Att tränga igenom mediabruset

Transkript

1 Innehåll: Läs allt om RCM på sida 2 På Sandvik Coromant i Gimo satsas det på FU. Sid 2 Ibland kan det vara nödvändigt med en studie av underhållsverksamheten för att få till stånd förbättringar. Sid 3 Bo Wikström har varit i Afrika på konsultuppdrag. Läs mer om hans upplevelser på sida 4 Hur kan produktionspersonalen öka anläggningseffektiviteten? Jürgen Steffens skriver om operatörsunderhåll på sida 5 Ska alla ha tillgång till förrådet eller bara förrådspersonalen? Tage Bengtssom förmedlar sina erfarenheter på sida 6 Att tränga igenom mediabruset För ett kunskapsföretag som Idhammar är det viktigt att sprida sitt budskap. Detta gör vi i form av kurser och utbildningar samt genom att våra konsulter arbetar ute i kundernas verksamhet på fältet. För oss är det viktigt att du som kund vet vilka utbildningar och produkter som är aktuella för oss. Vi har tidigare informerat våra kunder och beställare om vårt utbud genom programutskick. Träffprocenten på dessa är många gånger dålig - når vi rätt person? Mycken information drunknar i bruset och hamnar direkt i runda arkivet. Den publikation du håller i din hand är den första i en rad, där vi tänkt oss att dels föra fram vårt budskap, dels ge information om nyheter och annat intressant inom branschen. Du får läsa inte bara om Idhammar utan om våra kunder, kollegor och konkurrenter. Genom våra täta kontakter med industrin samlar vi på oss många erfarenheter, som vi nu får en chans att dela med oss av. Vår ambition är att materialet i denna kundtidning skall tilltala inte bara underhållsfolket utan all personal i företaget, från VD till operatörerna på golvet. Vi hoppas du får en stunds trevlig läsning och finner materialet intressant. Om du har några synpunkter, slå gärna en signal till mig på eller skicka ett mail till per@idhammar.se Per Möller Per Möller - VD Idhammar AB Vad är Titan? Läs om Itek på sid 6 Vilka kurser och seminarier planeras under hösten? Läs mer på sida 7 Benny Halldin funderar i sin underhållskrönika om det där med tidsbrist. Styr vi våra liv eller styr händelserna oss? Sid 8 Månadens Idhammare... Apropå att tränga igenom mediabruset Många av våra kunder har påpekat att de inte hinner läsa alla våra inbjudningar till kurser, speciellt om just den kursen eller den konferensen inte är aktuellt just då. Ja, det blir ju rätt många när vi har mer än 90 kurs- eller seminarietillfällen per år på programmet. Vi tror och hoppas att denna tidning är ett trevligare sätt att sprida vår information och att den i kombination med information via e-post gör samma nytta. Jürgen Steffens Naturligtvis sänder vi även i fortsättningen vår kurskatalog till dig samt inbjuder till speciella seminarier och kurser, men mängden blir avsevärt mindre. Kontakta mig gärna om du även i fortsättningen vill att vi sänder våra kursprogram till dig. Du når mig på eller via e-post jurgen@idhammar.se. Jürgen Steffens - Utbildningsansvarig Idhammar AB 1

2 Underhållsmetoder RCM - för ett effektivare underhåll Under de senaste åren har synen på Vi ställde några frågor om RCM underhåll förändrats mycket. Från att ha till Frida Jonforsen. Hon är konsult på Idhammar och arbetar varit underhållsavdelningens enskilda angelägenhet, har produktions- och företagsledningen allt mer intresserat sig för denna bl a mycket med RCM. viktiga produktionsfaktor. Underhållsorganisationerna måste öka sin effektivitet tag i Sverige som jobbar med RCM? Kan du nämna några exempel på före- samtidigt som tillgängligheten och driftsäkerheten skall ökas. Nya metoder för att som arbetar fullt ut med RCM. Detta beror Det finns just nu i Sverige inga företag upptäcka och förutsäga fel har utvecklats på att RCM är en relativt ny metod. Vi har och gör det möjligt helt enkelt inte hunnit så långt. att förhindra driftstörningar och driftstopp, som har konsekvenser för säkerhet, miljö och ekonomi. En av de mest framgångsrika metoderna för att uppnå ett effektivare underhåll är RCM. RCM står för Reliability Centered Maintenance, vilket kan översättas med riskbaserat underhåll. Det som främst kännetecknar RCM är: RCM är en strukturerad metod för att ta fram rätt underhållsinsatser för ett system baserat på hur kritiskt systemet är och hur stor risken är för störningar. RCM är en strukturerad metod för att införa likartat underhåll på jämförbara utrustningar. RCM:s utgångspunkt för en analys är de driftsäkerhetsmässiga och funktionella kraven på systemet. RCM-analysen svarar på sju frågor som dels utgår ifrån en FMEA (felmods- och effektanalys), dels en riskvärdering av möjliga fel. 1. Vilka är systemets funktioner med tillhörande prestandakrav i dess nuvarande driftsituation? 