Kapitelrubrik FORM/DESIGN C. en rapport om. red. Niels Righolt. red. niels righolt FORM/DESIGN CENTER. en rapport om. En rapport om form/design center

Transkript

1 FORM/DESIGN C red. niels righolt en rapport om En rapport om form/design center en rapport om FORM/DESIGN CENTER red. Niels Righolt Kapitelrubrik

2

3 Innehållsförteckning Förord Förord sid 4-6 Anna Lyrevik, T F Kulturdirektör Tankar Om Framtiden sid 7-42 Niels Righolt, Vd Cultures Vision Of A Design Center Of The Future sid Alice Rawsthorne, Designkritiker, International Herald Tribune Framtidens Form/Design Center I Malmö sid Jonas Olsson, Konstnär, Formgivare Och F D Sekreterare För Rådet För Arkitektur, Form Och Design FrEmtidens Form/Design Center sid Rosana Bosch Och Rune Fjord, Designbyrån Bosch & Fjord Vad Krävs För Att Form/Design Center Ska Bli Ett Designcenter Att Räkna Med I Öresundsregionen? sid Katarina Rundgren / Matilda Plöjel, Arkitekt, Författare / Grafisk Formgivare Om Att Tänka Tillsammans, Tänka Nytt Och Tänka I Nya Banor. Rekommendationer För Form/Design Center sid Niels Righolt, Vd Cultures 3

4 Förord Ett stort tack till personalen, ledningen och styrelsen på Form/Design Center, tjänstemän inom Malmö stad och Region Skåne, sakkunniga experter och forskare, mediefolk, studenter och opinionsbildare för att välvilligt ställt sin tid och kunskap till förfogande i processen som ligger till grund för denna publikation. 4

5 Förord Förord Form/Design Center har sedan 1964 en kontinuerlig verksamhet i Malmö. De senaste 35 åren i Hedmanska gården, intill Lilla Torg. Form/Design Center har byggt upp en solid position som mötesplats och förmedlare av främst inredningsdesign, konsthantverk och grafisk design, omsorgsfullt etablerad genom en flitig utställningsverksamhet. För flera generationer Malmöbor och besökare i staden har Form/Design Center kommit att symbolisera god vardagsdesign och formgivning i rakt nedstigande led från Svenska Slöjdföreningen, föregångaren till dagens Svensk Form, vars regionalförening för Skåne också driver verksamheten. Form/Design Center är tveklöst Malmös och Skånes främsta utställningsarena inom designområdet och som sådan en institution för de många besökarna. Verksamheten bedrivs med stöd från främst Malmö stad, Region Skåne och Kulturrådet. De senaste åren har inneburit ett stadigt ökande intresse för designfrågor och även en successiv utvidgning av designbegreppet till områden som stads- och samhällsbyggnad, stadsmiljö, ekologi och hållbarhetsfrågor. Denna utveckling har satt tydliga avtryck i Form/Design Centers utställningsverksamhet och även, genom de föreläsnings- och seminariearrangemang som erbjudits, stimulerat till en pågående diskussion om designens roll, villkor och betydelse i samhället. Men med ett ökat intresse följer också nya krav och förväntningar. Form/ Design Center har därför vänt sig till Malmö kulturnämnd med ett förslag om övergång i kommunal regi, som en institution ingående i kulturförvaltningen. Förslaget motiverades av behovet att stärka och förbättra förutsättningarna för verksamheten inför en i framtiden ytterligare utvecklad roll. Som ett resultat av den politiska behandlingen av förslaget genomfördes hösten 2009 en idéutvecklingsprocess som involverade ett stort antal aktörer inom det lokala, nationella och internationella design- och formområdet, samt inom närliggande verksamhetsområden. Den här publikationen är en dokumentation av denna process och som sådan det första steget på Form/Design Centers fortsatta utvecklingsväg. Den är också ett idékompendium som tar dagstemperaturen på designområdet och bör därför vara av värde för alla som vill lära mer om detta område. Arbetet med att designa Form/Design Center för framtiden kan härmed fortsätta. Jag vill på detta sätt tacka alla dem som på olika sätt bidragit till och engagerat sig i processen. Malmö april 2010 Anna Lyrevik, T f förvaltningschef Malmö kulturförvaltning 5

6 6

7 Tankar om framtiden TANKAR OM FRAMTIDEN INTERVJUER OCH SAMTAL NEDTECKNADE OCH SAMMANSTÄLLDA. Av Niels Righolt, VD Cultures 7

