Redovisning av medlemsnytta - Hur redovisar fackförbund?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redovisning av medlemsnytta - Hur redovisar fackförbund?"

Transkript

1 Uppsala Universitet Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats Företagsekonomi C HT 2008 Redovisning av medlemsnytta - Hur redovisar fackförbund? Författare: Kristina Ekholm Frida Siwe Handledare: Cecilia Lindholm

2 Sammanfattning Den nytta ett medlemskap i en organisation ger förmedlar säkerhet, trygghet och gemenskap. Förmåner kopplade till medlemskapet kan både vara materiella och av mer ändamålsenlig karaktär direkt kopplad till organisationens syfte och mål. Denna nytta kan vara svårt att mäta och därför svår att redovisa på ett tillfredsställande sätt i en omvärld som fokuserar på statistik och mått. Nyttan med ett medlemskap i ett fackförbund rör representation där förbunden företräder medlemmarna i olika situationer såsom vid avtalsförhandling. Medlemskapet kan också ge ekonomisk nytta i form av inkomstförsäkring eller ersättning vid strejk. Övergripande arbetar förbunden med rekrytering vilket gynnar hela medlemskåren och bidrar till den legitimitet förbundet har. Övrig facklig-politisk verksamhet som opinionsbildning och internationellt arbete är ytterligare en nytta med medlemskapet. Förutom dessa nyttor kopplade till medlemmen i egenskap av arbetstagare, förmedlar även förbunden nytta genom personlig utveckling och välbefinnande. Gemensamma projekt för att främja läsandet eller utbildningserbjudanden är exempel på den typen av verksamhet. Dessa nyttor redovisas alla i förbunds årsredovisningar och verksamhetsberättelser i viss mån numeriskt, men framförallt narrativt eller i kombination. Alla olika nyttor redovisas på liknande sätt och det finns inte heller någon skillnad mellan fackförbunden avseende medlemsantalet, könsfördelning, centralorganisation eller revisionsbyrå. 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Problemformulering Syfte Metod Datainsamling Urval Bortfall Bearbetning av material Referensram Etiska aspekter Reliabilitet och validitet Medlemskapet och redovisningen Medlemskapet och nyttan av det Det fackliga medlemskapet Att mäta och redovisa medlemsnytta Kommunicera genom årsredovisningar Redovisningen av medlemsnyttan Representation Ekonomisk nytta Facklig-politisk verksamhet Arbetsmiljö Medlemskårsintresse Personlig utveckling och välbefinnande Sammanfattning Reflektion Diskussion Slutsatser Förslag på vidare forskning inom området Referenslista...30 Bilagor

4 1 Inledning I takt med att omvärlden förändras ser svenska fackförbund en trend med minskade antal medlemmar (Crona, 2008). Det blir då allt viktigare att kommunicera nyttan av ett fackligt medlemskap. Det ekonomiska och politiska intresse som löntagare har gemensamt leder inte längre till medlemskap i fackförbund i samma utsträckning som förr. Ett medlemskap bygger på vilken nytta den enskilde får ut av organisationen i form av säkerhet, trygghet och gemenskap. Dessa kan vara materiell nytta som försäkringar, högre lön eller rabatterade semesterboenden, men kan också vara av kopplade till förbundets ideologi och utgöras av opinionsarbete och upplysning om medlemmarnas situation. Nyttan av medlemskapet måste alltid överstiga kostnaden för det. (Clark and Wilson, se Tscirhart, 2006, s. 528) I undersökningen Röster om facket och jobbet (2007) visar löntagare att deras prioriterade områden för fackförbunden är ekonomisk trygghet i form av inkomstförsäkring, anställningstrygghet och löneförhandling samt en bättre och mer jämställd arbetsmiljö. Svårigheten för fackförbunden blir att kommunicera denna typ av verksamhet på ett tydligt sätt. I västerländska samhällen tenderar statistik, mått och mätbarhet anses som mer övertygande eftersom det finns en fixering vid mål och resultat (Miller och O Leary, se Lindholm, 2003, s.35). Förbundens verksamhet kan inte heller mätas i traditionella ekonomiska mått eftersom intäkter och kostnader snarare är att se som ett flöde av pengar och inte resultat av verksamheten. Fackförbund har också många abstrakta tillgångar, som ideellt arbete, som är omöjliga att uppskatta i pengar. Omfattningen av redovisningen i årsredovisningar och verksamhetsberättelser tyder ändå på att detta är en kommunikationskanal som fackförbunden använder sig av för att förmedla resultatet av sin verksamhet. (Gustafson, 2006, s ) 4

5 1.1 Problemformulering Eftersom att kopplingen mellan intäkter och kostnader i fackförbunden inte finns, går det inte heller att hävda att ett nettoresultat uttrycker någon slags effektivitet (Falkman, 2000). Även om pengar behövs för att producera verksamheten är det inte pengar som är det egentliga resultatet. Förbundens resurser ska användas till att skapa verksamhet av hög kvalitet för medlemmarna och det är denna verksamhet som är det egentliga resultatet i förbundet och nyttan för medlemmarna. Eftersom årsredovisningar omges av regler för dess utformning kompletteras den ofta med en verksamhetsberättelse som är friare i sin utformning. För fackförbund blir verksamhetsberättelsen nödvändig för att kunna redovisa resultatet av verksamheten på ett korrekt sätt. Vad medlemsnyttan innebär identifieras av fackförbunden i deras redovisning då resultatet av verksamheten presenteras. Att redovisa detta resultat är en svårt, men viktig uppgift. (Gustafson, 2006, s ) 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att tydliggöra medlemsnyttan som fackförbund presenterar i deras årsredovisningar och verksamhetsberättelser samt att kartlägga hur denna redovisas. 5

6 2 Metod Uppsatsen är en kvalitativ studie av olika fackförbunds årsredovisningar och verksamhetsberättelser för att dokumentera och jämföra hur dessa redovisar sina olika resultat. För att kartlägga detta studeras årsredovisningar och verksamhetsberättelser från trettio fackförbund. Dessa tillhör den externa redovisningen och anses vara tillförlitliga. Ett visst års redovisning fastställs på kongress eller stämma och ändras därefter inte. Årsredovisningar är även upprättade efter lagkrav som reglerar vad som ska redovisas och hur, dessutom är de granskade av en oberoende revisor vilket ytterligare bidrar till den höga tillförlitligheten. Verksamhetsberättelsernas innehåll styrs av utgivaren, i detta fall förbunden själva, och är inte reglerade till utformningen. Dessa antas synliggöra vad organisationerna själva väljer att framhålla. Bland fackförbund skiljs inte intern och extern redovisning åt på samma sätt som i kommersiell redovisning, till exempel redovisas resursanvändning i den externa redovisningen och extern redovisning används vid den interna uppföljningen (Gustafson 2006, s. 158). Medlemmarna innehar också olika roller jämfört med i exempelvis ett aktiebolag. I ett aktiebolag innehar ägarna en extern roll och de anställda en intern även om samma person både kan inneha rollen som ägare och som anställd. Inom fackförbund är medlemmarna både externa i egenskap av nyttjare och finansiärer, precis som ägarna, samtidigt som de många gånger även arbetar för organisationen. Medlemmarna innehar alltså både en extern och en intern roll i egenskap av att de är just medlemmar. Denna problematik belyser denna undersökning inte utan fokus ligger helt på den externa redovisningen. Medlemmarna behandlas därmed enbart som externa intressenter. 2.1 Datainsamling Årsredovisningarna och verksamhetsberättelser har samlats in dels genom att de finns publicerade på förbundens hemsida och dels, i de fall där dessa inte finns publicerade digitalt, är de beställda via telefon, eller formulär på hemsidan. Av de trettio årsredovisningarna och verksamhetsberättelserna fanns sexton stycken på respektive hemsida, nio stycken beställdes via , fem stycken via telefon och en redovisning via formulär på förbundets hemsida. All data har varit gratis att tillgå. 6

7 2.1.1 Urval Från de svenska centralorganisationerna: Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), valdes de tio till medlemsantalet största fackförbunden ut. Ett urval har gjorts ur varje centralorganisation istället för att använda de 30 största fackföreningarna, totalt sett, eftersom det ger ett så diversifierat urval som möjligt. De tio medlemsrikaste förbunden har kunnat urskiljas med hjälp av statistik från respektive centralorganisation (bilaga 1). Valet av de tio största per centralorganisation ger en bred bild från många olika sektorer samt avgränsar materialet till hanterbar mängd. Urvalet gäller endast de fackförbund som existerade år 2007 och som fortfarande existerar år 2008 eftersom detta är en förutsättning för framtida jämförande studier. År 2007 var Svenska industritjänstemannaförbundet (Sif) det största förbundet inom TCO och Tjänstemannaförbundet HTF (HTF) det fjärde största. Från och med 1 januari 2008 är dessa sammanslagna i förbundet Unionen (Unionen 2008). Det innebär att HTF och Sif inte ingår i urvalet och istället finns nummer 11 och 12 i storleksordning inom TCO med i undersökningen. Inför 2007 ändrades reglerna angående arbetslöshetskasseavgiften vilket påverkade fackförbunden stort (Jacobsson 2008). En jämförelse över tid mellan årsredovisningar från perioder före respektive efter denna stora förändring är ännu inte relevant då effekterna inte har hunnit påverka redovisningens utformning. Istället jämförs årsredovisningar och verksamhetsberättelser från samma år det vill säga Detta för att ge en så uppdaterad jämförelse som möjligt och för att utesluta att materialet har tillkommit under olika tidsperioder med olika yttre påverkan såsom medial och politisk opinion. Ett fackförbund, Jusek, har brutet räkenskapsår och då har den senast godkända årsredovisningen och verksamhetsberättelsen vilket är från 2006/2007 använts Bortfall Ur urvalet behandlas inte fackförbundet SRAT:s (SACO) årsredovisning och verksamhetsberättelse då det endast fanns redovisning hänförlig till 2005 tillgänglig. Detta eftersom styrelsen ännu inte givits ansvarsfrihet av förbundsmötet för senare år. Den interna policyn inom SRAT är då att redovisningen inte är offentlig. 7

