Anpassbara laboratoriebyggnader

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anpassbara laboratoriebyggnader"

Transkript

1 Byggnadsstyrelsens informationer T: Anpassbara laboratoriebyggnader INFORMATIONER

2 Dokumentets utgivare Dokumentnamn och dokumentbeteckning Byggnadsstyrelsens informationer T:125 ti Dokumentets datum Ärendebeteckning BYGGNADSS ELSEN : t! n (ev forkortat) Projektledare, upphovsman(män), konsult(er), etc Uppdragsgivare Ann Westerman, KBS (författare, proj. ledare) Byggnadsstyrelsen Anders Törnqvist, CTH (Författare) Statens råd för byggnadsforskning Dokumentets titel Anpassbara laboratoriebyggnader Huvudinnehåll Forskningslaboratorier inom såväl statlig som privat sektor studeras och jämförs. Olika verksamheters krav på föränderbarhet av laboratoriebyggnader analyseras. Olika grad av föränderbarhet som flexibilitet och semi-flexibilitet i laboratoriebyggnader beskrivs. Systemen jämförs ur olika aspekter: ekonomi, konsekvenser för verksamheten, byggherreorganisation, fastighetsförvaltning, hyresgästmedverkan och hyresgästutbildning. Nyckelord Föränderbarhet, flexibilitet, tekniska lösningar, ekonomi, beslutsfattande, laboratorier. Försäljningsställen Byggnadsstyrelsen/publikationsförrådet ISSN Omfång Svensk byggtjänst Stockholm sidor Göteborg omslag Malmö Foto: Magnus Waller Umeå Red Sven Kristiansen Byggnadsstyrelsen 1991 Ref Ann Westerman Denna skrift är utgiven av byggnadsstyrelsen. Verket har regeringens Innehållet i denna skrift får inte återges utan byggnadsstyrelsen medgivande att försälja publikationer utan hinder av expeditionskungö- samtycke. Överträdelser kan beivras i enlighet med upphovsrättsrelsens (SFS 1976:383) regler om kopior av myndighets expeditioner, lagen (SFS 1960:799). Postadress Besöksadress Godsadress Byggnadsstyrelsen Karlavägen 100 Banergatan STOCKHOLM Telefon Telex build S Telefax

3 Anpassbara laboratoriebyggnader Innehåll sid Förord 3 1 Inledning Syfte Bakgrund Begrepp Tidigare studier inom problemområdet Kunskapsbehov 5 2 Genomförande En förstudie Avgränsning och metoder Inventering av lokalförändringar i universitetslaboratorier Kostnader för föränderbarhet Forskningslaboratorier inom universitetet och läkemedelsindustri Övrig redovisning av projektet 9 3 Laboratoriebyggnaders planlösning och tekniska utformning Beskrivning av BMC-systemet Beskrivning av semi-flexibla laboratorier inom universitet och läkemedelsindustri Jämförande analys mellan forskningslaboratorier inom universitet och läkemedelsindustri 18 4 Resultat Bygg- och förändringskostnader olika laboratorier Verksamhet och behov Byggprocess och fastighetsförvaltning 25 5 Diskussion Resultat i sammanfattning Vad styr valet av föränderbarhet? Hyresgästutbildning och ekonomiskt ansvar Förslag till fortsatta studier 33 6 Litteratur 35 Byggnadsstyrelsens informationer Nr T: 125 Bilagor 1 Jämförande nuvårdeskalkyl för BMC och Lab 85 2 Lokalförändringar på BMC och Linköpings universitet 3 Personer som intervjuats

4 BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T: 125

5 Förord Byggnadsstyrelsen har under många år studerat anpassbarhet hos byggnader inom offentlig sektor. För tio år sedanpubliceradesrapport 148, Anpassbarakontorshus. Föreliggande rapport är ytterligare ett led i arbetet att återföra erfarenheter av lokaler i användning. Rapporten redovisar resultatet av ett forskningsarbete som vi gemensamt stårför. Ann westermanharvaritprojektledam och särskilt arbetat med frågor som ror laboratoriebyggnaders plandisposition och tekniska lösningar som påverkar graden av anpassbarhet. Anders Tömqvist har studerat behovet av lokalförändringar och deras kostnader samt frågor som rör byggprocessen och förvaltning. Beräkningama som redovisas i bilaga 1 grundas på kalkyler av byggkostnader för olika typer av laboratorier som tagits fram av kalkylsektionen på byggnadsstyrelsens tekniska enhet genom Benny Rawet. Nuvärdesbe- 'ngama i bilaga 1 har gjorts av Arne Strand på byggnadsstyrelsens fastighetsenhet. Projektet har bekostats i lika delar av Byggnadsstyrelsen och Statens råd för byggnadsforskning genom projekt Laboratoriers anpassbarhet. Ann Westerman Anders Törngvist Tekniska enheten Industriplanering Husbyggnadssektionen Chalmers Tekniska Byggnadsstyrelsen Högskola 3

6 BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T: 125

7 1 Inledning 1.1 Syfte Hur anpassbara behöver forskningslaboratorier vara? Hur mycket kostar en högre anpassbarhet i form av monteringsväggar och föränderbam installationer? Utnyttjas fdråndringsmöjlighetema? Är det skillnad på förändringsbehov och tekniska lösningar i forskningslaboratorier inom universitet och inom läkemedelsindustrin? Är det verksamhetemas organisation och beslutsprocess som påverkar val av tekniska lösningar snarare ån behov och ekonomi? För att få bättre underlag för framtida investeringar i laboratorier för högskoleforskning har byggnadsstyrelsen initierat studier av dessa frågor. En viktig utgångspunkt för studierna har varit att utvärdera den speciella typ av anpassbarhet som kännetecknar laboratoriema vid Biomedicinska Centrum (BMC)i Uppsala, uppförda i olika etapper från 1967 och framåt. Byggnadsstyrelsen har efterhand ifrågasatt om den höga fdrånderbarheten på BMC år nödvändig och ekonomiskt berättigad. Intrycket var att forskare i mer konventionella laboratorielokalerna fann en lägre grad av forånderbarhet tillräcklig. Forskarna vid BMC har dock alltid varitmycket positiva till systemet och har önskat en ordentlig utvärdering. I projektet har vi emellertid också velat ta upp frågor av mer allmänt intresse som rör funktionskrav, byggprocess, byggherreorganisation och hyresgästinflytande vid laboratoriebyggande för biomedicinsk och biokemisk forskning även inom privat sektor. Därför har projektet fått st" också från Byggforskningsrådet. 1.2 Bakgrund Strukturtänkandet på 1960-talet innebar en markant betoning av byggnadsteknisk anpassbarhet, inte minst i statliga kontors- och högskolebyggnader. Utvärdering av dessa byggnaders funktion och ekonomi har skett i ganska liten utsträckning. Monteringsväggars ekonomi främst i kontorsbyggnader har undersökts och de har i flera fall befunnits vara lönsamma. Se avsnitt 1.4. Värdet av andra åtgärder för ökad allmängiltighet såsom större mmshöjdochgolvbärighetharvaritsvårare attfasts " a. Struktu " det ledde i många fall till stora, ensartat utformade byggnader där byggnadstekniken i form av stomme och installationer betonades. Detta intresse för anpassbar byggnadsutformning som arkitektoniskt motiv har minskat sedan 1960-talet. Behoven av olika former av anpassbar byggnadsutformning, av kunskap om olika tekniska lösningars kostnad och värdeår dock minst lika aktuella som tidigare. Inom forskningssektor och tillverkningsindustri är förändringstakten idag mycket hög. Teknik, utrustning och arbetsformer förändras snabbt. Det kan dock ha olika konsekvenser för kraven på anpassbar byggnadsutfonnning. I vissa fall kan kraven till och med minska tack vara småskalig, effektiv teknik och flexibla arbetsformer. I andra fall har kraven ökat så snabbt och kraftigt att inte ens en extrem och dyrbar anpassbarhet i form av tillexempel särskilda installationsvåningarvarit ' "ckliga. Ökad betoning på arbetsmiljö och energihushållning har de senaste åren ytterligare modifierat de former för anpassbarhet som ter sig lampliga och ekonomiska. Detta framgår av en kartläggning av forskningsfronten som gjorts vid avdelningen för Industriplanering, Chalmers tekniska högskola (CTH), Projektering för förändring,1985. Detharsåledes funnits anledningtill förnyat studium av funktion och ekonomi hos byggnader med olika typer av anpassbarhet. 1.3 Begrepp I anslutning till framställningen i Byggnadsplanering, handboken Bygg (1981), avsnitt BO1, används byggnadsteknisk anpassbarhet som ett samlingsbegrepp för egenskaper hos en byggnad som möjliggör att dess lokalerkananpassas till skiftande verksamhetskrav med eller utan förändring av lokalerna. Anpassbarheten kan uppnås genom kombinationer av allmängiltig och föränderbar utformning. Allmängiltighet eller generalitet avser egenskapen hos en byggnad att utan förändring av byggnadens utformning tillgodose skiftande verksamhetskrav. Föränderbarhet eller flexibilitet avser egenskaper hos byggnaden, som medger attlokalerna kan anpassas genom att förändras, d v s byggas om. Graden av BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T: 125 C

8 föränderbarhet kan variera beroende av den byggnadstekniska utformningen av byggnad och byggnadsdelar. Att alla forskningslaboratorier måste ha en betydande grad av anpassbarhetår en sj " vklar utgångspunkt för studien. Frågan är vilken kombination av allmängiltighet och föränderbathet som erbjuder den anpassbarhet som är mest ändamålsenlig och ekonomisk i olika fall. Den föreliggande studien avser främst att med hänsyn till teknik och ekonomi jämföra olika grader av fdränderbarheti labomtoriebyggnaderförbiomedicinsk och biokemisk forskning. Att denna typ av laboratorier studerats, beror på att de hör till den kategori av laboratorier som kräver mest av mediaförsörjning både av olika slag av vatten, avlopp, gasoch el samt stora resurser vad gällerventilation. Föränderbarhet underlättas av att det finns monteringsväggar jämfört med platsbyggda mellanväggar, men också av möjligheten attdra fram teknisk försörjning till laboratorieinredning i olikalägen. Men vi diskuterar också hur en högre grad av allmängiltighet, i form av standardiserade laboratorieutrymmen med generösa mått och full teknisk försörjning kan kompensera en lägre grad av förånderbarhet. Tennenmonteringsväggarhari anslutningtill språkbruket i byggnadsstyrelsens tekniska föreskrifter, A Mark, hus och installationer, använts för att beteckna ickebärande innerväggar som kan demonteras och flyttas till nya lägen, till skillnad från platsbyggda väggar som rivs vid flyttning. Frånteknisk ochekonomisksynpunkt ärrfet i huvudsak två typer av laboratoriebyggnader som jämförs. Laboratorierna på Biomedicinska Centrum i Uppsala får representera ett högföränderligt, flexibelt alternativ. BMC-systemet, med monteringsväggar och installationsrännor i bjälklagen ger stora möjligheter förhyresgästerna själva attändra planlösning och teknisk försörjring. Inom universitet och högskola för övrigt och inom läkemedelsindustrin är en annan typ av laboratorium vanlig, med lägre grad av förånderbarhet. Når det gäller disposition av skrivrum och laboratorieutrymmen med mera skiljer sig dessa laboratorier från varandra. Men från anpassbarhetssynpunkt är de likartade. Mellanväggama är platsbyggda, rörinstallationer drages från vertikala schakt i fasad eller vid korridor över golv eller under bj " ag till arbetsb" ama. Hyresgästerna kan endast göra mycket små ändringar själva och även för byggfackmän år möjligheterna till större planlösningsändringar begränsade. Laboratorier med denna typ av betad föränderbarhet kallas i den fortsatta fram s ' - ningen med en gemensam term för semi-flexibla. En nånnare teknisk och funktionell beskrivning av olika laboratorier som ingått i undersökning ges i kapitel Tidigare studier inom problemområdet Utvärdering av monteringsväggars ekonomi Törnqvist (1976) har gjorten utvärdering av ett industrilaboratoriu med hög föränderbarhet. Omfattande flyttningar av monterbara väggar under 12 års drift fanns redovisade. Enligt flera olika beräkningsmetoder visade sig föränderbarheten ha utnyttjats i en omfattning som motiverade merkostnaden. Holter. (1980) har undersökt monteringsvägg ar i kontor. Materialet redovisas även i byggnadsstyrelsens rapport Anpassbara.kontorshus(1980). Ävenhärvisade sig fdränderbarheten ha utnyttjats i lönsam omfattning Typklassificering av laboratorielokaler Inom byggnadsstyrelsen genomfördes inventeringar avförekommande lokaltyperförlaboratorieverksamhet för de biologiska ämnena vid universiteten i Stockholm, Uppsala och Göteborg. I lokalprogram, som upprättats av byggnadsstyrelsen, beskrivs ettrums funktion efter vad det huvudsakligen ärtänkt att inrymma av verksamhet och utrustning, till exempel fototsyntesmätningsrum eller spektmfotometerlaboratorium. Studier, som genomfördes inom projektet av biologi-, kemi- och fysikämnenas lokaler tyder dock på, att även om lokalerna benämns på olika sätt, så år de att betrakta som varianter av ett ganska begränsat antal typlokaler, som skiljer sig genom varierande funktionella och byggnadstekniska krav. Vidare framgick att lokalbehovet för olika institutioner, förutom vad det gäller den sammanlagda arean, skiljer sigmellanvarandra dels närdes gäller vilka typlokaler som förekommer och dels vilken procentuell fördelning av typlokaler institutionen nyttjar. Inventeringen år redovisad i en arbetsrapport från byggnadsstyrelsen, Westerman och Johansson ( 1987): Lokaler för utbildning och forskning. Metod för behovsanalys Hyresgästinflytande och kostnadsstyrning i statliga och privata byggprojekt Etzler och Adamsson (1983) har studerat hyresgästinflytandet i statliga och privata byggprojekt. Det statliga projektet var nytt laboratorium för arbetsmedicinska filialen i Umeå. Enligt rapporten var det byggnadsstyrelsensom främst hävdade krav på anpassbarhet,som dock belades till måttsystematik, rymliga installationsschakt, och vent lationsvindar och rörkulvertar längs laboratorielokalerna i två plan. Mellanväggar var platsbyggda.hyresgästernakunderpåverkabyggnadens helhetsutformning, våningsantal och dylikti viss mån, men 6 BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONEg T: 125

