Kapitelrubrik FORM/DESIGN C. en rapport om. red. Niels Righolt. red. niels righolt FORM/DESIGN CENTER. en rapport om. En rapport om form/design center

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kapitelrubrik FORM/DESIGN C. en rapport om. red. Niels Righolt. red. niels righolt FORM/DESIGN CENTER. en rapport om. En rapport om form/design center"

Transkript

1 FORM/DESIGN C red. niels righolt en rapport om En rapport om form/design center en rapport om FORM/DESIGN CENTER red. Niels Righolt Kapitelrubrik

2

3 Innehållsförteckning Förord Förord sid 4-6 Anna Lyrevik, T F Kulturdirektör Tankar Om Framtiden sid 7-42 Niels Righolt, Vd Cultures Vision Of A Design Center Of The Future sid Alice Rawsthorne, Designkritiker, International Herald Tribune Framtidens Form/Design Center I Malmö sid Jonas Olsson, Konstnär, Formgivare Och F D Sekreterare För Rådet För Arkitektur, Form Och Design FrEmtidens Form/Design Center sid Rosana Bosch Och Rune Fjord, Designbyrån Bosch & Fjord Vad Krävs För Att Form/Design Center Ska Bli Ett Designcenter Att Räkna Med I Öresundsregionen? sid Katarina Rundgren / Matilda Plöjel, Arkitekt, Författare / Grafisk Formgivare Om Att Tänka Tillsammans, Tänka Nytt Och Tänka I Nya Banor. Rekommendationer För Form/Design Center sid Niels Righolt, Vd Cultures 3

4 Förord Ett stort tack till personalen, ledningen och styrelsen på Form/Design Center, tjänstemän inom Malmö stad och Region Skåne, sakkunniga experter och forskare, mediefolk, studenter och opinionsbildare för att välvilligt ställt sin tid och kunskap till förfogande i processen som ligger till grund för denna publikation. 4

5 Förord Förord Form/Design Center har sedan 1964 en kontinuerlig verksamhet i Malmö. De senaste 35 åren i Hedmanska gården, intill Lilla Torg. Form/Design Center har byggt upp en solid position som mötesplats och förmedlare av främst inredningsdesign, konsthantverk och grafisk design, omsorgsfullt etablerad genom en flitig utställningsverksamhet. För flera generationer Malmöbor och besökare i staden har Form/Design Center kommit att symbolisera god vardagsdesign och formgivning i rakt nedstigande led från Svenska Slöjdföreningen, föregångaren till dagens Svensk Form, vars regionalförening för Skåne också driver verksamheten. Form/Design Center är tveklöst Malmös och Skånes främsta utställningsarena inom designområdet och som sådan en institution för de många besökarna. Verksamheten bedrivs med stöd från främst Malmö stad, Region Skåne och Kulturrådet. De senaste åren har inneburit ett stadigt ökande intresse för designfrågor och även en successiv utvidgning av designbegreppet till områden som stads- och samhällsbyggnad, stadsmiljö, ekologi och hållbarhetsfrågor. Denna utveckling har satt tydliga avtryck i Form/Design Centers utställningsverksamhet och även, genom de föreläsnings- och seminariearrangemang som erbjudits, stimulerat till en pågående diskussion om designens roll, villkor och betydelse i samhället. Men med ett ökat intresse följer också nya krav och förväntningar. Form/ Design Center har därför vänt sig till Malmö kulturnämnd med ett förslag om övergång i kommunal regi, som en institution ingående i kulturförvaltningen. Förslaget motiverades av behovet att stärka och förbättra förutsättningarna för verksamheten inför en i framtiden ytterligare utvecklad roll. Som ett resultat av den politiska behandlingen av förslaget genomfördes hösten 2009 en idéutvecklingsprocess som involverade ett stort antal aktörer inom det lokala, nationella och internationella design- och formområdet, samt inom närliggande verksamhetsområden. Den här publikationen är en dokumentation av denna process och som sådan det första steget på Form/Design Centers fortsatta utvecklingsväg. Den är också ett idékompendium som tar dagstemperaturen på designområdet och bör därför vara av värde för alla som vill lära mer om detta område. Arbetet med att designa Form/Design Center för framtiden kan härmed fortsätta. Jag vill på detta sätt tacka alla dem som på olika sätt bidragit till och engagerat sig i processen. Malmö april 2010 Anna Lyrevik, T f förvaltningschef Malmö kulturförvaltning 5

6 6

7 Tankar om framtiden TANKAR OM FRAMTIDEN INTERVJUER OCH SAMTAL NEDTECKNADE OCH SAMMANSTÄLLDA. Av Niels Righolt, VD Cultures 7

8 Kapitelrubrik 8 En rapport om form/design center

9 Tankar om framtiden Av Niels Righolt, VD Cultures Tankar om framtiden Uppdraget Denna publikation är baserad på ett uppdrag om att processmässigt peka på ett antal villkor och möjligheter i samband med formuleringen av en vision om morgondagens Form/Design Center i Malmö. Detta har varit en process i tre delar, där man har försökt engagera så många olika röster och tankar som möjligt i utvecklingsarbetet. Det har varit avgörande för uppdragsgivaren Malmö stad genom kulturförvaltningen att processen involverade såväl styrelse, ledning och medarbetare på Form/ Design Center som aktörer på lokal, regional och nationell nivå. Arbetet har omfattat företrädare för designbranschen som helhet, formgivare, skribenter, företag, miljö och hållbarhet, kulturområdet, konstinstitutioner i Malmö, mediebranschen, utbildningssektorn, forsknings- och inkubationsmiljöer, samhälls- och stadsutveckling, näringslivskontoret med flera. Det breda och sektoröverskridande deltagandet har varit en förutsättning för att skapa en nyanserad bild av möjligheterna för ett framtida Form/Design Center. Resultatet av utvecklingsarbetet finns nu i form av denna publikation, dels som en dokumentation av själva processen och idéutvecklingen och dels som underlag för den kommande processen där ett möjligt nytt huvudmannaskap ska bestämmas och nivån på centrets vision och kapacitet ska fastställas. I oktober och november skrev fyra utomstående opinionsbildare och fackfolk egna texter eller visionsdokument om Form/Design Center med utgångspunkt i deras egen bakgrund, deras eget yrke och deras egna erfarenheter. I texterna utvecklar de sina tankar om hur ett framtida Form/Design Center kan se ut. De fyra texterna utgör huvuddelen i publikationen och bildar tillsammans med den efterföljande workshop- och intervjuprocessen grunden för de rekommendationer som sammanfattas i publikationens sista avsnitt. Detta avsnitt kommer särskilt att ta upp workshop- och intervjuprocessen, reflektera och referera de tankar och möjligheter som de många intervjuade och deltagande fackfolk bidragit med. Bakgrund På initiativ av styrelsen för Svensk Forms regionalförening inleddes på hösten 2008 en process som indikerar en övergång av Form/Design Center till Malmö stad som en del av Kulturnämndens ansvarsområde. Önskemålet att byta huvudman bygger i huvudsak på en önskan att förstärka Form/Design Centers struktur, innehåll och ekonomi. Genom att övergå till den lokala kommunala organisationen kan Form/Design Center få tillgång till flera kontaktytor mot andra delar av Malmö stads organisation och därmed fler kanaler som kan 9

