Kv Trollsländan 22, Sveavägen 5 Duvbo villastad, Sundbybergs kommun. Antikvarisk förundersökning

Transkript

1 Kv Trollsländan 22, Sveavägen 5 Duvbo villastad, Sundbybergs kommun Antikvarisk förundersökning ADRESS Fagerdalsgatan 9, Sundsvall Alt.adress Kungsklippan 12, Stockholm TELEFON

2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Sammanfattning... 4 Gällande föreskrifter och förutsättningar... 5 Riksintresset Duvbo [AB 36] (Sundbybergs sn)... 5 Gällande bestämmelser i detaljplan... 5 Historik Duvbo... 6 Beskrivning Kv Trollsländan 22, Sveavägen Exteriör Interiör Summering Foto Kvalitéer och karaktär Värdebärare i fastigheten Källor

3 Inledning ADL Creativa AB, antikvarie Anders Stjernberg, har på uppdrag av läkare Lucian Grema, Sundbyberg, genomfört en antikvarisk förundersökning av kv Trollsländan 22, Duvbo, Sundbyberg. Arbetet har genomförts under juli månad En antikvarisk förundersökning är en fristående utredning som ska tydliggöra byggnadens eller del av byggnads kulturvärden, kvaliteter och karaktärsegenskaper, samt identifiera vilka företeelser som är värdebärare. Det är en oberoende granskning och bedömning som inte tar ställning till eventuellt planerade framtida förändringar. Enligt PBL får särskilt värdefulla byggnader inte förvanskas. (Kap 8 13) Enligt följande paragraf ska byggnadsverket underhållas så att de särskilda värdena bevaras. (Kap 8 14) och ändring av byggnad ska alltid utföras varsamt med hänsyn till dess karaktärsdrag (Kap8 17). Detta gäller vid såväl utvändig som invändig ändring. Varsamhetskravet syftar bl.a. till att tillvarata sådana kvaliteter som har positiva värden för boende och brukare. Det kan vara rumssamband, rumsvolymer och tillgång till förvaringsutrymmen samt karaktäristiska inredningsdetaljer såsom skåpsinredningar, dörrar, paneler och beslag. 3

4 Sammanfattning Duvbo, starx norr om Sundbybergs centrum, blev genom AB Hem på Landet, grundat 1899, ett av de första egna hemområdena i Stockholm. Målet för verksamheten var enligt bolagsordningen att "efter inköp av egendomar genom försäljning, uthyrande och bebyggande bereda egna hem, företrädesvis åt arbetare och mindre bemedlade". AB Hem på Landet upprättade en stadsplan med 325 tomter, anlade vägar och öppna platser, borrade gemensamma brunnar, uppförde badhus, tvättstuga och mangelbod vid Lötsjön, ordnade lån och hjälpte de unga arbetarfamiljerna på traven med villabyggandet. Bolaget skötte det mesta och utvecklingen gick med rasande fart. Kv Trollsländan 22, ursprungligen Höken 6, Sveavägen 5, tillhör de ursprungliga tomterna i den första byggnadsetappen. Fastigheten består idag av ett bostadshus och ett mindre uthus sydväst på tomten. Bostadshuset var ursprungligen, enligt ritningar ett egnahem i ett och ett halvt plan om 2rum och kök, ritat med tidstypisk utformning av liggande och stående träpanel och sadeltak med papp. Huset saknade källare. Det framhölls som det billigaste alternativet i AB Hem på landets informationsskrift, utan egentliga detaljer eller några påkostade materialval. Färgsättningen är gul på ritningarna. Bostadshuset har under 1900-talet byggts om i flera etapper. Det är idag fortfarande ett litet hus, men närmast dubbelt så stort, 4 rum och kök. Den enkla volymen har fått ett mer komplicerat uttryck genom utbyggnad av bottenplanet där en veranda blivit hall och det övre planet erhållit ett rum till. Detta har medfört en tornbyggnad i sydöst och ett mer komplicerat sadeltak med två frontespiser.till detta kommer en enplans volym mot söder med platt tak som brukas som terrass för det övre planet. Hela exteriören har dessutom bytts ut materialmässigt träpanelen har i sin helhet klätts in med grå eternitskivor, takmaterialet är numera tvåkupigt lertegel och terrassplanet samt hörntornet i sydöst är inklätt med falsad plåt. Interiören är i bottenplanet och i övre planet i sin helhet ytskiktsmässigt helt förändrat. Alla kakelugnar är borta, centralvärme har installerats med vattenbaserade radiatorer. En öppen spis från 1950-talet finns i vardagsrummet, i övrigt är det mesta 1970-tal innerdörrar, väggtapeter och paneler, takmaterial etc. I källarplanet, som också byggdes om helt ca 1950 är merparten från den tiden. Utrustning för radonventilation har monterats strax norr om huvudentrén. Fastigheten bär möjligen till sitt yttre trädgård med fruktträd och bärbuskar, planteringar med rosor i viss mån sitt ursprung med heder men huvudbyggnaden saknar det mesta av sitt ursprung. Det är idag en starkt förändrad byggnad. Rent estetiskt har det blivit en sorts hybrid och det karaktäriseras mest av avsaknad av karaktär. Det kulturhistoriska värdet får därför sägas vara tämligen blygsamt. För att tillhöra den tidigaste generationen bostadshus i AB Hem på landets satsning i Duvbo berättar det mindre om denna epok än det folkhemssverige som växte sig starkt främst efter andra världskriget och fram till det moderna Sveriges 1970-tal. Det är naturligtvis en historia i egen rätt, men har mindre med det riksintressanta perspektiv som lagts över Duvbo. Karaktären präglas inte av egnahemsrörelsens insats för och med mindre bemedlade medborgare i samhället, utan snarare av det korporativa Sveriges likriktning och därför inte av det som framhålls vare sig i riksintressebeskrivningen eller det kommunala programmet. 4

