Då barn kommer i kontakt med rättsväsendet måste särskild hänsyn tas till deras speciella behov och förutsättningar.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Då barn kommer i kontakt med rättsväsendet måste särskild hänsyn tas till deras speciella behov och förutsättningar."

Transkript

1 11. RÄTTSVÄSENDET Regeringen har (skrivelse, 2007/08:39), definierat delar av rättsväsendets ansvar gällande bekämpandet av mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. "Bekämpandet av mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer, är en uppgift och utmaning för rättsväsendet. Rättskedjan särskilt polis och åklagare ska fungera effektivt så att brott som begås utreds och lagförs skyndsamt. Straffen för våldsbrott ska vara rimliga och proportionerliga. Samhällets reaktion måste på ett tydligt sätt markera allvaret i den kränkning som sådan brottslighet innebär för offren. Lagstiftning kring äktenskap, registrerat partnerskap, skilsmässa och bodelning ska vara utformad på ett sådant sätt att en våldsutsatt persons rättigheter garanteras. Det gäller även regler om vårdnad och umgänge. Alla som bor i Sverige ska skyddas av lagen. Människors rättigheter får inte inskränkas med hänvisning till religion eller tradition. Våldsutsatta personer ska kunna känna sig trygga i sina kontakter med rättsväsendet. Då barn kommer i kontakt med rättsväsendet måste särskild hänsyn tas till deras speciella behov och förutsättningar. Det är därför angeläget att det finns kunskaper om dessa frågor inom hela rättskedjan. Det är också viktigt att de som anmäler brott får ett professionellt bemötande av samtliga aktörer i rättsväsendet." Att kontakta polisen Du kan alltid kontakta polisen för att få svar på dina frågor. Idag finns ett gemensamt telefonnummer till samtliga polismyndigheter. Detta nummer, , är öppet dygnet runt I polisområde Nordöstra Skåne ( ) handläggs ärenden som rör brott mot barn samt sexualbrott och grov kvinnofridskränkning av familjevåldsenheten i Kristianstad. Övriga relationsrelaterade ärenden fördelas av myndigheten till lämpliga utredare på annan enhet. Brott mot barn kan handläggas på annan enhet men familjevåldsenhetens personal har den kompetens som föreskrivs för att genomföra barnförhör. På kontorstid svarar familjevåldsenhetens personal gärna på frågor kring polisens rutiner i de ärendena. På icke kontorstid ställs eventuella frågor till funktionen inre befäl som finns i Kristianstad och är bemannad hela dygnet. Vid akuta fall ring SOS på telefonnummer

2 11.2 Polisens ansvar I Polislagen definieras att syftet med polisverksamheten är att främja rättvisa och trygghet. Detta skall göras genom att polisen upprätthåller allmän ordning och säkerhet samt ser till att bistå allmänheten med skydd och hjälp. I samma lagstiftning finns även reglerat att polisen har till uppgift att förebygga och utreda brott samt att ge allmänheten skydd och upplysningar när sådan hjälp lämpligen kan ges av polisen. Polislagen säger även att polisen skall samarbeta med myndigheter och organisationer vilkas verksamhet berör polisverksamheten. Särskilt åligger det polisen att samarbeta med myndigheterna inom socialtjänsten och att polisen skall underrätta dessa om förhållande som bör föranleda någon åtgärd av dem. Den lagstiftning som kanske främst styr polisens brottsutredande verksamhet är Rättegångsbalken. Här återfinns regler om förundersökning, åtal, tvångsmedel etc. Här regleras att en förundersökning skall inledas så snart det finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats. Undantag från denna regel finns om det är uppenbart att brottet inte går att utreda. Beslut om att inleda en förundersökning fattas av polis- eller åklagarmyndigheten. Vidare säger lagtexten att man under förundersökningen inte enbart ska beakta de omständigheter som talar mot den misstänkte utan även de som är gynnsamma för honom/henne. Bevis som talar till hans fördel skall tillvaratas. Finns inte skäl till att fullfölja förundersökningen skall den i så fall nedläggas. Då brotten som hör till kategorin relationsbrott är komplexa och svåra att utreda skall åklagare vara förundersökningsledare så snart något skäligen kan misstänkas för brottet. I vissa speciella fall kan åklagare inträda som förundersökningsledare även innan någon är skäligen misstänkt. Regeringen gav 2006 Rikspolisstyrelsen i uppdrag att säkerställa "att det inom varje polismyndighet finns tillgång till kvalificerad kompetens att förebygga och utreda mäns våld mot kvinnor och våld riktat mot barn, till exempel i form av särskilda familjevåldsenheter med ett nära samarbete med åklagare, socialtjänst med flera." Slutligen konstaterar Rikspolisstyrelsen att det avgörande för att utreda relationsbrott är lämplighet och kompetens hos utredaren. Som en viktig del av polisens egen kompetensförsörjning pekar RPS på möjligheten som polisen har att rekrytera utredande personal som har en icke-polisiär bakgrund Vem kan göra en polisanmälan? Alla poliser är skyldiga att ta emot en anmälan, oavsett om polisen i fråga anser att ett brott har begåtts eller ej. Det räcker alltså med att den som tar kontakt med polisen uttrycker en vilja att göra en anmälan, oavsett om personen i fråga är brottsoffer eller ej, för att polisen skall vara skyldig att upprätta en sådan. Undantag finns i vissa situationer, men i normalfallet är detta en skyldighet för varje polis. Då alla brott som vi syftar på här faller under allmänt åtal så är det brott som utreds oavsett om den drabbade vill att detta ska göras eller ej. 59