8 Kapitelrubrik 8 En rapport om form/design center

9 Tankar om framtiden Av Niels Righolt, VD Cultures Tankar om framtiden Uppdraget Denna publikation är baserad på ett uppdrag om att processmässigt peka på ett antal villkor och möjligheter i samband med formuleringen av en vision om morgondagens Form/Design Center i Malmö. Detta har varit en process i tre delar, där man har försökt engagera så många olika röster och tankar som möjligt i utvecklingsarbetet. Det har varit avgörande för uppdragsgivaren Malmö stad genom kulturförvaltningen att processen involverade såväl styrelse, ledning och medarbetare på Form/ Design Center som aktörer på lokal, regional och nationell nivå. Arbetet har omfattat företrädare för designbranschen som helhet, formgivare, skribenter, företag, miljö och hållbarhet, kulturområdet, konstinstitutioner i Malmö, mediebranschen, utbildningssektorn, forsknings- och inkubationsmiljöer, samhälls- och stadsutveckling, näringslivskontoret med flera. Det breda och sektoröverskridande deltagandet har varit en förutsättning för att skapa en nyanserad bild av möjligheterna för ett framtida Form/Design Center. Resultatet av utvecklingsarbetet finns nu i form av denna publikation, dels som en dokumentation av själva processen och idéutvecklingen och dels som underlag för den kommande processen där ett möjligt nytt huvudmannaskap ska bestämmas och nivån på centrets vision och kapacitet ska fastställas. I oktober och november skrev fyra utomstående opinionsbildare och fackfolk egna texter eller visionsdokument om Form/Design Center med utgångspunkt i deras egen bakgrund, deras eget yrke och deras egna erfarenheter. I texterna utvecklar de sina tankar om hur ett framtida Form/Design Center kan se ut. De fyra texterna utgör huvuddelen i publikationen och bildar tillsammans med den efterföljande workshop- och intervjuprocessen grunden för de rekommendationer som sammanfattas i publikationens sista avsnitt. Detta avsnitt kommer särskilt att ta upp workshop- och intervjuprocessen, reflektera och referera de tankar och möjligheter som de många intervjuade och deltagande fackfolk bidragit med. Bakgrund På initiativ av styrelsen för Svensk Forms regionalförening inleddes på hösten 2008 en process som indikerar en övergång av Form/Design Center till Malmö stad som en del av Kulturnämndens ansvarsområde. Önskemålet att byta huvudman bygger i huvudsak på en önskan att förstärka Form/Design Centers struktur, innehåll och ekonomi. Genom att övergå till den lokala kommunala organisationen kan Form/Design Center få tillgång till flera kontaktytor mot andra delar av Malmö stads organisation och därmed fler kanaler som kan 9

10 Tankar om framtiden bidra till att säkra och främja centrets utveckling. Ledamöterna i kulturnämnden har ställt sig positiva till förslaget och har därefter tagit på sig uppgiften att undersöka möjligheterna till ett trepartsavtal av samma typ som det som ledde till att Moderna Museet i Malmö bildades. Avsikten är att säkerställa en långsiktig finansiering av Form/Design Center, där Malmö stad och Region Skåne står för huvuddelen av de årliga bidragen med ytterligare stöd från Kulturrådet. Form/Design Center uppfyller idag ett regionalt behov och erhåller redan ett driftsbidrag från Malmö stad, Region Skåne och Statens Kulturråd. Svensk Forms regionalförening för Skåne har drivit Form/Design Center i Malmö sedan Under de 45 åren har centret bidragit till att Malmö och Skåne blivit en ledande mötesplats för design och form i Sverige. Form/ Design Center har ett väl etablerat samarbete med många olika aktörer och näringslivspartners både regionalt och lokalt, vilket ytterligare har givit stöd till upplevelsen att centret varit ett centralt nav för form- och designfrågor i regionen. Den ställningen har stärkts de senaste åren genom en utvidgning av designbegreppet till att omfatta mer än de traditionella områdena, som inredningsdesign, konsthantverk, grafisk formgivning, föremål och skulpturform. Utvidgningen av designbegreppet till att även omfatta områden som samhällsutveckling, stadsmiljö och hållbarhet har givit Form/Design Center ett betydligt större intresseområde, med allt vad det betyder av krav och förväntningar. Det bredare designbegreppet har bidragit till att öka allmänhetens intresse för Form/Design Centers aktiviteter. Särskilt intressant är centrets möjlighet att fungera som en dynamisk dialog- eller projektpartner i samband med den mycket medvetna utvecklingen på stadsnivå och inom hållbar utveckling i Malmö stad. Just hållbara och långsiktiga lösningar för stadsutveckling spelar en nyckelroll för det sektorsövergripande samarbetet mellan stadens förvaltningar i ansträngningarna att realisera Malmös transformation från gammal industristad till en modern kunskapsbaserad stad. Ett exempel är Västra Hamnen, som arkitektoniskt, formmässigt och energimässigt speglar de nya tendenserna i en sektorsövergripande utformad stadsdel som drivs med förnybar energi. Flera liknande initiativ finns på ritbordet eller är planerade i både staden och i regionen. Under de senaste åren har Form/Design Center årligen producerat cirka 25 utställningar och ett femtiotal evenemang, seminarier, föreläsningar, debatter o s v. Dessa arrangeras vanligtvis i samarbete med olika offentliga och privata aktörer. Dessutom driver centret en designshop och ett mindre café. Allmänheten har fritt inträde till huset och utställningarna, som de senaste åren har lockat uppåt besökare. När Form/Design Centers framtida roll och organisation ska belysas har det varit viktigt att titta närmare på hur centrets aktiviteter kan utvecklas i framtiden. Trots de senaste årens utveckling med ett bredare designbegrepp och centrets relativt höga besökstal och traditionellt starka ställning i Malmös 10