5 Gällande föreskrifter och förutsättningar Riksintresset Duvbo [AB 36] (Sundbybergs sn) Duvbo utgör riksintresse för kulturmiljövården. Motivering: Egnahemsmiljö som tillkom 1899 på enskilt initiativ och efter flera stora industrietableringar (bl a Sieverts kabelverk 1888). En av landets första egnahemsområden, som speglar idéerna och organisationsformerna i egnahemsrörelsens första skede och planutveckling, samt byggandet kring sekelskiftet Den första i en rad av områden utvecklade av AB Hem på landet. Utvidgning mot väster på 1920-talet, som visar den fortsatta utvecklingen av egnahemsområdet Uttryck för riksintresset: Planläggningen med terränganpassat gatunät, flera mindre parker och gemensamma funktioner som kyrka och skola centralt placerade i den äldre delen av området. Individuellt formade flerfamiljsvillor och uthusbyggnader på stora tomter, inbäddade i en rik grönska talets utvidgning av området med sitt mer regelbundna gatunät och större enhetlighet i villornas placering och utformning. Gällande bestämmelser i detaljplan Gällande detaljplan C102 för Duvbo är fastlagd och utgår från 1941 års version av samma C102. Ändringen tillkom för att säkerställa områdets kulturhistoriska värden infördes skyddsbestämmelsen lilla q, som innebär att Duvbo utgör en sådan värdefull miljö som avses i 3 kap 12 PBL (numera kap 8 13) och därmed att miljön som helhet inte får förvanskas. Rivningsförbud råder för att markera områdets värde och status. Efter särskild prövning får dock stadsbyggnadsnämnden medge rivning av byggnad som inte bedöms vara särskilt värdefull. En varsamhetsbestämmelse, k, infördes vid samma tillfälle. Vid ändringar och nytillskott skall de särdrag och värden hos miljö och bebyggelse som anges i särskilt miljöprogram beaktas. I Duvbo - värt att värna, en skrift utgiven av Sundbybergs stad. Råd och riktlinjer för underhåll och renovering, om-, till- och nybyggnad sägs följande: Idag är det gatunätet, parkerna, kyrkan, skolan och spruthuset, de stora trädgårdarna, den rikliga växtligheten och villorna från den tiden, som kan berätta om de idéer som en gång formade samhället. Avtrycken i den fysiska miljön som skapats genom människors strävan mot en drägligare tillvaro. Det är en viktig historia att föra vidare. Det är detta riksintresset syftar till, genom att bevara stadsmönstret och samhällsbildningen som helhet, där de enskilda byggnaderna och trädgårdarna utgör komponenterna. 5