8 Ytterligare bortfall utgörs av tre förbund vilka är: Naturvetarförbundet, Officersförbundet och SULF Sveriges universitetslärares förbund alla från SACO. Inga bortfall bland TCO- och LO-förbund förekommer. 2.2 Bearbetning av material Allt eftersom fackförbundens årsredovisningar och verksamhetsberättelser har samlats in skapades ett helhetsintryck av vad de förmedlar baserat på genomläsning av materialet. Därpå noterades vad som redovisats i det studerade materialet, se bilaga 2. Undersökning av vilka egna indelningar som fackförbunden använt när de presenterat sin redovisning följde. Utifrån detta identifierades indelningar i sex olika nyttor. Dessa nyttor baseras till stor del på fackförbundens egna indelningar i avsnitt och kapitel, men även på det helhetsintryck som första genomläsningen gav. Nyttorna behandlar områden rörande representation, ekonomisk nytta, facklig-politisk verksamhet, arbetsmiljö, medlemskårsintresse samt medlemmens personliga utveckling och välbefinnande. Bakgrundsfaktorer såsom centralorganisation, antal medlemmar, könsfördelning (andel kvinnor procentuellt) och revisionsbyrå användes till en jämförande studie för att kunna studera om det finns uppenbara skillnader i redovisningen beroende på dessa faktorer. Valet av centralorganisation som bakgrundsfaktor är baserat på det ursprungliga urvalet till denna uppsats. Antal medlemmar och könsfördelningen är något som alla fackförbund redovisar, de flesta i årsredovisningar och övriga i medlemsstatistik på hemsidan, varför detta ansågs vara en bakgrundsfaktor av intresse. Vilken revisionsbyrå som används blir intressant då presentation och uppbyggnad av redovisningen, utöver det lagstadgade, kan skilja sig åt mellan olika byråspecifika system. Materialet studerades ytterligare för att kartlägga hur resultatet redovisas och för att se hur de olika nyttorna redovisats numeriskt, narrativt, i en kombination av numeriskt och narrativt eller om det inte har redovisats alls. Kartläggningen visar endast hur redovisningen är presenterad och har inte vägt i vilken utsträckning de olika redovisningssätten används. Denna kartläggning återfinns i en tabell, se bilaga 3. En jämförelse gjordes sedan mellan fackförbunden med de fyra bakgrundsfaktorerna som utgångspunkt. I nästa steg jämfördes de olika nyttorna med avseende på bakgrundfaktorerna. 8

9 2.3 Referensram Material till uppsatsens referensram utgörs av artiklar i FAR SRS Branschorganisationen för revisorer och rådgivares facktidskrift Balans, publikation från ekonomistyrningsverket, vetenskapliga artiklar, avhandlingar samt facklitteratur. Databaserna Artikelsök, Business Source Premier, LIBRIS och FAR SRS Komplett har använts. Sökorden har varit qualitative measures, nyckeltal, extern redovisning, extern effektivitet, debatt redovisning produktivitet samt produktivitet redovisning. Referensramen utgörs av olika typer av källor vilket ger en bred bild av frågeställningarna. Eftersom diskussionen kring ämnet hela tiden går framåt skulle ännu mer aktuella artiklar och publikationer från statliga verk ytterligare bidragit till undersökningens relevans. Undersökningen Röster om facket och jobbet som statistiska centralbyrån har gjort på uppdrag av LO används som referens gällande löntagarnas åsikter. Denna undersökning är gjord bland alla löntagare och inte endast LO-anslutna. Två avhandlingar från företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet har använts som språngbräda till vetenskapligt material inom området. Dessa två avhandlingar är författade av Sofi Ersson och Cecilia Lindholm. Material har även sökts genom där kandidat- och magisteruppsatser har använts för bakgrundinformation och som en introduktion i ämnet. Aktuella sökord har då varit medlemsnytta, nyckeltal, redovisning + fackförbund, ideella organisationer samt extern redovisning, extern effektivitet och debatt redovisning produktivitet. Användandet av kandidat- och magisteruppsatser har enbart varit i introduktionssyfte eftersom uppsatser på den nivån inte har den vetenskapliga tyngd som önskas. 2.4 Etiska aspekter Karaktären av uppsatsens syfte och dess metod genererar inte så många etiska frågeställningar. Eftersom uppsatsens underliggande undersökning utgår från redan publicerat material riskerar undersökningen inte att påverkas såsom fallet kan vara vid intervjuer. Materialet är inte heller av känslig karaktär då det är offentligt och publicerat av fackförbunden själva. Uppsatsen är inte gjord på uppdrag av förbunden och därför riskerar den inte att bli styrd av dem det berör. 9

10 Vid användandet av kandidat- och magisteruppsatser för introduktion till ämnet har det varit viktigt att vara noggrann med att bara använda materialet som bakgrundsinformation. Detta har även lett till utökad information om källor. För att inte påverkas för mycket och riskera plagiat har främst referenslistan i flertalet uppsatser studerats. Att uppsatsens material inte är av känslig karaktär betyder dock inte att källkritik ignorerats. 2.5 Reliabilitet och validitet Reliabiliteten säkerställs genom materialets natur eftersom årsredovisningar och verksamhetsberättelser är fastställda och godkända av förbundens högsta beslutande organ. De är tryckta och finns dessutom som bilagor till protokoll. Att vissa av dem är hämtade från hemsidor är inte ett problem då de är exakta kopior av det tryckta materialet. Uppsatsens syfte har hela tiden varit att dokumentera hur redovisningen presenteras eftersom en undersökning av i vilken utsträckning olika redovisningssätt används skulle bli för omfattande och validiteten skulle riskera att minska. Trots detta finns det naturligtvis risk att vid genomläsning av årsredovisningarna och verksamhetsberättelserna missa något, framförallt om en tjänst eller ett projekt tillhörande en viss nytta har nämnts i förbifarten i samband med redovisningen av en annan nytta. För att säkra kartläggningen har den redovisning som antingen nämns upprepade gånger eller där det inte råder någon tveksamhet vad som avses endast dokumenterats. Om en del av en nytta har redovisats på ett tvetydigt vis har redovisningen studerats igen för att hitta ytterligare text eller siffror som stödjer någon av tolkningarna. För att materialet ska vara hanterbart har, efter första genomläsningen, mellan tre och sju olika exempel på redovisning av de olika nyttorna valts ut från varje fackförbund och sedan har dessa extra noggrant. Detta leder till att all redovisning inte har granskats lika noggrant, därför motsvarar de exempel i bilaga 2 de mest förekommande inom varje nytta och fackförbund. All redovisning har dock lästs igenom flertalet gånger. Slutligen studerades alla redovisningar av nyttor i respektive fackförbund som kartlagts och som enbart redovisat narrativt eller enbart numeriskt. Detta för att säkerställa att ingen redovisning av nyttan förekommer på det andra sättet eller en kombinerad form. 10

11 Andra bakgrundfaktorer skulle eventuellt bidra med andra slutsatser. Ännu fler exempel skulle kunna ge en mer diversifierad bild av de olika nyttorna, vilket också ännu fler nyttor skulle kunna ge. De nyttor som har presenterats i denna undersökning är dock ett resultat av det tydliggörande av medlemsnyttan som uppsatsen syftar till. 11

12 3 Medlemskapet och redovisningen 3.1 Medlemskapet och nyttan av det Att vara medlem i en organisation bygger på att man får ut något av sitt medlemskap, att det är någon nytta med det. Detta kan vara ur psykologiska eller sociala aspekter som tillfredsställer behov som gemenskap, säkerhet och trygghet. Förutom att bidra med egenutveckling kan medlemskapet ge en känsla av självförtroende och säkerhet genom gemenskapen. Ett gemensamt syfte kan mobilisera på det sociala planet. Sammanslutningen kan då legitimera arbetet för syftet och ökar möjligheten till inflytande för gruppen och dess medlemmar. Därför är gemensamma politiska och ekonomiska intressen ytterligare en anledning till medlemskap. (Rietschlin, se Tscirhart, 2006, s. 527) Just denna legitimitet är vital för organisationens representanter för att kunna agera externt för organisationen och dess medlemmar och på det viset kunna utöva inflytande i samhället. Organisationen blir då en mellanhand mellan medlemmen och samhället. (Hvenmark och Wijkström, 2004, s. 26) Det är ett egenintresse, det vill säga vilken nytta ger medlemskapet den enskilde, som driver viljan att bli medlem. Det kan finnas materiella incitament att bli medlem såsom möjlighet till deltagande i utbildningar och events eller ekonomiska fördelar som rabatter och erbjudanden, men också solidariska incitament som kommer ur interaktionen med andra medlemmar och är av mer social natur. Det finns också incitament kopplade till organisationens ideologi, värde och mål. Dessa ändamålsenliga incitament kan vara att få igenom en viss lagstiftning eller reglering. Både materiella och solidariska förmåner kan till sin natur gynna både medlemmen, men också berörda icke-medlemmar. Medan de förmånerna kopplade till ideologin alltid påverkar även icke-medlemmar. (Clark and Wilson, se Tscirhart, 2006, s.528) 3.2 Det fackliga medlemskapet Under våren 2006 genomförde statistiska centralbyrån på uppdrag av LO en intervjuundersökning bland Sveriges alla löntagare mellan 18 och 64 år angående deras attityder till facket och jobbet. Bland de intervjuade fanns både LO-, TCO- och SACO-anslutna, samt ej fackligt anslutna (Röster om facket och jobbet, 2007, s. 7). Där framkommer att de flesta tycker att det fackliga medlemskapet ger många fördelar och att de viktigaste fackliga 12

13 områdena är anställningstrygghet, arbetsmiljö, skydd mot inkomstförluster, löner och jämställdhet mellan kvinnor och män (Röster om facket och jobbet, 2007, s. 3). Däremot tycker långt över majoriteten av de fackliga medlemmarna att facket ska arbeta med fler frågor. Ytterligare områden som så många som tre fjärdedelar eller fler anser viktiga är information om medlemmars sociala rättigheter, möjlighet till semester, bekämpande av arbetslöshet, arbetstider och det aningen svårdefinierade fackligt/socialt arbete (Röster om facket och jobbet, 2007, s.25-29). 3.3 Att mäta och redovisa medlemsnytta För att beskriva och kommunicera värdet av medlemskapet till medlemmarna används flera olika kanaler. I fackförbund är den viktigaste kanalen den faktiska verksamheten. Genom att medlemmarna själva upplever innehållet i verksamheten får de en egen erfarenhet av värdet och kvaliteten. (Gustafson, 2006, s. 161) Till icke-medlemmar, potentiella medlemmar måste värdet kommuniceras på annat sätt. Då mått och mätbarhet har stor betydelse i västerländska samhällen och det finns en fixering vid mål och resultat (Munro, 1996, s. 3) anses det att grunda sina argument på numerisk redovisning såsom statistik eller finansiella rapporter övertygande (Miller och O Leary, se Lindholm, 2003, s. 35). Hos fackförbund blir detta dock krångligare då dessa förbrukar abstrakta tillgångar såsom frivilligt arbete. Även om alternativkostnaden för detta arbete är hög skulle det vara svårt att värdera i pengar. (Gustafson, 2006, s. 150) Om kopplingen inte finns mellan intäkter och kostnader går det inte att hävda att just nettoresultatet uttrycker någontings effektivitet (Falkman, 2000). Fackförbundens resultat kan inte ens värderas efter huruvida skillnaden mellan intäkter och kostnader är positiv eller negativ. Ett positivt resultat kan betyda att förbundet inte har använt resurserna för att producera verksamhet och på samma sätt kan ett positivt resultat tyda på att det finns resurser för planerad verksamhet. Förbunds verkliga resultat handlar dessutom egentligen inte om pengar, men pengar behövs för att producera resultatet i form av att skapa mer medlemsnytta. Framgång i ett förbund är både att samla in resurser, inte nödvändigtvis enbart pengar, och att med de insamlade resurserna skapa mycket verksamhet av hög kvalité Effekten av dessa verksamheter är att betrakta som förbundets resultat och att mäta denna effekt kan vara väldigt komplicerat. Fokus hamnar då på att göra rätt saker det vill säga uppfylla satta mål 13

