ÅRSREDOVISNING ÅR 2003

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING ÅR 2003 Närsjukvården i Finspång

2 Närsjukvården i Finspång Presentation Närsjukvården i Finspång består av både öppen och sluten vård i samma organisation. Inom denna finns distriktsläkarmottagning, distriktssköterskemottagning, specialistmottagning, barnmottagning, BVC, en avdelning för avancerad hemsjukvård, slutenvårdsavdelningar för närvård och rehabilitering samt sjukgymnastik, arbetsterapi, kurator och en utvecklingsenhet. Verksamheten bedrivs inom Finspångs kommun med större delen av verksamheten förlagd till lasarettsområdet. Närsjukvården i Finspång (NiF) betjänar ca invånare. Kommunen är utspridd med en total yta på kvadratkilometer, vilket ställer krav på stor geografisk täckning för hemsjukvården. Närsjukvården i Finspång är en enhet inom Landstinget i Östergötland som under 2003 omsatte 166 mkr.. Landstingets uppdrag är att i enlighet med lagen svara för östgötarnas hälso- och sjukvård. Landstinget i Östergötlands vision är att med utgångspunkt i sitt uppdrag medverka till att östgöten kan leva: Ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar som kan förebyggas. Ett liv med god hälsa och livskvalitet utan att riskera förtida död eller onödigt lidande i sjukdom som kan behandlas. Ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller i förmåga till aktivitet i det dagliga livet och delaktighet i samhällslivet. Ett liv med autonomi, värdighet och trygghet även om man drabbats av långvarig svår sjukdom och/eller svår funktionsnedsättning. För att finansiera landstingets uppgifter betalar östgötarna landstingsskatt. Den uppgår till 9,85 % av den beskattningsbara inkomsten. Landstinget lämnar uppdrag till egna eller externa utförare/producenter, som genomför den verksamhet som landstinget tillhandahåller östgötarna. Landstingets egen produktionsorganisation är omfattande och uppgår till ca medarbetare. Bruttoomslutningen år 2003 var ca 8 miljarder kronor. Antal anställda omräknat i heltider 197 Omsättning, mkr 166,6 Resultat, mkr 1,9 Eget kapital, mkr 1,9 Antal vårdplatser 24 Antal vårdtillfällen 800 Antal läkarbesök Antal sjukvårdande behandlingar

3 Närsjukvården i Finspång Närsjukvården i Finspång - Verksamhetsinriktning och framtida innehåll Närsjukvården i Finspång (NiF) bildades under år 2002 genom sammanslagning av primärvård och sluten vård. Under år 2003 har samarbetet inom organisationen blivit alltmer utvecklat parallellt med att samverkan med Finspångs kommun ökat. Samarbetet med kommunen reglerades genom ett tydligt avtal april Utifrån detta har en bas skapats från vilken vården för finspångsborna ytterligare torde kunna utvecklas också över huvudmannagränsena. NiF är en av parterna i Socsam-försöket i Finspång och vi har genom detta haft möjlighet att medverka till en påtaglig relativ sänkning av sjukskrivningstalen inom upptagningsområdet. Uppgifter som prioriterats under år 2003 är att utveckla den gemensamma organisationen inom NiF att alltmer fördjupa samverkan med Finspångs kommun att införa en gemensam nattorganisation för sjuksköterskor inom avancerad hemsjukvård, sluten vård, öppen vård och Finspångs kommun att förbättra den gemensamma telefonrådgivningen att bibehålla en ekonomi i balans att rekrytera personal med rätt kompetens att införa en ny avvikelsehantering att delta i det landstingsgemensamma arbetet med prioriteringar att ge all personal grundutbildning kring hur man förändrar rutiner att planera för en stor besparing inför är 2004 Inför det nya året kommer vi att prioritera: ytterligare utveckling av lagkänslan i den lokala verksamheten för att åstadkomma än bättre samverkanslösningar delta i utvecklingen av den gemensamma nya stora produktionsenheten Närsjukvården i östra Östergötland (NSÖ) ytterligare förbättra samarbetet med kommunen och övriga aktörer inom Socsam fortsatt arbete med att rekrytera personal med nyckelkompetens förbättring av kvalitetssystem i form av avvikelsehantering, process- och rutinhantering fortsatt arbete med prioriteringsfrågor i hela verksamheten utveckling av samverkansformer med den lokala psykiatrin utveckling av vården i livets slutskede oavsett patientens vårdform och diagnos Närsjukvården i Finspång har varit en mycket liten produktionsenhet. Vi övergår nu till att utgöra en del av Närsjukvården i östra Östergötland (NSÖ). Under hösten har denna organisatoriska förändring tagit mycket kraft och medfört behov av att senarelägga en del prioriterade satsningar. Vi ser ändå fortsatt som vårt tydliga uppdrag att utveckla kompetens och samverkan så att vården för finspångsborna förbättras och Närsjukvården i Finspång därmed blir ett föredöme för andra vårdgivare såväl inom som utom NSÖ. Rolf Hässler Magnus Oweling

