«Collective action»-problemet och komplexa fredsoperationer kollektiv säkerhet med förhinder
|
|
- Gun Jonasson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Årgang 69 Nr ISSN X Universitetsforlaget NUPI FOKUS: RESPONSIBILITY TO PROTECT (R2P) «Collective action»-problemet och komplexa fredsoperationer kollektiv säkerhet med förhinder MIKAEL BAAZ Handelshögskolan, Göteborgs universitet NICLAS LANTZ Lunds universitet Järnridåns fall i Europa 1989 markerade början till slutet på det Kalla kriget och den bipolära världsordningen som genom sin politisk-militära struktur handlingsförlamat FN:s säkerhetsråds operativa förmåga. Enigheten inom FN ökade, vilket i sin tur skapade förväntningar om en kollektiv geopolitisk analys, en multilateral världsordning baserad på den internationella rättens principer samt Säkerhetsrådet som ett «vehicle for true collective action». Den 2 augusti 1990 invaderade Saddam Hussein Kuwait. FN reagerade omedelbart och Säkerhetsrådet fördömde interventionen. Fördömandet följdes av antagandet av resolution 678 i vilken rådet öppnade för militärt angrepp, Operation Desert Storm, i syfte att fördriva den irakiska invasionsarmén från Kuwait. Denna händelse, att Säkerhetsrådet enades och vidtog kollektiva åtgärder mot en medlemsstat som bröt mot internationell rätt, var unik. För första gången sedan FN bildades kunde doktrinen om kollektiv säkerhet realiseras fullt ut i praktiken (Malanczuck 1997: 396). Säkerhetsrådets snabba respons samt rådets påföljande aktivering av stadgans kapitel VII hyllades som en framgång och kom att uppfattas som ett tecken på att den handlingsförlamande effekt som de permanenta medlemsstaternas vetorätt haft på Säkerhetsrådet nu skulle vara till ända. En vilja att agera kraftfullt genom internationella interventioner för att implementera FN-stadgans primära syfte, internationell fred och säkerhet, tycktes nu vara för handen. I sin An Agenda for Peace (1992) lät FN:s dåvarande
2 Fokus: Responsibility to Protect (R2P) 99 generalsekreterare Boutros Boutros-Ghali också optimistiskt meddela att med slutet på det Kalla kriget hade det internationella samhället givits en andra chans att förverkliga FN-stadgans föresatser (Boutros-Ghali 1992). Känslan av återupplivat samarbete i den internationella politiken visade sig emellertid vara en illusion. Säkerhetsrådets förmåga att upprätthålla och återställa fred och säkerhet i situationer av konflikt och humanitär kris komplicerades kraftigt av händelseutvecklingen kring före detta Jugoslavien, Somalia, Rwanda, Kosovo och Afghanistan, (återigen) på grund av vetoförfarandets handlingsförlamande effekt på Säkerhetsrådets operativa förmåga, men även på grund av en tilltagande trend av delegering ad hoc av FN:s våldsutövande mandat till militära allianser, regionala organisationer och/eller «koalitioner av villiga» eller enskilda länders krigsmakter i lägen av oenighet i Säkerhetsrådet, eller i samband med operativt komplexa och finansiellt betungande interventioner. De fall av (humanitära) interventioner som företogs under resterande 1990-tal, med undantag av Kosovo 1999, sanktionerades av Säkerhetsrådet men kom att stå helt eller delvis utanför FN:s kontroll. Sprickor i det kollektiva säkerhetssystemet Den 21 februari 1992 utplacerades FN-missionen UNPROFOR på Balkan. Brist på politisk vilja och enighet i Säkerhetsrådet kring missionens fortsatta mandat, samt medlemsstaters oförmåga att tillhandahålla väpnad trupp och militära medel, i synnerhet flygstridkrafter för att övervaka de «safe areas» och «no-fly zones» som etablerats, gjorde emellertid att folkmord och konflikt fortsatte i regionen tills en avtalad vapenvila effektuerades Som ett resultat av de bekymmer UNPROFOR omgavs av kom FN:s våldsutövande mandat efter Dayton-avtalets undertecknande i december 1995 att delegeras till NATO-ledda IFOR. För första gången i FN:s historia hade en militärallians anlitats som «underleverantör» i återställandet av internationell fred och säkerhet (Gray 2004: 217ff; Findlay 2002: 232). Utplaceringen av FN-missionen UNOSOM till det hungersnödsdrabbade Somalia understryker på liknande sätt den handlingsförlamande effekt som vetoförfarandet fortsättningsvis skulle komma att ha på Säkerhetsrådets operativa förmåga. I januari 1991 störtades diktatorn Siyad Barre av klanledda rebeller, varpå den alltmer våldsamma och kaotiska situationen i Somalia utvecklades till vad FN:s dåvarande generalsekreterare Javier Pérez de Cuéllar kallade «den allvarligaste humanitära krisen i våra dagar» (Weiss & Collins 2000: 83). I takt med att konfliktkomplexet i Somalia ändrade karaktär skiftade FN-närvaron i Somalia från att vara (relativt) framgångsrik till att bli (alltmer) misslyckad. Återigen fann sig
3 100 Mikael Baaz og Niclas Lantz FN tvunget att delegera återställandet av fred och säkerhet, denna gång till den USA-ledda (men av FN sanktionerade) multinationella styrkan UNI- TAF, även benämnd Operation Restore Hope. När väl styrkan kom på plats i december 1992 hade hungersnöden kulminerat och Somalia drabbats av klankonflikter och «warlordism». Operationen kom därefter att präglas av alltmer specifika politiska syften. Exempelvis sanktionerade Säkerhetsrådet arresteringen av klanledaren Aidid, vilket ledde till att 18 amerikanska soldater dödades och skändades i Mogadishu i oktober Kort därefter drog USA tillbaka sina trupper. Med förlusten av de amerikanska soldaterna följde en minskad vilja från USA:s sida att bidra med marktrupp till internationella uppdrag under FN:s ledning. Övriga länder följde snart det amerikanska exemplet (Mohamoud 2008). Följaktligen hade det internationella samhällets ingripande i Somalia föranlett ett illavarslande trendbrott; den nyfunna politiska viljan att agera kraftfullt i situationer av konflikt och humanitär kris var nu i avtagande. Något som med smärtsam tydlighet visade sig i samband med folkmordet i Rwanda Säkerhetsrådets hantering av krisen i Rwanda utgör kanske det främsta exemplet på ambivalens tillika brist på politisk vilja från det internationella samhällets sida, då praktiskt taget samtliga FN-medlemsstater valde att inte agera inför det folkmord som utspelade sig i Rwanda i juni Eftersom Säkerhetsrådet redan var involverat i krisen i Bosnien och Somalia misslyckades rådet med att mobilisera personal för att stoppa det folkmord som kom att kräva mellan till 1 miljon dödsoffer inom loppet av hundra dagar (Thompson 2006). Återigen fann sig FN tvunget att delegera återställandet av fred och säkerhet, denna gång till Frankrike Opération Turquoise. «Of