10 Tankar om framtiden bidra till att säkra och främja centrets utveckling. Ledamöterna i kulturnämnden har ställt sig positiva till förslaget och har därefter tagit på sig uppgiften att undersöka möjligheterna till ett trepartsavtal av samma typ som det som ledde till att Moderna Museet i Malmö bildades. Avsikten är att säkerställa en långsiktig finansiering av Form/Design Center, där Malmö stad och Region Skåne står för huvuddelen av de årliga bidragen med ytterligare stöd från Kulturrådet. Form/Design Center uppfyller idag ett regionalt behov och erhåller redan ett driftsbidrag från Malmö stad, Region Skåne och Statens Kulturråd. Svensk Forms regionalförening för Skåne har drivit Form/Design Center i Malmö sedan Under de 45 åren har centret bidragit till att Malmö och Skåne blivit en ledande mötesplats för design och form i Sverige. Form/ Design Center har ett väl etablerat samarbete med många olika aktörer och näringslivspartners både regionalt och lokalt, vilket ytterligare har givit stöd till upplevelsen att centret varit ett centralt nav för form- och designfrågor i regionen. Den ställningen har stärkts de senaste åren genom en utvidgning av designbegreppet till att omfatta mer än de traditionella områdena, som inredningsdesign, konsthantverk, grafisk formgivning, föremål och skulpturform. Utvidgningen av designbegreppet till att även omfatta områden som samhällsutveckling, stadsmiljö och hållbarhet har givit Form/Design Center ett betydligt större intresseområde, med allt vad det betyder av krav och förväntningar. Det bredare designbegreppet har bidragit till att öka allmänhetens intresse för Form/Design Centers aktiviteter. Särskilt intressant är centrets möjlighet att fungera som en dynamisk dialog- eller projektpartner i samband med den mycket medvetna utvecklingen på stadsnivå och inom hållbar utveckling i Malmö stad. Just hållbara och långsiktiga lösningar för stadsutveckling spelar en nyckelroll för det sektorsövergripande samarbetet mellan stadens förvaltningar i ansträngningarna att realisera Malmös transformation från gammal industristad till en modern kunskapsbaserad stad. Ett exempel är Västra Hamnen, som arkitektoniskt, formmässigt och energimässigt speglar de nya tendenserna i en sektorsövergripande utformad stadsdel som drivs med förnybar energi. Flera liknande initiativ finns på ritbordet eller är planerade i både staden och i regionen. Under de senaste åren har Form/Design Center årligen producerat cirka 25 utställningar och ett femtiotal evenemang, seminarier, föreläsningar, debatter o s v. Dessa arrangeras vanligtvis i samarbete med olika offentliga och privata aktörer. Dessutom driver centret en designshop och ett mindre café. Allmänheten har fritt inträde till huset och utställningarna, som de senaste åren har lockat uppåt besökare. När Form/Design Centers framtida roll och organisation ska belysas har det varit viktigt att titta närmare på hur centrets aktiviteter kan utvecklas i framtiden. Trots de senaste årens utveckling med ett bredare designbegrepp och centrets relativt höga besökstal och traditionellt starka ställning i Malmös 10

11 Tankar om framtiden och Skånes kulturlandskap har såväl Form/Design Center som Malmö stad och Kultur Skåne sett behovet av att undersöka centrets tillväxtpotential och eventuella nya uppgifter i samband med en möjlig övergång till Malmö stad som huvudman. En förutsättning för att kommunen ska ta på sig rollen som ägare är att utvecklingsmöjligheterna har belysts och att det finns en enighet gällande finansieringen av visionen och målen. Det är slutligen också viktigt hur Kulturdepartementet och Näringsdepartementet kan samarbeta med fokus på utveckling av en långsiktig och hållbar strategi för de kulturella och kreativa branscherna. Slutligen ska frågan om att stärka och eventuellt utöka Form/Design Centers områden också ses mot bakgrund av att Arkitekturmuseet i Stockholm från den 1 januari 2010 har tagit över Svensk Forms tidigare nationella uppdrag att ansvara för form- och designområdet. Arkitekturmuseet har i en rapport från 2009 beskrivit sin strategi för ett utökat uppdrag och en konkret handlingsplan har tagits fram för samarbetet mellan Arkitekturmuseet och Svensk Form. Form/Design Center nämns i rapporten som part i det nationella samarbetet för design- och arkitekturfrågor. I de kommande diskussionerna är det därför också viktigt att beakta de övriga nationella och regionala aktörerna inom form- och designområdet. Mot den bakgrunden har man formulerat ett antal punkter som särskilt syftar till att belysa hur Form/Design Center kan utvecklas som en mötesplats och vilken roll centret kan spela lokalt i Malmö, i regionen och för Sverige. Från kommunens sida har man betonat att Form/Design Centers unika position och karaktär ska ligga till grund för de enskilda delarna av undersökningens mål. Metod Med dessa förutsättningar och för att skapa en så övergripande bild som möjligt valde vi redan i november att avvika från den ursprungliga planen med ett antal gruppintervjuer och workshops. Det visade sig snart vara nästan omöjligt att synkronisera så många kalendrar för att få till gruppsamtal och små workshops. De många formella uppdragen i december och januari samt semesterperioden runt jul och nyår gjorde att vi i stället valde att anpassa oss till de upptagna beslutsfattarna och genomföra enskilda intervjuer. Det innebar också att vi i stället för fem olika workshops med fackligt sammansatta grupper fick göra en hel workshopdag över åtta timmar med tre olika tvärfackliga och tvärestetiska grupper. Denna workshop genomfördes den 13 januari