9 detaljerna, rummenstorlek och' ' g med mera var hårt normerade och begränsade av kostnadsschabloner. Byggnadsstyrelsen stödde sig därvid på erfarenheter från nyligen uppförda laboratoriebyggnader av liknande typ. Landberg med flera (1978) har gjort ingående teoretiska och empiriska studier av projekteringsförloppet bland annat för FOA 4 i Umeå med stor andel laboratorielokaler. Hår framförde hyresgästerna i sin verksamhetsbeskrivning behovet av "flexibilitet" hos lokalerna, Byggnadsstyrelsen upprätthöll de gängse normkraven, som även g" de en anpassbarbyggnadsutfomning. Rapportförfattarna menar dock att ökat personalinflytande försvåras av denna bundenhetill generella och typiserade lösningar. Krav från hyresgäster och centralt normerade krav måste j " assamman till en standard som ger sämre utfall från hyresgästens synpunkt. l en jämförande analys av fyra parallellskisser till anläggningen klassades också det valda enplansalternativet som "specifikt" snarare ån generellt. Anläggningen hade viss föränderbarhet i laboratoriedelarna genom teknisk försörjning via bådekällare och vind, men ett par andra, bortvalda alternativ hade mer av repetitiv, strukturalistisk bygglådek ". Den specifika lösningen valdes trots att hyresgästen i detta fall fick betala hyra från egna anslag och ville diskutera etapputbyggnad och alternativ användning av tomma lokaler Ekonomi och organisation vid beslut om byggnadsinvesteringar Bröchner ( 1978) har studerat beslut om modemisering och ombyggnad av äldreflerbostadshus. Teknisk standard och därav följande behov avupprustning, ägarens finansiella möjligheter och administrativa kompetens räcker enligt hans studie inte för att förklara ombyggnadsfrekvensen. För olika ägare, privatpersoner och industriföretag såväl som bygg- och fastighetsföretag finns personliga och organisatoriska omständigheter som också påverkar investeringsbesluten. Även Lundström (1985) pekar på ägarformens betydelse för ombyggnad av flerbostadshus. 1.5 Kunskapsbehov Tidigare studier pekar således på vissa oklara och motstridiga drag när det gäller val av byggnadsteknisk anpassbarhet i laboratorier. I statliga laboratoriebyggnader kan hyresgäster inbördes och i förhållande till byggnadsstyrelsen tydligen ha olika uppfattning om behov och typ av anpassbarhet. Oberoende av detta kan också arkitekterna föreslå utformning med olika betoning på anpassbarhet. Ekonomiska utvärderingar av monteringsväggar tyder på att de ofta kan betraktasom ekonomiskt motiverade, men detåroklartom sådana utvärderingarutnyttlas vid nybyggnad. Redovisade fallstudier av byggprocessen antyder att ekonomiska kalkyler främst ger totalramar och schablonkostnader på detaljnivå. Andra intryck tyder på att byggherrarsoch projektörers egna erfarenheter i realiteten påverkar utfommningsbesluten på ett informellt sätt. Man har en uppfattning om vad som är bra och billiga lösningar och håller sig till dessa i olika byggen utan attkunna ge en systematisk ekonomiskjämförelse och utvärdering som grund. Det kunskapsbehov som avtecknar sig mot denna bakgrund och som vi i denna studie inriktat oss mot år studium av byggnadsteknisk anpassbarhet inom en bred ram. Vi har inte stannat vid att studera kostnader och olika tekniska lösningar för anpassbarhet i forskningslaboratorier utan även i studien inbegripit former för beslutsfattande hos aktörerinom olika typer av organisationer. BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T: 125 7

10 2 Genomförande 2.1 En förstudie Verksamhet och lokalutfomlning hos de högförånderliga laboatoriema vid BMC studerades och jämfördes med Lab85 vid Karolinska institutet (Kl), Stockholm, samt ett nyuppfört forskningslaboratorium, LS förbioteknik AB inom Pharmacias anläggning i Boländerna, Uppsala. Iakttagelsema under denna förstudie presenteradesoch diskuterades vid ett v" besökt seminarium på byggnadsstyrelseni februari 1987 där representanter för byggnadsekonomisk forskning, byggherrar, hyresgäster, lokalförvaltare samt projektörer av forskningslaboratorier inom universitet och lä emedelsindustri deltog. Som ett resultat av fdrstudien utarbetades ettprogram för fortsatta studier. Projektetkunde finansierasinom ramen för en samarbetsavtal mellan byggnadsstyrelsen och B yggforskningsrådet. 2.2 Avgränsningar och metoder Efter förstudier kunde projektets målsättningar och avgrånsningar preciseras. En avgränsningjordes till flervåningslaboratorier för biomedicinsk och biokemisk forskning inom både universitet och l" emedelsindustri. I enplanslabomtorier är hög föränderbarhet relativt lätt att uppnå. Skillnaderna i teknik och kostnader för olika grad av f iränderbarhet blir mer påtagliga i flervåningslaboratorier. Valet av undersökta laboratorier inom universitet och industri styrdes i övrigt av önskemålet att de skulle vara uppförda under de senaste tio åren, så erfarenheter från beslutsprocess och projektering skulle vara möjliga att erinra sig hos de berörda. Anpassbarheten skulle analyseras främst medavseende på verksamhetsbehov, tekniska lösningar och byggnadsekonomiskaspekter. Men även byggprocess, byggherreorganisation och former för beslutsfattande och finansiering skulle undersökas. Förstudien hade gett vid handen att enbartekniska och ekonomiska aspekter inte kunde förklara skillnader i val av laboratorieutformning. Någon djupgående kritisk analys av dessa organisatoriska förhållanden har dock inte kunnat göras. Uppgifterharsamlats in genom strukturerade intervjuermed representanter för byggherre, hyresgäst, lokalförvaltare och projektörer. Se bilaga 3 för en personförteckning. Övriga metoder, främst rimingsgranskningoch ekonomiska kalkyler av olika slag beskrivsnärmare i följande kapitel och bilagor. 2.3 Inventering av lokalförändringar i universitetslaboratorier Under sommaren och hösten 1987 gjordes en inventering avverksamhetsförändringar och omdispositioner i laboratorielokaler vid BMC i Uppsala och vid Linköpings universitet. Se bilaga 2. Förändringarna sedan uppförandet 1968 respektive 1971 kartlades genomstudier av reviderade ritningar och lokalinventeringar. Byggnadsförvaltare och hyresgåstervid de olika institutionema intervjuades om behovenav och formema för utnyttjandet av förånderbarheten. En sammanfattning av resultaten återfinns förutom i bilaga 2 i avsnitt Kostnader för föränderbarhet I en kalkyl jämfördes byggnadskostnaderna för de delar som påverkade fdränderbarheten i två laboratorier. Det ena var BMC som genom flyttbara monteringsväggar och särskilt utformade stomelement och installationssystem hade uppnått en hög grad av föränderbarhet. Det andra laboratoriet var det nyuppfdrda Lab 85 somharen mer konventionellutfonnning med platsbyggda väggar och rördragning över golv. Resultatet av denna kostnadsjämförelse redovisas i bilaga 1 samt i avsnitt De kartlagda lokalförändringarna inom BMC gav underlag förbe räkning också av föränndringskosmaderna under 24 års drift. Ombyggnadskostnaderna förmotsvarande lokalförändringar inom Lab 85 kalkylerades med hjälp avnågra antaganden. Summanav byggnadskostnader för de bägge laboratoriema jämfördes i en nuvärdeskalkyl som redovisas i bilaga 1 samt i sammanfattning i avsnitt BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T:125 8

11 25 Forskningslaboratorier inom universitetetoch läkemedelsindustri Fördjupade studier av laboratorieutformning och tekniska lösningar med olika grad av föränderbarhet gjordes genom besök på ett antal forskningslaboratorier för biomedicinsk och biokemisk forskning inom universitet och läkemedelsindustri. För att kartlägga verksamhet, förändringsbehov, byggprocess, lokalförvaltning, hyresgästmedverkan med mera intervjuades i samband därmed byggnadschefer, projektledare, lokalförvaltare, hyresgäster samt projektörer. Förutom Biomedicinska Centrum i Uppsala har följande laboratorier besökts: Lab 85, Karolinska Institutet (Kl), Stockholm Arrheniuslaborator Tema för kemi- och biologiinstitutionema, Stockholms universitet Laboratorium för institutionen för cellbiologi, Hälsouniversitetet vid Regionsjukhuset i Linköping.. medelsindstri: L5-laboratoriet, Pharmacia Bioteknik AB, Boländerna, Uppsala Kemilaboratorium, Pharmacia Leo Therapeutics AB, Helsingborg Farmacilabortorium 89, Astra Draco, Lund BioCarb AB, Ideon, Lund En beskrivning och analys av laboratoriemas utformning och typ av anpassbarhet redovisas i kapitel 3. Verksamhetochföråndringsbehov beskrivs i avsnitt4.2, byggprocess och fastighetsförvaltning i avsnitt Övrig redovisning av projektet I maj 1989 redovisades projektets preliminära resultat vid ett seminarium med representanter för byggherrar, hyresgäster och projektörer samt byggnadsekonomisk forskning. En sammanfattning av projektets preliminära resultat i engelskspråkig version presenterades också vid ett internationellt symposium om industribyggande i Stockholm i augusti En bearbetad version av denna uppsats presenteras vid en konferens i Glasgow: "Facilities Management International" i april BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T:125 9

