Tandvårdsrädsla hos ensamkommande barn i Malmö och närliggande kommuner Är ensamkommande barn mer tandvårdsrädda än svenskfödda?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tandvårdsrädsla hos ensamkommande barn i Malmö och närliggande kommuner Är ensamkommande barn mer tandvårdsrädda än svenskfödda?"

Transkript

1 Tandvårdsrädsla hos ensamkommande barn i Malmö och närliggande kommuner Är ensamkommande barn mer tandvårdsrädda än svenskfödda? Jessica Günther Sara Latomanski Handledare: Lena Irwe Eva Olofsson Examensarbete (15 hp) Påbyggnadsprogram för tandhygienister i Oral hälsa Maj, 2012 Malmö högskola Odontologiska fakulteten Malmö

2 Sammanfattning Syfte: Att undersöka om en grupp ensamkommande barn i Malmö och närliggande kommuner har någon tidigare erfarenhet av tandvård samt om de är mer tandvårdsrädda än svenska barn. Syftet är även att ta reda på hur de upplever sin orala hälsa och om de har några besvär från tänderna eller munnen. Material och metod: Studien är en pilotstudie där empirisk data insamlats genom semistrukturerade intervjuer och CFSS-DS frågeformulär. Frågeformuläret bestod av 15 frågor om individens rädsla inför och under ett tandvårdsbesök. Varje fråga kunde ge poäng mellan 1 (inte alls rädd) till 5 (livrädd). CFSS-DS har ett poängintervall mellan 15 till 75, poäng som var lika med, eller översteg 38 utgjorde gränsen för tandvårdsrädsla. Undersökningsmaterialet utgjordes av 21 ensamkommande barn, samtliga var pojkar i åldrarna 15 till 19 år. Resultat: 20 pojkar (95 procent) hade tidigare erfarenhet av tandvård och fem pojkar (25 procent) var tandvårdsrädda. 14 deltagare (67 procent) upplevde att deras orala hälsa var bra och sju deltagare (33 procent) upplevde den som dålig. Tio pojkar (48 procent) hade besvär från tänderna eller munnen. Medelvärdet på CFSS-DS var 31,1 poäng. Slutsats: Förekomsten av tandvårdsrädsla hos de ensamkommande pojkarna kan jämföras med svenska pojkar i samma ålder, som remitterats till en specialistklinik för barn- och ungdomstandvård, där medelvärdet på CFSS-DS poängen var likvärdiga. Resultatet baseras på ett litet material, men ger ändå en fingervisning om att tandvårdsrädsla är vanligt hos ensamkommande barn, vilket har betydelse för omhändertagandet i tandvården. Det behövs vidare forskning inom detta område. Nyckelord: Ensamkommande barn, tandvårdsrädsla, CFSS-DS 2

3 Innehållsförteckning INTRODUKTION Bakgrund 4 4 SYFTE OCH HYPOTES Syfte Hypotes MATERIAL OCH METOD Material Metod Information och samtycke till studien Inledande intervjufrågor Frågeformulär RESULTAT 8 DISKUSSION Materialdiskussion Metoddiskussion ACKNOWLEDGEMENT 13 SLUTSATS 13 REFERENSER 14 BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga

4 Introduktion Det är känt att barn till utlandsfödda har sämre tandhälsa än svenska barn, däremot finns det endast lite forskat om tandvårdsrädsla hos just denna grupp. Det finns ett flertal studier gjorda där tandvårdsrädsla hos svenska barn och ungdomar undersökts. Vi har inte kunnat hitta några liknande studier för asylsökande och ensamkommande barn. Med denna studie hoppas vi kunna bidra till att öka förståelsen hos tandvårdspersonal, vad gäller tandvårdsrädsla och tidigare erfarenheter av tandvård hos denna grupp. Med barn avses i denna studie individer upp till 19 år, eftersom man inom tandvården i Region Skåne räknas som barn till och med det år man fyller 19. Bakgrund Så sent som den 27:e mars i år kunde man i Sydsvenska Dagbladet läsa att Sverige var det femte största mottagarlandet av i-världen för asylsökande. År 2011 tog Sverige emot asylsökningar. (1) Sverige är även det största mottagarlandet i Europa av ensamkommande flyktingbarn från Afghanistan. (2) När ensamkommande barn anländer till Sverige erbjuds barnet först ett tillfälligt boende, detta kallas transitboende. (3) Eftersom ensamkommande barn i regel saknar vårdnadshavare, tilldelas han eller hon en god man. Under år 2011 sökte totalt 9699 barn asyl i Sverige, av dessa var 2657 ensamkommande. Med ensamkommande barn avses en person under 18 år som emigrerat och ansökt om asyl utan sina föräldrar eller annan legal vårdnadshavare.(4) Andelen ensamkommande barn har under några år ökat från två till tio procent av det totala antalet asylsökande i Sverige.(3) Majoriteten av dessa var år 2011 pojkar mellan 13 och 15 år (764 barn) och 16 till 17 år (1370 barn). För ensamkommande flickor i motsvarande ålder sökte 113 respektive 206 om asyl samma år. De flesta av de ensamkommande barnen var flyktingar från Afghanistan (1693 barn) och från Somalia (251 barn). (4) Av ensamkommande barn fick 88 procent från Afghanistan och 82 procent från Somalia beviljat uppehållstillstånd år (5) Vanliga orsaker till att ensamkommande barn söker asyl i Sverige är för att de är i behov av skydd, då förföljelse i hemlandet på grund av åsikt, språk, folkgrupp, religion, kön eller liknande är vanligt. (5) I Skåne län tog vi under år 2011 emot 235 ensamkommande barn (0-17 år), 50 av dessa togs emot av Malmö kommun. (6) Många av de somalier som söker asyl i Sverige har blivit utsatta för rån, våld eller andra trakasserier i hemlandet. (7) I Afghanistan 4

5 har stabiliteten i landet under de senaste åren försämrats och myndigheter kan inte längre ge sina invånare något effektivt skydd mot förföljelse eller övergrepp. (8) Som asylsökande är man barn till den dag man fyller 18 år och har man fått permanent uppehållstillstånd gäller avgiftsfri och fullständig tandvård till och med det år man fyller 19 år. Dessa barn ska på bästa sätt erbjudas den tandvård de behöver, för att på både lång och kort sikt, bibehålla eller uppnå god tandhälsa på samma nivå som barn födda och uppvuxna i Sverige. Individer som inte har svenska som sitt modersmål har rätt till tolk i samband med tandbehandling. (9) Av olika undersökningar som gjorts har man kunnat se att asylsökande barn och vuxna generellt har sämre tandhälsa än svenskfödda och att det finns ett uppdämt behov av tandvård hos denna grupp individer. Det rör sig framförallt om akuta besvär på grund av tandvärk, tappade fyllningar eller värk från tuggmuskulatur och käkleder. (3) Barn med flykting- och invandrarbakgrund ställer särskilda krav på tandvårdspersonal. Språksvårigheter gör det oftast nödvändigt att arbeta med tolk. Har barnet dessutom upplevt krig, tortyr och familjekriser i samband med flykt, kan dessa erfarenheter ha inverkan på barnets upplevelse av smärta vid tandbehandling. I många fall är tandhälsan dålig, vilket ytterligare komplicerar omhändertagandet. (10) Syfte och hypotes Syfte Syftet med studien är att undersöka om en grupp ensamkommande barn i Malmö och närliggande kommuner har någon tidigare erfarenhet av tandvård samt om de är mer tandvårdsrädda än svenska barn. Tanken är även att ta reda på hur de upplever sin orala hälsa och om de har några besvär från tänderna eller munnen. Hypotes Ensamkommande barn är mer tandvårdsrädda än svenska barn. 5