12 Tankar om framtiden Intervjuerna Under åtta veckor genomfördes gruppintervjuer och övningar med styrelse och chefer respektive personalgruppen på Form/Design Center samt över 30 representanter från olika intressenter och branschfolk. Som en genomgående princip genomfördes intervjuerna under Chatham House Rule, som garanterar anonymiteten för den intervjuade genom att alla intervjuer nedtecknas och presenteras som en sammanhängande helhet. Detta för att säkerställa en så otvungen och fri kommunikation som möjligt och undvika att eventuella personliga hänsynstaganden skulle stå i vägen för det fria meningsutbytet. Resultatet blev ett mycket varierat och nyanserat material som ligger till grund för nedanstående reflektioner och beskrivningar. Intervjuerna genomfördes i en modifierad SWOT-form (Strengths, Weaknesses, Opportunities, Threats). Det vill säga att fokus låg på Form/Design Centers styrkor i dagsläget samt på de möjligheter som en övergång till Malmö stad som huvudman skulle kunna innebära. Detta gjordes för att bibehålla fokus på det visionära i processen i stället för att bli låst av det aktuella läget och de invanda rutinerna. De inledande frågorna gjorde det ändå möjligt för de intervjuade att ge sin egen bild av var Form/Design Center står idag och vad de tror behövs för att utveckla det. Fem intervjuer genomfördes via telefon eller Skype. Under arbetets gång har man också lyft fram ett antal frågor som i korthet formulerades och förmedlades till de intervjuade som ett underlag för samtalen: Hur kan Form/Design Center utvecklas som en mötesplats? Vilken roll ska ett framtida designcenter i Malmö ha i samhället? Vilka positiva möjligheter och perspektiv kan Form/Design Centers framtida roll som en del av kulturförvaltningen ge för förvaltningen och Malmö stad? Hur påverkas denna roll av placeringen i Öresundsregionen? Vilken roll ska Form/Design Center spela i förhållande till Arkitekturmuseet, som från och med 2010 har det nationella uppdraget att vara en mötesplats inom form- och designområdet? Hur kan Form/Design Center utveckla mötesplatsen till en arena för kommunikation med en bredare publik, där formgivare, tillverkare och allmänhet ingår? Hur kan Form/Design Center arbeta aktivt för ett ökat deltagande av besökarna i såväl utställningar som annan verksamhet? Kan Form/Design Center utvecklas till ett nav för kontakten med näringslivet i regionen inom designområdet? Hur kan den rollen stärkas? Vilken roll kan Form/Design Center spela för en hållbar samhällsutveckling i Öresundsregionen? Har Form/Design Center större frihet i arbetet genom att man inte är ett museum än om man hade haft ett musealt uppdrag? 12

13 Tankar om framtiden Som synes handlade det inte om en ramlös process där alla kunde sväva ut helt fritt. Utgångspunkten var och är Form/Design Center som det ser ut idag och den process som redan genomförts i samband med förändringsarbetet. Workshopen Under rubriken Framtidens Form/Design Center i Malmö Från dröm till verklighet hade workshopen den 13 januari som mål: att bidra till en visions- och idéutvecklingsprocess utifrån dagens och morgondagens samhälle om hur ett framtida designcenter som mötesplats för design kan utvecklas och gestaltas. att se på förutsättningar och möjligheter för hur Form/Design Center kan utvecklas till en designarena som är agendasättande, som fokuserar på vad design kan göra i relation till det omgivande samhället, ingår som ett led i den innovativa utvecklingen av Malmö stad och fungerar som en angelägen mötesplats för människor och verksamheter. Bland de över 40 deltagarna i workshopen ingick förvaltningschefer och beslutsfattare, kulturadministratörer, strateger, forskare, journalister, mediafolk, formgivare, fackfolk, studenter och partners samt Form/Design Centers personal och styrelse. Tillsammans arbetade man med att belysa möjligheter, framtidsutsikter och strategier för ett framtida Form/Design Center. Den första sessionen utgick från P-modellen. Denna modell är särskilt lämpad för att belysa de olika kopplingarna mellan modellens sex huvudsakliga fokusområden: Publik, program, personal, partners, produktion och policy. I den här övningen skulle deltagarna först individuellt försöka formulera tre ord eller meningar som de ansåg vara centrala för utvecklingen av framtidens Form/Design Center i förhållande till enskilda fokusområden. Därefter skulle hela gruppen enas om två ord eller meningar per område, som Form/Design Center bör prioritera i det fortsatta arbetet. Slutligen skulle var och en av de tre grupperna formulera två målsättningar som skulle ligga till grund för eftermiddagens framtids-workshop utifrån: 1. Vad är viktigast att bevara i samband med ett framtida Form/Design Center? 2. Vad är viktigast att utveckla för det framtida Form/Design Center? Den andra sessionen bestod av en modell 7-målsmodellen utvecklad av kaospiloterna, som skulle backa utvecklingen lite och baserat på de två huvudfrågorna och de formulerade orden/meningarna från den första sessionen få deltagarna att sätta ord på både de överordnade visionerna och de prioriteringar som krävs för att nå målet ett utvecklingsperspektiv. Slutligen presenterade grupperna dagens resultat för varandra. Det är ingen överdrift att säga att workshopdagen gav goda resultat och att de tre olika grupperna kom till förbluffande likartade resultat. Processen, 13

