Innehåll: Chalmers Föreläsning. erfarenhetsfakta. erfarenhetsfakta. 2. Observation som praktiskt ingripande. erfarenhetsfakta

Transkript

1 Chalmers Föreläsning Kimmo Sorjonen Sektionen för Psykologi Karolinska Institutet 1. Vetenskap som kunskap härledd ur erfarenhetsfakta 2. Observation som praktiskt ingripande 3. Experiment 4. Induktion 5 7. Falsifikationism 9. Lakatos forskningsprogram Innehåll: Alan Chalmers 10. Feyerabends anarkism 11. Metodförändringar 12. Bayesianism 13. Ny experimentalism 14. Världen laglydig 15. Realism vs. Antirealism 1. Vetenskap som kunskap härledd ur erfarenhetsfakta Innan 1600 talet: Kunskap baseras på utsagor från auktoriteter t, t.ex. Aristoteles och Bibeln. Exempel: Aristoteles: Kroppars fallhastighet är direkt proportionell till deras vikt. Galilei: Låt oss testa. Från 1600 talet: Kunskap baseras på omsorgsfulla och fördomsfria observationer (t.ex. Galilei). 1. Vetenskap som kunskap härledd ur erfarenhetsfakta Empirister (och positivister): All kunskap skall härledas ur sinnesförnimmelser/ erfarenhetsfakta (t.ex. John Locke, David Hume) Fakta ges via sinnena Fakta föregår teorin och är oberoende av denna Fakta (givna) utgör en grund för vetenskaplig kunskap John Locke ( ) 1. Vetenskap som kunskap härledd ur erfarenhetsfakta Kritik: Olika observatörer kan ha olika upplevelser, även om bilden på näthinnan är den samma (perception sinnesintryck). Att registrera och formulera observationer kräver kunskap om den relevanta begreppsramen. Meningsfulla observationer kräver kunskaper inom området. Förväntningseffekter Observationer är felbara (alltså inte givna). 2. Observation som praktiskt ingripande Enligt en uppfattning skulle observationer vara passiva = våra sinnen tar emot information om omvärlden som vi registrerar utan att göra någonting. Kritik: Observation kräver agerande (röra på huvudet, rikta blicken, m.m.). Vanligt när vi inte tror våra ögon. Hur observeras t.ex. hälsa? 1

2 3. Experiment För att kunna identifiera och specificera olika processer räcker det oftast inte med noggranna observationer. Man måste ingripa praktiskt = göra experiment. Exempel: Varför beter sig människor altruistiskt? Endast för egen vinning eller av ren godhet? 3. Experiment Gamla experimentresultat kan bedömas som inadekvata på grund av: Inadekvat kontroll av störningskällor Oprecisa mätningar Den D bk bakomliggande teorin förkastas Observationer genom experiment kan dock kräva en hel del kunskap och erfarenhet. Experimentresultat (tolkning) som accepteras vid en tidpunkt kan förkastas senare, på grund av fördjupad kunskap och förbättrad teknik. Exempel: Åderlåtning Premiss: Det sjuka sitter i blodet (en teori som senare förkastats) Slutsats: Åderlåtning bör göra sjuka friska Experiment: Det funkar Senare: Placebo effekt, regression towards the mean, social önskvärdhet, m.m. 3. Experiment Väl utförda experiment får ej anta korrektheten hos de teorier som skall testas. Exempel: Teori: Rädsla orsakar undvikande Premiss: Apor är rädda för ormar Slutsats: Apor bör undvika ormar Experiment: Det stämmer Men hur vet vi att apor är rädda för ormar? För att de brukar undvika ormar? För att testa teorin måste vi ha ett annat mått på rädsla än det undvikande beteendet. 4. Att härleda teorier ur fakta: Induktion Logiskt giltigt argument: Om premisserna är sanna så måste slutsatsen också vara sann. Exempel (Modus Ponens): Premiss 1: Får man terapi så kommer man att må bättre Premiss 2: Lisa får terapi Slutsats: Lisa kommer att må bättre Är någon av premisserna falsk så kan slutsatsen vara falsk även om den är logiskt giltig. 