Höftplastikoperation. Patientguide ORTON

Transkript

1 Höftplastikoperation Sjukhuset ORTON Patientguide S A I R A A L A ORTON

2 Patientguide för Er som kommer för höftplastikoperation Arbetsgrupp Harle Sirpa Janhunen Marjo Korhonen Pirkko Somerkoski Leena Sukki Tarja Ylinen Pekka hygienist fysioterapeut endoprotesskötare marknadsplanerare fysioterapeut ortoped Sjukhuset ORTON, 2007 Foto: Pärm Kuvakori.com/Barbro Wickström Kimmo Westberg, Rami Salle

3 Patientguide för Er som kommer för höftplastikoperation Välkommen till Sjukhuset ORTON Syftet med denna guide är att stödja Er inför en höftledsoperation (höftledsplastik) och informera om rehabilitering efter operationen. Innehållet i denna guide: Höftplastikoperation 4 Bra att veta 5 Förberedelser inför operationen 6 Välkommen till Sjukhuset ORTON 9 Operationsdagen 9 På avdelningen efter operationen 10 Lägesbehandling 11 Motionsterapi och gångövningar 12 Stavgång 13 Hemma efter operationen 15 Hemgymnastikprogram 17 Uppföljning 19 Anteckningar 19 Ta denna guide med Er när Ni kommer till Sjukhuset ORTON.

4 Höftplastikoperation Höftplastikoperation Förslitning eller artros av höftleden uppkommer oftast till följd av åldrande av orsaker som är okända. Höftledsförslitning kan också uppstå efter medfödda sjukdomar eller sjukdomar under uppväxten, av höftskador och av reumatiska sjukdomar. I dessa fall kan operativ behandling bli aktuell redan hos medelålders eller t.o.m. ännu yngre patienter. Det vanligaste symtomet på höftledsslitage är värk. Värken känns i sätet, ljumsken och strålar ofta mot knäet. Tidigt under sjukdomsprocessen känns värken när den som drabbats börjar gå, och med tiden övergår värken i belastningssmärta. Vilovärk kan förekomma. Ett annat viktigt symtom är ledstyvhet, vilket börjar som begränsade ledrörelser, svårigheter vid inåtrotation i höften och begränsad förmåga att föra benet i sidled. Symtomen kan lindras med mediciner, fysioterapi och minskad ledbelastning med hjälp av gångkäpp eller kryckkäpp. Det är dock viktigt att Ni rör på Er och upprätthåller rörligheten i den mån symtomen tillåter. Operation för insättning av en konstgjord höftled, dvs. höftledsplastik, övervägs när värken och ledstyvheten inverkar på det dagliga livet och nattsömnen. Operationen syftar till att få bort värken samt återställa arbets- och funktionsförmågan, alltså förbättra livskvaliteten. Vid operationen ersätts de skadade ledytorna med en protes. Metalldelarna i ledprotesen är antingen av kromkobolt eller av titan. Protesen kan fixeras antingen med eller utan bencement. Ortopeden väljer materialet för ledytan enligt patientens individuella behov; ytan kan vara av metall eller polyeten eller av ett keramiskt material. Valet av lämplig ledprotes påverkas bl.a. av benstommens kvalitet och höftens strukturella och anatomiska egenskaper. Om det behövs, kan ledprotetik utföras på båda höftlederna under en och samma operation.

5 Höftledsproteser Bild 1: Röntgenbilden visar långt framskriden ledförslitning i vänster höft. Bild 2: Ocementerad höftledsprotes inopererad. Bild 3: Cementerad höftledsprotes efter operationen. Bra att veta Höftplastikoperationer ger sällan komplikationer. Multicenterstudier har visat att bakterieinfektioner förekommer i ledproteserna hos c. 1 procent av de opererade patienterna. För att förhindra bakterieinfektion får alla patienter som opereras en kortvarig antibiotikakur under operationen för att skydda mot bakterier. Även blodpropp i benen kan förekomma men är också en rätt sällsynt komplikation. För varje patient bedömer specialister i anestesi och invärtes medicin hur eventuella hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes samt ledgångsreumatism kan inverka på operationen och på vården efter operationen. Med åren slits protesmaterialet långsamt, och då kan protesen lossna. Om detta sker, kan protesen eller en del av den ersättas med nya delar. Risken för sena komplikationer växer med tiden, men risken för en ny operation är enligt rådande uppfattning mindre än 10 procent ännu 15 år efter den ursprungliga operationen.