all states in the world», skriver professor John B. Quigley, «France was probably the worst choice for intervention», men, fortsätter han, «it was France that was willing to act» (Quigley citerad i Malanczuck 1997: 407). Frankrike var synnerligen involverat i Rwanda, såväl under som efter kolonialiseringen. På det hela taget präglades hanteringen av krisen i Rwanda, efter erfarenheterna från Somalia, av en ovilja att sätta in marktrupp, men även av det bristfälliga delegeringsförfarandet. Det senare kom med tydlighet att manifesteras i samband med NATO:s inblandning i Kosovo 1999 och Afghanistan Den spänning som länge förekommit mellan serber och etniska albaner i provinsen Kosovo i federala Förbundsrepubliken Jugoslavien kulminerade 1998 sedan Belgradregimen inlett en omfattande våldsanvändning för att bekämpa den kosovoalbanska UCK-gerillan. Säkerhetsrådet erkände, genom antagandet av resolution 1199, «allvaret och omfattningen» i det ökade våldet i Kosovo. Men eftersom det (även) vid denna tidpunkt inte rådde någon enighet bland rådets fem permanenta medlemmar antogs aldrig en resolution som explicit auktoriserade våldsanvändning i syfte att återställa fred och säkerhet i regionen. Den 23 mars 1999
4 Fokus: Responsibility to Protect (R2P) 101 inledde NATO flygbombningar av Serbien och serbiska mål i Kosovo, Operation Allied Force, för att få stopp på våldet. Den 25 mars sammanträdde Säkerhetsrådet för att rösta om legaliteten i interventionen. Utkastet till den resolution som framlades fastställde att interventionen, utifrån en strikt läsning av FN-stadgan, utgjorde en kränkning av våldsförbudet i art. 2(4) och art. 24 (vilken stipulerar att Säkerhetsrådet tilldelats det primära ansvaret för upprätthållande av internationell fred och säkerhet). Därtill accentuerades behovet av en multilateral implementering av våldsanvändningens folkrätt, samt att det militära våld NATO utövade i egenskap av «regional organisation» borde ha föranletts av en Säkerhetsrådsauktorisation i enlighet med stadgans art. 53 (Gray 2004: 39f). NATO:s intervention var följaktligen illegal. Vid tiden för omröstning visade sig emellertid en klar majoritet av Säkerhetsrådets medlemmar (12 3) vara ovillig att fördöma NATO:s våldsanvändning som en aggressionshandling utan explicit stöd i FN-stadgan. Det stod klart att Säkerhetsrådet hade satt Kosovo i sitt humanitära sammanhang; «illegalt, men (moraliskt) legitimt» (Chesterman 2002: 294). I Kosovo kom två i grunden separata normativa system humanitära överväganden och våldsanvändningens folkrätt att kollidera eftersom Kosovo-interventionens politisk-legala kontext inte ansågs kunna fångas inom ramen för den formella juridiken, stricto sensu. «Collective action»-problemet I sin nuvarande form är den internationella regimen för kollektiv säkerhet ineffektiv, orepresentativ och «selektiv» när den ställs inför situationer av konflikt och humanitär kris, främst på grund av tre orsaker: (i) Den makt att tillämpa vetot som åtnjuts av Säkerhetsrådets fem permanenta medlemsstater skapar ett «collective action»-problem som gör att Säkerhetsrådet fungerar effektivt endast i saklägen där rådets mandat inte kolliderar med de permanenta medlemsstaternas egenintressen och/eller (brist på) politisk vilja; upprätthållandet av den internationella freden och säkerheten riskerar att villkoras av, eller i värsta fall avgränsas till situationer där Säkerhetsrådet uppvisar en politisk vilja att bära kostnaderna för densamma. (ii) Säkerhetsrådet är orepresentativt och saknar geografisk mångfald. Rådet saknar exempelvis adekvat representation från utvecklingsländerna, den kategori av länder som utgör mer än hälften av jordens befolkning. De privilegier som Säkerhetsrådets fem permanenta medlemsstater i dagsläget åtnjuter, samt oföränderligheten i detta system, kan inte längre rättfärdigas. Den oproportionerliga representationen ger de icke-permanenta medlemsstaterna mindre ägarskap i upprätthållandet av internationell fred och säkerhet. (iii) Att FN via delegeringsförfarandet sanktionerar andra aktörers militära våldsanvändning, utanför dessa aktörers geogra-
5 102 Mikael Baaz og Niclas Lantz fiska territorium (jfr Frankrike i Rwanda; NATO och USA i Afghanistan) ökar inte bara politiseringen av utan också selektiviteten i våldsanvändningens folkrätt; potenta aktörer andra än FN kan sätta i verket militära interventioner baserat på egenintresse snarare än utifrån ett genuint intresse av att upprätthålla internationell fred och säkerhet. Hur kan då «collective action»-problemet överkommas? En möjlig lösning vore förstås att underkasta FN-organisationen reformer, vilket också har varit ett av de krav som förekommit alltsedan FN bildades Tanken hos grundarna av FN var att organisationen skulle vara föremål för en kontinuerlig reformering. Reformtanken i sig är sålunda inte så revolutionerande som den kan förefalla, åtminstone inte i teorin. Men alldeles oavsett hur det förhåller sig med detta så visar den samlade erfarenheten att reformer av detta slag är mycket svåra, för att inte säga omöjliga, att genomföra i praktiken. Den nödvändiga politiska viljan att åstadkomma detta förefaller saknas. I dagsläget råder exempelvis ingen konsensus kring hur, samt i vilken omfattning ett sådant reformarbete skall ske. Skall FN-stadgans regim för kollektiv säkerhet underkastas omfattande reformer, eller är delvisa modifieringar av den befintliga regimen tillfyllest? Under den tid som förlöpt sedan regimen slutförhandlades 1945 har mycket få förändringar skett, och de förändringar som faktiskt har skett har i stort sett varit okontroversiella. Majoriteten av reformförslag har primärt fokuserat på hur Säkerhetsrådets medlemskrets skulle kunna utökas för att göra rådet mer representativt, geografiskt mångfaldigt och därigenom mer effektivt. Förslag likt dessa misslyckas emellertid med att påvisa det faktum att «collective action»-problemet förorsaka(t)s av just vetoförfarandet. En utökning av Säkerhetsrådets medlemskrets är inte nödvändigtvis liktydigt med effektivitet och fredspolitiska framsteg. Delegering av våldsanvändning till militära allianser och regionala organisationer Ett angreppssätt som inte har elaborerats tillräckligt är på vilket sätt delegeringen av militär våldsanvändning skulle kunna reformeras. I lägen där Säkerhetsrådet är oenigt, som i Kosovo 1999, eller i samband med operativt komplexa och finansiellt betungande operationer, likt dagens Afghanistan, kan en trend av delegering ad hoc av FN:s våldsutövande mandat skönjas. FN-stadgan påkallar uttryckligen delegering av militär våldsanvändning och/eller samverkan mellan FN och andra aktörer när så är lämpligt. Men såväl delegering av FN:s våldsutövande mandat som aktörssamverkan förutsätter en tydlig arbetsfördelning, något som exempelvis inte kan påstås gälla den (med FN-mandat) NATO-ledda ISAF-insatsen i Afghanistan. Förutom avsaknad av konkreta fredspolitiska framsteg i denna