4 Närsjukvården i Finspång Övergripande om styrkortet Närsjukvården i Finspång arbetar utifrån ett närsjukvårdsperspektiv för hälso- och sjukvården. Syftet med verksamheten är att erbjuda en hälsofrämjande, behovsanpassad och kostnadseffektiv bassjukvård med inriktning mot vanliga sjukdomstillstånd och prioriterade grupper, dvs barn och ungdomar med särskilda behov, personer med psykiska funktionshinder, långtidssjukskrivna och äldre. Den vision som vi enats om är: Närsjukvården i Finspång Det naturliga och trygga valet!!!! Ett nationellt föredöme som vårdmodell. NiF:s övergripande strategier för att nå visionen är: integrerat och öppet förhållningssätt god samverkan internt och externt effektivt utnyttjande av resurser och kompetens hög kunskapsnivå hos medarbetarna ständiga förbättringar Under 2003 har utvecklingen av Närsjukvårdskonceptet fortsatt. En definition av vad vi uppfattar som närsjukvård har utarbetats utifrån de erfarenheter vi har gjort och utgör också en del av det avtal som vi slutit. Vad är Närsjukvård? Närsjukvården är den vård som med fördel kan bedrivas lokalt i samverkan mellan primärvård, specialistläkare inom olika områden och kommunal sjukvård. Detta innebär att såväl barns, ungdomars, den yrkesverksammes och den äldres vanliga behov av vård ska kunna tillgodoses. För att åstadkomma detta krävs extremt gott samarbete med olika parter lokalt såsom kommunens äldrevård, socialtjänst och skola samt försäkringskassa och arbetsförmedling men också med andra specialiserade resurser. Grunden i denna verksamhet ska vara öppen vård som kombineras med andra stödformer allt efter patientens och närståendes behov. Verksamheten ska fungera dygnet runt. Kontinuitet är av stor vikt. Detta gäller speciellt vid långvarig kronisk sjukdom och komplexa behov. Svårt sjuka ska ha möjlighet till massiva insatser för att kunna bo kvar i sitt eget hem (alternativt sitt särskilda boende) trots sjukdom. För att möjliggöra hela vårdkonceptet krävs tillgång till slutenvårdsplatser. Detta ger möjlighet att garantera en vårdplats vid behov utan att bryta kontinuiteten i vården. För att bedriva denna typ av närsjukvård på ett kostnadseffektivt sätt och med hög kontinuitet krävs småskalighet. Patient och närstående får därmed också lättare att hitta rätt och påverka. I närsjukvården ska man kunna dra nytta av vårdgivarens kännedom om patienten för att inge trygghet, ge rätt stöd och förhindra utredningsarbete som inte gagnar patienten.