14 och redovisa denna måluppfyllelse. Eftersom det har visat sig för svårt att mäta effekten av olika aktiviteter krävs en berättande redovisning som kan tydliggöra det egentliga resultatet och nyttan i förbundet.(gustafson 2006, s ) 3.4 Kommunicera genom årsredovisningar Många organisationer väljer att presentera mycket frivillig information i samband med årsredovisningen vilket tyder på att de tycker att den redovisningsformen är ett bra kommunikationsmedel för att presentera sin organisation och sin verksamhet (ESV, 2003, s. 13). Som en del av den externa redovisningen syftar årsredovisningar till att förmedla information om företagets ekonomi till olika användare utanför företaget (Smith 2006, s. 17) och sedan 2001 gäller årsredovisningslagen (ESV, 2003, s. 38) även för ideella organisationer 1. Där framgår att årsredovisningen ska förmedla en rättvisande bild av organisationens ställning och resultat (SFS 1995:1554). Rent allmänt finns det vissa tänkbara syften med årsredovisningen som är mer eller mindre uttalade. Dessa är att ge allmän och neutral kunskap om organisationen och dess verksamhet, att marknadsföra organisationen, att styra organisationen som underlag för ansvarsutkrävande, som underlag för framtida beslut eller som signalsystem som visar på vad som behöver undersökas närmre. (ESV, 2003, s. 11) I ideella organisationers årsredovisning måste det framgå vad organisationen är till för, det vill säga syftet eller ändamålet, och det är sedan viktigt att organisationen också beskriver vad man har gjort för att uppfylla detta syfte eller ändamål. Årsredovisningen kan ha flera syften såsom att hjälpa till att värva medlemmar, få folk att aktiveras inom en viss verksamhet, redogöra för vad man har gjort under året eller en kombination av flera av syftena. (Grahn och Törning, 2003) Det är vanligt att årsredovisningar inom alla sektorer innehåller mer än vad som krävs enligt reglerna. Dessa årsredovisningar har ett bredare syfte och vänder sig till en större målgrupp. Detta beror delvis på att det finns en efterfrågan på en mer allmänt hållen årsredovisning och när många organisationer ger ut en sådan skapas en förväntan hos omgivningen. Det beror också på en ambition hos de olika organisationerna att visa omvärlden varför de finns till, vad de gör och med vilket resultat. (ESV, 2003, s. 10) 1 Föreningar med nettoomsättning över 20 prisbasbelopp ska avsluta sin löpande bokföring med ett årsbokslut. Om föreningen dessutom under de senaste två åren har haft fler än 10 anställda eller under det innevarande räkenskapsåret haft mer än 24 mkr i nettovärde av tillgångarna ska den upprätta en årsredovisning. (Torkelsson och Törning 2000) 14

15 Den icke-finansiella redovisningen presenteras i den del av årsredovisningen som kallas förvaltningsberättelse. Den redovisningen är berättande och ska bland annat ge en översikt över verksamheten, redovisa händelser av väsentlig betydelse samt kommentera förväntade framtida utveckling. (ESV, 2003, s. 16) Det går även att komplettera med en verksamhetsberättelse, vilket är en skriftlig beskrivning av organisationens verksamhet under perioden (Nationalencyklopedins hemsida ). Verksamhetsberättelsen är inte en del av det lagstadgade årsbokslutet (Hemström, 2004, s ) och granskas därför inte av revisor vilket ger lösare ramar för vad som ska tas upp där. Verksamhetsberättelsen kräver per definition ett stort utrymme ideella föreningar såsom fackförbunds redovisning för att redovisa det egentliga resultatet (Gustafson, 2006, s. 150). Redovisningen formas också i sin tur efter vem som är användaren, det vill säga vilka intressenter som finns, och om de intressenterna använder sig av redovisningen och därigenom ställer krav på den (Gustafson, 2006, s. 158). Om syftet är att styra organisationen är målgruppen intern, till exempel högre nivåer inom organisationen, och om syftet är att informera om eller marknadsföra organisationen är målgruppen extern (ESV, 2003, s. 13). Ideella organisationer har just en starkare betoning på externa intressenter (ESV, 2003, s. 15). För ett företag är intressenterna ägarna, långivarna, leverantörerna, kunderna, konkurrenterna, de anställda samt stat och kommun (Smith, 2006, s. 17). Då syftet med ideell verksamhet kan vara komplex kan det finnas anledning att utvidga intressentbegreppet. Det finns ideella arbetare som ger tid och kraft, det finns medlemmar som betalar medlemsavgift och i flera fall kan många eller alla vara intressenter om till exempel syftet med den ideella verksamheten är att skydda miljön. (Gustafson, 2006, s. 31) 15

16 4 Redovisningen av medlemsnyttan Efter denna introduktion presenteras det empiriska resultatet av undersökningen av fackförbundens medlemsnytta. Det framkom att den består av flera olika nyttor och en redovisning av vilka dessa nyttor är, vad som redovisas om dem och hur de redovisas följer sedan. Kapitlet avslutas med en sammanfattande reflektion. Alla fackförbund redovisade många olika resultat, men det fanns även stora likheter, se bilaga 2. Den största mängden redovisning återfinns i verksamhetsberättelserna vilket inte innebär att all redovisning enbart är i narrativ, berättande form. Årsredovisningarna och verksamhetsberättelserna redovisar resultatet av förbundets aktivitet under året. Kartläggningen av detta tydliggörs i bilaga 3. Per definition är redovisningen i årsredovisningarna mer numerisk och betonar kostnader och intäkter medan verksamhetsberättelserna är mer berättande till sin karaktär i kombination med viss numerisk redovisning. Den sistnämnda redovisningen kan till exempel utgöras av antal deltagare i en utbildning, antal träffar på hemsidan, antal ledamöter i olika styrelser, antal remissyttranden och debattinlägg, en viss rabatt på hyra fritidshus i kronor samt storlek och antal stipendier för exempelvis kulturell verksamhet. 4.1 Representation Fackförbunden utför arbete i egenskap av ställföreträdare för arbetstagarna exempelvis genom avtalsförhandling, juridisk representation och rådgivning samt representation i styrelser både inom offentlig sektor och inom näringsliv. Olika typer av representation finns redovisad i alla fackförbund. De tre mest redovisade områdena rör avtalsförhandling, rättshjälp och representation i olika styrelseorgan. Den absolut mest förkommande representationen sker genom avtalsförhandling centralt så väl som på lokal nivå. Alla av de undersökta förbunden berör denna nytta på något sätt. Många fackförbund ingår flertalet avtal som berör olika medlemsgrupper. Hotell och restaurang facket redovisar inte mindre än 20 olika kollektivavtal som slutits under det gångna året, allt från riksavtal till avtal rörande enskilda medlemsgrupper såsom ordningsvakter, turism och casinoanställda. Dessa olika avtal finns i de flesta fall uppradade i tabeller som tydliggör avtalens giltighetstid, vad avtalet berör samt förhandlingens resultat i ekonomiska 16

17 termer. Dessa uppradningar av avtal kompletteras även med löptext om avtalets framväxt, strategi och huvudpunkter. Nya lagar och regler leder till behov av nya avtal eller uppdatering av gällande avtal vilket tydliggörs av Finansförbundet som påverkas av att den 6 juni numera är helgdag (2007, s. 3) och av Läkarförbundet vars förhandlingsarbete under året har präglats av en ny arbetstidslag (2007, s. 6). Avtalsförhandling upptar förhållandevis stort utrymme i redovisningen, vilket tyder på vilken central roll denna aktivitet är för förbunden. En stor del av representationen utgörs också av fackliga representanter i styrelser och kommittéer. Fackförbunden finns representerade i flertalet organ knutna till centralorganisationen, arbetsgivaren, internationella fackliga organisationer, internationella intresseorganisationer och myndigheter. Representationen påvisas genom en uppradning av alla förtroendeposter förbunden besitter. Dessa poster är ofta uppdelade i kategorier exempelvis som i Journalistförbundet: representation med anknytning till samhällsfrågor vilket avser TCO:s styrelse och olika TCO-nätverk, patent och registreringsverkets styrelse, försäkringskommitté med Folksam med flera eller representation i branschorgan såsom pressens samarbetsnämnd och BONUS styrelse (2007, s ). Detta berörs dock i princip inte alls i löptext och det är genomgående representationen och inte resultatet av den som redovisas. Fackförbunden bedriver också en hel del juridisk representation för sina medlemmar där de agerar ombud eller ställföreträdare i olika tvister kopplade till arbetsplatsen. Dessa tvister kan röra avsked, rättigheter under graviditet, rätt till semesterersättning, lönediskriminering och förhandlingsskyldighet i specifika situationer såsom avknoppning. Förutom i rättstvisteförhandlingar och domstolsprocesser gör även förbunden utredningar av rättsläget. Det rättsliga arbetet beskrivs ofta narrativt då specifika fall presenteras. På många ställen återfinns också antalet domstolärenden i tabeller. År 2007 var ett avtalsår för stora delar av arbetsmarknaden vilket naturligtvis kan påverka den mängd utrymme som har vikts åt just detta område i de studerade redovisningarna, vilket tydliggörs av bland annat Livs Årets första månader genomsyrades av de pågående avtalsförhandlingarna som inleddes på i stort sett hela arbetsmarknaden. (Livs 2007, s. 10). Sammantaget redovisas representationen ungefär till hälften narrativt och till hälften kombinerat narrativt och numeriskt sett till antalet fackförbund. 17