6 Material och metod Studien avser att i Malmö och närliggande kommuner undersöka om ensamkommande flyktingbarn i åldrarna 15 till 19 år är tandvårdsrädda och om de har någon tidigare erfarenhet av tandvård. Studien är en pilotstudie, innehållande en semistrukturerad intervju och ett frågeformulär med vilken empirisk data insamlas. En semistrukturerad intervjumetod innebär att det lämnas utrymme för den intervjuade att tala relativt fritt, samtidigt som undersökningsledaren har kontroll och kan styra samtalet. (11) Material För att kunna informera barnen om deras rättigheter gällande tandvård och få en god täckning för det aktuella området och olika bakgrundsfaktorer gällande flyktingsituationen i Sverige, har sökningar gjorts på Migrationsverket, Regeringskansliet, FN, Malmö Kommun och WHO Collaborating Centre (Oral Health Country/Area Profile Project) via Malmö University. För att kunna jämföra resultatet med svenska barn kommer Gunilla Klingbergs undersökning Dental fear and behavior management problems in children från 1995 att användas. Studien kommer även att använda sig av Annika Gustafsson studie Child dental fear as measured with the CFSS-DS; the impact of referral status and type of informant (child vs. parent) från år 2010 som undersökt tandvårdsrädsla hos lite äldre barn och ungdomar. Studien kommer dessutom att ta del av material från Erna Zelmins statliga utredning från 2011 "Vård efter behov och på lika villkor - en mänsklig rättighet". Litteratursökning har även gjorts i databaserna PubMed och Google Scholar. Samtliga sökningar gjordes utan några valda avgränsningar, dock skrivna på engelska. Söktermer och sökkombinationer som användes var Dental anxiety children, Dental fear immigrants, Dental anxiety CFSS-DS och unaccompanied children dental fear i PubMed. I Google Scholar söktes på CFSS-DS. Sökningar i databaserna gav inget användbart material för studien. Idag finns det fem transitboenden i kommunens regi som tar emot asylsökande barn och erbjuder dessa ett tillfälligt boende. Malmö stad har även tecknat avtal med privata aktörer som driver transit- och PUT (Permanent Uppehållstillstånd) - boende främst i Skåne och Stockholms län. Materialinsamlingen kommer därmed att ske på olika transitboende i Skåne i samarbete med Malmö kommun, Attendo och Aleris Ungplan. Preliminär kontakt etablerades med verksamhetschefer på Västra Hamnen PUT-boende, Hököpinge transit, Yddinge transit, Blinkarp transit, Mariesten transit, Erikslust PUT-boende, Vellinge PUT-boende, Fyren PUTboende och Bromölla asyl- och PUT-boende. Verksamhetscheferna fick skriva under en tillståndsbilaga (bilaga 1) där medgivande gavs att genomföra undersökningen. Verksamhetscheferna informerade därefter sin personal på respektive boende om studien, 6

7 barnen tillfrågades om intresse att delta. Vi har därefter haft regelbunden mail-, och telefonkontakt med personalen på boendena. I enlighet med lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor söktes och erhölls etiskt tillstånd från Odontologiska fakultetens etiknämnd. Efter att den etiska prövningen granskats och godkänts togs åter igen kontakt med de olika boendena. Kontaktpersonen tillfrågades om hur många barn som ville delta och vilka språk de talade. Personalen ombads ta kontakt med barnens goda män (för de som var minderåriga) för att få medgivande till deltagandet. Kontaktpersonen fick via mail ta del av en informationsbilaga och en samtyckesbilaga (bilaga 2 och 3). Informationsbilagan var utformad som ett brev med information om studien, som deltagarna och deras goda män skulle ta del av inför intervjuerna. Barnen och deras gode män ombads att genom underskrift av samtyckesbilagan ge sitt medgivande till deltagandet. Efter att medgivande getts till deltagande i studien, planerades med hjälp av personalen ett intervjuschema med barnen. För de deltagare som var i behov av tolk vid intervjutillfället, bokades antingen en auktoriserad telefon-, eller kontakttolk (närvarande tolk på plats) genom Språkservice. Bidrag som skulle täcka kostnader för tolk söktes och beviljades av Odontologiska fakultetens grundutbildningsnämnd. Metod Information och samtycke till studien Innan intervjun påbörjades lästes informationsbilagan upp och kompletterande muntlig information om studien gavs till deltagaren. Var deltagarens svenskkunskaper begränsade, användes professionell tolk under hela intervjun. Vidare informerades om att studien var frivillig och när som helst kunde avbrytas utan närmare förklaring. Deltagaren informerades om att enkäterna var kodade och att denna kodlista förstörs samtidigt som studien kommer att avslutas och att kodlistan skulle vara inlåst och under studiens gång endast tillgänglig för undersökarna. Barnen intervjuades enskilt på respektive boenden och intervjuerna genomfördes under cirka minuter. Den semistrukturerade intervjun inleddes med tre frågor (se nedan). Hade den deltagande erfarenhet av tandvård ombads han fylla i ett frågeformulär, kallat CFSS-DS (bilaga 4). Allt insamlat material, samt information om deltagarnas identitet kommer att behandlas konfidentiellt. 7

8 Inledande intervjufrågor Den semistrukturerade intervjun inleddes med tre frågor till samtliga deltagare. 1. Har du någon erfarenhet av tandvård från ditt hemland? från Sverige? 2. Hur uppfattar du själv att din orala hälsa är? 3. Har du just nu besvär från munhålan eller tänderna? Frågeformulär Studien använder sig av ett färdigkonstruerat frågeformulär som är vanligt i studier där man vill mäta tandvårdsrädsla hos barn och heter Children s Fear Survey Schedule - Dental Subscale (CFSS-DS) (bilaga 4). CFSS-DS (Cuthbert and Melamed, 1982) är en psykometrisk metod som mäter tandvårdsrädsla hos barn och innehåller15 frågor/situationer om individens rädsla inför och under ett tandvårdsbesök. Varje fråga eller situation kan ge poäng mellan 1 (inte alls rädd) till 5 (livrädd). CFSS-DS har ett poängintervall mellan 15 till 75, och poäng som är lika med, eller överstiger 38 har kunnat associeras med tandvårdsrädsla i studier gjorda på svenska barn. Poäng lika med, eller som överstiger 38 anses därför i denna studie utgöra gränsen för tandvårdsrädsla. Den svenska versionen av CFSS-DS har visat goda resultat avseende både tillförlitlighet och giltighet. (12) Resultat Av de nio boende som kontaktades kunde intervjuer genomföras på fyra PUT-, asyl- och transitboenden. Samtliga nio boende tog endast emot ensamkommande pojkar. Eftersökning visade att det endast fanns ett fåtal boenden för ensamkommande flickor i Sverige. Därmed fanns inget underlag för att kunna genomföra liknande intervjuer med flickor. Personalen på boendena frågade ganska omgående samtliga barn om de ville delta i studien och meddelade därefter hur många som var intresserade. När den etiska prövningen godkänts och intervjuerna kunde börja planeras in, hade många av de intresserade barnen hunnit flytta till något annat boende, ändra sig angående sin medverkan, eller hann intervjuerna inte genomföras innan studiens deadline. I studien var samtliga deltagare pojkar i åldrarna 15 till 19 år. 19 pojkar (90 procent) var från Afghanistan och två pojkar (tio procent) var från Somalia. För 11 deltagare (52 procent) användes tolk vid intervjun. Av de 21 individer som ingick i studien hade 20 stycken (95 procent) tidigare erfarenhet av tandvård i antingen hemlandet eller i Sverige. Fem deltagare (24 procent) hade tidigare erfarenhet av tandvård från sitt hemland. 8