4. Att härleda teorier ur fakta: Induktion Induktion: Ett ändligt antal specifika fakta leder till en generell slutsats. Premiss 1: Lisa mådde bättre efter terapi hos X Premiss 2: Gösta mådde bättre efter terapi hos Y Premiss 3: Berit mådde bättre efter terapi hos Z Premiss n: A mådde bättre efter terapi hos B Slutsats: Alla som får terapi kommer att må bättre Argumentet är INTE logiskt giltigt, eftersom slutsatsen kan vara falsk även om premisserna är sanna. 4. Att härleda teorier ur fakta: Induktion Villkor för en berättigad induktiv härledning (enligt Chalmers): 1: Stort antal observationer 2: Observationer under en lång rad olika förhållanden 3: Inga motsägande observationer Problem: Vad är stort antal? Vad krävs för att förhållanden skall räknas som olika? I induktiva resonemang ingår oftast antaganden som inte uppfyller villkoren för berättigad induktiv härledning. Exempel: Färgen på terapeuternas strumpor behöver inte varieras, eftersom detta inte har någon betydelse för patienternas välmåga. 2

3 4. Att härleda teorier ur fakta: Induktion Induktionsproblemet: Hur skall man rättfärdiga induktionen i sig? 1. Kan inte rättfärdigas deduktivt, eftersom ett slutsatsen från en induktiv härledning inte måste vara sann. 2. Återstår att rättfärdiga den induktivt: Premiss 1: Induktion funkade vid tidpunkt T 1 på plats P 1 Premiss 2: Induktion funkade vid tidpunkt T 2 på plats P 2 Premiss n: Induktion funkade vid tidpunkt T n på plats P n Slutsats: Induktion funkar Men detta rättfärdigande av induktionen antar att det är rättfärdigat med induktiv härledning (= cirkelresonemang). David Hume ( ) Induktion kan alltså inte rättfärdigas. Enligt Chalmers kommer dock alla försök att rättfärdiga vetenskapen att stöta på liknande problem. 4. Att härleda teorier ur fakta: Induktion Enligt Chalmers används ofta både induktion och deduktion i den vetenskapliga processen: Induktion Fakta som erhållits genom observation (folk som slåss är ofta fulla) Lagar och teorier (alkohol ökar aggressivitet) Deduktion Förutsägelse och förklaring (de i grupp A delar ut starkare chocker än de i grupp P) Initialvillkor (grupp A får alkohol, grupp P placebo, de ges chansen att elchocka en provokatör ) 5. Presentation av falsifikationismen Grundteser: Det spelar ingen roll hur man kommer fram till sina teorier; de är tentativa Teorier måste dock vara falsifierbara Teorier utsätts för hänsynslös testning Teorier kan inte bevisas som sanna Teorier kan dock visa sig vara falska Vetenskapen förs framåt genom att falska teorier elimineras (man får åtminstone kunskap om vad som inte är fallet) Karl Popper ( ) 5. Presentation av falsifikationismen Logisk grund, Hypotetisk Deduktiv Metod: Premiss: Om teorin T 1 stämmer så skall vi kunna observera hypotesen H 1 Observation: Hypotesen H 1 stämmer Slutsats: Teorin T 1 stämmer Detta är ett logiskt ogiltigt argument (bekräfta antecedenten). Hypoteser testar oftast endast en liten del av den mer övergripande teorin (begränsad till tid, plats, försökspersoner, manipulation, etc.) Teori (alkohol ökar aggressivitet) Deduktion Hypotes (de i grupp A delar ut starkare chocker än de i grupp P) Initialvillkor (grupp A får alkohol, grupp P placebo, de ges chansen att elchocka en provokatör ) 5. Presentation av falsifikationismen Logisk grund, Falsifikationism: Premiss: Om teorin T 1 stämmer så skall vi kunna observera hypotesen H 1 Observation: HypotesenHH 1 stämmer EJ Slutsats: Teorin T 1 stämmer INTE Teori (alkohol ökar aggressivitet) Detta är ett logiskt giltigt argument (Modus Tollens). Om hypotesen inte stämmer så kan teorin inte vara korrekt i sin helhet. Deduktion Hypotes (de i grupp A delar ut starkare chocker än de i grupp P) Initialvillkor (grupp A får alkohol, grupp P placebo, de ges chansen att elchocka en provokatör ) 5. Presentation