18 4.2 Ekonomisk nytta Fackförbunden redovisar flera monetära fördelar en medlem åtnjuter privat genom sitt medlemskap såsom fördelaktiga försäkringar, ersättning ur strejkkassa och arbetslöshetsförsäkring. För att ett fackförbunds medlemmar ska kunna strejka finns i alla förbund en konfliktfond. Den går under olika benämningar som konfliktreserv, förbundskapital eller stödfond även om det vanligaste är konfliktfond. Fonden finns till för att ge ekonomiskt stöd åt medlemmar som berörs av konflikter det vill säga fonden är en strejkkassa. Fondens medel och redovisning kan skiljas från förbundets övriga tillgångar och redovisning, men i de allra flesta fall är fonden en del av eget kapital. Redovisningen sker till allra största del i årsredovisningen och dess noter vilket i vissa fall ger enbart numerisk redovisning och i andra fall numerisk i kombination med narrativ. Tryggheten som strejkkassa innebär har säkrats på olika sätt i olika förbund. Vid positivt resultat ska Byggnads tillföra medel till konfliktfonden däremot ska inte fonden beröras vid negativt resultat (2007, s. 36), Jusek förvaltar sin stödfond separat från den övriga redovisningen där stödfonden förvaltar en fastighet i centrala Stockholm (2007, s. 8) och FTF har under året sett över sina placeringar och omstrukturerat det egna kapitalet så att flera fonder slås samman till en enda konfliktfond (2007, s. 21). Läkarförbundet redovisar ingen strejkreserv alls. Ytterligare en viktig ekonomisk nytta som förbunden redovisar är gruppförsäkringar av olika slag. Medlemmar erbjuds billigare olycksfalls-, hem-, liv- och sjukvårdsförsäkringar. Det finns också inkomstförsäkringar som kompletterar a-kassan och eventuella andra trygghetsfonder (Finansförbundet, 2007, s. 6) vid arbetslöshet. Inkomstförsäkringen är obligatorisk och betalas antingen av medlemmen själv, beroende på fackförbund eller om man är passiv eller aktiv medlem, eller ingår i medlemsavgiften. Dessa försäkringar beskrivs oftast narrativt, men kostnaderna för försäkringarna finns alltid angivna. Fackförbunden erbjuder även förbundsspecifika ekonomiska förmåner. Sveriges ingenjörer, Jusek, Civilekonomerna och Naturvetarförbundet driver, tillsammans med Manpower och Salus Ansvar, en arbetsförmedling inriktad på just dessa yrkesområden. Den första öppnades i Göteborg 2006 och under 2007 har fler förmedlingar öppnat runt om i landet (Jusek, 2007, s. 4). För teaterförbundets medlemmar ligger en stor ekonomisk nytta i bevakning av och fakturering för användning av upphovsrättsskyddat material. Arbetet sker både i intresseorganisationer tillsammans med andra förbund med liknande intressen 2 och 2 SAMI- Svenska Artisters- och Musikers Intresseorganisation med huvudmännen Teaterförbundet, Symf och Svenska Musikerförbundet samt förhandlingskartellen Copyswede (Teaterförbundet s.31, 2007). 18

19 genom det egna Rättighetsbolaget. Ur detta betalar Teaterförbundet ersättningar och stipendier. (2007, s 29-30) Andra ekonomiska förmåner är rabatter av olika slag främst på tidningsprenumerationer och semesterboende. Denna verksamhet presenteras både narrativt och numeriskt i verksamhetsberättelserna. 4.3 Facklig-politisk verksamhet En viktig del av fackförbunden verksamhet rör all typ av påverkan och synliggörande av fackliga, politiska och facklig-politiska frågor. Förbunden kommunicerar medlemmarnas åsikter genom opinionsbildning, remissyttranden, information och kommunikation via exempelvis medlemstidningar och pressmeddelanden. Genom denna typ av verksamhet kan medlemmarna föra ut sin åsikt och påverka sin omvärld. Medlemstidningar är ett kommunikationsmedel där en intern debatt förs. Tidningen kan också, som i Läkarförbundet fall, vara självständigt vetenskaplig och förmedla en blandning av nyheter, debatt och ett medel för att skapa opinion (2007, s.18). Fackförbunden har även varit närvarande under Almedalsveckan där de har arrangerat seminarier och debatter, i för förbunden viktiga frågor, enskilt, tillsammans med andra fackförbund eller som en del i centralorganisationernas aktiviteter. LO-förbunden utmärker sig genom att i verksamhetsberättelserna uttala sitt missnöje med regeringsskiftet under 2006 som flera anser försvårar opinionsarbetet för förbunden och deras medlemmar var attackernas år på den svenska fackföreningsrörelsen. Inte bara Kommunal utan alla utmanas av den borgliga regeringens medvetet orättvisa och ojämställda politik. (Kommunal, 2007, s. 11). Förbunden betonar vikten av det fackliga medlemskapet och gemenskapen: Då Socialdemokraterna förlorade valet 2006 blev det än mer angeläget att samla krafterna. (Livs, 2007, s. 35). Ytterligare ett sätt för förbunden att utöva sitt opinionsbildande är genom debattinlägg, paneldebatter och remissyttranden. Det fackliga arbetet sträcker sig utom Sveriges gränser och detta berörs i många redovisningar. ST berättar bland annat i sin verksamhetsberättelse att de under 2007 har startat ett nytt utvecklingsarbete med ukrainska statsanställda (2007, s. 30). Vidare redovisar IF Metall att de under året har haft kontakt med fackföreningsrepresentanter på svenska 19

20 företags fabriker i Kina och Indien (2007, s. 9). Det internationella samarbetet kan även inkludera stöd till yrkesorganisationer och projekt utomlands. Vårdförbundet redovisar flertalet projekt bland annat i erfarenhetsutbyte med palestinska motsvarigheten till TCO samt skolstöd för döttrar till sjuksköterskor som dött i HIV/AIDS finansierade av LO-TCO Biståndsnämnd (2007, s. 26). Tidningarnas verksamhet beskrivs narrativt i verksamhetsberättelserna samt i många fall finns specifika kostnader redovisade i årsredovisningen. I vissa fall tydliggörs både remisserna och svaren i redovisningen och andra fall listas enbart de tillfällen då förbundet har tyckt till. Alla förbund redovisar någon form av politiskt opinionsarbete, men inte alla redovisar sina yttranden specifikt varken till tid, plats eller sakfråga. Denna verksamhet presenteras narrativt och ibland i kombination med numerisk redovisning då främst i form av att kostnaderna redovisas. 4.4 Arbetsmiljö Fackförbunden har skyddsombud som utövar verksamhet på arbetsplasterna i syfte att främja den psykiska och fysiska arbetsmiljön. Sådant arbete kan även inkludera aktiviteter till stöd för mångfald och jämlikhet. I IF Metalls verksamhetsberättelse betonar de på flera ställen hur viktig trygghet är för medlemmarna. Trygghet omfattas bland annat av frågor som rör olika arbetsvillkor samt vad som händer vid arbetslöshet och sjukdom. (2007, s. 5 och 13) Att arbeta för villkor i arbetet är ett återkommande tema hos fackförbunden, då de informerar/utbildar sina medlemmar om hur de på olika sätt kan arbeta för en bra arbetsmiljö. Arbetet för jämlikhet på arbetsplasterna redovisas också bland förbunden till exempel presenterar Finansförbundet i sin verksamhetsberättelse en svart kvinnolönetårta som de använt sig av i samband med att de arbetat med projektet Osakliga löneskillnader. Genom denna tårta exemplifieras ett av resultaten från en undersökning som påvisar att kvinnornas medianlöner endast är 90% av männens i bank- och finanssektorn. (2007, s. 10) Ytterligare arbete mot diskriminering redovisas i stor omfattning av fackförbunden. Bland annat så har ST utsett diskrimineringsombudsmän. Dessa ombudsmäns ärenden kan bland annat röra sig om missgynnade föräldralediga eller diskriminering mot funktionshindrade. (2007, s. 22) 20

21 Skyddsombudens verksamhet är en viktig del i det fackliga arbetet för bättre arbetsmiljö vilket antalet ombud tyder på: Förutom de lokala skyddsombuden bestod Byggnads arbetsmiljöorganisation under året av 121 regionala skyddsombud. (Byggnads, 2007, s. 14) Skyddsombudens verksamhet anses även vara den bästa möjligheten för fackförbunden att hålla kontakt med de arbetsplatserna utan kollektivavtal. (Byggnads, 2007 s. 14 och Lärarförbundet, 2007, s. 35) Vissa yrkeskårers arbetsmiljö leder till att berörda fackförbund även arbetar med mer specifika arbetsmiljöfrågor. Polisförbundet genomförde en undersökning under 2007 som visade på att hot och våld hade blivit en stor del av en polis vardag. Därför redovisar förbundet arbetet med att motarbeta detta och strävan efter att en statlig utredning skall tillsättas. (2007, s. 19) Journalistförbundet redovisar också arbete med att uppmärksamma problem som uppkommer i samband med att journalister blir hotade på grund av det de skriver. Fackförbunden presenterar även att de bildat grupper inom organisationen som arbetar med arbetslivsfrågor generellt sett, däremot redovisas inte resultatet av dessa projektgrupper. Vissa arbetsmiljöfrågor redovisas numeriskt i tabeller som tydliggör antalet ärenden som en viss ombudsman eller projektgrupp har behandlat under året. I övrigt redovisas denna typ av verksamhet i berättande form. 4.5 Medlemskårsintresse Ett stort antal medlemmar ger förbunden, förutom större ekonomiska resurser, starkare position och medlemskårsintresset gynnas därmed av rekrytering, verksamhet riktad mot studenter och övrig verksamhet som utförs i syfte till att öka antalet medlemmar. Medlemsrekryteringen har visat på mycket goda resultat där säljbrev och engagerade studentinformatörer har varit några av de bidragande faktorerna. Detta citat är taget från Akademikerförbundet SSRs verksamhetsberättelse och det är ett av flera exempel där det framgår att studenter är de som fackförbunden tillhörande SACO först och främst vänder sig till i rekryteringsprocessen. (2007, s. 17) Även vissa av de övriga fackförbunden fokuserar en stor del av sin rekrytering mot studenter även om det inte är förekommande i samma utsträckning. 21

22 Sveriges Ingenjörers berättar i sin verksamhetsberättelse om att de under 2007 har haft som högsta prioritet att marknadsföra sig själva eftersom förbundet är nybildat efter en hopslagning av de två tidigare förbunden Sveriges Civilingenjörsförbund och Ingenjörsförbundet. De har bland annat haft premiärmingel för det nya förbundet, medverkat i teknik-sm och deras största satsning har varit att lansera kampanjen Ingenjörshjältar med flera reklaminslag i tv. I samband med ett arrangemang installerade de även Christer Fuglesang till hedersledamot. (Sveriges Ingenjörer, 2007, s. 5-6) Rekryteringsarbetet bedrivs ofta i projektform och projekten redovisas kombinerat narrativt och numeriskt genom att antal nyinskrivna, antal besökta skolor och diagram över medlemsutvecklingen blandas med beskrivande text om projektens verksamhet. Kostnader för verksamheten finns presenterad i årsredovisningarna. 4.6 Personlig utveckling och välbefinnande Även om fackförbunden främst gynnar medlemmarnas intressen i egenskap av arbetstagare redovisas även verksamhet inriktad mot personlig utveckling och välbefinnande. Utbildningsinsatser både inom karriärorienterade ämnen och för personlig utveckling nämns. Läs för mig pappa är ett projekt som LO-förbunden tillsammans med ABF Arbetarnas Bildningsförbund och En bok för alla gemensamt arbetar inom på olika orter i landet. Projektet kom till efter en undersökning som visade att hälften av alla manliga LOmedlemmar inte läser böcker och endast 14% av dem läser för sina barn. Målet är att få fler av de manliga medlemmarna att läsa och bidra som förebilder när det gäller språk och läsande. De flesta fackförbund arrangerar medlemsrådgivning över telefon vilket ökar tillgängligheten hos fackförbunden. Ett annat exempel på rådgivande verksamhet återfinns i DIK:s redovisning där ett övergripande mentorprogram och ledarskapsprogram för anställda inom musei- och kulturmiljösektorn beskrivs. (DIK, 2007, s. 4) Handelsanställdas förbund har som enda förbund inte redovisat någon verksamhet rörande personlig utveckling och välbefinnande. I övrigt har denna typ av nytta övervägande redovisats narrativt. 22

