Elevhälsoplan. Fullersta ro

Transkript

1 Elevhälsoplan Fullersta ro 2015/2016

2 Innehållsförteckning Bakgrund 1 Syfte 1 Mål 1 Styrdokument 2 Elevhälsans uppdrag 2 Främjande insatser 2-3 Förebyggande insatser 3-4 Ansvar och organisation 4-6 Elevhälsoteamet i Källbrinksskolan 6 Elevhälsoteamet i Skogskällan 6-7 Elevhälsoteamet i Stenmoskolan 7 Dagordning under EHT-möten 7 Trygghetsteamen 8 Arbetsgång vid elevhälsoärenden 8 Dokumentation 8 Åtgärdsprogram 8 Att främja närvaro 8-9 Krisgruppen 9 Uppföljning och utvärdering 9 Bilagor 10

3 Elevhälsoplan för Fullersta rektorsområde F-9 Bakgrund För elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan och gymnasieskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. (3 kap. 25 skollagen). Förebyggande insatser innebär att på ett tidigt stadium identifiera tecken på ohälsa, hinder och behov av stöd. Hälsofrämjande arbete innebär att undanröja orsaker till hälsobrister och främja hälsa för elevernas lärande och utveckling. Skolhälsovården har i samband med den nya skollagen bytt namn till EMI (Elevhälsans medicinska insatser) och ingår i den samlade elevhälsan. Huvudmannen, Barn och utbildningsförvaltningen (BUF), och rektor har det övergripande ansvaret för skolans elevhälsoarbete. BUF sätter ramarna och rektor leder och organiserar arbetet på skolenheten. Elevhälsa handlar om alla faktorer som påverkar måendet hos barn och unga, även t.ex. möjlighet till delaktighet och inflytande över sin lärprocess. Förutsättningarna för att elevhälsoarbetet ska fungera är samverkan mellan elevhälsoteamet, övriga personalgrupper och vårdnadshavare. Elevhälsoplanens syfte Denna elevhälsoplan syftar till att tydliggöra och systematisera elevhälsoarbetet i Fullersta ro. Den ska fungera som ett stöd i det dagliga elevhälsoarbetet på enheten. Elevhälsans mål Elevhälsans mål är att skapa en positiv lärmiljö för eleverna vilket innebär elevers rätt till en fysisk och psykosocial arbetsmiljö som skapar studiero och ger eleverna möjlighet till en optimal utveckling utifrån var och ens förutsättningar. Huddinge kommun har som mål att bl.a. förbättra den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar, skapa ett samhälle fritt från narkotika och dopning och att minska skador som orsakas av alkohol och tobak (Mål och budget 2015). Förutom de centrala mål som finns för att främja hälsa och förebygga ohälsa, arbetar elevhälsoteamet i Fullersta för att systematisera sitt arbete och uppnå våra egna mål. Detta görs genom uppstart på terminen då mål sätts upp, och planen gås igenom. Alla elever ska ha minst en förtroendefull vuxenrelation på skolan en trygg bas. Alla elever ska möta en normkritisk pedagogik och ett öppet förhållningssätt. Trygghetsteamet ska vara synligt och ett stöd för elever och pedagoger. Alla elever ska känna sig trygga i skolan. Alla elever ska möta en lärmiljö som är anpassad för alla. Alla pedagoger ska ha ett salutogent förhållningssätt och arbeta med fokus på elevernas styrkor, både akademiskt och socialt. 1

