Angerman. och byggnadstradition. Tema: Byggnadsvård. Innehåll

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Angerman. och byggnadstradition. Tema: Byggnadsvård. Innehåll"

Transkript

1 Angerman Ångermanlands & Medelpads Hembygdsförbunds tidning Från starten nr. 79 Årgång 22 nr Tema: Byggnadsvård och byggnadstradition Innehåll Ledaren... 2 Korsbônninga...3 Lästips byggnadsvård...6 Våra timmerhus har rötter i medeltiden... 7 Timrade ekonomibyggnader...10 hembygdsdagen på Länsmuseet Namntävling Husbygge kring sekelskiftet En industriepok i Ådalen Att lägga ett vedtak/nävertak Kulturbelöningar vid Åhf s stämma...15 En hängiven fotograf I Klondyke på och 50-talen...17 Årsmöte i Medelpads hembygdsförbund...17 Gudmundstjärn Litet bo...24

2 Ledaren Förändringstrycket är stort på den traditionella bebyggelsen. Modet växlar ständigt. Äldre hus byggs om och byggs till, ofta med nya byggnadsmaterial och färger. En tidigare enhetlig jordbruksbebyggelse förändras. Ett lika stort hot mot den genuina byggnadstraditionen är avfolkningen. Under andra världskriget transporterades timmer från fäbodstugor och andra överblivna byggnader till storstäderna och blev ved. Idag säljs gamla hus som billiga timmerstommar till sörlänningar. Bebyggelsehistorien suddas så sakteliga ut. I detta perspektiv blir hembygdsgårdarna desto viktigare. Här kan vi fortfarande studera traditionellt byggnadsskick och njuta av den atmosfär som finns i gamla hus. De är länkar till historien och vi behöver trådarna bakåt. I länet finns det 48 hembygdsgårdar med tillsammans 443 byggnader. Det är inget litet kulturarv. Fem av gårdarna har minst 20 hus. Av den enkät som Länsstyrelsen lät göra för några år sedan framgår att behovet av underhåll är stort. För 87 av byggnaderna angavs behovet som akut. 119 uppgavs behöva reparationer inom fem år och 72 inom tio år. Vi önskar att beslutsfattare i kommuner och stat skulle läsa och begrunda dessa siffror. Omsorgen och kostnaderna för att bevara denna byggnadsskatt bärs till största del av hembygdsföreningarna, men många av dem knäar under uppgiften. Timmerstockar behöver bytas ut, grundstenar lyftas. Godkända lås ska installeras, ramper för rullstolsburna byggas och mycket annat göras. Att bara underhålla tjugo tak är i sig en jätteuppgift för en förening! Det är vårstädning ute och inne. Ja, underhåll och skötsel av gårdarna kräver mycket, men bidragen är små. Ett modernt samhälle borde visa en tydlig vilja att dela ansvaret för hembygdsgårdarna. Varför inte inrätta någon typ av arbetsmarknadsåtgärd i tider med stor arbetslöshet? Per-Ors i Ramsele våren På hösten samma år kom fyra män från Tjeckien och rev huset för transport till Brno. De välbevarade, representativa byggnadsmiljöerna som hembygdsgårdarna utgör är unika. De är till glädje för alla. De ingår i kommunernas utbud av kulturmiljöer och är även platsen för diverse kulturarrangemang. Kära läsare! Vi hoppas kunna bjuda på ett intressant innehåll i detta nummer med byggnadstradition och byggnadsvård som tema. Vi vill också önska er alla en skön och solig sommar! Sommarens aktiviteter på länets hembygdsgårdar hittar ni på Murbergets hemsida: Glöm inte namntävlingen på sidan 11. Ann Renström ordförande Ångermanlands hembygdsförbund Margareta Johansson ordförande Medelpads hembygdsförbund Angerman Redaktör och ansvarig utgivare: Anders Sällvin Tel / Angerman utges av Medelpads och Ångermanlands Hembygdsförbund i 4 nummer årligen. Distribueras gratis i 10 ex. till samtliga Hembygdsföreningar anslutna till förbunden. Prenumeration 100:-/år, insättes på BG Ange Prenumeration Angerman samt ditt namn och din adress. Lösnummer: 30:- Redaktionskommitté Ann Renström Tel Sunnanåker 301, Bollstabruk Margareta Johansson Tel Östloning 1612, Indal Laila Söderström Tel Skallsta 504, Noraström Anders Sällvin Tel Åstön 765, Söråker Manusstopp 15 augusti. Tema: Märkesåret 1809 Finland Sverige ISSN Framsidan: Hembygdsgården i Bjärtrå är en av flera som har en korsbyggnad. Foto: Ann Renström Form & tryck: Prinfo Accidenstryckeriet, Sundsvall. Besök våra hemsidor 2 Angerman

3 Korsbônninga, en Ångermanlandsgård och en Medelpadsgård? Häggvik, Nordingrå. En praktfull ytterdörr pryder den i övrigt enkla byggnaden. (Lägg märke till att skorstenen av lertegel är inklädd med trä.) Detta är troligen det mest fotograferade huset i Höga kusten! Korsbyggnaden När vi flyttade till Ångermanland för trettiofem år sedan råkade vi till granne få en traditionell korsbyggnad i Bollstamo. Vår promenadväg gick tätt förbi det kvadratiska huset med breda gavlar. Det var en födorådsstuga, dvs. en byggnad som det äldre ägarparet flyttade ut till när den yngre generationen tog över gården, och den stod tom sedan Att den faluröda färgen började tvättas bort från fasaderna och att en och annan fönsterruta var trasig hindrade inte att det gamla huset var mycket stämningsfullt. Framtiden för det kändes emellertid oviss. Så småningom upptäckte jag att den nästan kvadratiska korsbyggnaden var mycket vanlig i hela Ådalen och Höga Kusten, ja, i hela Ångermanland. Den har i själva verket funnits på nästan varenda gård här. I Norums by i Dal finns en gård med inte mindre än tre korsbyggnader och det visade sig att det inte är den enda. Två korsbyggnader på samma gård är helt normalt! Till den ångermanländska bondgården hörde det i allmänhet tre bostadshus; en mangårdsbyggnad, en födoråds- stuga och en bryggstuga där årets behov av tunnbröd bakades höst och vår. På somrarna flyttade familjen ut till bryggstugan/sommarstugan. Man passade då på att skura och feja vinterstugan och att fernissa köksgolvet där. Än idag finns det de, som flyttar till bryggstugan varje vår. Korsbyggnaden är vanlig också i Medelpad. En skillnad tycks vara att den medelpadska ofta har två fulla våningar till skillnad från den ångermanländska. Norr och söder om de två landskapen går det tydligt skönjbara kulturgränser. Norr om Ångermanland blir de smala, nätta parstugorna eller Västerbottensgårdarna en allt vanligare syn och när man passerat Sundsvall på väg söderut, dröjer det inte länge innan träslotten eller Hälsingegårdarna dyker upp. Däremellan dominerar korsbyggnaden. Kärnområdet utgörs av kustsocknarna Nordingrå, Ullånger och Vibyggerå. Att korsbyggnaden fick en sådan utbredning just i Ångermanland är sannolikt ett resultat av vår industrihistoria som beskriver ett så explo- Korsbyggnaden är nästan kvadratisk. Längdmåttet brukar vara 9-11 m och bredden är i allmänhet ca en meter kortare. Den enda skorstenen står mitt i huset och planlösningen gör att det går bra att springa runt i huset. Entréfasaden är alltid asymmetrisk, gaveln bred och korsbyggnaden gör ett satt intryck. Korsbyggnaden är oftast en och en halv våning hög och har sidliggare (småfönster) under takfoten. Korsbyggnader med två fulla våningar förekommer knappast i Ådalen eller Höga Kusten, men däremot i det inre av landskapet och dessutom i Medelpad, där den t.o.m. är relativt vanlig. Angerman 3

4 Sven-Pårs-gården i Usland, Stöde. Födorådsstugan t.v. från 1825, en tvåvånings korsbyggnad, är pietetsfullt restaurerad av ägaren Gertrud Svensson. Norum, Dal. Ytterdörren sitter på huset längst till höger på bilden nedan. Sånga-Överlännäs hembygdsgård i Para är en praktfull korsbyggnad, troligen från slutet av 1700-talet. Norum, Dal. Det är mindre vanligt men inte unikt att det finns tre korsbyggnader på samma gård. Bryggstugan närmast kameran är från mitten av 1800-talet. Den vita mangårdsbyggnaden i fonden är från Födorådsstugan t.v. byggdes någon gång däremellan. Den öppna spisen tar stor plats i köket. Samma byggnad som på bilden ovan. 4 Angerman

5 Edånger, Vibyggerå. En tavla målad av S. Eriksson efter ett foto av den oskiftade byn i början av förra seklet illustrerar hur vanlig korsbyggnaden var. Idel korsbyggnader ligger som ett grått pärlband i mötet mellan åker och skog. Höga Kusten utgör korsbyggnadens kärnområde. sivt och omvälvande förlopp under och 1900-talen. Härnösands trävarudistrikt, som omfattade Ångermanälvens hela flottningsområde, var en tid den största trävaruexportören i världen. Människor från övriga landet strömmade till Ådalen. Sågverkssamhällen växte upp och fyllde stränderna runt den djupa Ångermanviken och i kustsocknarna. Befolkningen flerdubblades på ett par årtionden. Också bönderna började handla med trävaror och stora pengar kom i omlopp. Den nya tiden sopade bort mycket av gammal allmogekultur. Så är till exempel den månghundraåriga och förr så vanliga parstugan nu sällsynt i Ådalen. Under denna dynamiska tid genomfördes också laga skifte i så gott som alla byar. Allt detta har gynnat förnyelse och skyndat på rivning av gamla och omoderna hus. Om man söker förebilder till korsbyggnaden, hittar man kvadratiska hus på de små ångermanländska herrgårdarna på järnbruk och sågverk. Huvudbyggnaderna på dessa flankerades ofta av kvadratiska flygelbyggnader. (Se illustrationen till anmälan av En industrikepok i Ådalen på sidan 14. Där är dock endast den ena av flyglarna kvar.) Under gjordes en inventering av kulturhistoriskt värdefulla korsbyggnader av undertecknad i Härnösands, Kramfors, Sollefteå, Örnsköldsviks och Bjurholms kommuner. Inventeringen omfattar flera hundra korsbyggnader. Den sammanfattades i en rapport för varje kommun, som visar ett urval av de dokumenterade husen i respektive kommun. Projektet avslutades med en stor utställning på Örnsköldsviks Museum sommaren Räknar man alla inklusive ombyggda och moderniserade korsbyggnader finns de i tusental i Ångermanland! För gemene man i Ångermanland åtminstone de äldre är korsbönning ett välbekant begrepp. Korsbyggnaden nämns också relativt ofta i gamla lantmäterihandlingar. Idag hör man ibland tungan slinta på yngre människor och korsbyggnad blir korsvirkeshus, men det är ju något helt annat! Korsvirkestekniken hör huvudsakligen till Skåne, om vi håller oss inom Sveriges gränser. En förklaring till namnet korsbyggnad kan vara att planen har fyra rum och att innerväggarna bildar ett kors, om än oregelbundet. Byggnadstypen kallas även halvkorsbyggnad och den nästan dubbelt så stora byggnaden med sexrumsplan kallas dubbelkorsbyggnad.* En sexdelad dubbelkorsbyggnad och en parstuga. Den senare är en flera hundra år gammal plantyp. Angerman 5