2. På vilka sätt kan systemet misslyckas med att utföra sina funktioner? 3. Vad orsakar dessa olika fel? 4. Vad händer när dessa fel uppträder? 5. Vilka konsekvenser får felen för systemet? 6. Vad kan göras för att förutsäga eller förhindra felen? 7. Vad ska göras om en lämplig förebyggande underhållsåtgärd inte kan hittas? De fördelar som kan nås med en RCManalys är följande: Högre driftsäkerhet och tillgänglighet Större person- och miljösäkerhet Högre anläggningseffektivitet Mer kostnadseffektivt underhåll Längre livslängd på maskiner och komponenter En heltäckande dokumentation av systemen Motivationen hos de anställda höjs då de kan påverka underhållssituationen Ökad kunskap om systemen Bättre lagarbete 2 Det krävs insatser i början, men sedan lönar det sig med RCM! Vill du veta mer om RCM? Kontakta Frida på: frida@idhammar.se / Det finns en del företag som har sett potentialen i RCM och har börjat med RCM-analyser. Några exempel är Vattenfall Vattenkraft AB, Nynäs Refining AB och kärnkraftverken i Forsmark och Ringhals. För vilka industrier lämpar sig RCM? Från början var RCM mycket inriktat på säkerhet. Det var Boeing i flygbranschen som började med RCM. Sedan följde kärnkraftverk. Nuförtiden ligger fokuseringen mer på den ekonomiska besparingen. RCM införs nu i verkstadsindustrier och processindustri. Det passar alla industrier. Är storleken på företag avgörande? Nej, men införandet kostar en hel del. Det behövs ett insatskapital innan det lönar sig. Generellt sett brukar en återbetalningstid på ett till två år gälla. Är det svårt att införa RCM? Det beror på hur man vill införa RCM. Det finns företag som använder sig bara av analysmetoden, för att minska underhållskostnader. Då är det inte så svårt. Det blir svårare att införa RCM fullt ut. För att få in tänkesättet igenom hela organisationen krävs utbildning och förändringsarbete. Är RCM en modefluga? RCM passar väldigt bra in i det moderna synsättet på underhåll. För det första hänger produktionen och underhållsfunktionen mer och mer ihop nuförtiden. RCM är ett arbetssätt för hela organisationen, inte bara för underhållet. För det andra är det även en del i RCM-tänkandet att använda sig mer av tillståndsbaserade underhållsåtgärder. Att låta resultaten av dessa tillståndsmätningar avgöra om och när det ska bli underhåll eller inte. Marieke Wijma Frida Jonforsen Företag: Idhammar AB Utbildning: Civ. ing Väg och Vatten vid Luleå Tekniska Universitet Befattning: Underhållskonsult Bor: Traneberg, Stockholm Familj: Singel Styrka: Ror projekt i hamn Svaghet: Svårt att säga nej FU kurs med föran Trots ambitiöst arbete med förebyggande underhåll och intern utbildning kan det ibland behövas intryck utifrån. Med detta i åtanke deltog Rickard Irvall och kollegan Hans Wahlqvist, båda från Sandvik Coromant i Gimo, i Idhammars kurs FU & inspektionsteknik, i Karlstad i mars Senare under våren hörde Rickard av sig till oss med FU-frågor och vi bad honom att få göra ett besök på företaget, vilket genomfördes i mitten av september. Rickard har två befattningar på Sandvik. En dag i veckan arbetar han på personalavdelningen med bl a ett projekt tillsammans med Bruksgymnasiets industriprogram i Gimo. Projektet syftar till att åstadkomma en bra och modern utbildning som intresserar ungdomar samt att skapa en god rekryteringsbas för den framtida industrin. Övrig tid ägnar Rickard bl a åt att medverka i ett FU-projekt på en avdelning, som tillverkar hållare för skärande bearbetning. Projektet påbörjades vid årsskiftet och syftar till att öka driftsäkerheten på maskinerna. Till detta hör operatörernas engagemang i form av FU för operatörer. Därutöver genomförs även förbättringsverksamhet, som drivs av operatörerna. Rickard Irvall, Thorbjörn Hedberg och Hans Wahlqvist Produktionsledaren, Thorbjörn Hedberg, är mycket positiv till det hela och en kostnadsuppföljning kommer att visa om insatserna haft önskad effekt, dvs minskade oplanerade stopp och sänkta uh-kostnader. Det som saknas är en fullt genomförd attitydförändring dvs att skapa motivation för de FU-åtgärder som ska utföras. AB Sandvik Coromant Ingår i den världsomspännande Sandvik-koncernen Tillhör Sandviks kärnområde Tooling Ca anställda vid Gimoverken, 5 mil nordost om Uppsala Tillverkar verktyg för skärande bearbetning i metall.