6 Fokus: Responsibility to Protect (R2P) 103 samverkan har FN:s möjlighet att utöva inflytande på insatsen successivt minskat i takt med att NATO:s inflytande ökat. Därtill inryms i det befintliga delegeringsförfarandet en latent risk för missbruk av FN-stadgans kardinalprinciper: våldsförbudet, icke-inblandning och statssuveränitet (jfr NATO i Kosovo). En fördelaktigare reform än den om en utökning av Säkerhetsrådets medlemskrets vore att sörja för att beslut avseende civil och militär krishantering istället fattas av de medlemsstater som har ett genuint intresse av att upprätthålla deras «egen» regionala fred och säkerhet. Med nödvändighet bör delegeringen av FN:s våldsutövande mandat inkludera omsorgsfullt utarbetade «safe guards» innan någon form av delegeringsförfarande kan anses alltigenom legalt inom ramen för våldsanvändningens folkrätt. «Skyldigheten att skydda» Med NATO:s «olagliga men moraliskt försvarbara» intervention i Kosovo 1999 kom frågan om Säkerhetsrådets icke-agerande vid internationell konflikt och humanitär kris att ställas på sin spets. Att finna svar på frågan om när omvärlden kan ingripa, utan att begå en olaglig handling i folkrättslig mening, var således vid millennieskiftet alltmer akut. Ett svar på frågan «skyldigheten att skydda» presenterades i en rapport, publicerad i december 2001 av en internationell kommission, The International Commission on Intervention and State Sovereignity (ICISS), tillsatt av den kanadensiska regeringen (ICISS 2001). Syftet med rapporten är att erbjuda såväl legal som moralisk grund för humanitära interventioner. Utgångspunkten i rapporten är att det är de suveräna staterna som har (det primära) ansvaret för att skydda sina egna medborgare och deras mänskliga rättigheter. Men i händelse av att stater inte kan eller vill upprätthålla denna skyldighet bör/skall principen om icke-inblandning stå tillbaka till förmån för principen om «skyldigheten att skydda». Med denna princip förstås att om den enskilda staten inte tar sitt ansvar så övergår (det sekundära) ansvaret till det internationella samhället, först och främst genom Säkerhetsrådet. Det internationella samhället skall således, om situationen så kräver, reagera och intervenera militärt vid allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter, i extrema situationer. Humanitära interventioner är, enligt rapporten, försvarbara om beslutet har fattats av rätt auktoritet, är rättfärdigt, har rätt uppsåt, används som en sista utväg, samt om själva interventionsförfarandet är proportionellt och har en rimlig förutsättning att lyckas (ICISS 2001: 32); eller med andra ord, om interventionen uppfyller kraven för vad som traditionellt anses utgöra ett «rättfärdigt krig» (se Baaz 2009 passim). Vad avser humanitära inter-
7 104 Mikael Baaz og Niclas Lantz ventioner förstås, enligt rapporten, «med rättfärdiga skäl» interventioner som avser att undvika eller förhindra: [L]arge scale loss of life, actual or apprehended, with genocidal intent or not, which is the product either of deliberate state action, or state neglect or inability to act, or a failed state situation, or: [L]arge scale «ethnic cleansing», actual or apprehended, whether carried out by killing, forced expulsion, acts of terror or rape (ICISS 2001: 32). Om ett eller båda av dessa kriterier är uppfyllda är en humanitär intervention att betrakta som rättfärdig. Utöver att det internationella samhället först och främst genom Säkerhetsrådet har ett (sekundärt) ansvar att reagera och intervenera militärt vid allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter i extrema situationer, så föreligger det enligt rapporten dessutom en skyldighet att förebygga att sådana situationer uppstår, samt en skyldighet att återuppbygga sönderfallna stater (failed states). Det internationella samhällets ansvar är, enligt den syn som förs fram i rapporten, således mycket långtgående (ICISS 2001: kap. 3, 5 och 6). Av krisen i Kosovo följde således (i) att den nationella suveräniteten inte längre ansågs kunna användas som ett ovillkorligt skydd mot yttre inblandning samt (ii) att det internationella samhället nu inte bara hade en rätt utan också en skyldighet att ingripa vid systematiska kränkningar av mänskliga fri- och rättigheter. Exempelvis tog dåvarande generalsekreteraren Kofi Annan fasta på de progressiva idéer som «skyldighet att skydda»-ansatsen formulerade när han på det så kallade Millenniemötet i september 2000 drog upp riktlinjerna för sin vision om FN:s framtida roll inför 2000-talet. Endast ett år efter Millenniemötet kom emellertid en genomgripande attitydförändring avseende internationell våldsanvändning att äga rum, detta till följd av terrorattackerna mot World Trade Center och Pentagon den 11 september 2001, men även som en konsekvens av USA och NATO:s efterföljande intervention i Afghanistan, och kort därefter Irakkriget som bröt ut i mars I september 2005 hölls ett nytt toppmöte i FN, ett uppföljningsmöte till det supra omnämnda Millenniemötet i september Ett av toppmötets syften var att få Generalförsamlingen att formellt anta principen om skyldigheten att skydda i form av en resolution. Men resultatet, Generalförsamlingsresolution A/RES/60/1, 16 september 2005, får, i jämförelse med det ursprungliga förslaget från ICISS, betraktas som en ganska urvattnad version av «skyldigheten att skydda». Exempelvis försöker ICISS i den ursprungliga rapporten medvetet att komma bort från den komplicerade diskussionen om hur folkmord skall definieras genom att istället lyfta fram en skyldighet att intervenera vid «förlust av människoliv eller etnisk rensning i stor skala». Detta accepterades inte av Generalför-