6 Historik Duvbo Industrialiseringen av Stockholm och den stora inflyttningen av människor som sökte arbete skapade stora bostadsproblem under det sena 1800-talet, i synnerhet då de flesta utgjordes av fattiga, som flydde landsbygdens överbefolkade byar. Sundbyberg utgjorde en av de första förstadssatsningarna i Stockholmsregionen 1. Redan året efter Bergslagsbanans tillkomst år 1878 började ägaren av Sundbybergs egendom, Anders Petter Löfström, vid dess första station norr om Stockholm exploatera sin mark. Trots den besvärliga topografin anlades Sundbyberg efter en strängt regelbunden amerikansk plan med breda raka brandgator. Tomtarealen var vanligen ca 900 kvm. I allmänhet byggdes trävillor för två familjer med lägenheter om 2-3 rum och kök. Förstaden växte raskt och hade 900 invånare år En väsentlig förutsättning för den snabba utvecklingen var att P. J. Ekmans mekaniska snickerifabrik flyttat ut till Sundbyberg från sin gamla hemvist på Kungsholmen. Den svenska snickeriindustrin utvecklade efter amerikanskt föredöme den virkessnåla och snabba metoden att bygga trähus av spåntade bräder på regelstomme där förutsättningen var en utvecklad sågindustri och maskintillverkad spik. Sundbyberg utvecklades därefter raskt mot en industrialiserad förstad, som blev köping Industrierna erbjöd arbete och nya skaror inflyttade. Bostadsnöden i regionen fortsatte bildade en grupp arbetare Föreningen Egna Hem, som skulle ta tillvara medlemmarnas intresse att skapa sig egna bostäder. Bristen på kapital tycktes dock omöjliggöra projektet. Till deras hjälp kom rotemannen i Hedvig Eleonora församling, Carl Alm ( ). Han blev initiativtagare till bildandet av ett nytt bolag och var den som lyckades insamla erforderligt aktiekapital, bl a från verkstadsindustrin Separators grundare John Bernström. Alm var en kyrkligt och socialt engagerad man och dessutom medarbetare till Sundbybergs grundare Löfström. Den 15 mars 1899 ombildades föreningen till aktiebolag - AB Hem på Landet 3. Under samma år beslöt man att uppföra bolagets egnahem på torpet Dufvebols ägor, i Spånga socken. Egendomen ägdes då av A P Löfströms son, som sålde marken och använde pengarna till fortsatt uppbyggande av Sundbyberg. Målet för verksamheten var enligt bolagsordningen att "efter inköp av egendomar genom försäljning, uthyrande och bebyggande bereda egna hem, företrädesvis åt arbetare och mindre bemedlade". Aktieägarnas vinst skulle begränsas till högst 6 %. Återstoden skulle fonderas och användas till samhällenas bästa. AB Hem på Landet upprättade en stadsplan med 325 tomter, anlade vägar och öppna platser, borrade gemensamma brunnar, uppförde badhus, tvättstuga och mangelbod vid Lötsjön, ordnade lån och hjälpte de unga arbetarfamiljerna på traven med villabyggandet. I maj 1899 togs det första spadtaget, i september flyttade de första Duvboborna in och vid jultiden stod tolv villor klara. Varje tomt fick ha 1 Lagercrantz, Bo: Hur Duvbo kom till. Ur Spånga sockens historia. Stockholm Sundbybergs museum. Artikel av Lena A Löfström. 3 Artikel av Jonas Ferenius och Lars Johannesson: Ur Hem på landets arkiv. Se även Dufbo och Solhem. FRÅN NÅGRA UTFLYKTER TILL AKTIEBOLAGETs HEM PÅ LANDET EGENDOMAR DUFBO, VÄRSTA OCH KJÄLLVESTAGÅRDARNA. Stockholm (författare ej angiven) 6

7 endast ett hus med högst två kök. Ägarfamiljen kunde under de första, ekonomiskt dryga åren hyra ut den ena lägenheten. Stadsplanen, med sina mjukt böjda gator och allmänna platser anpassade efter terrängen, var för sin tid modern. Den skilde sig märkbart från de tidigare arbetarförstädernas slentrianmässiga rutnätsplaner. I gamla Duvbo fick var och en i stort sett bygga efter eget tycke. Man inspirerades av borgerskapets imposanta enfamiljsvillor och snickarglada sommarnöjen, varför de äldsta egnahemmen ibland kan liknas vid miniatyrer av dessa. Ambitionen att vara originell var lika stor i Duvbo som någonsin i Djursholm eller Saltsjöbaden. Och hur såg de första Duvbo-villorna ut? Naturligtvis kunde man inte räkna med att det nya samhället skulle skapa sig en egen arkitekturstil. Det fanns redan gott om förebilder, nar det gällde snickeriarkitektur, alltifrån grosshandlarnas sommarnöjen och de välbärgade djursholmarnas och saltsjöbadsbornas snickarglada villor till mera modesta och därigenom som mönster för Duvbopionjärerna mera tillämpliga utkantsvillor. Några påtagliga och ofta upprepade förebilder går inte heller att återfinna. Tvärtom tycks ambitionen att vara originell ha spelat en lika stor roll i Duvbo i förhållande till de resurser som stod där till buds som i de rikas villastäder, dar dylika ambitioner att havda individuella egenarter fick desto större spelrum. Den första villan i Duvbo stod färdig redan före utgången av år 1898 och hade byggts för trädgårdsmästaren S. G. Winbergs räkning. Planen ter sig mycket ekonomisk med sin närmast kvadratiska form, där rummen grupperar sig kring en central skorstensstock. Varje våningsplan rymmer trapplan, kök samt två rum, av vilka det ena som ligger närmast köket ar något mindre an det andra. Men den påtagliga ekonomin i planen gav klart spelrum för arkitektoniska ambitioner 1903 omfattade Duvbo totalt 140 villor innehållande 240 lägenheter. Invånarantalet var uppe i 1210 personer. Detta år blev municipalsamhälle, vilket innebar ett kungligt förordnande om att byggnadsstadga, brandstadga, ordningsstadga och hälsovårdsstadga för rikets städer»i tillämpliga delar skulle gälla» för det nya samhället. Därmed hade Duvbo nått sin slutgiltiga samhällsorganisation. Befolkningsökningen hade redan kulminerat. Blott ett begränsat antal tomter återstod inom det ursprungliga området nådde man över invånare. Den aktuella tomten Trollsländan 22 var en av de sista som bebyggdes 4. De närmaste åren ökade befolkningstalet blott med personer. Duvbo växte vidare men hade en begränsning till ytan. Redan 1904 bildades därför ett annat expansionsområde kallat Solhem av samma bolag. I samband med att Spånga kommun upplöstes vid nyåret 1949, överfördes Duvbo till Sundbybergs stad varvid municipalsamhället upplöstes. På nästa sida två bilder från Sveavägen under tidigt 1900-tal 5. 4 Enligt en stor och omfattande bok, Svensk villabebyggelse i ord och bild, presenteras villorna i Duvbo år Enligt den är 1 byggd 1899, 69 stycken perioden , endast 6 följande decennium. I bokverk av denna sort förekommer ju inte alla fastigheter då ägarna fick betala för att synas. Men det indikerar hur få som tillkom efter Ahlborn, Kenneth&Arnell, Håkan: Sundbyberg. En bildsamling Höghus förlag, Morgongåva. 7