6 Hemma före operationen Förberedelser inför operationen Ni ska förbereda Er väl för operationen, eftersom operationen belastar kroppen och förutsätter så gott hälsotillstånd som möjligt. Före operationen ska eventuella långvariga sjukdomar, t.ex. hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes, behandlas så att de är i optimal balans. Ta vid behov kontakt med Er egen läkare eller med hälsocentralläkaren. Behandling av infektioner Eventuella infektioner måste behandlas i god tid före operationen, eftersom alla infektioner kan öka risken för ledprotesinfektion efter operationen.n lisätä tekonivelen infektioriskiä. Patienter med infektion i urinvägarna, luftvägarna eller tänderna eller med nagelbandsinfektion, infekterade eksem eller sår kan inte alltid opereras. Tandundersökning och -behandling Man vet att infektionshärdar i tänderna tidvis leder till bakterieutsådd i blodbanan. Infektionshärdarna kan finnas i munslemhinnan, tandköttet, tänderna och käkbenet. De kan också förekomma i käkar utan tänder. Därför ska Ni sköta Era tänder i god tid före höftledsoperationen. Tandläkaren måste veta att Ni ska genomgå höftledsoperation för att kunna åtgärda alla inflammationshärdar. Om tänder måste dras ut, tar det två veckor för kaviteten i käken att läka. Inflammationshärdarna kan vara dolda och då kan de identifieras endast med hjälp av röntgen. Därför bör tänder och käkar röntgenundersökas (ortopantomografi och vid behov lokala bilder) före ledprotesoperationen. Också personer som saknar tänder ska undersökas med röntgen för identifiering av eventuella dolda infektionshärdar eller tandrotsrester i käkbenet. Näring Sårläkningen och vävnadernas motståndskraft mot infektioner främjas av mångsidig kost (proteiner, vitaminer och mineraler) samt av ett tillräckligt vätskeintag. Betydande övervikt kan göra operationen tekniskt svårare samt öka risken för infektioner och liggsår. Vid behov finns bantnings- och kostråd att få på hälsocentralen på Er hemort.

7 Mediciner Ha med Er till sjukhuset alla Era recept och de mediciner Ni använder dagligen, inklusive ögondroppar. Hudvård När Ni blir intagen för Er höftplastikoperation är det viktigt att huden i operationsområdet är hel. Ni ska också sköta skavsår, sårnader och hudinfektioner i tåmellanrummen, ljumskarna och huden under brösten före operationen. Om Ni inte själv kan kontrollera och sköta Era fötter, rekommenderas fotvård cirka 1 månad före den planerade höftplastikoperationen. Undvik att skrapa och gnida huden, och avlägsna inte håret på benen eller någon annanstans på huden. Rökning Tobaksrökning försämrar blodcirkulationen också inom operationsområdet, vilket kan fördröja förbeningen efter operationen och öka risken för infektioner i operationsområdet. Sluta röka i god tid före operationen, senast en månad innan då drar Ni nytta av att vara rökfri. Vid behov kan Ni ta kontakt med någon rökavvänjningsgrupp eller använda nikotinplåster eller -tuggummi för att stödja tobaksavvänjningen. Alkohol Riklig och kontinuerlig alkoholkonsumtion kräver vård i god tid före en planerad operation. Motion En del av förberedelserna inför höftplastikoperationen är att se till att musklerna och lederna är i så gott skick som möjligt. God allmän kondition och goda muskelkrafter främjar en snabb återhämtning efter operationen och förbättrar den fysiska funktionsförmågan. Denna guide innehåller information om lämpliga gymnastiska rörelser före operationen. Hjälpmedel Innan Ni kommer till sjukhuset för operationen ska Ni låna följande hjälpmedel som finns på hjälpmedelsutlåningen vid Er hälsocentral: kryckkäppar sittkudde stolförhöjning (för båda höfterna) toalettstolsförhöjning griptänger förhöjningsklossar under sängbenen strumppådragare långt skohorn Ta med Er kryckkäpparna när Ni kommer till sjukhuset. Det är klokt att öva användningen av alla ovan nämnda hjälpmedel innan Ni kommer för Er operation. Som en del av Era förberedelser för operationen är det bra att fundera ett tag på hur Ni klarar Er hemma efter operationen (t.ex. hur det blir med matlagning, att handla, att städa). Det skulle underlätta Er rörlighet hemma om Ni t.ex. lät avlägsna mindre mattor.