3 Underhållsstudie kring i verkligheten Rickard utbildar själv inom FU där han utformat eget utbildningsmaterial med hjälp av åskådliggörande bilder från boken Underhållsteknik. Den boken får för övrigt deltagaren behålla för att använda som uppslagsbok ute i verksamheten. En bra bok som det är roligt att spontant bläddra i, säger Rickard. För att fortsätta att citera Rickard frågar vi honom om FU-kursen i Karlstad: Det var en av de bästa kurser jag gått. När man själv arbetat under många år med reparationer, ser man mönstret i återkommande fel, samma sak händer gång på gång. Får man då möta en kursledare som tar upp precis detta inger det förtroende och man känner att han har varit med själv och upptäckt samma saker. Tiden räckte för en pratstund med Hans Wahlqvist, som också var nöjd med kursen: Det kändes bra att möta en kursledare med liknande idéer som Rickard och jag haft i vår verksamhet. Kursen var bra upplagd, ingen risk att man tröttnade och nickade till. En direkt följdverkan av kursen är att Bo Wikström, kursledare hos Idhammar, kommer att besöka Sandvik i oktober. Detta för att vara till stöd för det fortsatta FUarbetet och komma med tips om hur man ska arbeta vidare. Tydliga FU-instruktioner Vårt besök avslutades med en rundvandring i anläggningen och vi fick se den praktiska tillämpningen. Det finns skyltar med instruktioner som ofta uppdateras, tydliga och bra uppmärkta smörjställen t ex, samt i övrigt god ordning och reda. Vi tackar Thorbjörn, Hans och Rickard för ett mycket intressant besök och eftersom Rickard är en kille med många järn i elden passar vi på att önska honom lycka till i Novemberkåsan! Jürgen Steffens och Stina Macklin LÖNSAMT UNDERHÅLL underhållsstudie startar positivt förändringsarbete För att få till stånd en utveckling av underhållsfunktionen och öka maskineffektiviteten i produktionen, kan en studie av underhållsverksamheten vara en bra väg att gå. Företagsledningen hos Dynäs AB i Väja tog under år 2000 beslutet att påbörja en förstudie av driftsäkerhetsarbetet. Uppdraget gick till Idhammar AB och studien omfattade bl a underhållsekonomi, produktionens arbetssätt och anläggningseffektivitet. Utifrån studien presenterades ekonomiska potentialer, förändringsförslag och handlingsplan för att driva arbetet. Efter en utvärdering av företagsledningen fick Idhammar AB i uppdrag att medverka i de projekt som startades upp. Projekten var följande: En RCM-studie gjordes över två anläggningsdelar i processen. Syftet var att validera det underhåll som gjordes på utrustningen ur ett riskbaserat perspektiv. Arbetet gav många nya idéer och till stor del ett nytt tankesätt för deltagarna i arbetsgrupperna. Dynäs massafabrik i Väja, numera tillhörande Frantschachkoncernen. En grupp bildades för att analysera produktionshistoriken och utifrån denna arbeta med ständiga förbättringar av metodik och arbetsprocesser. Arbetet inleddes med en kortare utbildning, därefter började Studera på egen hand? Beställ Idhammars praktiska handbok Underhållsteknik författad av Jürgen Steffens och Per Möller. Ring på eller besök oss på grupperna ta fram konkreta förslag i en strid ström. Även här gav deltagarna i grupperna luft åt sin uppskattning till det nya tänkande som introducerades. En tredje grupp hade till uppgift att få ut ett bättre stöd av det underhållssystem som fanns i drift sedan ett par år. Man började med att skissa upp de arbetsflöden som systemet stödjer och utifrån det skapades ett regelverk för hur systemet skulle utnyttjas och vad ut- respektive indata skulle innehålla. Efter ett intensivt arbete med uppdatering av data och utformning av system och rapporter, kunde gruppen konstatera att systemet gav avsett stöd och därigenom fyllde sin tänkta funktion. För att förankra det överordnade strategiska tänkandet bakom gruppernas arbete och allt övrigt utvecklingsarbete inom driftsäkerhetsområdet bildades en styrgrupp. Styrgruppen utformade driftsäkerhetsstrategi, underhållsfilosofi och diskuterade policyfrågor. Resultatet av arbetet blev en positiv utveckling dels av anläggningseffektiviteten, dels kring hanteringen av underhållsfrågorna. Nya angreppssätt och metoder provades med gott resultat och synsättet på underhållet förändrades från förvaltning till utveckling. Per Möller Mer om detta i nästa nummer! 3