14 Tankar om framtiden särskilt i den andra sessionen, kunde och borde dock ha varit tydligare och klarare som ett stöd för deltagarna, som delvis utlämnades till upprepningar. Det är dock osäkert om tydligare instruktioner skulle ha givit ett annat resultat. Både intervjuer och workshops kommer att väga tungt i de slutliga rekommendationerna. Intervjuerna I intervjuprocessen lades tonvikten, som tidigare nämnts, på att avgränsa de utvecklingsmöjligheter som Form/Design Center har, baserat på den verksamhet som centret har bedrivit under de senaste årtiondena. För att verkligen se alla möjligheter har intervjuarna haft två huvudspår: Upplevelsen av Form/Design Center idag och vilka behov den intervjuade ser att ett framtida Form/Design Center kan uppfylla. Inom de två överordnade spåren framträdde snabbt en nyanserad bild av verksamheten, dess olika element och de externa förväntningarna på centret. Nedan kommer jag därför att redogöra för intervjuprocessen genom att beskriva de olika områdena separat: verksamheten, huset, utställningarna och programmen, personalen, det lokala perspektivet i förhållande till det regionala och nationella o s v. Som nämnts ovan har Chatham House Rule använts i processen varför ingen namnges nedan. Form/Design Centers verksamhet Det fanns bland de intervjuade en bred enighet om Form/Design Center som den naturliga, ledande och värdebärande mötesplatsen för form- och designområdet i både Malmö och i regionen. Den positionen skapades redan strax efter etableringen 1964, då Svensk Forms regionalförening under Annika Heijkenskjölds kunniga ledning satte Form/Design Center på kartan, som den plats där god smak och kvalitet kunde upplevas, köpas och diskuteras. Idag står Form/Design Center som värd för över 25 utställningar, som produceras i samarbete med olika intressenter, både offentliga och privata. Utställningarna och centrets övriga aktiviteter lockar årligen cirka besökare till huset vid Lilla Torg. Förutom utställningsverksamheten, som måste sägas vara navet i Form/Design Centers verksamhet, driver centret en designbutik och en mindre caféverksamhet samt arrangerar ett brett spektrum av möten, föredrag, debatter, seminarier med mera, som tillsammans bidrar till att stärka centrets profil som en aktiv och levande arena för aktörer och intresserade inom design och formgivning. Svensk Form, som har stått som huvudman sedan etableringen 1964, är en intresseorganisation med syfte att främja god design. Svensk Forms aktuella ansvar för designområdet i Sverige har för Form/Design Center inneburit att centret även har etablerats som en plattform för regionala nätverk och samarbeten mellan olika aktörer i branschen. Huvuddelen av Form/Design Centers olika verksamhetsdelar är, enligt majoriteten av de intervjuade, utställningarna och butiken. Däri finns flera problem som jag senare i detta kapitel kommer att behandla enskilt och i detalj. 14

15 Tankar om framtiden Det finns en bred enighet bland de intervjuade om att Form/Design Center upplevs som en levande och aktiv aktör. Det finns en stor respekt för den omställning som programmet är ett uttryck för. Däremot är bilden betydligt mer nyanserad och tudelad när det gäller centrets förmåga att sätta agendan eller gå i bräschen för den senaste utvecklingen. Flera ansåg att Form/Design Center var en levande arena i betydelsen att det händer mycket men att det är svårt att få en tydlig bild av centret. Det är svårt att ta på, svårt att få en känsla för det. En anledning kan vara att det är svårt att se en övergripande strategi för vad Form/Design Center vill och vilka strategier man har. Kritiken riktas främst mot att centrets profil idag handlar mer om trivsel och om att behaga befintliga partners och miljöer snarare än att våga tycka något själv som institution. Det är möjligt att centret gör det, men det har de då inte lyckats förmedla. Centret upplevs som en reproduktiv arena som inte längre hänger med i utvecklingen inom designområdet. Form/Design Center framstår som mycket traditionellt, ett center som lever högt på gamla meriter. Man låg tidigare i framkanten, men inte nu längre. Idag fungerar centret mer som en arena för god formgivning snarare än ett center som avspeglar designområdets vitalitet och potential. Den lågmälda profilen, den relativt låga tröskeln och den enkla och opretentiösa inställningen till ämnet har givit centret många anhängare genom åren. Men idag är det en annan tid och centret måste röra på sig om ambitionen är att vara en aktiv aktör inom om rådet, med förmåga att reflektera över utvecklingen, sätta den i perspektiv och stimulera den. Det finns annars en risk att Form/Design Center reduceras till ett vuxendagis för den föräldrageneration med god köpkraft, för vilka centret traditionellt är en institution för god formgivning, som en deltagare sade. Form/Design Center ser fortfarande ut som det gjorde för 30 år sedan och det har blivit en för snäll och ofarlig miljö. Det finns en bred enighet om att centret generellt gör fina och intressanta presentationer, som alltid arrangeras professionellt, gestaltas med respekt och är lätta att ta till sig. Men det är helt enkelt för ofarligt. Ibland gör man verkligen bra och genomarbetade utställningar, men det är svårt att se dessa som ett övergripande uttryck för centrets nivå, kompetenser och mål. De är helt enkelt för sällsynta och i förhållande till övriga aktiviteter för splittrade, vilket gör att de mer får karaktären av främmande inslag snarare än en naturlig del av centrets profil, metod och mål. Flera av de intervjuade gav uttryck för att de saknar en tydlig och självständig linje i Form/Design Centers program. Flera efterfrågade en tydligare institutionell tillgång till hela fältet särskilt i förhållande till det utvidgade designbegreppet. Sammanhang är ett nyckelord som flera gånger återkom i intervjuerna. Utställningar och programaktiviteter måste kopplas till andra aktiviteter och områden för att visa både sammanhanget och potentialen i den moderna designen. Om Form/ Design Center har som ambition att vara en agendasättande, sammanhangsskapande och kunskapsbaserad arena för modern design och formgivning 15