8 Antikvarisk förundersökning 8

9 Beskrivning Kv Trollsländan 22, Sveavägen 5 Karta över Duvbo, Sundbybergs stad 6. Utsnitt ur adresskartan, Sundsbybergs stad. Duvbo är en stadsdel i Sundbybergs kommun dominerad av cirka 300 äldre villor och en mindre andel flerbostadshus. Området är tillsammans med Hästhagen, Ursvik och Tulemarken Sundbybergs enda utpräglade villaområden. 6 Sundbyberg 2013.pdf 9

10 Duvbo gränsar i öster mot Centrala Sundbyberg, i söder mot och Ulvsundavägen; och Västerort inom Stockholms kommun, i väster mot Rissne. I norr avskiljs Duvbo genom ett grönområde från flerbostadshusen i Hallonbergen. Ändrad stadsplan 1941 visar kv Höken, som numera heter Trollsländan. 10

11 Aktuell fastighet avsöndrades 1899 från Duvbo nr 1 (Duvebol 1:12) som var ett mycket stort markområde, vilket i sin tur delades upp i 325 tomter. Sveavägen tillhör de gator som fanns med i den ursprungliga planen för utförsäljning och tomten fick beteckningen nr 10. Kvartersnamnen bör ha upprättats tidigt. I Duvbo municipalsamhälle låg tomten inom kvarteret Höken 6. Mellan egnahemsbolaget och muraren S E Eriksson 7 föreligger ett köpeavtal 1899 på Höken 6. Bostadshuset är enligt uppgift uppfört Vid tiden för bygget bodde på Sveavägen 1 handlanden A Nilsson (Slottet), nr 7 byggmästaren A Kleist och frk F Berg (Gustafsro); nr 11 fru E Sandberg, barnmorska,(klippan) och nr 15 Per Nilsson (Gustafsro). Allt enligt en upprättad telefonbok Efter att Spånga kommun upphört och marken överförts till Sundbyberg 1949 ingick den i Sundbyberg 1:725. Därefter kallades den stadsäga 1949 fram till området fick nya kvartersnamn, möjligen så sent som Den uppgiften har jag inte kunnat kontrollera. Först betecknades den Trollsländan 3 och numera 22. Tomten omfattar idag 1024 kvm. En odaterad tomtkarta i stadens arkiv visar dagens förhållanden, tomten bebyggd med två hus ett bostadshus och ett mindre förråd i söder. Tomten strax intill i norr, nr 2, har under 1980-talet styckats om (nr 20 och 21) och två nya hus har byggts under 1980-talet och nr 4(2 i söder har byggts om med ett nytt hus Karta över Trollsländan 22(odaterad i Bygglovarkivet, Sundbybergs kommun) där tomtens areal i en separat notering uppges vara 1024 kvm. Hur detta ska tolkas då 4 kvm anges som gatumark är oklart. 7 Muntlig uppgift från arkivarie Lina Wiberg, Centrum för Näringslivshistoria i Bromma Prospekt Svenska mäklarhuset

12 Bygglovarkivet Sundbybergs stad är tämligen osorterat, hela Trollsländan ligger i en och samma mapp. Endast en bygglovhandling finns registrerad, utbyte av fönster Men här finns en ritning som är intressant. Den har påskriften Höken #6 överstruket och ersatt av stg 1949 och med påskrifter av A. Lindeborg(som möjligen ritat den) och godkänd den 12 september 1901 av Per From. Det rör sig om ett relativt enkelt men tidstypiskt hus i trä med både liggande och stående fasadpanel och troligtvis papptak, eftersom inga skivor med tvärfalsar ritats in. Det verkat inte ha planerats med källarplan. Entrén finns under det utskjutande verandataket mot öster, ingång i ett gemensamt trapphus för bägge våningarna. Bottenplanet har ett rum och kök, det övre planet ett rum och en begränsad vind mot nordväst. Kanske planerades det för uthyrning som de allra första initiativen för egna hem avsåg. Arkitektoniskt följer det snickarglädjens sena 1800-tal, möjliggjort genom sågverk och snickerifabriker, men utan påkostade detaljer eller utsmyckningar. Det är dessutom en mycket liten byggnad som kan minna om påbyggda enkelstugor från 1800.talets förra hälft. Fasadritningarna visar tidstypisk både liggande och stående panel Planritningarna I skriften Duvbo 100 år redovisas en tidig redogörelse för verksamheten i Duvbo. Texten verkar vara baserad på årsberättelser från AB Hem på Landet. Här återfinns även beskrivningar på villatyper, troligen också från bolaget, rubricerat Kostnader för villtyper i Dufbo. De finns presenterade med ritningar och byggbeskrivning i olika kostnadsslag, från den billigaste på 2000 kr 12