av falsifikationismen Enligt falsifikationismen måste vetenskapliga hypoteser vara falsifierbara, det måste alltså vara logiskt möjligt att göra observationer som inte stämmer överens med hypotesen. Alkohol gör alla människor mer aggressiva (falsifierbar) Alkohol gör vissa mer aggressiva, andra mindre aggressiva och hos ytterligare vissa påverkar det inte graden av aggressivitet (ej falsifierbar) Karl Popper ( ) Falsifierbara hypotesen har ett informationsinnehåll eftersom de utesluter vissa logiskt möjliga sätt som världen skulle kunna fungera på (alkohol gör människor mindre aggressiva). Icke falsifierbara hypoteser utesluter ingenting och innehåller därmed ingen information. 3

4 5. Presentation av falsifikationismen Hypoteser kan vara mer eller mindre falsifierbara: (a) Alla människor blir mer aggressiva av alkohol. (b) Unga män blir mer aggressiva av alkohol. (a) är mer falsifierbar än (b), eftersom alla observationer som falsifierar (b) också falsifierar (a), medan vissa observationer som falsifierar (a) inte falsifierar (b). Karl Popper ( ) Ju mer falsifierbar en hypotes är, desto bättre (enligt falsifikationismen). Ju mer falsifierbar en hypotes är, desto fler möjliga tillstånd hos världen utesluter den och desto mer information innehåller den. 6. Sofistikerad falsifikationism Enligt det falsifikationistiska idealet bör teorier bli mer och mer falsifierbara. Därför gillar man inte ad hocmodifikationer. Dessa modifikationer har inga testbara konsekvenser utöver de testbara konsekvenserna av den ursprungliga teorin och gör därmed teorin mindre falsifierbar. Exempel: Alkohol gör människor mer aggressiva, FÖRUTOM WHISKY (om vilket vi inte säger någonting). 6. Sofistikerad falsifikationism Falsifikationister kan acceptera modifikationer som leder till nya testbara konsekvenser (som inte är ad hoc). Exempel: Whisky har lagrats på ekfat. Hypotes: Alkohol som lagrats på ekfat, till skillnad från annan alkohol, gör inte människor mer aggressiva. 6. Sofistikerad falsifikationism Falsifikationister: Vetenskapen förs framåt genom att djärva hypoteser falsifieras. Chalmers: Vetenskapen gör framsteg när djärva hypoteser bekräftas eller när försiktiga gissningar falsifieras. Det sitter en humunculus i varje människas tallkottkörtel som bestämmer personens beteende. Falsifieras = gäsp; Bekräftas = jäklar De flesta universitetslärare har en hjärna. Falsifieras = jäklar; Bekräftas = gäsp 6. Sofistikerad falsifikationism Induktivisters syn på vetenskaplig bekräftelse: Den historiska kontexten spelar ingen roll. Ju flera induktiva belägg för en teori, desto mer sannolikt är den sann. Att observera en fallande sten idag ger ytterligare belägg för gravitationsteorin. Falsifikationisters syn på vetenskaplig bekräftelse: Endast bekräftelser av osannolika (i förhållande till rådande kunskap) förutsägelser har betydelse. Att bekräfta förväntade förutsägelser är betydelselöst. Den historiska kontexten är alltså viktig. 6. Sofistikerad falsifikationism Falsifikationismens fördelar jämfört med induktivismen (enligt Chalmers): Felbara fakta är ett större hot mot I. eftersom denna kräver att vetenskap skall baseras på givna fakta. Inom F., däremot, antas teorier inte vara sanna och därmed blir felbara fakta inte ett lika stort problem. Till skillnad från I. har F. ett svar på frågan när ger fakta ett betydande stöd för en teori, nämligen när de utgör svåra tester av teorin. I. kan inte rättfärdigas, vare sig deduktivt eller induktivt, medan F. har en logiskt giltig deduktiv grund. 4