4 Styrdokument Elevhälsan styrs nationellt, genom att bland annat Skolverket och Socialstyrelsen ger stöd och information till huvudmän om lagar och nationella mål. Både Skolverket och Socialstyrelsen publicerar allmänna råd och föreskrifter som är bindande, vilket innebär att de är rättsregler som bestämmer enskildas och myndigheters handlande. Elevhälsan omfattas av flera regelverk som huvudmän, rektorer, verksamhetschefer och elevhälsans personal behöver förhålla sig till bl.a. skollagen (2010:800), hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), patientsäkerhetslagen (2010:659), patientdatalagen (2008:355), offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), personuppgiftslagen (1998:204), förvaltningslagen (1986:223) och arbetsmiljölagen (1977:1160). I det övergripande styrdokumentet VP-15 (Verksamhetsplanen) betonas riktlinjer för att barnoch ungdomar ska erbjudas en god utbildning och en god social utveckling med god hälsa oavsett bakgrund, behov och förutsättningar. Planen beskriver även betydelsen av skolornas arbete för elevernas lärande, kunskapsutveckling, trygghet och likvärdiga villkor. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoteamet arbetar framförallt främjande och förebyggande. Uppdrag inom skolverksamheten är att komplettera skolpersonalens pedagogiska kompetens avseende elevernas utveckling och lärande genom förebyggande och hälsofrämjande insatser. Elevhälsan ska, enligt skollagen, omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Det medicinska perspektivet företräds av skolläkare och skolsköterska som fokuserar på främst elevernas medicinska status, fysiska hälsa och kroppsliga utveckling. Skolpsykologen har fokus på elevernas psykiska hälsa. Kurator arbetar med elevernas psykosociala situation vad gäller relationer, normer och värderingar. Specialpedagogen/specialläraren stödjer elever med inlärningssvårigheter, funktionsnedsättningar eller andra negativt påverkande omständigheter. Elevhälso- och klasskonferenser hålls löpande för att identifiera tecken på ohälsa, hinder och behov av stöd. All personal på skolan har ansvar för elevhälsan. Arbetet med elevers hälsa handlar om alla faktorer som påverkar hur barn och unga mår i och omkring skolan. Vi använder oss av kommunens strukturstöd för att i de fall som uppkommer kunna handla skyndsamt och systematiskt. Huvudansvaret för elevvården inom rektorsområdet vilar på rektor, som informeras kontinuerligt och deltar aktivt i elevhälsoarbetet vid behov. Främjande insatser för elevernas utveckling mot utbildningens mål Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Främjande insatser innebär att arbeta med friskfaktorer utifrån ett salutogent förhållningssätt. Den viktigaste skyddsfaktorn för barn och ungdomars hälsa är att nå kunskapsmålen. Ett positivt skolklimat med goda relationer mellan elever och mellan elever och vuxna, där eleverna är motiverade och känner sig delaktiga ökar deras trivsel, förbättrar deras studieresultat och gör dem mindre utsatta för stress. För att uppnå detta arbetar vi aktivt med att ge elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) förutsättningar att lyckas i skolan. Vi arbetar aktivt med att upprätthålla ett normkritiskt förhållningssätt bland elever och personal i rektorsområdet. Detta sker genom utbildningsinsatser och diskussioner i arbetslag och elevgrupper. Vidare arbetar vi för att alla elever på skolan ska ha minst en förtroendefull 2

5 vuxenrelation, en trygg bas. Detta gör vi genom att lyfta ämnet på klasskonferenser och vikta det i pedagogernas utvecklingsplaner. Elevhälsan arbetar också tillsammans med lärarna med mer generellt inriktade uppgifter som rör elevernas arbetsmiljö, t.ex. skolans värdegrund, arbetet mot kränkande behandling, undervisning om tobak, alkohol och andra droger, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning Förebyggande insatser för elevernas utveckling mot utbildningens mål Vi kartlägger elevernas trygghet, trivsel, möjlighet till delaktighet och deras uppfattning om förekomsten av diskriminering, kränkande behandling och trakasserier genom kommunens elev- och kartläggningsenkäter. Årets elevenkät visar att styrtalet för tidigaredelens elever gällande trygghet har ökat från 8.8 till 8.9 och motsvarande styrtal för senaredelens elever har ökat med 0.4 från 7.6 till 8.0. En hög andel elever i rektorsområdet trivs med sina kamrater, känner sig väl bemötta av vuxna och anser att skolan arbetar för att förhindra mobbning. En stor majoritet av eleverna anser också att de får det stöd de behöver för att klara skolarbetet, att skolan använder olika arbetssätt samt att de får information om kunskapskraven i de olika ämnena. Enkätresultaten visar också att en högre andel elever än tidigare anser att det råder arbetsro på lektionerna. Fler elever i tidigaredelen än i senaredelen är nöjda med sitt inflytande över skolarbetet. Vi analyserar enkätresultaten, formulerar mål, planerar insatser, ansvarsfördelning, och en uppföljningsplan. Eleverna är delaktiga i arbetet. Vi arbetar också med att systematisera incidentraporteringen genom kommunens strukturstöd. Incidentrapportering sker när någon elev misstänks utsättas för kränkande behandling eller diskriminering av andra elever eller av personal på skolan. All skolpersonal skall använda sig av kommunens strukturstöd vid misstanke om att kränkande behandling eller trakasserier förekommer på skolan. Incidentrapporterna lämnas till skolledningen, som i samarbete med Trygghetsteamet beslutar kring kommande åtgärder. Skolan arbetar med likabehandlingsarbetet enligt nedanstående modell. 3