11 Tankar om framtiden och Skånes kulturlandskap har såväl Form/Design Center som Malmö stad och Kultur Skåne sett behovet av att undersöka centrets tillväxtpotential och eventuella nya uppgifter i samband med en möjlig övergång till Malmö stad som huvudman. En förutsättning för att kommunen ska ta på sig rollen som ägare är att utvecklingsmöjligheterna har belysts och att det finns en enighet gällande finansieringen av visionen och målen. Det är slutligen också viktigt hur Kulturdepartementet och Näringsdepartementet kan samarbeta med fokus på utveckling av en långsiktig och hållbar strategi för de kulturella och kreativa branscherna. Slutligen ska frågan om att stärka och eventuellt utöka Form/Design Centers områden också ses mot bakgrund av att Arkitekturmuseet i Stockholm från den 1 januari 2010 har tagit över Svensk Forms tidigare nationella uppdrag att ansvara för form- och designområdet. Arkitekturmuseet har i en rapport från 2009 beskrivit sin strategi för ett utökat uppdrag och en konkret handlingsplan har tagits fram för samarbetet mellan Arkitekturmuseet och Svensk Form. Form/Design Center nämns i rapporten som part i det nationella samarbetet för design- och arkitekturfrågor. I de kommande diskussionerna är det därför också viktigt att beakta de övriga nationella och regionala aktörerna inom form- och designområdet. Mot den bakgrunden har man formulerat ett antal punkter som särskilt syftar till att belysa hur Form/Design Center kan utvecklas som en mötesplats och vilken roll centret kan spela lokalt i Malmö, i regionen och för Sverige. Från kommunens sida har man betonat att Form/Design Centers unika position och karaktär ska ligga till grund för de enskilda delarna av undersökningens mål. Metod Med dessa förutsättningar och för att skapa en så övergripande bild som möjligt valde vi redan i november att avvika från den ursprungliga planen med ett antal gruppintervjuer och workshops. Det visade sig snart vara nästan omöjligt att synkronisera så många kalendrar för att få till gruppsamtal och små workshops. De många formella uppdragen i december och januari samt semesterperioden runt jul och nyår gjorde att vi i stället valde att anpassa oss till de upptagna beslutsfattarna och genomföra enskilda intervjuer. Det innebar också att vi i stället för fem olika workshops med fackligt sammansatta grupper fick göra en hel workshopdag över åtta timmar med tre olika tvärfackliga och tvärestetiska grupper. Denna workshop genomfördes den 13 januari

12 Tankar om framtiden Intervjuerna Under åtta veckor genomfördes gruppintervjuer och övningar med styrelse och chefer respektive personalgruppen på Form/Design Center samt över 30 representanter från olika intressenter och branschfolk. Som en genomgående princip genomfördes intervjuerna under Chatham House Rule, som garanterar anonymiteten för den intervjuade genom att alla intervjuer nedtecknas och presenteras som en sammanhängande helhet. Detta för att säkerställa en så otvungen och fri kommunikation som möjligt och undvika att eventuella personliga hänsynstaganden skulle stå i vägen för det fria meningsutbytet. Resultatet blev ett mycket varierat och nyanserat material som ligger till grund för nedanstående reflektioner och beskrivningar. Intervjuerna genomfördes i en modifierad SWOT-form (Strengths, Weaknesses, Opportunities, Threats). Det vill säga att fokus låg på Form/Design Centers styrkor i dagsläget samt på de möjligheter som en övergång till Malmö stad som huvudman skulle kunna innebära. Detta gjordes för att bibehålla fokus på det visionära i processen i stället för att bli låst av det aktuella läget och de invanda rutinerna. De inledande frågorna gjorde det ändå möjligt för de intervjuade att ge sin egen bild av var Form/Design Center står idag och vad de tror behövs för att utveckla det. Fem intervjuer genomfördes via telefon eller Skype. Under arbetets gång har man också lyft fram ett antal frågor som i korthet formulerades och förmedlades till de intervjuade som ett underlag för samtalen: Hur kan Form/Design Center utvecklas som en mötesplats? Vilken roll ska ett framtida designcenter i Malmö ha i samhället? Vilka positiva möjligheter och perspektiv kan Form/Design Centers framtida roll som en del av kulturförvaltningen ge för förvaltningen och Malmö stad? Hur påverkas denna roll av placeringen i Öresundsregionen? Vilken roll ska Form/Design Center spela i förhållande till Arkitekturmuseet, som från och med 2010 har det nationella uppdraget att vara en mötesplats inom form- och designområdet? Hur kan Form/Design Center utveckla mötesplatsen till en arena för kommunikation med en bredare publik, där formgivare, tillverkare och allmänhet ingår? Hur kan Form/Design Center arbeta aktivt för ett ökat deltagande av besökarna i såväl utställningar som annan verksamhet? Kan Form/Design Center utvecklas till ett nav för kontakten med näringslivet i regionen inom designområdet? Hur kan den rollen stärkas? Vilken roll kan Form/Design Center spela för en hållbar samhällsutveckling i Öresundsregionen? Har Form/Design Center större frihet i arbetet genom att man inte är ett museum än om man hade haft ett musealt uppdrag? 12