12 3 Laboratoriebyggnaders planlösning och tekniska utformning 3.1 Beskrivning av BMC-systemet Planlösning BMC irravsetti förstahund förmedicinsk, farmaceutisk, naturvetenskaplig och veterinärmedicinsk forskning. Utöver sådana areor, som hör till institutioner, finns utrymmen för gemensamma verksamheter till exempel central administration, verkstäder, djurhus. En anledning till att institutionerna sammanförts till ett gemensamt byggnadskomplex är önskan att stimulera ideutbytet mellan lärare, forskare och studenter. En annan är att låta skilda verksamhetsgrenar genom sambruk få tillgång till större resurser av gemensamma lokaler, I denna undersökning studeras och beskrivs dock endast f örhållandena i ettnormalt våningsplan, som rymmer typiserade laboratorier. Ett sådant laboratorieplan har ett rumsdjup på 7,8 meter. Rumsbredden utgörs av multiplar av 3 meter respektive 3,6 meter, som ärmåttenpå såkallade traveer, vilka går från fasad till fasad. Intill en genomgående korridor är de vertikala installationsschakten placerade, se figur 1. I övrigt är det möjligt att i alla delar av hela planet anknyta till vatten-, avlopps- och luft/gas-systemen, det vill säga hela rumsytan är möjlig att använda för laboratorieverksamhet. Det är också möjligt att stiffia laboratoriebänkar mot fönstervägg och ändå fritt disponera rumsytan innanför. Detta möjliggörs av att installationema är dragna i horisontella rännor i bjälklagens översida. På motsvarande sätt är laboratoriekraft dragen i horisontella rännor i bjälklagens undersida. Se figur 2. Teknisk utformning Den tekniska utformningen är exempel på ett flexibelt system. Bjälklag, pelare och balkar är uppförda av fabrikstillverkade betongelement. Bj" agselementen som spänner från fasad till fasad har en speciell utformning, se figur 2. De fdrtillverkade mellanväggselementen är demonterbara och kan återanvändas och möjliga att sätta upp ochtaned utan att det dammar. De fästs med spännfjädrar mot balkama. Genom att horisontellt dragna media och elkablar ligger i golv- respektive takrännor, kan mellanväggar placeras oberoende av dessa installatio- a TRAVE TRAVE FNSTERVÅGG GOLV i ; i ALTERNATIVA TVRRVAGGS EXEMPEL PÅ POSITIONER LABORATORIEVOLYM ;'-"-----" , o q d D. 0 0 N i QD 5KOO 3000 RUMSBREDD RUMSBREDD ALTERNATIVA 1VAKVAGGS POSITIONER SCHAIa OCH PaAKBREDD '^RRIDO&$REDD KORRIDORVÄGGS POSITIDN ALTERNATIVA TVÅRVAGGS POSITIONER Tö NS? ERVRGG Figur 1 Ett utsnitt omfattande två traväer av ett generellt laboratorieplan enligt BMC-systemet. Benämningen trave används för en volym som omsluts av två motsatta ytterväggar, golv och tak samt två närliggande väggpositioner. Av figuren framgår placering av schakt och korridor samt alternativa placeringar av tvärväggarna. w lo BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T: 125

13 ner. Mellanväggamas placering styrs dock av modulanpassning, bland annat med hånsyn till destandardiserade och modulanpassade inredningsenhetema. Utrymmet mellan bj " aget och undertaket tjänstgör som tilluftskanal. Frånluften sugs genom i undertaket placerade kontrollventiler och därefter in i en frånluftskanal, somårplacerad ovanundertaket. Tilluften tillförs med ett utpräglat lågtryckssystem. Laboratoriekraft är förinstallerad i varje laboratorievolym. Uttag år fästade på elstege i taket. Uttagscentralerår vanligtvis fästade på väggskenoma. På väggskenoma kan, förutom kablar, strömställare och uttagspaneler, även fästas ett flertal inredningsenheter. Ledningar fram till kranar för media, utom gas och varmvatten, år utförda av slangar av plasticerade förglödgade kopparrör, så kallade Prisolrör, vilka ligger skyddade i golv 'rånnorna. Det tekniska systemet och modulsamordningen möjliggör att såväl enkla som mer genomgripande förändringar av rumsdisposition och teknisk försörjning i stor utsträckning kan genomföras av hyresgästerna själva. För mer omfattande omdisponeringar anlitas dock särskild personal. Den öppna planlösningen, som BMC-systemet möjliggör, strider egentligenmot de nya nomlkraven på brandceller om högst 200 kvadratmeter. Vid senaste Figur 2 Genomskärningsbild visande de bärande elementen, pelare (1,2) och balk (5) samt delar av laboratorierum. Pelarna är utformade så att schakt bildas för såväl ventilation som ledningar av olika slag. 8alkama har konstruerats med horisontala rännor för ledningar på över- och undersida. De övre är avsedda för avlopp och medialedningar av olika slag. De undre ger plats för elledningar. 1 pelare med tilluftsschakt 2 pelare med frånluftsschakt 3 schakt för sanitet 4 schakt för el 5 balk 6 golvränn 7 täcklock för golvränna 8 takränna 9 elstegar 10 kran för sanitet i schakt 11 medialedningar 12 hål över golvränna 13 mellanväggselement 14 montageskena 15 instailationshylla 16 uttagsdosa för elkraft 17 laboratorieuttagscentral 18 dragskåp 19 rör för frånluft utbyggnadsetapperna på BMC harman fått dispens från dessa krav. Röklås i de vertikala schakten samt brandsektionering av korridoren har ökat brandsäkerheten utan allvarligare ins " ' gar i flexibiliteten. BMC-systemet har, med få modifieringar, också använts vid Hälsouniversitetet i Linköping. BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T:

14 3.2 Beskrivning av semi-flexibla laboratorier inom universitet och läkemedelsindustri. I ett semi-flexibelt laboratorium har man valt en lägre grad av föränderbarhet jämfört med det flexibla. Vissa förändringar kan vara förutsedda och förberedda, som till exempel möjligheten att kunna utnyttja laboratoriekraft eller kunna tillföra nya media via tillräckligt rymliga schakt inom viss laboratoriearea utan att behöva bygga om. Men förandra förändringarärman hänvisad till att, med hjälp av fackfolk, göra mer eller mindre kostsamma och arbetskrävande ombyggnader. Det finns olika typer av semi-flexibla laboratorier. Det som skiljer dem åt, år av vilken orsak man måste bygga om och på vad sättombyggnader måstegöras. Det är i kombinationen av allmängiltighet och förännderbarhet i tekniskt avseende olika semi-flexibla laboratorier skiljer sig. Planlösningar i forskningslaboratorier vid universitet och högskolorkännetecknas vanligen av att vertikala installationsschakt placeras längs mittkorridorens ena sida.korridoren ligger excentriskt i planen, så att rumsdjupet på ena sidan blir kortare och rumsdjupet på den andra sidan, schaktsidan, blir längre. Sidan med de djupare måtten rymmer laboratorier och den andra sidan vanligen skrivrum eller andra lokaler utan behov av media, se figur 3. Det innebår att man från början bestämt placeringen och fördelningen per våningsplan mellan laboratoreiarea och annan, icke mediaförsörjd area. I de fall omdisponeringar i förhållande till den " ta lokalanvändningen ska göras, som att mediafdrsörja sådan area, som inte varit avsedd för laboratorieverksamhet, krävs ofta att ingrepp görs i byggnadsstommen, vilket år både tidskrävande och dyrbart. I både flexibla respektive semi-flexibla laboratorier finns generella vertikala schakt. I det semi-flexibla laboratoriet dras rör från de vertikala schakten i varje plan ovan golv och under bänkinredningen, i stället för i rännor, vilket gör att en mellanvägg parallell med korridoren måste genombrytas av ledningsstråken, som går över golvnivå. Mellanväggen kan därmed inte återanvändas, se figur 4. Man kan inte, av samma sk" som ovan, göra så kallade öbord, d v s bord sorn är åtkomliga från alla håll, i semi-flexibla laboratorier. I de semi-flexibla laboratorierna ansluts horisontella turdragningar till stammama på konventionellt sått, som måste göras av fackfolk, men i de flexibla, typ BMC, år stammama klara för inkoppling av de mjuka Priso 'ren, ett arbetsmoment som i vissa fall, som i BMC, kan utföras av personer, som fått särskilt tillstånd. 12 Figur 3 Ofta förekommande planlösning för ett forskningslaboratorium vid universitet och högskolor. Korridoren ligger excentriskti planen. På schaktsidan finns laboratorier och på den andra sidan - om det är ett semi4lexibelt laboratorium - skrivrum. BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T: 125

15 ,-s ME-r., 3-6 MET 6 JE't11.-T 11.U' J' Ltj7 LLr,Z DfA6ur 1 ' 'J.:,oee VÅ7?.JK D2ÄGs1;Zt: VXT JK, i ccn PN 9,4P,A v c-,i+2 \ St+ i t I Figur 4 Tvärsektion genom laboratoriedelen i ett semi -flexibelt laboratorium. Från de vertikala schakten dras rör ovan golv och under bänkinredning Figur 5 För att möjliggöra att dra fram media även till skrivrumssidan i ett semi-flexibelt laboratorium, kan ett slavschakt eller mediaplint installeras i korridoren. Från slavschaktet ansluts ledningar och avlopp till de vertikala schakten via korridortak i våningen under. BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T;

16 Mellanväggama i semi-flexibla laboratorierår vanligtvis lätt rivbars gipsväggar. I de hel-flexibla anvånder man prefabricerade montertara väggelement. Exempel på ett semi-flexibelt laboratorium inom universitetssektom är Lab$5, Karolinska institutet. Se Figur 6. De vertikala schakten ligger invid korridoren medlaboratoriesidan vid samma sida som schakten och med skrivrumssida på andra sidenkorridoren. Laboratoriesidan försörjs via ledningsdragningar från schakten vid korridorvägg. Om media och avlopp måste tillföras skrivrumssidan måste detske genom håltagningi bjälklagetoch anslutning av media och avlopp till schakt i våningen under. För att undvika sådana genomfdringar kan man i förväg installera så kallade slavschaktvid korridor på skrivmmssidan, se figur 5, som man gjort till exempel i Sveriges Geologiska Undersökningar i Uppsala. Arrheniuslaboratoriet vid Stockholms universitet, byggt i huvudsak av förtillverkade betongelement, ärr ett exempel på ett laboratoriu med hög generalitet i plan, detvill säga all areaarförberedd förlaboratorieverksamhet och öbord kan göras, men med semiflexibilitet i tekniskt avseende. Ett laboratorieplan har normalt en mittkorridor, excentrisk placerad, så att det på ena sidan bildas 7,5 meter djupa rum och på den andra 5,7 meter djupa. Laboratorier kan inredas såväl i den djupa som i den grunda rumsfilen. Se figur 7. Detta kan ske genom att vartoch ett av de vertikala schakten, belägna på var sjättemeteri byggnadensmitt, försörjerentremetersmodul åt varje hållmed luft, vatten, gas, tryckluft och kyla. Media tas ut från schakten vid tak.sken- och konsolsystem på vaggar, alternativt på friståendestolpar, bär olika medialedningar vidare dit de behövs. Något som begrånsar flexibiliteten, ar att avloppenmåste dras genom underliggande våning till installationsschakten, vilket innebär att håltagningar måste göras bjålklagen. De forskningslaboratorier inom läkemedelsindustrin,som vi studerat, skiljer sig från universitetslaboraton ema liksom sinsemellan når det gäller plandispositionen och på olika sätt i teknisk fdrsörjning. När det gäller graden av fdränderbarhet har vi emellertid funnit att de tydligt skiljer sig från det flexibla BMC-systemet. LaboratoriebyggnadenL5, PharrnaciaBioteknikAB i Uppsala, är byggd i tre våningar. Byggnaden har två längsgående korridorer kring en mörk kärna, som rymmer dels mörka servicelokaler och dels tre stora vertikala installationsschakt. På ett våningsplan finns normalt plats för 12 laboratorier med intilliggande skrivplatsutrymme vid fdnster och mörka sekundärytor vid korridor. I vardera änden av våningsplanet finns en mindre del med skrivrum och personalrum, se figur 8. Byggnaden är försedd med utvändiga n" utrymningsbalkonger och trappor vid laboratoriedelen. Figur 5 Typiskt laboratorieplani Lab85, Kl. På schaktsidanav korridoren ligger laboratorier och på den andra skrivrum. Varje laboratoriemodul (lab - skrivplats - förråd) innehåller samordnade installationer: inredning-luftbehandling- rör- el enligt ett grundsystem: grundventilation, forcerad ventilation, fönsterapparater, kyla från luftkylare(enstaka rum) samt specialsystem. Alla ventilationssystem går från schakten via mittzonen till laboratoriedelama i synliga kanalerunder tak. Dragskåpstäthetenökaruppåtibyggnadenpågrund av attmankandra tätare med frånluftskanaler i plan tre, som är beläget under flitvåningen. Se figur 9. Fördelningen av rör inom laboratoriedelarna sker från rörstråk i korridortaken via tak till laboratoriemodulen ovanför. Mellan pelare vid korridorens innerväggar 14 BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T: 125