6 Och hur gick det för korsbyggnaden i Bollstamo? Tiden arbetade vidare på förfallet och byggnaden riskerade att bli ett kråkslott. Men så bestämde sig ägaren för att rusta upp sin korsbyggnad och nu lyser den faluröd och fräsch. Den är på nytt en prydnad för sin by och till glädje för alla som väljer den populära promenadvägen. Ann Renström foton, författaren Bollstamo, Ytterlännäs * Åke Forsberg har berättat att i hans hemsocken Mo i Örnsköldsviks kommun var det det större sexrumshuset som kalllades korsbyggnad och den mindre fyrarumsplanen halvkorsbyggnad. Lästips byggnadsvård Under och talen utplånades historiska stadskärnor i rasande takt över hela landet hade protesterna mot rivningsraseriet blivit så stora att tiden var mogen för motoffensiv. Det Europeiska byggnadsvårdsåret utropades. Därmed ändrades byggnadsvården i Sverige. Det kom utställningar och kurser om fönsterrenovering, traditionella målningstekniker, takspånsläggning osv. Västerbottens hembygdsförbund och Gästrike-Hälsinge hembygdsförbund tog täten och var tidigt ute med goda råd om byggnadsvård. Populära och instruktiva böcker i ämnet skrevs. Svenska föreningen för byggnadsvård bildades. Byggnadsvårdsläger startade. Centrum för byggnadsvård i Gysinge byggdes upp. Kommuner upprättade kulturmiljöprogram. Nu finns det en mängd av mycket bra böcker om hur man praktiskt går till väga för att vårda gamla hus. Några av böckerna har givits ut i flera nya upplagor. Ett gott råd till alla husrenoverare är att göra som Långsele-Graninge hembygdsförening gjorde innan de började ta hand om sina nyförvärvade gamla hus. De bildade en studiecirkel och läste tillsammans igenom Så renoveras torp och gårdar. Thurell, Sören, LT: Vård av trähus Hidemark, Ove m fl: Så renoveras torp och gårdar Gudmundsson, Göran: Byggnadsvård i praktiken III, Utvändig renovering Gudmundsson, Göran: Byggnadsvård i praktiken IV, Invändig renovering Katalog No 7, Reservdelar till gamla hus, Gysinge, Centrum för byggnadsvård Man kan hitta rådgivning på nätet också. Länsmuseet i Gävleborgs län har en serie informationsblad i PDF-format: Fönster Målning Mark, grund Murstockar, skorstenar Plåttak Puts Spåntak Timmerhus Långsele-Graninge Hembygdsförenings nyförvärvade byggnader i Örbäck, Längsele. 6 Angerman

7 Våra timmerhus har rötter i medeltiden Ånge kommun har under en rad år sedan 1992 utfört inventeringar av timmerhus i kommunens tre socknar, Haverö, Borgsjö och Torp. Inventeringarna startade som en selektiv undersökning hösten 1992 på uppdrag av länsstyrelsen, länsmuseet och Ånge kommun. Inventeringen gjordes utifrån några kända objekt och i övrigt efter tips från allmänheten. Ett tiotal intressanta objekt daterades med hjälp av dendrokronologi. Denna begränsade studie gav så många överraskande resultat vad gäller timmerhusbeståndets ålder och spridning i kommunen att man beslöt att under följande år fram till 1996 göra en mer omfattande inventering. Den metod som användes var att utifrån tydliga och klara kriterier och åldersmarkörer i en krysslista registrera de enskilda timmerhusen. Förutom krysslistan noterades även byggnadens fastighetsbeteckning, geografiska läge samt status och eventuellt renoveringsbehov. Inventeringen genomfördes som arbetsmarknadsprojekt där sakkunniga handledare och projektledning stod för en djupare analys av de byggnader som vid den löpande inventeringen markerade hög ålder. Det kunde gälla knuthakens och knutskallarnas form, timrets behandling, utformning av dörrar, beslag och gluggar m.m. Resultatet visade att de flesta äldre timmerbyggnader är förrådsbyggnader där härbren dominerar. Resultatet vi- Härbre från 1620/1641, Östby nr 3. Jonkes-backen, Borgsjö. sade vidare att byggnadsbeståndet på våra hembygdsgårdar i huvudsak är från 1800-talet med några undantag. De allra äldsta byggnaderna från 1700-tal och äldre återfanns i anslutning till gårdarna och utmarkerna efter Ljungans älvdal. Inslaget av äldre byggnader var störst i socknarna Haverö och Borgsjö. I det följande ges en kortfattad beskrivning av timringsteknikens utveckling i västra Medelpad såsom man kan tolka den utifrån Timmerhusprojektet i Ånge kommun. Projektet finns redovisat mer utförligt i rapporten Wedin, Maud och Tiger, Roland (2 000), I hundra knutar. Rapport från Timmerhusprojektet i Ånge kommun utgiven av Ånge kommun. Knuttimringen kom till Sverige någon gång under talet tror man. Timringstekniken kom troligen österifrån och kom först i bruk i områden som t.ex. genom handel hade kontakter österut. Timringen ersatte långhusen som man förknippar med vår järnålder. Långhusen bestod av flera sektioner under samma tak. Man hade ladugård, bostad och förrådsutrymme under samma tak. Med knuttimring kunde man bygga ett separat hus för varje ändamål. Knuttimringens introduktion följer också förändringen i samhällsstruktur från storfamilj till by- och sockengemenskap. Knutkedja. Samma byggnad som på bilden intill. Timmerbyggnad från 1600-talet i Överturingen som använts som smedja. Turingen 2:59 Angerman 7

8 Rännknut, rundtimmer, underhalsning, starkt vinklade knuthak, inga bettor/klackar. Medeltid till 1500-tal. Rundtimmer, under- och överhalsningar, vinklade knuthak, ibland bettor, sexkantiga knutskallar tal. I Ånge kommun är de äldsta timmerhusen av runt timmer och har rännknutar. En rännknut saknar en klack eller betta inne i knuten som bättre håller timmerstocken på plats. För att timmerstockarna skulle passa i knuten högg man med hjälp av en yxa ett hak i den ena och yxade bort trä på den andra så att de skulle passa i varandra. En generell regel är att ju mer ett knuthak är vinklat desto äldre är timmerhuset. Man högg också infasningar s.k. halsningar på stockarna för att få bästa passform. I äldre tider gjorde man bara halsningar på den undre delen av stocken. Det här sättet att timra har varit vanligt fram t.o.m talet. Undantaget är ängslador som i alla tider timrats med rännknutar men inte med samma passning av knutar och bearbetning av timret som de äldsta förrådsbyggnaderna. Under 1600-talet började man göra halsningar både på ovansidan och undersidan av stocken. Ungefär i mitten av 1700-talet gick man över till att göra raka knutar med en betta i. Man började också att skrä timret som innebar att man bilade timret så att det fick en plan in- och utsida. Det är i stort sett den metod man använde ända till i slutet av 1800-talet, men halsningarna försvann i början av det seklet. När vi närmar oss 1900-talets början blir laxknuten vanlig. På en laxknut gör man raka knutar med urtag som pusslas ihop och det blir inte några knutskallar. Knutskallen var den del av knuten som stack ut ur knuten. I äldsta tid var dessa knutskallar nästan formade som upp- och nervända krukor eftersom det bara var halsningar på stockens undersida. Under och 1700-talet gjorde de dubbla halsningarna att knutskallarna blev sexkantiga. Den raka knuten gav förstås rektangulära former på knutskallen. Rundtimmer, under- och överhalsning, vinklade knuthak, ibland bettor, formerad knutskalle tal. Skrätt/planbilat timmer, ingen halsning, raka knuttak, bettor/klackar, fyrkantig knutskalle tal. 8 Angerman

9 Gammal dörr med gotiska låsbeslag på Östby-härbret. Timmerhusen har ofta detaljer som ger en markering om deras ålder. Fram till 1600-talets slut var man noga med att bearbeta varje timmerstock så att den blev slät och fin på alla sidor. Det runda timret hyvlades noggrant så att inga barkrester fanns kvar. Ibland kan man på timrets insida känna en viss kantighet i timret p.g.a. hyvlingen. Under och 1800-talen blev detta inte så viktigt och timret har under denna tidsperiod ofta till och med bitar av bark kvar på stockarna. På 1600-talet var det inte ovanligt att man gjorde skyddsbränning i en av timmerväggarna. Man svedde en fläck på väggen och trodde då att byggnaden skulle vara skyddad från bränder i framtiden. Bränder var ofta ett problem, då timmerhusen lätt fattade eld om någon var ovarsam med elden. Av den anledningen placerade man ofta härbren, som innehöll matförråd en bit ifrån de övriga husen där eldstäder fanns. Det är en av anledningarna till att det finns så många härbren kvar. En annan anledning att förrådsbyggnaderna har haft en funktion långt in i vår tid och därför underhållits och vårdats. Laxknut slutet av 1800-talet till början av 1900-talet. Skrätt timmer, ingen halsning, ingen knutskalle. Skyddsbränning i Östbyhärbret. Välbarkat timmer. Östbyhärbret. Ibland kan man finna årtal i timmerhusen. Oftast finns de ovanför eller på dörren eller i kroppåsen som är den stora timmerstock som finns överst i taket. Årtalet kan tala om husets ålder, men man får komma ihåg att timmer och dörrar ofta återanvändes och därför kan en detalj med årtal på vara äldre än själva huset det sitter i. I äldre tid tog man sig ofta tid med att utsmycka timmerhusen. Det är inte ovanligt med utsirade detaljer och gluggar i de riktigt gamla byggnaderna. Under 1700-talets slut var det populärt att göra fiskbensmönster på gluggar och dörrar. Dörrarna kan också berätta något om byggnadens ålder. Man kan säga att ju lägre och bredare dörren är desto äldre är den. Breda dörrgåtar (dörrkarmar) brukar också visa på hög ålder. Utsirade och vackra smidesbeslag kan vara gamla men återanvändes ofta. Tekniken att timra hus varierar mycket i olika delar av vårt land och representerar därför en ett stort och viktigt lokalt kulturarv. Timmerhusen är i mångt och mycket en genial byggnadskonstruktion som medgett flyttning och förändring av byggnadernas användning. Teknik och material har med kontinuerligt underhåll klarat väder och vind i århundraden en del timmerbyggnader har till och med rötter i medeltiden. Ofta är det de oansenliga byggnaderna som kan vara de äldsta. Det kan vara ett härbre i utkanten av byn eller en kornbod på utmarkerna. Den enkla kyrkladan som finns på Norra Berget i Sundsvall och som ursprungligen fanns i Bursnäs i Haverö är daterad till 1310 och är länets äldsta kända timmerbyggnad. Huruvida det finns en västernorrländsk timringstradition går inte att fastställa utifrån den inventering som gjorts i Ånge kommun. Önskvärt vore att liknande inventeringar gjordes i andra delar av länet som jämförelse. Önskvärt vore också att de referensbyggnader som utgör vårt kunskapsunderlag rörande timringsteknikens utveckling i delar av vårt län kunde bevaras för framtiden. Roland Tiger länsbibliotekschef f d kultur- och fritidschef i Ånge kommun Teckningar och foton, författaren Angerman 9

10 Timrade ekonomibyggnader och andra kulturhistoriska värden i odlingslandskapet Ett timrat hus kan hålla i flera hundra år om det har fungerande tak och ligger luftigt från backen. Den äldsta, kända timmerbyggnaden i Västernorrland är en kyrklada från Haverö, den är daterad till år 1310 och står numera på Norra berget i Sundsvall. Vi har flera timmerbyggnader runt om i länet från talen. Det är viktigt att vi bevarar våra gamla ekonomibyggnader då de är betydelsefulla för landskapsbilden och för att de visar länets historia. De visar var och hur man levde och brukade marken förr, de visar också på hur man byggde och vilka material som användes. Genom byggnadsteknik och materialanalys kan man få fram en byggnads ålder. Det första man bör göra för att bevara ett gammalt timmerhus är att rensa upp sly och bråte runt byggnaden. Kontrollera därefter vilka stockar som är dåliga, ofta är det bara syllen - det nedersta varvet - och möjligtvis ytterligare något stockvarv. Det enklaste brukar då vara att restaurera byggnaden genom att lyfta den på domkrafter och arbeta underifrån. De dåliga stockvarven samt eventuellt dåliga golvåsar tas bort och ersätts med stockar i gott skick, använd de gamla som mallar i arbetet. Ta inte bort mer än vad som är nödvändigt av det äldre materialet, prova genom att sticka in en kniv. De nya stockarna bör bearbetas så att de får en likartad yta som de befintliga stockarna och knutarna ska huggas ut på ett sätt som liknar de gamla. De nya stockarna fixeras med dymlingar underifrån. Slutligen placeras byggnaden åter på sina knutstenar som vanligtvis bör vara av natursten. Är taket på byggnaden dåligt så överväg i första hand alternativen spåntak eller möjligtvis tegeltak med äldre tegel, i synnerhet om det är det som redan ligger. I annat fall kan man lägga plåt och då rekommenderas pannplåt som är den plåtprofil som har varit vanligast på landsbygdens ekonomibyggnader under hela 1900-talet. 10 Angerman Återblickar 2008ArtDel Sida Sida Återblickar 2008ArtDel Sida 28 Länsstyrelsen arrangerade en timringskurs i Norrböle i somras då vi anlitade timmerman Herbert Jonsson som kursledare. På bilden har ladan fått flera nya stockvarv men ännu inte kommit på plats på sina knutstenar. Foto: Jessica Jönsson Pannplåt Det finns möjlighet att söka både rådgivning och ekonomiskt stöd hos Länsstyrelsen för den som vill värna kulturhistoriskt intressanta spår på landsbygden. Finansiering sker via Landsbygdsprogrammet I Västernorrlands län kan man bland annat söka för restaurering av agrara överloppsbyggnader, det vill säga gamla lador och logar som inte längre används, samt för restaurering eller återuppförande av trägärdesgårdar i odlingslandskapet. Vid rådgivningen görs ett gårdsbesök och vi tittar tillsammans på de kulturhistoriska värden som finns på gården. Vi resonerar kring byggnadernas historia och funktion, deras placering i landskapet, och inte minst hur man bör vårda dem framöver. Finns det höga naturvärden i anslutning till gården, t.ex en gammal äng med fältgentianor, ormrot och andra hävdberoende växter så tittar vi på det också. Vill du restaurera en kulturhistoriskt värdefull ekonomibyggnad eller har funderingar kring kultur- och naturvärden i odlingslandskapet så hör av dig till länsstyrelsen! Jessica Jönsson Byggnadsantikvarie, Avdelningen för näringsliv och samhällsbyggnad Härnösand Tel Tel Härnösand Tel Detta material har delvis finansierats med EU-medel