23 4.7 Sammanfattning Många redovisningar tar formen av en tidning eller ett magasin med en ledarspalt i början exempelvis Ordföranden har ordet (Lärarnas Riksförbund, 2007) eller Förord (ST, 2007) och är sedan till layouten mycket färgglad och bildrik. Redovisningen behandlar vad som har gjorts under året, i vissa fall vilka visionerna eller kongressmålen är och vad som är planerat inför framtiden. Det förekommer också intervjuer med eller artiklar om medlemmar exempelvis Täta möten på patientens hemmaplan (Vårdförbundet, 2007). En artikel om vardagsarbetet med hemsjukvård i en viss kommun där en medlem intervjuas om ett system som används just där. Den knyter an till avsnittet Vårdmiljö som handlar om fackförbundets prestationer under året vilket tolkas som koppling och betoning på att medlemmarna är avsedda huvudläsare. Kommunikationen i årsredovisningarna och verksamhetsberättelserna är definitivt riktad till medlemmarna, dock säkert inte uteslutande till denna intressentgrupp. I årsredovisningarna har redovisningen i vissa fall utgjorts av en aggregerad post exempelvis medlemskostnader (Handelsanställdas förbund, 2007, s. 62) eller direkta medlemskostnader (Livs, 2007) och i andra fall redovisas kostnaderna mer specifikt i poster som facklig utbildning (Teaterförbundet, 2007, s. 67), medlemsförsäkringar och information och tidning (Svenska Transportarbetareförbundet, 2007, s. 87). Den numeriska redovisningen återfinns i ekonomiska termer i årsredovisningen både som poster/konton och i statistik. I verksamhetsberättelserna förekommer en del statistik även om den inte alltid är strukturerad i tabeller eller diagram. Några fackförbund redovisar kostnaden för hela nyttor genom exempelvis ett diagram över hur medlemsavgiften används uppdelad på olika sektorer och projektområden inom organisationen 3 eller genom att tydliggöra förbrukade resurser för varje område i kombination med berättande text om just den sektorn 4. Totalt sett redovisas medlemsnyttan till hälften narrativt och till hälften i kombinerad form av narrativt och numeriskt. Vid en jämförelse mellan de olika fackförbunden kan denna undersökning inte visa några olikheter mellan sätt att redovisa medlemsnyttan avseende bakgrundsfaktorerna: storlek på förbunden, centralorganisationstillhörighet, val av revisionsbyrå eller könsfördelning bland medlemmarna. Däremot finns tendenser att nyttor redovisas på olika sätt. 3 ST, Kommunal, SKTF, Lärarförbundet 4 Läkarförbundet 23

24 Representation redovisas narrativt i tolv förbund och kombinerat i fjorton förbund. Detta är den enda undergruppen där redovisningen görs ungefär till hälften på de båda sätten. Ekonomisk nytta och arbetsmiljö redovisas båda med stor övervikt mot en kombinerad redovisning. Ekonomisk nytta är dock den undergrupp där numerisk redovisning förkom mest frekvent. Detta eftersom förmånliga försäkringar ofta redovisades i resultaträkningen, men inte alltid i verksamhetsberättelsen där redovisningen är av mer narrativ karaktär. Arbetsmiljö, medlemskårsintresse samt personlig utveckling och välbefinnande redovisades alla mer narrativt än kombinerat narrativt och numeriskt. Personlig utveckling och välbefinnande är också den undergrupp som redovisas i minst utsträckning. 4.8 Reflektion Intäkter av medlemsnytta är inte alltid av ekonomisk karaktär eller direkt hänförlig eller mätbar i anslutning till en specifik kostnad. Exempel på redovisningar av dessa intäkter när de sker i narrativ form är Enligt kongressbeslut 2006 ingår sedan den 1 januari 2007 en inkomstförsäkring i medlemskapet hos Finansförbundet. (Finansförbundet, 2007, s. 6) och Förbundets agerande för avtal om schyssta löner och villkor på en salladsbar i Göteborg fick större massmedial uppmärksamhet än någon annan enskild fråga i förbundets historia. (Hotell och restaurangfacket, 2007, s. 20). Redovisningen av dessa intäkter kan också kombineras med numeriska, dock inte alltid, ekonomiska termer. Exempel på detta är Under 2007 beviljades rättshjälp i 104 nya ärenden (Polisförbundet, 2007, s. 18) och Överenskommelser innebar en av de bästa uppgörelserna på arbetsmarknaden med löneökningar motsvarande 12,87 kr/timmen för Livmedelsavtalets branscher och 13,85 kr/timmen för bageribranschen sett över den treåriga avtalsperioden. (Livs, 2007, s ). Redovisning av enbart numerisk karaktär är ovanlig inom alla nyttor. Det finns enbart fyra tillfällen då ett förbund redovisar en undergrupp enbart numeriskt. Byggnads, Hotell- och restaurangfacket och Läkarförbundet redovisar alla ekonomisk nytta enbart numeriskt, SKTF redovisar arbetsmiljö på samma sätt. Denna enbart numeriska redovisning återfinns i årsredovisningarna och inte i verksamhetsberättelserna. Den numeriska redovisning som finns, antingen ensamt eller i kombination med narrativ redovisning, är i de allra flesta fall i absoluta tal och inte i relativa. Enda gången redovisningen är i relativa tal är när löneökningar samt medlemsutveckling redovisas eftersom 24

25 de beskrivs procentuellt. Ett exempel på redovisning i absoluta tal är i Teaterförbundets årsredovisning: Lokalt har ca 200 medlemmar genomgått någon form av utbildning (2007, s. 25) 25

26 5 Diskussion Fackförbundens redovisningar visar att medlemskapet bygger på de gemensamma politiska och ekonomiska intressen medlemmarna har. Nytta av medlemskapet i form av säkerhet och trygghet formas till konkreta aktiviteter och verksamheter. Materiella förmåner erbjuds medlemmarna i form av konfliktfond, inkomstförsäkringar, andra gruppförsäkringar, likväl som rabatterade semesterboenden och tidningsprenumerationer. Solidariska förmåner av social karaktär redovisas inte även om kommunikationen i redovisningarna genomsyras av en vi-känsla. De förmåner som ägnas störst utrymme i redovisningarna är kopplade till förbundens syfte och mål. Dessa förmåner, eller nyttor, är av facklig-politisk och representativ karaktär vilket tyder på att gemenskapen medlemskapet bidrar med ger en legitimitet till förbunden att företräda sina medlemmar. Att legitimiteten är av stor vikt belyses genom att förbundens storlek spelar stor roll och rekryteringsarbetet framhålls i redovisningen. De nyttor som framkom som de mest prioriterade i undersökningen Röster om facket och jobbet, är även nyttor som förbunden framhåller i sin redovisning. De nyttor som presenteras i förbundens redovisning som inte återkommer som prioriterade nyttor i undersökningen är medlemskårsintresse och personlig utveckling och välbefinnande. Medlemskårsintresset och därmed rekrytering kan ses som en grundförutsättning för att fackförbunden ska kunna genomföra de andra verksamheterna. Det framhålls däremot endast av förbunden själva och inte av löntagarn. Nyttan med facklig-politisk verksamhet framhålls inte heller i samma utsträckning av löntagarna som av förbundens respektive redovisning. Den verksamheten kan också ses som en grundläggande aktivitet, men anledningen till att dessa båda inte framhålls av löntagarna finns inte förklarat i det studerade materialet. Löntagarna anser dock att opinionsarbete bör vara bland de tio mest prioriterade områdena. Med tanke på att det ekonomiska resultatet snarare påvisar skillnaden mellan medel som flutit in och ut ur förbunden och inte det egentliga resultatet av verksamheten återfinns trots det försök att redovisa verksamheten. Till stor del narrativ redovisning i verksamhetsberättelser kommunicerar förbundens resultat. Alla typer av nyttor ett förbund producerar redovisas liknande i narrativ form med inslag av numerisk redovisning. Att det inte finns någon skillnad mellan förbunden eller med tanke på bakgrundsfaktorerna könsfördelning, revisionsbyrå, centralorganisation eller medlemsantal belyser ytterligare det faktum att det finns få regler och normer gällande den berättande redovisningen. Inget 26

27 redovisas enligt ett visst mönster. Denna typ av redovisning gör resultatet svårt att jämföra vilket leder till att endast lönestatistik och medlemsutveckling finns redovisat relativt, dessa båda i numerisk form. Fackförbundens årsredovisningar och verksamhetsberättelser är i de flesta fall omfattande och beskriver förbundens verksamhet likväl som dess syfte och mål. Strukturen av redovisningen och layouten tyder också på att dessa ses som en viktig kommunikationskanal. Att det är medlemmarna som är huvudintressenter avspeglas i utformningen eftersom stor fokus ligger på vad medlemmen får ut av sitt medlemskap. Medlemsavgiften och hur den fördelas redovisas i flera fall tydligt genom exempelvis cirkeldiagram. 5.1 Slutsatser Syftet med denna uppsats är att tydliggöra medlemsnyttan som fackförbund presenterar i deras årsredovisningar och verksamhetsberättelser samt att kartlägga hur denna redovisas. Medlemsnyttan visade sig bestå av flera olika nyttor med olika inriktning. Förbunden gav mest tyngd i sin redovisning åt nyttorna representation, ekonomisk nytta, facklig-politisk verksamhet och arbetsmiljö. Detta visar på att medlemskapet i ett fackförbund bygger på ett gemensam ekonomiskt och politiskt intresse. Genom att förbunden har många medlemmar ökar deras legitimitet att företräda medlemmarna och därför omnämns nyttan medlemskårsintresse och aktiviteten rekrytering i stor utsträckning i redovisningarna. Fackförbunden redovisar i stor utsträckning vad löntagare i tidigare undersökningar har framhållit som prioriterade områden för facket. Förbunden fokuserar dock mer på medlemskårsintresse och facklig-politisk verksamhet än vad löntagarna gör. Personlig utveckling och välbefinnande prioriteras inte alls av löntagarna, men redovisas ändå av förbunden om än inte i lika hög utsträckning som de andra nyttorna. Eftersom verksamheten inte enbart kan bedömas utifrån sin ekonomiska situation sker stor del av redovisningen i narrativ form ofta placerad i verksamhetsberättelserna. Dessa i de flesta fall utförligt skrivna och är utformade som en tidning eller broschyr vilket ytterligare visar på att årsredovisningar och verksamhetsberättelser anses vara ett bra kommunikationsmedel. Den narrativa redovisningen återfinns lika mycket i kombination med numerisk redovisning som ensamt och det finns ingen större skillnad mellan hur de olika nyttorna redovisas eller mellan förbunden avseende förbundens könsfördelning, medlemsantal, centralorganisation eller revisionsbyrå. 27