4 Rapportage Svensk underhållskonsult stortr En av de stora fördelarna med ett jobb som konsult är att man får titta in i köket på många olika företag. Många konsulter har chansen att utföra uppdrag åt företag över hela Sverige. Det finns vissa som söker sig längre bort Vår konsult Bo Wikström har varit på ett konsultuppdrag ända nere i Afrika. Hans arbete bestod av att granska förråd i Zambia. Läs mer om Bosses upplevelser i denna intervju. Zambia Yta: km2 Huvudstad: Lusaka Befolkning: 9 miljoner Befolkningstillväxt/år: 2,9% Valuta: 100 kwacha = 0,30 SEK BNP per invånare: 400 USD Du genomförde ett konsultuppdrag i Zambia. Berätta lite mer om vad du gjorde i Afrika. Jag jobbade åt ZESCO Limited (Zambia Electricity Supply Corporation Ltd.), som är Zambias största kraftbolag. De producerar och distribuerar el genom hela Zambia. Bolaget har cirka 3500 anställda. Det var via SwedPower International vi fick uppdraget. SwedPower är inblandat i ett antal stora projekt för ZESCO i Zambia. ZESCO är just nu statsägt, men även i Afrika håller man på att avreglera marknaden. Dessa projekt är en del av förberedelserna i övergången till den öppna marknaden. Jag var inblandad i ett projekt som heter Stock Management System Project. Beskriv ditt uppdrag Uppdraget består av att granska och förbättra deras förrådsaktiviteter. Det handlar om två stora förråd: ett mainstore i huvudstaden Lusaka och ett så kallad substore i Kitwe som ligger 28 mil norr om Lusaka. Dessa två förråd ska på sikt samordnas, men innan dess finns det mycket kvar att göra. Hur såg det ut i deras förråd? För det första står allt oorganiserat på golvet och på marken. De har inga pallar eller ens en pallyftare. Om någonting ska flyttas tar det mycket lång tid och behövs många händer. Det finns ingen tydlig struktur och ordning i förrådet. Dessutom fanns det en hel del varor som var trasiga, rostiga eller rent av oanvändbara. Ett exempel på detta är hundratals elmätare som ZESCO har fått från Norge för länge sedan, men som inte är använda än. De ligger lite varstans i förrådet. Ordning och reda? Utomhus var det också rörigt. Stora kabelrullar och stolpar låg utspridda över planen. När de ska lasta stolparna på en lastbil använder de sitt eget arbetssätt. Först väljer de ut en stolpe, sedan står det ungefär 20 man runt stolpen. Det finns ingen kran för att lyfta med eller om en sådan finns är den out of order Alla sjunger en special bärvisa och sedan lyfter de stolpen tillsammans. Stolparna är impregnerade med kreosot som är mycket giftigt, men ingen har handskar på sig. När de kommer med varor i en lastbil som ska lastas av är flaket fyllt med människor som ska hjälpas åt med avlastningen. Jag vill inte påstå att de inte hade någon koll alls i detta förråd. Det fanns en viss ordning i alla fall. Även i Sverige finns det förråd som är röriga och har liknande problem, det vet jag av egen erfarenhet. Vilka lösningar kom du fram till? Det måste bli en tydlig godsström genom förrådet, alltså in på den ena sidan och ut genom den andra. Sedan behövs en stor disk för mottagning av godset. Säkerheten ska höjas och det behövs, för det försvinner ett och annat ur förrådet just nu. Jag eftersträvar högre effektivitet, som ska ske genom en tydligare indelning i förrådet. Just nu är effektiviteten mycket låg. Det återstår en hel del arbete, men projektet är inte avslutat än. Vi åker ner en gång till i november. Det måste vara omöjligt att titta med svenska ögon på det afrikanska förrådssystemet? Man får ta seden dit man kommer, brukar jag säga. I Afrika har människorna en helt annan mentalitet och ett annat tänkande. Att ha svensk syn på saken går inte, om man skulle tillämpa den svenska rationaliteten i Zambia skulle en del bli utan arbete. Man ska heller inte ha alltför höga förväntningar. Vi lämnade en rapport efter det första besöket i juni med en hel del rekommendationer och när vi kom igen i augusti var det mycket av detta arbete som återstod Hur blev ni bemötta på ZESCO? Vi var så välkomna, de tyckte att det var bra att vi kom. De lyssnade gärna till oss och ville lära sig. De satsar mycket på utveckling på ZESCO, härom veckan reste de med sex personer på studiebesök till Sverige för att se hur vi jobbar. Zambia är ju ett u-land, påverkar det arbetet på något sätt? Ett ganska typiskt problem som ZESCO har är att människor stjäl transformatorolja ur transformatorer, sedan säljer de det som 4 Att lasta bilen tillsammans