9 14 pojkar (67 procent) upplevde att deras orala hälsa var bra och sju pojkar (33 procent) upplevde den som dålig. Tio deltagare (48 procent) ansåg sig, när intervjuerna ägde rum, ha besvär från munhålan eller tänderna. En del av de pojkar som intervjuades uppgav att de hade besvär med huvudvärk, tandgnissling eller värk från käkleder och tuggmuskulatur när de vaknade på morgonen. Vissa av pojkarna tyckte att det var ett vanligt fenomen när de haft farliga drömmar och några tyckte att det avtagit under tiden i Sverige. Blödande tandkött uppgavs ofta som besvär. De 20 pojkar med tidigare erfarenhet av tandvård kunde besvara CFSS-DS enkäten (bilaga 4). 15 deltagare (71 procent) hade erfarenhet av samtliga 15 situationer som enkäten innehöll och kunde därmed svara på alla frågor. Tabell 1. CFSS-DS poäng enligt ålder och kön. Genomsnittlig CFSS-DS poäng Kön ålder (år) n Medelvärde SD Totalt pojkar 16, ,1 11,3 flickor Det totala medelvärdet för CFSS-DS var 31,1 poäng (SD 11,3; intervall 15-51). Fem barn (25 procent) hade poäng lika med eller som översteg 38 och räknas därmed som tandvårdsrädda. Majoriteten av de barn som hade erfarenhet av tandvård från sitt hemland var inte tandvårdsrädda. Av intervjuerna framgick att majoriteten av deltagarna kände till att de hade rätt till fri tandvård på samma villkor som svenskfödda barn, men endast några få kände till åldersgränsen. Av personalen på boendet fick de flesta deltagarna för första gången information om rättigheten till fri tandvård. Personalen såg också i regel till att ett besök hos en tandläkare eller tandhygienist bokades in. I enstaka fall hade rättigheterna om fri tandvård delgetts av god man eller av sjukvårdspersonal. Flertalet av de barn som intervjuades berättade att det fanns tolk närvarande vid första tandvårdsbesöket. Behövdes kompletterande tandvårdsbesök efter undersökningen eller akutbesöket för exempelvis fyllnadsterapi eller depuration, fick pojkarna i flera fall all information om planerad behandling vid första besöket. Vid nästkommande besök fanns för flera av pojkarna ingen tolk närvarande. Flera av dessa pojkar hade varit i Sverige i några månader vid detta tillfälle och kunde ingen svenska. För några av pojkarna hade detta ingen betydelse, men majoriteten önskade att det hade funnits tolk närvarande vid samtliga tandvårdsbesök tills de förstod det svenska språket. En pojke berättade att det kändes stressande när tandläkaren ställde frågor som han inte kunde svara på, eftersom han inte förstod vad tandläkaren sa. Detta gjorde honom rädd inför vad 9

10 som skulle hända härnäst. En annan deltagare berättade att han blev väldigt rädd när tandvårdspersonal rörde eller tog i honom. En pojke berättade att han kände sig mest trygg om tandläkaren var svensk. Var tandläkaren från ett grannland som hans hemland varit i konflikt med, kände pojken rädsla för att tandläkaren inte skulle bry sig om hans känslor. En annan pojke, som var väldigt tandvårdsrädd, berättade att han skakade när han såg sprutor och att rädslan var som störst när han inte hade kontroll över situationen. Några deltagare berättade att de hade haft ont i sina tänder i hemlandet, men trots detta inte uppsökt tandvården. De flesta kom från en by där det inte fanns någon tandläkare, vilket ledde till att tänder extraherades av människor utan tandläkarutbildning. Extraktion var det vanligaste behandlingsalternativet om man hade ont i tänderna och det var dyrt. En pojke berättade om hur livskvalitén avsevärt försämrades när man hade tandvärk och att man då knappt ville leva. Diskussion Som ensamkommande barn befinner man sig i en utsatt situation och kan tycka det känns påfrestande när främmande människor kommer och ställer frågor. Att vara i en situation och inte förstå vad motparten säger eller frågar om kan vara ett stressmoment. Samtidigt kan det vara en positiv situation för barnet att någon utifrån uppmärksammar deras situation och eventuella tandvårdsbehov. Det var positivt att majoriteten av barnen kände till att de hade rätt till fri tandvård. Det hade varit bra om de också hade fått information om åldersgränsen, då många verkade vara ovetande om detta. Av personal på de olika boendena har det framgått att kontakten med folktandvårdskliniker för pojkarna har fungerat bra. Det visade sig att tandbehandlingar ofta skedde utan närvaro av tolk, trots att pojkarna vid dessa tillfällen inte behärskade det svenska språket. Detta kan ha medfört att dessa barn känner sig mer utsatta än vad de redan är. Att professionell tolk ska närvara vid tandvårdsbesök där patienten och vårdgivaren inte kan kommunicera, ser vi som en självklarhet. Detta måste fungera för att tandvården ska ske på lika villkor för alla individer och samtidigt vara patientsäker. Cirka två tredjedelar av pojkarna upplevde sin orala hälsa som bra, samtidigt uppgav närmare hälften att de hade besvär från tänderna eller munhålan. Det är svårt att säga varför det blir så motsägande. Kanske har man olika uppfattning om vad oral hälsa är. För dessa barn kanske god tuggfunktion och frånvaro av tandvärk anses som god oral hälsa, trots besvär av ilningar, tandpressning eller besvär efter nygjord lagning. Kanske spelar tidigare livserfarenhet och kulturella skillnader en stor roll för hur man besvarar dessa två frågor. I en studie av Gunilla Klingberg undersöktes tandvårdsrädsla hos 4,505 svenska barn mellan fyra till sex respektive nio till 11 år. Klingberg påvisade i sin studie ett positivt samband mellan generell rädsla och tandvårdsrädsla, vilket innebar att de barn som visade sig ha en 10

11 uttalad generell rädsla också hade högre poäng på CFSS-DS. I studien var 6,7 procent av barnen tandvårdsrädda och medelvärden på CFSS-DS var 24,7 poäng för barnen mellan fyra och sex år respektive 21,6 poäng för barnen mellan nio och 11 år. (12) I studien av Annika Gustafsson, var medelvärdet på CFSS-DS hos 13 till 19 åriga svenska pojkar, som remitterats till specialistavdelningen för barn- och ungdomstandvård, på 34,2 poäng. För en referensgrupp från allmäntandvården låg medelvärdet för pojkar i samma åldersgrupp på 22,0 poäng. (13) Genomsnittsåldern för de ensamkommande barnen var 16,9 år vilket motsvarar åldern för pojkarna i Gustafssons studie, vilket gör studierna lämpliga att jämföra. Standardavvikelsen i Klingbergs studie låg på 9,0 för barn mellan fyra och sex år och 6,7 för barn mellan nio och 11 år. I Gustafssons studie låg standardavvikelsen för pojkar mellan 13 och 19 år på 9,2. För de ensamkommande barnen låg motsvarande siffra på 11,3. Standardavvikelsen är hög, men samtidigt likvärdig med Gustafssons studie för pojkar i motsvarande ålder. Fem deltagare (25 procent) av de ensamkommande barnen var tandvårdsrädda. Detta tyder på att tandvårdsrädslan hos ensamkommande barn från Afghanistan och Somalia är mer uttalad än hos svenska barn. Medelvärdet på CFSS-DS för denna studie var 31,1, vilket är något lägre än för de pojkar i Gustafssons studie som remitterats, men samtidigt betydligt högre än för referensgruppen från allmäntandvården. Av de ensamkommande barnen hade fem deltagare (24 procent) erfarenhet av tandvård från sitt hemland, men ingen av dessa var tandvårdsrädda. De flesta av deltagarna hade besökt tandläkaren några gånger i Sverige. Det är svårt att avgöra om denna tandvårdsrädsla grundar sig i tandvårdsbesöken i Sverige, eller om det rent av kan bero på att dessa barn bär på en större generell rädsla. Att ta reda på detta var inte syftet med studien och för att undersöka detta samband krävs vidare forskning. Materialdiskussion Samtliga deltagare i studien var pojkar. Önskvärt hade varit att undersöka tidigare erfarenhet av tandvård och tandvårdsrädsla hos både pojkar och flickor för att kunna göra en bättre jämförelse med andra studier samt även för att undersöka eventuella skillnader mellan de olika könen. Undersökningsmaterialet utgjordes av 21 pojkar i åldrarna 15 till 19 år, vilket betyder att det är ett relativt litet material som slutsatserna dras ifrån. Det fanns lite material publicerat som var relevant för studien, och det behövs vidare forskning för att kunna stärka resultatet. Metoddiskussion Hade vi gjort om studien hade vi föredragit att åka ut till boendena tillsammans med tolk och presentera oss själva samt syftet med studien för barnen och personalen. På detta sätt tror vi att fler barn hade velat medverka. Vi misstänker att det var oklart för många barn vad studien egentligen syftade till innan intervjun väl påbörjades. Vi fick också en känsla av att många av 11