8 Ankomst till sjukhuset, operationsdagen Välkommen till Sjukhuset ORTON Vid ankomsten till vårdavdelningen möts Ni av en av avdelningens sjukskötare som visar avdelningen för Er, intervjuar Er och berättar om den förestående operationen. Kirurgen, anestesiläkaren och vid behov en specialist i invärtes medicin undersöker Er före operationen. Laboratorieprover och röntgenbilder tas. En fysioterapeut kommer också att undersöka Er och berättar om innehållet i rehabiliteringsprogrammet och dess tidtabell. Om Ni har behov av råd och diskussioner med en socialarbetare, finns denna möjlighet också. Operationsdagen På operationsdagen får Ni de mediciner som anestesiläkaren har ordinerat samt premedicinering. Före operationen anläggs en kateter i Er urinblåsa. I allmänhet utförs operationen under ryggbedövning, vilket betyder att är Ni vaken under operationen. Om Ni föredrar det, kan Ni sövas lätt. Operationen tar cirka 2 3 timmar. Efter operationen överflyttas Ni till övervakningsenheten och därefter till vårdavdelningen.

9 Efter operationen På avdelningen efter operationen Smärta Efter operationen förekommer smärta i varierande grad. Under den första tiden ges smärtlindring med en pump (en s.k. PCA-pump) med smärtstillande medel antingen till en ven eller till ryggmärgen och med mediciner som tas genom munnen. Regelbunden och tillräcklig smärtmedicinering behövs för att konvalescensen ska förlöpa planenligt. Smärta upplevs individuellt och vårdpersonalen kan inte alltid veta hur svåra smärtor en patient har. Därför är det viktigt att Ni berättar om Era smärtförnimmelser och meddelar om Ni önskar mer smärtlindrande medicin. Man kan mäta smärtintensiteten på en skala från 0 till 10 (0 betyder ingen smärta och 10 betyder svåraste tänkbara smärta). Målet är att smärtintensiteten i vila är 3 eller mindre. Förebyggande av blodpropp i benet I syfte att förebygga blodpropp i benen får Ni på sjukhuset dagligen en injektion under huden kring naveln enligt läkarordination. Injektionerna ges under hela Er sjukhustid och fortsätter hemma i ytterligare cirka 3 veckor. På vårdavdelningen får Ni lära Er hur Ni själv ska injicera medicinen. Det är viktigt att Ni rör på Er och går uppe det håller blodcirkulationen i gång. Näringsintag Det är meningen att Ni ska börja äta normalt så fort som möjligt efter operationen. Sårvård Under operationen läggs en slang (dränage) i operationssåret för att avlägsna och kontrollera vätska från såret samt minska på svullnaden. I allmänhet avlägsnas dränaget andra dagen efter operationen. Operationssåret får duschas när det inte längre utsöndrar blodblandat sekret. Agrafferna som tillsluter såret avlägsnas cirka 2 veckor efter operationen. Hjälpmedel Hjälpmedlen finns till för att underlätta det dagliga livet i hemmet. Med att använda hjälpmedel, kan Ni undvika sådana ställningar och rörelser som inte är tillåtna på cirka 2 månader efter operationen.