13 Tankar om framtiden Som synes handlade det inte om en ramlös process där alla kunde sväva ut helt fritt. Utgångspunkten var och är Form/Design Center som det ser ut idag och den process som redan genomförts i samband med förändringsarbetet. Workshopen Under rubriken Framtidens Form/Design Center i Malmö Från dröm till verklighet hade workshopen den 13 januari som mål: att bidra till en visions- och idéutvecklingsprocess utifrån dagens och morgondagens samhälle om hur ett framtida designcenter som mötesplats för design kan utvecklas och gestaltas. att se på förutsättningar och möjligheter för hur Form/Design Center kan utvecklas till en designarena som är agendasättande, som fokuserar på vad design kan göra i relation till det omgivande samhället, ingår som ett led i den innovativa utvecklingen av Malmö stad och fungerar som en angelägen mötesplats för människor och verksamheter. Bland de över 40 deltagarna i workshopen ingick förvaltningschefer och beslutsfattare, kulturadministratörer, strateger, forskare, journalister, mediafolk, formgivare, fackfolk, studenter och partners samt Form/Design Centers personal och styrelse. Tillsammans arbetade man med att belysa möjligheter, framtidsutsikter och strategier för ett framtida Form/Design Center. Den första sessionen utgick från P-modellen. Denna modell är särskilt lämpad för att belysa de olika kopplingarna mellan modellens sex huvudsakliga fokusområden: Publik, program, personal, partners, produktion och policy. I den här övningen skulle deltagarna först individuellt försöka formulera tre ord eller meningar som de ansåg vara centrala för utvecklingen av framtidens Form/Design Center i förhållande till enskilda fokusområden. Därefter skulle hela gruppen enas om två ord eller meningar per område, som Form/Design Center bör prioritera i det fortsatta arbetet. Slutligen skulle var och en av de tre grupperna formulera två målsättningar som skulle ligga till grund för eftermiddagens framtids-workshop utifrån: 1. Vad är viktigast att bevara i samband med ett framtida Form/Design Center? 2. Vad är viktigast att utveckla för det framtida Form/Design Center? Den andra sessionen bestod av en modell 7-målsmodellen utvecklad av kaospiloterna, som skulle backa utvecklingen lite och baserat på de två huvudfrågorna och de formulerade orden/meningarna från den första sessionen få deltagarna att sätta ord på både de överordnade visionerna och de prioriteringar som krävs för att nå målet ett utvecklingsperspektiv. Slutligen presenterade grupperna dagens resultat för varandra. Det är ingen överdrift att säga att workshopdagen gav goda resultat och att de tre olika grupperna kom till förbluffande likartade resultat. Processen, 13