12 de ensamkommande barnen som tackade nej var ovilliga att prata om sin asylprocess. Hade informationen om studiens syfte varit tydligare, tror vi att intresset att delta hade varit större. Detta hade dock inneburit en större kostnad, både vad gäller tolk och resa, och hade dessutom krävt mycket tid. Ett annat bra sätt hade varit att åka ut till boendet med tolk när så många barn som möjligt var där. Då hade intervjun antagligen inte känts som ett jobbigt moment, där pojkarna behövde anpassa sig efter en bestämd tidpunkt. Det går inte att utesluta att de barn som tackade nej till att delta i studien, gjorde det på grund av en uttalad tandvårdsrädsla. Om detta var fallet, kan det ha påverkat medelvärdet på CFSS-DS. Vid två intervjutillfällen (nio deltagare) fick telefontolk anlitas. Intervjuerna tog längre tid eftersom vi fick upprepa svarsalternativen ett flertal gånger så att både tolken och svarspersonen uppfattade de olika svarsalternativen i enkäten. Om vi hade gjort om studien hade vi valt att uteslutande använda oss av en kontakttolk vid samtliga intervjuer för att undvika missförstånd, framför allt vid enkätundersökningen. Att inte kunna använda sig av direkt kommunikation vid en intervju har sina nackdelar gällande deltagarens svar. Att frågor och svar i en intervjusituation, går genom en tolk, kan ha en negativ effekt på deltagarens svar. Det kan medföra att frågor och svar kan missuppfattas från tre håll och tolkas olika. Under varje intervjutillfälle satt vi som undersökningsledare bredvid det barn som skulle besvara frågeformuläret. Fanns kontakttolk på plats innebar det att ytterligare en person var närvarande i rummet. Denna situation skulle i sig kunna vara ett stressmoment och eventuellt kunna påverka deltagarens svar. Hos vissa pojkar fick vi en känsla av att de egentligen var räddare än vad resultatet i enkäten visar. Detta kan eventuellt bero på vår närvaro vid ifyllandet av frågeformuläret. Som tidigare nämnts hade 15 deltagare (71 procent) tillräckligt med erfarenhet för att kunna besvara samtliga 15 enkätfrågor på CFSS-DS. För resterande barn, där svar saknades på en eller flera enkätfrågor, fick ett medelvärde räknas ut och användas för de frågor som inte kunde besvaras så att en totalpoäng för CFSS-DS ändå kunde fastställas. Detta är en svaghet med enkäten och hade samtliga deltagare kunnat besvara alla 15 frågor eller situationer hade resultatet troligtvis varit mer verklighetstroget. Det var främst två frågor som deltagarna hade svår att besvara. Dessa var hur rädd är du när tandläkaren borrar i din tand, samt hur rädd är du när någon gör rent eller fluorlackar dina tänder. Detta kan bero på att fluorlackning är ett moment som troligtvis är ovanligt i Afghanistan och Somalia. Enligt Klingberg är borrning något som många generellt är mycket rädda för. (12) Att just denna fråga fick ersättas med ett medelvärde kan ha påverkat CFSS-DS poängen. Vår teori är att om samtliga pojkar hade haft erfarenhet av alla 15 situationer, hade vi i studien fått ett något högre procenttal av antalet tandvårdsrädda. 12

13 Acknowledgement Stort tack till alla pojkar som ställt upp och deltagit i denna studie. Tack till all personal på de olika boendena för det varma och trevliga bemötandet vi fick och som ställt upp för oss under projektets gång. Tack till Colgate, Flux och TePe för sponsring med munvårdsprodukter till barnen. Stort tack till våra handledare Lena Irwe och Eva Olofsson för deras tålamod och uppmuntran under arbetets gång. Tack Grundutbildningsnämnden för deras hjälp med tolkbidrag. Slutligen tack till Katarina Wretlind och Carin Klefbom, som ställt upp som resurspersoner under projektets gång. Slutsats I studien undersöktes tandvårdsrädsla hos 21 ensamkommande barn i åldrarna 15 till 19 år, på olika asyl-, transit- och PUT-boende i Malmö och närliggande kommuner. Samtliga barn var pojkar och fem av dessa (25 procent) uppvisade tandvårdsrädsla enligt CFSS-DS. Av svenska barn i åldrarna fyra till 11 år har det tidigare visats att 6,7 procent är tandvårdsrädda. För de ensamkommande barnen i denna studie var medelvärdet på CFSS-DS 31,1 poäng. Detta kan jämföras med en svensk studie på pojkar i åldrarna 13 till 19 år, som remitterats till en specialistavdelning för barn- och ungdomstandvård, där medelvärdet på CFSS-DS var 34,2 poäng. I samma studie hade en referensgrupp på pojkar i samma ålder, inom allmäntandvården, ett medelvärde på 22,0 poäng. Slutsatsen som kan dras av detta, är att ensamkommande barn från Afghanistan och Somalia är mer tandvårdsrädda än svenska pojkar i samma ålder hos allmäntandvården, och ungefär lika tandvårdsrädda som de pojkar som remitterats till specialistavdelningen. 20 deltagare (95 procent) hade tidigare erfarenhet av tandvård, 14 deltagare (67 procent) upplevde sin orala hälsa som god, samtidigt som tio deltagare (48 procent) uppgav att de vid intervjutillfället hade besvär från tänderna eller munhålan. Resultatet baseras på ett litet material, men ger ändå en fingervisning om att tandvårdsrädsla är vanligt hos ensamkommande barn, vilket har betydelse för omhändertagandet i tandvården. Det behövs vidare forskning inom detta område för att kunna ge ett optimalt och patientsäkert omhändertagande i tandvården. 13

14 Referenser 1. Sydsvenskan. Färre söker asyl. (Elektronisk) ( ) Tillgänglig: Migrationsverket. Verksamhets och kostnadsprognos. (Elektronisk) ( ). Tillgänglig: ionsverkets+verksamhets+och+kostnadsprognos+22+februari+2012.pdf Sverige. Utredningen om vård för papperslösa m.fl.. Vård efter behov och på lika villkor: en mänsklig rättighet : betänkande. Stockholm: Fritze; Tillgänglig: 4. Migrationsverket. Asylsökande (Elektronisk) ( ) Tillgänglig: C3%B6kande Asylumseekers+2011.pdf Migrationsverket. Avgjorda asylärenden Migrationsverket helåret (Elektronisk) ( ). Tillgänglig: orda+asyl%c3%a4renden asylum+decisions+2011.pdf Migrationsverket. Kommunmottagna personer enligt ersättningsförordningen (Elektronisk) ( ). Tillgänglig: unmottagna+personer+enligt+ers%c3%a4ttningsf%c3%b6rordningen+hel%c3%a5 ret+2011.pdf Migrationsverket. Varför söker somalier skydd i Sverige? (Elektronisk) ( ) Tillgänglig: Migrationsverket. Ny bedömning av situationen i Afghanistan (Elektronisk) ( ) Tillgänglig: Region Skåne, Tandvårdsnämndens kansli. Tandvård för asylsökande (Elektronisk) Tillgänglig: ande_o_gomda_2008.pdf