17 f f f 1 r 1 'i!_. _.! _._._._A._._._.J._._._.!._.. 1 Figur 7 Laboratorieplan i två flyglar i Arrheniuslaboratoriet vid Stockholms universitet. Schakten, som ligger centriskt i planen, försörjer hela planet med media.1 den ena flygeln har korridoren placerats vid schakten och i den andra vid fasadvägg. Figur 8 Typiskt laboratorieplan i Laboratoriebyggnaden L5, Pharmacia Bioteknik AB i Uppsala. Byggnaden har två längsgående korridorer kring en mörk kärna, som rymmer dels mörka servicelokaler och dels tre stora vertikala schakt. Till varje laboratorium hör ett skrivrum vid fasad och ett fönsterlöst serviceutrymme.) vardera änden på planen finns ytterligare skrivrum och personalrum. Figur 9 Sektion genom Laboratoriebyggnaden L5 visande fläktrummets placering ovanför de tre laboratorieplanen. BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T:

18 i 11 1 L Figur 10 Sektion genom Kemihus79, för Pharmacia/Leo Therapeutics AB i Helsingborg, visande fläktvåningens placering ovanför de två laboratorieplanen. finns generellt en zon för vertikala dragningar av avlopp, kylledningar med mera. Anläggningen kraftförsörjs via ett fördelningsställverk placerat på plan 2. Centraler år i huvudsak placerade i nischer i korridor. Ledningar, är förlagda på ledningsännor, i armatirskenor och utanpåliggande på vägg till anslutningspunkter inom respektive plan. Laboratoriebyggnaden, Kemihus 79, för Pharmacia/Leo TherapeuticsAB i Helsingborg, år byggd i två laboratorieplan och en fläktvåning. Se figur 10. I ett laboratorieplan finns två långsgående korridorer samt några kortare tvärgående korridorer. Vertikala ventilationsschaktar placerade utmed de långsgående komdoremas ena sida. Emellan korridorerna finns dels öppna gårdar och dels chefsrum, pausrum, förråd med mera. Se figur 11. Ett standardlaboratorium är avsett för 2 personer, som delar på en laboratoriedel. Var och en har ett litet eget skrivrum. Av s" erhetsskal har skrivrummen placerats med direktutgång till korridoren. Från laboratoriedelen kan man nå en utvändig n" utrymningsbalkong. Laboratoriebyggnaden, Farmacilab 89, för Astra Draco i Lund, år byggd i två laboratorieplan med en fläktvåning. Laboratoriebyggnaden består av en tillverkningsdel, en laboratoriedel och en avdelning för personal, administration med mera. Laboratoriedelen har en mittkorridor med vertikala installationsschakt utmed ena sidan. På ömse sidor om korridoren ligger ett antal standardmoduler vilka består av ett laboratorium, tre små och ett större skrivrum utmed fasad samt ett servicerum mot korridoren, se figur 12. Planen visar tydligt att man funnit att arbetsgrupper om fyra personer är lämplig för verksamheten. Kemihus79 och Farmacilab89 har en låg grad av planflexibilitet som kompenseras av en inbyggd laboratoriegeneralitet i den bemärkelsen att stora installationsvåningar ovanför endast två laboratorieplan gör det relativt lätt att göra förändringar när det Båller mediaförsörjningen. Genom att var ans där garanterad eget skrivrum och tillgång till erforderlig laboratorieplats med hög standard når det gäller inredning, har man planerat för att inte behöva ställas inför krav på ombyggnad under en relativt lång tid. Båda laboratoriebyggnadema år också planerade både för säkerheten och för att åstadkomma extra miljövärden, som cafeteria/pausrum, planterade gårdar och dylikt. 1 laboratoriebyggnaden;hus B, inom kvarteret Ideon, Lund, har bland annat BioCarb laboratorielokaler. Laboratoriebyggnaden är byggd i tre plan. De relativt smala och långa våningsplanenår utformade med trapphus i vardera änden och ett i mitten. Samtliga vertikala installationsschakt ligger i fasadliv. Någon markerad mittkorridor finns inte, utan all area kan vid behov användas för laboratorieverksamhet eller annan verk- 16 BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T: 125

19 hrj I 1 Figur 11 Ett laboratorieplan i Kemihus79 är uppbyggt kring två inre gårdar. Till varje laboratoriumhör två mindre skrivrum intill korridoren. Nödutrymningsbalkonger intill laboratorierna. Figur 12 Laboratorieplan i Farmacilab89, för Astra Draco i Lund. Tillverkningsdeleṉ 1 planen ofylld - laboratoriedelen och administrationsdelen samt lunch- och kafferummet i hörnet ovanför entren. Till varje laboratorium hör tre små och ett större skrivrum vid fasad samt ett servicerummot korridoren. s fl' I i samhet, vilket gör att planen är mycket anpassbar till olika behov, vilket varit en viktig förutsättning. Olika hyresgäster kan avlösa varandra, alla med olika krav på lokaldisposition. Se figur 13. Att schakten lagts i fasadliv beror också på att byggnadenarbyggd med prefabricerade bj" ag i vilka man inte velat göra håltagningar. I schakten, som ligger med 6 meter, går all försörjning utom tilluften, som är dragen i takets mittzon. Att laboratoriet ändå kan betraktas, som ett semi-flexibelt laboratorium beror på att alla ombyggnadsarbeten måste utföras med hjälp av fackfolk. Figur 13 Ett laboratorieplani Hus 8, kvarteret ldeon, Lund. Samtliga schakt ligger i fasad, vilket gör att det finns frihet att disponera laboratoriearean efter behov. BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T:

20 3.3 Jämförande analys mellan forskningslaboratorier inom universitet och läkemedelsindustri Vissa egenskaper, som har betydelse fdr den tekniska anpassbarheten hos de studerade byggnaderna, har sammanställts i diagramform och visas nedan i figur 14. Något som är gemensamt för industrilaboratoriebyggnaderna är att de flesta är byggda med firre antal våningar, 2-3 våningar, än universitetslaboratorierna. En anledningtill detta kan vara att fläktkapaciteten per rumsenhet ökar ju färrevåningar man har och att förändringar i mediaförsörjning är lättare att göra. En annan anledning kan vara attman i industrilaboratoriema arbetar med farligare substanser och att krav på nödutrymning för personalens säkerhet är större. figur 14. Forskningslaboratorier Antal Skrivrums- Flexibilitet/ vån lab platser anpassbarhet Schakt- Media- Avlopp placering försörjning BMC, Uppsala 4-5 var som helst föränderbar rumsdisposition och teknisk försörjning, monteringsväggar Hälsouniversitet, Linköping 5 var som helst föränderbar rumsdisposition och teknisk försörjning, monteringsväggar i korridor i golvränna i golvränna i korridor i golvränna i golvränna Lab 85, Kl, Solna 4 skrivrumssida generella labmoduler med delvis föränderbar teknisk försörjning i korridor över golv över golv Arrheniuslab, Frescati 5 Industrilaboratorier var som helst föränderbar rumsdisposition med delvis föränderbar teknisk försörjning i korridor över golv under golv L5, Pharmacia, Uppsala 3 Leo, Helsingborg 2 Draco, Lund 2 Ideon, Lund 3 1 skrivrum per generella labmoduler i korridor över golv lab med delvis föränderbar teknisk försörjning 2 skrivrum vid generella labmoduler i korrdor över golv korridor per lab med delvis föränderbar teknisk försörjning 4 skrivrum vid generella labmoduler i korridor över golv fönsterper lab med delvis föränderbar teknisk försörjning var som helst förändebar rumsdis- i yttervägg över golv postion med delvis föränderbar teknisk försörjning under golv under golv över golv över golv 1 8 BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T: 125

21 4 Resultat 4.1 Bygg- och förändringskostnader för olika laboratorier Byggkostnader En högre teknisk anpassbarhet medför normalt högre byggkostnader. Det gäller både en generell utformning med större mått på rumshöjder, schakt och kanaler och föränderbarhet i form av demonterbara väggar och installationsdelar. En ekonomisk utvärdering av monteringsväggar jämfört med platsbyggda väggar i ett industrilaboratorium pekar på merkostnader för saluförda monteringsväggar på 55-70% och för specialritade element på tre gånger kostnaden för platsbyggda gipsväggar. Den högre föränderbarheten på BMC har även förutsatt anpassad utformning av bjä kiag och pelare, lagerhållning av specialutformade väggelement, turdelar, lock, skenor, beslag och skruvar. Byggnadsstyrelsens kalkylsektion har gjort en jämförande kalkyl av s" ostnadema för BMC:s föränderbarhet jämfört med ett konventionellt forskningslaboratorium av semi-flexibel typ. Se bilaga 1. Som exempel på ett semi-flexibelt laboratorium valdes det " 'gen nyuppförda Lab85, avsett för biomedicinsk forskning av sammaslag som förekommer på BMC. Byggnaden har fem plan och laboratorieutrymmen på ca kvadratmeter. På BMC som är en avsevärt större anläggning valdes ett våningsplan i en senare utbyggnadsetapp så att verksamhetoch lokaldisposition i största möjliga mån skulle vara lika ett av väningsplanen på Lab85. För bägge laboratoriemafanns viss dokumentation av de verkliga byggnadskostnaderna. Denna hade dock inte den detaljeringsgrad som behövdes här. De historiska byggnadskostnaderna är också erfarenhetsmässigt starkt påverkade av byggkonjunktur och marknadsläge vid upphandlingstillfället och inte heller av den anledningen lämpliga för en principiell jämförelse av det här slaget. Huvudprincipen var att endast de byggnadsdelar som hade betydelse för graden av föränderbarhet kostnadskalkylerades. I övrigt likstä ldes utfomining och kostnader förde båda laboratoriema även om de i realiteten var olika. Således medräknades i denna kalkyl inte kosmader för grundläggning, ytterväggar, yttertak, trapphus och centrala serviceutrymmen. Inredning i form av skåp och bänkar är i hög grad standardiserad och antogs vara till kostnaderna likvärdig i de båda laboratorieplanen. Installationsstandarden når det gällde kapacitet och uttagstäthet för vårme, ventilation, ror och el antogs lika. Detta gällde även belysningen. Däremot studerades noggrant de olika systemen för distribution av teknisk försörjning som våningsplanen på de jämförda laboratoriema uppvisade. Dessa installationsdelarär ju avgörande för den typ av föränderbarhet som skulle undersökas. Antalet mellanväggar och dörrar likställdes. Uttagstäthet för rör och el hämtades från den aktuella planlösningen i Lab85 ochprojicerades på BMC-planet. Nårdet gällde belysning gjorde man tvärtom och överförde kostnaderna per kvadratmeter för armaturer från BMC på Lab85. På detta sätt räknades fram en total kostnad för byggdelar och installationer på respektive våningsplan. Våningsplanen hade också olika storlek. Den totala kostnaden räknades därför om att gala en bruksarea på 700 kvadratmeter i bägge fallen. Till den resulterande material- och arbetskostnaden för byggarbetena lades sedan procentuella påslag för lönebikostnader, arbetsledning ochbyggmästararvode. De resulterande kostnaderna redovisas i tabell Tabell Entreprenadkostnader för byggdelar som påverkar föränderbarheten, räknat på våningsplan om 700 kvadratmeter bruttoarea arbetsrum inklusive apparatrum, förråd, konferensrum, exklusive utrymmen för kommunikation, personal och drift, (BRA). Entreprenad BMC Lab 85 Differens Bygg WS El Summa 3194 kkr kkr 229 kkr kr/m kr/m2 327 kr/m2 I prisläget då kalkylen gjordes (feb 1988) kan den totala byggkostnaden förett forskningslaboratorium av denna typ sättas till ca kr per kvadratmeter. Merkostnaden för den ökade flexibiliteten som BMC erbjuder ligger således omkring 3 %. BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T; n