14 Tankar om framtiden särskilt i den andra sessionen, kunde och borde dock ha varit tydligare och klarare som ett stöd för deltagarna, som delvis utlämnades till upprepningar. Det är dock osäkert om tydligare instruktioner skulle ha givit ett annat resultat. Både intervjuer och workshops kommer att väga tungt i de slutliga rekommendationerna. Intervjuerna I intervjuprocessen lades tonvikten, som tidigare nämnts, på att avgränsa de utvecklingsmöjligheter som Form/Design Center har, baserat på den verksamhet som centret har bedrivit under de senaste årtiondena. För att verkligen se alla möjligheter har intervjuarna haft två huvudspår: Upplevelsen av Form/Design Center idag och vilka behov den intervjuade ser att ett framtida Form/Design Center kan uppfylla. Inom de två överordnade spåren framträdde snabbt en nyanserad bild av verksamheten, dess olika element och de externa förväntningarna på centret. Nedan kommer jag därför att redogöra för intervjuprocessen genom att beskriva de olika områdena separat: verksamheten, huset, utställningarna och programmen, personalen, det lokala perspektivet i förhållande till det regionala och nationella o s v. Som nämnts ovan har Chatham House Rule använts i processen varför ingen namnges nedan. Form/Design Centers verksamhet Det fanns bland de intervjuade en bred enighet om Form/Design Center som den naturliga, ledande och värdebärande mötesplatsen för form- och designområdet i både Malmö och i regionen. Den positionen skapades redan strax efter etableringen 1964, då Svensk Forms regionalförening under Annika Heijkenskjölds kunniga ledning satte Form/Design Center på kartan, som den plats där god smak och kvalitet kunde upplevas, köpas och diskuteras. Idag står Form/Design Center som värd för över 25 utställningar, som produceras i samarbete med olika intressenter, både offentliga och privata. Utställningarna och centrets övriga aktiviteter lockar årligen cirka besökare till huset vid Lilla Torg. Förutom utställningsverksamheten, som måste sägas vara navet i Form/Design Centers verksamhet, driver centret en designbutik och en mindre caféverksamhet samt arrangerar ett brett spektrum av möten, föredrag, debatter, seminarier med mera, som tillsammans bidrar till att stärka centrets profil som en aktiv och levande arena för aktörer och intresserade inom design och formgivning. Svensk Form, som har stått som huvudman sedan etableringen 1964, är en intresseorganisation med syfte att främja god design. Svensk Forms aktuella ansvar för designområdet i Sverige har för Form/Design Center inneburit att centret även har etablerats som en plattform för regionala nätverk och samarbeten mellan olika aktörer i branschen. Huvuddelen av Form/Design Centers olika verksamhetsdelar är, enligt majoriteten av de intervjuade, utställningarna och butiken. Däri finns flera problem som jag senare i detta kapitel kommer att behandla enskilt och i detalj. 14

15 Tankar om framtiden Det finns en bred enighet bland de intervjuade om att Form/Design Center upplevs som en levande och aktiv aktör. Det finns en stor respekt för den omställning som programmet är ett uttryck för. Däremot är bilden betydligt mer nyanserad och tudelad när det gäller centrets förmåga att sätta agendan eller gå i bräschen för den senaste utvecklingen. Flera ansåg att Form/Design Center var en levande arena i betydelsen att det händer mycket men att det är svårt att få en tydlig bild av centret. Det är svårt att ta på, svårt att få en känsla för det. En anledning kan vara att det är svårt att se en övergripande strategi för vad Form/Design Center vill och vilka strategier man har. Kritiken riktas främst mot att centrets profil idag handlar mer om trivsel och om att behaga befintliga partners och miljöer snarare än att våga tycka något själv som institution. Det är möjligt att centret gör det, men det har de då inte lyckats förmedla. Centret upplevs som en reproduktiv arena som inte längre hänger med i utvecklingen inom designområdet. Form/Design Center framstår som mycket traditionellt, ett center som lever högt på gamla meriter. Man låg tidigare i framkanten, men inte nu längre. Idag fungerar centret mer som en arena för god formgivning snarare än ett center som avspeglar designområdets vitalitet och potential. Den lågmälda profilen, den relativt låga tröskeln och den enkla och opretentiösa inställningen till ämnet har givit centret många anhängare genom åren. Men idag är det en annan tid och centret måste röra på sig om ambitionen är att vara en aktiv aktör inom om rådet, med förmåga att reflektera över utvecklingen, sätta den i perspektiv och stimulera den. Det finns annars en risk att Form/Design Center reduceras till ett vuxendagis för den föräldrageneration med god köpkraft, för vilka centret traditionellt är en institution för god formgivning, som en deltagare sade. Form/Design Center ser fortfarande ut som det gjorde för 30 år sedan och det har blivit en för snäll och ofarlig miljö. Det finns en bred enighet om att centret generellt gör fina och intressanta presentationer, som alltid arrangeras professionellt, gestaltas med respekt och är lätta att ta till sig. Men det är helt enkelt för ofarligt. Ibland gör man verkligen bra och genomarbetade utställningar, men det är svårt att se dessa som ett övergripande uttryck för centrets nivå, kompetenser och mål. De är helt enkelt för sällsynta och i förhållande till övriga aktiviteter för splittrade, vilket gör att de mer får karaktären av främmande inslag snarare än en naturlig del av centrets profil, metod och mål. Flera av de intervjuade gav uttryck för att de saknar en tydlig och självständig linje i Form/Design Centers program. Flera efterfrågade en tydligare institutionell tillgång till hela fältet särskilt i förhållande till det utvidgade designbegreppet. Sammanhang är ett nyckelord som flera gånger återkom i intervjuerna. Utställningar och programaktiviteter måste kopplas till andra aktiviteter och områden för att visa både sammanhanget och potentialen i den moderna designen. Om Form/ Design Center har som ambition att vara en agendasättande, sammanhangsskapande och kunskapsbaserad arena för modern design och formgivning 15