5 7. Falsifikationismens begränsningar Logisk grund, Falsifikationism (med tillägg): Premiss: Om teorin T 1 stämmer (och FP inte är avvikande och vår operationalisering är giltig och apparaturen funkar och ) så skall vi kunna observera hypotesen H 1 Observation: Hypotesen H 1 stämmer EJ Slutsats: Teorin T 1 stämmer INTE (eller så var FP avvikande eller operationaliseringen var kass eller så funkade inte grejerna eller så ) Falsifiering av hypotesen kan alltså bero på metodologiska brister snarare än på en felaktig teori (= Duhem Quinetesen). Så frågan är om teorier kan falsifieras??? Teori (alkohol ökar aggressivitet) Deduktion Hypotes (de i grupp A delar ut starkare chocker än de i grupp P) Initialvillkor (grupp A får alkohol, grupp P placebo, de ges chansen att elchocka en provokatör ) 7. Falsifikationismens begränsningar Falsifikationister: Falsifierbarhet är det kriterium som karakteriserar vetenskapliga teorier. Chalmers: Detta kriterium är väldigt enkelt att uppfylla, t.ex. av teorin Varje onsdag går jorden under. Möjligt svar: Förutom att vara falsifierbara får vetenskapliga teorier ännu ej ha Harold Camping falsifierats. Chalmers: Nu blev kriteriet istället väldigt svårt att uppfylla. De flesta teorier (även de bästa ) har någon gång falsifierats av någon observation. Falsifikationismen i all ära, men varken den eller induktivismen ger en korrekt beskrivning av hur olika vetenskaper faktiskt utvecklas. Att beskriva detta var ett av Kuhns huvudmål. Målet var dock inte endast att beskriva, utan Kuhn menade att de olika faserna i den vetenskapliga Förvetenskap utveckling fyller en viktig funktion (beskrivningen är alltså delvis normativ). Revolution Thomas Kuhn ( ) Normalvetenskap Kris Under förvetenskap råder vilda västern. Man är inte enig om någonting, inte ens fundamenta, och nästan alla har sin egen teori (e.g. socialpsykologi py och the toothbrush problem). Det sker ingen kumulativ kunskapstillväxt. Förvetenskap Revolution Normalvetenskap Thomas Kuhn ( ) Kris Förekomsten av paradigm är det som skiljer vetenskap från icke vetenskap. Dessa paradigm består av olika delar, t.ex.: (a) Accepterade lagar och teorier (e.g. behavioristiska inlärningsteorier) (b) Standardiserade metoder (e.g. Skinner boxen, statistik) (c) Mycket allmänna metafysiska principer (d) Premisser för vad som kännetecknar ett bra paradigm (som det aktuella paradigmet antagligen uppfyller med råge) Nya rekryter skolas in i paradigmet t.ex. genom metodundervisning och forskarutbildning. Thomas Kuhn ( ) Under normalvetenskapen försöker man lägga pussel och lösa gåtor med ledning av paradigmet (e.g. hur påverkas inlärning av tiden mellan CS och US?). Paradigmet kan preciseras men ifrågasätts inte och misslyckanden att förklara fenomen ses som anomalier och bristande kompetens hos forskaren snarare än som falsifieringar av paradigmet och dess teorier. Ofta är man t.o.m. omedveten om att man arbetar inom ett paradigm ( jag beskriver ju bara som det är ). Paradigmet skyddar forskarna mot Förvetenskap Normalvetenskap en alltför kritisk hållning och tillåter därmed forskarna att fokusera sin energi på att samla in data och lösa problem. Revolution Kris 5

6 Så småningom börjar det ansamlas observationer som inte kan förklaras av paradigmet (s.k. anomalier). En del av dessa bortförklaras medan andra är mer problematiska, eftersom de slår mot själva grunderna i paradigmet ( råttor kan inte betingas att gilla elchocker ). Paradigmet hamnar i kris och så småningom börjar vissa betvivla dess giltighet (beroende t.ex. på egenintressen). Förvetenskap Revolution Normalvetenskap Kris Någon eller några av tvivlarna kommer plötsligt på ett nytt paradigm. Enligt Kuhn kommer detta nya paradigm att vara radikalt annorlunda och oförenligt med det gamla ( djur har medfödda egenskaper, t.ex. aversion mot elchocker ). När väl en majoritet av