13 upp till den dyraste på 8000 kr. Den billigaste presenteras med namnet A. Lindeborg. Ritningen sammanfaller med den originalritning som nämns ovan. Måttmässigt verkar det delvis stämma med det hus vi kan se idag, yttermåtten 7,5x6,5 m, med 2 rum och kök, men genom ombyggnader och utbyggnader är huset dock helt olikt det befintliga huset, som idag består av 4 rum och kök och har en boarea om 89 kvm samt biytor om 50kvm. Uppgifter om senare ägare under 1900-talet har inte varit lätt att få tag i. Den enda uppgift som fastighetsregistret ger är att Gustav Ingemar Winström köpte fastigheten Han står också för den enda bygglovansökan som noterats i bygglovarkivet, en ansökan om ändring av fönster från En bouppteckning gjordes 2006 och fastigheten övertogs av änkan Edit Winström Dödsboet efter henne har nu, 2014, sålt till läkare Lucian Grema. En av två ritningar för fönsterbyte, östra fasaden år Här syns tydligt de äldre fönsterlägena då de streckade markeringarna visar tidigare format och placeringar. I ansökan talas om att slå ihop två små hallar (fönstren på ömse sidor om ytterdörren) och att den inre dörren därmed tas bort. 13

14 Exteriör Tomten sluttar svagt från väster ned mot Sveavägen i öster. Längst i väster dock en något brantare bevuxen slänt mot Trollsländan 16. Bostadhuset ligger långt indraget från gatan. Tomten avgränsas av ett grönmålat pinnstaket i fyrkantstål mot Sveavägen, ca 770 mm högt från gatans kantsten. Mot granntomterna huvudsakligen uppvuxna buskage. Grindöppning med två svarmålade grindar infästade i grindstolpar av fyrkantig huggen granit, ca 1 m höga och avslutade med krönplatta i granit. Grusgång upp mot huset med omgärdande parallella kantstensplanteringar med rosor. Gräsbevuxen tomt med uppvuxna, yviga fruktträd. På tomten finns ett flertal fruktträd såsom 5 äppelträd, 3 plommonträd, 2 körsbärsträd samt 1 päronträd. Här finns även bärbuskar såsom vinbär och krusbär. Strax sydöst om bostadshuset finns en vitmålad flaggstång i trä med stålfäste i betongfundament. På tomten två byggnader, bostadhuset och ett mindre uthus i sydväst. Strax sydväst om bostadshuset, intill slänten från grannfastigheten, finns en plattlagd yta för en utemöbel. Bostadhuset uppfört med sockel i lättbetong, utvändigt målad i grön kulör, som högst ca 850 mm i nordöst. Enligt uppgift utbytt Enluftsfönster i sockeln är nog snarare från 1950-talet och inredningen i källarplanet likaså. På detta en stomme i trä, ursprungligen med kromoxidgrönpanel, men omkring 1950 kompletterad med utanpåliggande eternitfasad, skivor ca 600x300 mm. Plåtavtäckning mot sockel med galvad stålplåt i natur, hörnfoder av släta stående bräder 95x21 mm, grå målning. Sadeltak i dubbla utföranden belagt med tvåkupigt lertegel, samt mot sydöst ett mindre plåtinklätt torn, enkelfalsat med liggande falsar, grå målning. Murad skorsten väster om nock i rött tegel med krage, vars form snarast tyder på samtida med eternitfasaden. Stuprör i nordväst och mitt på norra fasaden samt två på östra sidan. Samtliga i plåt med utslagstrattar från tak, vit målning. Rör i nordväst med originalutförande med spetsig böj. Huvudentrén mot öster med trappa i betong med 6 st plansteg av röd kalksten, svartmålat stålräcke med fyrkantpinnar och plattstål. Entrédörren i trä, rombmönster, mörkt brunbestad, villatyp ca tal. Över entrén ett brotak i trä stående på två brunmålade träslanor, undersidan vitmålad panel, avtäckt med falsad plåt på ovansidan. Ovan ytterdörren ett hål i fasaden som visar liggande dubbelfasspåntad träpanel. Samtliga fönster utbytta 1976, instickskarmar i trä, kopplade, några utåtgående, andra inåtgående, två resp tre lufter utan spröjs, formaten ändrade i samband med utbytet. Isolerglas, rödbrun lasyr både utoch invändigt. Glaslister i aluminium. Smala fönsteravtäckningar i plåt både över och under fönster. I husets sydvästra del finns en källarnedgång. Utrymmet gjutet i betong med enkeltrappa i trä. Enkeldörren med stående panel och dörrtrycke i svart bakelit(?), utfört ca På stödmursbetongen mot väster och norr finns ett enklare stålräcke, rundjärn och plattstål, dolt av träfiberskivor. Strax intill nedgången finns även ett växthus i glas. 9 OBM gruppen, besiktningsuppdrag A6385, Mattias Forsberg,