8 Fokus: Responsibility to Protect (R2P) 105 samlingen som istället valde att använda begreppet «folkmord» vilket definitionsmässigt är svårare att uppfylla kriterierna för (se exempelvis The Convention on the Prevention and Punishment of the Crime of Genocide, A/RES/260, III 1948). Resolution A/RES/60/1, 16 september 2005, som den formulerades, kom endast att innebära en kodifiering av den sedvanerätt som etablerats under 1990-talet; dvs. allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter kan i enskilda fall utgöra ett hot mot internationell fred och säkerhet och kan, om politisk vilja finns, således föranleda en laglig militär intervention från det internationella samhällets sida om, men endast om, Säkerhetsrådet beslutar så i enlighet med kap. VII i FN-stadgan (1945). Skyldigheten att skydda, såsom Generalförsamlingen accepterade principen, bär i förhållande till begreppet humanitär intervention således prägel av kejsarens nya kläder. I praktiken föreligger nämligen ingen eller åtminstone mycket liten skillnad i förhållande till den praxis som kom att utvecklas avseende humanitär intervention under 1990-talet. Paradoxalt nog misslyckas «skyldighet att skydda»-ansatsen att ta i beaktande vetoförfarandets handlingsförlamande effekt på Säkerhetsrådet, med resultatet att «collective action»-problemet kvarstår. «Samverkan för fred»-processen En mer konstruktiv lösning på «collective action»-problemet vore att argumentera för en «tertiär» skyldighet att skydda, det vill säga en skyldighet att skydda som blir aktuell i händelse av att vare sig den suveräna staten (primär skyldighet) eller Säkerhetsrådet (sekundär skyldighet) fullgör det man förväntas göra. En sådan tertiär skyldighet att skydda fullgörs bäst av FN:s generalförsamling i enlighet med den så kallade «samverkan för fred»-resolutionen. Genom detta erhålls legitimitet samtidigt som handlingsförlamning undviks. Denna process, även känd som Acheson-planen, initierades av USA som ett resultat av bland annat Koreakriget och antogs av Generalförsamlingen i form av en resolution den 3 november 1950 (A/RES/377/A, 3 november 1950). Syftet med resolutionen var att vid fall av fredsbrott eller angrepp där Säkerhetsrådet inte kunde fullgöra sin huvuduppgift, att upprätthålla internationell fred och säkerhet, skulle Generalförsamlingen omedelbart gripa in och rekommendera medlemsstaterna att vidta lämpliga kollektiva tvångsåtgärder (Stridsman 2008: 132ff). Detta förslag ligger också i linje med ICISS:s ursprungliga förslag, The Responsibility to Protect. Vid det uppföljande FN-toppmötet i september 2005 avstod emellertid Generalförsamlingen från att ytterligare elaborera kring «samverkan för fred»-förfarandet. ICISS:s ursprungliga förslag ansågs alltför genomgripande. Återigen slog Generalförsamlingen fast att det är Säkerhetsrådet,
9 106 Mikael Baaz og Niclas Lantz och ingen annan auktoritet, som kan/bör ta de avgörande besluten kring humanitära interventioner. Faktum kvarstår; Generalförsamlingens resolution A/RES/60/1, 16 september 2005, som endast kodifierade under 1990-talet utvecklad sedvanerätt avseende humanitär intervention, är otillräcklig som heltäckande skydd i de fall då Säkerhetsrådet inte uppfyller sina förväntade åtaganden då en stat dödar eller terroriserar sina egna medborgare. Men alldeles oavsett hur det förhåller sig med detta skulle «samverkan för fred»-förfarandet kunna utgöra nyckeln till lösningen, eller åtminstone en del av lösningen, på såväl (o)förenligheten mellan statssuveränitet och globalt skydd av mänskliga rättigheter som «collective action»-problemet. Ett stöd från Generalförsamlingen legaliserar förvisso inte, under nu rådande omständigheter, militär våldsanvändning i humanitära syften utan explicit mandat från Säkerhetsrådet per se. Men ett stöd från Generalförsamlingen kan icke desto mindre betraktas som en tydlig indikator på ett existerande opinio juris, och därmed som ett uttryck för vad det internationella samhället anser vara nyttigt och därmed önskvärt. Ett sådant stöd genererar inte bara avsevärd legitimitet utan också legalitet genom det sätt på vilket samtliga FN-medlemsstater får en möjlighet att förhandla om tolkningen av vad som bör uppfattas som gällande rätt, med resultatet att handlingsförlamning i den befintliga regimen för kollektiv säkerhet kan undvikas. Vid en ytlig granskning förefaller cirkeln sluten. Idag är den internationella regimen för kollektiv säkerhet tillbaka vid samma position som under det Kalla kriget; internationellt ingripande i «humanitära syften» betraktas som olagligt men är, åtminstone delvis, möjligt att rättfärdiga på moralisk grund. Ett sakernas tillstånd som accentuerar problematiken mellan å ena sidan FN-stadgans kardinalprinciper, och å andra sidan, värnandet om humanitära ideal. Det visade sig även att den politiska enighet som det internationella samhället mobiliserat i samband med Kuwaitkrisen 1990 inte var möjlig att uppbringa vare sig under resterande 1990-tal eller under 2000-talets första decennium. Idag lever den gamla ordningen delvis kvar, parallellt med det internationella samhälle och den globala (o)ordning som håller på att ta form. Tiden har inför 2010-talet i många avseenden sprungit ifrån världsorganisationen och dess regim för kollektiv säkerhet, ett faktum som diskussionen ovan tydligt visar. «Collective action»-problemet i situationer av internationell konflikt och humanitär kris, i synnerhet sambandet mellan komplexa fredsoperationer och delegeringen av militär våldsanvändning, «skyldigheten att skydda» samt «samverkan för fred», är ett underforskat område. Huruvida, samt i vilken omfattning den internationella regimen för kollektiv säkerhet skall reformeras bör rimligen vara föremål för framtida forskning.
10 Fokus: Responsibility to Protect (R2P) 107 Referenser Baaz, Mikael (2009) The Use of Force and International Society. Stockholm: Jure Förlag. Boutros-Ghali, Boutros (1992) An Agenda for Peace, A/47/277, 17 juni. Chesterman, Simon (2002) «Legality Versus Legitimacy: Humanitarian Intervention, the Security Council, and the Rule of Law», Security Dialogue, 33(3): Findlay, Trevor (2002) The Use of Force in UN Operations. Oxford: Oxford University Press. Gray, Christine (2004) International Law and the Use of Force. Oxford: Oxford University Press. ICISS (The International Commission on Intervention and State Sovereignty) (2001) co-chaired by Gareth Evans & Mohamed Sahnoun The Responsibility to Protect. Ottawa: International Development Research Center. Malanczuck, Peter (1997) Akehurst s Modern Introduction to International Law. London: Routledge. Mohamoud, Abdullah (2008) State Collapse and Post-Conflict Development in Africa: The Case of Somalia West Lafayette: Purdue University Press. Stridsman, Jacob (2008) Sverige och Koreakriget: En studie av Sveriges hållning till Koreakonflikten Umeå: Umeå universitet. Thompson, Allan (2006) The Media and the Rwanda Genocide. London: Pluto Press. Weiss, Thomas G. & Cindy Collins (2000) Humanitarian Challenges and Intervention. Boulder: Westview Press.