6 Vi arbetar även med att synliggöra Elevhälsoteamets och Trygghetsteamets arbete för elever och personal. Detta görs genom presentationer i arbetslag och klasser vid terminens start. Elevhälsans ansvar och organisation på skolan Elevhälsan för Fullersta rektorsområde är en verksamhet som omfattar skolledare, skolsköterska, skolläkare, skolpsykolog, skolkurator och speciallärare. Huvudmannen och rektor har det övergripande ansvar för skolans elevhälsoarbete och dess utveckling. Skolsköterska, skolkurator och speciallärare finns tillgängliga dagligen. Skolläkare och skolpsykolog kommer till skolan med regelbundna intervall. Skolpsykologen kommer till rektorsområdet varje vecka, men deltar halvdagar i de olika verksamheternas konferenser varannan vecka. Klasslärare/mentorer deltar också i elevhälsoarbetet. Rektor: har det övergripande ansvaret för elevhälsoarbetet, fattar beslut t.ex. när det gäller anpassad studiegång samt placering i särskild undervisningsgrupp, gör socialanmälningar i samråd med elevhälsan och pedagogisk personal, deltar aktivt i elevhälsoarbetet vid behov, gör analyser av elevenkäter och kunskapsresultat som grund för åtgärder, har det operativa ansvaret för krisgruppen, ansvarar för arbetsmiljöarbetet. Biträdande rektorer: har det operativa ansvaret för elevhälsoarbetet genom delegation: leder det operativa arbetet i EHT och EHK, tar delegerade beslut, upprättar handlingsplaner för elever, har det operativa ansvaret för att utredningar görs gällande anpassningar och särskilt stöd, ser till att anpassningar genomförs, ser till att ett åtgärdsprogram upprättas när en elev är i behov av särskilt stöd, upprättar, förankrar och utvärderar Planen mot diskriminering och kränkande behandling, informerar rektor kontinuerligt om elevhälsoarbetet, 4

7 genomför klasskonferenser, elevuppföljningar och mitterminskonferenser, gör socialanmälningar i samråd med elevhälsan och pedagogisk personal. Skolpsykolog: tillför psykologisk kompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete, ger handledning och konsultation till skolans personal, genomför psykologutredningar och bedömningar av elev i syfte att kartlägga och förstå hinder för inlärning, bidrar med kunskap om psykisk ohälsa, bidrar med psykologisk kunskap om skydds- och riskfaktorer för elevers hälsa, lärande och utveckling. Skolkurator: arbetar med elevernas psykosociala situation gällande relationer, normer och värderingar, lyssnar, stöttar, ger råd och hjälper till att hitta lösningar på de frågor och funderingar som elever vill ha hjälp med, leder arbetet i Trygghetsteamet på högstadiet, har kontakt med socialtjänsten, gör socialanmälningar i samråd med elevhälsan och pedagogisk personal, har ansvaret för uppföljning av elevernas frånvaro på högstadiet för att kunna stävja hög frånvaro tidigt genom att sätta in stödjande åtgärder. Skolsköterskor: ansvarar tillsammans med skolläkaren för elevhälsans medicinska insatser, arbetar i första hand förebyggande, med friskvård, för att sträva mot att stärka det friska och undvika sjukdom och ohälsa, arbetar även förebyggande genom att vara uppmärksam på brister i elevernas arbetsmiljö och livsstil, träffar alla elever på hälsosamtal (EHS), vartannat år med början i förskoleklass. Vid hälsosamtalen görs en bedömning både av elevens fysiska och psykiska hälsa och mående, vaccinerar barnen enligt det allmänna svenska vaccinationsprogrammet, ansvarar för att tätare följa upp de elever som behöver, är en länk mellan föräldrar, läkare och skolan, har mottagning för enklare sjukvårdsinsatser, bidrar med medicinsk kunskap till skolans pedagogiska verksamhet, hjälper också till med hälsorådgivning, hänvisning till övrig sjukvård och bokningar till skolläkaren. Skolläkare: har regelbundet mottagningar på skolorna för elever med skolrelaterade problem eller medicinska frågeställningar rörande barnets utveckling, Tidsbeställningar görs genom skolsköterskan. 5