28 Redovisningen är i de flesta fall väldokumenterad och ger en bild av en stor del om inte hela förbundens verksamhet. Redovisningen presenterar inte bara resultatet av årets verksamhet utan blickar ofta även framåt och jämför bakåt. Språket ger en vi-känsla och tyder på att redovisningarna vänder till både till nuvarande medlemmar likväl som potentiella medlemmar. 28

29 6 Förslag på vidare forskning inom området Naturligt faller det sig att utvidga denna studie med en textanalys över varför man har redovisat olika sätt, vilka sätt som kommunicerar vad bäst samt en analys över vilket sätt som dominerar i redovisningen inom de olika förbunden och undergrupperna. Dessutom skulle en studie kunna beskriva hur väl redovisningen stämmer överens med fackförbundens uppsatta kongressmål, stadgar och så vidare. 29

30 Referenslista Litteratur Gustafson, A Normer och praxis: tre ideella föreningar och deras redovisning. Diss. Göteborg : Univ. Hemström, C Organisationernas rättsliga ställning: om ekonomiska och ideella föreningar. 7., rev. uppl. Stockholm: Norstedts juridik. Lindholm, C Ansvarighet och redovisning i nätverk: en longitudinell studie om synliggörande och osynliggörande i offentlig verksamhet. Diss. Uppsala : Univ. Munro, R & Mouritsen, J (red.) Accountability: power, ethos and the technologies of managing. 1. ed. London: International Thomson Business Press. Smith, D Redovisningens språk. 3., rev. uppl. Lund: Studentlitteratur. Tscirhart, M 2006:22 Nonprofit Member Accociations Ur: Powell, W. W., Steinberg, R., The Nonprofit Sector: A Research Handbook, Yale University Press. Lagtext SFS 1995:1554 Årsredovisningslagen. Tidsskrifter Crona, M Höjd a-kassa får många att lämna facket, Dagens Industri, 23 januari. Falkman, P Den nya ekonomin kräver mer komplex redovisning dags för ny debatt?, Balans, nr. 11. sid Grahn, J och Törning, E Erfarenheter från tävlingen Bästa årsredovisning för ideella sektorn 2002: Vissa brister finns men också mycket bra, Balans, nr. 5 sid Jacobsson, C Fritt fall för fackförbundet, Dagens Nyheter, 6 mars. Torkelsson, H och Törning, E Ideella föreningar och ÅRL, Balans, nr. 5 sid Vetenskapliga artiklar Yih-Tong Sun P. och Scott L., J. 2003, Towards better qualitative performance measurement in organizations, The Learning Organization, vol. 10, nr. 5 sid. 259.

31 Rapporter Ekonomistyrningsverket (ESV) 2003, Årsredovisningar i omvärlden: lika men ändå olika : en studie av årsredovisningar i kommunsektorn, näringslivet och ideella organisationer samt i statsförvaltningen i Norge, Danmark och Storbritannien Stockholm: Ekonomistyrningsverket Publikationsservice, Stockholm. Elektroniska källor Hvenmark, J och Wijkström, F, 2004, The popular movement marinade: the dominant civil society framework in Sweden. Hämtad 13 januari 2009 från Nationalencyklopedins hemsida,hämtad från Röster om facket och jobbet, Hämtad 14 januari 2009 från F_01_2007.pdf/ Unionen, Det här är Unionen. Hämtad 25 november 2008 från aspx/ Årsredovisningar och verksamhetsberättelse Akademikern SSR 2007, Verksamhetsberättelse Byggnads 2007, Verksamhetsberättelse Civilekonomernas Riksförbund 2007, Verksamhetsberättelse Civilekonomernas Riksförbund 2007, Årsredovisning för räkenskapsåret DIK-förbundet 2007, Förvaltningsberättelse DIK Farmaciförbundet 2007, Förvaltningsberättelse för år Finansförbundet 2007, Verksamhetsberättelse med årsredovisning FTF facket för försäkring och finans 2007, Verksamhetsberättelse och Årsredovisning Handelsanställdas förbund 2007, Handels verksamhetsberättelse Hotell och restaurangfacket 2007, Verksamhetsberättelse Industrifacket Metall 2007, Verksamheten 2007.

32 Journalistförbundet 2007, Journalistförbundets verksamhet Jusek 2007, Årsredovisning 2006/2007. Kommunal 2007, Kommunal 2007 Verksamhetsberättelse. Lärarförbundet 2007, Verksamhetsberättelse Lärarnas Riksförbund 2007, Verksamhetsberättelse Lärarnas Riksförbund Polisförbundet 2007, Årsredovisning SEKO Facket för Service och Kommunikation 2007, Verksamhetsberättelse Skogs- och Träfacket 2007, Skogs- och Träfackets verksamhetsberättelse. SKTF 2007, Verksamhetsberättelse ST 2007, Verksamhetsberättelse Svenska Livsmedelsarbetarförbundet 2007, Verksamhetsberättelse Svenska Transportarbetarförbundet 2007, Verksamhetsberättelse 2007 Svenska Transportarbetarförbundet. Sveriges Ingenjörer 2007, Svergies Ingenjörers årsredovisning Sveriges Läkarförbund 2007, Verksamhetsberättelse Teaterförbundet 2007, Årsredovisning Teaterförbundets verksamhet Vårdförbundet 2007, Verksamhetsberättelse och årsredovisning Omnämnt dock ej refererat material Ersson, S Indicators in action: development, use and consequences. Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ.

33 Bilagor Bilaga 1 LO-förbundens medlemsantal Källa: Medlemsantal% pdf SACO-förbundens medlemsantal Källa: Medlemsstatistik , s.4, %20medlemsstatistik_ pdf

Rapportserien Röster om facket och jobbet januari september 2007

Rapportserien Röster om facket och jobbet januari september 2007 Rapportserien Röster om facket och jobbet januari september 2007 Rapport 1 Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter Rapport 2 Synen på lönesättning och löneskillnader Rapport Facklig aktivitet

Läs mer

Siffror och diagram om medlemsantal, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning

Siffror och diagram om medlemsantal, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning Siffror och diagram om medlemsantal, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning Facklig organisationsgrad för arbetare, tjänstemän och anställda totalt samt per bransch och sektor 2006- A. Arbetare

Läs mer

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den första rapporten. Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den första rapporten. Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter Kort om: kort om Rapport 1 av 7 007 1 RappoRt 1 av 7 007 En sammanfattning av den första rapporten Oavsett facklig Diagram.1 Vilka anses vara de viktigaste fackliga områdena? LO-medlemmar tillhörighet

Läs mer

Det här är Saco. Framgången i ett sådant arbete bygger till stor del på engagemanget från våra lokalt fackligt förtroendevalda.

Det här är Saco. Framgången i ett sådant arbete bygger till stor del på engagemanget från våra lokalt fackligt förtroendevalda. Det här är Saco I drygt 70 år har Saco drivit akademikers intresseintresse. Som organisation har Saco bidragit till att utveckla och förbättra anställningsförhållanden och yrkesutövning för Sveriges akademiker

Läs mer

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Starka tillsammans Genom att vi är många och håller ihop är vi starka. Genom aktiva och engagerade medlemmar formar vi våra

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET Rapport 1 av 5 Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter 2002 Landsorganisationen i Sverige ISBN 91 566 1934 0 LO 02.11 100 satser Fem rapporter Rapport 1 Synen på

Läs mer

Ra pp or t 5 av

Ra pp or t 5 av 5 Ra pp or t 5 av 7 7 Röster om fac ket och jobbet Ungdomar och fa cket Rapportserien Röster om facket och jobbet januari september 7 Rapport 1 Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter Rapport

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet Röster om facket och jobbet Facket i storstäderna 6 RAPPORT 6 AV 7 7 Rapportserien Röster om facket och jobbet januari november 7 Rapport 1 Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter Rapport 2

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet RAPPORT 3B AV 6 2012 Röster om facket och jobbet Fackligt förtroendevalda och viljan att ta fackligt förtroendeuppdrag efter födelseland Denna rapport är ett komplement till Röster om facket och jobbet

Läs mer

Röster om facket och jobbet 2011

Röster om facket och jobbet 2011 Röster om facket och jobbet 11 Sammanfattning av del 1-5 Röster om facket och jobbet 11 Om undersökningen - 1988, 1993, 1998, 2, 6 och 11-45 intervjuer vintern 1/11 - Anställda 18-64 år - SCBs AKU och

Läs mer

Andelen medlemmar i facket med utländsk bakgrund 2004

Andelen medlemmar i facket med utländsk bakgrund 2004 Andelen medlemmar i facket med utländsk bakgrund 2004 LO / Löne- och välfärdsenheten oktober 2004 Sven Nelander / Ingela Goding 2 Förord En viktig del av LOs arbete med integrationsfrågorna är ta fram

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet 4 Röster om facket och jobbet RAPPORT 4 AV 5 2011 Fackets uppgifter, fackets inflytande och facklig-politisk samverkan Innehåll Sammanfattning. 2 1 Inledning.... 4 2 Fackets uppgifter.. 6 3 Bör facket

Läs mer

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET 2003 Landsorganisationen i Sverige LO 03.10 10 satser EXTRA 1 Rapportens syfte Att utifrån det rika materialet i undersökningen Röster om facket och jobbet ge en fördjupad bild

Läs mer

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den sjunde och sista rapporten. Sammanfattning och slutsatser. kort om Rapport 7 av

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den sjunde och sista rapporten. Sammanfattning och slutsatser. kort om Rapport 7 av Kort om: kort om Rapport 7 av 7 2007 7 RAPPORT 7 AV 7 2007 En sammanfattning av den sjunde och sista rapporten De många frågeställningarna om facket och jobbet betraktas en avslutande gång, men denna gång

Läs mer

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning Novus Opinion Unga på arbetsmarknaden om lönebildning 28 maj 2009 David Ahlin Undersökning bland unga på arbetsmarknaden och bland arbetsmarknadens parter Undersökningen har genomförts av Novus Opinion

Läs mer

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

Gemenskap ger styrka

Gemenskap ger styrka Välkommen till Seko Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

Välj ett bättre arbetsliv

Välj ett bättre arbetsliv Fackförbundet ST Välj ett bättre arbetsliv Gå med i facket som gör skillnad för dig Därför ska du vara med i facket I Sverige regleras inte alla regler och villkor på din arbetsplats i lag utan fastställs

Läs mer

Välj ett bättre arbetsliv

Välj ett bättre arbetsliv Fackförbundet ST Välj ett bättre arbetsliv Gå med i facket som gör skillnad för dig Foto: Bo Håkansson, Bilduppdraget Därför ska du vara med i facket I Sverige regleras inte alla regler och villkor på

Läs mer

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den tredje rapporten. Facklig aktivitet och fackligt arbete. kort om R apport 3 av