5 Närsjukvården i Finspång En brist vi kan se i vår nuvarande modell är att den nära psykiatrin fortfarande inte integrerats. Större samarbete över gränserna mot psykiatrin skulle enligt vår bedömning öka den sammanlagda nyttan av de insatser som görs mot psykisk ohälsa. Kund/medborgare Strategi Kund/medborgarperspektivets strategi är att återvinna befolkningens förtroende genom: information att respektfullt, professionellt och empatiskt möta patienten att patienten erbjuds kontakt på rätt vårdnivå att systematiskt tillvarata patienters och anhörigas önskemål och synpunkter Kritiska framgångsfaktorer patientbemötande patientströmmar mediakontakter kontakter med patient- och intresseföreningar att systematiskt ta tillvara patienters och närståendes önskemål och synpunkter Handlingsplaner förbättrat patientbemötande skapa positiv goodwill genom massmedia information till allmänheten skapa rutiner för att ta tillvara förbättringsförslag för att utveckla verksamheten Vad har utförts under året? Den gemensamma telefonrådgivningen/tidsbeställningen har utvecklats. För att få detta att fungera optimalt har betydande utbildningsinsatser genomförts. Oberoende av vilken mottagning som är aktuell kan vi nås på ett gemensamt telefonnummer mellan klockan alla vardagar. Information till våra kunder/medborgare har skett via media, webben, patientföreningar och direktkontakter (informationsmaterial). Möjlighet finns för våra patienter på mottagningarna att via webben beställa recept, avboka mottagningstid och lämna meddelande. Ett flertal möten med patient- och intresseföreningar har genomförts där vi har delgivits synpunkter på vården och informerat om den planerade utvecklingen av verksamheten. Ledningen har också arbetat medvetet för att utveckla samarbetet med media och skapa positiv goodwill. Vid rutinmässiga kontakter har förändringar och aktuella frågor diskuterats för att öka förståelsen för den förändrings- och utvecklingsprocess som pågår inom NiF och hela landstinget. Rutinerna för tillvarata förbättringsförslag från både patienter, närstående och personal har fortlöpande utvecklats.

6 Närsjukvården i Finspång Då det gäller att åstadkomma kundnytta bedöms Finspångs kommun vara en fundamental samarbetspartner då det gäller vård av äldre och långvarigt sjuka. Under året förhandlades ett ömsesidigt avtal fram som började gälla och bl a innefattar Upphörd ekonomisk ersättning för utskrivningsfärdiga Start av de nya kommunala intermediärvårdplatserna gemensam tydlig struktur av vårdplaneringsarbetet gemensamma utbildningar gemensamma samverkansgrupper samordnat anhörigstöd Utöver ovannämnda har vi samarbete vad gäller gemensam nattorganisation, paramedicinsk personal, hygiensjuksköterska och dietist. En viktig samverksanspart är också beställarförbundet, då det gäller barn och ungdomar samt vuxna i yrkesverksam ålder. Detta samarbete har varit mycket framgångsrikt alltsedan starten 1996 och gett betydande effekter på sjukskrivningstal bl. a. Nyckeltal För att kunna mäta verksamheten ur kundperspektivet har nyckeltal tagits fram som bland annat mäter patientströmmarna. Antalet akutsökande finspångsbor som besöker Vrinnevisjukhusets akutmottagning samt Hagebys jourcentral kan ses som ett uttryck för hur vården fungerar lokalt. En annan faktor som är av intresse är beläggningen av finspångsbor på ViN. Antalet hembesök under jourtid i SÄBO är också ett vikigt nyckeltal som följs. Patienternas tillfredsställelse mäts både i de landstingsgemensamma patientenkäterna och i lokala enkäter. Inom samverkansprojektet med beställarförbundet görs fortlöpande registreringar av sjukskrivningstal och kostnader. Under året har stora utbildningsinsatser internt på NiF gjorts för att ytterligare påverka sjukskrivningskostnaderna. Trots att Finspång redan tidigare låg mycket lågt i sjukskrivningstal kan vi nu konstatera att om utvecklingen i övriga landet varit som i Finspång januari oktober 03 skulle kostnaden sammantaget varit nära 5 miljarder kronor lägre. Avtalet med Finspångs kommun bedöms vara en av de faktorer som medför att allt färre finspångsbor avlider på sjukhus. En annan trend som är tydlig är att allt större del av dödsfallen sker i kommunens särskilda boenden (år %, år %). Detta trots att Finspång har lägst andel SÄBO-platser av kommunerna i Östergötland. Att kommunens intermediärvårdplatser kan avlasta såväl landstinget som kommunen kan förstås av att första redovisningen av dessa vårdplatser visar att knappt 20% av patienterna behövt slussa vidare till särskilt boende inom kommunens ram. Mer än 50 % har kunnat återgå till hemmet efter vård på intermediärvårdplatserna. Under året har inga Lex Maria ärenden anmälts på NiF.