3 Var kan man göra en polisanmälan? Ofta så upprättas den första anmälan i ett ärende när en polispatrull blivit kallad till en plats. Anmälan till polisen kan annars göras på vilken polisstation eller till vilken polis som helst i Sverige. Vid anmälningstillfället är det bäst om den som har varit utsatt för brott kan följa med, detta så att förhör kan hållas med personen i fråga så fort som möjligt. En annan möjlighet att anmäla brott är att ringa eller att inge en skrivelse till någon polismyndighet. Av en sådan skrivelse bör det framgå vem som utsatts för brott, vad som har hänt och när samt vem (om någon) som misstänks för brottet. Helst bör även framgå vem som ingett skrivelsen, men det går dock att vara anonym som anmälare. I akuta fall ringer man 112 och begär polis. Länskommunikationscentralen skickar då polispersonal till platsen så fort det är möjligt. Att tänka på i akuta fall Vad är det som händer? Finns det vapen på plats? Hur många är inblandade? Är någon skadad, i så fall på vilket sätt? Adress eller platsangivelse Eventuell portkod 11.3 Patrull på plats När polispatrull arbetar på platsen har de många saker att överväga. Åtgärder som vidtas beslutas ofta på kort tid och ibland under viss stress. Som ett stöd för patrullerna finns ett så kallat åtgärdskort utgivet av Rikspolisstyrelsen. Detta åtgärdskort har alla poliser i yttre tjänst tillgång till och på det finns ett antal punkter som patrullen skall försöka att genomföra. Vikten av de åtgärder som Patrullen vidtar på brottsplatsen går inte att överskatta. Ofta är dessa av helt avgörande betydelse för hur den fortsatta förundersökningen skall förlöpa. Följande överväganden och åtgärder skall om möjligt göras av patrullen: Om man inte kommer in i ev. bostad eller byggnad, finns tillräcklig grund för att fatta /begära beslut om husrannsakan? Sära på de inblandade och ev. vittnen så att dessa är utom hör- och synhåll för varandra. Identifiera de närvarande och vilka relationer de har till varandra. Finns det barn på platsen? Vad har hänt och har ett brott begåtts? Finns misstänkt kvar på platsen? Finns det juridiskt godtagbara skäl att gripa den misstänkte? Om tid finns skall åklagare kontaktas för att fatta beslut om eventuellt anhållande. Platsen och parterna skall dokumenteras, helst på film. 60

4 Patrullen på plats skall inte genomföra förhör med barn. Om barnet berättar något spontant för patrullen skall uppgifterna självklart tas emot. Dessa uppgifter antecknas sedan i ett så kallat avrapporterings PM. Finns barn på brottsplatsen (t.ex. i en bostad) ska patrullen ta kontakt med dom, även om dessa till synes sover för att se efter hur det är med dom. Skall beslag göras? Beslag kan röra sig om ev. vapen och andra tillhyggen samt dagboksanteckningar, datorer, mobiltelefoner, telefonsvarare etc. Skador på möbler och inredning dokumenteras i PM av patrullen. Detta är speciellt viktigt om patrullen inte haft möjlighet att filma. Skall platsen spärras av och finns det anledning att tillkalla kriminaltekniker? Det är viktigt att poliserna dokumenterar personskador. Det är naturligtvis viktigt att även dokumentera avsaknaden av skador för att kunna värdera respektive parts berättelse. Läkarundersökning Läkarundersökning kan bli aktuell både för målsäganden såväl som den misstänkte. Även om det är aktuellt med medicinsk behandling av vanlig läkare så är det viktigt att en rättsläkare får undersöka och göra en bedömning av de skador som de inblandade uppvisar. Detta protokolleras speciellt och kan senare utgöra en viktig del av bevisningen. Om målsäganden går med på det kan även tidigare journalanteckningar inhämtas. Då dessa anteckningar är upprättade som stöd för behandling av skada eller sjukdom har de inte samma utformning som ett rättsintyg, men journalanteckningar kan ändå vara ett viktigt bevismedel i en förundersökning. Vid gripande eller anhållande Om misstänks grips av polis eller anhålls av åklagare beror på situationen på brottsplatsen. Polis kan själv fatta beslut om gripande om inte ett åklagarbeslut kan inväntas. Det samma gäller merparten av de olika tvångsmedel som poliser på plats kan behöva tillgripa för att utreda brottet. Till dessa tvångsmedel finns även kopplat så kallade behovs och proportionalitets principer. Det gemensamma för dessa principer är att åtgärden endast får vidtas om vikten av själva genomförandet är större än de konsekvenser intrånget för den enskilde medför. Den fortsatta utredningsprocessen Efter det att anmälan upprättas granskas den för att säkerställa att den innehåller all nödvändig information. Om gripande har skett skall detta så fort det kan ske anmälas till åklagare som sedan skall fatta beslut om personen i fråga ska anhållas eller släppas på fri fot. Efter detta skall den gripne höras och delges misstanke samt rätten till försvarare. Detta förhör syftar även till att ge åklagaren underlag för beslut om att anhålla personen eller ej. Ärendet tilldelas härefter en utredare som har polisens ansvar att utreda vad som skett. 61