Skyldighet att skydda
Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen
Läs merSkyldighet att skydda
Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P/ responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen
Läs merInternationell våldsanvändning. Internationell våldsanvändning
Internationell våldsanvändning Internationell våldsanvändning Den 11 september förklarar sig USA utsatt för ett terrorangrepp SäkR antar två resolutioner som ger visst stöd för att angreppet ska ses som
Läs merInternationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen
Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se FN:s huvudsakliga syften 1. Definerar staters plikter gentemot varandra (särskilt på området våldsanvändande),
Läs merA. Förpliktelser som ligger i själva suveränitetsbegreppet.
Sammanfattning Skyldigheten att skydda Huvudprinciper 1. Grundförutsättningar A. I begreppet statssuveränitet ligger en skyldighet, nämligen den att det först och främst åligger staten själv att skydda
Läs merLAGF01 FOLKRÄTT Typsvar till tentamen 29 september 2015
LAGF01 FOLKRÄTT Typsvar till tentamen 29 september 2015 Eventuell begäran om omprövning av betyg lämnas via e-post till studieadministratör Hans Liepack. Fråga 1 Frågan ger visst utrymme för att ta upp
Läs merÖkat Nato-motstånd och minskat stöd
Ökat Nato-motstånd och minskat stöd för den svenska insatsen i Afghanistan Ökat Nato-motstånd och minskat stöd för den svenska insatsen i Afghanistan Ulf Bjereld T orsdagen den 17 mars antog FN:s säkerhetsråd
Läs merKommittédirektiv. Rätten för Försvarsmaktens personal att använda våld och tvång i internationella insatser. Dir. 2010:125
Kommittédirektiv Rätten för Försvarsmaktens personal att använda våld och tvång i internationella insatser Dir. 2010:125 Beslut vid regeringssammanträde den 18 november 2010 Sammanfattning En särskild
Läs merHumanitär intervention och suveränitetsprincipen
Teologiska institutionen Vårterminen 2014 Examensarbete för masterexamen i mänskliga rättigheter 30 högskolepoäng Humanitär intervention och suveränitetsprincipen En studie om huruvida stater har påverkats
Läs merSkyldigheten att skydda
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Sofie Olovsson Skyldigheten att skydda - Vad krävs för att den ska användas? LAGF03 Rättsvetenskaplig uppsats Uppsats på juristprogrammet 15 högskolepoäng Handledare:
Läs merInternationell politik 2
Internationell politik 2 Föreläsning 6: Är humanitär intervention lagligt och/eller moraliskt försvarbart? Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Är humanitär intervention lagligt? De flesta jurister på området
Läs merInget centraliserat system Stater bestämmer folkrättens innehåll
Folkrätt (7½ hp) Nära samband mellan folkrätt och stat Folkrätt reglerar mellanstatliga relationer Staterna är de viktigaste rättssubjekten i folkrätten, dvs. bärare av rättigheter och skyldigheter Internationella
Läs merFRED OCH SÄKERHET VÅRT GEMENSAMMA ANSVAR
Foto: UN Photo/ Eskinder Debebe SÄKERHETSRÅDETS MEDLEMMAR Fem av medlemmarna sitter permanent i säkerhetsrådet och har dessutom vetorätt. Dessa är Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA. Om
Läs mer9101/16 /ss 1 DG C 1
Europeiska unionens råd Bryssel den 23 maj 2016 (OR. fr) 9101/16 COAFR 136 CFSP/PESC 402 RELEX 410 COHOM 52 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 23 maj 2016 till: Delegationerna Föreg.
Läs merResponsibility to protect En analys av skyldigheten att skydda
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Jacob Johnsson Responsibility to protect En analys av skyldigheten att skydda LAGF03 Rättsvetenskaplig uppsats Kandidatuppsats på juristprogrammet 15 högskolepoäng
Läs merBarnens Rättigheter Manifest
Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,
Läs merInternationell politik 1 Föreläsning 6. Internationell rätt, och krigets lagar och moral. Jörgen Ödalen
Internationell politik 1 Föreläsning 6. Internationell rätt, och krigets lagar och moral Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är internationell rätt? Ett system av lagar skapat av stater för att reglera
Läs merSkyldigheten att skydda
Skyldigheten att skydda Utvecklingen av R2P ur ett folkrättsligt perspektiv Amanda Harrysson Handledare: Ola Engdahl Självständigt juridiskt arbete 15 hp Juristprogrammet VT 2012 Örebro Universitet Abstract
Läs merJohn Rawls och Kosovokonflikten. John Rawls and the Kosovo conflict
John Rawls och Kosovokonflikten John Rawls and the Kosovo conflict En studie i om Johan Rawls teori, folkens rätts, är förenlighet med NATO: s intervention i Kosovo 1999 A study in if John Rawls Theory,
Läs merSkyldigheten att skydda
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Malin Hofstedt Skyldigheten att skydda En undersökning av begreppet Responsibility to protect LAGF03 Rättsvetenskaplig uppsats Uppsats på juristprogrammet 15
Läs merSäkerhetspolitik för vem?
Säkerhetspolitik för vem? Säkerhet vad är det? Under kalla kriget pågick en militär kapprustning utifrån uppfattningen att ju större militär styrka desto mer säkerhet. Efter Sovjetunionens fall har kapprustningen
Läs merNATO. En studie av förhållandet mellan NATO:s policy och teorin om rättfärdigat krig. Karolina Henricson
NATO En studie av förhållandet mellan NATO:s policy och teorin om rättfärdigat krig Karolina Henricson 1989-12-27 Mänskliga Rättigheter Vårterminen 2010 MRSG20 Handledare: LLM, doktorand Matilda Arvidsson
Läs merAnsvar och kemiska vapen
Lunds universitet Statsvetenskapliga institutionen STVA22 VT18 Handledare: Tony Ingesson Ansvar och kemiska vapen -En argumentationsanalys om kemiska vapen bör tolkas in i Responsibility to Protect Nabil
Läs merHur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?
RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.