11 Hembygdsdagen på Länsmuseet den 28 februari 2009 Efter välkomstkaffe samt en både njutbar och förnämlig underhållning i entréhallen av spelmanslaget Scendraget från Stöde samlades deltagarna i hörsalen där Maria Nordlund från Länsmuseet hälsade ett 40-tal ombud från föreningarna välkomna. Margareta Johansson från Medelpads Hbf redogjorde kort för de tio delmål som hembygdsrörelsen anser som viktiga. Ann Renström från Ångermanlands Hbf berättade om den gemensamma tidning som de två förbunden utger under ett försöksår samt om den förlagsverksamhet som Ångermanlands Hbf bedriver kring mindre skrifter. Efter en kort information kring EU:s lansbygdsprogram och stöd till kulturvärden i odlingslandskapet av Jessica Jönsson från länsstyrelsen var det dags för Ulrika Hådén från Föreningsarkivet att redogöra för Herrelösa och andra arkiv. Här fick deltagarna både omfattande information och erbjudanden hur man på bästa sätt arkiverar, förvarar men även vårdar och registrerar föreningarnas gamla protokoll, utgåvor, fanor och standar, affischer och fotografier m.m. Karl Ingvar Ångström berättade om registreringskommitténs arbete och de olika kurser och sammankomster till förkovring i digital registrering i databasen Theodor föremål och foto. Olof Ulander och Olle Burlin demonstrerade bl.a. hur man kan överföra gamla ljudinspelningar till digital förvaring i dator. Efter en god lunch fick deltagarna introduktion av Maria Sundström från länsmuseet kring Ljudlabb och även besöka och testa den ljudlabyrint som ingår i museets pågående utställning. Nästa programpunkt för ombuden var grupparbeten kommunvis och samtal kring framtiden för hembygdsföreningarna. Följande ansågs viktigt för det fortsatta arbetet i föreningarna: Ånge/Sundsvall: Digitalisering, datorisering, offentliggöra samlingar Timrå: Hur får rörelsen kontakt med skolan, elever och lärare Härnösand: Förnyelse, fokusera och skapa möjligeter för besök av barn, tipsrundor, bra kontakter med skolan och dagis. Hembygdsgården skall bli en naturlig och kul miljö. Kramfors: Bra mediakontakter, skriva artiklar om föreningarna och bjuda in nyinflyttade. Sollefteå: Skapa en barn- och skolgrupp som lockar föräldrar till hembygdsgården. Pengar till en vaktmästare. Örnsköldsvik: Skola, förskola i samarbete, visa gammal teknik på CDskiva (under inspelning), låta kändisar komma och berätta på hembygdsgården, sagostig med vittror, en CD-skiva med intalade dialektuttryck (under inspelning). Margareta Johansson och Ann Renström avrundade dagen med att tacka alla medverkande, uppmana till besök vid de två hembygdsstämmorna i april, samt att inte glömma att anmäla alla föreningsaktiviteter till kalendariet i tidningen Angerman. Sven-Erik Landin Var med och ge Angerman nytt namn! Under ett år har Ångermanlands och Medelpads Hembygdsförbund samarbete kring tidningen Angerman. Nu är det dags att ge tidningen ett nytt namn som speglar att den omspänner båda landskapen. Därför inbjuder vi tidningens läsare till att vara med och ge tidningen sitt nya namn. Har Du ett namnförslag, skicka in det till tidningens redaktör Anders Sällvin på adressen: Anders Sällvin, Åstön 765, Söråker eller e-post: Senast den 1 augusti vill vi ha Ditt förslag. Vinnaren får förutom äran ett bokpris. Angerman 11

12 Husbygge kring sekelskiftet 1900 Ett normalhus uppfört ungefär vid den tid som texten handlar om. Det har timmerstomme som vilar på knutstenar och spåntak. Planen är av enkelstugetyp. Den barnrika familjen har ställt upp sig för fotografering. Vallen, Junsele. Bilddatabasen, Sollefteå Museum. Byggmästarna och timmermännen Johan Jonsson i Krången, född 1876 i Bodum, Elias Petter Johansson i Sandviken, född 1879, samt Per Nilsson i Sel, född 1886, berättar om husbygge så långt tillbaka som de hört det beskrivas och själva varit med om. Ordentlig grund och sockel utfördes sällan, utan man nöjde sig med punktoch knutstenar, som någon grundläggare i byn utförde om inte ägaren gjorde det själv. I fattiga och primitiva fall kunde man lägga in bräder, plank eller stockar mellan stenarna. Måtttagning och mätning vid utsättning av grunderna lämnade ibland mycket övrigt att önska flera tum kunde skilja i längd på parallella väggar och vinklarna blev därefter. Där byggplatsen bestod av lerig och mjälig jord, grävdes för och lades grund av bullersten, som skolades mer eller mindre väl. Man grävde i sådana fall, tills man nådde säker grund med torr pinnmo eller sand, en sak man provade genom att blöta något av jorden i handen och känna om provet smetade eller kändes grusigt och sandigt. Var provet grusigt eller torrt, ansågs jorden säker mot uppfrysning. Var provet lerigt och smetigt och blev hårt vid torkning skulle man fortsätta grävningen till frostfritt djup. Undergrunden lades som sagt av sten, som isolerades på sidorna med myra eller grus, som skulle hindra omgivande jord att tränga in mellan stenarna och frysa upp. Avlopp för 12 Angerman undergrunden hade man sällan förstånd att utföra, vilket resulterade i att undergrund och socklar rubbades av tjälen, när marken om hösten var vattenfylld. På lerhaltig och mjälig jord såsom i Lillterrsjö, byggde man i vissa falla på timmerlave i stället för grund och sockel av sten. Ovanstående kan sägas gälla som norm, när småbönder, torpare och arbetare byggde. När kommunen, församling och bolagsförvaltningarna samt storbönder byggde, fick i regel kunniga stenarbetare utföra sockel av kilad sten med huggen översida och fogar och ordentlig undergrund, när sådan var nödvändig. Till tomtvarvet togs kraftiga stockar, som i allmänhet bilades, innan knyttningen utfördes. För att få en rits att hugga eller bila efter, spändes ett snöre eller en lina längs stocken, varefter snöret lyftes på mitten, kritades, spändes och lyftes på nytt och släpptes mot stocken, som då fick ett rakt kritstreck. Var stocken barkad och vit, kunde man använda kimrök eller sot i stället för krita.... Sedan tomtvarvet var klarat vidtog timringen, som ofta skulle gå sportsmässigt fort. Var det en timmerman på varje knut skulle byggningen, stor eller liten, vara upp på en vecka. Var det någon nybörjare med, kunde det bromsa upp takten, då han måste hjälpas av någon mer skicklig och van kamrat, men alla ville ju klara sin knut, även om det skulle ske på bekostnad av att arbetet inte blev välgjort. Mycket långt tillbaka lade man in stockarna i väggen obilade eller endast skrädda. Sedan stocken var inlagd, barkades eller jämnades den med en yxa och hyvel på översidan. Överliggaren barkades på undersidan och lades i rätt läge, varefter man med dragmåttet utmärkte de ojämnheter, som skulle bort, samtidigt som överliggarens undersida skålades så att den följde underliggarens översida. Urskålningen skulle göras djupare än underliggarens runda översida, för att man skulle få plats med mossa mellan stockarna. I såtet mellan stockarna lades ut ett lager av husmossa. I varje knut höggs en mossaglugg, mossakutta, vari man med yxskaftet packade ner mossa för att knuten skulle bli dragfri. I regel revs mossan samtidigt med timringen. För att mossan skulle vara mjuk var en man avdelad för detta arbete. Om han inte hade en säck att stoppa mossan i för hemtransporten, kunde man göra en mossakäring, vilket tillgick så, att man högg en mindre gran med starka grenar nedtill, som sparades. Sedan träddes stora sammanhängande mossjok över den i övrigt avkvistade granen, som då kunde bäras hem till bygget. Stockarna skulle läggas in i väggen så att topp- och rotändar omväxlade för att reglera höjden på väggen. Ett för karlarna elakt rykte har gjort gällande, att det var en käring, som kom på idén att vända rot- och toppändar anvart. För fönster och dörrar skårades med yxan genom en stock upptill så att man fick igenom en stocksåg, varefter två man, en på var sida om väggen, sågade upp för de fönster och dörröppningar som erfordrades. Efter sågningen högg man upp ett spår i stockändarna för en gåt eller fjäder, som sammanhöll stockarna i respektive öppningar. Sedan timmerborren, husnavaren, kom, högg man inte för gåten utan sågade och bor- Väggar köket/stugan klädda med hyvlad panel som schablonmålats. Mot taket en målad blomsterbård. Edsele hembygdsgård.

13 rade allt eftersom timringen fortskred. Till förhindrande av att stockarna skulle slå sig i väggen, borrades hål för starka käppar, dömlikar [dymlingar], som passade in i borrhålen icke endast i närheten av fönster och dörrar utan även i större fält, där väggen var hel. Dömliken måste vara kortare än hålet i respektive stockar, i annat fall riskerades att väggen skulle hänga upp sig och bli otät. När väggen i bygget var uppförd av rundtimmer eller av endast grovskrätt timmer, bilades väggen efter upptimringen och användes då timmerbilor med böjt skaft, för att timmermannen inte skulle göra illa händerna. Var det mycket noga, skulle yxhuggen gå mittöver varandra, som om det varit ett yxhugg uppifrån och ned till stenfoten. Timmerbilorna smiddes ofta av bysmederna men köptes också från Forse bruk. Invändigt mot stensockeln utfördes s. k. fastgålning. Man kastade upp jord mot sockeln och tomtvarvet för att täta och förhindra golvdrag i stugan. Under köket grävdes i vissa fall en källargrop och i golvet utfördes ett nedstigningshål med en lucka över. Utrymmet användes till mer tillfällig förvaring av potatis o. dyl. I en del fall utfördes trossbotten med fyllning av mossa och mjäla. I många fall användes till golvplank grova bakar, som kunde tillvaratagas vid sågning av bjälkar och plank. Så förekom exempelvis vid sågen i Lövlund. Golvbräderna, om det var bakar, kluvna stammar eller plank, borrades och pinnades för att hålla ihop. Lössponten för golvplanken kom senare. Takbräderna försågs med halvspont och lades ovanpå åsarna eller på en särskilt fals, som huggits ut i åsen. På samma sätt höggs en fals, ett anfang i väggen, där takbräderna kunde läggas fast. Långt tillbaka saknades spik eller var det mycket smått om den varan, som också var jämförelsevis dyr att köpa. På innertaket lades mossa, asplöv och mjäla, för att det skulle bli tätt och isolerande. I början utförde särkskilda hemsnickare fönster och dörrar för hand men i trakter närmare kommunikationerna, och om det gällde större gårdar, köptes en del inredningsdetaljer utifrån. Nedtill och invändigt på väggen anbringades ofta en cm hög sockellist och därovanför tapeter, papper eller tidningar. I många fall fick den vita, bilade träväggen duga några år. I burgnare gårdar målades tapetmönster på den träpanelade väggen. I större hus med två våningar blev övre våningen i många fall ej inredd utan familjen trängdes i köket, som emellertid var stort. För att det skulle se bebott ut i övre våningen sattes upp en del gardiner och placerades någon stol mot ett och annan fönster, men i övrigt användes våningen för förvaring av inventarier och förråd samt kläder. I en del fall inreddes den för födorådsfolket, när den tiden var inne. Adolf Eriksson Ur Ramsele-Edsele bygd. Ramsele-Edsele hembygdsförening, Här något avkortat. Angerman 13