8 Speciallärare/specialpedagog: ger särskilt stöd till elever vid behov, fungerar som länk mellan lärare och elevhälsoteam, ansvarar för utarbetande av åtgärder gällande särskilt stöd, tillför specialpedagogisk kompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete, genomför pedagogiska utredningar i samarbete med undervisande lärare, utformar åtgärdsprogram i samarbete med undervisande lärare, stödjer utvecklingen av verksamhetens lärandemiljöer. Lärare: ansvarar för att undervisningen sker så att eleverna får möjlighet att utvecklas optimalt utifrån sina förutsättningar, genomför ledning och stimulans, ansvarar för att ta fram anpassningar för elever, genomför, dokumentera och utvärdera anpassningarna, har kontinuerlig kontakt med vårdnadshavare kring elevens skolsituation. Elevhälsoteamet i Källbrinksskolan På torsdagar jämna veckor kl träffas EHT-teamet - ansvarig skolledare och speciallärare. Ärenden som tas upp där har direkt koppling till elevvården i arbetslaget. På torsdagar ojämna veckor kl träffas ansvarig skolledare, speciallärare, kurator, skolsköterska och psykolog. Ärenden som tas upp där har behov av samråd med skolhälsovården. Ansvarig skolledare har även kontinuerliga möten med resurspedagoger. Elevhälsoteamet i Skogskällan Udda veckor, måndag träffas EHT-teamet bestående av biträdande rektor, skolpsykolog, skolkurator, skolsköterska och speciallärare. Genomgång och uppföljning av elevärenden. Bokning och genomförande av möten med undervisande pedagoger. Bokning och genomförande av elevhälsokonferenser med elevhälsoteamet, pedagoger och föräldrar. Jämna veckor, måndag träffas biträdande rektor och speciallärare. Genomgång av ärenden av mer pedagogisk natur samt genomgång av ärenden som kommit upp i trygghetsteamet. 6

9 Andra bokade tider: Varje arbetslag får en tid varje termin för att gå igenom sina elever med elevhälsoteamet för att stämma av och sätta in eventuella åtgärder. Ytterligare tider kan bokas för elevhälsokonferenser om det behövs. Elevvård bedrivs på torsdagar. Pedagoger arbetslagsvis, (alltid) skolkurator, biträdande rektor och speciallärare alternerar i de olika arbetslagen. Skolsköterskan kommer och stämmer av inför respektive årskurs hälsosamtal för att kunna stämma av specifika frågor. Elevhälsoteamet i Stenmoskolan På måndagar udda veckor kl träffas EHT-teamet - ansvarig skolledare, skolspykolog, speciallärare och berörda pedagoger. Ärenden som tas upp där har direkt koppling till elevvården i arbetslaget. På måndagar jämna veckor kl träffas ansvarig skolledare, skolspykolog, skolsköterska, berörda pedagoger och i vissa fall även föräldrar. Ärenden som tas upp där har behov av samråd med skolhälsovården. Ansvarig skolledare har även kontinuerliga möten med resurspedagoger. Under EHT-mötena arbetar alla tre teamen enligt följande dagordning: 1.Pågående ärenden vad har hänt sedan sist? Vem ansvarar för ärendet? Nuläge? Åtgärder? Utvärdering. Behov av ny information? Behov av samråd med skolhälsovård? Återkoppling till arbetslaget? Beslut? 2.Pågående åtgärdsprogram behöver utvärdering ske i något åtgärdsprogram? När? Vem ansvarar för ärendet? Hur fungerar pågående stöd? Återkoppling till arbetslaget? 3.Akuta ärenden 4.Nya ärenden Vem ansvarar för ärendet? Nuläge? Behov av dokument från pedagoger? Åtgärder? Beslut? Återkoppling till arbetslaget? 7