5 Den fortsatta utredningen Då relationsbrott är komplexa att utreda så är det åklagaren som leder förundersökningen. Åklagaren ger i sin tur direktiv om vilka utredningsåtgärder som skall vidtas till den polis som utreder brottet. Utredaren utför de beslutade åtgärderna och återrapporterar efter hand till åklagaren vad som framkommit i ärendet. Mellan polis och åklagare sker en kontinuerlig dialog om lämpliga åtgärder i ärendet. Det är dock åklagaren, i sin egenskap av förundersökningsledare, som avgör vilka åtgärder som skall vidtas. Direktiven som åklagaren lämnar till polisen gäller ofta vilka personer som skall kallas till förhör och vad som skall utrönas under förhöret. Själva genomförandet planeras dock av polisen. Direktiven kan även gälla olika former av tekniska undersökningar vilka kan behöva vidtas för att få fram stödbevisning i ärendet. Trots de olika landvinningar som gjorts på det kriminaltekniska området så är fortfarande det viktigaste verktyget i polisens utredande arbete intervjun, förhöret. Det bedrivs idag mycket forskning kring bedrivandet av polisförhör och det är inte fel att påstå att man under de senaste decennierna ändrat tillvägagångssättet vid förhör. Polisförhöret bygger idag på att etablera kontakt med den som hörs. Kontakten etableras genom att förhörsledaren försöker att sätta sig in i den hördes situation, oavsett om det är en misstänkt eller offer. I grova drag skulle man kunna dela upp förhöret i två kategorier, förhör med de som vill, respektive de som inte vill (eller kan) berätta. Det är tillexempel så att det i ett polisförhör idag inte är ett självändamål för förhörsledaren att få en misstänkt att erkänna ett brott. Förhören som polisen håller syftar i stället till att få personen i fråga att berätta. Denna berättelse kan sedan ställas mot övriga redogörelser i ärendet samt annan bevisning. Ett konfrontativt förhållningssätt i förhörsrummet gagnar alltså inte utredningen och skall därför undvikas. I vissa förhör måste man dock konfrontera den hörde med för denne obehagliga omständigheter eller frågor men detta skall dock alltid göras med ett noga övervägt utredningssyfte. Såväl förhör med målsägande som förhör med misstänkt skall dokumenteras på video om inte särskilda skäl talar mot detta, tex att den som ska höras vägrar att videofilmas. Efter att ha fått sina direktiv utförda tar åklagaren ställning till om det i utredningen framkommit tillräckliga skäl för att åtala för den misstänkta gärningen. Oavsett om ärendet leder till åtal eller ej så ställer utredaren slutligen samman all information som finns i ärendet såsom förhör, tekniska protokoll, promemorior, fotobilagor etc. till ett förundersökningsprotokoll. Vid åtal lämnas protokollet över till parterna. Då får den misstänkte och hans/hennes försvarare möjlighet att begära ytterligare utredningsåtgärder från polisen. Detta är något som kan göras under hela förundersökningsperioden men då den misstänkte först nu får ta del av all information i förundersökningen är detta den slutliga möjligheten att begära kompletteringar från försvarets sida innan åtal. Efter det att delgivningstiden har gått ut så avslutas polisens del i ärendet och 62

6 åklagaren går vidare till tingsrätten med en stämningsansökan. Hos polisen diarieförs alla handlingar gällande brottsutredningar i K-diariet Hjälp och skydd till offer och vittnen Polismyndigheten i Skåne har utfärdat en tjänsteföreskrift gällande arbetet med brottsoffer i myndigheten. I denna tjänsteföreskrift föreskrivs att omsorgen om brottsoffer är en viktig del i polisverksamheten ocht att den som drabbas av brott skall ges ett bra och professionellt bemötande av de polisanställda som personen i fråga. Polismyndighetens poängterar vidare att målsättningen med myndighetens brottsofferarbete är att dessa personers grundläggande rättigheter och behov skall beaktas så att det kan leda till positiva effekter för såväl offret som rättsväsendet och samhället i stort. Inom polismyndigheten i Skåne finns idag en brottsofferorganisation som ansvarar för kvalitetssäkring och utveckling av dessa frågor. Verksamheten för denna organisation skall enligt föreskriften präglas av ett helhetsperspektiv och skall även vara myndighetens nav när det gäller stöd, råd samt extern och intern expertis inom området. Skåne har en länsansvarig brottsoffersamordnare och denne skall tillsammans med polisområdenas brottsoffersamordnare samordna, utbilda, stödja och tillgodose brottsoffrens intressen och rättigheter. Inom varje polisområde skall det alltså finnas minst en brottsoffersamordnare och en ersättare som under chefen för området svarar för brottsofferfrågorna inom polisområdet. Brottsoffersamordnaren har till uppgift att verkar för, samt bevakar att: Följa upp antalet utfärdade besöksförbud samt antalet utlämnade skyddspaket i respektive område. Tillse att brottsoffer som utsatts för våldsbrott och integritetskränkande tillgreppsbrott får återkoppling i samband med att utredning avslutas Ansvara för utbildning i metoder för hot- och riskbedömningar samt fungera som stödresurs för användarna Biträda med sammanställningar av utförda hot- och riskbedömningar i fall då information skall lämnas till annan myndighet Ansvara för uppföljning och redovisning av utförda hot- och riskbedömningar i respektive huvudenhet Informations- och utbildningsansvarig för hedersrelaterad brottslighet Informations- och utbildningsansvarig för hatbrott Delta i regionala och nationella utbildningar rörande ämnesområdet 63

7 Skyddsarbete Inom polisen anses det viktigt att inte blanda samman personsäkerhetsarbete med själva utredningen om brott. Detta är viktigt dels för att avlasta utredningsverksamheten men kanske främst för att upprätthålla objektiviteten i ärendet. När det gäller direkta åtgärder för personsäkerheten skiljer man på Lokalt personsäkerhetsarbete och så kallat Särskilt personsäkerhetsarbete. Den särskilda nivån är främst tänkt för bevispersoner i ärenden gällande grov organiserad brottslighet, men kan även bli aktuell i ärenden där andra personer kan vara i behov av särskilt skydd. Exempel på detta kan vara vid hedersrelaterad brottslighet. Den lokala nivån används i andra fall. I Skåne handläggs de flesta skyddsåtgärder av mer omfattande karaktär av Länskriminalen. Enligt Rikspolisstyrelsen kan åtgärder som kan vidtas på lokal nivå tillexempel vara: Omlokalisering, akut eller mer långsiktigt Besöksförbud Olika former av sekretess tillexempel kvarskrivning eller hemligt telefonnummer. Säkerhetssamtal med målsäganden Säkerhetshöjande åtgärder i hemmet Klargörandesamtal med gärningsmannen Id-byte Trygghetsutrustning Skalskydd av bostad Personskydd Polismyndigheten skall samverka med andra myndigheter och organisationer i det lokala personsäkerhetsarbetet. Man bör enligt RPS direktiv upprätta en gemensam skyddsplan. Socialtjänsten ansvarar för att göra en bedömning av socialt och ekonomiskt stöd med polismyndigheten ansvarar för de säkerhetshöjande åtgärderna. Skattemyndigheten ansvarar för sekretesskyddande åtgärder. Om en skyddsperson avtjänar fängelsestraff bör även kriminalvården kontaktas då de ansvarar för personens säkerhet under strafftiden Grundprincipen är att hot och riskbedömningar skall göras i samtliga ärenden gällande brott mellan närstående. Det är därför viktigt att en sådan bedömning görs i inledningen av ärendet. Bedömningarna ska endast göras av personal som har utbildning på bedömningsverktygen. Resultatet av bedömningen kan sedan ligga till grund för de olika skydds, stöd och brottsförebyggande insatser som kan vidtas. I inledningsskedet av ett ärende kan en bedömning enligt Rikspolisstyrelsen göras utifrån kriterier som: Tidigare brottslighet Innehav av vapen Missbruksproblem 64