16 Tankar om framtiden processmässigt såväl som objektmässigt så är det nödvändigt att växla spår från dagens praxis. Huset och verksamheten måste då arbeta betydligt mer ingående med både utställningar och aktiviteter i huset, ingå i projekt som förmedlings- och dialogpartner utanför huset, ingå i olika utvecklingsinriktade och fackmässiga sammanhang lokalt och nationellt samt hitta de samarbetspartners som bäst eller tydligast kan tillföra centret de kompetenser inom det bredare designområdet som de saknar idag. Graden av engagemang kan naturligtvis variera, men den stora majoriteten av de intervjuade är eniga om att Form/Design Center måste utvidga sin portfölj och arbeta betydligt mer ingående om man vill bevara sin nuvarande status och position i det regionala kulturlandskapet. Detta gäller särskilt om man vill framstå som trovärdig inför nya partners och aktörer. Det är ingen enkel resa man står inför, då det kommer att innebära en förändring i förhållande till husets traditionella partners och publik. Det behöver dock inte nödvändigtvis vara så dramatiskt som antingen/eller. Det finns all anledning att tro att Form/Design Center kommer att kunna tillgodose både den nuvarande efterfrågan samtidigt som man anpassar verksamheten i riktning mot en mer aktuell arena för de många olika aktörer som är intresserade. Detta kommer naturligtvis att förutsätta en uppgradering av husets ekonomiska ramar, men det kommer inte att vara möjligt utan att centret omprioriterar dagens verksamhet. Häri ingår särskilt antalet utställningar och arrangemang. Med intervjuerna som bakgrund är det möjligt att skapa en kort lista över de övergripande prioriteringar som kan hjälpa centret i förändringsarbetet: Utveckla en metodik och skapa en tradition för utställningsarbetet, som säkerställer att man alltid arbetar mer ingående med materialet. I detta ingår att etablera långsiktiga och tvärfackliga partnerskap och involvera kunskapsinstitutionerna i arbetet. Utveckla en tydlig Form/Design Center-profil som stödjs av ett tydligt ställningstagande till det utställda eller presenterade. Centret måste ha mycket mer edge. Höja ambitionsnivån både i förhållande till publiken och i förhållande till partners och myndigheter. Delta i utvecklingssammanhang och utvecklingsprojekt både lokalt och regionalt, vilket kan bidra till att öka centrets egna kompetenser, sätta in centret i ett bredare sammanhang och ge centret möjlighet att utvecklas till en plattform för spridning av den senaste utvecklingen inom området. Utarbeta en strategi för hur nya designers och designområden kan ingå som fasta beståndsdelar i husets program. Frångå den begränsande lokala fokuseringen och i stället arbeta med ett glokalt designperspektiv, där globala trender och möjligheter avspeglas och sätts i perspektiv utifrån de lokala förutsättningarna, miljöerna och aktiviteterna. 16

17 Tankar om framtiden Ta fram en policy för löpande kompetensutveckling på institutionen. Sätta upp tydliga mål för alla delar av verksamheten utifrån ambitionen att vara ledande, både kortsiktigt och i ett längre perspektiv på 10 till 15 år. Upprätta en task force som kan ingå i förvaltningsövergripande samarbeten och arbeta med kopplingar inom design och social innovation. Inspirerat av Västra Götalands nya museiverksamhet. Inrätta en experimentplats som kan fungera som en verkstad i vardagen för unga designers och kreatörer. En lekplats för kreativa lösningar inom området. Utveckla en tydlig pedagogisk profil som samtalspartner och förmedlare till grundskolor och gymnasier. Inspiration från bland annat Malmö Konsthalls pedagogiska program. Stärka den tekniska kompetensen i huset. Stå värd för projekt som utvidgar och utmanar designbegreppet. Från design som form till design thinking. Inspiration från D-School, San Francisco. Upprätta ett antal årliga forskningsenheter som kan stimulera innovation både lokalt och regionalt (bör skapas i ett nära samarbete med till exempel stadsbyggnadskontoret, näringslivskontoret, tekniska förvaltningen, turistnäringen o s v). Av princip förvalta utställningarna. Upprätta fyraåriga planer för verksamheten utifrån ett lokalt, regionalt och internationellt perspektiv. I samarbete med till exempel K3 på Malmö Högskola upprätta ett program för internationella designers och forskare. Skapa ett ambitiöst seminarieprogram i samarbete med de regionala kunskapsinstitutionerna som kan bidra till att sätta agendan nationellt. Dessa prioriteringar kommer att vara de grundläggande förutsättningarna för att Form/Design Center ska kunna utvecklas till en modigare och mycket mer kritisk aktör i designmiljön än idag. En institution som kan sätta in formgivning i ett större samhällssammanhang och med ett kritiskt perspektiv granska enskilda föremål och tendenser beträffande till exempel användbarhet, hållbarhet, aktualitet o s v. En institution som i kraft av sin aktualitet därmed också blir ett centrum för designområdet i förhållande till de lokala och regionala prioriteringarna och investeringarna i till exempel stads- och samhällsutveckling. Särskild tonvikt lades på behovet av en mer enhetlig och tydlig profil mot framförallt barn och ungdomar. Ett differentierat pedagogiskt program som kan lyfta centret till en central referenspunkt i både den dagliga undervisningen i skolan och för konkreta projekt. Det bör dock noteras att det finns en uttalad skillnad i att agera inom ramarna för en traditionell organisation som en kommunal institution och att vara en ideell förening. Som förening har Form/Design Center i stor utsträckning kunnat utnyttja frivillig arbetskraft och gratis insatser inom till exempel 17