22 I byggentreprenaden ligger merkosmadema på mer komplicerad formsättning av golvbalk och schakt, avtäckning av golvrännor samt demonterbara mellanväggar i hela block jämfört med gipsväggar som byggs på plats. På ventilationssidanhar BMC mindre kanalisationskostnader för tilluften tack vare attden förs från schakten direkt i undertaket som fungerar som tryckkammare. Å andra sidan har fler tillufts- och frånluftsddon fått monteras i detta undertak för att varjelaboratoriemodul ska kunna försörjas. Rörinstallationema blir markant dyrare på BMC genom att utbyggnad och förändring förbereds medpåsticksrör, proppningar och avstängningsventil i schakten. Merkostnaden på dessa delar ligger kring 40%. Totalt stannar dock merkostnaden för VVS-installationer på 6%. Elinstallationerna år det enda som blir billigare på BMC. Det berorpå mindre grad av inkapsling. Resultatetav denna teoretiska kalkyl ansågs så intressant att försök gjordes att bedöma merkostnaden vid omprojektering av ett par aktuella statliga laboratorier för mikrobiologisk forskning på Kl sam Lantbruksuniversitetet i Ultuna. Dessa laboratorier var av semiflexibel typ. En kalkyl av merkostnadema slutade på högre andelar, 6-10%. Ett försök till analys av skillnaderna i kalkylresultat visade på förutsättningar som kunde medföra onormalt stora merkostnader för laboratoriet vid Kl. Det ska byggas samman med befintlig byggnad som har växlande våningshöjder. Full tillämpning av BMC-systemet kräver en något högre, enhetlig rumshöjd och följaktligen speciella anslutningar till befintliga våningsplan. Lokalprogrammet ärrhårt bantat och det förrådsutrymme som behövs för lagring av komponenter i BMC-systemet skulle behöva sprängas ut i källarvåningen. 1 och med det nya laboratoriets begränsade area på totalt 6700 kvadratmeter blev förrådsutrymmet förhållandevis större 'ån i BMC:s betydligt större anläggning. Olika kalkylteknik i de två exemplen kan också ha orsakat vissa skillnader. Men med jämförbara förutsättningar ' r merkostnaden för BMC-systemet i byggskedet enligt vår bedömning hålla sig i intervallet 3-6% Förändringskostnader Motivet att investera i ökad förånderbarhet nar byggnaden uppförs är att senare förändringar ska bli billigare. Om förändringarna inte genomförs framstår merinvesteringen som onödig. Att ökadförinderbarhet inte utnyttjas har också varit ett vanligt argument mot dyrare monteringsväggar i kontorshus. Byggnadsstyrelsens regionala förvaltning hade dock andra synpunkter på BMC:s höga föränderbarhet. Den föreföll utnyttjas så pass mycket att kosmadema för framför allt inköp av nya komponenter i systemet tedde sig mycket höga. Men det var inte praktiskt möjligt att i den ekonomiska redovisningen tjugo årtillbaka fasa ut vilka inköp och ombyggnadsarbeten som gällt just BMC. Däremot visade det sig att möjligt att göra en ganska god uppskattning av vilka ändrade planlösningar som genomförts på BMC. Se bilaga 2, som även redovisar förändringar i högföränderliga laboratorielokaler för teknisk fakultet vid Linköpings universitet. Dessutom finns det kostnadsuppgifter på stora ombyggnadsarbeten som genomförts på BMC Med detta underlag gick det att göra vissa uppskattningar av förandringskosmadema och jämföra ävendessa för detvå laboratorietypema i en nuvärdeskalkyl. Se bilaga 1. På BMC har samtliga byggnader utom de speciellt utformade föreläsningssalarna och djurstallama undersökts. Den studerade rumsarean med föranderbar utformning omfattar kvadratmeter. Kommunikations- och serviceareor samt vissa källarvåningar är då inte medräknade. Lokalförändringar har beräknats genom studium av ritningsrevideringar sedan den första inflyttningen 1967 samt genom jämförelse av senaste inredningsritningar med skisser från en lokalinventering, Högskolans lokaler (1983), utförd av UHÄ Ritningsstudiema visade att i de flesta fall hade rum delats upp i mindre med hjälp av nya väggelement.) princip räknades arean av det större rummet som förändringsarea. Många utrymmen hade genomgått flera förändringar under åren. Detta måttpå lokalförändringar motsv ararinte direkt de aktuella förändringskostnadema i form av material och arbete. Metoden utlämnar också de mindre ändringarna av inredningoch installationer som enligt uppgift förekommer kontinuerligt på BMC och inte dokumenteras systematiskt. Under 20 års drift visar sig knappt kvadratmeter eller 34% av den totala rumsarean på BMC ha genomgått förändringar i form av omdisposition och förtätning, flyttning av innerväggar och installationer. I samband medutbyggnad av etapp II 1972, fyra år efter inflyttning, förändrades 45% av de tidigare byggda lokalerna. Det ar de adsta respektive nyaste delarna av BMC som genomgått de procentuellt största förändringarna på 3-5%. Ett vägt medeltal för delar av anläggningen med olika byggår blir 2,75% förändrad rumsarea per år. Vid beräkningen av förändringskostnaderna på BMC antogs dock att rumsarean förändrades genomsnittsligt med 800 kvadratmeter per år. En arbetskostnad på 1900 kronor per kvadratmeterumsarea baserades på ekonomisk redovisning från ombyggnadsarbetena och gav en förändringskostnad på 800 x 1900 =1,5 BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER. T:

Så mäter du din lägenhet HANDLEDNING OCH BESKRIVNING AV REGLER

Så mäter du din lägenhet HANDLEDNING OCH BESKRIVNING AV REGLER Så mäter du din lägenhet HANDLEDNING OCH BESKRIVNING AV REGLER Olika regler för olika byggår Om det uppstår tvist om en lägenhets yta ska lägenheten mätas efter särskilda regler. Det finns olika regler

Läs mer

KV HÄGERN 11, LULEÅ OMBYGGNAD AV KONTORSLOKALER 2012. BRANDSKYDDSDOKUMENTATION Utgåva 1, förfrågningsskede. Luleå 2012-02-15. WSP Byggprojektering

KV HÄGERN 11, LULEÅ OMBYGGNAD AV KONTORSLOKALER 2012. BRANDSKYDDSDOKUMENTATION Utgåva 1, förfrågningsskede. Luleå 2012-02-15. WSP Byggprojektering Utgåva 1, förfrågningsskede H:\LULEÅ\CENTRUM\HÄGERN\HÄGERN 2012\BD1\Hägern 2012 bdf1doc.doc Mall: Allmän - Stående - 2003.dot ver 1.0 Luleå 2012-02-15 WSP Byggprojektering Håkan Lantz WSP Byggprojektering

Läs mer

Grundläggning den kalla årstiden inget problem.

Grundläggning den kalla årstiden inget problem. NCC Byggnation Bollstanäs. Upplands Väsby. Grund Page: 1 NCC Bostad Stockholm Norr uppför fyra parhus (= 8 bostäder) i Bollstanäs, Upplands Väsby, Stockholm. G R U N D L Ä G G N I N G Grundläggning den

Läs mer

Brf Utsikten i Rydebäck

Brf Utsikten i Rydebäck 2009-05-08 Upprättad av JM AB 169 82 Stockholm : Tel nr:08-782 85 52 S 2 av 12 SAMMANFATTNING 3 1. Bakgrund 3 Syfte med energideklarationen 3 Tillgängligt underlag 3 Förutsättningar för upprättande av

Läs mer

Vetab kontor Upplandavägen 16 Tillbyggnad av kontor

Vetab kontor Upplandavägen 16 Tillbyggnad av kontor Handling 07.2 Sidantal 7 07.2 Brandskyddsbeskrivning Upprättad av Mikael Nimmersjö Byggnadsbyrån AB BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM INNEHÅLLFÖRTECKNING INNEHÅLLFÖRTECKNING 2 0 Inledning 3 1 Byggnadsbeskrivning

Läs mer

Byggsystem En översikt. Erik Serrano Linnéuniversitetet / SP Trätek

Byggsystem En översikt. Erik Serrano Linnéuniversitetet / SP Trätek Byggsystem En översikt Erik Serrano Linnéuniversitetet / SP Trätek Innehåll Vad är ett byggsystem? Några principer, för och nackdelar Material/komponenter Lättbyggnadsteknik, massivträteknik, pelar balk,

Läs mer

Komplett stomme till flerbostadshus

Komplett stomme till flerbostadshus Fördelarna med vår stomme Komplett stomme till flerbostadshus...för arkitekten Det är utsidan som räknas. Åtminstone om man vill ha en vacker fasad. Om du bygger med LK Putsvägg får du en helt fogfri fasad.

Läs mer

B Engström konsult ab

B Engström konsult ab 1(5) B Engström konsult ab Runstensvägen 26, 446 35 ÄLVÄNGEN, Tel. 0303-746 373 RÅD & ANVISNINGAR PROJEKTERING AV LIVMEDELSLOKALER PLANERING Anvisningarna avser ny- och ombyggnad av livsmedelslokal Livsmedelslokalerna

Läs mer

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning?

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Den här broschyren vänder sig till dig som har ett arbetsmiljöansvar inom bygg- och anläggning. Här kan du läsa om vad som behöver göras under olika skeden

Läs mer

V-F 101 G: Bef. S: Bef. V: Bef väv lagas och målas. T: Bef. Övrigt: byta armatur samt se över tändning. Kopiering/Arkiv 102 G: Bef. V: Bef.

V-F 101 G: Bef. S: Bef. V: Bef väv lagas och målas. T: Bef. Övrigt: byta armatur samt se över tändning. Kopiering/Arkiv 102 G: Bef. V: Bef. Rumsbeskrivning Datum: 2012-11-23 Objekt: BDX Proj.nr: 250 Bolag: Lejontassen fastighets AB Vår ref: Lars-Göran Hedström Tel: 070-5461301 E-post: lars-goran.hedstrom@lulea.galaren.se Förklaringar: G =

Läs mer

Diplomerad fastighetsfo rvaltare Diagnostiskt prov

Diplomerad fastighetsfo rvaltare Diagnostiskt prov PM 0-09-4 Folkuniversitetet Diplomerad fastighetsförvaltare, termin, HT 0 Per Lilliehorn Diplomerad fastighetsfo rvaltare Diagnostiskt prov Namn Företag.. Jag har arbetat med fastighetsförvaltning i år

Läs mer

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet 1 Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet WSP Environmental 2 Miljonprogrammet Bakgrund - Fram

Läs mer

Brf Stadsträdgården. Skönt modernt boende för ett aktivt liv. Bofakta

Brf Stadsträdgården. Skönt modernt boende för ett aktivt liv. Bofakta Brf Stadsträdgården Skönt modernt boende för ett aktivt liv Bofakta Innehåll Situationsplan... 3 Våningsplan Vindsvåning och våning 2 5... 4 Våning 1 och källarplan... 5 Planritningar 2 rum och kök...