8 Social situation Relation mellan parterna Förekomst av barn Detta kompletteras senare med en strukturerad hot- och riskbedömning. Denna strukturerade bedömning görs enligt riktlinjer som är fastslagna av polismyndigheten. Det ska betonas att bedömningen anses som ett levande dokument och ska därför kompletteras och omprövas kontinuerligt. Eftersom olika brottstyper har olika hot- och motivbilder använder man sig av olika bedömningsinstrument beroende på typ av brott. Då dessa instrument kontinuerligt utvecklas och förändras, och även i vissa fall byts ut, så är metoderna lika levande som de dokument de resulterar i. De har dock det gemensamt att de kräver utbildning av de som hanterar dem för att de ska vara effektiva. För offret kan åtgärder innebära allt från säkerhetssamtal med information om åtgärder som den enskilde själv kan vidta, till omedelbara åtgärder för att skydda liv och hälsa. Besöksförbud Det grundläggande syftet med ett besöksförbud är att förebygga brott och skapa trygghet för personen som förföljs och trakasseras. Det finns fyra typer av besöksförbud: Besöksförbud; ett förbud mot att besöka eller på annat sätt ta kontakt med eller följa efter skyddspersonen Utvidgat besöksförbud; förbud mot att besöka eller befinna sig i närheten av skyddspersonens bostad eller arbetsplats eller annan plats där denne brukar vistas. Särskilt utvidgat besöksförbud; förbud mot att vistas i områden som ligger i anslutning till skyddspersonens bostad, arbetsplats, eller annan plats där skyddspersonen brukar vistas. Besöksförbud i gemensam bostad; förbud mot att uppehålla sig i en bostad som brukas gemensamt med skyddspersonen. Ansökan om besöksförbud görs till polis- eller åklagarmyndigheten. Lämnas ansökan till polismyndigheten ska ärendet skyndsamt överlämnas till åklagare för beslut. Om man inte godtar åklagares beslut om besöksförbud kan saken prövas av domstol. Den som ansöker om besöksförbud ska informeras av polisen om vilka krav som ställs samt vilka kriterier som gäller för beslutet. En strukturerad hot- och riskbedömning efter lämplig modell bör göras vid varje besökförbud. Ett så kallat klargörandesamtal kan användas för att informera den som beslutet avser om konsekvenserna av överträdelse samt även att delge information om vart denne kan vända sig för att få hjälp med eventuella problem. 65

9 11.4 Åklagarmyndigheten (ej uppdaterad) Mål och handlingsprogram Åklagarmyndigheten i Skåne och Blekinge har antagit en handlingsplan och åtgärdsprogram för Kvinnofrid med målsättning att: - genom utbildning öka kunskaperna om orsaker och mekanismer bakom våld mot kvinnor - utveckla och effektivisera handläggningsrutinerna för brott som innefattar våld mot kvinnor - samverka med andra myndigheter i kunskapsutveckling och handläggning av ärenden om våld mot kvinnor - öka andelen lagförda brott som innefattar våld mot kvinnor i nära relationer Åklagarmyndighetens ansvar och uppgifter Brott som avser våld eller hot mot kvinnor samt våldtäkt och andra sexualbrott faller under allmänt åtal. Åklagaren ansvarar för förundersökningen och kan när det finns skäl för detta anhålla mannen. Har mannen anhållits måste åklagaren senast tredje dagen efter anhållandet lämna in häktningsframställning till tingsrätten. Inom 96 timmar efter gripandet måste häktningsförhandling hållas i tingsrätten. För anhållande eller häktning krävs att minst ett av följande kriterier är uppfyllda: - risk för att mannen avviker eller på annat sätt undandrar sig lagföring eller straff - risk för att mannen undanröjer bevis eller på annat sätt försvårar utredningen - risk för fortsatt brottslighet Vid kvinnomisshandel är det oftast det andra kriteriet som används risken för att manen försöker påverka kvinnan eller vittnen och därmed utredningen. Om förundersökningen leder till att åklagaren anser att brott kan styrkas väcks åtal. Målsägandens skadeståndskrav, talan om enskilt anspråk, kan då tas upp samtidigt med brottmålsättegången Rättegång Rättegång hålls i tingsrätten och, om domen överklagats, även i högre rätt. Om den huvudsakliga bevisningen utgörs av målsägandens uppgifter är det nödvändigt att målsäganden hörs vid rättegången, så att den åtalade/hans försvarare får möjlighet att ställa frågor till henne. Om kvinnan känner så stor rädsla för mannen att hon inte kan berätta om vad hon utsatts för i hans närvaro, kan tingsrätten besluta att förhöret med henne skall äga rum utan att han är närvarande i rättssalen. Han får då lyssna till förhöret i ett särskilt medhörningsrum och hon kan slippa att möta honom. Polisförhör med kvinnan och hennes skador skall om möjligt dokumenteras med video. För närvarande finns lagligt stöd för att i rättegången sekretessbelägga en videofilm, som visar målsägandens skador och spela upp bakom stängda dörrar Stöd och skydd i rättsprocessen Rättsprocessen är krävande och tiden kan bli lång från anmälan till målet är färdigt. När en kvinna berättar att hon blir hotad eller misshandlad måste det göras en bedömning av om det finns skyddsbehov. Utifrån kvinnans egen uppfattning och beskrivning av situationen skall hon alltid informeras om vilka möjligheter till skydd och stöd som finns. Det är viktigt att hon får veta vilka begränsningar som finns, annars kan man utsätta henne för fara. 66