10 Lägesbehandling Undvik följande ända till tvåmånadersgranskningen efter operationen: att böja höften mer än i rät vinkel (90 ) att vrida på höften att lägga benen i kors genom att föra det opererade benet över det andra benet OBS! Höften böjs alltför mycket när Ni böjer Er framåt och nedåt, t.ex. då Ni tar på Er strumporna eller då Ni plockar upp saker från golvet om Ni inte använder Er av lämpliga hjälpmedel. Lägesbehandling Under det första dygnet efter operationen ska Ni ligga på rygg. Nedre extremiteterna hålls lätt isär med hjälp av en kilformad kudde mellan benen. Pumpa med vristerna för att förbättra blodcirkulationen och minska på svullnaden i benen. Rör energiskt på vristerna många gånger under dagen, minst en gång i timmen. Lokal nedkylning kan tillämpas för att förebygga och lindra värk och svullnad. Om Ni så önskar får Ni efter några dagar vända Er på den friska sidan med vårdpersonalens hjälp. Då är det viktigt att kuddar läggs mellan benen för att förhindra att det opererade benet inte kommer att ligga över den icke-opererade extremiteten. Ni kan vända Er på den opererade sidan när ömheten i såret minskat. Om Ni har opererats i båda höfterna, ger avdelningspersonalen Er anvisningar för hur Ni ska ligga på sida. Några dagar efter operationen får Ni sitta på ett högt underlag under måltiderna. Ni kan sitta allt längre på detta sätt i enlighet med hur Ni orkar och mår, men Ni ska undvika långvarigt sittande. 10

11 Motionsterapi och gångövningar Motionsterapi och gångövningar Dagen efter operationen får Ni hjälp av en fysioterapeut och en sjukskötare så att Ni kan stå med stöd av en gåställning. Det opererade benet får Ni belasta i enlighet med läkarens instruktioner (partiell belastning / full belastning dikterat av graden av smärta). Dagen efter operationen får Ni hjälp av en fysioterapeut som instruerar Er i lätta motions- och muskelövningar. Andra dagen efter operationen inleds gångövningarna och de utökas i takt med Era krafter. I början behöver Ni gångstöd som sedan utbyts mot kryckkäppar. Målet är att Ni ska kunna röra Er tryggt på egen hand med hjälp av kryckkäppar/rollator innan Ni åker hem och att Ni hemma ska kunna följa hemgymnastikprogrammet som finns i slutet av denna guide. Behovet av fortsatt fysioterapi bedöms individuellt innan Ni skrivs ut från sjukhuset. 11

12 Gång med hjälp av stavar Stavgång Vid gång får Ni belasta den/de opererade nedre extremiteten/extremiteterna. Efter en höftoperation ska Ni gå med kryckkäppar antingen så att Ni tar stöd med tre punkter eller går diagonalgång med kryckkäpparna. Om Ni har opererats i båda höfterna ska Ni gå diagonalgång med kryckorna. Trepunktsgång För fram kryckorna och stig så, att den opererade extremitetens häl kommer framför kryckorna. Överför kroppsvikten på kryckorna och på det opererande benet. Med stöd av kryckorna tar Ni ett steg framåt med det ickeopererade benet framför kryckorna och det opererade benet. Diagonalgång med kryckorna För fram höger krycka och vänster ben sedan vänster krycka och höger ben. Fortsätt växelvis på det här sättet. Håll ryggen rak och ta normala steg. Med en krycka Vid gång med en krycka stöder kryckan på den friska sidan. 12

13 Trappgång Trappgång uppåt Efter operation av ena höften: Stig på det första trappsteget uppåt med det friska benet. Flytta kryckorna och det opererade benet till samma trappsteg bredvid det friska benet. Efter operation av båda höfterna: Stig på det första trappsteget uppåt med det starkare/bättre benet. Flytta kryckorna och det andra benet till samma trappsteg bredvid det första benet. Trappgång nedåt Efter operation av ena höften: Flytta kryckorna och det opererade benet på trappsteget nedanför Er och stig sedan ned på samma trappsteg med det friska benet bredvid det opererade benet. Efter operation av båda höfterna: Flytta kryckorna och det svagare/sjukare benet till trappsteget nedanför Er och stig sedan ned till samma trappsteg med det andra benet bredvid det första benet. När Ni rör Er i trappor kan Ni vid behov stödja Er på ledstången eller räcket. När Ni klarar Er utan kryckor, kan Ni gå i trappor med normala växelsteg. Överansträng Er inte. 13