16 Tankar om framtiden processmässigt såväl som objektmässigt så är det nödvändigt att växla spår från dagens praxis. Huset och verksamheten måste då arbeta betydligt mer ingående med både utställningar och aktiviteter i huset, ingå i projekt som förmedlings- och dialogpartner utanför huset, ingå i olika utvecklingsinriktade och fackmässiga sammanhang lokalt och nationellt samt hitta de samarbetspartners som bäst eller tydligast kan tillföra centret de kompetenser inom det bredare designområdet som de saknar idag. Graden av engagemang kan naturligtvis variera, men den stora majoriteten av de intervjuade är eniga om att Form/Design Center måste utvidga sin portfölj och arbeta betydligt mer ingående om man vill bevara sin nuvarande status och position i det regionala kulturlandskapet. Detta gäller särskilt om man vill framstå som trovärdig inför nya partners och aktörer. Det är ingen enkel resa man står inför, då det kommer att innebära en förändring i förhållande till husets traditionella partners och publik. Det behöver dock inte nödvändigtvis vara så dramatiskt som antingen/eller. Det finns all anledning att tro att Form/Design Center kommer att kunna tillgodose både den nuvarande efterfrågan samtidigt som man anpassar verksamheten i riktning mot en mer aktuell arena för de många olika aktörer som är intresserade. Detta kommer naturligtvis att förutsätta en uppgradering av husets ekonomiska ramar, men det kommer inte att vara möjligt utan att centret omprioriterar dagens verksamhet. Häri ingår särskilt antalet utställningar och arrangemang. Med intervjuerna som bakgrund är det möjligt att skapa en kort lista över de övergripande prioriteringar som kan hjälpa centret i förändringsarbetet: Utveckla en metodik och skapa en tradition för utställningsarbetet, som säkerställer att man alltid arbetar mer ingående med materialet. I detta ingår att etablera långsiktiga och tvärfackliga partnerskap och involvera kunskapsinstitutionerna i arbetet. Utveckla en tydlig Form/Design Center-profil som stödjs av ett tydligt ställningstagande till det utställda eller presenterade. Centret måste ha mycket mer edge. Höja ambitionsnivån både i förhållande till publiken och i förhållande till partners och myndigheter. Delta i utvecklingssammanhang och utvecklingsprojekt både lokalt och regionalt, vilket kan bidra till att öka centrets egna kompetenser, sätta in centret i ett bredare sammanhang och ge centret möjlighet att utvecklas till en plattform för spridning av den senaste utvecklingen inom området. Utarbeta en strategi för hur nya designers och designområden kan ingå som fasta beståndsdelar i husets program. Frångå den begränsande lokala fokuseringen och i stället arbeta med ett glokalt designperspektiv, där globala trender och möjligheter avspeglas och sätts i perspektiv utifrån de lokala förutsättningarna, miljöerna och aktiviteterna. 16

17 Tankar om framtiden Ta fram en policy för löpande kompetensutveckling på institutionen. Sätta upp tydliga mål för alla delar av verksamheten utifrån ambitionen att vara ledande, både kortsiktigt och i ett längre perspektiv på 10 till 15 år. Upprätta en task force som kan ingå i förvaltningsövergripande samarbeten och arbeta med kopplingar inom design och social innovation. Inspirerat av Västra Götalands nya museiverksamhet. Inrätta en experimentplats som kan fungera som en verkstad i vardagen för unga designers och kreatörer. En lekplats för kreativa lösningar inom området. Utveckla en tydlig pedagogisk profil som samtalspartner och förmedlare till grundskolor och gymnasier. Inspiration från bland annat Malmö Konsthalls pedagogiska program. Stärka den tekniska kompetensen i huset. Stå värd för projekt som utvidgar och utmanar designbegreppet. Från design som form till design thinking. Inspiration från D-School, San Francisco. Upprätta ett antal årliga forskningsenheter som kan stimulera innovation både lokalt och regionalt (bör skapas i ett nära samarbete med till exempel stadsbyggnadskontoret, näringslivskontoret, tekniska förvaltningen, turistnäringen o s v). Av princip förvalta utställningarna. Upprätta fyraåriga planer för verksamheten utifrån ett lokalt, regionalt och internationellt perspektiv. I samarbete med till exempel K3 på Malmö Högskola upprätta ett program för internationella designers och forskare. Skapa ett ambitiöst seminarieprogram i samarbete med de regionala kunskapsinstitutionerna som kan bidra till att sätta agendan nationellt. Dessa prioriteringar kommer att vara de grundläggande förutsättningarna för att Form/Design Center ska kunna utvecklas till en modigare och mycket mer kritisk aktör i designmiljön än idag. En institution som kan sätta in formgivning i ett större samhällssammanhang och med ett kritiskt perspektiv granska enskilda föremål och tendenser beträffande till exempel användbarhet, hållbarhet, aktualitet o s v. En institution som i kraft av sin aktualitet därmed också blir ett centrum för designområdet i förhållande till de lokala och regionala prioriteringarna och investeringarna i till exempel stads- och samhällsutveckling. Särskild tonvikt lades på behovet av en mer enhetlig och tydlig profil mot framförallt barn och ungdomar. Ett differentierat pedagogiskt program som kan lyfta centret till en central referenspunkt i både den dagliga undervisningen i skolan och för konkreta projekt. Det bör dock noteras att det finns en uttalad skillnad i att agera inom ramarna för en traditionell organisation som en kommunal institution och att vara en ideell förening. Som förening har Form/Design Center i stor utsträckning kunnat utnyttja frivillig arbetskraft och gratis insatser inom till exempel 17

18 Tankar om framtiden marknadsföring och grafisk formgivning, något som centret inte kommer att kunna utnyttja vid en kommunalisering. Dessa insatser syns inte i bokslutet och kommer därför att kunna försvinna i omräkningen till nya villkor för en övergång till en institution. Därför bör man beakta att det döljer sig en del insatser bakom kulisserna, som bör belysas. Styrelsen är medveten om detta och kommer att framhålla de verkliga insatserna i årsredovisningen för Det bör inte vara någon nackdel att centret har varit duktiga på att hitta alternativa och billiga lösningar. Den stora majoriteten intervjuade menade att de inte ser någon större motsättning mellan att bibehålla ambitionen att vara en regional besöksplats för form- och designintresserade å ena sidan och å andra sidan utveckla centret till att också vara en betydligt mer utåtriktad och aktiv aktör i miljön som helhet och Malmö stad i synnerhet. Det viktigaste i en sådan kursändring är frågan om utställningarna. Utställningarna När det gäller utställningarna framträder en bild av ett mycket omfattande utställningsprogram som samtidigt utgör verksamhetens styrka och dess akilleshäl. Styrkan med de många utställningarna är att det alltid finns något nytt att se och uppleva. Malmöborna har vant sig vid att kunna besöka Form/ Design Center ungefär var tredje vecka och kunna se en ny utställning. Detta betyder att många Malmöbor regelbundet tar vägen förbi centret för att ta en titt på den senaste utställningen och eventuellt göra ett besök i butiken. Det är inte så viktigt vad som visas, utan att det visas något, som de flesta uppfattar positivt och ger uttryck för god formgivning eller spännande design. På grund av husets begränsade ekonomiska utrymme genereras besökare sällan via breda marknadsföringsinsatser eller mer direkta kommunikationsinitiativ. Man vet av tradition att det alltid finns något nytt i huset, som en deltagare sade. Det är dock också en del av problemet. Allt har samma giltighet eller likgiltighet oavsett kvalitet och bakomliggande arbete. Detta gör det samtidigt svårt för befintliga och potentiella partners att välja Form/Design Center som forum för större och mer strategiska satsningar. Utställningarnas form är ett område som många av de intervjuade har nämnt. Trots att man gillar den opretentiösa atmosfären i huset säger flera att utställningarna i sin form ofta har karaktären av repriser. Utställningarna kännetecknas ofta av samma idéer, likartad estetik, belysning och kommunikation. Det är alltid vackert, men ofarligt. Utställningarna har ofta mer karaktären av showroomvisningar som det man kan uppleva på till exempel möbelmässorna i Stockholm och Köpenhamn, än en diskuterande och mer nyanserad bild av föremålen än att de bara representerar god formgivning. De flesta av de intervjuade nämner utställningarna och butiken som anledningen till att besöka Form/Design Center. Utställningarna uppfattas som centrets identitet, dess signum. Trots att de flesta ser utställningsverk- 18