15 Interiör Bottenplan Hall Golv: Plastmatta som imiterar parkett, ljus ek Sockel: Ca 50x12 mm i furuträ, naturfärgad, lackad Vägg: Mot kök och vardagsrum en grön plasttapet; övriga väggytor stående furupanel, 75 mm bred med rundade kanter, 12 mm spår dememellan Tak: Övrigt: Ytterdörr i trä, mörkt brunbetsad Radonventilationsdon monterat på vägg över dörr, Mitsubishi Electric Vardagsrum/matplats Golv: Parkett lagd 1960-talet(?) 200x200 samt 70x200 lagda omlott Sockel: Ca 50x12 mm i furuträ, naturfärgad, lackad Vägg: Mönstrad beige tapet, vegetativt blommotiv(krysantemumliknande) i relief Tak: Furupanel, 90 mm bred, locklagd glest med breda spår om 20 mm Övrigt: Fönsterbänkar av rosa marmorimiterande typ, 180x25mm. Radiatorer med termostater insatta Bakom radiator i matplats en ljusbrun panelskiva, ca 5 mm tjock, m spår av 1970-tals typ. Öppen spis murad av gult Höganästegel, 230x64mm. Delvis med slätputs och vit målning. Rödaktig blank marmorskiva som spiselhylla. 15

16 Kök Golv: Kork o plast, 300x300mm Sockel: Saknas Vägg: Stående furupanel, 95mm bred, locklagd glest med breda spår om 18 mm Tak: Lika väggen men med smalare panel, 70 mm bred. Övrigt: Mörkbrunbetsade köksskåp. Kakel i två rader över spis, 200x200mm, bruna med bronsnyans. På murstockens väggyta sitter vitt glaserat rektangulärt kakel, 195x45mm. Spis Husqvarna Regina, kylskåp Electrolux. WC Golv: Små mörkbruna kvadratiska glaserade kakelplattor, 50x50mm Sockel: Saknas Vägg: Kakelbröstning upp till 1, 43m ö g; vita plattor 200x200 mm, däröver stående 50 mm bred dubbelfasspontpanel i furu Tak: Lika vägg Övrigt: WC inrättat 1970-tal. Enkeldörr med ramverk och tre fyllningar i furuträ Övrigt Trappa i furu. PÅ vägg sitter en låg bröstning, som fotstättning på hallen, stående furupanel, 75 mm bred med rundade kanter, 12 mm spår dem emellan. Övrig yta plasttapet upp till övervåningen, randmönster, ljus grön Övre plan 16

17 Hall Golv: Plastmatta som imiterar parkett, ljus ek Sockel: Ca 50x12 mm i furuträ, naturfärgad, lackad Vägg: Plasttapet, randmönster, ljus grön Tak: Porös board, typ Tretex, vit, lagda med smala spår Övrigt: Äldre elmätare ELGAJO men med ny mätare från Vattenfall; gammal ledning 25A/500V. Platt elradiator. Fönsterbänkskiva i vit marmor, 80x22mm. Enkla dörrar med ramverk och tre fyllningar i furuträ till sovrum och allrum. Sovrum Golv: Plastmatta som imiterar parkettgolv lika vardagsrum i bottenplanet Sockel: Ca 50x12 mm i furuträ, naturfärgad, lackad Vägg: Vit plasttapet Tak: Porös board, typ Tretex, vit, lagda med smala spår Övrigt: Fönsterbänkskiva lika hall, men andra mått 115x22 mm. Skorstensmuren där tidigare en kakelugn torde ha stått, slätputsad med vit målning. Allrum Golv: Parkett av klickgolvstyp, ekimitation Sockel: Ca 50x12 mm i furuträ, naturfärgad, lackad Vägg: Plasttapet, vit, mönstrad Tak: Porös board, typ Tretex, vit, lagda i rutmönster, ca 1170x300mm Övrigt: Flänsradiator ca 1950 invid fönsterdörr mot balkong. Fönsterbänkar saknas. Lägre enkeldörr till klädkammare med ramverk och tre fyllningar i furuträ; klädkammaren med korkmatta på trägolv, originalsockel i trä med bruten vit målning, beige papptapet på väggar och snedtak Källarplan 17