14 Anmälan Erik Storhannus: En industriepok i Ådalen Axplock ur Kramforsbolagets historia Ångermanlands Hembygdsförbunds förlag Pris: 100 kr Boken kan köpas på Länsmuseet Murberget eller beställas av Ångermanlands Hembygdsförbund, tel el Erik Storhannus berättar i sin nya bok om Kramforsbolagets tvåhundraåriga historia, som man kan säga inleddes 1741 i och med att Christopher Kramm köpte mark av bönderna i Limsta by och sedan tillsammans med tre andra intressenter anlade en vattensåg vid Sqvällsån, numera Kramforsån. Christopher Kramms härkomst är oviss. Han kom troligen från Finland eller Livland, där han tidigare etablerat flera finbladiga sågverk. Det är denne inflyttare som givit namn åt Kramfors. Kramforsbolagets betydelse för bygdens utveckling och historia kan knappast överskattas. Skogsindustrin förvandlade Ådalen och påverkade livet för människorna där under lång tid. Kapital kom utifrån. De första företagsledarna efter Kramm tillhörde släkten af Huss. Sedan följde J. A. Kjellberg, medlem av en känd Göteborgssläkt, konsortiet Mannerheim, Ivar Kreuger och slutligen Svenska Cellulosa Aktiebolaget (SCA). Företaget upphörde på 1940-talet. Kramforsbolagets epok varade i drygt 200 år. Erik Storhannus har i en utförlig redogörelse använt sig av den rikhaltiga litteraturen i ämnet, men även gått direkt till källorna och studerat bolagets styrelseprotokoll m.m. i SCA:s förnämliga arkiv på Merlo i Timrå. Han berör inte Vy över Kramfors herrgård och hamn. Litografi av A. Nay 1856 efter förlaga av C. S. Hallbeck. enbart företagshistoria utan också facklig verksamhet och det sociala livet för bolagets anställda. Protokollen låter oss komma närmare de enskilda människorna på Bruket och deras vardag. Boken utgör en lättillgänglig översikt av ett dominerande företag under en viktig epok i Ådalens historia. Erik Storhannus har varit kulturchef i Kramfors kommun och har tidigare utgivit I Canadas ödemarker och i fädernebygden axplock ur en brevväxling Ann Renström Att lägga ett vedtak/nävertak Före spåntakens tid var vedtak vanligast. En uppteckning från Grötom i Nora socken i Länsmuseets arkiv av Levi Johansson Meddelare var födorådstagaren Per Olsson. På den tiden då vi begagnade nävertak på husen, brukade vi hjälpa varandra alla bönder i byn med att lägga taket. Saken är den, att ett sådant tak måste läggas då det är alldeles lugnt, för eljest blåser nävern bort. Och taket måste läggas på en gång för det går inte börja lägga takven förrän all nävern ligger i ordning som den skall göra. Det måste gå fort och behöves därför mycket folk. Då nu någon skulle ha tak lagt, sade han till några dagar i förväg, att den och den kvällen skulle han täcka, ifall det var lugnt. Då var att ställa så, att man var ledig den kvällen för att komma till hjälp. Det skulle ha ansetts mycket illa gjort, om man inte kommit, då det var tillsagt om taktäckning. Nu var allt till taket ställt i ordning förut, och då så många man kom, stod det inte på förrän det var klart. Sedan blev man bjuden på kaffe och bröd, och på den tiden, då starkvaror allmänt begagnades, hade man ju alltid ställt så att det fanns att få en kask för dem, som hågades. Någon annan ersättning förekom aldrig, men man hade samma rätt påkalla grannarnas hjälp, då man behövde nytt tak. Ett gammalt förfallet vedtak. Takveden (slanor) ligger på näversjok för att hålla dessa på plats. Takveden brukade säkras med tvärslanor och stenar. Här skymtar en sten längst t.h. 14 Angerman

15 Kulturbelöningar vid Åhf:s stämma i Anundsjö Fortsatt tidningssamarbete med Medelpad samt kulturbelöningar var två viktiga punkter vid årets hembygdsstämma i i Anundsjö. Efter inledande musik av riksspelmannen Anders Eriksson med maka kunde ordföranden Åke Ottosson välkomna ett hundratal ombud som samlats i församlingsgården i Bredbyn. Stämman inleddes med en bred historik om Anundsjö socken från den grå forntiden signerad Gustaf Lindström. Han berättade även om hembygdsföreningens tillblivelse och historia. Gustaf kan konsten att både berätta historia och underhålla. Ingrid Mårtensson berättade om Märta-Stina Abrahamsdotters livsöde och efterlämnade fälltecken. En ovärderlig skatt för eftervärlden. Mona Lisa Mårtensson berättade om hur föreningen tillvaratar och arbetar med gamla foton. Alva Boström visade och berättade om sina konstverk med motiv från hembygden, varvat med egna och andras minnen, vitterhistorier m.m. Margareta Bergvall från länsmuseet informerade om och inbjöd till samarbete med föreningarna. Webbmaster Per-Åke Nordqvist gav ombuden hemläxa att flitigare använda hemsidan för information. Vid årsstämman godkändes den framlagda verksamhetsberättelsen, liksom den ekonomiska berättelsen. Kassören Börje Eriksson kunde glädja sig åt ett starkt bokslut. Ansvarsfrihet beviljades. Årsstämman gav nytt förtroende till de styrelseledamöter som stod på tur att avgå. Ordföranden Ann Renström lovade efter övertalning av valberedningen att stå kvar ännu ett år och omvaldes med acklamation. Medlemsavgiften beslutades utgå oförändrad. En motion till Riksstämman i Lund om obligatorisk hembygdsundervisning i skolorna upplästes och godkändes. Stämman beslöt om fortsatt samarbete med Medelpad kring en gemensam Årets kulturutmärkelse, en plakett i keramik och diplom, utdelades till Sture Forsberg Grundsunda hbf, Ola Engström Viksjö hbf och Alva Boström Anundsjö hbf, av Ann Renström. tidning. Namnfrågan avgörs av de båda landskapsstyrelserna. Efter initiativ av Ann Renström har förbundet på eget förlag börjat utge smärre historiska skrifter. Kulturbelöningar i hembygdvårdens tjänst tilldelades Alva Boström Anundsjö, Ola Engström, Viksjö och Sture Forsberg Grundsunda. Lokala historiska böcker och skrifter fanns till försäljning under dagen. God lekamlig förplägnad och gott mottagande gjorde årets hembygdsstämma lyckad. Sven-Erik Landin Uppdatering av försäkringsunderlaget Det finns en ny blankett att beställa på försäkringskansliet eller att hämta på hemsidan för uppdatering av sin försäkringsteckning. Det är viktigt att uppge rätt storlek på byggnader och att de är försäkrade i rätt kategori, så att man inte riskerar att vara underförsäkrad vid en ev. skada som då ej kan ersättas tillfullo. Det finns två kategorier, 1och 2. I kategori 1isolerade byggnader, tecknas de byggnader där ytterväggens bärande konstruktion har beklädnad både på in- o utsidan, oberoende av den isolerande förmågan. Premie utgår per kvadratmeter våningsyta. I kategori 2 oisolerade byggnader, tecknas de byggnader som består av enkla ytterväggar och övriga oisolerade anläggningar. Premie utgår per styck i fyra storlekskategorier beräknat på byggnadsytan. Bildillustrationer för de olika kategorierna finns att rekvirera från försäkringskansliet. Nya uppgifter Isamband med en uppdatering av försäkringsunderlaget får dessutom varje byggnad en egen rad och namnges på försäkringsfakturan. Detta för att ni lättare skall kunna kontrollera att byggnader ni önskar teckna försäkring för ingår i er Hembygdsförsäkring. Hembygdsförsäkringen, Box 25, Träslövsläge Angerman 15

16 En hängiven fotograf Den 2 maj öppnades utställningen Bollstabor och andra, Georg Hedbergs bilder från folkhemmet, med festlig inramning och stor publik på Länsmuseet Murberget. Utställningen har gjorts tillsammans med Ytterlännäs hembygdsförenings arkivgrupp. Georg Hedbergs fotosamling som nu finns på museet omfattar inte mindre än bilder! En del är utlagd på museets hemsida: Utställningen pågår till 24 januari Glenn Setterqvists inledningstal återges här Bästa Bollstabor och andra! Georg Hedberg vem är det? Jag skulle tro att varannan Bollstabo inte kunde svara på den frågan för tre veckor sedan. Det var annat för år se n. Då var han en välkänt och litet eftertraktad person. Man ville nog gärna komma i vägen för Georgs objektiv och bli plåtad, som vi sa. Men vi börjar från början. Georg var yngste sonen till industriarbetaren Erik Johan Hedberg och hans hustru Emma. Han föddes på Údden i Bollstabruk Det heter alltså Údden med betoning på första stavelsen liksom det stora huset på andra sidan sågen hette Klon dy ke och inte Klondaik, som stadsborna skulle säga. Eftersom hela området ägdes av Graningeverken med Bollsta Sågverk, var det helt naturligt att det blev Georgs arbetsplats. Vi tror inte alls att han otrivdes med arbetet och alla goda kamrater. Man kunde ju tänka mycket under det att brädorna dansade förbi på banan. Och Georg tänkte gärna med kameralinsen. Livet i brukskasernerna på 40- och 50-talen var kanske ganska trist mätt med våra tiders mått. Men när inte mycket sker blir det lilla stort. Slaktar n kom med jämna mellanrum med häst och en intressant vagn med massor av små dörrar. Köttbitar och korvar fanns där innanför frestande för små hungriga magar. Sedan byttes hästen ut mot en slaktarbil. Motorismen hade brutit fram. Popidoler fanns inte men väl kringvandrande gårdsmusikanter med dragspel och ibland med ett positiv med en apa, som plockade fram små gröna brev. Bäst av allt var kanske ändå vedbacken. Mer regelbundet än det övriga kom vedköraren. Han körde klantved från brädgår n och hästen kunde turerna innan och utan. Gick från vedbod till vedbod och tiggde socker och ungarna hängde bakpå lasset. När ungarna försvunnit in till läxorna och stugvärmen, kunde gubbarna få nå n minut för sig själva. Vedbacken fungerade nästan som en kvarterspub fast torrare förstås. Dassen nedanför vedbacken kunde vara gemensamma eller enskilda. I brukssamhället fanns det länga rader med dass, små som fågelholkar förrättningsmoduler skulle det nog heta idag. Annars var farstubroarna samlingsplatserna för framförallt gubbarna, när det äntligen var kväll i brädgård och sågverk. Därifrån kunde man också höra båtarnas ankomst eller avfärd. En lång signal vid Dynäsudden betydde att ett fartyg var på väg in. Bogserarna svarade på samma sätt. Samma sak när fartyget lämnade hamnen, tre tutningar med ångvisslan; bogserar n svarade med en lång signal till farväl. Så länge båtarna tutade, fanns det arbete för männen. Allt detta var ju utmärkta motiv för Georg, som redan som ung hade skaffat sig en kamera. Han blev äldre, flyttade från föräldrahemmet till en egen lägenhet tvärs över gatan gifte sig Georg med Anna-Lisa Karlstedt från Dal. Deras lägenhet bestod av ett kök med en alkov på vardera sidan. En alkov blev deras sovrum. Den andra blev naturligtvis fotoateljé föds deras enda barn Ulla-Marie. Nu blev lägenheten för liten och när Graningeverken ordnade 5-6 tomter strax ovanför fotbollsplanen och därtill lämnade ett humant pris på virket till egnahemmen nappade Georg och Anna-Lisa. Jag har hört att hela kalaset gick på kr. Det tyckte Bollstaborna var för mycket nybyggarna skulle aldrig klara av det och gav området namnet Skuldåkern. Georg hade flera strängar på sin lyra. Träsnickeri var en omtyckt hobby men framför allt kanske sången. Han var en mångårig och intresserad medlem i Bollsta-Väja manskör. Vi var och är en grupp som fortfarande samlar in kort med anknytning till Bollstabruk. Vi fotar av, förstorar och monterar dem på pappskärmar. Vi inbjöd Georg en gång och visade vad vi höll på med. Han gav oss komplimanger för att vi hade monterat korten färdiga för visning. Men han tackade nej till inbjudan att vara med oss. Nu förstår vi också varför. Han hade två viktiga skäl. Hans hustru Anna-Lisa blev sämre och sämre och till slut måste de sälja huset på Skuldåkern och flytta till ett äldreboende. Anna-Lisa dör Georg dör Dottern Ulla-Marie dör 2000 endast 52 år gammal. Hon arbetade som departementssekreterare i Stockholm och fyra år i Bryssel. Vi förstår också att Georg hade väntat sig en fortsättning, som var större än vad vi i fotogruppen hade kunnat ge hans livsverk. Så har nu skett. Och vi tackar Georg för hans mångåriga och storslagna arbete, som verkligen blev en kulturgärning. Vi tackar också länsmuseet som med utställningen visar hans livsverk. En del text- och faktauppgifter är hämtade från Ture Lidboms krönikor i Nya Norrland. GS 16 Angerman