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den tredje rapporten. Facklig aktivitet och fackligt arbete. kort om R apport 3 av Kort om: kort om R apport 3 av 7 27 3 RappoRt 3 av 7 27 En sammanfattning av den tredje rapporten Omkring 157 LO-medlemmar har ett eller flera fackliga förtroende. Det fackliga arbetet bygger mycket på

Läs mer

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET Rapport 4 av 5 Facklig aktivitet och fackligt arbete 2003 Landsorganisationen i Sverige ISBN 91 566 1458 6 LO 03.05 100 satser Fem rapporter Rapport 1 Synen på fackligt medlemskap

Läs mer

Röster om facket och jobbet 2011

Röster om facket och jobbet 2011 Röster om facket och jobbet 0 Det fackliga medlemskapet Röster om facket och jobbet 0 Det fackliga medlemskapet Om undersökningen - 988, 99, 998, 00, 006 och 0-4500 intervjuer vintern 00/0 - Anställda

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

Allmänheten om kollektivavtal

Allmänheten om kollektivavtal Akademikerförbundet SSR Allmänheten om kollektivavtal Rapport från opinionsundersökning 24 april 2009 Arne Modig 1 Sammanfattning Allmänheten om kollektivavtal Många svenskar har en positiv inställning

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet 2 Röster om facket och jobbet Rapport 2 av 5 2011 Det fackliga medlemskapet Medlemskapets värde Skäl att inte vara medlem i facket Orsak till att lämna facket Kan tänka sig bli medlem Avgörande skäl att

Läs mer

Vi är Sveriges Ingenjörer

Vi är Sveriges Ingenjörer Vi är Sveriges Ingenjörer 2 Medan våra medlemmar utvecklar Sverige så utvecklar vi dem Våra ingenjörers visioner leder oss steg för steg mot ett bättre samhälle. Det är deras innovationskraft som löser

Läs mer

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET TCO-förbundet nära dig Foto: Sören Andersson VISION VÅR VISION: Vi i Försvarsförbundet ska genom vårt arbete medverka till bättre livskvalitet för medlemmarna FÖR DIG Jobbar du inom försvaret eller en

Läs mer

Kort om RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

Kort om RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET Kort om RÖSTER OM FACKET Rapport 1 av 5 Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter Vilka är de viktigaste fackliga frågorna? För att kunna förbättra och utveckla den fackliga verksamheten är det

Läs mer

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET 2003 Landsorganisationen i Sverige LO 03.10 10 satser EXTRA 1 Rapportens syfte Att utifrån det rika materialet i undersökningen Röster om facket och jobbet ge en fördjupad bild

Läs mer

Stadgar för Offentliganställdas Förhandlingsråd (OFR)

Stadgar för Offentliganställdas Förhandlingsråd (OFR) STADGAR 2016-09-01 Stadgar för Offentliganställdas Förhandlingsråd (OFR) Reviderade 1993-05-03, 1995-06-02, 1995-09-29, 1997-09-22, 1999-09-27, 2001-05-23, 2001-12-27, 2003-05-01, 2011-09-27, 2013-11-12

Läs mer

Röster om facket och jobbet 2011

Röster om facket och jobbet 2011 Röster om facket och jobbet 2011 Fackets uppgifter, fackets inflytande och facklig-politisk samverkan Röster om fack om facket och jobbet 2011 Det fackliga uppdraget Om undersökningen - 1988, 1993, 1998,

Läs mer

Det här är SEKOs medlemmar

Det här är SEKOs medlemmar Det här är SEKO 1 Det här är SEKOs medlemmar Tåg som kommer i tid, posten hemburen, varma hus, framkomliga vägar och fungerande telefoner. Och så förstås trygg färjetrafik, säkra fängelser och en trevlig

Läs mer

kort om Rapport 5 av 7 2007 Kort om: RappoRt 5 av 7 2007 Röster om facket och jobbet Ungdomar och facket En sammanfattning av den femte rapporten

kort om Rapport 5 av 7 2007 Kort om: RappoRt 5 av 7 2007 Röster om facket och jobbet Ungdomar och facket En sammanfattning av den femte rapporten Kort om: kort om Rapport av 7 7 RappoRt av 7 7 En sammanfattning av den femte rapporten De vanligaste skälen för unga arbetare att inte vara med i facket är medlemsavgiftens storlek, att man har tillfällig

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET Rapport 4 av 5 Facklig aktivitet och fackligt arbete 2003 Landsorganisationen i Sverige ISBN 91 566 1457 8 LO 03.05 100 satser Fem rapporter Rapport 1 Synen på fackligt medlemskap

Läs mer

RA PP OR T 7 AV

RA PP OR T 7 AV 7 RA PP OR T 7 AV 7 20 07 Röster om fac ket och jobbet Sammanfattnin g och slutsats er Rapportserien Röster om facket och jobbet januari november 2007 Rapport 1 Synen på fackligt medlemskap och fackets

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET Rapport 1 av 5 Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter 2002 Landsorganisationen i Sverige ISBN 91 566 1935 9 LO 02.11 100 satser Fem rapporter Rapport 1 Synen på

Läs mer

FÖRSVARSFÖRBUNDET. Facket för dig inom försvaret eller försvarsnära myndigheter oavsett utbildning eller yrke. FÖRSVARSFÖRBUNDET

FÖRSVARSFÖRBUNDET. Facket för dig inom försvaret eller försvarsnära myndigheter oavsett utbildning eller yrke. FÖRSVARSFÖRBUNDET Facket för dig inom försvaret eller försvarsnära myndigheter oavsett utbildning eller yrke. Foto framsida: Sören Andersson Foton inlaga: Thinkstockphoto VISION Vi i Försvarsförbundet ska genom vårt arbete

Läs mer

Ingenjör och högskoleanställd

Ingenjör och högskoleanställd Ingenjör och högskoleanställd Välkommen till Sveriges Ingenjörer Ingenjörernas visioner leder oss steg för steg mot ett bättre samhälle. Det är er innovationskraft som löser våra gemensamma problem, höjer

Läs mer

Förbundsstyrelsens förslag till ekonomi

Förbundsstyrelsens förslag till ekonomi juni 2014 Förbundsmöte 2014 Förbundsstyrelsens förslag till ekonomi Förbundsstyrelsens förslag till ekonomi Förbundsstyrelsen lämnar här förslag till förbundsmötet avseende: Medlemsavgifter Modell för

Läs mer

Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar

Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar Att bli medlem i Handels en bra affär! Medlemskap i facket är fortfarande en självklarhet samtidigt finns det undersökningar

Läs mer

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös?

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös? Är du MELLAN JOBB eller riskerar du att bli arbetslös? 1 Innehåll Ekonomin mellan jobb 4 A-kassa 5 Inkomstförsäkring 6 Avgångsersättning (AGE) 7 Från TRR 8 Från TRS 9 Råd och stöd från TRR 10 Råd och stöd

Läs mer

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK:S STADGA Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK organiserar akademiker utbildade inom dokumentation, information, kommunikation och kultur. Verksamheten utgår från DIK:s professioner. DIK

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Tabellbilaga. Facket i Stockholm 43

Tabellbilaga. Facket i Stockholm 43 Tabellbilaga Facket i Stockholm 43 1 Arbetare fördelade efter arbetsställets storlek. Tillverkningsindustri. Antal anställda 1 5 6 10 11 49 50 99 100 499 500 Vet ej, men färre än 11 Vet ej, men fler än

Läs mer

Mellan jobb. Är du mellan jobb eller riskerar du att bli arbetslös?

Mellan jobb. Är du mellan jobb eller riskerar du att bli arbetslös? Mellan jobb Är du mellan jobb eller riskerar du att bli arbetslös? 2019 1 Innehåll Ekonomin mellan jobb 4 Ersättning från a-kassan 5 Inkomstförsäkring via facket 6 Avgångsersättning genom kollektivavtalet

Läs mer

Stockholms Universitet Masterprogrammet i Statsvetenskap Praktikrapport Fackförbundet SKTF. Praktikrapport

Stockholms Universitet Masterprogrammet i Statsvetenskap Praktikrapport Fackförbundet SKTF. Praktikrapport Praktikrapport Praktik - Fackförbundet SKTF Omfattning: 2010-09-01-2011-01-21. 20 veckor (30 hp), heltid. Handledare: Besöks-/Postadress: Therese Svanström Andersson, Stabschef SKTF. 08-7896533 / 070-2983244

Läs mer

Ra pp or t 3 av

Ra pp or t 3 av 3 Ra pp or t 3 av 7 2 7 Röster om fac ket och jobbet Facklig aktivit et och fackligt arbete Rapportserien Röster om facket och jobbet januari september 27 Rapport 1 Synen på fackligt medlemskap och fackets

Läs mer

Välkommen till Handels!

Välkommen till Handels! Välkommen till Handels! Välkommen till Handelsanställdas förbund, eller Handels som vi brukar säga. I den här broschyren vill vi berätta lite mer om förbundet och vad ditt medlemskap innebär och vad vi

Läs mer

Välkommen som ny medlem! Tillsammans gör vi arbetslivet ännu bättre.

Välkommen som ny medlem! Tillsammans gör vi arbetslivet ännu bättre. Välkommen som ny medlem! Tillsammans gör vi arbetslivet ännu bättre. ST 2014. Produktion: Fackförbundet STs Kommunikationsenhet. Tryck: Vitt Grafiska januari 2016. Tack för ditt förtroende! Vi är glada

Läs mer

Välkommen som medlem. Information om Handels avtal för tjänstemän inom Coop

Välkommen som medlem. Information om Handels avtal för tjänstemän inom Coop Välkommen som medlem Information om Handels avtal för tjänstemän inom Coop Välkommen som medlem Handels förhandlar avtal för ett stort antal tjänstemän. Handels målsättning är att våra tjänstemannaavtal

Läs mer

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET TCO-förbundet nära dig Foto: Sören Andersson VISION VÅR VISION: Vi i Försvarsförbundet ska genom vårt arbete medverka till bättre livskvalitet för medlemmarna FÖR DIG Jobbar du inom försvaret eller en

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL

EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL Sveriges Farmaceuter 2013 Grafisk form: Erika Jonés Foto: Ola Hedin Tryck: Vitt Grafiska OMVÄRLDEN FÖRÄNDRAS OCH VI MED DEN. Det innebär nya roller, nya uppgifter och nya utmaningar

Läs mer

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM)

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) Motionerna KSM 1 KSM 7 MOTION KSM 1 Byggnads Väst Lägg ut små adds (Reklam) på ungdomshemsidor, vi i Byggnads vill ha mer medlemar och de är väldig brist på unga medlemmar,

Läs mer

Ett medlemskap gör skillnad

Ett medlemskap gör skillnad Ett medlemskap gör skillnad ST är fackförbundet för alla som valt att arbeta på statens och medborgarnas uppdrag. Ett väldigt speciellt uppdrag! Det vet vi, som har 100 års erfarenhet av att förbättra