10 Åklagare och polis har att bevaka kvinnans intressen, behov av målsägandebiträde, besöksförbud, trygghetspaket och annan hjälp i den juridiska processen men det är också viktigt att socialarbetare, kuratorer och andra som möter misshandlade kvinnor känner till och informerar misshandlade kvinnor om deras rättigheter Målsägandebiträde Ett målsägandebiträde är en juridiskt kunnig person i regel advokat. Även andra personer kan vara lämpliga som målsägandebiträde. Det viktigaste är att målsägandebiträdet har god kännedom om brottsmålsprocessen och kvinnan har förtroende för biträdet. Den som har utsatts för brott har möjlighet att få målsägandebiträde i följande fall: - Sexualbrott om det inte är uppenbart att målsäganden saknar behov av sådant biträde - Brott mot liv och hälsa som kan leda till fängelsestraff - Annat brott som kan leda till fängelsestraff om det finns omständigheter som talar för att ett särskilt starkt behov av ett sådant biträde föreligger Ett målsägandebiträde ersätts med statliga medel och kostar inget för kvinnan. Kvinnan kan begära att få målsägandebiträde redan när hon anmäler brottet. Polis och åklagare har skyldighet att upplysa målsäganden om möjligheten till målsägandebiträde. Tackar kvinnan ja till detta erbjudande gör åklagaren en framställning till tingsrätten, som beslutar i frågan. Målsägandebiträdet ska ge en misshandlad kvinna information, stöd och hjälp samt tillvarata hennes intressen i målet både under förundersökningen och vid en eventuell rättegång. Målsägandebiträdet bör också informera kvinnan om att hon kan vända sig till Kvinnojouren, Brottsofferjouren och sjukvården för hjälp. Biträdet skall också hjälpa till att föra en eventuell skadeståndstalan. Om kvinnan inte har något målsägandebiträde kan i de flesta fall åklagaren föra hennes talan. Målsägandebiträdets arbetsuppgifter avslutas i och med rättegången Särskild företrädare för barn Om brottsoffret är under 18 år har han eller hon rätt att få en särskild företrädare för barn förordnad av domstolen om dessa förutsättningar är uppfyllda: brottet kan ge fängelse, samt en vårdnadshavare kan misstänkas för brottet eller det kan befaras att en vårdnadshavare p. g. a. av sitt förhållande till den som kan misstänkas för brottet inte kommer att ta tillvara brottsoffrets rätt. Enligt lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn ska den särskilda företrädaren, istället för vårdnadshavaren, som ställföreträdare ta tillvara brottsoffrets rätt under förundersökningen och rättegången. Den särskilda företrädaren har samma rätt som målsägandebiträdet att vara med under ett förhör under förundersökningen. Domstolen får till särskild företrädare förordna en advokat, en biträdande jurist på advokatbyrå eller någon annan som p. g. a. sina kunskaper, erfarenheter och personliga egenskaper är särskilt lämplig. Ett av motiven för att införa lagen var att det i vissa fall finns ett behov för åklagare och polis att vid framför allt misstanke om sexuella övergrepp av närstående kunna göra vissa inledande 67

11 utredningsåtgärder utan vårdnadshavaren vet om det. Om misstankarna initialt inte kan utredas närmare inblandning av den som misstänkts för övergreppet finns det risk för att brott mot barn i stor utsträckning förblir outredda och inte lagförda och att pågående övergrepp fortsätter Stödperson (20 kap kap 10 rättegångsbalken) En stödperson fungerar som personligt stöd för kvinnan under förundersökning och rättegång. Kvinnan bestämmer själv om hon vill ha en stödperson och utser själv denna. Stödpersonens viktigaste uppgift är att genom sin närvaro under förundersökning och rättegång ge målsäganden trygghet och stöd. Stödpersonen kan även hjälpa målsäganden i kontakt med t ex sjukvård, socialtjänst och försäkringsbolag. Det enda krav som ställs på stödpersonen är att tingsrätten skall bedöma denna som lämplig och tillåta stödpersonen att vara med under rättegången som personligt stöd för målsäganden. Det kan vara en god vän eller annan närstående men även en socialarbetare, utredningsmannen eller en kurator. Kvinnan kan ha både stödperson och målsägandebiträde under processen. En stödperson får inte någon ersättning för sitt arbete. En stödperson får inte heller ingripa i rättegången. Behovet av stöd efter rättegång och dom kan också vara mycket stort, särskilt om gemensamma barn leder till behov av fortsatt kontakt mellan makarna Rättsliga åtgärder till skydd Besöksförbud Besöksförbud innebär att den man som hotar, förföljer eller trakasserar eller riskerar att utsätta en kvinna för brott förbjuds att besöka henne, ta kontakt med henne, ringa eller skriva. I samban med att kvinnan anmäler att hon blivit hotad eller misshandlad kan hon ansöka om besöksförbud. Åklagaren fattar normalt beslut inom en vecka och detta gäller högst tre månader i taget. Besöksförbudet kan förlängas om det behövs. I äktenskapsskillnadsmål kan domstol besluta om besöksförbud. Bestämmelserna om besöksförbud regleras i lagen (1988:688) om besöksförbud. En ansökan om besöksförbud kan göras på vilken polisstation som helst. När ansökan gjorts utreder polisen om det finns förutsättningar att besluta om besöksförbud. Den som besöksförbudet skall gälla mot kontaktas och får yttra sig. Beslutet om ett eventuellt besöksförbud fattas sedan av åklagare. Ett besöksförbud börjar gälla när den som det avser delgetts beslutet Trygghetspaket Trygghetspaket innehåller en mobil och en fast enhet samt en telefonsvarare. Trygghetspaketet är direktkopplat till polisens ledningscentral. Polisen beslutar om tilldelning av trygghetspaket, efter risk och hotbildsbedömning Spärrmarkering Folkbokföringssekretess (SekrL 7:15) innebär att en markering införs i skattemyndighetens folkbokföringsregister. Markeringen innebär att de myndigheter som har tillgång till uppgifter om den hotades eller den hotades närståendes personnummer, namn, adress, civilstånd och barn inte får lämna ut dessa utan att en speciell prövning sker. Ansökan om folkbokföringssekretess görs hos den lokala skattemyndigheten. 68

12 Kvarskrivning Kvarskrivning jml folkbokföringslagen (1991:481) 16 beslutas av lokal skattemyndigheten och innebär att t ex en misshandlad eller hotad kvinna och hennes familj kan skrivas kvar på sin gamla adress och att den nya adressen inte får lämnas ut till någon. Efter beslut om kvarskrivning är den förföljde folkbokförd på den gamla adressen i högst tre år. När de inte längre finns skäl för kvarskrivning skall den upphöra Ny identitet Ny identitet enligt (1991:483) lagen om fingerade personuppgifter är ett skydd som används synnerligen restriktivt och beslutas av Stockholms tingsrätt efter ansökan av Rikspolisstyrelsen. Beslutet gäller i högst fem år och därefter får den skyddade tillbaka sin ursprungliga identitet. 69

5. RÄTTSVÄSENDETS ANSVAR

5. RÄTTSVÄSENDETS ANSVAR 5. RÄTTSVÄSENDETS ANSVAR 5. 1 Aktuell lagstiftning Brottsbalken Brottsbalkens 3:e, 4:e och 6:e kapitel innehåller bestämmelser om olika former av våldsbrott och brott mot frihet och frid samt sexualbrott.