17 I Klondyke på och 50-talen Texten ingår i Minnesbilder från Klondyke. En arbetarkasern i Bollstabruk. Samlade av Rune Dahlkvist, bearbetade av Ingrid Norberg och Frank Felton. Ytterlännäs hembygdsförening säljer skriften, Karin Wahlström ( ) berättar om när hon bodde i arbetarkasernen Klondyke (uttalas på svenska, som det stavas) i Bollstabruk. Det var väl inte den bästa lägenhet man kunde tänka sig men... När jag och min man Anders kom för att titta på lägenheten möttes vi av en trist syn. Föregående hyresgäst hade tagit korkmattan från köket med sig och trägolvet under var allt annat än vackert. Men vi skaffade en ny och fick hjälp av goda vänner att lägga in den. En ny korkmattstump blev det också på diskbänken. Den stora järnspisen i köket var spräckt och rök in. Men vi fick till slut en ny, men då var den utan kopparreservoar. Man fick värma sitt vatten på spisen själv. Rum och kök, vedbod och utedass Det här stället, som jag berättar om, kallades Klondyke. Graningeverken hade en stor kasern här med åtta lägenheter. Den låg bakom Bollstasågen och det s.k. Sågberget. Den byggdes Närmaste granne till Klondyke var familjen Beda och Karl Wretling. Han hade snickeriverkstad. Klondyke låg lite skymt från stora vägen och man kunde inte se byggnaden från vägen som gick från Bollsta mot Kramfors. Huset hade tre ingångar med två lägenheter i varje. Lägenheterna bestod av ett rum och kök. En kallvindsdel hörde till varje lägenhet. För varje sidoingång fanns en trappa upp till en lägenhet på varje gavel. Dessa lägenheter bestod av kök och alkov. En brunn fanns utanför huset, men när vi flyttade dit var vattenledning indragen i lägenheterna. En jordkällare fanns under huset. Det fanns också ett stort uthus, där man hade var sitt utedass och vedbod samt en mangelbod för gemensamt nyttjande. Mangeln var en gammaldags trämangel med stenar som tyngder. På uthusvinden fanns en skrubb för varje lägenhet. I slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet gjordes kol nere i Klondyke och flera kolmilor var då ständigt på gång. Milorna låg längst ner mot älven. Det kom flera värmlänningar hit, som skulle lära ut konsten att kola. När vi bodde i Klondyke fanns en bagarstuga, där det fanns ett rum som tidigare använts av kolarna. När kolningen upphörde vet jag inte. Varje familj hade många barn och när Klondyke, en av arbetarkasernerna vid Graningeverkens sågverk i Bollstabruk. Den är numera riven. kolningen upphörde fick de arbete i sågen och brädgården. Min make, Anders Wahlström, var född i Klondyke, men hans mor dog när han föddes, så han kom till en familj som hette Bergströms i Mo. Där var han tills han skulle börja skolan i Väja. Han var yngst av sju syskon och hans äldsta syster och bror försökte hålla ihop hemmet så gott det gick. När Anders och jag gifte oss bodde vi i Mo i Bollstabruk. Mina föräldrar gjorde i ordning en lägenhet åt oss på övre våningen i sitt hus. Det blev kök och två alkover, vatten fick vi hämta nere hos föräldrarna. Anders arbetade då i Sandvikens fabrik, men 1947 fick han arbete vid brädgården på Graningeverken i Bollsta och då fick vi flytta till Klondyke. Vår förste son var då tre år. År 1949 fick vi vår andre son och då tyckte vi att utrymmet var för litet och vi fick ingen reparation. Men den tid vi bodde i Klondyke trivdes vi mycket bra, det var god sammanhållning mellan grannarna. Vi hade, som alla andra, ett rum och kök, vedspis och kakelugn. Till jul kostade man ibland på sig en bonad av Jenny Nyström. Fast samma bonad fick hänga med många jular. År 1958 började utflyttningen från Klondyke. Och då bar det iväg till Udden för de flesta. Där fick vi två rum och kök, sovrum, alkov och hall samt vindsutrymmen. Kökspannan eldade vi med ved och koks. Ett fint badrum hörde också till. Det blev med andra ord en mycket stor omställning för oss, men till det bättre! Årsmöte i Medelpads Hembygdsförbund Söndagen den 19 april träffades ett 50-tal ombud och gäster i Ljustorps hembygdsgård för årsmöte. Mötet inleddes med att föreningens ordförande Anders Nigard hälsade välkommen och bjöd till bords. Efter murkelsoppa med lax och kaffe med kaka underhöll elever från Timrå musikskola i Ljustorp och därefter vidtog det egentliga mötet. Styrelsen fick ansvarsfrihet och omvaldes. Handlingsplanen fastställdes och under året ska bland annat kurser i föreningsteknik och föreningsekonomi genomföras. Mötet beslöt att fortsätta arbetet med att ge ut en gemensam tidning med Ångermanland. Till årets Medelpading utsågs på förslag av Ljustorps hembygdsförening trädgårdsmästare Per Malmberg, Skälen, Ljustorp som uppvaktades med Hembygdsförbundets hedersnål och diplom. Angerman 17

18 Gudmundstjärn Ett skogshemman från självhushållets tid Sågen på Gudmunstjärn. Foto Katarina Rönngren. Hårt arbete, starka kvinnor, uppfinningsrikedom och uthållighet har präglat livet på Gudmundstjärn. Nybygget togs i besittning år 1778 och brukades av samma familj i fem generationer fram till Gården kom under andra hälften av 1800-talet att utvecklas till ett skogshemman med ett väl utvecklat självhushåll. Under 1600-talet började kronan upplåta allmänningar till nybyggare och en utflyttning från jordbruksbygd till skogsmark tog vid. I och med att befolkningstalen ökade i mitten av 1700-talet ökade även antalet nybyggare. På Lonings kronoallmänning i Indals socken synades fem nybyggen ut på 1760-talet. På norra sidan om Djupsjön arbetades två hemman upp och båda kallades Nordby. Vidare fördelades kronoallmänningen mellan Mosjöholm, Mosjölund och Gudmundstjärn. Nybyggarna var under ett antal år befriade från skatt, men levde trots det under knappa omständigheter. Skogshemmanet Gudmundstjärn har fått sitt namn efter en olycka år I tjärnen drunknade då bonden Gudmund Pärsson tillsammans med pigan Annika Bengtsdotter. Ett drygt trettiotal byggnader fanns som mest på Gudmundstjärn. Inräknat är då de två torpställen, vilka under en tid fanns på hemmanet. Först 1961, arton år sedan familjen flyttat byggdes bilväg till Gudmundstjärn. Vägen är dragen rakt över delar av den tidigare åkermarken. Varken elström eller telefon har någonsin funnits på Gudmundstjärn. Sedan 1983 är Gudmundstjärn byggnadsminne och naturreservat och därmed skyddat från förändringar. Av Gudmundstjärns ursprungliga areal på ca 249 hektar ingår idag 71 hektar i naturreservatet, ca 50 hektar skogoch myrmark, ca 10 hektar inägomark och 11 hektar vatten. Indelningen av inägomarken var i stort sett lika under hela brukningstiden, åkerarealen uppgick som mest till ca sex hektar. Idag utgör Gudmundstjärn ett levande exempel på månghussystemet med 23 bevarade byggnader och sommartid ett levande museum med djur. Gudmundstjärn ägs av Sundsvalls kommun, men bemanning, aktiviteter och arrangemang ansvarar Gudmundstjärns intresseförening för. I området runt Gudmundstjärn finns t.ex. skogskoja, skogsstigar vika bl.a. leder till det idag framröjda hemmanet på Mosjöholm. I boken Tjärnfolket av Hans-Olof Jonsson, finns den fascinerande historien om Gudmundstjärn och människorna som bodde här. Äng är åkers moder Ingen slåtter före Sara-dagen den nittonde juli sa alltid Nils-Olof Eriksson, siste bonden på Gudmundstjärn. Slåttern pågick väldigt ofta ända in i september, så länge något ätbart för djuren fanns att ta vara på. Mängden hö i ladorna och antalet djur som kunde födas över vintern var beroende av arealen tillgänglig ängsmark att slå. Mycket hö innebar många djur och mycket gödsel för åkrarna. Uttrycket äng är åkers moder, kommer av att kreaturens gödsel användes till näring på åkrarna Varje strå måste tas till vara och all inägomark var kortsnaggad när hösten kom. För att dryga ur vinterfodret togs också löv och bark tillvara. Ängarna gödslades inte och blev näringsfattiga. Så småningom fick ängarna en lågvuxen men artrik och 18 Angerman

19 tät växtlighet. Hackslåtter innebar att hacka sig fram med lie på de steniga markerna. I Sverige är idag de flesta ängsmarkerna borta och många växter och svampar utrotningshotade. Idag återstår ca 2500 hektar hävdad äng, eller ungefär en promille av den areal på uppemot två miljoner hektar ängsmark vilken i början av 1800-talet fanns i Sverige. Typiska ängsarter på Gudmundtjärns hackslåttmark är slåtterfibbla, liten blåklocka, prästkrage, bockrot, ormrot, norrlandsviol och stagg. Här finns också den sällsynta fältgentianan. Blir förhållandena för kväverika gynnas tex älggräs, hundkäx och brännässla, vilka tränger undan de småvuxna mer konkurrenssvaga ängsväxterna. Hagmark Under sommaren gick boskapen på bete i skogen. Inägorna var omgivna av gärdsgård för att utestänga dem. När skörden var bärgad på hösten släpptes djuren in för att beta av återväxten. På inägorna i den s.k. hästhagen fick hästen beta då den behövde vara nära till hands. Småkalvarna hade en egen liten hage intill ladugården. Betesmarker är ofta artrika med låg vegetation. Många växter t.ex. blåklocka, ormrot och kattfot gynnas av betet och djurens tramp. Om inte marken betas ordentligt eller om avslaget gräs får ligga kvar för länge (mer än ett par dagar att torka) utarmas växtligheten. Förutom en oönskad gödslingseffekt förändras vegetationens sammansättning och konkurrenssvaga arter försvinner snart. Endast 50 år tillbaka fanns nästan hektar ängs- och hagmark i Västernorrlands län, idag återstår en bråkdel, ca. 650 hektar. En del odlas rationellt men det mesta har fått växa igen och blivit skog. Största hotet mot natur- och kulturvärdena i odlingslandskapet är att de slutar skötas. Genom att upprätthålla en traditionell hävd blir spåren från det äldre jordbruket synliga och landskapets historia tydlig. Vill vi att nästa generation ska kunna plocka en bukett ängsväxter med t.ex. liten blåklocka, prästkrage och kattfot? Idag är dessa blommors existens inte självklar då många slåtter- och betesgynnade växter och djur hotas av utrotning. Myrodling och blötslåtter En stor del av slåttern skedde förr på myrmarker och andra fuktiga ängar. Fram till mitten av 1800-talet slogs myrslåtter på flera ställen långt från gården, i första hand vid Mosjöån och i Finnhålen på Nolbyskogen. Efter hand fick torparna ta hand om skörden där, medan Sara-Lena och Nils-Olof koncentrerade sig på att öka skörden kring gården och tjärnen. Varje år slogs Blötdalen från Dalslägdan väster om tjärnen och upp mot Allbergstorpet. Där var det som att gå i sjön med lien berättade Thea. Dyjorden som var alldeles röd kallades gårka och klibbade fast på benen. På myrmarken växte mest starr. Starren var, liksom skogmarkens och hackslåttarnas häran, svår att slå och det krävdes att liarna var riktigt vassa. Alla tre systrarna Thea, Anna och Frida fick hjälpa pappa Nils-Olof att dra slipstenen så ofta att de drömde mardrömmar om slipstensvevandet. Från Blötdalen och andra utslåttar Schablonmålad tapet av lumppapper i kammaren. fick höet bäras på en bår till närmaste lägda där det kunde hässjas. Ibland slogs sjöfoder i tjärnen tärne. För att dryga ut vinterfodret togs också löv och bark tillvara. På 1920-talet dikades de våta ängarna och tjärnen sänktes cirka en meter. Marken kring tjärnen var innan utdikningen väldigt vattensjuk och svårodlad. För att kunna köra med häst måste den ha trögor (snöskor) för att inte sjunka ner med hovarna. Sammanlagt grävdes cirka 600 meter diken och massor av stora stenar flyttades. Efter dikningen blev odlingsklimatet avsevärt bättre och potatisodlingen kunde flyttas tillbaka till Gudmundstjärn. Under ett antal år hade familjen satt potatis vid fäboden. Naturligtvis blev kornskördarna bättre när frosten inte kom så tidigt. Eftersom Sörmyra och Myrtega har en mycket kort historia som åkermark, är svårbrukade och redan på väg att återfå en naturlig fuktängsvegetation nyttjas dessa idag som slåttermark. Åkerbruk Under 1900-talet såddes nästan enbart korn. Försök gjordes med havre, men Angerman 19