5 Operatörsutbildning ivs i Afrika En avgörande förutsättning för operatörsunderhåll Som en del av TPU/TPM lägger många företag ut delar av det traditionella underhållsarbetet, speciellt delar av det förebyggande underhållet, till produktionspersonalen. Man inför operatörsunderhåll och arbetar med ständiga förbättringar. Tidigare fokuserade man utbildningen mycket på att öka produktionspersonalens kompetens att köra och övervaka sin produktionsutrustning. Bo Wikström, Arne Berggren, Mr. Mugamba och Kjell Lindblom vid monumentet Det nya arbetssättet med TPU/TPM medför att produktionspersonalens kompetensområde måste breddas med underhållstekniskt kunnande. cooking oil. Det är livsfarligt, denna typ av olja är mycket giftig och dessutom är det farligt att klättra på transformatorn. De tar en dubbel risk: antingen dör de när de klättrar upp på trafon eller när de använder oljan. Det pågår stort arbete på Zesco för att förhindra detta i framtiden. Vad tyckte du om Zambia? När vi kom i juni var det vinter i Zambia, då var det perfekt väder: 23 grader på dagen och 15 på natten. I augusti börjar våren, då fanns det fantastiska blommande träd. Det är ovant att det blir mörkt så snabbt om kvällarna, det blir riktigt kolsvart ute. Vi åkte på safari en helg, det var spännande. Vi såg antiloper, zebror, flodhästar och många fler olika vilda djur. En annan utflykt var till monumentet efter FN:s generalsekreterare Dag Hammarsköld. Hans flygplan störtade precis mellan Kitwe och Lusaka. Det blev en liten svensk minnesstund vid monumentet. Vad tycker du om alla resor som ditt jobb innebär? Det tog många timmar att åka ner till Zambia. Trots att det blir långa resor emellanåt, trivs jag med resandet. Det finns nog i blodet i min släkt. Både min far och mina syskon reser väldigt mycket för sina jobb. Jag har även jobbat i Norge i tre och ett halvt år, då reste jag hem varannan helg för att hälsa på mina barn. Arbetet som konsult ger mig så mycket erfarenhet att det är värt besväret med alla resor! Marieke Wijma Bo Wikström marieke@idhammar.se Företag: Idhammar AB Utbildning: Maskiningenjör Befattning: Seniorkonsult Bor: Vallda nära Göteborg Familj: Frånskild, två döttrar på 21 & 27 år Styrka: Entreprenörsandan Svaghet: Har ibland för bråttom Inom ramen för TPU/TPM görs ofta kompetensutveckling i form av enpunktslektioner eller hands-on utbildning där man med hjälp av beskrivningar och illustrationer utbildar operatören. Denna utbildning bedrivs ofta internt vid maskinen och handlar om hur inspektion, kontroll eller justering av maskinen skall genomföras. Ofta finns det emellertid ett glapp mellan kompetenserna köra & övervaka och underhållsteknik. Då kommer det nya arbetssättet inte att fungera. En inspektion, kontroll eller justering kan inte genomföras på ett riktigt sätt om operatören saknar en grundläggande teknisk förståelse för de komponenter som han eller hon inspekterar, kontrollerar eller justerar. En grundläggande teknikutbildning bidrar också till minskade säkerhetsrisker, färre handhavandefel, förbättrad trivsel och motivation. Med rätt utbildning ger det nya sättet att arbeta uppenbara effektivitetsvinster. Produktionspersonalen, som är närmast maskinen, kan öka anläggningseffektiviteten genom att själva genomföra inspektioner, kontroller, justeringar och enkla reparationer. Driftsäkerheten förbättras och underhållsavdelningen avlastas. Jürgen Steffens jurgen@idhammar.se Idéutbyte om kompetensutveckling Kompetensutvecklingsrådet är ett forum där en grupp representanter från olika industrier diskuterar kompetensutveckling och utbildningsbehov, tillsammans med Idhammars utbildningsspecialister. Rådet har haft möte den september. Rapporten läser du i nästa nummer av denna tidning. 5