forskarna gått över till det nya paradigmet är revolutionen ett faktum. Det gamla paradigmets anhängare tynar sakta bort på en mindre högskolai landsorten. Eftersom ett paradigm, för att vara framgångsrikt, måste kräva en okritisk hållning från sina anhängare, kan paradigmet självt inte innehålla någon jag kan modifieras vid behov Förvetenskap funktion. Det blir därmed revolutionens viktiga roll att eliminera paradigm som inte längre fungerar. Revolution Normalvetenskap Kris Det nya paradigmet ger upphov till nya frågor och pekar ut nya typer av observationer som borde göras ( vilka egenskaper är medfödda? ). Forskarna sätter åter igång med att lösa problem och lägga pussel. Förvetenskap Revolution Normalvetenskap Kris Enligt Chalmers uppvisar Kuhn en ambivalent inställning i frågan om vetenskapens utveckling. Dels verkar Kuhn anse att ett paradigms förtjänster jämfört med ett annat inte kan avgöras (en relativistisk ståndpunkt), eftersom premisserna för vad som är ett bra paradigm själva är en del av paradigmen. Dels värjer sig Kuhn mot anklagelser om relativism: jag tror på vetenskapens framsteg Thomas Kuhn ( ) 9. Lakatos forskningsprogram Lakatos ville, t.ex. med hjälp av Kuhns insikter, modifiera falsifikationismen. Enligt Lakatos består vetenskaper av en hård kärna av mer grundläggande principer och av ett skyddande bälte av mer perifera antaganden. Om ett forskningsprograms prediktioner falsifieras så riktas misstankarna mot det skyddande bältet. Kärnan är ickefalsifierbar Imre Lakatos ( ) Skyddande bälte = Mer perifera antaganden Hård kärna = Grundläggande lagar och principer 9. Lakatos forskningsprogram Enligt Lakatos inkluderar forskningsprogram t.ex. riklinjer för vad forskare bör göra (positiv heuristik) och vad de inte bör göra (negativ heuristik). Det senare inkluderar t.ex. att modifiera den hårda kärnan. I ett tidigt stadium av ett forskningsprograms utvecklig kan man helt strunta i observationer. I nästa steg bör man söka efter bekräftande (snarare än falsifierande) observationer och ett programs förtjänster avgörs av i vilken utsträckning den ger upphov till förutsägelser som sedan bekräftas. Imre Lakatos ( ) 6

7 9. Lakatos forskningsprogram 9. Lakatos forskningsprogram När observationer inte stämmer överens med ett forskningsprograms förutsägelser skall man enligt Lakatos inte försöka modifiera den hårda kärnan, eftersom detta skulle vara liktydigt med att överge programmet. Istället skall man försöka modifiera det skyddande bältet. Dessa modifikationer får dock inte vara ad hoc och de skall ge upphov till nya testbara förutsägelser. Imre Lakatos ( ) Enligt Lakatos kan en vetenskapsteoretisk teori utvärderas utifrån i vilken grad den gör vetenskapshistorien begriplig. Om detta kriterium appliceras på Lakatos teori så uppstår (enligt Chalmers) vissa problem: (1) Svårt att finna exempel på hårda kärnor; (2) Enligt Lakatos är forskares metodologiska beslut rationella, men han ger inget skäl till varför de skall betraktas så; (3) Inga kriterier för när ett program skall dömas som degenererat och ovetenskapligt; (4) Lakatos teorier utgick från fysiken Imre Lakatos ( ) 10. Feyerabends anarkism 10. Feyerabends anarkism Enligt Feyerabend kunde man inte säga att vetenskap är överlägsen andra former av kunskap. Vad gäller den vetenskapliga metoden ansåg han (åtminstone i vissa texter) att anything goes. Feyerabends metod var att visa att andras teorier inte stämde överens med vad de själva ansåg vara vetenskapliga framsteg. Paul Feyerabend ( ) F. använde Galileo som exempel på en framgångsrik forskare som t.ex. ignorerade vissa sinnesfakta (han var alltså inte positivist/induktivist/falsifikationist). F. ansåg, till skillnad