&nr min väg till tro. tema: johannebergs församlingsblad

Transkript

1 &nr tema: min väg till tro johannebergs församlingsblad

2 &Tidningens namn består av ett inkluderande tecken, därför att Johannebergs församling vill finnas till för alla. Välkommen! johannebergs församlingsblad ges ut av Johannebergs församling, Svenska kyrkan, och är en periodisk tidskrift som utkommer med fyra nummer per år. Johannebergs församlingsblad delas ut gratis till alla hushåll inom församlingens geografiska gränser. redaktör Tobias Henning ansvarig utgivare Lars Persson Redaktion Chris Andersson, Martin Andersson, Tobias Henning, Maria Nygren, Gunnar Persson, Lina Salén Expedition Öppet måndag, onsdag, fredag kl Tel , Fax kyrkan.se Walleriusgatan 1, Göteborg Tryck Sandstens, Göteborg Distribution Posten Omslag Foto av Emin Ozkan/stock.xchng Information Mer information om församlingens aktiviteter finns på hemsidan och i informationsbladet Manna, som finns att hämta i våra kyrkor hjälp mig att tro Hur kan det komma sig att så många människor flera miljarder över vår jord tror på Gud? Jag är en person som gärna vill hitta rationella förklaringar till saker, men det är svårt att bortförklara religionens existens. Tron verkar vara ett djupt rotat behov hos människan. För mig blir andra människors tro ett Gudsbevis som hjälper mig att våga tro jag med. I detta nummer utav & har några personer från Johanneberg fått berätta om hur de kom till tro. Det är spännande läsning! Varje människas resa med Gud är unik. För en del sker konfrontationen med Gud plötsligt och överraskande, men för många är det en process. En vandring allt närmare livets djupaste mening. För mig har tron varit ett slags mognande. Jag föddes i ett kristet hem och på samma sätt som man växer upp och blir en egen individ har jag vuxit upp och fått en egen tro. Men det har inte skett automatiskt. På vägen har det funnits mycket tvivel och frustration. Många frågor och funderingar. En man kom till Jesus med sin son som var stum. Konversationen avslöjar att han inte verkar ha mycket hopp. Han greppar efter ett sista halmstrå. När Jesus säger att allt är möjligt för den som tror uttalar mannen några ord som jag ofta har gjort till mina: "Jag tror. Hjälp min otro!" Så enkelt kan det uttryckas, ändå är det ofta så svårt. Men allt vi egentligen behöver göra är att säga vårt ja till Guds inbjudan, och be om hans hjälp. Vi behöver inte prestera något, inte förstå allt eller ha upplevt fantastiska mirakel. Vi får be till Gud: "Hjälp mig att tro". Sedan ligger resten i Guds händer. Har du synpunkter på det vi skriver om får du gärna höra av dig till mig. Vill du samtala på tu man hand med någon finns våra präster och diakoner alltid bara ett telefonsamtal bort. Tobias Henning Redaktör 2 & nr

3 När jag kom till tro Text chris andersson Jag blev intresserad av kristen tro när jag lärde känna en kristen kurskamrat under tiden jag studerade på Göteborgs Universitet. Jag har växt upp Uppsala, i en miljö där nästan ingen i min omgivning var troende. Det var på något sätt en icke-fråga. Jag och mina vänner spelade basket och livet rulllade på utan några direkt djupare funderingar på Gud. Kristendom var mysigt och verkade som en trevlig filosofi. Som ungdom åkte jag några gånger själv till Uppsala domkyrka och kunde njuta av doften av stearinljus och den vackra arkitekturen, men jag tänkte fortfarande inte på Gud. Det var inte förrän jag var 25 år och i ett samtal med en kurskamrat på telefon fick höra om Guds kärlek, som jag upplevde att något tog tag i mig. Den upplevelsen ledde till att jag sökte mig till en Alphakurs i Buråskyrkan, och även till en kristen konferens i Halmstad där jag fick uppleva den helige ande på ett väldigt konkret sätt. Nu ca 6 år senare har jag svårt att tänka tillbaka på hur jag upplevde världen innan jag trodde på Gud. Det har varit en omvälvande process för mig, men nu lever jag ett liv jag alltid längtat efter med meningsfulla relationer, närhet till Gud, och med ett brödra- och systraskap som sträcker sig över hela jorden. vill du boka dop, vigsel eller begravning? Bokning av kyrkliga handlingar (dop, vigsel, begravning) sker gemensamt för församlingarna i Göteborgs centrum. Vill du göra en bokning ringer du Telefontiden är Det går även bra att skicka e-post till: gbg.bokning.centrum@svenskakyrkan.se. du missar väl inte kyrkovalet den 15 september? Söndag 15/9 är det dags för nytt kyrkoval. Röstberättigad är du om du är medlem i Svenska kyrkan och senast på valdagen fyller 16 år. Mer information kommer i nästa nummer av &. Vill du veta mer redan nu kan du besöka: & nr