15 10. Hallonsten A-L, Klingberg G, Schröder U. Barn som vägrar tandbehandling. Tandläkartidningen 1998;2: (Elektronisk) Tillgänglig: 11. Qualitative Research Guidelines Project. Semi-structured interviews. (Elektronisk) Tillgänglig: Klingberg G. Dental fear and behavior management problems in children: a study of measurement, prevalence, concomitant factors, and clinical effects [dissertation]. Stockholm: Swedish dental journal; Gustafsson A. Dental behaviour management problems among children and adolescents - a matter of understanding?: studies on dental fear, personal characteristics and psychosocial cincomitants [dissertation]. Göteborg: Institute of Odontology at Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg;

16 Bilagor Bilaga 1 Formulär Tillståndsbilaga Projektets titel: Tandvårdsrädsla hos ensamkommande barn i Malmö och närliggande kommuner. Studentansvariga: Sara Latomanski Jessica Günther Datum: Studerar vid Malmö högskola, Odontologiska fakulteten, Malmö, Tfn Utbildning: Påbyggnadsprogrammet för tandhygienister Nivå: kandidatexmanen Härmed ger jag följande student/er vid Malmö högskola tillstånd att genomföra ovanstående undersökning i min verksamhet. Namn: Verksamhetschef/motsvarande vid: Datum: Underskrift: Namnförtydligande: 16

17 Bilaga 2 Informationsbilaga Informationsbrev inför deltagande i studie Tandvårdsrädsla hos en grupp ensamkommande barn i Malmö och närliggande kommuner Vi är två legitimerade tandhygienister som studerar påbyggnadsprogrammet på tandhygienistutbildningen på Malmö Högskola. Vi är intresserade av att höra mer om hur Du känner inför och under ett tandvårdsbesök. Under denna termin kommer vi att genomföra en studie, som kommer att utföras genom enkät/intervju på det boende där Du befinner dig. Vid behov kommer vi att ta hjälp av en tolk. Syftet med studien är att belysa ensamkommande barns eget upplevda tandvårdsbehov samt eventuella tandvårdsrädsla. Med denna kunskap kan man bidra till att öka förståelsen hos tandvårdspersonal och på så sätt skapa ett bättre bemötande och en tryggare behandlingsmiljö. Idag vet man väldigt lite om detta. Vi tycker att det är viktigt att uppmärksamma ensamkommande barns situation och känslor inför ett tandvårdsbesök. Vi kommer till Dig för att genomföra intervjun. Den kommer att omfatta mellan 15 till 20 frågor. Frågorna är bestämda på förhand och intervjun tar cirka minuter. Du behöver inte förbereda Dig på något vis. Deltagandet är frivilligt och du kan när som helst välja att avbryta. Insamlat material kommer endast att vara tillgängligt för oss som utför studien och kommer att förstöras efter studiens genomförande. Om Du deltar kommer Du att få en kod och denna kommer att användas vid all vidare bearbetning av data. Koderna är bara tillgängliga för undersökningsledarna och kommer vara inlåsta under studiens gång. Koderna kommer ej kunna kopplas till Dig som person. Härmed tillfrågas Du om deltagande i studien och vi är mycket tacksamma om Du vill medverka. Vid eventuella frågor går det bra att kontakta oss eller våra handledare på nedanstående telefonnummer. Med vänliga hälsningar Jessica Günther Sara Latomanski Lena Irwe Eva Olofsson Student Student Handledare Handledare Odontologiska fakulteten, Malmö. Tfn

18 Bilaga 3 Samtyckesbilaga Tandvårdsrädsla hos en grupp ensamkommande barn i Malmö och närliggande kommuner. Jag har muntligen informerats om studien och tagit del av bifogad skriftlig information. Jag är medveten om att mitt deltagande är frivilligt och att jag när som helst och utan närmare förklaring kan avbryta mitt deltagande. Jag lämnar härmed mitt samtycke till att delta i ovanstående undersökning: Datum: Datum: Deltagarens underskrift: God mans underskrift: Undersökningsledare: Studenter på påbyggnadsprogrammet för tandhygienister Jessica Günther Sara Latomanski Malmö Högskola, Odontologiska fakulteten, Malmö. Tfn:

19 Bilaga 4 CFSS- DS frågeformulär 19

TANDHÄLSOUNDERSÖKNING FÖR ASYLSÖKANDE/NYANLÄNDA INVANDRARBARN 0-19 ÅR

TANDHÄLSOUNDERSÖKNING FÖR ASYLSÖKANDE/NYANLÄNDA INVANDRARBARN 0-19 ÅR 20110120/kp Sida 1 av 5 TANDHÄLSOUNDERSÖKNING FÖR ASYLSÖKANDE/NYANLÄNDA INVANDRARBARN 0-19 ÅR Barn har i enlighet med FN:s Barnkonvention 1989, Artikel 24, rätt till hälso -sjuk och tandvård. Barn med

Läs mer

Tandvård till kvinnor som utsatts för sexuell tortyr.

Tandvård till kvinnor som utsatts för sexuell tortyr. Redovisning 001207 av projektet: Tandvård till kvinnor som utsatts för sexuell tortyr. Pia Lif Bimer, tandläkare Folktandvården Huddinge sjukhus. Bakgrund: Många är de flyktingar som kommer till Sverige

Läs mer

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län. Vårt stora tack till alla som bidragit

Läs mer

Folktandvården Kronoberg - en del av det lilla landstinget med de stora möjligheterna

Folktandvården Kronoberg - en del av det lilla landstinget med de stora möjligheterna Folktandvården Kronoberg - en del av det lilla landstinget med de stora möjligheterna Innehållsförteckning 1 2 3 4 5 6 8 9 10 12 Vår verksamhetsidé och vision Med patienten i fokus Hur ofta ska man besöka

Läs mer

Behandling av extremt tandvårdsrädda patienter i Östergötland

Behandling av extremt tandvårdsrädda patienter i Östergötland Behandling av extremt tandvårdsrädda patienter i Östergötland Rapport 2013 Linköping mars 2013 Anna Ahlvin Sven Ordell Tandvårdsgruppen, Landstinget i Östergötland www.lio.se Sammanfattning Landstingen

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket. Januari 2013 Shirin Pettersson Henare Tel: 010-4855499 Teamledare på Mottagningsenheten i Borås shirin.petterssonhenare@migrationsver ket.se Migrationsverkets uppdrag Vi prövar ansökningar från de som

Läs mer

Asylsökanden och fattiga EU-migranter - perspektiv på regelverk och praktik. Svensk Samhällsodontologisk förening 20151001

Asylsökanden och fattiga EU-migranter - perspektiv på regelverk och praktik. Svensk Samhällsodontologisk förening 20151001 Asylsökanden och fattiga EU-migranter - perspektiv på regelverk och praktik Svensk Samhällsodontologisk förening 20151001 Vem är vi? Birgitta Gunnarsson, Folktandvården VG, verksamhetsutvecklare Gunnar

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132

Läs mer

Tandvård. 166 Tandvård Årsstatistik 2011 för Stockholms län och landsting

Tandvård. 166 Tandvård Årsstatistik 2011 för Stockholms län och landsting Tandvård Tandvårdslagen syftar till god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Landstingen skall enligt lagen planera all tandvård inom landstingsområdet, även den tandvård som

Läs mer

Tandvård. 168 Tandvård Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting

Tandvård. 168 Tandvård Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting 7 Tandvård Tandvård Tandvårdslagen syftar till god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Landstingen skall enligt lagen planera all tandvård inom landstingsområdet, även den

Läs mer

Personlighet och omgivningsfaktorer samverkar med tandvårdsrädsla

Personlighet och omgivningsfaktorer samverkar med tandvårdsrädsla vetenskap kajsa henning & abrahamsson klinik kajsa henning abrahamsson kajsa henning abrahamsson, odont dr, fil mag psykologi, leg tandhygienist, Avdelningen för endodonti & oral diagnostik, Odontologiska