från Kuhn, att konsensus inom forskarsamhället inte kunde användas som ett mått på sanningen (konsensus kan ju t.ex. uppnås genom att mörda alla som inte håller med). Paul Feyerabend ( ) 10. Feyerabends anarkism 11. Metodiska metodförändringar Enligt F. var högaktningen inför vetenskap en farlig och förtryckande dogm. I enlighet med John Stuart Mill lahan stor vikt vid individens frihet och tyckte att man skall få tro på magi snarare än på vetenskap om man vill. Vad man väljer att tro på är en fråga om subjektiva önskningar och estetiska omdömen. Paul Feyerabend ( ) Feyerabend: Det finns ingen universell och a historisk vetenskaplig metod och inga övergripande normer som kan avgöra om en metod är bättre än en annan. Alltså: Anything ggoes och det finns ingen medelväg (relativism). Chalmers: Det finns ingen universell och a historisk vetenskaplig metod och inga övergripande normer, men det är ändå möjligt att gradera olika metoder. Det finns en medelväg. 7

8 11. Metodiska metodförändringar Galileo övertygade sin samtid att observationer med teleskop kunde ge rättare information än blotta ögat (något Aristoteliker inte ansåg). Han införde en ny vetenskaplig norm. Feyerabend: Detta lyckades Galileo med genom finter och propaganda eftersom han saknade objektiva argument. Chalmers: Detta åstadkom Galileo genom starka argument och rationella demonstrationer. Andra tog till sig G.s argument eftersom de, liksom G., hade som mål att ge en korrekt beskrivning av solsystemet. Hade forskare verkat inom helt åtskilda paradigm så skulle detta inte vara möjligt. (Psykologiskt exempel: Mätinstrument, t.ex. för depression) Bayesianer har som mål att beskriva när och varför det är berättigat att tillskriva en teori hög sannolikhet för att vara sann. Bayes teorem beskriver hur sannolikheten för en viss hypotes ändras i ljuset av ny evidens. Thomas Bayes ( ) Bayes teorem: e / h) h / e) h) e) h/e) = sannolikhet ex post, sannolikhet för hypotes h givet evidens e h) = sannolikhet ex ante, sannolikhet för h utan kunskap om e e/h) = sannolikhet för e givet h e) = sannolikhet för e utan kunskap om h Thomas Bayes ( ) Bayes teorem, exempel: h/e) = En person är deprimerad (e). Risk för självmord (h)? h) = Generell risk för självmord, säg 0,01% 01% e/h) = Depression bland de som tar livet av sig, säg 60% e) = Prevalens för depression, säg 4% Thomas Bayes ( ) e / h) 0,6 h / e) h) 0,0001 0,15% e) 0,04 Ju fler av dem som tar livet av sig som har depression, desto starkare indikator är depression på en förhöjd självmordsrisk. P ( e / h ) 0,6 h / e) h) 0,0001 0,15% e) 0,04 Ju ovanligare det är med depression, desto starkare indikator är depression på en förhöjd självmordsrisk. Enligt objektiva bayesianer skall, i brist på annan information, alla konkurrerande hypoteser ges samma ex ante sannolikhet (indifferensprincip). Chalmers: Eftersom antalet konkurrerande hypoteser ofta är oändligt så skulle ex ante sannolikheten vara lika med noll och därmed skulle ex post sannolikheten alltid bli lika med noll, oavsett tillgänglig evidens. Thomas Bayes ( ) e / h) e / h) h / e) h) 0 0 e) e) 8

9 Subjektiva bayesianer : Ex ante sannolikheten står för subjektiva grader av tro. Ju mindre man tror på en viss hypotes ex ante (h)) ( desto mer bör man öka sin tro till ex post (h/e) minus h)) givet viss evidens. Därmed kommer två personers tro på en viss hypotes Thomas Bayes ( ) att successivt konvergera givet ny evidens, oavsett hur olika deras tro var från början. Vad skall man göra om observationer talar mot en väl etablerad teori? Popper: Falsifiera teorin, eller vänta, kanske inte, teorin är korreborerad Lakatos: Offra det skyddande Thomas Bayes ( ) bältet, behåll den hårda