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Att göra en polisanmälan vad händer sen?

Att göra en polisanmälan vad händer sen? Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Resande i sexuella övergrepp mot barn

Resande i sexuella övergrepp mot barn Resande i sexuella övergrepp mot barn Ett metodstöd för handläggningen RättsPM 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN... 3 2.1 INLEDANDE

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1988:688) om besökförbud; SFS 2011:487 Utkom från trycket den 24 maj 2011 utfärdad den 12 maj 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om lagen

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Den här skriften vänder sig till dig som är anställd inom verksamhet i Gävleborgs län vars arbete berör barn och ungdomar. En informationsskrift från Barnahus

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens kontaktcenter (PKC); beslutade den 31 oktober

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården,

Läs mer

Till dig som har anmält ett brott

Till dig som har anmält ett brott 6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till

Läs mer

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands Län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR 1 kap 2 SoL

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens kontaktcenter (PKC); beslutade den 30 augusti

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

KVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN

KVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN Handlingsprogram KVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN Upprättat i samarbete med Primärvården, Polismyndigheten samt Socialtjänsten Gemensamma mål och utgångspunkter Bakgrund Mäns våld mot kvinnor är ett mångfacetterat

Läs mer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka

Läs mer

Polismyndighetens författningssamling

Polismyndighetens författningssamling Polismyndighetens författningssamling ISSN 2002-0139 Utgivare: Gunilla Svahn Lindström Polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd om elektronisk övervakning vid särskilt utvidgat kontaktförbud; beslutade

Läs mer

Skadestånd och Brottsskadeersättning

Skadestånd och Brottsskadeersättning Skadestånd och Brottsskadeersättning Barns och ungas rätt till ekonomisk upprättelse efter brott som de utsatts för eller bevittnat Ann Lundgren Jurist och beslutsfattare Brottsoffermyndigheten 1 Brottsoffermyndigheten

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om en förenklad handläggningsrutin avseende snatteribrott;

Läs mer

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt

Läs mer

Anpassa utredningar efter barnens behov

Anpassa utredningar efter barnens behov myndighetssamverkan då det finns misstanke om att barn utsatts för våld och/eller sexuella övergrepp Anpassa utredningar efter barnens behov En handbok för er som vill arbeta med Barnsamråd 1 Handboken

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Monica Rodrigo Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om handläggningen av anmälningar mot anställda m.fl. inom

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om elektronisk övervakning vid särskilt utvidgat kontaktförbud;

Läs mer

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser

Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser 2009-03-18 Länsstyrelsen i Stockholms län Sociala enheten Box 22067 104 22 Stockholm Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser Projekt: Barncentrum nordost I samverkan mellan kommunerna Täby, Vallentuna,

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Barn som misstänks för brott

Barn som misstänks för brott Cirkulärnr: 10:48 Diarienr: 10/3262 Handläggare: Sara Roxell Avdelning: Avdelningen för vård och omsorg Sektion/Enhet: Sektionen för vård och socialtjänst Datum: 2010-07-01 Mottagare: Socialnämnd eller

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 RättsPM 2014:1 Utvecklingscentrum Malmö Maj 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 De

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn. En informationsskrift från Barnahus i Uppsala län

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn. En informationsskrift från Barnahus i Uppsala län Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn En informationsskrift från Barnahus i Uppsala län Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER VÅLD I NÄRA RELATIONER En liten broschyr om vilken hjälp som går att få i Ljungby, Markaryd och Älmhult Det berör oss alla Är du kvinna, man, ungdom, barn som blir utsatt för någon form av våld av någon

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i rättegångsbalken; SFS 2014:649 Utkom från trycket den 27 juni 2014 utfärdad den 12 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om rättegångsbalken

Läs mer

BARNET OCH RÄTTVISAN MÅLSÄGANDEBITRÄDE och SÄRSKILD FÖRETRÄDARE FÖR BARN 2013-03-15

BARNET OCH RÄTTVISAN MÅLSÄGANDEBITRÄDE och SÄRSKILD FÖRETRÄDARE FÖR BARN 2013-03-15 BARNET OCH RÄTTVISAN MÅLSÄGANDEBITRÄDE och SÄRSKILD FÖRETRÄDARE FÖR BARN 2013-03-15 Advokat Lena Feuk Box 19102 10432 Stockholm lena@feuk.se 08-612 82 60 (vxl) 08-612 82 90 (fax) 1 När har barn en egen

Läs mer

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Vi ska under några veckor arbeta med rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld

Läs mer

Sta I kn ing -ett allvarligt brott

Sta I kn ing -ett allvarligt brott Sta I kn ing -ett allvarligt brott Betänkande av Stalkningsutredningen Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:81 Innehåll Sammanfattning 15 Summary 27 Författningsförslag 39 Bakgrund 1

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I HEDERNS NAMN

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I HEDERNS NAMN HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I HEDERNS NAMN INLEDNING Flickor i strängt patriarkala familjer vars fri- och rättigheter är hotade har under det sista decenniet uppmärksammats inom socialtjänsten. Länsstyrelsen

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätten Inledning Den film du strax ska se har tagits fram av Domstolsverket (DV) för att informera om hur en rättegång i svensk domstol går till.