19 Tankar om framtiden samheten som väldigt traditionell och säger att man saknar edge och kritik i centrets utställningspolicy är man också överens om att Form/Design Center framstår som ett viktigt bidrag till det skånska utställningslandskapet, genom att vara den enda fasta plattformen för form- och designutställningar. Trots den hårdnande konkurrensen i regionen, där det bara på den svenska sidan av Öresund idag finns flera institutioner som med jämna mellanrum presenterar form- och designutställningar ofta med betydligt större resurser till sitt förfogande så har Form/Design Center fortfarande en relativt ohotad position. Detta beror givetvis på att de till skillnad från konkurrenterna inte har ett musealt uppdrag som ställer krav på en historisk kontextualisering. Form/ Design Center är inte ett museum och uppdraget är, till skillnad från regionala institutioner som Kulturen i Lund, Malmö Konstmuseum och Dunkers Kulturhus eller de stora nationella aktörerna som Arkitekturmuseet, Nationalmuseet och Röhsska, att sätta fokus på nutiden och framtiden. Centret har ingen samling att visa och inga samlingsanknutna begränsningar, vilket gör att de kan agera helt fritt när det gäller utställningsplaner, stringens, relevans och aktualitet. Strukturellt är det därför bättre att jämföra centrets utställningsverksamhet med konsthallar snarare än museer. De intervjuade är nästan enhälliga om att detta är en fördel för centret och att denna fördel inte bör gå förlorad vid en eventuell kommunalisering. Centrets operationalitet och handlingsradie anses vara en avgörande faktor för centrets reviderade positionering i förhållande till övriga aktörer. Trots att gränserna är flytande och de andra gör utställningar som lika gärna kunde ha visats på Form/Design Center så finns det utrymme för olikheter. Kontinuiteten. Flera nämnde att centret nu har en historia med över utställningar, vilket ger det en unik position som inte får gå förlorad. Samtidigt tyder det stora antalet också på problemet med att gapa över för stort stycke, utifrån bl a kommunikativa och administrativa parametrar. Som i fallet med frågorna kring verksamheten i ett övergripande perspektiv visade intervjuomgången gällande utställningarna också att det är en förvånansvärt likartad uppfattning om vad som behövs för att lyfta centret och utöka dess roll, mer i takt med hela områdets utveckling. En slutgiltig lista över utställningarna tyder bland annat på: Färre utställningar i stället för dagens nivå. Eventuellt 12 utställningar i stället för dagens 25. Längre utställningsperioder, flera sammankopplade aktiviteter, bättre tid för spridning och pedagogiskt arbete. Bättre tid för planering och upprättande av mer utvecklande samarbeten. Utställningarna ska ha en växelverkan mellan längre genomarbetade utställningar och kortare och snabba utställningar. Lyfta in ett antal utställningar från hela världen för att därigenom sätta det lokala i perspektiv. Eftersom det inte finns någon i hela Sverige som ser det som sin uppgift eller klarar av det, finns här en tydlig konkurrensfördel för Form/Design Center. 19

20 Tankar om framtiden Tematiska utställningsförlopp som belyser utvecklingen inom olika delar av formgivningsområdet. Från objekt till koncept. Utställningarna bör kryddas med diskussioner och föreläsningar kring ämnena. Kunskapsdimension i samarbete med till exempel kunskapsinstitutioner. Nytänkande och definiering av utställningsområden i huset. Gärna dekonstruera den nuvarande estetiken och testa gränserna för vad som är möjligt inom ramarna för den K-märkta byggnaden. Medvetet arbeta med nya begrepp och tekniker i utvecklingen och gestaltningen av utställningarna: interaktivitet, teknisk spridning, kopplingar mellan upplevelse och reflektion, röra om i designupplevelsen, design som social utvecklingsfaktor, social design, hållbarhet o s v. Låta utställningarna leva vidare på Internet och utveckla dessa till att omfatta 2.0-teknik och 3D-visningar. Medvetet arbeta med nya designers och projekt. Våga riskera nya saker. Till exempel mötet mellan stadsutveckling, arkitektur, social innovation o s v. Centret bör bryta med det tunga modernistiska arvet. Utställningarna bör alternera mellan långsamma och snabba kommenterande aktiviteter. Om Form/Design Center ska kunna positionera sig som den naturliga platsen för samtida design nämnde flera att det är viktigt att våga lägga ribban högt. Ett exempel är att låta sig inspireras av det tyska Vitra Design Museum, som alltid försöker att belysa sambanden mellan form och sociala trender och vars utställningar nästan alltid ingår i ett internationellt sammanhang och har ett internationellt perspektiv. Här kan man hitta ett sätt att skapa en balans mellan det lokala och det globala. En av Vitras succéfaktorer har varit deras förmåga att utveckla koncept som ligger till grund för deras turnerande utställningar, utbildningsprogram o s v. Tanken är att Form/Design Center skulle kunna utveckla utställningarna till att bli den förmedlingsmässiga delen som speglar en större verksamhet och som har sin grund i det som sker inom området. Utställningarna skulle vidare kunna ta avstamp i konkreta projekt (lokalt och regionalt) och som spridning av aktuell forskning eller innovation inom området. Därigenom blir centret en naturlig plattform för kontaktskapande, även för nya aktörer. For de stora kulturinstitutionerna skulle en sådan kompetens göra centret mycket intressant som samarbetspartner tvärs över estetiska fackgränser och uttrycksmässiga normer. För de yngre målgrupperna publik, partners och formgivare så har intresset förskjutits från föremålen som rena formuttryck till att i högre grad ligga på processerna. De vill se design i ett helhetsperspektiv och vill att Form/Design Center reflekterar den förskjutning som gjorts i branschen i och med att designbegreppet har utvidgats. De är särskilt intresserade av att se bakomliggande tankar, delta i processutvecklingen och uppleva projekt som inte är låsta bara i form av utställningar. Flera av de intervjuade uttryckte ett 20