Läs merResponsibility to protect En redogörelse för staters skyldighet att skydda vid humanitära katastrofer
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Mirlinda Rama Responsibility to protect En redogörelse för staters skyldighet att skydda vid humanitära katastrofer LAGF03 Rättsvetenskaplig uppsats Kandidatuppsats
Läs merNär EU-länderna år 1999 påbörjade planeringen. Frihet, jämlikhet, effektivitet: 10 argument för ett operationshögkvarter
Frihet, jämlikhet, effektivitet: 10 argument för ett operationshögkvarter för EU När EU-länderna år 1999 påbörjade planeringen för att så småningom kunna genomföra fredsfrämjande operationer i kris- och
Läs merVad kan FN göra åt den internationella vapenhandeln?
Vad kan FN göra åt den internationella vapenhandeln? Paul Beijer Enheten för Nedrustning och ickespridning Bakgrundsteckning väpnat våld och konflikt Den internationella handeln med vapen FNs insatser
Läs merBilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion
bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2012-1522 rir 2014:4 Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion Försvarsmaktens omställning(rir 2014:4) Bilaga 4 Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT. om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Syriska Arabrepubliken
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 31.8.2011 KOM(2011) 543 slutlig 2011/0235 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen
Läs merI/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s
Läs merFortsatt stabilitet i svensk Nato-opinIon. Ulf Bjereld
Fortsatt stabilitet i svensk Nato-opinion Fortsatt stabilitet i svensk Nato-opinIon Ulf Bjereld S verige samarbetar allt närmare med Nato. Under året har den svenska Natodebatten främst kretsat kring Sveriges
Läs merInternationell politik 1 Föreläsning 8. Mänskliga rättigheter och humanitär intervention. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se
Internationell politik 1 Föreläsning 8. Mänskliga rättigheter och humanitär intervention Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Mänskliga rättigheter från filosofisk idé till internationell norm På bara 60
Läs merFolkrätten i svensk säkerhets politik
Per Ahlin Folkrätten i svensk säkerhets politik JURISTFÖRLAGET Innehåll Förord Innehållsförteckning Förkortningar V VII XIII Del I - Utgångspunkter. Kapitel 1. Inledning 3 1:1 Syfte 3 1:2 Den politiska
Läs merResponsibility to Protect Innebörden av R2P och dess implementering av FN:s säkerhetsrådet
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Rebecca Jonsson Responsibility to Protect Innebörden av R2P och dess implementering av FN:s säkerhetsrådet LAGF03 Rättsvetenskaplig uppsats Kandidatuppsats på
Läs merResponsibility to protect Krävs säkerhetsrådets godkännande?
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Sara Petersson Responsibility to protect Krävs säkerhetsrådets godkännande? LAGF03 Rättsvetenskaplig uppsats Uppsats på juristprogrammet 15 högskolepoäng Handledare:
Läs merIdéprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010
Idéprogram för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010 Inledning Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen är en religiöst och partipolitiskt oberoende organisation som arbetar
Läs merGlobalt samarbete för fred, utveckling och mänskliga rättigheter
FN Globalt samarbete för fred, utveckling och mänskliga rättigheter Bild 1: Introduktion, FN - globalt samarbete Bild 2: 2 Konferensen på Jalta FN-tanken föds redan i de allierades kamp mot axelmakterna
Läs merIntervention med humanitärt syfte
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Josefin Karlström Intervention med humanitärt syfte En studie av omvärldens möjligheter i den humanitära katastrofen i Syrien LAGF03 Rättsvetenskaplig uppsats
Läs merHur långt bär resolution 1325?
Hur långt bär resolution 1325? Målet med FN-resolutionen 1325 är att ge mer makt åt kvinnor i fredsprocesser. Istället för att ses som passiva offer ska kvinnor synliggöras som pådrivande aktörer. Men
Läs merKommittédirektiv. Genomförande av vissa straffrättsliga åtaganden för att förhindra och bekämpa terrorism. Dir. 2014:155
Kommittédirektiv Genomförande av vissa straffrättsliga åtaganden för att förhindra och bekämpa terrorism Dir. 2014:155 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2014 Sammanfattning En särskild utredare
Läs merEU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version
EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version I. INLEDNING i) Förenta nationerna har bl.a. i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen
Läs merFör delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.
Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser
Läs merFolkmordet i Rwanda och arbetet med den internationella Rwandatribunalen
Linköpings Universitet FN i världspolitiken, del 2 Frida Karlsson 2012-08-20 Folkmordet i Rwanda och arbetet med den internationella Rwandatribunalen INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1. INLEDNING 1.1 Inledning
Läs merAchin Vanaik: Om flygförbudszoner som en utifrån kommande militär intervention
1 Achin Vanaik: Om flygförbudszoner som en utifrån kommande militär intervention [Artikel från www.internationalviewpoint.org, 30 mars 2011. Achin Vanaik är professor i internationella relationer och internationell
Läs merResponsibility to protect En studie av principens innebörd och tillämpning
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Ema Endstrasser Responsibility to protect En studie av principens innebörd och tillämpning LAGF03 Rättsvetenskaplig uppsats Kandidatuppsats på juristprogrammet
Läs mer*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 11.3.2015 2013/0376(NLE) *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om utkastet till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens
Läs merFolkrätt dagens rättr. Dr. Erik Wennerström
Folkrätt dagens rättr Dr. Erik Wennerström Den nationella rättsordningens r struktur Lagstiftande makt Verkställande makt Dömande makt Rättssubjekt (individer företag) Ett vertikalt system Den internationella
Läs merInternationell politik 1
Internationell politik 1 Föreläsning 4. Internationell säkerhet, maktbalans och kollektiv säkerhet Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Att definiera säkerhet Ett i grunden omstritt begrepp. Konsensus kring
Läs merUtrikesministrarnas möte den 25 juni 2018
Kommenterad dagordning Ministerrådet 2018-06-14 Utrikesdepartementet Europakorrespondentenheten Utrikesministrarnas möte den 25 juni 2018 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen 2. A-punkter
Läs merBILAGOR. EUROPEISKA RÅDET i GÖTEBORG ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER. den 15 och 16 juni 2001 BILAGOR. Bulletin SV - PE 305.