Läs mer

BILAGA 1. FRÅGEFORMULÄR gällande skolelevers datorvanor (åk 3-9) 1. Kön Pojke Flicka. 2. Årskurs

BILAGA 1. FRÅGEFORMULÄR gällande skolelevers datorvanor (åk 3-9) 1. Kön Pojke Flicka. 2. Årskurs BILAGA 1. FRÅGEFORMULÄR gällande skolelevers datorvanor (åk 3-9) 1. Kön Pojke Flicka 2. Årskurs Kryssa för endast ett svarsalternativ per fråga om inget annat nämns! 3. Hur länge sitter du vid datorn i

Läs mer

MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år

MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år Första kontakten med tandvården Det lilla barnets första kontakt med tandvården är av stor betydelse. Föräldrar och barn med en positiv inställning till tänder

Läs mer

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande Februari 2015 Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 14; Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse

Läs mer

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Kommunstyrelsen 2007-06-04 129 296 Arbets- och personalutskottet 2007-05-28 125 279 07.94 13 juniks17 Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Bilaga: Faktablad Migrationsverket Migrationsverket

Läs mer

Ensamkommande flyktingbarn

Ensamkommande flyktingbarn Ensamkommande flyktingbarn Ensamkommande flyktingbarn Malmö är sedan 2006 en av fyra mottagningskommuner för ensamkommande flyktingbarn i Sverige. De senaste åren har över 1400 ensamkommande flyktingbarn

Läs mer

Tandhälsodata 2008. Landstinget Gävleborg

Tandhälsodata 2008. Landstinget Gävleborg Tandhälsodata 2008 Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomstandvård Landstinget Gävleborgs Beställarenhet för Tandvård Upphandling och avtal Ledning och Verksamhetsstöd 2 Inledning Via insamlade uppgifter

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-03-11 Diarienummer: 1503-0369 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle

Läs mer

I skuggan av REVA Papperslösas hälsa och tillgång till sjukvård

I skuggan av REVA Papperslösas hälsa och tillgång till sjukvård I skuggan av REVA Papperslösas hälsa och tillgång till sjukvård Region skånes policy 2008 2011! Vuxna fd asylsökande, så kallade gömda, får rätt till omedelbar vård och vård/ tandvård som inte kan anstå,

Läs mer

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Kommunfullmäktige 2007 06 18 151 322 Kommunstyrelsen 2007 06 04 129 296 Arbets och personalutskottet 2007 05 28 125 279 Migrationsverket, Arbetsmarknadsförvaltningen, Invandrarservice, Socialförvaltningen,

Läs mer

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder?

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Kalmar: Det stora flertalet är i allmänhet nöjda med sina tänder (79%) och sina tänders utseende (76%). En andel på 21% är inte nöjda med

Läs mer

Enheten för Tandvård, Region Skåne 2013

Enheten för Tandvård, Region Skåne 2013 Tandvård för asylsökande Nedanstående information avser att klargöra regler kring den tandvård som enligt statliga och regionala direktiv ska erbjudas asylsökande individer. Alla asylsökande1, inklusive

Läs mer

Ensamkommande barn och ungdomar i Stockholms län

Ensamkommande barn och ungdomar i Stockholms län 2011-09-09 Ensamkommande barn och ungdomar i Stockholms län Enkätresultat januari 2011 Genomförd och sammanställd av arbetsgruppen socialtjänst och boende i projektet Ensamkommande barn i Stockholms län.

Läs mer

Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling. Smärta i vården. Smärta-definitioner. Smärta i tandvården.

Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling. Smärta i vården. Smärta-definitioner. Smärta i tandvården. Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling Spec Ortodonti Spec Pedodonti Marianne Bergius Avf för ortodonti och Mun-H-Center Göteborg Mun-H-Center Smärta i vården Smärta i tandvården

Läs mer

Inskolning vid autism

Inskolning vid autism Inskolning vid autism 1000 inlärning Flera delbesök på samma dag Pia Dornérus Koordinator/tandsköterska Individuellt anpassat Upphov Barntandvården Skövde Birgitta Andersson ViviAnn Olsson Anders Nordblom

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Flyktingar i Bergs kommun. www.berg.se

Flyktingar i Bergs kommun. www.berg.se Flyktingar i Bergs kommun www.berg.se Innehåll Hur och varför man invandrar Kvotflykting Asylflykting Ensamkommande 18+, Asylboende, Introduktionstiden, Boende Afghanistan, Eritrea, Irak, Somalia, Syrien

Läs mer

Inställningar till framtida tandvårdsbesök hos 19-åringar i Malmö stad

Inställningar till framtida tandvårdsbesök hos 19-åringar i Malmö stad Högskolan Kristianstad Institutionen för hälsovetenskaper Tandhygienistprogrammet 120 poäng TH8171 C-uppsats i Oral hälsa Nivå 41-60 poäng, 10 poäng Inställningar till framtida tandvårdsbesök hos 19-åringar

Läs mer

Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv

Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv Eva-Kristina Salameh och Luz Solano, Vt 2013 Att kunna kommunicera är en av mänsklighetens

Läs mer

Reserapport efter utbytesstudier i Kenya sommaren 2013 Kristina, Logopedprogrammet

Reserapport efter utbytesstudier i Kenya sommaren 2013 Kristina, Logopedprogrammet Reserapport efter utbytesstudier i Kenya sommaren 2013 Kristina, Logopedprogrammet 1. Vilket program läser du på? Logopedprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? Moi University i staden

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

Tandvård för papperslösa. Rosengrenska stiftelsen

Tandvård för papperslösa. Rosengrenska stiftelsen Tandvård för papperslösa Rosengrenska stiftelsen Bakgrund Examensarbetet Vad vi gör Verksamhetens barndom Frivilliga tandläkare från folk- och privattandvården behandlade. Papperslös,men inte tandlös -

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. Månadens PRIO-lektion Oktober Nyhetsrapporterningen har under höstterminens hittills handlat mycket om människor på flykt, framför allt från krigets Syrien. Nu har du chans att testa en provlektion med

Läs mer

Förslag till överenskommelse med Migrationsverket gällande mottagande av asylsökande ensamkommande barn

Förslag till överenskommelse med Migrationsverket gällande mottagande av asylsökande ensamkommande barn 14 15 16 Förslag till överenskommelse med Migrationsverket gällande mottagande av asylsökande ensamkommande barn Antalet ensamkommande asylsökande barn som kommer till Sverige ökar för varje år och har

Läs mer

Ensamkommande men inte ensamma

Ensamkommande men inte ensamma Ensamkommande men inte ensamma Att arbeta med ensamkommande barn och ungdomar i praktik och teori Marie Hessle Fil.dr.,leg.psykolog,spec.i klinisk psykologi, Valsta VC Märsta marie.hessle@gmail.com 2013-10-30

Läs mer

Den europeiska socialundersökningen

Den europeiska socialundersökningen Supplementary questionnaire A Ubnr ESS 2006 SC A Den europeiska socialundersökningen Du har blivit intervjuad av en av SCB:s intervjuare. Vi är mycket tacksamma om du även vill besvara frågorna i detta

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Allmäntandläkare 2014

Allmäntandläkare 2014 Allmäntandläkare 2014 kunskap utveckling inspiration Förnya dina kunskaper om karies ta del av de senaste behandlingsmetoderna Hur tar du hand om en akutpatient? så här fattar du de snabba och rätta besluten

Läs mer

Diarienr: 11/2014. Fastställd av Pedagogiska kommittén 2014-01-08.