20 Den oinredda övervåningen på manngårdsbyggnaden. Foto Ann Renström den hann aldrig mogna utan gavs som grönfoder åt hästarna. Kornet torkades i storhässjan i anslutning till logen. Längre tillbaka odlades även råg och lin. Eftersom linet ofta blev förstört av frosten, upphörde linsådden. Istället skaffades lin genom byteshandel med någon framme på socknen. Alldeles i början såddes hampa, men den odlingen blev inte långvarig. Potatis odlades, mandel och ett par andra sorter, så kalllade blåpärer och rödpärer. Många gånger frös potatisen redan i augusti. Ibland odlades rovor till korna. Växtföljden på Gudmundstjärn skilde sig inte från andra nyodlare på den tiden. Under uppodlingen såddes svedjeråg där skogen huggits ner för att förvandlas till åkermark. Hälften av åkern såddes därefter varje år medan den andra hälften fick ligga i träda. Under 1800-talet infördes växelbruk, vilket gjorde trädan överflödig. Åker ett par år och därefter hölägdor i fyra eller fem år, innan det var dags för upplöjning igen. På så sätt brukades jorden ända tills familjen flyttade på 1940-talet. Kring sekelskiftet och decennierna därefter, när Gudmundstjärns jordbruk var som mest utvecklat uppgick den odlade åkerarealen som mest till ca 6 hektar. Inräknat är då Stormyran och fuktängarna vid tjärnen. På lägdorna växte det fina höet med insådd klöver och timotej. Under senare tid användes ibland inköpt höfrö, men oftast räckte det egna. Efter 1900 slogs lägdorna med slåttermaskin. All ängslått, hackslått, lägdkanterna, gårdsplanen och myrtegarna slogs dock för hand, med lie, precis som på 1700-talet. Från bittida till sent, i början av slåtterperioden var det ljust dygnet runt och då gällde det att ligga i. Gudmundstjärns läge gjorde att det var ganska svårt att få höet torrt. Förmodligen var detta en av anledningarna till att Nils-Olof Eriksson aldrig övergav de ursprungliga hässjningsmetoderna på gården. Höet skulle först räfsas ihop för hand och fämmes (ruskas upp) på gammalt vis innan det hässjades utan högaffel. Hässjorna hade sex roer istället för det vanliga fem, för att det skulle torka bättre. För att nå upp behövdes en särskild bänk att kliva på. Åkertegarna hade, som brukligt var, namn tex Stallegda, Grindlegda, Storlegda, Lill-Olles legda och Myrtega. Bakom namnet Lill-Olles legda finns en berättelse. En sommar kom en son till torpare Kajsas sambo Kont- Olsson vandrande från Dalarna för att hälsa på sin far. Pojken var fjorton, femton år, kallades Lill-Olle och för att försörja sig över sommaren fick han arbeta med Nils-Olof, siste bonden på Gudmundstjärn. Tillsammans bröt de en liten åker vilken sedan uppkallades efter pojken, Lill-Olle. All gödsel användes till åkrarna och vanligt var att köra ut dyngan direkt i små högar på vintern och på så vis tjäna in ett arbetsmoment. Åt detta skrattade Nils-Olof hånfullt, berättade Thea. Enligt Nils-Olof förstördes gödseln på det sättet, den gödande effekten kom inte hela åkern till del. På Gudmundstjärn kördes istället gödseln ut i stora högar under vintern. Under våren skottades dyngan ut för hand. Boskap Under slutet av 1700-talet fanns på Gudmundstjärn häst, två kor, kalvar, får och getter, vilka ofta kallades fattigmans ko. Getmjölken är mycket hälsosam och användes både till dryck och till osttillverkning. I mitten av 1800-talet ökade antalet kor och getterna försvann från gården. Mycket viktiga i självhushållet var fåren, nästan alla klädesplagg gjordes av ull. Får är utpräglade betesdjur och nöjer sig med ganska magert bete. Kvinnorna kardade och spann ullen sedan fåren klippts. Av garnet stickades strumpor eller vävdes vadmal. För att ulltyget, vadmalen skulle bli starkare stampades den i en vadmalsstamp. 20 Angerman

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:18 Anette Lund 2 Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK

Läs mer

Upprustning av byggnader i Råsjö by

Upprustning av byggnader i Råsjö by Upprustning av byggnader i Råsjö by Borgsjö socken, Ånge kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2004:05 Anette Lund INLEDNING Under hösten 2003 genomfördes upprustningsåtgärder

Läs mer

Mattsgården. Genomgång och identifikation av akuta åtgärder på ekonomibyggnaderna på Mattsgården, Singö socken, Norrtälje kommun, Uppland.

Mattsgården. Genomgång och identifikation av akuta åtgärder på ekonomibyggnaderna på Mattsgården, Singö socken, Norrtälje kommun, Uppland. Mattsgården Genomgång och identifikation av akuta åtgärder på ekonomibyggnaderna på Mattsgården, Singö socken, Norrtälje kommun, Uppland. Andreas Lindblad Rapport 2007:27 2 Mattsgården Genomgång och identifikation

Läs mer

Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar.

Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Så byggde man förr Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Att söka i landskapet I denna handledning möter du Mårten Sjöbeck och tre av de byggnader han inventerade,

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Laxbrogatan 7, Sternerska huset

Laxbrogatan 7, Sternerska huset Laxbrogatan 7, Sternerska huset Kopparberg 1:9, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland Restaurering av fönster och dörr, år 2006-2007 Charlott Hansen Mia Jungskär Örebro läns museum Rapport

Läs mer

DETALJERAD MONTERINGSANVISNING

DETALJERAD MONTERINGSANVISNING DETALJERAD MONTERINGSANVISNING Utplacering av grundstenarna Placera ut de grundstenar som friggeboden skall vila på. Se till så att Du har stadigt under grundstenarna. Var noga med att alla grundstenar

Läs mer

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård 6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård Hamnekärret är en dalgång som sträcker sig från Rödsvägen ner till Hamnebukten och Stora Stenar. Husen ligger längs med vägen och bergen med odlingsmark däremellan. Bebyggelsen

Läs mer

Hov Skräddaregård Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2012:205. Antikvarisk rapport. Hovs socken Vadstena kommun Östergötlands län

Hov Skräddaregård Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2012:205. Antikvarisk rapport. Hovs socken Vadstena kommun Östergötlands län Rapport 2012:205 Antikvarisk rapport Hov Skräddaregård Hovs socken Vadstena kommun Östergötlands län Marie Hagsten Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Hov

Läs mer

Ansökan om bidrag till restaurering av överloppsbyggnader.

Ansökan om bidrag till restaurering av överloppsbyggnader. 1 (6) Ansökan om bidrag till restaurering av överloppsbyggnader. Administrativa uppgifter Sökande Namn (inkl. ev. attention eller c/o) Adress Personnr/organisationsnr Postnummer Postort Telefon dagtid

Läs mer

klassisk vinterskrud villa i belysning heta kaxigt i färg lys upp din trädgård arkitektritat på landet renoveringstips skapa egna grupper

klassisk vinterskrud villa i belysning heta kaxigt i färg lys upp din trädgård arkitektritat på landet renoveringstips skapa egna grupper FÖR DIG SOM SKA BYGGA om OCH RENOVERA! VÅRT NYA HUS Nr.12 2012 belysning lys upp din trädgård teveprofilen Andrea engsäll inreder med detaljer vinterväxter skapa egna grupper 14 heta kaminer GÖR om köket

Läs mer

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne Britt-Marie Lennartsson RENOVERING AV FASAD Lindhovs kungsgård, Lindhov 1:1,Lindberga socken, Varbergs kommun 2014:22 OMSLAGSBILD K 2014-72 FOTO

Läs mer

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade.

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. Utges genom Täby Hembygdsförenings fornminnessektion. NYTT ISSN 2001-3493 Nr 6 Årgång 6 maj 2014 Text, bild, ansvarig utgivare: Leif Grönwall Broby

Läs mer

Studiehäfte LADANS LOV. Nya användningar av lantbrukets äldre ekonomibyggnader. Ann Moreau Ann-Charlotte Magnusson

Studiehäfte LADANS LOV. Nya användningar av lantbrukets äldre ekonomibyggnader. Ann Moreau Ann-Charlotte Magnusson Studiehäfte LADANS LOV Nya användningar av lantbrukets äldre ekonomibyggnader Ann Moreau Ann-Charlotte Magnusson Inledning Med Ladans lov vill länsstyrelsen i Kalmar ge råd och vägledning om hur äldre

Läs mer

Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus

Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus 1 Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus Inrha Hobbyväxthus är lätta att montera upp med endast ett litet antal verktyg. Dessa instruktioner gäller alla modeller, en del instruktioner gäller bara

Läs mer

Län Västernorrland Typ Villa Kommun Ånge Storlek 106 m2 Område Tillträde tidigast 2015-09-01 Gatuadress Skogsvägen 37

Län Västernorrland Typ Villa Kommun Ånge Storlek 106 m2 Område Tillträde tidigast 2015-09-01 Gatuadress Skogsvägen 37 Skogsvägen 37 Län Västernorrland Typ Villa Kommun Ånge Storlek 106 m2 Område Tillträde tidigast 2015-09-01 Gatuadress Skogsvägen 37 Charmigt hus i lugnt område! Charmigt hus i Östavall, med utsikt över

Läs mer

utmärkt luft kvalité ... och en känsla av levande trä

utmärkt luft kvalité ... och en känsla av levande trä möjlighet att bygga Massivtimmerhus: utmärkt luft kvalité... och en känsla av levande trä - huset som lever. Och i vilket det är bra att leva. Traditionell byggnadsteknik: genom att utnyttja vackert och

Läs mer

52 3/2010 INTERIÖR TIMMERHUS

52 3/2010 INTERIÖR TIMMERHUS Det nya våningsplanet timras först upp under tak för att inte stockarna ska bli fuktiga av regn. Att stommen timras under tak är ett av kraven för att den ska räknas som q-märkt. 52 3/2010 Bygg ut uppåt

Läs mer

Bybladet. December 2014

Bybladet. December 2014 Bybladet December 2014 Bybladet innehåller: Ordförande har ordet Oförändrad årsavgift Datum för årsstämman 2015 Motioner till årsstämman Information från valberedningen Våra informationskanaler Snösäsongen

Läs mer

Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950

Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950 1 Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950 I Gamla Hunnebo finns bostadshus som representerar olika sekler alltifrån 1850-talet och fram till 1950-talet. De exempel som redovisas

Läs mer

24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera

24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera 24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera Paret föll handlöst för det vackra huset som vid visningen var väldigt nedgånget. Renoveringen utfördes varsamt med målet att bevara husets charm. Text Micaela Nordberg

Läs mer

Län Gävleborg Gatuadress Smedvägen 7 Kommun Ovanåker Storlek 6 rum (4 sovrum) / 145 m² Tillträde tidigast Enligt överenskommelse

Län Gävleborg Gatuadress Smedvägen 7 Kommun Ovanåker Storlek 6 rum (4 sovrum) / 145 m² Tillträde tidigast Enligt överenskommelse Län Gävleborg Gatuadress Kommun Ovanåker Storlek 6 rum (4 sovrum) / 145 m² Tillträde tidigast Enligt överenskommelse " Huset har en lite udda historia - det byggdes som barnmorskebostad 1863 och har sedan

Läs mer

Monteringsanvisning.