7 Närsjukvården i Finspång Vad planeras inför nästa år? Inför 2004 kommer en vårdavdelning att stängas. Därmed kommer det enbart att finnas 16 slutenvårdplatser vid NiF. Verksamhetsmässigt kommer en rehabenhet att byggas upp, inom vilken man kommer att rehabilitera såväl inneliggande som dagpatienter och dessutom utföra omfattande hemrehabilitering. Utvecklingen av kommunsamverkan kommer att drivas vidare. Distriktssköterske- och LAH- verksamheterna kommer att samlokaliseras Vi planerar också utökat samarbete med den lokala psykiatrin varvid vi hoppas kunna åstadkomma ett mera sammanhållet koncept för de finspångsbor som drabbas av psykisk ohälsa. Processperspektivet När vi på NiF beskriver en process menar vi allt från en enkel arbetsrutin, flera sammanhängande arbetsrutiner eller till och med en hel vårdkedja. Strategi Vi strävar efter att uppnå effektiva och funktionella processer genom: processkartläggning ständiga förbättringar Kritiska framgångsfaktorer De kritiska framgångsfaktorer som identifierats är: att medarbetarna känner ansvar för arbetsrutinerna, har samsyn om målet för förändringsarbete och önskar ta del i detta samsyn kring beskrivningen av arbetsrutiner och patientens väg genom vården och ständig beredskap att förbättra lämpliga forum för att utveckla processerna systematisk arbetssätt för att göra rätt från början och därmed minimera behovet av felrättningar Handlingsplaner ständigt återkommande översyn av arbetsrutiner införa Process Guide som beskrivning av övergripande vårdprocesser utbilda medarbetare i detta arbetssätt utse ansvarig för att hålla i och uppdatera processverktyget Vad har utförts under året? Arbetet med processkartläggning och översyn av arbetsrutinerna inom samtliga enheter har fortsatt under I början av hösten genomfördes en heldags processutbildning via Centrum för Verksamhetsutveckling för samtlig personal. Utbildningen upplevdes som mycket positiv och resulterade i många förslag på processer att förbättra. Nyckeltal Nyckeltal som kommer att användas i detta sammanhang är hur många processer som kartlagts, hur många processer som har kommunicerats ut till personalgrupperna och hur många som förbättrats.

8 Närsjukvården i Finspång Resultat Vi står för närvarande bara i början av detta arbete. Det innebär att vi har kartlagt 9 processer men endast 4 processer har börjat kommuniceras ut till personalgrupperna (inom områdena rehabilitering och avancerad hemsjukvård där processbilderna också medfört stora förändringar av arbetssättet). Vad planeras inför nästa år? Under 2004 kommer ett tjugotal medarbetare få spetsutbildning vad beträffar rutinförändringsarbete. Tre övergripande processer har prioriterats för att mera ingående hanteras, tydliggöras och förbättras Läkemedelsförskrivning Rutiner kring provtagning och hantering av laboratorieresultat Patientens väg i vården (med inriktning i första hand mot patientgrupper som behöver omhändertas inneliggande på vårdavdelning, i hemmet av LAH eller på kommunal vårdplats) Medarbetare Strategi Närsjukvården i Finspång ska vara en attraktiv och utvecklande arbetsplats. Medarbetarna ska ha inflytande över sin arbetssituation och sträva mot gemensamma mål. Kritiska framgångsfaktorer För att uppnå god arbetstillfredsställelse krävs: skickliga ledare optimal personalsammansättning tydliga krav och förväntningar delaktighet medarbetaransvar och lojalitet belöning och uppskattning god fysisk arbetsmiljö Handlingsplaner sprida kunskaper om verksamhetens mål och planer strategi för och aktivt arbete med rekrytering kompetensutvecklingsplan, generell och individuell befattningsutveckling för alla medarbetargrupper tydlig informationsstruktur lönepolicy, personalpolicy strategier friskvård Vad har utförts under året? Under 2003 har NiF arbetat mycket medvetet med ovanstående handlingsplaner. Stora satsningar har gjorts på kompetensutveckling av samtliga personalkategorier. Regelbundna möten för information, verksamhetsutveckling, planering och intern fortbildning har genomförts. Särskilda rutiner finns för introduktion till nyanställda som också får en övergripande förvaltningsinformation en två gånger per år. Under 2003 har ytterligare ett antal gemensamma infor-