10 Trygghetsteamen Trygghetsteamen arbetar mot kränkande behandling på de olika enheterna på skolan. Teamen består av pedagoger och övrig personal. Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning Ålder Teamen arbetar med kommunens strukturstöd i arbetet mot kränkande behandling. Arbetsgång vid elevhälsoärenden Pedagoger kontaktar elevhälsan främst genom speciallärare. Då ärenden anses vara av mycket skyndsam karaktär lyfts dessa direkt med biträdande rektor. Då pedagoger uppmärksammar elevhälsoärenden ska i första hand anpassningar göras av pedagogen. Dessa ska dokumenteras och utvärderas. Om stöd behövs för detta ges det av speciallärare. Om specialläraren anser det nödvändigt lyfts ärendet i elevhälsoteamet. Biträdande rektor/speciallärare kallar deltagare till elevhälsomöten om dessa inte ingår i det stående mötet. Mötet dokumenteras. Dokumentation Elevhälsoteamets möten dokumenteras i minnesanteckningar. Elevhälsomöten som hålls med vårdnadshavare dokumenteras i protokoll. Skolsköterska, skolpsykolog och kurator gör egna anteckningar gällande de ärenden som lyfts i elevhälsoteamet. Psykolog och kurator är inte bundna av sekretess gentemot rektor och inte heller gentemot lärare, eftersom de tillhör samma verksamhetsgren. Givetvis är det endast direkt berörda lärare man bör diskutera ärendet med. Skolläkare och skolsköterska har tystnadsplikt. Åtgärdsprogram Biträdande rektor fattar beslut, i samråd med EHT, om en USS, utredning om särskilt stöd, ska upprättas. Biträdande rektor fattar sedan, med utgångspunkt i USS, beslut om åtgärdsprogram ska upprättas. Om ärendet inte är av mycket skyndsam karaktär ska extra anpassningar tagits fram, genomförts, dokumenterats och utvärderats innan elev kommer i fråga för särskilt stöd och åtgärdsprogram. Ansvaret för dokumentation av extra anpassningar ligger hos pedagogen. Ansvaret för dokumentation i USS ligger hos speciallärare. Ansvaret för dokumentation i åtgärdsprogram ligger hos biträdande rektor. Åtgärdsprogram utvärderas i slutet av terminen då beslut fattas om avslut eller ny uppföljning i början av nästa termin för eventuellt upprättande av nytt åtgärdsprogram. Att främja närvaro Sjukanmälan av elev ska alltid göras av vårdnadshavare och meddelas varje dag. Huddinges skolor använder sig av Skola 24, en webbaserad lösning för att rapportera elevers frånvaro. Om en elev inte är anmäld i Skola 24 vid dagens första lektion kontaktas vårdnadshavare. 8

11 Om frånvaron inte blir löst genom samtalet inleds aktiva försök, av personal och vårdnadshavare, att hitta barnet. Kurator följer upp elevfrånvaron på högstadiet och ser till att åtgärdstrappan följs. På låg- och mellanstadiet är det klasslärarna som ansvarar för uppföljningen av frånvaron (bilaga). Krisgruppen Den lokala krisgruppen består av medlemmar med olika kompetenser lämpliga för gruppens funktion och därutöver personalrepresentanter. I första hand kallar rektor eller annan skolledare krisgruppen, men i förekommande fall kan även enskild ledamot kalla. Anledningen kan variera, alltifrån en fleromfattande händelse till en händelse på individnivå, inom eller utom organisationen. Gemensamt för dem alla är att de är hastigt uppkomna med inslag av personskada, i värsta fall dödsfall, och/eller svår förstörelse av skolhus/egendom. (Till andra ej hastigt uppkomna krisliknande situationer förfogar vi över dels egna resurser i EHT, Trygghetsteamet, dels kommunens Personalhälsa. Krisens art och omfattning avgör om också den centrala krisgruppen skall samlas, vilket sker i samråd med grundskolechef. Krisgruppens uppgift och ansvar är att av egen kraft och/eller med stöd av andra, underlätta/lindra drabbades oro, ångest eller annan av händelsen betingad olägenhet, samt att vidta de åtgärder av praktisk art situationen kräver med efterföljande uppföljning. Till sin hjälp förfogar krisgruppen över all tillgänglig kompetens inom organisationen. Krisgruppen kan även rekvirera stöd ifrån, eller samarbeta med, central krisgrupp och/eller extern kompetens, t.ex. sjukhus, polis, räddningstjänst. Uppföljning och utvärdering Elevhälsoteamet följer löpande upp enskilda elevärenden under fast återkommande elevhälsomöten. En större och mer genomgripande utvärdering av det främjande och förebyggande arbetet görs under en dag i slutet av varje termin. Här utvärderas målen för Elevhälsoplanen och förbättringsåtgärder, utifrån utvärderingen, bestäms. I utvärderingen tas hänsyn till huruvida de behov som funnits har mötts, hur eleverna har upplevt arbetet, om de känner sig trygga i skolan och har minst en förtroendefull vuxenrelation. Vidare utvärderas arbetet genom de två kommunövergripande enkäterna, trygghetsenkäten och elevenkäten, som även ligger till grund för skolans likabehandlingsarbete. Vår nya Elevhälsoplan kommer att utvärderas i juni

12 Bilagor plan mot diskriminering och krän Plan mot diskriminering och krän Planen mot diskriminering och trak Åtgärdstrappa för att främja närvaro.do 10