Monteringsanvisning. Hustyp SMEAN Monteringsanvisning. De första bladen i denna monteringsanvisning innehåller råd som ni kan ha mycket glädje av när ni ska montera er stuga. Har ni några frågor när ni läst igenom denna text

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 John Hedlund Omslagsbild: Arboga kök 1962 fotograferat från ONO av Lennart af Petersens (SSM F68682). Stadsmuseet Box 15025 104 65

Läs mer

Bruks Stuga/Bastu 5m2

Bruks Stuga/Bastu 5m2 Monteringsanvisning Bruks Stuga/Bastu 5m2 v1.4 Tack för att du valde en stuga från Baseco. Innan ni påbörjar monteringen, öppna paketen och sortera upp materialet efter plocklistan på kommande sidor i

Läs mer

Restaureringsrapport för bulhusflygel fastigheten Gotland, Lummelunda Nygranne 1:25

Restaureringsrapport för bulhusflygel fastigheten Gotland, Lummelunda Nygranne 1:25 avdelningen för kulturmiljövård Länsstyrelsen Gotlands län Kulturmiljö visby 2007-12-13 dnr: AD2007-0392 handläggare: Pär Malmros Kopia till: Fastighetsägaren Länsmuseet på Gotland ATA Restaureringsrapport

Läs mer

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

Restaurering av tak ._--- Lögdöbruk 3:29 och 3:31, Timrå kn. Slutrapport

Restaurering av tak ._--- Lögdöbruk 3:29 och 3:31, Timrå kn. Slutrapport Restaurering av tak Lögdöbruk 3:29 och 3:31, Timrå kn.-._--- ~.. Slutrapport Länsmuseet VästemorrlandfTorbjörn Svaan Avdelningen för kulturmiljövård och dokumentation 1998-01-16 Innehåll Inledning 3 Beskrivning

Läs mer

livsstil 48 hästfocus #4 2014 www.hastfocus.se Där tiden står still

livsstil 48 hästfocus #4 2014 www.hastfocus.se Där tiden står still 48 hästfocus #4 2014 Med gripande och vackra bilder vill fotografen Lars-Olof Hallberg föra vidare ett kultur-arv som håller på att dö ut. Sedan slutet på 80-talet har han besökt ett 30-tal gårdar som

Läs mer

Mjällby kyrka. Mjällby socken, Sölvesborgs kommun. Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak

Mjällby kyrka. Mjällby socken, Sölvesborgs kommun. Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak Mjällby kyrka Mjällby socken, Sölvesborgs kommun Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak Blekinge museum rapport 2009:6 1:e antikvarie Thomas Persson Innehåll Inledning... 2 Byggnadshistoria...

Läs mer

Uppdraget från planavdelningen var utföra en byggteknisk bedömning och konstatera:

Uppdraget från planavdelningen var utföra en byggteknisk bedömning och konstatera: Strömstads Kommun 2014-10-03 Planavdelningen 452 80 Strömstad Utlåtande över Rosa huset På uppdrag av Planavdelningen genom AB Strömstadbyggen har 2014-10-02 en byggteknisk utredning utförts, deltagande

Läs mer

Ingeborgsö. Lars Wesslund Fredrik Zetterqvist. Gårdsmäklare Skogsmästare 070 589 38 50 070-519 38 50 E-post: lw@sg.nu E-post: fz@sg.

Ingeborgsö. Lars Wesslund Fredrik Zetterqvist. Gårdsmäklare Skogsmästare 070 589 38 50 070-519 38 50 E-post: lw@sg.nu E-post: fz@sg. Ingeborgsö Är en mindre gård med avskilt strandläge på en halvö mellan 3 sjöar. Här finns en väl dokumenterad historia och ett hus med anor. Naturskönt beläget bara 2 km från centrala Eksjö. Ett timmerhus

Läs mer

Byggnadsantikvarisk slutrapport Byggnadsvård på drängstugan och ladugårdslängan Rismyrliden 1:2, Skellefteå kommun Västerbottens län

Byggnadsantikvarisk slutrapport Byggnadsvård på drängstugan och ladugårdslängan Rismyrliden 1:2, Skellefteå kommun Västerbottens län Ske mus dnr 114/2007 Lst dnr 434-1835-2007 Byggnadsantikvarisk slutrapport Byggnadsvård på drängstugan och ladugårdslängan Rismyrliden 1:2, Skellefteå kommun Västerbottens län Skellefteå museum 2008 Pernilla

Läs mer

N ÅLEBERG DEL AV EMMABODA NORRA ÅLEBERG 1:6

N ÅLEBERG DEL AV EMMABODA NORRA ÅLEBERG 1:6 N ÅLEBERG DEL AV EMMABODA NORRA ÅLEBERG 1:6 Allmänt Fastigheten är belägen ca 4 km nordväst Emmaboda. Fastigheten omfattar bostadshus och ekonomibyggnad samt ca 1 ha mark i anslutning till byggnaderna.

Läs mer

VikaVimoTimmerhus. Hus av högsta kvalitet!

VikaVimoTimmerhus. Hus av högsta kvalitet! VikaVimoTimmerhus Hus av högsta kvalitet! 2 Välkommen till VikaVimo Timmerhus AB VikaVimo Timmerhus är byggföretaget som specialiserat sig på att leverera äkta handbilade fulltimmerhus, tillverkade enligt

Läs mer

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar TUMBA BRUK anlägga börja bygga något anonym som inte talar om sitt namn ark ett blad av papper balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex.

Läs mer

Egnahemsområdet Negerbyn

Egnahemsområdet Negerbyn BOENDETS MILJÖER Egnahemsområdet Negerbyn En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av NEGERBYN Bostadsbebyggelsen öster om Necks mekaniska verkstäder i Nossebro kallas

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

9. September 2014 Fristad

9. September 2014 Fristad 9. September 2014 Fristad Nu är September månad slut. Det har hänt massor på Fristad. Östgötadagarna, salen är stänkmålad. Skåpet så gott som klart och framförallt har vi börjat med kuskrummet. Kuskrummet

Läs mer

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A.

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A. 5.3 H3 - Strandbacken På fastlandssidan vid sundets norra del är tomterna mindre på grund av att berget ligger närmare inpå strandlinjen. Husen klättrar upp efter bergskanten. Av den äldre bebyggelsen

Läs mer

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation Britt-Marie Lennartsson DOKUMENTATION INFÖR RIVNING Östertull, Lagaholm 2:8, Laholms stadsförsamling, Laholms kommun 2013:38 Dokumentation inför rivning, uthus

Läs mer

Ekipagemästarbostaden

Ekipagemästarbostaden Ekipagemästarbostaden Karlskrona socken, Karlskrona kommun Antikvarisk kontroll Blekinge museum rapport 2008:31 Agneta Ericsson Innehåll Inledning... 2 Historik... 2 Beskrivning... 2 Upprustning... 3 Bottenvåning...

Läs mer

Skenet bedrar Huset är till för att vi ska vara inne i det och ha det trevligt, inte för att vi ska stå utanför och beundra det.

Skenet bedrar Huset är till för att vi ska vara inne i det och ha det trevligt, inte för att vi ska stå utanför och beundra det. Skenet bedrar Huset är till för att vi ska vara inne i det och ha det trevligt, inte för att vi ska stå utanför och beundra det. Av: Stina Kallin Räcket till verandan i okantad panel. Diskuterat frma hur

Läs mer

Jordkällaren vid Hammarby herrgård

Jordkällaren vid Hammarby herrgård Jordkällaren vid Hammarby herrgård Södra Husby 1:41, Nora socken och kommun, Västmanland Renovering av jordkällaren 2007 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2008:1 INLEDNING... 3 Översiktlig beskrivning...

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

Monteringsanvisning Örnen 10

Monteringsanvisning Örnen 10 Monteringsanvisning Örnen 10 Vid frågor kan du ringa Stig Wikström VD/Säljare. Montering/Tekniska frågor. Telefon: 0910-78 17 80 Telefon: 0910-78 17 84 Stig@Botniastugan.se info@botniastugan.se Lycka till

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut.

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut. Så här kan möjligen ett utav de första hemmen ha sett ut på stenåldern- en grotta. Egentligen är det ingen specifik person som har uppfunnit huset, det har utvecklats av människor igenom tiderna allteftersom

Läs mer

GÅRD - SÄFFLE - KILA - PRIS: 1 300 000:- ELLER HÖGSTBJUDANDE

GÅRD - SÄFFLE - KILA - PRIS: 1 300 000:- ELLER HÖGSTBJUDANDE GÅRD - SÄFFLE - KILA - PRIS: 1 300 000:- ELLER HÖGSTBJUDANDE Fastighet Fastigheten Säffle Sätterskog 9:1 Adress Gård om ca 24 ha med enskilt läge Sätterskog Mossen, 661 94 Säffle. Belägen i Säffle kommun

Läs mer

Bryggor och Båthus/Sjöbodar i Gottskär Principer för Bygglovgivning och byggande

Bryggor och Båthus/Sjöbodar i Gottskär Principer för Bygglovgivning och byggande Bryggor och Båthus/Sjöbodar i Gottskär Principer för Bygglovgivning och byggande KUNGSBACKA KOMMUN NOV 2002 Inledning BAKGRUND OCH SYFTE Bebyggelsen i och kring Gottskär, har under de senaste decennierna

Läs mer

Farstorps-Tågarp 1437

Farstorps-Tågarp 1437 Län Skåne Gatuadress Kommun Hässleholm Storlek 4.0 rum (1 sovrum) / 100 m² Tillträde tidigast Enligt överenskommelse www.hemverket.se - Sida 1 av 6 Beskrivning Det finns två ingångar, den gamla från 1929

Läs mer

Hem långmossen. Boningshuset och ena flygeln med synlig timmerstomme. Verandan har fått nytt plåttak och dubbeldörrarna nya speglar.

Hem långmossen. Boningshuset och ena flygeln med synlig timmerstomme. Verandan har fått nytt plåttak och dubbeldörrarna nya speglar. Boningshuset och ena flygeln med synlig timmerstomme. Verandan har fått nytt plåttak och dubbeldörrarna nya speglar. 14 Paradiset vid vägs ände Ibland blir det inte som man tänkt sig. Varken Gunilla eller

Läs mer

Magiskt. i cederträ. Text Micaela Nordberg Foto Richard Powers & Shai Gil. Vårt Nya Hus 41

Magiskt. i cederträ. Text Micaela Nordberg Foto Richard Powers & Shai Gil. Vårt Nya Hus 41 Magiskt i cederträ Med vackra vandringsstråk och branta skidbackar inpå knuten har arkitektbyrån AKB ritat ett modernt hus med fantastiskt ljusinsläpp. Som fasad har man valt cederträ - ett doftande träslag

Läs mer

Letar du efter din egen plats på landet? Kanske vi kan hjälpa dig?

Letar du efter din egen plats på landet? Kanske vi kan hjälpa dig? Letar du efter din egen plats på landet? Kanske vi kan hjälpa dig? Projektet Bo i Himmeta-Bro kom till på initiativ av Himmeta- Bro bygderåd och finansieras delvis av EUunderstöd. Vårt uppdrag är att samla

Läs mer

KYRKSPÅN. Kompetenshöjande kurs med hantverksinriktning VÄLKOMNA

KYRKSPÅN. Kompetenshöjande kurs med hantverksinriktning VÄLKOMNA KYRKSPÅN Kompetenshöjande kurs med hantverksinriktning VÄLKOMNA SPÅN ETT HISTORISKT BYGGNADSMATERIAL Christina Persson Börje Samuelsson SPÅN ETT HISTORISKT BYGGNADSMATERIAL Projekt kvalitetssäkring av

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Inredningsmåleri i Vimmerby

Inredningsmåleri i Vimmerby Inredningsmåleri i Vimmerby Som så många andra städer har Vimmerby under seklernas lopp härjats av eldsvådor. Gammal träbebyggelse brann ner, ny byggdes upp. När den välborne stadsbon återigen fått tak

Läs mer

Västra Gatuadress Läperud 3, 4 Götaland Kommun Mellerud Storlek 2 rum / 50 m² Tillträde tidigast

Västra Gatuadress Läperud 3, 4 Götaland Kommun Mellerud Storlek 2 rum / 50 m² Tillträde tidigast Län Västra Gatuadress Götaland Kommun Mellerud Storlek 2 rum / 50 m² Tillträde tidigast Enligt överenskommelse " Riktig Bullerby-känsla med gott om plats för allt och alla. Stor odlingspotential och skogar

Läs mer

fönsterguide Tomteland rundtimrat i stöten gammelgård 4-10 med plats för gran Nybyggd i Vika Stomme från RYSSland Strövtåg i

fönsterguide Tomteland rundtimrat i stöten gammelgård 4-10 med plats för gran Nybyggd i Vika Stomme från RYSSland Strövtåg i Bygga nytt Renovera Inreda Bo Experimentera www.timmerhus.st 4-10 rundtimrat med plats för gran i stöten Strövtåg i Tomteland Pris 45:- inkl moms Norge 55 Nok, 5,80 Stomme från RYSSland stor fönsterguide

Läs mer

tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap

tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap Landsbygdens ekonomibyggnader - hur tar vi tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-03-20 Landsbygdens ekonomibyggnader

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004

Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004 Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004 Närvarande: Christian Bajomi, Länsmuseet Västernorrland Olle Burlin, Länsmuseet Västernorrland Märta Molin, ABM

Läs mer

PERNILLA 9 från O K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): PERNILLA 9 från N DÖRR. PERNILLA 9 från N PARDÖRR

PERNILLA 9 från O K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): PERNILLA 9 från N DÖRR. PERNILLA 9 från N PARDÖRR fastighet: PERNILLA 9. adress: Lilla Västergatan 5. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1928. arkitekt / byggm: Oscar Isberg (1928). ½ Svartmålad cementputs. Korsvirke, brun timra, rödbruna putsade fack. Blå 2-lufts

Läs mer

Kyrkvägen 51. www.hemverket.se - Sida 1 av 6

Kyrkvägen 51. www.hemverket.se - Sida 1 av 6 Län Jämtland Gatuadress Kommun Strömsund Storlek 10.0 rum (4 sovrum) / 385 m² Område Backe Tillträde tidigast Enligt överenskommelse www.hemverket.se - Sida 1 av 6 Beskrivning En charmig gammal gård bestående

Läs mer

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Bakgrund Enkätundersökningen har gjorts inom projektet EuropeanaLocal som administreras av samverkansorganisationen ABM Resurs. EuropeanaLocal

Läs mer

Trivselregler Brf. Villa Lustigkulla den 2 augusti 2013

Trivselregler Brf. Villa Lustigkulla den 2 augusti 2013 Trivselregler Brf. Villa Lustigkulla den 2 augusti 2013 Att bo i bostadsrätt innebär att du ingår i en gemenskap av människor med samma intresse för sitt boende. Tillsammans äger och förvaltar vi huset

Läs mer

Bygga och plantera i tomtgränsen

Bygga och plantera i tomtgränsen Bygga och plantera i tomtgränsen i Växjö kommun Vårda din tomt och förebygg olyckor Växjö kommun 2014-04-10 1 Tack för att du vårdar din tomt och förebygger olyckor Du som fastighetsägare och vi på Växjö

Läs mer

Min första sommar i Havsnäs, av Birger Källberg 1934.