9 Närsjukvården i Finspång mationer ägt rum i samband med det omfattande besparingsarbetet som påbörjades före sommaren och det omställningsarbete som under hösten planerades inför Fortlöpande kompetensutveckling har genomförts under året i enlighet med fastställd kompetensutvecklingsplan. Nyckeltal NiF s nyckeltal för medarbetarna är sjukfrånvaro, medarbetarsamtal och individuella utvecklingsplaner. Medarbetarsamtal har genomförts med samtliga medarbetare. Personalenkäten visar på påtagliga förbättringar gentemot föregående mättillfälle trots de stora organisatoriska förändringar och besparingar som har gjorts och som planeras inför nästa år. Vad planeras inför nästa år? Stora utbildningssatsningar kommer att genomföras i spåren av omställningsarbetet Fortsatt kommer riktad utbildning inom strategiska nyckelområden att genomföras Förnyelseperspektivet Strategi Stimulera till ständiga förbättringar genom: målinriktad kompetensutveckling systematiskt kvalitetsarbete förnyelsearbete flexibilitet Kritiska framgångsfaktorer gemensamt förhållningssätt samverkan delaktighet kompetens resurser Vad har utförts under året? Utifrån gjorda processanalyser har en gemensam nattorganisation för sjuksköterskor startats. Samverkan kring en ny kommunal intermediäravdelning har fördjupats. Vårdplaneringsrutinerna tillsammans med kommunen har utvecklats. En förbättrad rutin samt en gemensam checklista har upprättats för att vara ett stöd i detta arbete. Nya rutiner och policy för avvikelsehantering har införts. En läkarsekreterare har fått uppdrag att vara avvikelsesamordnare. Vad planeras under nästa år? En gemensam reception och en gemensam provtagningsenhet för den samlade verksamheten Förändrad rehabiliteringsorganisation med orientering mot öppnare vårdformer Samlokalisation av distriktssköterskor och LAH- verksamhet Omdisponering av lokalresurser för att minska hyreskostnader

10 Närsjukvården i Finspång Ekonomiperspektivet Strategi Ekonomi i balans med positivt eget kapital. Kritiska framgångsfaktorer realistiska avtal effektivt utnyttja resurserna i den dagliga verksamheten så att det också räcker till vid topparna ekonomiskt medvetna medarbetare friska medarbetare Inför 2003 gjordes en stor genomgång av samtliga kostnader, en besparing på ca 4,2 mkr skulle göras. Samtliga medarbetare har bidragit till att NiF lyckades med det tuffa uppdrag. Till detta kommer att 2003 års reslutat slutade på tkr. Genom att aktivt arbeta med förskrivningsprinciper för allmänläkemedel har kostnader för dessa minskat med ca 1.5 mkr mot budget. NiF har med hjälp av de kritiska framgångsfaktorerna nått målet en ekonomi i balans med ett positivt eget kapital. Resultaträkning tkr, bokslut Budget 2003 INTÄKTER Koncernbidrag 1) Patientavgift sjukvård Försäljning sjukvård 2) Försäljning övriga tjänster Statsbidrag Bidrag för personal 3) Övriga bidrag Sålt material, varor, övriga intäkter Summa intäkter KOSTNADER Löner 4) Arbetsgivaravgifter 4) Övriga personalkostnader 3,5) Summa personalkostnader Kostnader för köpt verksamhet 6) Verksamhetsnära material och varor 2,7) Lämnade bidrag 5