4 Kyrkklockorna drog Tindra till kyrkan Text tobias henning När Tindra Jansson gick från vallokalen i Buråsskolan en söndagsmorgon 2010 hade hon inte en aning om att hon en stund senare skulle sitta inne i en kyrka. Gud grep in och styrde hennes steg i en ny riktning. Tindra var på väg hem till sin son på Glasmästaregatan, där de skulle fira valdagen tillsammans. Hon skulle gå genom Stuxbergsparken och sedan ta av till vänster. Jag gick där intet ont anande, och tänkte på ballongerna som skulle blåsas och räkorna vi skulle festa på och var jätteglad. Jag har gått igenom väldigt mycket innan detta, många tragedier de sista åren, men den här dagen kände jag mig riktigt upplyft och tyckte att det skulle blir så kul att få fira det här tillsammans med barn och barnbarn. Plötsligt hörde hon kyrkklockor ringa och klangen drog henne till sig. Hon märkte att hennes steg gick till höger, fast hon egentligen skulle gå åt vänster. Hon kände starkt att hon måste skynda sig dit där kyrkklockorna var innan de slutade ringa, annars skulle hon inte veta vart hon skulle gå. Det fanns inga vägar där hon gick, hon klättrade över stock och sten, medan klockorna manade henne att komma. Rätt vad det var stod hon utanför Buråskyrkans port. Jag hade aldrig varit i någon kyrka mer än på begravningar och så där, men nu stod jag vid kyrkporten, som jag tyckte var jättestor, och tänkte bara att här ska jag in. Vad som hände där inne hade jag ingen aning om. Det spelade ingen roll om det var bröllop, begravning eller dop, jag skulle i alla fall in! Tindra satte sig längst bak i den fullsatta kyrkan och hoppades att ingen skulle se henne så att hon skulle bli utkörd. Hon sneglade på dem bredvid, men ingen verkade ha reagerat. Jag minns bara sången, jubelsången, och jag såg att det var text så jag sjöng med. Hela situationen var... Det går inte att förklara den, det går inte att förklara känslan. Jag kände hur tårarna började rinna på mig, jag fattade inte vad det var som hände. Efter ett tag började folket resa på sig och gå framåt. Tindra visste inte vad det var som var på gång, men hon kände att hon skulle följa med. Någonting manade henne att gå framåt. Väl framme insåg hon att det var nattvard. Det var självklart att hon skulle ta emot den, det fanns inga frågetecken. Efter gudstjänsten följde hon med ner till fikat i församlingssalen och pratade med lite folk. Hon kände sig väldigt väl omhändertagen och väldigt tillfreds, så nästa söndag var det helt självklart att hon skulle komma tillbaka. Då fick hon frågan om hon inte ville gå Alphakursen, vilket hon gjorde ett tag senare. Idag är Tindra en aktiv församlingsmedlem i Buråskyrkan med en brinnande tro. Innan detta hände hade jag inte den tron som jag kallar för tro idag. Jag har haft en barnatro, men med åren bleknade den bort helt och hållet. Vid flera tillfällen har jag bett till Gud när jag har varit i trångmål, och blivit bönhörd. Men jag trodde bara på det i några dagar, tills förnuftet sa mig att det förstås inte kunde vara så. Men Gud är så finurlig! Han hade försökt visa mig vägen när jag hade varit ledsen, men jag hade alltid skyllt på att jag ju var ledsen och då var det inte så konstigt. Nu ingrep han istället när jag var som gladast. Nu kunde jag inte skylla på någon sorg, jag kunde inte bortförklara det här. Tindra avslutar vårt samtal med att konstatera att det är viktigt att man inser att sådana här Gudsverk faktiskt sker. Att man inte hela tiden försöka bortförklara det, så att man inte vågar tro på det. Det var precis som om Gud tänkte att nu ska jag göra något som hon inte kan bortförklara, och det kan jag inte. Det finns inga tvivel. Gud använde kyrkklockorna för att kalla Tindra till sig. Hur kallar han på dig? 4 & nr