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Ingenjör och doktorand

Ingenjör och doktorand Ingenjör och doktorand Välkommen till Sveriges Ingenjörer Du som är ingenjör och doktorand utför ett särskilt viktigt arbete för hela samhället. Genom att ta fram ny kunskap är din arbetsinsats avgörande

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014 BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014 Demokrati Givarguiden har valt att betygsätta ideella föreningars och trossamfunds demokratiska nivå utifrån organisationernas stadgar. Givarguidens bedömning utgår

Läs mer

Strax dags för jobb. Om anställning och facket

Strax dags för jobb. Om anställning och facket Strax dags för jobb Om anställning och facket IF Metall din Har du eller utbildar du dig till arbete inom industrin är IF Metall din fackförening. Du och alla andra medlemmar ska behandlas rättvist och

Läs mer

Svenska Vitiligoförbundet S T A D G A R 2008-05-01

Svenska Vitiligoförbundet S T A D G A R 2008-05-01 Svenska Vitiligoförbundet S T A D G A R 2008-05-01 1 Förbundets namn och ställning Förbundets namn är Svenska Vitiligoförbundet. Förbundet är religiöst och partipolitiskt obundet. Förbundet har sitt säte

Läs mer

Underlag vision. Kongressombuden November 2008

Underlag vision. Kongressombuden November 2008 Till Kongressombuden November 2008 Underlag vision Underlag till Extra kongressen 2009 På kongressen 2008 behandlas visionen i gruppsittningen och yrkanden har bearbetats av redaktionsutskotten. Ett nytt

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet 3 Röster om facket och jobbet RAPPORT 3 AV 5 211 Det fackliga uppdraget och det fackliga intresset Förtroendeuppdraget Kontakt med förtroendevalda Fackklubb på arbetsplatsen Fackliga möten Läsa fackliga

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

DIK:s stadga. Antagen av DIK:s kongress 21 november 2015

DIK:s stadga. Antagen av DIK:s kongress 21 november 2015 DIK:s stadga Antagen av DIK:s kongress 21 november 2015 DIK DIK är facket för akademiker som arbetar eller studerar inom kultur, medier och kommunikation. Förbundet driver lön- och arbetsrättsliga frågor

Läs mer

Välfärdstendens 2014. Delrapport 2: Trygghet vid arbetslöshet

Välfärdstendens 2014. Delrapport 2: Trygghet vid arbetslöshet Välfärdstendens 2014 Delrapport 2: Trygghet vid arbetslöshet 1 Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med Välfärdstendens är att beskriva

Läs mer

Värva en kollega! NÅGRA TIPS TILL DIG SOM VILL UPPMUNTRA EN KOLLEGA ATT BLI MEDLEM I SVERIGES ARBETSTERAPEUTER

Värva en kollega! NÅGRA TIPS TILL DIG SOM VILL UPPMUNTRA EN KOLLEGA ATT BLI MEDLEM I SVERIGES ARBETSTERAPEUTER Värva en kollega! NÅGRA TIPS TILL DIG SOM VILL UPPMUNTRA EN KOLLEGA ATT BLI MEDLEM I SVERIGES ARBETSTERAPEUTER Värva en kollega några tips, 2017, reviderad mars 2018 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Pontus

Läs mer

VARMT VÄLKOMMEN! Om de tvärfackliga studierna. Platser för utbildningarna. Ledighet från arbetet. Anmälan. Bekräftelse

VARMT VÄLKOMMEN! Om de tvärfackliga studierna. Platser för utbildningarna. Ledighet från arbetet. Anmälan. Bekräftelse STUDIER 2018 1 Om de tvärfackliga studierna Flera utav utbildningarna i häftet görs tillsammans med övriga LO-förbund genom ABF i Uppsala län. Vi tror på vikten av att träffas och bilda oss tillsammans

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet Röster om facket och jobbet Rapport nr 1 Löne- och välfärdsenheten November 2002 Sven Nelander/Ingela Goding Innehåll Sammanfattning...3 1 Rapportens syfte och underlag...14 2 Vilka anses vara de viktigaste

Läs mer

Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa. Mål för 2013

Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa. Mål för 2013 Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa Mål för 2013 1(5) Sveriges Farmacevtförbunds främsta uppgift är att utveckla och marknadsföra farmacevternas, apotekares

Läs mer

Öka inflytandet på jobbet

Öka inflytandet på jobbet Öka inflytandet på jobbet Som medlem kan du förändra och göra skillnad. Maria Larsson, Stockholm foto David Bicho Vill du ha koll på läget? Hos oss är du som medlem alltid i fokus. Du är vår uppdragsgivare.

Läs mer

Stadgar för Riksförbundet för särskild begåvning

Stadgar för Riksförbundet för särskild begåvning Stadgar för Riksförbundet för särskild begåvning Första versionen, antagna vid riksförbundets bildande 2018-02-09. Organisationsnummer: ansökan skickas snarast till Skatteverket. Säte: Stockholm 1. Förbundets

Läs mer

Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet

Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet ST driver frågor som jag tycker är viktiga, som möjlighet att påverka sin egen utveckling och jämställdhet. Lisa Wedin, Controller på Arbetsförmedlingens

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

MELLAN JOBB. Är du mellan jobb eller riskerar du att bli arbetslös? 2017

MELLAN JOBB. Är du mellan jobb eller riskerar du att bli arbetslös? 2017 MELLAN JOBB Är du mellan jobb eller riskerar du att bli arbetslös? 2017 1 Innehåll Ekonomin mellan jobb 4 A-kassa 5 Inkomstförsäkring 6 Avgångsersättning (AGE) 7 Från TRR 8 Från TRS 9 Råd och stöd från

Läs mer

? Varför facket www.tjanstetandlakarna.se Varför vara med i facket? Att vara med i facket är för många människor en självklarhet, det känns bra att veta att man kan vända sig till facket vid problem och

Läs mer

Rad UNIONEN. bildades 2008 genom en sammanslagning av SIF och HTF, är idag Sveriges största tjänstemannafack.

Rad UNIONEN. bildades 2008 genom en sammanslagning av SIF och HTF, är idag Sveriges största tjänstemannafack. Rad 9 9.1 TCO, Tjänstemännens Centralorganisation är en sammanslutning av landets fackliga tjänstemannaorganisationer med uppgift att utöva den centrala ledningen av tjänstemannarörelsen. TCO är partipolitiskt

Läs mer

DU AVGÖR EFFEKTEN. Fackets styrka påverkas av vad du bidrar med.

DU AVGÖR EFFEKTEN. Fackets styrka påverkas av vad du bidrar med. DU AVGÖR EFFEKTEN Fackets styrka påverkas av vad du bidrar med. " 2 Min kompetens garanterar din säkerhet. Jag är stolt över mina yrkeskunskaper och vill ha bra betalt för dem. ENSAM ELLER GEMENSAMT Det

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den sjätte rapporten. Facket i storstäderna. kort om Rapport 6 av

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den sjätte rapporten. Facket i storstäderna. kort om Rapport 6 av Kort om: kort om Rapport av RAPPORT AV En sammanfattning av den sjätte rapporten Lägre organisationsgrad i storstäderna, särskilt i Stockholm Den fackliga organisationsgraden är betydligt lägre i storstäderna

Läs mer

FACKLIG UTBILDNING (FU)

FACKLIG UTBILDNING (FU) FACKLIG UTBILDNING (FU) Motionerna FU 1 FU 7 MOTION FU 1 Byggnads GävleDala Det blir svårare få ungdomar intressera sig för fackliga frågor. Detta beror oftast på okunskap om vad en fackförening är och

Läs mer

Facket för dig inom telekombranschen

Facket för dig inom telekombranschen Facket för dig inom telekombranschen Aldrig ensam med oss Jobbar du inom telekom? Då är Seko fackförbundet för dig. Seko organiserar telekom Redan idag finns Sekos medlemmar i hela telekomsektorn, allt

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET Rapport 5 av 5 Sammanfattning och slutsatser 2003 Landsorganisationen i Sverige ISBN 91 566 1491 8 LO 03.10 100 satser Fem rapporter Rapport 1 Synen på fackligt medlemskap och

Läs mer

Medlemsrekrytering. Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning

Medlemsrekrytering. Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning Medlemsrekrytering Medlemsrekrytering Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning Facklig introduktion Information till alla nyanställda (t ex i samband med företagets introduktion):

Läs mer

Medlemskapets värde Visste du att medlemskapet ger dig allt detta?

Medlemskapets värde Visste du att medlemskapet ger dig allt detta? Medlemskapets värde Visste du att medlemskapet ger dig allt detta? och Metall Samlad styrka Som medlem i IF Metall är du aldrig ensam. Tillsammans påverkar vi och ser till att våra kollektivavtal har bra

Läs mer

Stadgar för Leader Linné

Stadgar för Leader Linné Stadgar för Leader Linné 1 Föreningens namn Leader Linné ideell förening 2 Föreningens säte Styrelsen har sitt säte i Alvesta, med Alvesta, Ljungby, Markaryd, Värnamo, Växjö och Älmhults kommuner som verksamhetsområde,

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet 1 Röster om facket och jobbet RappoRt 1t 1 av 7 2007 Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 5 2. Vilka anses vara viktiga fackliga frågor? 8 3. Hur ser

Läs mer

Din pension enligt KTP-avtalet. För dig som är född 1980 eller tidigare och arbetar på ett företag som är medlem i KFO.

Din pension enligt KTP-avtalet. För dig som är född 1980 eller tidigare och arbetar på ett företag som är medlem i KFO. Din pension enligt KTP-avtalet För dig som är född 1980 eller tidigare och arbetar på ett företag som är medlem i KFO. 2012 OM PTK PTK är en samarbetspartner för 26 medlemsförbund med cirka 700 000 medlemmar

Läs mer

En fullmatad rapport

En fullmatad rapport En fullmatad rapport Kapitel 1 förklarar framväxten av kollektivavtalsmodellen. Vad är det som gör arbetets marknad unik? Vilka är kollektivavtalens förutsättningar? Kapitel 2 handlar om löner och avtal.

Läs mer

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet Landsorganisationen i Sverige 2006 Omslagsfoto: Petr Svarc/Lucky

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Värva en kollega! NÅGRA TIPS TILL DIG SOM VILL UPPMUNTRA EN KOLLEGA ATT BLI MEDLEM I SVERIGES ARBETSTERAPEUTER

Värva en kollega! NÅGRA TIPS TILL DIG SOM VILL UPPMUNTRA EN KOLLEGA ATT BLI MEDLEM I SVERIGES ARBETSTERAPEUTER Värva en kollega! NÅGRA TIPS TILL DIG SOM VILL UPPMUNTRA EN KOLLEGA ATT BLI MEDLEM I SVERIGES ARBETSTERAPEUTER Värva en kollega några tips, 2017 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Pontus Wikholm Illustrationer:

Läs mer

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund.

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Förslag Idéprogram Meningen med föreningen Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Journalistförbundet ska som fackförbund ta tillvara sina medlemmars fackliga, ekonomiska och

Läs mer