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (2) Datum 2016-01-20 Vår referens Caroline B. Le Bongoat projektledare caroline.lebongoat@malmo.se Tjänsteskrivelse Ann Bergström enhetschef ann.bergstrom@malmo.se Remiss

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

STRATEGIPLAN

STRATEGIPLAN STRATEGIPLAN 2016-2018 VISION STRATEGIPLAN 2016-2018 ÅRLIGA VERKSAMHETSPLANER 1. OMFATTNING & SYFTE Detta dokument omfattar en beskrivning av s strategiplan för 2016-2018. Det innehåller en övergripande

Läs mer

ANHÅLLAN OM KOMPLETTERING AV VERKSAMHETSBIDRAG FÖR 2015

ANHÅLLAN OM KOMPLETTERING AV VERKSAMHETSBIDRAG FÖR 2015 TILL KULTURNÄMNDEN I MALMÖ ANHÅLLAN OM KOMPLETTERING AV VERKSAMHETSBIDRAG FÖR 2015 BAKGRUND Under perioden 2011-2014 beviljade årligen Malmö stad ett utvecklingsbidrag om 500 000 SEK. Detta bidrag har

Läs mer

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö Bilden av Malmö Malmö stads varumärkesarbete bilden av malmö Innehåll Bilden av Malmö 3 En resa i tiden 4 Det medvetna bildskapandet 5 Den goda spiralen 6 Ett målinriktat arbete 7 Kommunikation & Utveckling

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling i Malmö

Lärande för hållbar utveckling i Malmö Lärande för hållbar utveckling i Malmö Verksamhetsplan 2010 Upprättad Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2010-06-15 1.0 Johanna Ekne, Åsa Hellström, Per-Arne Nilsson Miljöförvaltningen Miljöstrategiska

Läs mer

Kommunikationsstrategi

Kommunikationsstrategi Kommunikationsstrategi 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Bakgrund och syfte 4. Kommunikation som verktyg 5. Målgrupper 6. Kännetecken 7. Strategier 8. Kanaler 9. Tidplan 1 1.

Läs mer

Kulturdepartementet 103 33 Stockholm 2015-05-12

Kulturdepartementet 103 33 Stockholm 2015-05-12 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm 2015-05-12 SVID, Stiftelsen Svensk Industridesigns, remissyttrande angående Inordnande av Statens centrum för arkitektur och design i Moderna museet en kraftsamling

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

STOCKHOLM ON THE MOVE

STOCKHOLM ON THE MOVE STOCKHOLM ON THE MOVE UtställninG, debatter, seminarier och workshops om StockholmreGionens framtida utveckling 22 november 2012 24 mars 2013 på FärGfabriken STOCKHOLM O N T H E M O V E InnehållsförteckninG

Läs mer

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg Vad är varumärket Trelleborg? Enkelt uttryckt så är varumärket inget annat än de föreställningar, känslor, tankar, associationer, erfarenheter

Läs mer

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld VISION Våra elever ska förändra världen. I samverkan med samhälle, omvärld, kultur och näringsliv skapas meningsfulla

Läs mer

Västarvet Historien fortsätter hos oss.

Västarvet Historien fortsätter hos oss. Västarvet Historien fortsätter hos oss. KUNSKAP, UTVECKLING & INSPIRATION Västarvets regionala tjänster vastarvet.se Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

Fördjupad Projektbeskrivning

Fördjupad Projektbeskrivning Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Ansvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur

Ansvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur 2013-03-15 Ansvarig: Annelie Krell Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur 2013-2015 Bakgrund och utgångspunkter... 3 Inriktning... 4 1. Öka möjligheterna för medborgarna att ta del av konst och

Läs mer

PROJEKTBESKRIVNING GLASPEDAGOGIK

PROJEKTBESKRIVNING GLASPEDAGOGIK PROJEKTBESKRIVNING GLASPEDAGOGIK BAKGRUND År 2009 köpte Emmaboda kommun de omfattande glassamlingarna från Boda Glasbruk, Kosta Glasbruk samt Åfors Glasbruk, och i juni 2011 invigdes The Glass Factory

Läs mer

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 1/5 Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Ku.remissvar@regeringskansliet.se Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 Remiss till betänkandet av Gestaltad livsmiljö- Ny politik för arkitektur, form

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Future Workshop - dokumentation

Future Workshop - dokumentation Karlskrona, 26 augusti 2008 Future Workshop - dokumentation Hur ska LTH marknadsföra sig? Hur förhåller vi oss till Bologna-processen? Hur kan vi paketera vårt erbjudande? Ska vi marknadsföra mångfalden

Läs mer

Yttrande över remiss från kommunstyrelsen - Yttrande över betänkandet Ny museipolitik, SOU 2015:89

Yttrande över remiss från kommunstyrelsen - Yttrande över betänkandet Ny museipolitik, SOU 2015:89 Kultur- och fritidsnämnden Datum 1 (5) Kultur- och fritidsförvaltningen KFN/2015:272 Arkiv och museer Nils Mossberg, 016-710 29 90 Kultur- och fritidsnämnden Yttrande över remiss från kommunstyrelsen -

Läs mer

socialdemokraterna.se WORKSHOP

socialdemokraterna.se WORKSHOP socialdemokraterna.se WORKSHOP Innehållsförteckning: Vårt fokus ligger på framtiden!...3 Del 1: Vårt utgångsläge...4 Del 2: Vår nya inriktning, Socialdemokraterna framtidspartiet...8 Del 3: Hur blir vi

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Projektrapport Kritisk design

Projektrapport Kritisk design Projektrapport Kritisk design 1. Projektidé Projektet Kritisk design - en förstudie och en kartläggning över designers, företag och forskningsinstanser för vidare samarbeten och utveckling i Stockholm.