6 Aktuellt i förrådet Öppet eller stängt förråd? En evig fråga i förråden är om de skall vara öppna eller stängda! Självklart skall de vara öppna säger ni. Här pratar vi om öppet eller stängt i en annan mening än att förrådsdörren är öppen. Frågan är om all personal skall kunna gå in i ett förråd och titta på, eller ta ut artiklar, eller om artiklarna skall lämnas till den som behöver over disk av förrådspersonalen. De som förespråkar ett öppet förråd menar att det går åt färre personal och hanteringen därmed blir billigare och smidigare. Förespråkarna för stängda förråd menar att denna lösning har bäst totalekonomi eftersom springet inne i förrådet tar mindre tid för förrådspersonalen än för övrig personal. Vad är rätt? Tittar man närmare på några av de faktorer som ger ett väl fungerande förråd, upptäcker man att svaret inte är givet. En av de viktigaste faktorerna för ett effektivt förråd är en hög saldosäkerhet. Detta innebär att artikeln, som enligt registret skall finnas i förråd, verkligen finns i rätt antal och att det är rätt artikel. Självklart är detta avgörande eftersom det man lagt upp i förråden speglar behoven och när verkligheten inte stämmer med behoven måste artiklar ordnas akut. Föjden blir stillestånd, osäkra leveranstider, höga fraktkostnader och nödlösningar. Hur uppstår då saldofel? Jo här finns många möjligheter. Fel artikel har kanske inlevererats, någon har tittat på artikeln och lagt tillbaka den i fel fack, artiklar har lånats eller tagits ut utan att det noterats, man har man uppgivit fel kvantitet eller returnerat felaktigt. Som synes finns många möjligheter till fel, det är inte ovanligt med saldosäkerhet på < 80%. Självklart är det allra värst för de förråd där man har en osäker registrering av artiklar överhuvudtaget. Tydligt är att för att få en hög saldosäkerhet krävs ordning och reda samt kunskap vid all förrådshantering. Det räcker inte med att förrådspersonalen är noggrann om inte övrig personal är det om förråden är öppna. Är inte förrådspersonalen kunnig eller noggrann hjälper det inte heller med ett stängt förråd. Erfarenheten visar att den vanligaste orsaken till låg saldosäkerhet är öppna förråd dit många har tillträde (även på skift) och där rutinerna är osäkra. Företag i den situationen väljer ofta att stänga förrådet och anställa ytterligare förrådspersonal. 6 Tage Bengtsson En annan faktor som ger ett effektivt förråd är att artiklarna är lätta att hitta. Att artiklarna inte hittas beror ofta på för svåra datasystem i kombination med att de som söker delarna inte kan systemet tillräckligt bra. Praktiskt innebär det att man lär sig var grejerna ligger, vilket naturligtvis underlättas av ett öppet förråd men också att man tar ut dem utan registrering. Hanteringen är en annan aspekt. Reservdelarna är ibland stora eller finns på höga pallställ. Detta kräver kunnighet i att använda lyfthjälpmedel. Ytterligare en punkt är komplicerad administration, t ex att varje skruv och mutter bokförs och räknas, eller manuella uttagsblanketter/reservationer som antingen förs in i datorsystem eller i manuella system. Båda dessa faktorer pekar mot ett stängt förråd. Är det då inte möjligt att uppnå bra resultat för alla dessa faktorer men ändå ha en låg bemanning? Jag tror att det är så och rekommenderar företagen att ta fram lösningar som bygger på effektiva arbetsprocesser, snarare än att bara se att valet står mellan öppet och stängt förråd. Så kan t ex funktionella IT-lösningar som hanterar streckkoder på artiklar vara effektivt. Detta kombinerat med ett litet antal kunniga medarbetare som har tillgång till förrådet ger såväl effektivitet som saldosäkerhet. En annan möjlig åtgärd är att skapa plockförråd som hanteras av leverantören vilket förenklar administrationen. För att minimera behovet av lyfthjälpmedel kan reservdelarna placeras lättåtkomligt efter uttagsfrekvens. Den svåraste nöten att knäcka är hur man får fram enkla hjälpmedel för att hitta reservdelar. De flesta system kräver oftast mycket träning för att kunna användas effektivt. Problemet är att förrådspersonalen kan systemen men saknar kunskap om anläggningen, medan det är tvärtom för teknikern. Den effektivaste vägen till att enklare hitta reservdelar är att skapa reservdelslistor i anläggningsregistret och sedan satsa på utbildning i detta register. Det gör det lättare för många men löser inte problemet för alla. Svaret på frågan om öppet eller stängt förråd blir att det beror på vilken situation förrådet är i. Kortsiktigt kan det stängda förrådet ge snabba förbättringar men långsiktigt är det öppna förrådet, med stöd av goda hjälpmedel, den lösning som ger de bästa resultaten. Tage Bengtsson tage@idhammar.se Vad är Titan? Vi frågar Peter Steffens som leder arbetet på Idhammar Teknik