5 lite god mat och meningen med livet häng med på Konfirmation Undrar du vad den kristna tron egentligen har att komma med? Tycker du det är intressant att fundera över och diskutera livets stora frågor? Över 15 miljoner människor världen över har gått Alphakursen. Kanske är det dags för dig i höst? Alphakursen är en grundkurs i kristen tro där deltagarna under tio veckor samlas för att tillsammans söka svaren. En Alphakväll börjar med att man äter tillsammans. Sedan lyssnar man till ett kortare föredrag kring kvällens ämne, vilket följs av samtal i mindre grupper. Alla frågor och åsikter är välkomna. Höstens Alphakurs i Johannebergs församling startar med en gratis "pröva-på-gång" den 12 september kl. 19 i Buråskyrkan. Information om kursinnehåll m.m. hittar du på församlingens hemsida. Har du frågor eller vill anmäla dig är du välkommen att höra av dig till Mats Enander, , mats.enander@svenskakyrkan.se välkommen du som börjar 8:an i höst att konfirmera dig i johannebergs församling! vi startar den 12/9 kl. 17 i buråskyrkan. vad har tidigare års konfirmander tyckt? läs mer om konfirmation på johanneberg barnavslutning med rymdfärd krisar relationen? Tisdagen den 21 maj förvandlades Johannebergskyrkans predikstol till en rymdraket och vi fick följa med på en upptäcktsfärd efter Gud. Johannebergs församlings stora barnavslutning hade denna termin temat "rymden". Över 250 barn, föräldrar och släktingar fyllde kyrkan med sång och dans. Efter att ha utforskat rymden men inte hittat Gud någonstans träffade barnen till sist på Yoda, som berättade att Gud är större än universum men ändå ryms i våra hjärtan. Så vi behöver inte åka ut i rymden för att hitta honom, hans finns redan här hos oss! Festen fortsatte sen i församlingshemmet med rymdinspirerad mat. Johannebergskyrkans samtalsmottagning finns för dig! Där erbjuds kostnadsfria par- och familjesamtal (3-5 tillfällen). Kontakta Ulrika Geinäs för mer information. Ulrika Geinäs är diakon i Johannebergs församling och läser en pågående familjeterapeututbildning (S:t Lukas). Du når henne på tel , Eller skicka e-post: ulrika.geinas@svenskakyrkan.se & nr

6 för daniel blev konfirmationen vändningen Text Gunnar persson Daniel Lyckander brukar gå till Buråskyrkan med sin familj, hustrun Karin och sonen Natanael. Han syns också ofta i Johannebergskyrkan, eftersom expeditionen för den kristna student- och skolungdomsrörelsen Credo, där han arbetar, ligger där. Jag är också aktiv i Buråskyrkan och inom Credo, och jag var därför nyfiken på hur Daniel kom till tro. Daniel berättar för mig att han växt upp i Helsingborg. Hans föräldrar var kristna och familjen gick regelbundet i kyrkan när han var liten. Han säger sig alltid ha trott på Gud, men inte förstått så mycket om honom. I tonåren blev Gud och kyrkan mindre viktig och han gjorde revolt mot vuxenvärlden. Han reagerade genom att leva ett liv med fylleri, snatteri m.m. Ofta var det han som tog initiativet till sådant bland kompisarna. Sommaren 2001 åkte han efter föräldrarnas inrådan på konfirmationsläger på Credos fjällgård i Transtrand i Sälenfjällen. Han berättar att gemenskapen, och att de vuxna på lägret verkade brydde sig om honom, gjorde ett starkt intryck på honom. På lägret fick han nya insikter om Gud. Han insåg att Jesus dött för hans synder och att han därför kan bli förlåten, vilket gav honom en stark glädjeupplevelse och en kärlek till Jesus. Han förstod att Gud inte ville att han skulle leva som han hade gjort och han ångrade sig. Han beskriver upplevelsen som en känsla av att bli född på nytt. Konfirmationslägret förändrade honom, vilket han märkte när han kom hem. Dels var det ensamt och tungt att bryta med sin tidigare livsstil, dels upplevde han en ny mening med livet och en glädje som han inte tidigare känt glädjen över att tillhöra Jesus. Idag jobbar Daniel alltså själv på Credo med att berätta för skolungdomar om Jesus och uppmuntra dem att vara kristna i sin vardag. öppen barnrytmik under sommaren Sugen på rytmik, lek och fika? Missa inte Sommarrytmiken i Buråskyrkan. Rytmiken äger rum under veckorna och Ingen anmälan krävs, bara kom och var med! I juni är du välkommen på tisdagar kl och onsdagar kl På tisdagarna är det rytmik för barn månader kl. 9.30, sedan gemensamt fika för alla kl Kl är det rytmik i två grupper, en för 0-6 månader och en för 7-11 månader. På onsdagarna är det rytmik kl för barn 1,5-6 år. Under juli gör Sommarrytmiken uppehåll men återkommer i augusti, då endast på tisdagar. Tiderna är som i juni men med en rytmikgrupp kl även för barn 1,5-6 år. För mer information se Johannebergs församlings hemsida. 6 & nr