18 Hela planet Golv: Huvudsakligen gjuten betong, trä i förråd Sockel: - Vägg: Ett flertal i lättbetong, samliga med målade ytor Tak: Skivor, troligen på trä, vit målning Övrigt: Huset har motfyllda ytterväggar där den utvändiga fuktisoleringens tekniska livslängd anses vara förbrukad. Förhöjd fuktindikation noterades vid stickprovskontroll, underhållsbehov avseende fuktisolering, dränering etc. anses därför föreligga. Kraftig sprickbildning samt putssläpp förekommer i källarytterväggarna, det rekommenderas att fackman kontaktas för vidare teknisk undersökning. Elen har dragits om i huset, årtal okänt. Ny cirkulationspump Luftvärmepump installerades Både vattenburen värme och elvärme. 10 Ett flertal enkeldörrar, släta med vit målning. En gabondörrar, samtliga med 1950-talstrycken. Summering Den första bosättningen i Duvbo visar i enlighet med bolagets intentioner att arbetare av olika slag köpt tomt och hus för eget boende. Kv Trollsländan 22 vid Sveavägen 5 uppvisar ett relativt enkelt bostadshus. Ritningarna dateras från 1901, men huset uppges vara uppfört Om det ännu var murare Eriksson som var ägare kan han möjligen ha ändrat det en aning under dessa 8 år? Eller kanske var det någon annan som lät uppföra huset? Eftersom jag saknar tillgång till ägaruppgifterna är det svårt att uttala sig om. En utvidgning av övre planet och ett tillägg av ett hörntorn omkring 1910 är inte otroligt. Bevisligen har huset senare byggts om. Grundläggningen kan också ursprungligen ha varit en torpargrund, utan den höga sockelsten som ritningarna visar. Den har ersatts med en grund av betong och stomme av lättbetong, troligen efter 1945 då källarplanet uppvisar inredning från tidigt 1950-tal. Fasadernas eternit, liksom det tvåkupiga teglet på taket, torde också ha tillkommit då. Framför allt den släta, underhållsfria fasaden är ett resultat av funkisåren ändrade stilideal och grannskapet har många hus från 1930-talet som inspirationskällor. Huruvida den utbyggnad som idag finns i ett plan mot söder också tillkom då är svårt att avgöra, men nog har den formen för en sådan påverkan. Det senare bytet av ytterdörr ca 1970 och samtliga fönster med delvis andra format ovan sockelnivån 1976, är ännu mer ett resultat av en rationell lösning. Det syns i bygglovet där placeringen av nya fönster talar för mer ljus, borttagande av andra för att hindra eventuella skador om något barn snubblar i trappan. Fönsterbytet visade tydligt de äldre fönsterlägena. I ansökan talades det om att slå ihop två små hallar (fönstren på ömse sidor om ytterdörren) och att den inre dörren därmed skulle tas bort. Alltså satt mellanväggarna kvar ännu OBM gruppen, besiktningsuppdrag A6385, Mattias Forsberg,

19 Foto Foto t.v. Vy från öster Foto t.h. Huvudfasaden Foto t.v. Huvudentrén Foto t.h. Vy från söder Foto t.v. Vy från sydväst Foto t.h. Vy från sydväst 19

20 Foto t.v. Källarnedgången i sydväst Foto t.h. Vy från nordöst med norra fasaden Foto t.v. Fönster från 1976 Foto t.h. Detalj av undersida takfot med originalpanel 20

21 Foto t.v. Detalj av eternitplattor på fasad Foto t.h.del av södra fasaden, fönsterdörr mot balkong på utbyggd del Foto t.v. Del av balkong utbyggd del, vy från nordväst Foto t.h. Del av balkong utbyggd del, vy från nordöst mot uthus Foto t.v. Allrum i källaren, frilagt golv i betongmed rörledningar Foto t.h. Allrum i källare från öster 21

22 Foto t.v. Källaren med bastu i sydväst från norr Foto t.h. Källaren med pannrum och vattenberedare från sydöst Foto t.v.vardagsrum från nordöst Foto t.h. Vardagsrum/matsal från nordväst Foto t.v. Vardagsrum från söder Foto t.h. Matsal från väster 22

23 Foto t.v. Detalj av golv vardagsrum/matsal Foto t.h. Detalj av tapet i vardagsrum/matsal Foto t.v. Ytterdörren insida hall Foto t.h. Hall från norr med dörr till wc 23

24 Foto t.v. Wc Foto t.h. Hall från söder, trappa till källare/övre plan Foto t.v. Kök från öster Foto t.h. Kök från nordväst 24

25 Foto t.v. Detalj kök med väggkakel Foto t.h. Detalj kök golv Foto t.v. Foto övre planets hall från nordväst Foto t.h. Foto mot hall övre plan från sovrum i väster Foto t.v. Övre planets hall med elutrustningen Foto t.h. Trappa övre hall 25