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om polismyndigheternas lokala personsäkerhetsverksamhet;

Läs mer

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic De grundläggande bestämmelserna om myndigheternas skyldighet att registrera allmänna handlingar. Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in

Läs mer

Förord. Perarne Petersson. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN augusti 2002 Samverkansrutiner, övergrepp mot barn Sid. 2. Samverkanssrutin slutvers 02.

Förord. Perarne Petersson. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN augusti 2002 Samverkansrutiner, övergrepp mot barn Sid. 2. Samverkanssrutin slutvers 02. Samverkansrutiner Kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel ISSN 1103-8209, meddelande 2002:20 Text: Perarne Petersson Tryckt i 100 ex av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Fullständig rapport

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Kontaktförbud - risk och proportionalitetsbedömning

Kontaktförbud - risk och proportionalitetsbedömning Beslutade den 25 maj 2015 Kontaktförbud - risk och proportionalitetsbedömning Inledning Syftet med lagen om kontaktförbud är framför allt att förebygga hotfulla och farliga situationer. Ordinärt kontaktförbud

Läs mer

Socialtjänsten inledde en utredning i anledning av anmälan.

Socialtjänsten inledde en utredning i anledning av anmälan. BESLUT Justitieombudsmannen Lilian Wiklund Datum 2011-05-30 Dnr 2133-2010 Sid 1 (6) Fråga om en socialnämnds skyldighet att göra en polisanmälan om misstänkt sexuellt övergrepp mot barn Bakgrund Den 16

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer

Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Antagen av Svensk Försäkrings styrelse den 30 maj 2012 Bakgrund Försäkringsidén bygger på ett ömsesidigt förtroende mellan försäkringstagaren och

Läs mer

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

Betänkandet Barn som misstänks för brott (SOU 2008:111)

Betänkandet Barn som misstänks för brott (SOU 2008:111) UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN ADMINISTRATIVA AVDEL NINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-01-22 Handläggare: Roger Adolfsson Telefon: 08-508 33 898 Till Utbildningsnämnden 2009-02-12 Betänkandet Barn som misstänks

Läs mer

Så här kan det gå till.

Så här kan det gå till. ETT BROTT BEGÅS Så här kan det gå till. Tre killar begår tillsammans en väskryckning. De åker moped och kör upp jämsides med en äldre dam och rycker väskan i farten. Damen stretar emot och får ta emot

Läs mer

2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg

2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg 2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg Den 1 januari 2006 infördes en ny ordning för utfärdande av rättsintyg. Syftet var att höja kvaliteten på rättsintygen. Grunden för den nya ordningen är lagen (2005:225)

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer 1 (9) Våld i nära relationer Här kan du få hjälp! Arbetsgruppen för Familjefrid i Höör Maj 2011 Höörs kommun: Social sektor Box 53 243 21 Höör Besöksadress: Södergatan 28 Höör Tel: 0413-280 00 Fax: 0413-207

Läs mer

Stockholm den 13 februari 2009 R-2008/1191. Till Justitiedepartementet. Ju2008/8198/KRIM

Stockholm den 13 februari 2009 R-2008/1191. Till Justitiedepartementet. Ju2008/8198/KRIM R-2008/1191 Stockholm den 13 februari 2009 Till Justitiedepartementet Ju2008/8198/KRIM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 24 oktober 2008 beretts tillfälle att avge yttrande över Stalkningsutredningens

Läs mer

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens

Läs mer

PLAN för samverkan och ansvarsfördelning mellan myndigheter och frivilliga organisationer

PLAN för samverkan och ansvarsfördelning mellan myndigheter och frivilliga organisationer PLAN för samverkan och ansvarsfördelning mellan myndigheter och frivilliga organisationer Diarienummer Fastställd/senast uppdaterad Beslutsinstans Ansvarigt politiskt organ Ansvarig processägare SÄN 2011/249-700

Läs mer

Kvinnors rätt till trygghet

Kvinnors rätt till trygghet Kvinnors rätt till trygghet Fem konkreta insatser för kvinnofrid som kommer att ligga till grund för våra löften i valmanifestet Inledning Ett av svensk jämställdhetspolitisks viktigaste mål är att mäns

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Departement/ myndighet: Justitiedepartementet BIRS. Rubrik: Förordning (2003:69) om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen

Departement/ myndighet: Justitiedepartementet BIRS. Rubrik: Förordning (2003:69) om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen SFS nr: 2003:69 Departement/ myndighet: Justitiedepartementet BIRS Rubrik: Förordning (2003:69) om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen Utfärdad: 2003-02-27 Ändring införd: t.o.m. SFS 2013:450

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden 1 (5) 2009-03-19 God man för ensamkommande barn Genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn och barn som har blivit ensamma i Sverige skall utses så

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om ledning av förundersökning i brottmål som även kan ledas av Tullverket; ÅFS 2013:3 Konsoliderad version Konsoliderad

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

rättegången hur blir den?

rättegången hur blir den? Jag vill veta rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Vad är en rättegång? 6 Vägen

Läs mer

PROTOKOLL. Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Helsingborg, den 21 april Justitieombudsmannen Cecilia Renfors

PROTOKOLL. Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Helsingborg, den 21 april Justitieombudsmannen Cecilia Renfors PROTOKOLL Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Dnr 1643-2015 Sid 1 (6) Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Helsingborg, den 21 april 2015 Deltagare från JO m.m. På uppdrag av justitieombudsmannen

Läs mer

Utsatt för brott? - En skrift för dig som är ung och behöver veta vad som händer om man är utsatt för ett brott

Utsatt för brott? - En skrift för dig som är ung och behöver veta vad som händer om man är utsatt för ett brott Utsatt för brott? - En skrift för dig som är ung och behöver veta vad som händer om man är utsatt för ett brott Som förlaga till denna skrift har vi fritt använt oss av broschyren Utsatt för brott? som

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 maj 2016 Ö 1121-15 KLAGANDE Dödsboet efter Anna Dahlbäck Ombud: Advokat MB MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN

Läs mer

Regeringens proposition 2010/11:45

Regeringens proposition 2010/11:45 Retsudvalget 2011-12 L 10, endeligt svar på spørgsmål 18 Offentligt Regeringens proposition 2010/11:45 Förbättrat skydd mot stalkning Prop. 2010/11:45 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Läs mer