18 Tankar om framtiden marknadsföring och grafisk formgivning, något som centret inte kommer att kunna utnyttja vid en kommunalisering. Dessa insatser syns inte i bokslutet och kommer därför att kunna försvinna i omräkningen till nya villkor för en övergång till en institution. Därför bör man beakta att det döljer sig en del insatser bakom kulisserna, som bör belysas. Styrelsen är medveten om detta och kommer att framhålla de verkliga insatserna i årsredovisningen för Det bör inte vara någon nackdel att centret har varit duktiga på att hitta alternativa och billiga lösningar. Den stora majoriteten intervjuade menade att de inte ser någon större motsättning mellan att bibehålla ambitionen att vara en regional besöksplats för form- och designintresserade å ena sidan och å andra sidan utveckla centret till att också vara en betydligt mer utåtriktad och aktiv aktör i miljön som helhet och Malmö stad i synnerhet. Det viktigaste i en sådan kursändring är frågan om utställningarna. Utställningarna När det gäller utställningarna framträder en bild av ett mycket omfattande utställningsprogram som samtidigt utgör verksamhetens styrka och dess akilleshäl. Styrkan med de många utställningarna är att det alltid finns något nytt att se och uppleva. Malmöborna har vant sig vid att kunna besöka Form/ Design Center ungefär var tredje vecka och kunna se en ny utställning. Detta betyder att många Malmöbor regelbundet tar vägen förbi centret för att ta en titt på den senaste utställningen och eventuellt göra ett besök i butiken. Det är inte så viktigt vad som visas, utan att det visas något, som de flesta uppfattar positivt och ger uttryck för god formgivning eller spännande design. På grund av husets begränsade ekonomiska utrymme genereras besökare sällan via breda marknadsföringsinsatser eller mer direkta kommunikationsinitiativ. Man vet av tradition att det alltid finns något nytt i huset, som en deltagare sade. Det är dock också en del av problemet. Allt har samma giltighet eller likgiltighet oavsett kvalitet och bakomliggande arbete. Detta gör det samtidigt svårt för befintliga och potentiella partners att välja Form/Design Center som forum för större och mer strategiska satsningar. Utställningarnas form är ett område som många av de intervjuade har nämnt. Trots att man gillar den opretentiösa atmosfären i huset säger flera att utställningarna i sin form ofta har karaktären av repriser. Utställningarna kännetecknas ofta av samma idéer, likartad estetik, belysning och kommunikation. Det är alltid vackert, men ofarligt. Utställningarna har ofta mer karaktären av showroomvisningar som det man kan uppleva på till exempel möbelmässorna i Stockholm och Köpenhamn, än en diskuterande och mer nyanserad bild av föremålen än att de bara representerar god formgivning. De flesta av de intervjuade nämner utställningarna och butiken som anledningen till att besöka Form/Design Center. Utställningarna uppfattas som centrets identitet, dess signum. Trots att de flesta ser utställningsverk- 18