Läs mer

Anders Ehrlemark. Huddinge kommun, kartläggning ridskolor, Sundby. Version 2014-02-05

Anders Ehrlemark. Huddinge kommun, kartläggning ridskolor, Sundby. Version 2014-02-05 P R A K T E K Anders Ehrlemark Version 2014-02-05 Huddinge kommun, kartläggning ridskolor, Sundby Detta dokument innehåller en dokumentation av observationer och noteringar angående byggnaderna på anläggningen.

Läs mer

Mindre industribyggnader bygg din verksamhet på betong

Mindre industribyggnader bygg din verksamhet på betong Mindre industribyggnader bygg din verksamhet på betong Abetong mer än betongelement Önskar du en mindre industribyggnad som är unik och anpassad efter dina önskemål men ändå till priset av en standardbyggnad?

Läs mer

52 3/2010 INTERIÖR TIMMERHUS

52 3/2010 INTERIÖR TIMMERHUS Det nya våningsplanet timras först upp under tak för att inte stockarna ska bli fuktiga av regn. Att stommen timras under tak är ett av kraven för att den ska räknas som q-märkt. 52 3/2010 Bygg ut uppåt

Läs mer

Inspektion av arkivlokal hos Kronofogdemyndigheten. Inspektionen av arkivlokalen ägde rum den 10 mars 2011.

Inspektion av arkivlokal hos Kronofogdemyndigheten. Inspektionen av arkivlokalen ägde rum den 10 mars 2011. 1(5) Ert dnr 131 8396-11/1211 Inspektion av arkivlokal hos Kronofogdemyndigheten Skatteverket, Verksamhetsstöd för Skatteverket och Kronofogdemyndigheten, inkom den 14 februari 2011 med begäran om inspektion

Läs mer

Så här mäter du bostaden

Så här mäter du bostaden Så här mäter du bostaden Så här mäter du bostaden I vardagsspråket används ibland uttryck som bostadsyta, lägenhetsyta, våningsyta etc. Vid bostadsaffärer är det extra viktigt att parterna använder sig

Läs mer

BASIC 4. Backströmningsskydd BACKSTRÖMNINGSSKYDD BASIC BASIC 1 OCH BASIC 4 HAGAB INSTALLATION, DRIFT OCH SKÖTSEL BASIC BASIC 2

BASIC 4. Backströmningsskydd BACKSTRÖMNINGSSKYDD BASIC BASIC 1 OCH BASIC 4 HAGAB INSTALLATION, DRIFT OCH SKÖTSEL BASIC BASIC 2 1 2 4 4 (med Irisspjäll) Plan förhindrar brandgasspridning via tilluftssystemet i FT(X)-system med fläktar i drift. Lämplig för bostäder, hotell och äldreboende. Typgodkänd, P-märkt. BACKSTRÖMNINGSSKYDD

Läs mer

lund Dag Hammarskjölds väg 2 Våning 1-3 489-1150 kvm

lund Dag Hammarskjölds väg 2 Våning 1-3 489-1150 kvm lund Dag Hammarskjölds väg 2 Våning 1-3 489-1150 kvm Kontorsyta 489-1150 kvm Antal arbetsplatser 25-27 alt 60 TILLTRÄDE Omgående Adress Dag Hammarskjölds väg 2 Våning 1-3 Fastighetsbeteckning Benzelius

Läs mer

Kalkyl reinvestering Stadshuset

Kalkyl reinvestering Stadshuset Kalkyl reinvestering Stadshuset Ombyggnad Stadshuset 2012-11-27 Entreprenadkostnad Planvis Kostnad /Flygel (b,c,d) Inv Arbeten Utv Arbeten Bygg 1 600 000 Bygg 4 800 000 Fönster förbindelsegång 960 000

Läs mer

en kunskapsmiljö för hållbar

en kunskapsmiljö för hållbar en kunskapsmiljö för hållbar f o r s k n i n g och u t b i l d n i n g Mark-Vatten-MiljöCentrum Shaping the future Mark-Vatten-Miljöcentrum består av tre institutioner inom fakulteten för naturresurser

Läs mer

TYPRUM: Vårdrum isolering

TYPRUM: Vårdrum isolering TYPRUM 2014-12-12 TYPRUM: Vårdrum isolering Innehåll Checklista vårdrum isolering Typrumsritningar: Vårdrum isolering Hänvisningar 1. VLL:s projekteringsanvisningar 2. Typrumsritning Tvättplats TYP 1 3.

Läs mer

BBR 19 frågor och svar? Anders Johansson

BBR 19 frågor och svar? Anders Johansson BBR 19 frågor och svar? Anders Johansson Hur vet man vad Boverket har svarat på för frågor? Finns webdiarium http://www.boverket.se/om-boverket/diarium/ Nackdel måste beställa ärenden på grund av PUL Finns

Läs mer

LCC ur Installatörens perspektiv. Stockholm 2013-11-07

LCC ur Installatörens perspektiv. Stockholm 2013-11-07 LCC ur Installatörens perspektiv Stockholm 2013-11-07 Imtech Nordic Imtech N.V. Imtech Nordic AB Stödfunktioner (Ekonomi, Affärsutveckling, IT, Inköp, HR, Information, Riskhantering) Imtech VS-teknik AB

Läs mer

HI-FOG fallstudie. Lasarettet i Motala, Sverige

HI-FOG fallstudie. Lasarettet i Motala, Sverige HI-FOG fallstudie Lasarettet i Motala, Sverige Lasarettet i Motala, Sverige, får tillgång till lösningar som de kan växa med vid omfattande modernisering Motala, som ligger mitt emellan Stockholm och Göteborg,

Läs mer

Kv Räven 20 ombyggnad av Savoy Hotell PM NR1 - EL Rev A

Kv Räven 20 ombyggnad av Savoy Hotell PM NR1 - EL Rev A Sidantal 6 PM NR1 - EL Upprättad av, Galären Galären i Luleå B FÖRFRÅGNINGSUNDERG 2(6).dat FÖLJNDE TILLÄGG/FÖRÄNDRING GÄLLER FÖR EL- ENTREPRENDEN 1) Kök och diskrum Rumsindelning kök och diskrum med biutrymmen

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-10-12 Dnr: 2015/160-ÄN-753 Helena Duske - bo183 E-post: helena.duske@vasteras.se. Äldrenämnden

Sociala nämndernas förvaltning 2015-10-12 Dnr: 2015/160-ÄN-753 Helena Duske - bo183 E-post: helena.duske@vasteras.se. Äldrenämnden TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-10-12 Dnr: 2015/160-ÄN-753 Helena Duske - bo183 E-post: helena.duske@vasteras.se Kopia till Fastighetskontoret Äldrenämnden Förstudie till ombyggnad/tillbyggnad

Läs mer

BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014

BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014 BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014 Den 2 juli blir det tillåtet att göra fler åtgärder utan bygglov, till exempel bygga en extra komplementbyggnad om 25 kvadratmeter på sin tomt. Men bygganmälan

Läs mer

Storheden 1:55 Förfrågningsunderlag RAMBESKRIVNING - HUS

Storheden 1:55 Förfrågningsunderlag RAMBESKRIVNING - HUS Handling 6.7 Sidantal 3 Förfrågningsunderlag RAMBESKRIVNING - HUS Totalentreprenad Bygg Måla Golv Upprättad av Galären i Luleå AB Bet Ändringen avser Sign Rivning samt tak 2013-11-28 SS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Universitetens diarieföring

Universitetens diarieföring Juridiska avdelningen Caroline Cruz BESLUT Universitetens diarieföring Sammanfattning Justitiekanslern (JK) har i beslut den 17 mars 1999 bett Högskoleverket att ta initiativ till att skapa större enhetlighet

Läs mer

Hela byggprocessen. verktyg för att säkerställa att byggprojekten utförs så. effektivt som möjligt och uppfyller samtliga ställda mål.

Hela byggprocessen. verktyg för att säkerställa att byggprojekten utförs så. effektivt som möjligt och uppfyller samtliga ställda mål. Byggprocessen På Higabgruppen värderar vi kundnytta och långsiktighet högt och vi vill bygga och förvalta fastigheter som erbjuder god kvalitet och god funktion för kunden. Hela byggprocessen Kostnader

Läs mer

Vindsutbyggnad Brf Betel

Vindsutbyggnad Brf Betel Vindsutbyggnad Brf Betel Ett förslag utarbetat av Vindsgruppen 2009 Inledning och historik... 2 Förutsättningar för vindsutbyggnad... 3 Brandsäkerhet och utrymningsvägar... 3 Vindsutbyggnad... 3 Torkvindar

Läs mer

Värmekällaren. Grunden till ett sunt byggande PREFABRICERADE BETONGELEMENT. Version 201410

Värmekällaren. Grunden till ett sunt byggande PREFABRICERADE BETONGELEMENT. Version 201410 Värmekällaren Grunden till ett sunt byggande PREFABRICERADE BETONGELEMENT Version 201410 Grunden till ett sunt byggande Grunden till ett tryggt hus Värmekällaren byggs upp av tre delar: Termogrund, LK-

Läs mer

Information Ombyggnation av Tillbergaskolan

Information Ombyggnation av Tillbergaskolan Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) 2013-09-17 Dnr: 2013/2540-BaUN- 285 Barn- och ungdomsnämnden Information Ombyggnation av Tillbergaskolan Förslag

Läs mer

Bioterias ventilationssystem

Bioterias ventilationssystem Bioterias ventilationssystem Bli av med fettet. Återvinn värmen. Vanliga ventilationssystem skapar många problem. Nu kan du lösa allt från grunden. Fett i vanliga ventilationssystem skapar många problem.

Läs mer

Bilaga #1 Rumsbeskrivning till Underlag för offertförfrågan tillbyggnad av villa Västervångsgatan 19, Malmö. Anne Gyberg / Michael Gyberg

Bilaga #1 Rumsbeskrivning till Underlag för offertförfrågan tillbyggnad av villa Västervångsgatan 19, Malmö. Anne Gyberg / Michael Gyberg till Underlag för offertförfrågan tillbyggnad av villa Västervångsgatan 19, Malmö Anne Gyberg / Michael Gyberg Inledning Sida 2 av 8 Denna bilaga går igenom rum för rum och beskriver vad det är vi önskar

Läs mer

BBR 2012 och nya PBL. Nya krav på byggherren.

BBR 2012 och nya PBL. Nya krav på byggherren. BBR 2012 och nya PBL. Nya krav på byggherren. 1 Inledning 2 Allmänna regler för byggande 3 Tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd och driftsutrymmen 4 Bärförmåga, stadga och beständighet 5 Brandskydd

Läs mer

PFIZER HUVUDKONTOR Första kontorsetableringen i Silverdal

PFIZER HUVUDKONTOR Första kontorsetableringen i Silverdal artikel ur: Nordisk Interiör projekt 2-06 text: Kristian Palm foto: Åke E:son Lindman PFIZER HUVUDKONTOR Första kontorsetableringen i Silverdal Mänskligt och varmt var ledorden när Pfizer byggde nytt huvudkontor

Läs mer

Byggprocessen 1 (5) Övning B3 12-03-09

Byggprocessen 1 (5) Övning B3 12-03-09 Byggprocessen 1 (5) B3 - Programskrivning Mål med övningen Syftet med övningen är att i ett tidigt skede kunna fastställa de behov och funktioner man vill att byggprojektet skall uppfylla. Förutsättningar

Läs mer

Generell tillämpning av mät- och ersättningsregler MER

Generell tillämpning av mät- och ersättningsregler MER Generell tillämpning av mät- och ersättningsregler MER ALLMÄNT Mät- och ersättningsregler MER är anpassade till AMA och är avsedda att användas vid förteckning av mängder och vid mätning och ersättning

Läs mer

SAMMANFATTNING AV PROJEKT VÄGGELEMENT AV MASSIVTRÄ

SAMMANFATTNING AV PROJEKT VÄGGELEMENT AV MASSIVTRÄ SAMMANFATTNING AV PROJEKT VÄGGELEMENT AV MASSIVTRÄ KONTOR Östavallsågen Ansvarig: Anders Gustafsson Skellefteå, 2001-10-11 Sammanfattning av projekt Väggelement av massivträ Sid 2 OBJEKT: Kontorshus Objektbeskrivning:

Läs mer

RIKSBYGGENS BRF. YSTADSHUS NR 10

RIKSBYGGENS BRF. YSTADSHUS NR 10 RIKSBYGGENS BRF. YSTADSHUS NR 10 ANVISNINGAR OCH FÖRKLARINGAR VID ISOLERING AV LÄGENHETSFÖRRÅD 2015-02-23 AB SKÅNSKA TEKNIK-& KONSULTTJÄNSTER ARBETSNUMMER 15005 AB Skånska Teknik- & Konsulttjänster Hyllie

Läs mer

Bioterias ventilationssystem

Bioterias ventilationssystem Bioterias ventilationssystem Bli av med fettet. Återvinn värmen. Vanliga ventilationssystem skapar många problem. Nu kan du lösa allt från grunden. Fett i vanliga ventilationssystem skapar många problem.