Våld i nära relation Myndigheterna i Jokkmokk informerar

Våld i nära relation Myndigheterna i Jokkmokk informerar Våld i nära relation Myndigheterna i Jokkmokk informerar Det berör oss alla! Den här broschyren har vi tagit fram för till stöd för den som lever med våld eller hot eller som känner rädsla för hot och

Läs mer

Frågor och svar om sexuella övergrepp inom Svenska kyrkan

Frågor och svar om sexuella övergrepp inom Svenska kyrkan FAQ Sexuella övergrepp inom Svenska kyrkan 1(6) Frågor och svar om sexuella övergrepp inom Svenska kyrkan Stockholmsprästen arbetar kvar i sin församling. Vilka garantier finns för att han inte begår nya

Läs mer

Riktlinjer för hantering av skadeståndsärenden i samband med skada på kommunens egendom

Riktlinjer för hantering av skadeståndsärenden i samband med skada på kommunens egendom Riktlinjer för hantering av skadeståndsärenden i samband med skada på kommunens egendom Begrepp Skadeståndsansvar uppstår när någon uppsåtligen eller på grund av vårdslöshet vållar skada på egendom och

Läs mer

Handbok Arbetsmaterial2008-05-07.doc BROTT I NÄRA RELATIONER 1

Handbok Arbetsmaterial2008-05-07.doc BROTT I NÄRA RELATIONER 1 2009 Handbok Arbetsmaterial2008-05-07.doc BROTT I NÄRA RELATIONER 1 Brott i nära relationer Brott i nära relationer Handbok 2009 ISBN 13-978-91-89475-72-4 Webbversionen av handboken revideras löpande

Läs mer

Samverkansrutiner. kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel

Samverkansrutiner. kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel Samverkansrutiner kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel Antagna i december 2003 Samverkansrutiner kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel. Antagna i december 2003 ISSN 1103-8209,

Läs mer

7 Rättsintygets utformning och innehåll

7 Rättsintygets utformning och innehåll 7 Rättsintygets utformning och innehåll Administrativa uppgifter Vissa administrativa uppgifter skall alltid redovisas: datum och tidpunkt för undersökningen uppdragsgivande myndighet denna myndighets

Läs mer

ÅKLAGARE. ett yrke för dig?

ÅKLAGARE. ett yrke för dig? ÅKLAGARE ett yrke för dig? Åklagaren har en stark och framträdande roll i rättssamhället. Ingen annan yrkesgrupp inom rättsväsendet är på samma sätt involverad i ett ärendes alla moment. Åklagarmyndigheten

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Motverka våld i nära relationer och hedersrelaterade brott

Motverka våld i nära relationer och hedersrelaterade brott Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3237 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, L, KD) Motverka våld i nära relationer och hedersrelaterade brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga

Våld i nära relationer en folkhälsofråga Våld i nära relationer en folkhälsofråga Kerstin Bynander och Lina Blombergsson Kommittédirektiv Uppdrag samla och stödja berörda myndigheter och organisationer för att öka effektiviteten, kvaliteten och

Läs mer

Våld i nära relationer. Handbok för regional samverkan i Värmland

Våld i nära relationer. Handbok för regional samverkan i Värmland Våld i nära relationer Handbok för regional samverkan i Värmland VÅLD I NÄRA RELATIONER UTgiven av Länsstyrelsen Värmland Tryck Elanders Sverige AB ISSN 0284-6845 PUBLIKATIONSNUMMER 2014:21 Grafisk form

Läs mer

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 PROTOKOLL Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Dnr 5749-2014 Sid 1 (6) Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 Deltagare från JO m.m. På uppdrag av justitieombudsmannen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i rättegångsbalken; SFS 2012:281 Utkom från trycket den 29 maj 2012 utfärdad den 16 maj 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om rättegångsbalken

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

OBS! Följ särskilda rutiner, skicka ej post till hemadressen!

OBS! Följ särskilda rutiner, skicka ej post till hemadressen! Samordnad individuell plan vid våld i nära relation Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763) 3f och Socialtjänstlagen (SoL 2001:453) 2 kap. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2007:10. Datum:

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största

Läs mer

SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd. Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd. Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter

Läs mer

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång BROTTMÅLS- RÄTTEGÅNGENS FÖRLOPP I HOVRÄTTEN Före rättegången kan man vänta i det gemensamma väntrummet. Den som vill vänta i ett enskilt väntrum

Läs mer

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013 Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013 En rapport från Brottsofferjourens förbundskansli Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd... 3 Kontakter...

Läs mer

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2009

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2009 Statistik 29 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 29 21-3-16 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

BROTTSOFFER. En redovisning av tre regeringsuppdrag Riksåklagaren

BROTTSOFFER. En redovisning av tre regeringsuppdrag Riksåklagaren BROTTSOFFER En redovisning av tre regeringsuppdrag Riksåklagaren Riksåklagaren Besöksadress: Östermalmsgatan 87 C Postadress: Box 5553, 103 27 STOCKHOLM Telefon: 08-453 66 00 Fax: 08-453 66 99 E-post:

Läs mer

~2!! i~~"n. Begäran om utlämnade av handlingar. i Västra Götaland Polisområde Älvsborg Polisenhet Borås Claes Lindberg Kommissarie/Utredningschef

~2!! i~~n. Begäran om utlämnade av handlingar. i Västra Götaland Polisområde Älvsborg Polisenhet Borås Claes Lindberg Kommissarie/Utredningschef ~2!! i~~"n i Polisområde Älvsborg Polisenhet Claes Lindberg Kommissarie/Utredningschef Datum 2013-09-13 Diarienr (åberopas) 187 A197.856/2013 Ale Rivinoja Bodagatan 29 507 42 BORÅS l (l) Begäran om utlämnade

Läs mer

Hantering av IT-brottsutredningar

Hantering av IT-brottsutredningar Hantering av IT-brottsutredningar Informationssäkerhet för offentlig sektor, 2014-08-26 27 Chatrine Rudström, Åklagarmyndigheten Ulrika Sundling, Polisen Innehåll Polisens organisation före och efter 2015

Läs mer