AB, kallat Itek, dotterbolag inom Idhammargruppen: Titan är ett produktionsuppföljningssystem som bygger på TAK-analys (TAK står för Tillgänglighet, Anläggningsutnyttjande, Kvalitetsutbyte). Detta är ett effektivt verktyg för att analysera och effektivisera produktionen. Med hjälp av mätvärden från processen såsom stopptider, stopporsaker, producerad kvantitet m m kan man få fram detaljerade rapporter som direkt visar på t ex flaskhalsar i produktionen. Det går även att få rapporterna i ekonomiska termer, om kostnaderna för produkten och stopptiden läggs in i systemet. Systemet är framtaget utifrån många års erfarenheter inom industrin och är tillämpningsbart i de flesta processer. Titan arbetar i Windows-miljö och läggs med fördel in i befintliga nätverk. Som alternativ har vi också utvecklat ett web-interface till systemet som gör det lättillgängligt över intranet/internet. Vad hjälper ni företagen med? På Itek arbetar för närvarande tre personer som tillsammans behärskar de operativsystem som är gångbara idag. Vi kan programmera inom de flesta programmeringsspråk. Vi utvecklar datasystem och IT-stöd efter kundens önskemål och kan även bygga och anpassa den datormiljö som krävs för att systemet skall fungera. Bland våra produkter återfinns, förutom Titan, applikationer för tidsredovisning, arbetsschemahantering, kundregister, energiuppföljning, streckkodsläsning samt även ett antal web-applikationer med funktioner för bokningssystem och administration. Vi har rötterna i industrin men har även gjort program för användning inom utbildnings- och affärsverksamhet. Vi diskuterar gärna möjliga lösningar kring de idéer våra kunder kan tänkas ha. Peter Steffens Företag: Idhammar Teknik AB Utbildning: Högskola, matematik Befattning: VD Bor: Tumba nära Stockholm Familj: Gift, två söner på 3 och 5 år Styrka: Engagerad Svaghet: Vill ibland för mycket Stina Macklin

7 Kursinformation Ring så spelar vi! I ProduktivitetsSpelet simulerar vi den dagliga verksamheten på ett verklighetstrogen sätt Ring: eller maila: prodgame@idhammar.se Mer om ProduktivitetsSpelet i denna tidnings nästa nummer! Logik och metodik i felsökning Produktionsutrustningar blir allt mer komplicerade och medför ofta ökande felsökningstider. De som skall utföra felsökningen måste känna till utrustningen väl och hur man använder hjälpmedel och dokumentation. Tyvärr räcker inte detta för att man snabbt skall hitta felen och vidta rätt åtgärder. För att lyckas med felsökning varje gång och att utföra det snabbt, krävs en bra metod. En metod som gör att man vet vilken information man behöver, hur man kommer fram till vad orsaken är och hur åtgärderna skall se ut för att ge en permanent lösning. Kursen behandlar felutvecklingsteorier, hur man löser problem, ser till att problemen inte upprepas, riskanalys och hur man samlar in rätt information. Beredning och planering av underhållsarbeten En av underhållets målsättningar är att gå från ett oplanerat till ett planerat arbetssätt. Detta innebär att: FU arbeten besiktningar och kontroller ålagda av myndigheter reparationer till följd av upptäckta fel renoveringar ombyggnader och investeringsarbeten skall utföras av olika yrkeskategorier vid rätt tidpunkt, på kortast möjlig tid och med bra kvalitet. För att lyckas med detta krävs att personalresurser är tillgängliga och: att de har bra instruktioner och anvisningar att material, reservdelar och andra hjälpmedel finns tillgängliga att olika yrkeskategorier finns på plats vid rätt tidpunkt att administrationen och uppföljningen fungerar att moderna planeringsmetoder används I kursen beredning och planering lär vi ut hur man uppnår dessa mål. Systematisering och administration av FU Det förebyggande underhållet omfattar många aktiviteter. De måste vara knutna till rätt maskin/maskindel och skall utföras av: operatörer underhållspersonalens olika kategorier externa leverantörer Några av aktiviteterna måste utföras när maskinen är i drift, medan andra kräver ett stopp. En korrekt systematisering och administration är ett måste. Att arbeta med TPU/TPM Att arbeta med TPU/TPM handlar egentligen inte så mycket om teknik utan om att övertyga produktionsoch underhållspersonalen på alla nivåer om de stora möjligheterna som detta nya arbetssätt utgör. Förr kallade vi kursen för Produktionsanpassat Underhåll