7 Sommarcafé med musik kl i johannebergs församlingshem Inleds med kort lunchandakt följd av musikprogram och därefter kaffe med dopp tisdag 11 juni Läsarsång och väckelsemelodi - Sångskatten, ekumenisk kör och instrumentalister under ledning av Margareta Herngren torsdag 13 juni Unga förmågor musicerar - Hvitfeldtska Musikgymnasiets Kammarorkester tisdag 18 juni Operapärlor - arior och duetter ur Carmen, Tosca m.fl. operor Lisa Fröberg, sopran, Glenn Kjellberg, tenor, Lars Söderlund, piano torsdag 20 juni Intet är som väntans tider - svenska sånger och romanser från förra seklet; Peterson-Berger, Stenhammar, Hallnäs m.fl. Tenoren Per-Anders Löthman med pianist

8 Den som söker är redan funnen Min familj säger ofta till mig, när jag söker efter något i min garderob: "Du måste lyfta på saker och ting, så hittar du var du söker". Hur många gånger har jag inte kommit tillbaka och sagt att jag inte kan finna vad jag söker, och lika många gånger har någon annan i familjen kommit och sagt: "Titta, här är det ju!". Ofta har jag för bråttom, jag bara kastar en hastig blick in i skåpet och finner naturligtvis inte det jag söker. Det handlar om att vara koncentrerad på det man söker efter, och böja sig ner och se under skåpet eller lyfta på högarna. Känner du igen dig? Då kanske du också förstår, att om vi gör på samma sätt när vi frågar och söker efter Gud, så blir vårt sökande inte så framgångsrikt. När Jesus säger: "Sök och du ska finna... ty den som söker han finner" så menar han att det verkligen finns något att finna. Ja, Gud låter sig finnas. Han är närmare dig än du tror. Bakgrunden till sökandets framgång är att Gud går oss till mötes och är närvarande i våra liv. Genom Jesus har han valt att dela allt med oss. Inte sällan får jag möta honom och finna honom på ett sätt som jag minst anat, eller där jag inte hade tid att söka. Att komma till tro på Gud och få en personlig relation till Jesus, innebär inte att erövra något som är främmande eller ter sig som en onaturlig erfarenhet. Det handlar om att upptäcka någon som redan erövrat mig och som jag är delaktig av. Det är ett möte med någon som redan känner mig. Därför är att komma till tro ofta som att komma hem. I kapitel 19 i Lukas evangelium läser vi om den lille mannen Sackaios, som var nyfiken på Jesus som kommit till stan. Sackaios fann en utmärkt utsiktspunkt i det träd han klättrade upp i. Där kunde han gömd ta sig en titt på besökaren. Det han inte räknade med var att Jesus upptäckte honom och stannade under trädet och såg upp mot honom och bad att få gästa hans hem. Berättelsen är ett av många exempel på hur Jesus förekom människor och öppnade vägen till livsförvandlande erfarenheter. Men vill jag bli funnen? Liksom Sackeus redan fanns med i Guds plan innan Jesus kommit till stan, så är du och jag i Guds tanke redan innan vi börjat fråga och söka efter honom. Ja även under dagar då du kanske tycker att du är glömd av Gud, och din tro tycks som ett misslyckande, känner han dig och omger dig med sin kärlek. Tro är att slappna av i den verkligheten! Lars Persson Kyrkoherde lars.persson@svenskakyrkan.se