Min första sommar i Havsnäs, av Birger Källberg 1934. Min första sommar i Havsnäs, av Birger Källberg 1934. Runt Ursvattnet sommaren 1934 har jag många trevliga minnen ifrån. Vintern 1934 kom jag att hamna i Jämtland. Jag skulle hit och hålla en fortsättningsskolkurs

Läs mer

Nr 1, 15:e februari 2004

Nr 1, 15:e februari 2004 Medlemsbladet för f r HSB Brf Snösätra Nr 1, 15:e februari 2004 På gång i föreningen Vi är nu inne på det nya året 2004 och det finns en hel del som händer. Det nya låssystemet håller på att installeras,

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Nybyggt bostadshus i bra läge på Klintvägen 4 B i Mariehamn

Nybyggt bostadshus i bra läge på Klintvägen 4 B i Mariehamn Nybyggt bostadshus i bra läge på Klintvägen 4 B i Mariehamn Presentation Ett nybyggt bostadshus som är uppfört under 2014 och slutsynat i oktober 2014. Huset är uppfört såsom nyckelfärdigt av Konsens Hus

Läs mer

Charmigt och välskött bostadshus i äldre stil i Olofsnäs, Geta

Charmigt och välskött bostadshus i äldre stil i Olofsnäs, Geta Charmigt och välskött bostadshus i äldre stil i Olofsnäs, Geta www.fk.ax Bostadshus i Olofsnäs, Geta Amerika-inspirerat Smakfullt renoverat Rymligt och funktionellt Annorlunda Moderna tekniska lösningar

Läs mer

byggnadshistoriskt: huvudbyggnaden representerar lokal byggnadstradition

byggnadshistoriskt: huvudbyggnaden representerar lokal byggnadstradition 101 67. Byggnadens namn: Klabbis Maja Rnr: 499487000200759. Adress: Sommarösund Byggnadstyp: Bondgård Byggnadsår: 1850, flyttad år 1900 Renoveringsår: Fasaden har inte renoverats Våningsantal: huvudbyggnad:

Läs mer

Konstnärsparet Eugen och Maria Pettersson Sammanställt av Thure Herbertsson oktober 2012

Konstnärsparet Eugen och Maria Pettersson Sammanställt av Thure Herbertsson oktober 2012 1 Konstnärsparet Eugen och Maria Pettersson Sammanställt av Thure Herbertsson oktober 2012 Bild från Uppsala Tidning den 18 nov. 1989 där han som 80-åring berättar om livet och om snideriet. Eugen och

Läs mer

Grunden ditt hus står på

Grunden ditt hus står på Grunden C u r a t i o B y g g n a d s v å r d s f ö r e n i n g i Å b o l a n d r. f. C u r a t i o T u r u n m a a n k o r j a u s r a k e n t a m i s y h d i s t y s r. y. Grunden ditt hus står på I

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

Monteringsanvisning Botnia Friggebod 15

Monteringsanvisning Botnia Friggebod 15 Monteringsanvisning Botnia Friggebod 15 Vid frågor kan du ringa Stig Wikström VD/Säljare. Montering/Tekniska frågor. Telefon: 0910-78 17 80 Telefon: 0910-78 17 84 Stig@Botniastugan.se info@botniastugan.se

Läs mer

ostadshus i Storby, Eckerö. Äldre gårdsenhet med bostadshus/torp under pågående renovering, bagarstuga och ladugård. Utgångspris: 75 000

ostadshus i Storby, Eckerö. Äldre gårdsenhet med bostadshus/torp under pågående renovering, bagarstuga och ladugård. Utgångspris: 75 000 ostadshus i Storby, Eckerö. Äldre gårdsenhet med bostadshus/torp under pågående renovering, bagarstuga och ladugård. Utgångspris: 75 000 Käringsundsvägen 67 75 000 ALLMÄN BESKRIVNING Idyllisk äldre gårdsenhet

Läs mer

Han som älskade vinden

Han som älskade vinden Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden

Läs mer

BORGSJÖ KYRKA Borgsjö sn, Ånge kommun

BORGSJÖ KYRKA Borgsjö sn, Ånge kommun BORGSJÖ KYRKA Borgsjö sn, Ånge kommun SANERING AV HUSSVAMP Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningen Rapport nr 2005:28 Anette Lund Inledning...3 Beskrivning och historik...3 Bakgrund...... 4 Sammanfattning

Läs mer

I mitten av 30-talet köpte man fastigheten Hasselbacken och här i den f d ladugården inrymdes

I mitten av 30-talet köpte man fastigheten Hasselbacken och här i den f d ladugården inrymdes www.satilabygg.se Arvet efter Albert i Högelid I början av 1900-talet började den företagsamme Albert Andersson tillverka olika typer av möbler. Då var efterfrågan på möbler stor i det expansiva Göteborg

Läs mer

Helrenoverat BOSTADSHUS i 1 ¾ plan med källare på Valborgsvägen 9 Söderby, Lemland

Helrenoverat BOSTADSHUS i 1 ¾ plan med källare på Valborgsvägen 9 Söderby, Lemland Helrenoverat BOSTADSHUS i 1 ¾ plan med källare på Valborgsvägen 9 Söderby, Lemland Presentation Moderniserat och helrenoverat bostadshus med något av Villa Villekullakänsla, tillhörande dubbelgarage och

Läs mer

Ulvö museum Besökscentrum för Ulvöarnas kulturarv

Ulvö museum Besökscentrum för Ulvöarnas kulturarv Ulvö museum Besökscentrum för Ulvöarnas kulturarv Maj 2015 En gammal fråga. 1947: Hembygdsgården anordnas genom att ett äldre kokhus utrustas med insamlade inventarier 1980: I Länsstyrelsens utvecklingsplan

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Modern funkis med attityd Maria och Jonas hittade inget hus som de ville ha när det var dags att bygga nytt. Så istället ritade de sitt drömhus

Modern funkis med attityd Maria och Jonas hittade inget hus som de ville ha när det var dags att bygga nytt. Så istället ritade de sitt drömhus med attityd Maria och Jonas hittade inget hus som de ville ha när det var dags att bygga nytt. Så istället ritade de sitt drömhus själva och lät fiskarhedenvillan bygga det åt dem. Text Nathalie Carlsson

Läs mer

Brf Södrabruket 769621-0355. Årsberättelse för Bostadsrättsföreningen Södrabruket. Organisationsnummer 769621-0355.

Brf Södrabruket 769621-0355. Årsberättelse för Bostadsrättsföreningen Södrabruket. Organisationsnummer 769621-0355. 1 Årsberättelse för Bostadsrättsföreningen Södrabruket Organisationsnummer Räkenskapsår 2010 2 Styrelsen för BRF Södrabruket får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2010 Bostadsrättsföreningen

Läs mer

Äldreboende, en själslig dödsdom

Äldreboende, en själslig dödsdom Källa: www.knut98.com När resurserna minskar krävs fantasi, inlevelse och prioritering. Hela syftet med äldrevård måste vara att skapa möjligheter till meningsfullt liv. Allt kan bli fel om vi glömmer

Läs mer

Äldre BOSTADSHUS med nyare garagebyggnad och rymlig verkstadsbyggnad samt åker

Äldre BOSTADSHUS med nyare garagebyggnad och rymlig verkstadsbyggnad samt åker Äldre BOSTADSHUS med nyare garagebyggnad och rymlig verkstadsbyggnad samt åker Presentation I Vargata by i Vårdö kommun ligger detta lantliga ställe med bostadshus, garage, verkstadsbyggnad och vedlider

Läs mer

Odensala kyrka. Kersti Lilja Rapport 2004:30

Odensala kyrka. Kersti Lilja Rapport 2004:30 Odensala kyrka Antikvarisk kontroll vid restaurering av klockstapel, Odensala kyrka, Odensala socken, Sigtuna kommun, Uppland Kersti Lilja Rapport 2004:30 2 Odensala kyrka Antikvarisk kontroll vid restaurering

Läs mer

I ådalarna om gårdar, hus och människor, inbunden bok, 272 s.

I ådalarna om gårdar, hus och människor, inbunden bok, 272 s. Rapporter om intressanta kulturmiljöer Rapporter om intressanta kulturmiljöer i Sollefteå kommun finns att köpa på Sollefteå museum och berörda medborgarkontor eller går att beställa på telefon 0620-682980.

Läs mer

FRITIDSHUS - BJURBERGET - PRIS: 400 000:- ELLER HÖGSTBJUDANDE

FRITIDSHUS - BJURBERGET - PRIS: 400 000:- ELLER HÖGSTBJUDANDE FRITIDSHUS - BJURBERGET - PRIS: 400 000:- ELLER HÖGSTBJUDDE Beskrivning Fritidshus i Bjurberget! Frididshus i ett plan med storstuga med öppen spis, två sovrum och kök. Huset ligger i ett högt och enskilt

Läs mer

Till dig som flyttar

Till dig som flyttar Till dig som flyttar Inför flytten Lite goda råd till dig som flyttar. Det är mycket att tänka på när man skall flytta från sin lägenhet. För att underlätta för dig har vi sammanställt en kom-ihåg-lista

Läs mer

Laila blandar. sina personliga favoriter

Laila blandar. sina personliga favoriter Laila blandar sina personliga favoriter Lite skandinavisk funkis och lite amerikansk villa, lite kitsch och lite gammaldags charm. När Laila Bagge Wahlgren och Niclas Wahlgren byggde sitt Trivselhus valde

Läs mer

BIDRAGSANSÖKAN. Lilla byggnadsvårdsbidraget

BIDRAGSANSÖKAN. Lilla byggnadsvårdsbidraget BIDRAGSANSÖKAN Bidrag enligt förordningen (1993:379) om bidrag till kulturmiljövård Lilla byggnadsvårdsbidraget Sänds till Länsstyrelsen i Örebro län Plan och kultur 701 86 Örebro Objekt Objektets namn

Läs mer

Sommarstuga med alla reglar

Sommarstuga med alla reglar Sommarstuga med alla reglar Planlösning och mått Golvreglar och plintar D=200 200x200 45x220 Golvreglarna har två funktioner. 1) att bära upp huset 2) att vara utrymme för golvisolering I vårt hus har

Läs mer

Representativ GAVELLÄGENHET, 130 m 2, 5 R+K våning I på Torggatan 21

Representativ GAVELLÄGENHET, 130 m 2, 5 R+K våning I på Torggatan 21 Representativ GAVELLÄGENHET, 130 m 2, 5 R+K våning I på Torggatan 21 Presentation Representativ och rymlig bostadsvåning i centrum av Mariehamn. Gavellägenheten som ligger på våning I har två öppna spisar,

Läs mer

ANTIKVARISK BYGGNADSBESKRIVNING

ANTIKVARISK BYGGNADSBESKRIVNING ANTIKVARISK URSPRUNGLIGA BYGGNADSDELAR / BYGGNADSDETALJER SADELTAK NU MED BETONGPANNOR HÄNG- OCH STUPRÖR DELVIS UTBYTTA TEGELSTENSMURAD SKORSTEN NU PLÅTINKLÄDD FÖNSTER MED RUNDBÅGE- FORMADE BÅGAR TIMMERPANEL

Läs mer