Diarienr: 11/2014. Fastställd av Pedagogiska kommittén 2014-01-08. Riktlinjer för vägledning och överväganden gällande undervisning i etik vid empiriska examensarbeten vid Röda Korsets Högskola på grund och avancerad nivå Diarienr: 11/2014 Fastställd av Pedagogiska kommittén

Läs mer

Stipendium för fältarbete i utvecklingsland inför examensarbete på grund- eller avancerad nivå

Stipendium för fältarbete i utvecklingsland inför examensarbete på grund- eller avancerad nivå Stipendium för fältarbete i utvecklingsland inför examensarbete på grund- eller avancerad nivå Inom ramen för SIDA: s program Minor Field Studies (MFS) kan Högskolan Dalarna erbjuda stipendier på 25 000

Läs mer

Så fungerar det att söka asyl

Så fungerar det att söka asyl Så fungerar det att söka asyl Denna broschyr tillhör: Till dig som söker asyl utan förälder, föräldrar eller annan vårdnadshavare SÅ HÄR FUNGERAR DET AT T SÖKA ASYL 1 Innehållsförteckning Hej Barn Vad

Läs mer

Tandvård för flickor och pojkar som är/varit utsatta för våld och/eller. Sexuella övergrepp. Definitioner. Definitioner. Varning!

Tandvård för flickor och pojkar som är/varit utsatta för våld och/eller. Sexuella övergrepp. Definitioner. Definitioner. Varning! Tandvård för flickor och pojkar som är/varit utsatta för våld och/eller sexuella övergrepp. Hur kan man tänka och förbereda sig? Vad vet vi idag? Kristina Palm, Specialist i Barn - och Ungdomstandvård

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

Nöjd-Kund undersökning Konsumentvägledning 2009

Nöjd-Kund undersökning Konsumentvägledning 2009 1 Nöjd-Kund undersökning Konsumentvägledning 2009 Box 38001, 10068 Stockholm Telefon: 08-508 44 220 Fax: 08-674 43 29 www.sverigeskonsumenter.se 2 Bakgrund Sedan 1 oktober 2008 har KonsumentCentrum tagit

Läs mer

Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011.

Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011. 1 Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011. Samtliga barn och ungdomar i åldrarna 3-19 år har en ansvarig tandläkare vilken kontinuerligt rapporterar tandhälsodata in i landstingets tandvårdssystem.

Läs mer

Rapport 2010:1. Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar. Kohortanalyser. www.lio.se/fhvc. Linköping augusti 2010

Rapport 2010:1. Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar. Kohortanalyser. www.lio.se/fhvc. Linköping augusti 2010 Rapport 2010:1 Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar Kohortanalyser Linköping augusti 2010 Kerstin Aronsson Madeleine Borgstedt-Risberg Lars Walter www.lio.se/fhvc Innehållsförteckning

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Riktlinjer för vårdgivare

Riktlinjer för vårdgivare Riktlinjer för vårdgivare Policy Gömda flyktingar I vårt land finns det troligtvis över tiotusentals gömda flyktingar. Med gömda flyktingar menas personer som sökt och fått avslag på sin asylansökan och

Läs mer

LÄNSGEMENSAM ÖVERENSKOMMELSE OCH SAMVERKANSRUTIN

LÄNSGEMENSAM ÖVERENSKOMMELSE OCH SAMVERKANSRUTIN LÄNSGEMENSAM ÖVERENSKOMMELSE OCH SAMVERKANSRUTIN BEDÖMNING AV TANDHÄLSA I SAMBAND MED ATT BARN PLACERAS I FAMILJEHEM ELLER HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Närvård i Sörmland Kommuner Landsting i samverkan

Läs mer

Vid eventuellt förhinder var god meddela er ersättare och Rima Rettegi, rima.rettegi@burlov.se eller tel. 040-625 63 50- Sekreterare

Vid eventuellt förhinder var god meddela er ersättare och Rima Rettegi, rima.rettegi@burlov.se eller tel. 040-625 63 50- Sekreterare Socialnämnden 2014-08-28 Plats: Medborgarhuset i Arlöv, Lilla Sessionssalen Tid: 2014-09-04 kl. 18:30 S-gruppen träffas kl. 17:30 i Lilla Sessionssalen Fyrklövern träffas kl. 17:30 i Skärfläckan Vid eventuellt

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema

Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning Demensjukdomars inverkan på munhälsan - en katastrof eller är det möjligt bevara tandhälsan hela livet Inger Stenberg Övertandläkare Centrum för äldretandvård/sjukhustandvård/oral medicin Västra Götalandregionen

Läs mer

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning FALKENBERGS KOMMUN RAPPORT Socialförvaltningen Planeringsavdelningen 2007-01-08 Anneli Ask Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning Metod

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. MUNHÄLSOVÅRD

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. MUNHÄLSOVÅRD Region Stockholm Innerstad Sida 1 (6) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. Sida 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Egnell Eva Datum 2015-03-30 Diarienummer AMN-2015-0227 Arbetsmarknadsnämnden Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

- Vilket stöd får ensamkommande flyktingbarn i Vadstena?

- Vilket stöd får ensamkommande flyktingbarn i Vadstena? LINKÖPINGS UNIVERSITET A-uppsats Vt. 2014 Statsvetenskap 1 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Det svenska politiska systemet Grupp 1 - Vilket stöd får ensamkommande flyktingbarn i Vadstena?

Läs mer

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Länsstyrelsen, Malmö, 12 mars Mikaela Hagan, mikaela.hagan@rb.se, www.connectproject.eu The contents of this presentation can in no way be taken

Läs mer

Informations- och prognosbrev

Informations- och prognosbrev Sida: 1 av 5 Datum: 2015-08-03 Diarienummer: Af-2013/066505 Till: Kommunstyrelsen samt integrationsansvarig i kommun Informations- och prognosbrev Många söker skydd i Europa men färre än väntat når Sverige

Läs mer

Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder

Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder Friskbladet Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder Hej! Vi är många i länet som har bestämt oss för att ha koll på hur tänderna mår utan att det ger obehagliga överraskningar

Läs mer

Överenskommelse om anordnande av boende för asylsökande barn

Överenskommelse om anordnande av boende för asylsökande barn SIGNERAD 2014-10-28 Malmö stad Stadskontoret 1 (4) Datum 2014-10-27 Vår referens Gunnar Bergström Enhetschef gunnar.bergstrom@malmo.se Tjänsteskrivelse Överenskommelse om anordnande av boende för asylsökande

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Överenskommelse om mottagande av ensamkommande barn

Överenskommelse om mottagande av ensamkommande barn SIGNERAD 2014-01-29 Malmö stad Stadskontoret 1 (4) Datum 2014-01-27 Vår referens Gunnar Bergström Utredningssekreterare Tjänsteskrivelse gunnar.bergstrom@malmo.se Överenskommelse om mottagande av ensamkommande

Läs mer

FRISKTANDVÅRD. En ny betalningsmodell. Magnus Hakeberg. Odontologisk psykologi och folkhälsa Institutionen för odontologi

FRISKTANDVÅRD. En ny betalningsmodell. Magnus Hakeberg. Odontologisk psykologi och folkhälsa Institutionen för odontologi FRISKTANDVÅRD En ny betalningsmodell Magnus Hakeberg Odontologisk psykologi och folkhälsa Institutionen för odontologi Abonnemangstandvård -1991 Göteborg -1998 Värmland -2007 Västra Götalandsregionen -2009

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Tobaksavvänjning. inom tandvården i Östergötland uppföljning 2013. Tandvårdsgruppen Landstinget i Östergötland. www.lio.se

Tobaksavvänjning. inom tandvården i Östergötland uppföljning 2013. Tandvårdsgruppen Landstinget i Östergötland. www.lio.se Tobaksavvänjning inom tandvården i Östergötland uppföljning 2013 Tandvårdsgruppen Landstinget i Östergötland www.lio.se Sammanfattning Bakgrund Tandvården i Östergötland, såväl folktandvård som privattandvård,

Läs mer

Birgitta Jälevik. Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio.