och det är exakt vad det är. Produktionsutrustningen ställs i centrum och på ett systematiskt sätt fastställs: vilka åtgärder som behöver göras för att uppnå en hög och uthållig effektivitet vem som har störst möjlighet att utföra dessa åtgärder vilka förutsättningar som måste uppfyllas för att de nya arbetssättet skall få genomslagskraft I kursen beskrivs en arbetsmodell som omfattar alla de olika arbetsmomenten för ett lyckat införande av TPU/TPM. Detta gör vi på ett praktiskt och systematiskt sätt som deltagarna direkt kan tillämpa i den egna anläggningen. AKTUELLA KURSER OCH SEMINARIER HÖSTEN 2001 Med reservation för eventuella ändringar 7

8 Avsändare: Idhammar AB Box SKÄRHOLMEN Till dig som sorterar posten på företaget! Vänligen returnera detta om mottagaren inte längre finns på företaget eller är okänd. Underhållskrönika Det är oktober och hösten tar över efter sommaren på Tjörn. Arbetet har tagit fart igen efter semestern även då tempot är högt kan det vara klokt i alla fall att stanna upp och tänka till lite. Att tänka efter före är tidens lösen på många områden. Hela arbetssättet med RCM eller riskanalys bygger på detta. Men när skall man ha tid med detta undrar du kanske, framförallt när vi lever i en tid då allt skall gå snabbare och snabbare. Men är det kanske inte just då som man skall stanna upp lite och fundera över vad som är viktigast att få gjort. För många gånger blir vi både i arbetet och privat alldeles för styrda av olika händelser och vi klarar inte riktigt att styra tingen i den riktning vi själva vill. En väl fungerande underhållsverksamhet leder till att vi i företaget blir mer herrar över det vi vill göra. Detta till fromma både för vårt eget välbefinnande, säkerhet och arbetsmiljö på arbetsplatsen och företagets totala lönsamhet. Men då behövs det att vi tänker efter och koncentrerar oss på vad som är riktigt viktigt att göra. Många underhållsverksamheter är tyvärr rena diversehandeln med den enda gemensamma nämnaren att man tar hand om allt som ingen annan vill befatta sig med. Även om jag i grunden tror på specialisering är det dock viktigt att någon har och tar ett brett perspektiv över såväl helheten som enskilda arbeten inom underhålls- och projektverksamheterna. Inom arbetsmiljöområdet är det till och med så att lagstiftningen kräver att det skall finnas ett tydligt samordningsansvar både uttalat på papper och fungerande i praktiken. Det innebär att det är klarlagt hur och vem som skall se till att inget väsentligt hamnar mellan stolarna. Detta kan vid en första blick upplevas som en självklarhet. Men tyvärr är ibland det självklara det riktigt svåra. Om det som är lagstiftat inom arbetsmiljöområdet skulle fungera överallt på svensk arbetsmarknad så skulle vi slippa se så många tragiska olycksfall som vi ändå gör. Och jag vill till och med gå så långt att hade man använt denna metodik för att säkerställa rätt funktionalitet på helheter i projekt och underhållsarbeten, hade många kronor kunnats sparas i svenskt näringsliv. Åter till detta med tidsbristen. De flesta som klagar över att de inte får gjort det de vill anför tidsbrist som orsaken till varför saker och ting blir ogjorda. Det är säkert så att tiden är en av våra absoluta bristresurser idag. Men vi måste fråga oss om det är vi som styr våra liv eller är det bara så att händelserna styr oss. Benny Halldin Är det så att vi inte kan styra något själva kan man faktiskt fråga sig vad vi behöver all tid till. Kanske borde vi själva ta ett ansvar för att samordna alla våra aktiviteter till en meningsfull helhet. Eller varför inte kalla det för en meningsfull funktion. Men nu var jag nära att komma in på det här med funktionsavtal och det får vi allt ta en annan gång, för nu ringde grannen och sa att fåren rymt igen... Benny Halldin i oktober Information q Jag vill ha mer info om följande kurs: q Jag vill bli kontaktad om följande: q Jag vill få e-postutskick på följande e-post adress: Förnamn Efternamn Företag Företagets adress i drift nr 1 oktober 2001 Ansvarig utgivare: Jürgen Steffens Redaktör: Stina Macklin Layout: Marieke Wijma Vill du kontakta oss på i drift redaktionen? Ring till eller skicka e-post till: idrift@idhammar.se Postnr & ort Telefon (vxl) Avdelning Befattning Telefon (dir) Fax (dir) E-post Mobil Idhammar AB - Box SKÄRHOLMEN - Tel Fax