kärnan. Bayesianer: Beräkna sannolikheter. Pavlov misslyckas med att klassiskt betinga sin hund. Påverkande sannolikheter (ex ante): a) Teorin om klassisk betingning. b) Hunden har OK hörsel. c) Hunden gillar den aktuella maten. d) Inga andra metodologiska misstag. Ex post sannolikhet att a stämmer = f(a (b + c + d)). Om tillräckligt högt: Behåll teorin. Annars: Falsifierad. Thomas Bayes ( ) Kritik mot den subjektiva bayesianismen (SB): SB säger ingenting om rimligheten i de ex ante sannolikheter hypoteser tillskrivs. Forskares subjektiva tro ingår i bedömningen av olika teoriers sannolikhet för att vara sanna. Hur får man tillgång till detta? Vems tro är det som gäller? SB tillåter att man aldrig överger enteori, bara man tror på den tillräckligt starkt ex ante. I Bayes teorem skall man stoppa in sannolikheten för viss evidens som gäller utan kunskap om hypotesen. Hur skall detta kunna skattas när man väl känner till hypotesen? SB har inte mycket att säga om varför man kan utgå ifrån att viss evidens är (eller inte är) korrekt. Thomas Bayes ( ) 13. Den nya experimentalismen 13. Den nya experimentalismen Enligt Chalmers (och de nya experimentalisterna ) så påvisas ibland experimentella effekter som är vad de är helt oberoende av vilken teori man ansluter sig till de har sitt eget liv. Och detta faktum ändras inte av att effekterna ibland uteblir. Exempel: De flesta kan vara överens om existensen av betingade responser, även om man anammat olika teorier om varför och hur de uppkommer. Mayo: Ett påstående får experimentellt stöd endast om det utsätts för experiment som är så pass stränga att påståendet knappast hade klarat det om det vore falskt. Ett experiment ger alltså stöd till en viss teori endast om det samtidigt falsifierar alternativa teorier. Deborah Mayo 9

10 13. Den nya experimentalismen 13. Den nya experimentalismen Teori: Terapi minskar graden av depression. Före=100 > Terapi > Efter=70 Experimentellt stöd? Deborah Mayo Vidhäftningsparadoxen: Om viss evidens (i ett experiment sjunker graden av depression mer i experiment än i kontrollgruppen) )ger stöd åt en viss teori T (terapi hjälper mot depression) så kan den också sägas ge stöd åt en teori T som vidhäftats ett orelaterat tillägg (terapi hjälper mot depression och spöken har blå öron). Terapi hjälper mot depression Terapi hjälper mot depression och spöken har blå öron Depressionen bör sjunka mer i experiment än i kontrollgruppen 13. Den nya experimentalismen Mayo: Eftersom experimentet falsifierar fler av alternativen till den ursprungliga teorin äntill den vidhäftade teorin så ger experimentet starkare stöd åt den ursprungliga jämfört med den vidhäftade teorin. Terapi hjälper mot depression Terapi hjälper mot depression och spöken har blå öron Depressionen bör sjunka mer i experiment än i kontrollgruppen 14. Världen laglydig? Det är ett vanligt antagande att världen styrs av lagar och att det är vetenskapens uppgift att upptäcka och kartlägga dessa lagar. Varför skulle världen följa lagar? 14. Världen laglydig? 14. Världen laglydig? Regularitetsteorin (Hume): Det finns inga orsaker till världens s.k. laglydighet, som endast består av en regelbundenhet mellan händelser. Kritik (Popper): Detta gör ingen skillnad på naturlagar och accidentella generaliseringar. Regelbundenhet är inte ett tillräckligt villkor för en lag. David Hume ( ) Chalmers: Regelbundenhet är inte heller ett nödvändigt villkor för en lag. Många av våra lagar visar sig endast under artificiella och kontrollerade förhållanden. Enligt Chalmers kan naturlagar ses som beskrivningar av materiella systems dispositioner och förmågor (t.ex. en gas förmåga att explodera vid kontakt med eld, eldens förmåga att få gasen att explodera). Därmed skulle avsaknaden av regelbundenhet (se ovan) kunna förklaras med att vissa materiella system besitter förmågan att hindra andra system från att agera. Vid experiment kan sådana störande effekter elimineras. Alan Chalmers 10