Läs mer

frågorna for projektet

frågorna for projektet Byggnadsstyrelsens handböcker Fingervisning för geoteknisk kvalitetssäkring 43 1993-09 -,f Klargörde geotekniskå frågorna for projektet Samla in befintlig information låt geoteknikern medverka 01 i projektets

Läs mer

Ombyggnad av vindsutrymmen till boendemiljö

Ombyggnad av vindsutrymmen till boendemiljö Upprättad av Miranda Larsson Beslutad Bo Carlsson Giltig t.o.m. 2016-06-30 Revideringsdatum 2014-12-22 Råd och anvisning nr: 115 Ombyggnad av vindsutrymmen till boendemiljö Räddningstjänsten Storgöteborgs

Läs mer

DET HÄR ÄR VÅR BYGGPROCESS

DET HÄR ÄR VÅR BYGGPROCESS DET HÄR ÄR VÅR BYGGPROCESS Första spadtaget för Kretsloppsparken, Alelyckan 2006. I EN BYGGPROCESS ÄR VI MÅNGA SOM SAMVERKAR När man genomför ett byggprojekt är många människor med vitt skilda kompetenser

Läs mer

Manual för uteplatser

Manual för uteplatser Manual för uteplatser Innehållsförteckning Vision, 3 Myndighetskrav, 3 Riktlinjer från bostadsrättsföreningen, 4-5 Utformning inglasning av balkong, 6 Markis, 6 Förslag på utomhusarmatur, 6 Uteplatser,

Läs mer

Inflyttning. Inredningsval. Huset eller din lägenhet byggs. Intresseanmälan. 2-årsbesiktning. Upplåtelseavtal. Tillträdesbesiktning

Inflyttning. Inredningsval. Huset eller din lägenhet byggs. Intresseanmälan. 2-årsbesiktning. Upplåtelseavtal. Tillträdesbesiktning Att köpa med Boform 2 3 Att köpa en lägenhet eller villa är en av de största affärerna som de flesta av oss gör. Nedan kan du följa hur en typisk köpprocess går till med Boform. Intresseanmälan Hittar

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Brandskyddspolicy. 2. Beskrivning av brandskydd. 3. Information kring brandskyddsregler

Innehållsförteckning. 1. Brandskyddspolicy. 2. Beskrivning av brandskydd. 3. Information kring brandskyddsregler Innehållsförteckning 1. spolicy 2. Beskrivning av brandskydd 3. Information kring brandskyddsregler 4. Kontroll och underhåll av brandskydd 5. Checklista 6. Ansvarsfördelning 7. Byggnads-, brandskydds-

Läs mer

Byggnad 13 Lackeringsbyggnad

Byggnad 13 Lackeringsbyggnad 1 (5) Byggnad 13 1. Översiktlig byggnadsbeskrivning Byggnaden som ingår i rivningen har varit lackeringsbyggnad. Den nyare delen av byggnaden med byggår 1970 har betongstomme med lättbetongtak och ytterväggar

Läs mer

FLEXIBLA MODUL LÖSNINGAR. WORLDWIDE.

FLEXIBLA MODUL LÖSNINGAR. WORLDWIDE. FLEXIBLA MODUL LÖSNINGAR. WORLDWIDE. KONTOR OCH OFFENTLIG SEKTOR Daghem FRITIDSHEM OCH SKOLOR BYGG OCH INDUSTRI VÅRDCENTRALER OCH SERVICEHEM EVENT, MÄSSOR OCH UTSTÄLLNINGAR ON- OCH OFFSHORE SERVICELOKALER

Läs mer

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3 NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT Södertull, Södra Tullgatan 3 3 Nyrenoverat på Södertull I ett av Malmö Citys bästa lägen kan vi erbjuda effektiva och representativa kontorslokaler i ett klassiskt sextiotalshus

Läs mer

Vändskivan 5 Imtech Förfrågningsunderlag RAMBESKRIVNING - HUS

Vändskivan 5 Imtech Förfrågningsunderlag RAMBESKRIVNING - HUS Handling 6.2 Sidantal 3 Vändskivan 5 Imtech Förfrågningsunderlag RAMBESKRIVNING - HUS Totalentreprenad om och tillbyggnad Upprättad av Galären i Luleå AB Bet Ändringen avser Sign INNEHÅLLSFÖRTECKNING 0

Läs mer

BYGG STORT OCH SPÄNNANDE I TRÄ

BYGG STORT OCH SPÄNNANDE I TRÄ BYGG STORT OCH SPÄNNANDE I TRÄ Nationella träbyggnadsstrategin 2006-2008 Kv Styrmannen, Umeå Innehåll 1. Byggfakta... 1 2. Bakgrund... 2 Varför byggs detta i trä?... 2 Tidigare erfarenheter... 2 Träets

Läs mer

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär När man misstänker att det finns hälsobesvär kopplade till en byggnad, är det ibland svårt att veta hur man ska agera. Även om

Läs mer

CHALMERSFASTIGHETER KONTOR/UTBILDNINGSLOKAL (DEL AV PLAN 5) GIBRALTARGATAN 1C JOHANNEBERG 31:10 GÖTEBORG

CHALMERSFASTIGHETER KONTOR/UTBILDNINGSLOKAL (DEL AV PLAN 5) GIBRALTARGATAN 1C JOHANNEBERG 31:10 GÖTEBORG CHALMERSFASTIGHETER KONTOR/UTBILDNINGSLOKAL (DEL AV PLAN 5) GIBRALTARGATAN 1C JOHANNEBERG 31:10 GÖTEBORG KORTFATTADE BRANDTEKNISKA PROJEKTERINGSANVISNINGAR Antal sidor: 7 Projektnr: 845 24 02 Författare:

Läs mer

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013 PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013 EN RESULTATSAMMANFATTNING FÖRORD Detta är en sammanfattning av rapporten Prisstudie av ett typhus för kontor år 2013. Den fullständiga rapporten är framtagen

Läs mer

Vy framifrån Sektion uppifrån (horisontell) Sektion från sidan (vertikal) Vy framifrån Sektion uppifrån (horisontell) Sektion från sidan (vertikal)

Vy framifrån Sektion uppifrån (horisontell) Sektion från sidan (vertikal) Vy framifrån Sektion uppifrån (horisontell) Sektion från sidan (vertikal) Entréer i flerbostadshus skiljer sig mycket åt i rymlighet och mått. Syftet med utformningen av Happy Mail har varit att göra en som skulle kunna sammanfogas och komponeras på ett stort antal olika sätt.

Läs mer

Fastigheten. Agne 16. Köping Kommun

Fastigheten. Agne 16. Köping Kommun Fastigheten Agne 16 Köping Kommun Sammanfattning Agne 16 Fastighetsbeteckning Agne 16 Kommun Köping Adress Scheelegatan 25 Upplåtelseform Äganderätt Lagfaren ägare Nb Nordiska Byggsystem AB Byggår 1943

Läs mer

Residenset i Östersund din nya företagsadress?

Residenset i Östersund din nya företagsadress? PROSPEKT Residenset i Östersund din nya företagsadress? Välkommen till Länsresidenset i Östersund, stadens äldsta stenbyggnad med ett högt kulturhistoriskt värde. Tillsammans med tillhörande park utgör

Läs mer

Inspektion av arkivlokaler hos Kungl Konsthögskolan

Inspektion av arkivlokaler hos Kungl Konsthögskolan Inspektionsprotokoll 1(4) Bevarandeavdelningen Sebastian Grette Inspektion av arkivlokaler hos Kungl Konsthögskolan Datum: 2005-06-22 Tid: Kl 13.30-14.30 Plats: Skeppsholmen, Stockholm Närvarande: NN,

Läs mer

Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR. 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar. Betydelse av räddningstjänstens insats

Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR. 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar. Betydelse av räddningstjänstens insats Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar Byggnader ska utformas med sådant brandskydd att brandsäkerheten blir tillfredsställande. Utformningen av brandskyddet ska

Läs mer

PM 4 Utrymning med hjälp av räddningstjänst

PM 4 Utrymning med hjälp av räddningstjänst 1 (7) PM 4 Utrymning med hjälp av räddningstjänst Avser Utrymning med hjälp av räddningstjänst Gäller fr.o.m. 2014-11-27 1. Inledning Detta PM syftar till att tydliggöra frågor som är kopplade till utrymning

Läs mer

Erfarenheter från ett renoveringsprojekt

Erfarenheter från ett renoveringsprojekt Erfarenheter från ett renoveringsprojekt Arne Elmroth Professor em. i Byggnadsfysik Brf. Storuven, Rekorderlig Renovering Åtgärder som genomförts 1. Ny takvåning på en av byggnaderna med energieffektiv

Läs mer

ETT HÅLLBART BYGGSYSTEM

ETT HÅLLBART BYGGSYSTEM ETT HÅLLBART BYGGSYSTEM DET FINNS MÅNGA SOM KAN GJUTA ETT BETONGELEMENT VI ERBJUDER ETT UNIKT SYSTEM FRÅN FÖRPROJEKTERING TILL UPPFÖLJNING. INNEHÅLL Det finns många som kan gjuta ett betongelement 5 Prefab.

Läs mer

Betan Mikael Otterström Betgatan 53 Anders Paulsson 2014-12-12 Rev 2015-02-01 Bjerking AB

Betan Mikael Otterström Betgatan 53 Anders Paulsson 2014-12-12 Rev 2015-02-01 Bjerking AB Sida 1 (8) Åtgärdsförslag Uppdragsnamn Betan Mikael Otterström Betgatan 53 754 49 Uppsala Uppdragsgivare Mikael Otterström Betgatan 53 Vår handläggare Anders Paulsson Datum 2014-12-12 Rev 2015-02-01 (avsnitt

Läs mer

Arbetsmiljöplan 2011 Institutionen för Biologisk grundutbildning

Arbetsmiljöplan 2011 Institutionen för Biologisk grundutbildning Uppsala 2011-05-09 Torgny Persson Arbetsmiljöplan 2011 Institutionen för Biologisk grundutbildning Planen har utformats av: Jan, skyddsombud Anne-Maj Gustafsson, skyddsombud Andreas Eriksson, studentrepresentant

Läs mer

NSP Brasvärme -funktion och design

NSP Brasvärme -funktion och design Monteringsanvisning NSP Markör bild NSP Brasvärme -funktion och design Användningsområde -Avståndsreducering för CE-godkända braskaminer/eldstäder/skorstenar med avståndskrav till brännbart material. -n

Läs mer

Heda. Byggelement. Hög kvalitet och flexibilitet till rätt pris

Heda. Byggelement. Hög kvalitet och flexibilitet till rätt pris Heda Byggelement Hög kvalitet och flexibilitet till rätt pris Kostnadseffek tiva lösningar med prefabricerade byggelement I takt med att byggtiderna blir allt kortare och kraven på rationella lösningar

Läs mer

För decibel gäller inte vanligt plus och minus. 30 + 30 db blir därför inte 60 db (rätt svar är 33 db). 30+20 = 30 db och 30+30+30 = 35 db, osv.

