, Julia Valaszkai Lärcentrum Västra Vux Innehållsförteckning

Läs mer

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Sidan 2 av 5 Bilaga till plan mot diskriminering och kränkande behandling 15/16 Begrepp Diskriminering Diskriminering är

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204)

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Datum Diarienr 2013-06-17 346-2013 Gårdstensbostäder AB Box 4 424 21 ANGERED Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Datainspektionens beslut Datainspektionen konstaterar att Gårdstensbostäder

Läs mer

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolans namn Planen gäller Morö Backe skola Läsåret 2015/2016. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, Fritidshem, Grundskola

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet.

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Innehåll: 1. Inledning. 2. Projektbeskrivning. 3. Mål och syfte. 4. Utvärdering av resultaten och projektet. 5. Kort sammanfattning av våra synpunkter

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN ÖREBRO RÄTTIGHETSCENTER 2013

VERKSAMHETSPLAN ÖREBRO RÄTTIGHETSCENTER 2013 VERKSAMHETSPLAN ÖREBRO RÄTTIGHETSCENTER 2013 SIDA 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 2 Vision 2 Huvudsakliga mål 3 Prioriterade områden 3 ORGANISATION 4 Ideella insatser 4 Personal 5 Ekonomisk förvaltning

Läs mer

Hyresgästföreningen möter miljöförvaltningar i Sveriges kommuner

Hyresgästföreningen möter miljöförvaltningar i Sveriges kommuner Hyresgästföreningen möter miljöförvaltningar i Sveriges kommuner Hyresgästföreningens mål och vision Vårt grundläggande mål är allas rätt till en god bostad till rimlig kostnad. Målet är också att alla

Läs mer

STADGAR. Malmö mot Diskriminering. Stadgar för. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö

STADGAR. Malmö mot Diskriminering. Stadgar för. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Malmö mot Diskriminering Stadgar för Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Antagna vid årsmöte 2010-09-22 STADGAR Malmö mot Diskriminering Malmö

Läs mer

FÖRTUR TILL BOSTAD FÖR DIG MED SÄRSKILDA BEHOV

FÖRTUR TILL BOSTAD FÖR DIG MED SÄRSKILDA BEHOV FÖRTUR TILL BOSTAD FÖR DIG MED SÄRSKILDA BEHOV UPPLANDS-BRO SIGTUNA ATT ANSÖKA OM FÖRTUR TILL BOSTAD Du som har starka medicinska behov, sociala behov eller en allvarlig hotbild kan ansöka om förtur till

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling. Klöxhultsskolan åk F 9

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling. Klöxhultsskolan åk F 9 Klöxhultsskolan Telefon; expeditionen 0476-553 40 www.almhult.se HT11-HT12 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Klöxhultsskolan åk F 9 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling.

Läs mer

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december.

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. se bifogat. Med vänlig hälsning Vesna Casitovski SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19(19) Socialnämnden Sammanträdesdatum 2013-12-11 Handlingsplan

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Verksamhetsområde: Norr PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING GÄLLANDE FÖR OCH UPPRÄTTAD AV: Hovgårdsskolan År 2011 2012 Ansvarig rektor: Annika Rylander PLANENS SYFTE: Förbud mot diskriminering

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Sundsgymnasiet 2013/2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Sundsgymnasiet 2013/2014 Sundsgymnasiet Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Sundsgymnasiet 2013/2014 Bästa möjliga livskvalité - bästa möjliga skolmiljö för alla i Sundsgymnasiets verksamhet. (Planen gäller maj

Läs mer