Birgitta Jälevik. Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio. Birgitta Jälevik Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio.se Barns tandhälsa Barn och ungdomstandvårdens organisation Tändernas

Läs mer

Internationellt engagemang. Påverkansarbete för säkra vägar

Internationellt engagemang. Påverkansarbete för säkra vägar Internationellt engagemang Påverkansarbete för säkra vägar Påverkansarbete för säkra vägar Vill du engagera dig i Rädda Barnens internationella påverkansarbete? Nu lyfter vi frågan om barn på flykt från

Läs mer

6. Tandhälsan bland barn i Malmö. Lars Matsson

6. Tandhälsan bland barn i Malmö. Lars Matsson 6. Tandhälsan bland barn i Malmö Lars Matsson TANDHÄLSA -Lars Matsson Lars Matsson är professor emeritus på Tandvårdshögskolan vid Malmö högskola. Barn kan drabbas av en rad sjukdomar i munhålan, men den

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

MANUAL FÖR REGISTRERING I PASiS AV FLYKTINGAR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

MANUAL FÖR REGISTRERING I PASiS AV FLYKTINGAR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN MANUAL FÖR REGISTRERING I PASiS AV FLYKTINGAR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Avdelning för hälso- och sjukvårdsstyrning, Koncernkontoret Rev 140325 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Asylsökande... 4

Läs mer

Det aktuella läget och prognos på migrationsområdet. Demografiskt prognosseminarium 12 november 2015

Det aktuella läget och prognos på migrationsområdet. Demografiskt prognosseminarium 12 november 2015 Det aktuella läget och prognos på migrationsområdet Demografiskt prognosseminarium 12 november 2015 Migrantens resa Migrantens resa Länder Region/vistelse Rutter/rörelse EU - nationellt EU - system Sverige

Läs mer

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Tobak Rapportförfattare Carlzén Katarina 2010 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Bakgrund...

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

Survey and analysis of morningpapers

Survey and analysis of morningpapers Institutionen för Naturvetenskap, miljö och teknik Rapport 1,5 HP JMM Höstterminen 2014 Survey and analysis of morningpapers En enkätundersökning av medievanor på morgonen. Är papperstidningen på väg att

Läs mer

Tandvård för papperslösa. Tandläkare: Sara Rangmar & Shiva Raoufi

Tandvård för papperslösa. Tandläkare: Sara Rangmar & Shiva Raoufi Tandvård för papperslösa Tandläkare: Sara Rangmar & Shiva Raoufi Regler för papperslösa inom folktandvården Fri och regelbunden tandvård för patienter under 18 års ålder på samma sätt som det gäller för

Läs mer

Folktandvården. Landstinget i Kalmar län

Folktandvården. Landstinget i Kalmar län Folktandvården Landstinget i Kalmar län Tandvårdslagen 2 Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen 5 (Landstingets ansvar) Varje landsting skall erbjuda

Läs mer

REDOGÖRELSE OCH BEGÄRAN OM ARVODE GOD MAN FÖR ENSAMKOMMANDE BARN (Asylsökande)

REDOGÖRELSE OCH BEGÄRAN OM ARVODE GOD MAN FÖR ENSAMKOMMANDE BARN (Asylsökande) REDOGÖRELSE OCH BEGÄRAN OM ARVODE GOD MAN FÖR ENSAMKOMMANDE BARN (Asylsökande) OBS! Redovisning ska göras månadsvis. Redovisningsperiod Fr.o.m. t.o.m. Redovisning för pågående uppdrag År Månad Dag År Månad

Läs mer

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf)

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Migrationsverket har tagit fram ett presentationsunderlag (Vidarebosättning Presentation Bildspel) kring vidarebosättningen

Läs mer

Så fungerar det att söka asyl

Så fungerar det att söka asyl Så fungerar det att söka asyl Till dig som söker asyl med förälder, föräldrar eller annan vårdnadshavare. Denna broschyr tillhör: 1 Innehållsförteckning Hej Barn Vad betyder orden? Asylansökan vad händer

Läs mer

BESLUT. Ärendet Ansökan om överflyttning av ärende från Malmö stad till Trelleborgs kommun

BESLUT. Ärendet Ansökan om överflyttning av ärende från Malmö stad till Trelleborgs kommun BESLUT inspektionen för vård och omsorg 2014-03-14 Dnr 8.7.4-44536/2013 1(4) Avdelning mitt Solveig Segerholm SoIveig.Segerholm@ivo.se Sökande Malmö stad Stadsområdesnämnd Söder 205 80 Malmö Motpart Trelleborgs

Läs mer

Landstinget Västmanland dec 2013 Länshandboken Barnhälsovården

Landstinget Västmanland dec 2013 Länshandboken Barnhälsovården TANDVÅRD För allmän utförlig information hänvisar vi till Rikshandboken. Samarbetet - Folktandvården består av tandinformation i grupp och att BVC-personal kan remittera eller hänvisa barn som behöver

Läs mer

Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar

Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar hösten och våren 2009 Uppföljningen bygger på intervjuer utförda av Ann-Katrin Johansson och Jenny Wahl Rapporten sammanställd av Jenny

Läs mer

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Populationen i föreliggande undersökning består av de 5,13 miljoner individer, 20 år och äldre, som besökt tandvården en eller flera gånger under perioden

Läs mer

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Många kommer från låginkomstländer. Socialt belastat område. Cirka 8 000 invånare är inskrivna på vc. 50% arbetslöshet hos invandrare. Enbart 38% klarat grundskolan. 60

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Karies hos barn och ungdomar

Karies hos barn och ungdomar 2015-03-11 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Andreas Cederlund Andreas.cederlund@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2015-3-20 Korrigerad 2015-04-07: Tabell 4, Andel kariesfria approximalt för region

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Checklista för gode män för ensamkommande barn

Checklista för gode män för ensamkommande barn Checklista för gode män för ensamkommande barn (Reservation för att checklistan inte är fullständig, 2014-07-22) Att göra omgående (innan beslut) Träffa barnet för ett första samtal (med tolk) Efter träffen:

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Barnet har fått uppehållstillstånd, datum.. Redovisning granskad: Utan anmärkning Med anmärkning

Barnet har fått uppehållstillstånd, datum.. Redovisning granskad: Utan anmärkning Med anmärkning Oktober 2015 Redovisning av uppdrag som god man för ensamkommande barn och ansökan om arvode Lämnas in till överförmyndarnämnden senast två veckor efter redovisningsperiod slut. Redovisningsperiod År:

Läs mer

Tandvårdslag (1985:125)

Tandvårdslag (1985:125) Tandvårdslag (1985:125) SFS nr: 1985:125 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 1985-03-14 Ändrad: t.o.m. SFS 2008:346 Inledande bestämmelse 1 Med tandvård avses i denna lag åtgärder för

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

SKILLSS. LSS verksamheter

SKILLSS. LSS verksamheter SKILLSS - En ny evidensbaserad 1 kvalitetssäkringsmetod för LSS verksamheter SKILLSS är en strukturerad, Kvalitetssäkrad, Innovativ och Lärande metod för LSS verksamheter. SKILLSS har som syfte att utveckla

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Riktlinje Nödvändig tandvård samt uppsökande verksamhet

Riktlinje Nödvändig tandvård samt uppsökande verksamhet Ansvarig för riktlinje Verksamhetschef HSL Reviderad (av vem och datum) Sara Olander MAS 2014-11-05 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp Dnr Process: HSL Giltig till och med:

Läs mer

Forskningsetiska anvisningar för examens-

Forskningsetiska anvisningar för examens- Forskningsetiska anvisningar för examens- och uppsatsarbeten vid Högskolan Dalarna Beslut: UFN och UFL 2008-12-17 Revidering: Rektor 2013-12-20 Dnr: DUC 2010/687/90 Gäller fr o m: 2013-12-20 Ersätter:

Läs mer