29 EUROPEISKA RÅDET i GÖTEBORG ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER den 15 och 16 juni 2001 31 Bilaga I Uttalande om förebyggande av spridning av ballistiska missiler... s. 33 Bilaga II Uttalande om f.d. jugoslaviska
Läs merTRENDBROTT I SVENSK NATO-OPINION
TRENDBROTT I SVENSK NATO-OPINION ULF BJERELD I april 1999 firade NATO sitt 50-årsjubileum. Firandet hade förberetts mer än ett år i förväg. Avsikten var att inför millenieskiftet odelat hylla och hedra
Läs merVad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk
Om FN Förenta Nationerna är en unik organisation som består av självständiga stater som sammanslutit sig för att arbeta för fred i världen och ekonomiska och sociala framsteg. Unik, därför att ingen annan
Läs merInternationella relationer
Ulf Bjereld Ann-Marie Ekengren Christina Lilja Internationella relationer analyser, teorier & óvningar Innehall 1 Krig eller fred? 10 Kriget i Kosovo 11 Varfór bombade Nato? 12 Olika teorier ger olika
Läs merResponsibility to protect - Principens innebörd och potential att skydda
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Olof Hallén Responsibility to protect - Principens innebörd och potential att skydda LAGF03 Rättsvetenskaplig uppsats Kandidatuppsats på juristprogrammet 15 högskolepoäng
Läs merKommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling)
REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning Ministerrådet Enheten för Europeiska unionen Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) den 26 oktober 2015 Biståndsministrarnas
Läs merMänskliga rättigheter som legitimerande normregim
Lunds universitet Statsvetenskapliga institutionen FKV002 HT06 Handledare: Karin Aggestam Mänskliga rättigheter som legitimerande normregim Johannes Karreskog, Mats Wiberg Doona Abstract Uppsatsen behandlar
Läs merGenlt Sverker Göranson
HEADQUARTERS HEADQUARTERS Genlt Sverker Göranson C LEDS och C HKV = FM Stabschef 1 Modularitet - en förutsättning för behovssammansatta expeditionära insatser Förmåge perspektivet Krigföringsförmåga Fysiska
Läs merBOMBER OCH GRANATER SVENSKA BANKERS INVESTERINGAR I KONTROVERSIELL VAPENEXPORT
BOMBER OCH GRANATER S V E N S K A B A N K E R S I N V E S T E R I N G A R I K O N T R O V E R S I E L L VA P E N E X P O R T Detta är en sammanfattning av en längre rapport publicerad på engelska av Diakonia
Läs merStatssuveränitet och humanitär intervention: (O)förenliga principer i ett globaliserat internationellt samhälle?
Statssuveränitet och humanitär intervention: (O)förenliga principer 783 Statssuveränitet och humanitär intervention: (O)förenliga principer i ett globaliserat internationellt samhälle? MIKAEL BAAZ* 1.
Läs merPUBLIC 15693/17 1 DG C LIMITE SV. Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) 15693/17 LIMITE PV/CONS 76 RELEX 1114
Conseil UE Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) 15693/17 LIMITE PUBLIC PV/CONS 76 RELEX 1114 UTKAST TILL PROTOKOLL Ärende: 3587:e mötet i Europeiska unionens råd (utrikes frågor)
Läs merOckupationsrätten och jag
Lund University Faculty of Law From the SelectedWorks of Matilda Arvidsson Spring March 28, 2015 Ockupationsrätten och jag Matilda Arvidsson, Lund University Available at: http://works.bepress.com/matilda_arvidsson/57/
Läs merBARNSOLDATER I VÄRLDEN
BARNSOLDATER I VÄRLDEN Definitionen och förekomsten av barnsoldater Till kategorin barnsoldater räknas minderåriga barn som avsiktligt rekryteras, tränas och används i militära styrkor. Det kan även handla
Läs mer*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION
Europaparlamentet 2014-2019 Fiskeriutskottet 2016/0192(NLE) 19.9.2016 *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om utkastet till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Konungariket Norge
Läs merFör delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid ovanstående möte.
Europeiska rådet Bryssel den 16 juli 2014 (OR. en) EUCO 147/14 CO EUR 9 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets extra möte (den 16 juli 2014) Slutsatser
Läs merSV Förenade i mångfalden SV B7-0188/6. Ändringsförslag. György Schöpflin för PPE-gruppen
26.3.2012 B7-0188/6 6 Punkt 1 1. Europaparlamentet välkomnar Serbiens framsteg i reformprocessen och uppmanar rådet att bevilja Serbien status som kandidatland vid nästa toppmöte i mars 2012 eftersom de
Läs merUtvecklingen av humanitära interventioner efter Kosovo
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Johan Fransson Utvecklingen av humanitära interventioner efter Kosovo Examensarbete 20 poäng Handledare Olof Beckman Ämnesområde Folkrätt Termin 9 Innehåll SAMMANFATTNING
Läs merSKYLDIGHETEN ATT SKYDDA
Växjö universitet SKYLDIGHETEN ATT SKYDDA EN ÖNSKVÄRD OCH RIMLIG LÖSNING? G3-uppsats i statsvetenskap HT 2008 Sofia Berggren Handledare: Douglas Brommesson 1. ABSTRACT A big dilemma in the international
Läs merFN:s generalsekreterare
FN:s generalsekreterare Generalsekreteraren är chef för FN:s sekretariat och sitter högst både i teorin och i praktiken. Kontoret är inrymt på 39:e våningen, den översta, i FN-byggnaden i New York. Generalsekreteraren
Läs merFÖRSLAG TILL RAPPORT
GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN ASSEMBLÉE PARLEMENTAIRE PARITAIRE ACP-UE Utskottet för politiska frågor 24.9.2015 FÖRSLAG TILL RAPPORT om utvärdering av den fredsbevarande resursen för Afrika
Läs mer200 år av fred i Sverige
U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014
Läs merSammanfattning av Svenska Röda Korsets synpunkter. Stockholm, 22 november Ju 2017/07518/L5
Stockholm, 22 november 2017 Ju 2017/07518/L5 Till: Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Ju.L5@regeringskansliet.se Svenska Röda Korsets yttrande över slutbetänkande av utredning om genomförande av vissa
Läs merBosnien och Hercegovina
Utrikesutskottets betänkande 2005/06:UU23 Fortsatt svenskt bidrag till den EU-ledda militära krishanteringsinsatsen Althea i Bosnien och Hercegovina Sammanfattning Utrikesutskottet behandlar i detta betänkande
Läs merThis document replaces JOIN(2018) 22 final of Change of the sensitivity level, deletion of the marking "LIMITED". Gemensamt förslag till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 26.10.2018 JOIN(2018) 22 final/2 2018/0300 (NLE) This document replaces JOIN(2018) 22 final of 25.7.2018.