26 Foto t.v. Allrum övre plan från sydöst Foto t.h. Allrum övre plan från nordöst Foto t.v. Detalj fönster i hall från 1976 Foto t.h. Detalj fönsterbänk i hall från 1976 Foto t.v. Detalj fönster från 1976 hall övre plan Foto t.h. Sovrum övre plan från sydöst 26

27 Kvalitéer och karaktär Kv Trollsländan 22, ursprungligen Höken 6, Sveavägen 5, tillhör de ursprungliga tomterna i den första byggnadsetappen av Duvbo. Fastigheten består idag av ett bostadshus och ett mindre uthus sydväst på tomten. Bostadshuset var ursprungligen, enligt ritningar ett egnahem i ett och ett halvt plan om 2rum och kök, ritat med tidstypisk utformning av liggande och stående träpanel och sadeltak med papp. Huset saknade källare. Det framhölls som det billigaste alternativet i AB Hem på landets informationsskrift, utan egentliga detaljer eller några påkostade materialval. Färgsättningen är gul på ritningarna. Bostadshuset har under 1900-talet byggts om i flera etapper. Det är idag fortfarande ett litet hus, men närmast dubbelt så stort, 4 rum och kök. Den enkla volymen har fått ett mer komplicerat uttryck genom utbyggnad av bottenplanet där en veranda blivit hall och det övre planet erhållit ett rum till. Detta har medfört en tornbyggnad i sydöst och ett mer komplicerat sadeltak med två frontespiser.till detta kommer en enplans volym mot söder med platt tak som brukas som terrass för det övre planet. Hela exteriören har dessutom bytts ut materialmässigt träpanelen har i sin helhet klätts in med grå eternitskivor, takmaterialet är numera tvåkupigt lertegel och terrassplanet samt hörntornet i sydöst är inklätt med falsad plåt. Interiören är i bottenplanet och i övre planet i sin helhet ytskiktsmässigt helt förändrat. Alla kakelugnar är borta, centralvärme har installerats med vattenbaserade radiatorer. En öppen spis från 1950-talet finns i vardagsrummet, i övrigt är det mesta 1970-tal innerdörrar, väggtapeter och paneler, takmaterial etc. I källarplanet, som också byggdes om helt ca 1950 är merparten från den tiden. Utrustning för radonventilation har monterats strax norr om huvudentrén. Fastigheten bär möjligen till sitt yttre trädgård med fruktträd och bärbuskar, planteringar med rosor i viss mån sitt ursprung med heder men huvudbyggnaden saknar det mesta av sitt ursprung. Det är idag en starkt förändrad byggnad. Rent estetiskt har det blivit en sorts hybrid och det karaktäriseras mest av avsaknad av karaktär. Det kulturhistoriska värdet får därför sägas vara tämligen blygsamt. För att tillhöra den tidigaste generationen bostadshus i AB Hem på landets satsning i Duvbo berättar det mindre om denna epok än det folkhemssverige som växte sig starkt främst efter andra världskriget och fram till det moderna Sveriges 1970-tal. Det är naturligtvis en historia i egen rätt, men har mindre med det riksintressanta perspektiv som lagts över Duvbo. Karaktären präglas inte av egnahemsrörelsens insats för och med mindre bemedlade medborgare i samhället, utan snarare av det korporativa Sveriges likriktning och därför inte av det som framhålls vare sig i riksintressebeskrivningen eller det kommunala programmet. Värdebärare i fastigheten * Bibehållen tomt med trädgård * De få detaljer av ursprunglighet som kan återfinnas, exvis hörntornet, takutsprångens panelning och konstruktion med karnissvängda tassar 27

28 Källor Arkiv Sundbybergs stad, Hallonbergen, bygglovarkivet, kv Trollsländan Centrum för Näringslivshistoria i Bromma, arkiv över AB Hem på landet Fastighetsregistret/Inskrivningsmyndighetens arkiv, Lantmäteriverket Litteratur Ahlborn, Kenneth&Arnell, Håkan: Sundbyberg. En bildsamling Höghus förlag, Morgongåva. Dufbo och Solhem. FRÅN NÅGRA UTFLYKTER TILL AKTIEBOLAGETs HEM PÅ LANDET EGENDOMAR DUFBO, VÄRSTA OCH KJÄLLVESTAGÅRDARNA. Stockholm (författare ej angiven) Lagercrantz, Bo: Hur Duvbo kom till. Ur: Spånga sockens historia. Stockholm 1966 Svensk villabebyggelse i ord och bild, Stockholms län, Uppsala län, Södermanlands län, Västmanlands län - avsnittet om Duvbo. Stockholm Artiklar på internet Löfström, Lena A Artikel om Duvbo. Sundbybergs museum. Ferenius, Jonas och Johannesson Lars: Ur Hem på landets arkiv. Övrigt Duvbo 100 år Duvbo villaägarförening, Hans Holgert och Lars Rydkvist, 1999 OBM-gruppen, besiktningsuppdrag A6385, Mattias Forsberg, Prospekt Svenska mäklarhuset 2014 inför försäljning av fastigheten 28