14 Hemma efter operationen Hemma efter operationen När Ni skrivs ut från sjukhuset återvänder Ni hem eller ges fortsatt vård på annat håll. Det sker i regel 5 6 dygn efter operationen då det gäller ena höften och 8 10 dygn efter operationen då det gäller båda höfterna. Ett villkor för utskrivning är att Ni kan röra Er på egen hand och klarar av Era dagliga sysslor. Kontroll av operationsområdet och förebyggande av infektioner Vid utskrivningen får Ni med Er en mapp med information om höftplastikoperationen. Ta med Er mappen när Ni uppsöker läkare. Det är viktigt att Ni hemma följer de angivna sårvårdsinstruktionerna. Om höften börjar värka, blir röd eller om såret utsöndrar vätska, ska Ni ta kontakt med vårdavdelningen vid Sjukhuset ORTON. Om infektion konstateras, ber vi Er returnera blanketten för infektionsuppföljning till sjukhuset. Det är viktigt att infektioner förebyggs och sköts effektivt. Sköt alla bakterieinfektioner omsorgsfullt, eftersom en infektion kan sprida sig till ledprotesen via blodbanan. Ni ska tala om för Er läkare eller tandläkare om man planerar något tandingrepp eller polikliniska endoskopier (tittrörsundersökningar) eller andra ingrepp för Er. Mobilisering Under de första veckorna efter operationen rekommenderas promenader och gymnastiska rörelser enligt de instruktioner Ni får. När Ni inte längre behöver kryckkäpparna är följande motionsformer att rekommendera: stavgång, träning i bassäng, (motions)cykling, skidåkning och gymnastik. Målet är att öka/upprätthålla rörelseomfånget i lederna och att stärka muskelkraften. En viktig del inom egenvården är att Ni sköter Er allmänna kondition och muskelkondition, och att Ni iakttar god viktkontroll. Plötslig belastning på höfterna, t.ex. löpning, hopp, kampsport och bollspel, kan utsätta protesen för avlossning och rekommenderas således inte. Diskutera dessa motionsformer med Er läkare, om Ni vill utöva dem. Vid vinterhalka rekommenderas halkskydd på skorna och isdubb på kryckkäpparna. 14

15 Sitta och stå När Ni sitter på ett lågt underlag behöver Ni en sittkudde/stolsförhöjning i cirka 2 månader efter operationen. På detta sätt undviks alltför kraftig krökning av höften och tänjning av operationssåret. Påklädning och avklädning När Ni klär på nedre delen av kroppen, är det tryggast att göra det i sittande ställning och på upphöjt underlag. Undvik framåtböjning av överkroppen. Använd grepptänger, hjälpmedel för strumppådragning och långskaftat skohorn vid behov. Toalettbesök och kroppshygien Använd toalettstolsförhöjning ända till efterkontrollen. Sitt på toalettstolsförhöjningen eller på en hög duschpall när Ni tvättar Er för att minska risken för att halka. Badkar rekommenderas inte. Lyfta och bära Undvik att lyfta och bära på något tungt ända till efterkontrollen. Bilkörning Efter operationen kan Ni åka personbil. Höftopererade personer lyckas vanligen sätta sig i bil utan att vrida höfterna i ytterlägena. Innan Ni sätter Er ska bilsätet vara maximalt bakåtskjutet, stolsförhöjningen ska vara på plats och ryggstödet justerat i bakåtläge. Bilkörning rekommenderas först efter tvåmånaderskontrollen. Sexliv Efter höftledsoperation ska ytterlägen av den opererade höften undvikas under samlag. Var särskilt försiktig i två månader efter operationen när det gäller samlagsställningar. 15