Läs mer

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE 16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE Bakgrund och utgångspunkter Kulturnämndens internationella strategi utgår ifrån Policy för Region Skånes

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Tjänsteskrivelse 1(1) 2016-11-28 Dnr: KS 2016/327 Kommunstyrelsen Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Strategi för EU-arbetet i Kävlinge kommun

Läs mer

Koncept Arkitektur och Energi. Göteborg 2015, 17-18/11

Koncept Arkitektur och Energi. Göteborg 2015, 17-18/11 Koncept Arkitektur och Energi Göteborg 2015, 17-18/11 Bakgrund till idén Skapa en integrerad mötesplats, ett öppet forum mellan arkitekter och teknikleverantörer, Arkitektens summit & expo, ett möte i

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017

Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017 1 (10) Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017 Beslutat av Västra Götalandsregionens kulturnämnd 3 december 2014,dnr. KUN 176-2014. Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Kultursekretariatet

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Digital strategi för Statens maritima museer 2020

Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Kommunikationsavdelningen Annika Lagerholm & Carolina Blaad DIGITAL STRATEGI Datum Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Kulturdepartementet STOCKHOLM

Kulturdepartementet STOCKHOLM Yttrande Vårt Dnr 294/5/103 Ert Dnr Ku2015/02481/KL Datum 2016-03-11 Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM ku.remissvar@regeringskansliet.se Gestaltad livsmiljö (SOU 2015: 88) Kulturdepartementet har översänt

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Remissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

Remissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Dalarnas Arkitekturråd 2016-03-07 1 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Remissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Detta

Läs mer

Reflekterande Design. Materialet utan egenskaper. God Design. Grundbegrepp. Introduktion till Design. Introduktion till Design

Reflekterande Design. Materialet utan egenskaper. God Design. Grundbegrepp. Introduktion till Design. Introduktion till Design Föreläsning diskuterar och tar upp grundläggande begrepp för design och designarbete generellt, så som: design vad är det, designförmåga, hur ser designprocessen, etc. Design Artificell värld värld som

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program Överdirektör Riitta Kaivosoja 10.2.2016 Varför ett museipolitiskt program? Vi behöver en gemensam vision om museiverksamheten

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Program för samverkan

Program för samverkan Dnr UFV 2008/1615 Program för samverkan Uppsala universitet i dialog med det omgivande samhället Fastställd av Konsistoriet 2009-09-29 Innehållsförteckning Inledning 3 Utgångspunkter 3 Stöd för samverkan

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Förslag till uppdrags- och måldokument för Konstnärsnämndens Internationella musikprogram

Förslag till uppdrags- och måldokument för Konstnärsnämndens Internationella musikprogram Bilaga KN 2012/6868 Förslag till uppdrags- och måldokument för Konstnärsnämndens Internationella musikprogram Konstnärsnämnden har fått regeringens uppdrag att utveckla former för internationellt kulturutbytet

Läs mer

Film och rörlig bild

Film och rörlig bild Film och rörlig bild UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

Smart Kreativ Stad är en femårig satsning på film, digital media och innovativa processer i hållbar stadsutveckling.

Smart Kreativ Stad är en femårig satsning på film, digital media och innovativa processer i hållbar stadsutveckling. Smart Kreativ Stad är en femårig satsning på film, digital media och innovativa processer i hållbar stadsutveckling. I projektet möter kompetens inom film, TV och digital media bl.a. scenografi, ljussättning,

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö Kultur- och bildningsförvaltningen Datum 2016-03-15 Sida 1 (5) Dnr LD15/04485 Falun 2016-03-15 Dnr: Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Våra viktigaste tips

Våra viktigaste tips Våra viktigaste tips Projektteamen bakom utvecklingsprojektet Hållbara Hökarängen har sammanfattat sina viktigaste lärdomar och tips för andra som vill jobba med hållbarhetprojekt och stadsdelsutveckling.

Läs mer

Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg?

Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? I början av sommaren avgörs om det världsledande centret för hållbar stadsutveckling hamnar i Göteborg. Det tredje seminariet i serien Mellanrum ägnades åt

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

ANVISNINGAR - GENOMFÖRANDESTÖD

ANVISNINGAR - GENOMFÖRANDESTÖD ANVISNINGAR - GENOMFÖRANDESTÖD Den projektbeskrivningsmall ni ska använda er av när ni söker Genomförandestöd hos Kulturbryggan består av 14 frågor inklusive en ekonomisk kalkyl där ni ska fylla i projektets

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Förskolan 1 5 år Efter ett gemensamt beslut om att arbeta för utmärkelsen gör ni en intresseanmälan via Internet: http://www.skolutveckling.se/utvecklingsteman/hallbarutveckling/utmarkelsen/

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017 B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014

Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014 Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014 Västra Götalandsregionen Östra sjukhuset Byggnadsplan 2011 Framtidens hållbara sjukhusområde Hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

Samverkan i Laxå kommun

Samverkan i Laxå kommun Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer

Läs mer

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet Strategi för arbetet med Sverigebilden i utlandet Arbetet med Sverigebilden i utlandet Sverige är ett land med gott rykte, men världen förändras i snabb

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

VERKSAMHETSPROGRAM ArkitektStudenterna

VERKSAMHETSPROGRAM ArkitektStudenterna VERKSAMHETSPROGRAM ArkitektStudenterna 2015-2017 Vad är ArkitektStudenterna och varför finns vi? ArkitektStudenterna är Sveriges Arkitekters studentorganisation och det samlande organet för Sveriges Arkitekters

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Konstruktionen av ett kulturarv. Karlstad 27 februari 2012

Konstruktionen av ett kulturarv. Karlstad 27 februari 2012 Konstruktionen av ett kulturarv Karlstad 27 februari 2012 Utgångspunkter Från industrisamhälle till tjänstesamhälle, till informationssamhälle, till upplevelsesamhälle. Vad styr lokaliseringen av upplevelsetjänster?

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

Stadens medverkan vid skapandet av Designens Hus vid Telefonplan

Stadens medverkan vid skapandet av Designens Hus vid Telefonplan Utlåtande 2006: RI (Dnr 310-3407/2006) Stadens medverkan vid skapandet av Designens Hus vid Telefonplan Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande 1. Under förutsättning av regeringens

Läs mer