Läs merFrågor och svar om FN:s resolutioner 1325, 1820 och 1888 om kvinnor, fred och säkerhet
Frågor och svar om FN:s resolutioner 1325, 1820 och 1888 om kvinnor, fred och säkerhet Vad är FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 och vad innebär den? År 2000 enades FN:s säkerhetsråd om en resolution om
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.3.2018 COM(2018) 167 final 2018/0079 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för kommissionen att på unionens vägnar godkänna den globala pakten för säker,
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.1.2015 COM(2015) 21 final 2015/0013 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Förenta nationernas konvention om öppenhet
Läs merGlobalt samarbete för fred, utveckling och mänskliga rättigheter
FN Globalt samarbete för fred, utveckling och mänskliga rättigheter Bild 1: Introduktion, FN - globalt samarbete Bild 2: Konferensen på Jalta FN-tanken föds redan i de allierades kamp mot axelmakterna
Läs merUtrikespolitiska institutet (UI )
Utrikespolitiska institutet (UI ) http://www.ui.se/play Föredrag och seminarier på svenska 23 jan- 17 Trump och omvärlden 14 dec- 16 Sida och de Globala målen Rysk utrikespolitik Internationell rätt i
Läs merBrasillien. Egypten. Frankrike. Italien. Iran. Israel
Brasillien Förbundsrepubliken Brasilien anser att frågan om reformering av säkerhetsrådet är mycket viktig. Uppdelningen är orättvis och det krävs reformeringar. Landet Brasilien tycker att uppdelningen
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor ACP-UE/101.261/B 5.9.2012 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om utmaningar för EU och AVS-gruppen med avseende på den politiska och humanitära
Läs merFolkrättsliga perspektiv på samrådet. Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010
Folkrättsliga perspektiv på samrådet Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010 Folkrätt vad är det? Internationell rätt behandlar förhållandet mellan stater Sedvanerätt är oskrivna regler som
Läs merVärldskrigens tid
Världskrigens tid 1914-1945 Krig är blott en fortsättning på politiken med andra medel. Carl von Clausewitz Tysk general 1780-1831 1:a världskriget Krig mellan åren 1914 och 1918. Kriget stod mellan två
Läs merPå kongressen i Karlstad 2015 så antogs två punkter i handlingsprogrammet [1] om FN.
RAPPORT VÄRLDSPARLAMENT Hur skulle ett nytt världssamfund se ut? Hanna Linnea Karlsson, utrikespoltisk talesperson för Liberala ungdomsförbundet Ludwig Mannius, ordförande i LUF:s utrikespolitiska arbetsgrupp
Läs merResiliens i en förändrad omvärld
WWW.FORSVARSMAKTE N.SE Resiliens i en förändrad omvärld 2015-03- 27 1 AGENDA Kort presentation inklusive Försvarsmaktens uppgifter Förändrad omvärld och förändrat samhälle hur ser hotbilden ut? Förändrat
Läs merSka Migrationsverket i detta och motsvarande fall begära att Italien övertar eller återtar personen i fråga för att pröva asylansökan?
2 (6) 2 Bakgrund Fråga har uppkommit om vad som gäller när en person som ansöker om asyl i Sverige redan har ansökt om asyl i en annan medlemsstat och det i samband härmed fastställts vilken stat som har
Läs merStegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?
emma corkhill stegen och kuben Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? Problemet med modeller är att de riskerar att förenkla och kategorisera en komplicerad verklighet till den grad att
Läs merSuveränitet eller humanitär intervention?
Lunds Universitet Statsvetenskapliga Institutionen STVK02 VT15 Handledare: Martin Hall Suveränitet eller humanitär intervention? En postkolonial studie av säkerhetsrådets argument inför interventionerna
Läs merEn oreglerad kärna av statsfunktionen
En oreglerad kärna av statsfunktionen Av jur. stud. TORMOD OTTER JOHANSSON 1 Svenska militära internationella insatser är oreglerade i svensk rätt, trots att de sedan decennier utgjort en viktig del av
Läs merRegeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014
Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!
Läs mertidskrift för politisk filosofi nr årgång 22
tidskrift för politisk filosofi nr 1 2018 årgång 22 Bokförlaget thales replik till marcus agnafors Katharina Berndt Rasmussen marcus agnafors gör i denna tidskrift en viktig och nyanserad insats i den
Läs merFör delegationerna bifogas ett dokument i ovannämnda ärende som RIF-rådet enades om den 20 juli 2015.
Europeiska unionens råd Bryssel den 22 juli 2015 (OR. en) 11133/15 ASIM 65 COWEB 75 NOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 10833/15 ASIM 55 COWEB 71 Ärende: Rådets slutsatser
Läs merTypsvar till tentamen 9 november 2015
LAGF01 FOLKRÄTT Typsvar till tentamen 9 november 2015 Eventuell begäran om omprövning av betyg lämnas via e-post till studieadministratör Hans Liepack. Fråga 1 Ulf Linderfalk (1) Avgörande för bedömningen
Läs merEuropa som utrikespolitisk aktör:
NO X NO 6 17 May 2011 Published by The Swedish Institute of International Affairs www.ui.se Europa som utrikespolitisk aktör: Framgångar och misslyckanden 2010 Jan Joel Andersson och Fredrik Doeser forskare
Läs mer5369/15 ph/al/ss 1 DG C 2C
Europeiska unionens råd Bryssel den 16 januari 2015 (OR. en) 5369/15 COTER 9 COMEM 8 COMAG 10 COPS 9 POLMIL 3 IRAQ 1 CONUN 7 COHOM 3 COSI 7 ENFOPOL 16 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat
Läs mer15605/2/12 REV 2 ADD 1 /chs 1 DG D 1B
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 31 maj 2013 (3.6) (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2008/0243 (COD) 15605/2/12 REV 2 ADD 1 ASILE 129 CODEC 2520 OC 601 UTKAST TILL RÅDETS MOTIVERING Ärende: Rådets
Läs merFN, De mänskliga rättigheterna och konflikten i Korea
FN, De mänskliga rättigheterna och konflikten i Korea FN FN förkortningen till Förenta Nationerna År 1918 efter fyra års krig det rådde vapenstillstånd i Europa, efter att kriget hade skördad miljöns tals
Läs merHumanitära interventionens internationella definition
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Laura Gashi Humanitära interventionens internationella definition - En analys av det kontroversiella undantaget från FN- stadgans allmänna våldsförbud LAGF03
Läs merHybridhot. Utrikesutskottets yttrande 2016/17:UU1y. Till försvarsutskottet
Utrikesutskottets yttrande 2016/17:UU1y Hybridhot Till försvarsutskottet Försvarsutskottet beslutade vid sitt sammanträde den 27 september 2016 att ge utrikesutskottet tillfälle att yttra sig över kommissionens
Läs merLunds universitet Statsvetenskapliga institutionen Handledare: Ted Svensson. R2P vs. Suveränitet
Lunds universitet Statsvetenskapliga institutionen STVK01 HT14 Handledare: Ted Svensson R2P vs. Suveränitet En jämförande fallstudie av argumentationen inför interventionerna i Kosovo och Libyen Madeleine
Läs merKRIG OCH DESS ORSAKER.
KRIG OCH DESS ORSAKER. 1. Vad är krig? Olika definitioner. 1.1 Folkrätten kräver egentligen en krigsförklaring från en stat emot en annan för att kunna tala om att Krigstillstånd råder. 1.1.a FN och folkrätten
Läs mer