11 Närsjukvården i Finspång Övriga verksamhetskostnader 8) Summa övriga kostnader Summa verksamhetens kostnader Avskrivningar 9) Netto Finansiella intäkter 10) Finansiella kostnader 10) Resultat före extraordinära poster ÅRETS RESULTAT Noter till resultaträkningen 1. Koncernbidrag har erhölls som en puckelkostnad Koncernbidrag 2003 är ersättning för sjuklön 3:e veckan. 2. Differensen mellan budget och bokslut beror på en felbudgetering på läkemedel, se även kostnadssidan. Differensen mellan bokslut 2002 och bokslut 2003 hänför sig till 2003 års besparing, genom lägre avtalsersättning. 3. I ersättning bidrag för personal ingår centralt finansierade garantipensioner för övertalig personal i samband med nedläggning av Sergelsgården. 4. Kostnaderna för löner är ca 700 tkr lägre än budgetera, vilket hänför sig till att alla läkartjänster ej varit besatta samt att en reducering gjorts inom administrationen. 5. NiF har under året sålt mer tjänster än budgeterat till bl a KirurgiCentrum. 6. Den stora differensen mellan bokslut 2002 och 2003 beror helt på kostnaderna för köpta läkare. 7. Läkemedelskostnaden understiger budget med ca 1,5 mkr. 8. Skillnaden i utfall mellan 2002 och 2003 beror på att Sergelsgården lades ned och därför är kostnaderna lägre Investeringsnivån blev betydligt lägre 2003 än beräknat, därav också lägre avskrivningskostnader. 10. Den stora differensen mellan åren vad gäller likvida medel har också påverkat våra räntekostnader. Finansieringsanalys tkr, bokslut TILLFÖRDA MEDEL Resultat efter finansnetto Justering för avskrivningar Försäljning av anläggningstillgångar bokfört värde 1) Minskning av förråd Minskning av kortfristiga fordringar Ökning av kortfristiga skulder 439 Summa tillförda medel ANVÄNDA MEDEL Nettoinvesteringar

12 Närsjukvården i Finspång Amortering av långfristiga lån Ökning av förråd Minskning av kortfristiga skulder 2671 Summa använda medel FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL ) Försäljning av anläggningstillgångar innefattar en bil. Investeringsredovisning tkr, bokslut Inventarier 154 Datautrustning Medicinsk apparatur Bilar SUMMA INVESTERINGAR Balansräkning tkr, bokslut TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Inventarier Datorutrustning Medicinsk apparatur Bilar 1) Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd och lager 2) Kundfordringar 3) Övriga kortfristiga fordringar 4) Förutbetalda kostn o upplupna intäkter 5) Kassa och bank 6) Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital Balanserat eget kapital -54 0

13 Närsjukvården i Finspång Årets förändring 7) Summa eget kapital Kortfristiga skulder Bankkonto 6) Leverantörsskulder 8) Semesterlöneskuld, okomp övertid m m ) Upplupna kostnader o förutbetalda intäkter ) Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder SUMMA SKULDER SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Noter till balansräkning 1) Under året har en bil försålds till ett värde av 85 tkr. 2) Förändringen av förrådet beror dels på att en distriktssköterskemottagningar har lagts ned och att LAHverksamheten har minskat sitt förråd. Däremot har värdet av tekniska hjälpmedel ökat pga den nya hanteringen av köphjälpmedel inom LiÖ. 3) Differensen mellan 2002 och 2003 hänför sig till en ersättning för garantipension 2002 samt att ingen fakturering för Sergelsgården gjordes under 2003 pga avveckling. 4) Minskningen av kortfristiga fordringar beror främst på att användandet av hyrläkare under 2003 har sänkts till ett minimum. 5) På grund av övergången till elektronisk fakturahantering interimsbokas kostnaderna. 6) Det förbättrade resultatet har medfört att NiF s likvida medel har ökat från tkr till tkr. 7) Årets resultat består bl a minskade kostnader för allmänläkemedel med tkr samt högre intäkter för Mål och Mått-pengar med ca 200 tkr. 8) Nivån på leverantörsskulder har inte minskat, men en del kostnader återfinns under gruppen upplupna kostnader och förutbetalda intäkter. 9) Nettoförändringen av semesterlöneskuld, okompenserad övertid beror en ökning av antalet läkare har ökat i förhållande till tidigare år, övrig personal har minskat pga nedläggning av Sergelsgården samt att alla retroaktiva löner utbetalats under 2003.