För decibel gäller inte vanligt plus och minus. 30 + 30 db blir därför inte 60 db (rätt svar är 33 db). 30+20 = 30 db och 30+30+30 = 35 db, osv. För decibel gäller inte vanligt plus och minus. 30 + 30 db blir därför inte 60 db (rätt svar är 33 db). 30+20 = 30 db och 30+30+30 = 35 db, osv. Ljudnivå från installationer (till exempel VVS) i utrymmen

Läs mer

Carl-Mikael Siljedahl, AlbaCon AB, på uppdrag av byggherren. Objekt: 9185

Carl-Mikael Siljedahl, AlbaCon AB, på uppdrag av byggherren. Objekt: 9185 1(7) Av Svensk Brand- och Säkerhetscertifiering certifierat besiktningsföretag Konsulterande ingenjörer och certifierade besiktningsmän inom förebyggande brandskydd BRANDSKYDDSDOKUMENTATION - 2006 Objekt:

Läs mer

... i i i PRODUKTREDOVISNING UPPSALA UNIVERSITETS BIOMEDICINSKA CENTRUM (BMC) NUMMER 104 SEPTEMBER 1974 ERS -

... i i i PRODUKTREDOVISNING UPPSALA UNIVERSITETS BIOMEDICINSKA CENTRUM (BMC) NUMMER 104 SEPTEMBER 1974 ERS - 14... B i i i PRODUKTREDOVISNING UPPSALA UNIVERSITETS BIOMEDICINSKA CENTRUM (BMC) NUMMER 14 SEPTEMBER 1974 ERS - KBS-ANVISNINGAR NR DATUM 1 Regler för yt- och volymberäkning mars 66 2:2 Rumsbeskrivningar

Läs mer

Kv THALIA 17, HELSINGBORGS STAD OMBYGGNAD AV FLERBOSTADSHUS

Kv THALIA 17, HELSINGBORGS STAD OMBYGGNAD AV FLERBOSTADSHUS 1(10) Kv THALIA 17, HELSINGBORGS STAD OMBYGGNAD AV FLERBOSTADSHUS BRANDSKYDDSDOKUMENTATION PRELIMINÄRHANDLING Uppdragsnummer : 10130141 Nr 03-31 enligt SBF norm 1998:1 Helsingborg 2009-12-15 Anders Bengtsson

Läs mer

OBJEKTBESKRIVNING. VärderingsInstitutet BRÄCKE BRÄCKE 5:7. avseende fastigheten

OBJEKTBESKRIVNING. VärderingsInstitutet BRÄCKE BRÄCKE 5:7. avseende fastigheten VärderingsInstitutet OBJEKTBESKRIVNING avseende fastigheten BRÄCKE BRÄCKE 5:7 Värderingsinstitutet Södra Norrland AB www.fastighetsvarde.se Tel 0650/99500, 060/101650 OBJEKTBESKRIVNING Objekt: Fastigheten

Läs mer

Välkommen hem. Din guide i din byggprocess

Välkommen hem. Din guide i din byggprocess Välkommen hem Din guide i din byggprocess l J f H Välkommen till Berg! Varmt välkommen till oss på miljö- och byggenheten i Bergs kommun. Vi finns här för att hjälpa dej i ditt byggprojekt. En del av vårt

Läs mer

Enklare idrottshallar

Enklare idrottshallar FASTIGHETSKONTORET IDROTTSFÖRVALTNINGEN 2013-01-29 Kontaktperson fastighetskontoret Jenny Rydåker Projektavdelningen Telefon: 08-508 270 16 jenny.rydaker@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2013-03-05

Läs mer

Byggproduktion I - BYGB15 TENTAMEN

Byggproduktion I - BYGB15 TENTAMEN Byggproduktion I - BYGB15 TENTAMEN Tid Måndagen den 29 mars 2010, kl. 08.15-13.15 Plats Universitetets skrivsal Ansvarig Jens Beiron, kan nås via mobiltel 0705-977997 eller ank 12 54 Hjälpmedel Miniräknare

Läs mer

Dalgången. Nockebyhov

Dalgången. Nockebyhov Dalgången Nockebyhov Trivsamt i Nockebyhov Nockebyhov är en trivsam stadsdel i Bromma. Området ligger attraktivt beläget mellan Mälarens strand och Judarskogen vilket ger närhet till såväl naturreservat

Läs mer

Förstudie till solcellsanläggning vid Prästbolet 1:4, Hjo kommun för Knäpplan vind II ekonomisk förening

Förstudie till solcellsanläggning vid Prästbolet 1:4, Hjo kommun för Knäpplan vind II ekonomisk förening Förstudie till solcellsanläggning vid Prästbolet 1:4, Hjo kommun för Knäpplan vind II ekonomisk förening Innehållsförteckning: sida 1. Inledning och idé 2 2. Val av plats 2 3. Anläggningens storlek 3 4.

Läs mer

det är inne att vara ute

det är inne att vara ute Öppenhet och utsikt Terrasser i sollägen Vindskyddad insida Naturen in på knuten Mitt i Stenungsund TANKAR Solgårdsterrassen, stadsdelen Från Parkers väg leds en huvudgata in till Solgårdsterrassen. Den

Läs mer

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

BYGG- och INSTALLATIONSTEKNIK

BYGG- och INSTALLATIONSTEKNIK KURSINBJUDAN 2015 > 7-8 maj i Göteborg > 24-25 september i Stockholm > 13-14 oktober i Malmö > 1-2 december i Stockholm 2015 NYA KURSTILLFÄLLEN BYGG- och INSTALLATIONSTEKNIK för icke byggare - att tolka

Läs mer

AEG CENTRALDAMMSUGARE AEG OXYGEN. Installationsmanual. Installation manual

AEG CENTRALDAMMSUGARE AEG OXYGEN. Installationsmanual. Installation manual AEG CENTRALDAMMSUGARE Installationsmanual AEG OXYGEN Central vacuum system Installation manual 2 2 AEG installationsmanual Innehåll Installtion av centraldammsugare Placering av centralenhet... 3 systemets

Läs mer

4-2014. Centralt läge för hyresrätter Sid 8

4-2014. Centralt läge för hyresrätter Sid 8 Objektivt 4-2014 Exklusiva egnahem i Lund Sid 2 8-vånings punkthus i Svedala Sid 6 Centralt läge för hyresrätter Sid 8 På Källbyområdet i södra Lund har NIMAB Entreprenad uppfört totalt 20 stycken exklusiva

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning och översiktlig beskrivning av Handelshögskolans lokalbehov vid en ombyggnation av hörnet Vasagatan och Haga kyrkogata

Verksamhetsbeskrivning och översiktlig beskrivning av Handelshögskolans lokalbehov vid en ombyggnation av hörnet Vasagatan och Haga kyrkogata Per Cramér, dekanus Anders Grund, campuschef Catharina Tillman, kanslichef 2013-11-26 kompletterad 2014-05-28 1 / 5 Verksamhetsbeskrivning och översiktlig beskrivning av Handelshögskolans lokalbehov vid

Läs mer

SkeKraft Bredband Så funkar det - steg för steg

SkeKraft Bredband Så funkar det - steg för steg SkeKraft Bredband Så funkar det - steg för steg SkeKraft Bredband - Steg för steg 1. Etappvis utbyggnad När vi bygger fibernät gör vi det etappvis för att vara så effektiva som möjligt. Att bygga fibernät

Läs mer

Nya lägenheter i Forshaga

Nya lägenheter i Forshaga Nya lägenheter i Forshaga Forshagabostäder presenterar förslag på nybyggnation av 26 lägenheter. Tomterna för de nya husen ligger på Geijersgatan och Storgatan i Forshaga. I denna broschyr kan du läsa

Läs mer

Kapitel 3 Fönster och dörr... 3

Kapitel 3 Fönster och dörr... 3 13.08.2012 Kapitel 3... 1 DDS-CAD Arkitekt 7 Fönster och dörr Kapitel Innehåll... Sida Kapitel 3 Fönster och dörr... 3 Fönster... 3 Placera med gitter... 5 Relativ positionering... 7 Fasta fönster... 8

Läs mer

Bildande av parkeringsbolag

Bildande av parkeringsbolag FÖRSLAG 1(6) Siv Lejefors, koncernjurist 011-15 11 15, 073 030 1955 Kommunfullmäktige Bildande av parkeringsbolag Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att 1. Godkänna att Norrköping Rådhus AB

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks föreskrifter om utförande, utrustning och användning av skyddsrum; Utkom frän

Läs mer

Information till mäklare som förmedlar bostadsrätter inom Bostadsrättsföreningen Svea artilleri4.

Information till mäklare som förmedlar bostadsrätter inom Bostadsrättsföreningen Svea artilleri4. Mäklar information 2010 www.sveaartilleri4.se Information till mäklare som förmedlar bostadsrätter inom Bostadsrättsföreningen Svea artilleri4. Denna information riktar sig enbart till mäklare som förmedlar

Läs mer

Bakgrund. Tidigare SABO tävlingar har renderat i ca 1 400 lägenheter

Bakgrund. Tidigare SABO tävlingar har renderat i ca 1 400 lägenheter Petter Jurdell Bakgrund Behov av nyproduktion till rimlig prisnivå Behov av mindre infill-projekt, nyttjar redan utbyggd infrastruktur Del av vårt långsiktiga arbete för att produktutveckla produktionsmetoder

Läs mer

Boendeansvar vem ansvarar för underhållet av bostaden?

Boendeansvar vem ansvarar för underhållet av bostaden? Boendeansvar vem ansvarar för underhållet av bostaden? Som en grundprincip gäller att bostadsrättshavaren, den boende, har ansvaret för underhållet av sin lägenhet, och att bostadsrättsföreningen ansvarar

Läs mer

VISBY KV SOLROSEN 1 SÄVSKOLAN. F-HUSET SKADEINVENTERING BYGG OCH VVS 2011-11-18

VISBY KV SOLROSEN 1 SÄVSKOLAN. F-HUSET SKADEINVENTERING BYGG OCH VVS 2011-11-18 VISBY KV SOLROSEN 1 SÄVSKOLAN. F-HUSET SKADEINVENTERING BYGG OCH VVS 2011-11-18 UPPDRAGSGIVARE Region Gotland Samhällsbyggnadsförvaltningen Visborgsalle 19 621 81 Visby KONSULT Engma AB Västerhejde Bjärs

Läs mer

ENKEL MONTERING MINIMALT UNDERHÅLL MINIMAL DRIFTKOSTNAD

ENKEL MONTERING MINIMALT UNDERHÅLL MINIMAL DRIFTKOSTNAD BASICTM Ett patenterat backströmningsskydd som effektivt förhindrar brandgasspridning via ventilationen. En kostnadseffektiv lösning för exempelvis hotell, lägenheter och äldreboende. ENKEL MONTERING MINIMALT

Läs mer

EN LITE SMARTARE SKOLA NYHET!

EN LITE SMARTARE SKOLA NYHET! EN LITE SMARTARE SKOLA NYHET! Behovsstyrd ventilation KLOSS SMART KLOSS heter vårt specialdesignade modulsystem för förskola och grundskola. Det är flexibelt och utbyggbart i ett eller två plan och kan

Läs mer

Detta vill jag få sagt!

Detta vill jag få sagt! Kv Jöns Ols, Energisnålt med konventionell teknik 28 oktober 2004 Byggherrens betydelse Catarina Warfvinge Univ lekt i Installationsteknik vid LTH Uppdragsledare på WSP Byggnadsfysik Detta vill jag få

Läs mer

Policy för skötsel och renovering av bostadsrätter, Brf Finnberget

Policy för skötsel och renovering av bostadsrätter, Brf Finnberget POLICY FÖR SKÖTSEL OCH RENOVERING 1(6) Policy för skötsel och renovering av bostadsrätter, Brf Finnberget Ansvar för skötsel och renovering Enligt 13 i Föreningens stadgar gäller att Bostadsrättshavaren

Läs mer