11 Realism (generell): Ståndpunkten att vi kan veta att någonting existerar oberoende av vårt medvetande. Realism (vetenskaplig): Vetenskapen syftar till att ge sanna påståenden om vad som finns i världen, även om det icke observerbara. Vetenskapen har gjort (och gör) framsteg mot detta mål. Vetenskapliga teorier refererar till entiteter som existerar oberoende av vårt medvetande (e.g. atomer, emotioner). Realism (konjekturell, e.g. Popper): Sanning är vetenskapens mål och bedömningskriterium, men vi kan inte veta att våra teorier är sanna (inte ens approximativt). Problem med realismen: Ibland ersätts teorier av andra som baseras på helt andra entiteter (e.g. ljus från partiklar till vågor) vilket knappast indikerar en successiv rörelse mot högre grad av sanning. Enligt Chalmers påstår den konjekturella realismen nästan ingenting. Den är nästan antirealistisk. Vetenskapliga teorier är idealiserade (förenklade) och kan knappast ge en sann bild av en icke idealiserad verklighet (e.g. Duhem). Pierre Duhem Antirealism (global): Ståndpunkten att vi endast kan observera världen utifrån mänskligt skapade perspektiv. Vi kan inte beskriva världen direkt och oberoende av vårt språk och våra teorier. Vi har inte tillträde till verkligheten. Antirealism (vetenskaplig): Observationer och experiment är de bestående delarna av vetenskapen. Teorier och antagna ickeobserverbara entiteter (e.g. kvarkar) är endast hjälpmedel vars sanningshalt vi inte kan veta någonting om. Det finns olika teorier om sanning, men korrespondensteorin om sanning är den som bäst stämmer överens med den realistiska ståndpunkten. Denna teori säger att ett en sats är sann om och endast om den korresponderar (motsvarar) med fakta. Definitioner av sanning får ofta problem med paradoxer. Enligt korrespondensteorin så skulle t.ex. satsen denna satsärfalsk vara sann om och endast om den är falsk. Tarski försökte lösa lögnarparadoxen genom att dela in språket i två olika nivåer: (1) Objektspråk, som refererar till fakta; (2) Metaspråk, som kan användas för att diskutera objektspråket. Antirealister kallas ofta för instrumentalister, eftersom de ser teorier som nyttiga instrument som hjälper oss att relatera och förutsäga vetenskapliga resultat (teorierna beskriver alltså inte nödvändigtvis verkligheten). Det är teoriernas nyttighet som bör avgöra om de behålls eller förkastas. Vetenskapens mål är inte att komma fram till sanna teorier. 11

12 Invändningar mot antirealismen: Det finns ingen skarp distinktion mellan observationell och teoretisk kunskap. Teorier borde inte kunna göra lyckade förutsägelser om de inte var åtminstone approximativt sanna. Möjligt svar: Det finns exempel på teorier (e.g. Newtons fysik) som gjort korrekta prediktioner men visat sig vara falska. Antirealismen är improduktiv, eftersom den sopar svåra frågor om teoriers sanningshalt under mattan. Möjligt svar: Krav på generaliserbarhet och universalism är minst lika svåra att uppnå som krav på sanning. Hacking: Om en entitet kan manipuleras, t.ex. till att ha en effekt på någonting annat, så kan denna entitet antas vara verklig. Sammanfattning: 1. Vetenskap som kunskap härledd ur erfarenhetsfakta 2. Observation som praktiskt ingripande 3. Experiment 4. Induktion 5 7. Falsifikationism 9. Lakatos forskningsprogram Alan Chalmers 10. Feyerabends anarkism 11. Metodförändringar 12. Bayesianism 13. Ny experimentalism 14. Världen laglydig 15. Realism vs. Antirealism 12