16 Hemgymnastikprogram Hemgymnastikprogram Träning av rörlighet och muskelkraft Er egen aktiva insats är viktig för ett gott operationsresultat. Kom ihåg att träna höftens rörlighet och muskelkraft. Träna enligt hur Ni orkar, dock minst två gånger dagligen. Antalet upprepningar varierar individuellt. Upprepa rörelserna först 10 gånger och öka sedan antalet repetitioner så småningom. Om båda höfterna opererats, ska Ni träna båda benen. Det är bra att börja göra dessa övningar hemma redan före operationen. 1. Ligg ner och böj och sträck vristerna kraftigt för att sätta fart på blodcirkulationen. 2. Lägg t.ex. en hoprullad handduk under knävecket. Håll rullen under knävecket och sträck knäet så att hälen lyfts från underlaget. Låt hälen sjunka långsamt tillbaka. 3. Spänn sätesmusklerna genom att klämma ihop skinkorna, håll spänningen en stund och slappna av Spänn magmusklerna genom att pressa naveln mot ryggraden, håll spänningen och andas normalt. Böj den opererade extremiteten genom att låta fotsulan glida uppåt längs underlaget. Höftens vinkel får inte överstiga en rät vinkel (90 ).

17 5. Spänn magmusklerna genom att pressa naveln mot ryggraden, håll spänningen och andas normalt. Lyft upp bäckenet från underlaget. 6. Spänn lårmuskeln genom att pressa knävecket mot underlaget, böj samtidigt vristen. Låt den opererade extremiteten glida i sidled. Obs: Tårna ska peka uppåt under denna rörelse. 7. Sitt på en stol och sträck och böj knäet i den opererade extremiteten i ett lugnt tempo. 17

18 Hemgymnastikprogram Med att spänna magmusklerna ser Ni till att hållningen är god när Ni utför rörelserna i stående läge. 8. För den opererade extremiteten i sidled så att tårna pekar rakt fram under hela rörelsen. 18 HUOM! kuvat syvätään (=taustat veks) 9. För den opererade extremiteten bakåt och sträck på höften. 11. Lyft den opererade extremiteten framåt från höften. 10. Håll knäna bredvid varandra. Böj knäet på den opererade sidan och för hälen mot baken. Sänk sedan foten långsamt. månader efter operationen: 12. Ligg på sidan och håll det undre knäet böjt. Lyft den opererade extremiteten rakt uppåt med hälen först. Spänn samtidigt magmusklerna. HUOM! kuvat syvätään (=taustat veks)

19 Efterkontroll, information Uppföljning Anteckningar Regelbunden kontroll är nödvändigt för att protesen ska fungera klanderfritt och länge. Syftet med uppföljningen är att i god tid observera eventuella förändringar med eller utan symtom i höftledsprotesen. I regel sker den första efterkontrollen 2 3 månader efter operationen och den andra 1 år efter operationen. Därefter rekommenderas röntgenundersökning och läkarkontroll av höften med 2 3 års intervaller. Råd och information för operationspatienter Om Ni eller Er läkare har något att fråga, kan Ni ta kontakt direkt med Er avdelning på Sjukhuset ORTON. Avdelning 3 tfn (09) Avdelning 4 tfn (09) Ni betjänas också av Sjukhuset ORTONs endoprotesskötare som ger råd i ledprotesfrågor på telefon (09) Suomen Nivelyhdistys är en registrerad förening som ger information och anvisningar om ledförslitning och ledproteser på webbplatsen 19

20 Så här hittar Ni till Sjukhuset ORTON ORTON Invalidstiftelsen Tenalavägen Helsingfors tfn (09) ORTON Invalidstiftelsen finns i Brunakärr, på cirka 5 km avstånd från Helsingfors centrum. Buss 23 från Järnvägstorget via Böle station till Brunakärr. Ändhållplatsen är precis utanför ORTON. Spårvagn 10 från centrum. Avståndet till fots från hållplatsen Korpasbackavägen är cirka 400 meter. Närmaste järnvägsstationer finns i Böle och Helsingfors centrum. Det tar cirka minuter med taxi från Helsingfors-Vanda flygfält till ORTON eller med flygbussen till Helsingfors centrum. Lääketieteellinen käännöstoimisto Oy. Valoa Ikkunassa Oy. Kirjapaino Keili Oy, 2007.