19 Tankar om framtiden samheten som väldigt traditionell och säger att man saknar edge och kritik i centrets utställningspolicy är man också överens om att Form/Design Center framstår som ett viktigt bidrag till det skånska utställningslandskapet, genom att vara den enda fasta plattformen för form- och designutställningar. Trots den hårdnande konkurrensen i regionen, där det bara på den svenska sidan av Öresund idag finns flera institutioner som med jämna mellanrum presenterar form- och designutställningar ofta med betydligt större resurser till sitt förfogande så har Form/Design Center fortfarande en relativt ohotad position. Detta beror givetvis på att de till skillnad från konkurrenterna inte har ett musealt uppdrag som ställer krav på en historisk kontextualisering. Form/ Design Center är inte ett museum och uppdraget är, till skillnad från regionala institutioner som Kulturen i Lund, Malmö Konstmuseum och Dunkers Kulturhus eller de stora nationella aktörerna som Arkitekturmuseet, Nationalmuseet och Röhsska, att sätta fokus på nutiden och framtiden. Centret har ingen samling att visa och inga samlingsanknutna begränsningar, vilket gör att de kan agera helt fritt när det gäller utställningsplaner, stringens, relevans och aktualitet. Strukturellt är det därför bättre att jämföra centrets utställningsverksamhet med konsthallar snarare än museer. De intervjuade är nästan enhälliga om att detta är en fördel för centret och att denna fördel inte bör gå förlorad vid en eventuell kommunalisering. Centrets operationalitet och handlingsradie anses vara en avgörande faktor för centrets reviderade positionering i förhållande till övriga aktörer. Trots att gränserna är flytande och de andra gör utställningar som lika gärna kunde ha visats på Form/Design Center så finns det utrymme för olikheter. Kontinuiteten. Flera nämnde att centret nu har en historia med över utställningar, vilket ger det en unik position som inte får gå förlorad. Samtidigt tyder det stora antalet också på problemet med att gapa över för stort stycke, utifrån bl a kommunikativa och administrativa parametrar. Som i fallet med frågorna kring verksamheten i ett övergripande perspektiv visade intervjuomgången gällande utställningarna också att det är en förvånansvärt likartad uppfattning om vad som behövs för att lyfta centret och utöka dess roll, mer i takt med hela områdets utveckling. En slutgiltig lista över utställningarna tyder bland annat på: Färre utställningar i stället för dagens nivå. Eventuellt 12 utställningar i stället för dagens 25. Längre utställningsperioder, flera sammankopplade aktiviteter, bättre tid för spridning och pedagogiskt arbete. Bättre tid för planering och upprättande av mer utvecklande samarbeten. Utställningarna ska ha en växelverkan mellan längre genomarbetade utställningar och kortare och snabba utställningar. Lyfta in ett antal utställningar från hela världen för att därigenom sätta det lokala i perspektiv. Eftersom det inte finns någon i hela Sverige som ser det som sin uppgift eller klarar av det, finns här en tydlig konkurrensfördel för Form/Design Center. 19

20 Tankar om framtiden Tematiska utställningsförlopp som belyser utvecklingen inom olika delar av formgivningsområdet. Från objekt till koncept. Utställningarna bör kryddas med diskussioner och föreläsningar kring ämnena. Kunskapsdimension i samarbete med till exempel kunskapsinstitutioner. Nytänkande och definiering av utställningsområden i huset. Gärna dekonstruera den nuvarande estetiken och testa gränserna för vad som är möjligt inom ramarna för den K-märkta byggnaden. Medvetet arbeta med nya begrepp och tekniker i utvecklingen och gestaltningen av utställningarna: interaktivitet, teknisk spridning, kopplingar mellan upplevelse och reflektion, röra om i designupplevelsen, design som social utvecklingsfaktor, social design, hållbarhet o s v. Låta utställningarna leva vidare på Internet och utveckla dessa till att omfatta 2.0-teknik och 3D-visningar. Medvetet arbeta med nya designers och projekt. Våga riskera nya saker. Till exempel mötet mellan stadsutveckling, arkitektur, social innovation o s v. Centret bör bryta med det tunga modernistiska arvet. Utställningarna bör alternera mellan långsamma och snabba kommenterande aktiviteter. Om Form/Design Center ska kunna positionera sig som den naturliga platsen för samtida design nämnde flera att det är viktigt att våga lägga ribban högt. Ett exempel är att låta sig inspireras av det tyska Vitra Design Museum, som alltid försöker att belysa sambanden mellan form och sociala trender och vars utställningar nästan alltid ingår i ett internationellt sammanhang och har ett internationellt perspektiv. Här kan man hitta ett sätt att skapa en balans mellan det lokala och det globala. En av Vitras succéfaktorer har varit deras förmåga att utveckla koncept som ligger till grund för deras turnerande utställningar, utbildningsprogram o s v. Tanken är att Form/Design Center skulle kunna utveckla utställningarna till att bli den förmedlingsmässiga delen som speglar en större verksamhet och som har sin grund i det som sker inom området. Utställningarna skulle vidare kunna ta avstamp i konkreta projekt (lokalt och regionalt) och som spridning av aktuell forskning eller innovation inom området. Därigenom blir centret en naturlig plattform för kontaktskapande, även för nya aktörer. For de stora kulturinstitutionerna skulle en sådan kompetens göra centret mycket intressant som samarbetspartner tvärs över estetiska fackgränser och uttrycksmässiga normer. För de yngre målgrupperna publik, partners och formgivare så har intresset förskjutits från föremålen som rena formuttryck till att i högre grad ligga på processerna. De vill se design i ett helhetsperspektiv och vill att Form/Design Center reflekterar den förskjutning som gjorts i branschen i och med att designbegreppet har utvidgats. De är särskilt intresserade av att se bakomliggande tankar, delta i processutvecklingen och uppleva projekt som inte är låsta bara i form av utställningar. Flera av de intervjuade uttryckte ett 20