Förslag till handlingsplan och riktlinjer inom Landstinget Kronoberg gällande prevention och behandling av övervikt och fetma.
|
|
- Klara Eliasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förslag till handlingsplan och riktlinjer inom Landstinget Kronoberg gällande prevention och behandling av övervikt och fetma. Oktober 2011 Folkhälsoenheten 1(55)
2 2(55)
3 Bakgrund Landstingets ledningsgrupp beslöt hösten 2009 att en handlingsplan och riktlinjer inom området övervikt/fetma skulle tas fram. Utgångspunkt var de förslag till åtgärder som tidigare presenterats i FoU-centrums rapport Prevention och behandling vid övervikt och fetma i Landstinget Kronoberg Uppdraget gick till medicinska kommitténs grupper Endokrinologi och Diabetes + Njurmedicin, Matsmältningsorganens sjukdomar, Barnmedicin och Folkhälsa. En processledare, Karin Bengtsson folkhälsoenheten, utsågs och rapportering har skett regelbundet till medicinska kommittén enligt önskemål. En slutgenomgång gjordes våren 2011 och därefter presenterades de förslag som framkommit av medicinska kommitténs ordförande till ledningsgruppen maj I följande dokument presenteras en kort sammanfattning av de förslagna åtgärderna i respektive delrapport samt beslut i medicinska kommittén. Efter sammanfattningarna bifogas förslagen till dietisttjänst inom barnhälsovården samt länsgemensamt vårdprogram för fetma på barn och ungdomskliniken. Som bilaga finns delrapporterna i sin helhet samt synpunkter från berörda medicinska arbetsgrupper och vetenskapligt underlag till MI.. Delrapport 1. Obesitasbehandling barn och ungdomsmedicinska klinikerna Obesitaskirurgi (rapporten innefattar även kartläggning av fetma övervikt inom landstinget) Delrapport 2. Barnhälsovårdens arbete med övervikt och fetma Delrapport 3. Rådgivning på olika nivåer, befintliga dietistledda viktminskningsgrupper, specialiserad hälsomottagning Delrapport 4. Mödrahälsovårdens arbete med fetma övervikt Framtida FaR organisation och specialiserad hälsomottagning, som hänvisas till i delrapporterna kan beställas via Folkhälsoenheten Inom landstinget pågår annat utvecklingsarbete inom området övervikt/fetma enligt nedan. Detta redovisas dock inte i detta dokument. Förslag till forskningsprojekt gällande icke kirurgisk behandling av vuxna med övervikt fetma (överläkare Kjell Åke Jönsson FoU Kronoberg) Bedömning av evidens för hälsosamtal på BVC. (Med kommitténs arbetsgrupp barn) Studien Övervikt och fetma under graviditet och småbarnstid start 2006 kommer att avslutas och sammanställas 2011 och Projektansvarig FoU ledare Lena Lendahls FoU Kronoberg, Utveckling av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande mått och kvalitetsindikatorer. (Folkhälsoavdelningen i samverkan med övriga berörda bland annat IT avdelningen) 3(55)
4 4(55)
5 Sammanfattning av delrapport 1 Förslag på åtgärder samt medicinska kommitténs bedömning Obesitasbehandling barn och ungdomsmedicinska klinikerna och obesitaskirurgi 1. Kartläggning av fetma övervikt inom landstingets olika verksamheter Rutiner bör skapas för att registrera längd och vikt hos alla patienter. Medicinska kommitténs utlåtande : Det är angeläget att hitta en enhetlig lösning för hur man ska registrera längd och vikt. I dag finns rutiner för detta inom barn och ungdomsmedicinska kliniken. Medicinska kommittén bör specificera ansvaret för att arbeta vidare med frågan. Medicinska kommittén anser att förvaltningsledningsgruppen för Cambio COSMIC och centrumchefer får i uppdrag att arbeta med detta. Det är viktigt med numeriska data samt att möjlighet till enkel grafisk presentation finns. 2. Behandling av barn och ungdomar med fetma på barn- och ungdomsmedicinska kliniken Berörda verksamheter har arbetat fram en landstingsgemensam strategi och införanderutin nya terapier, anmälningsblankett. Bifogas detta dokument Medicinska kommitténs utlåtande : Berörda verksamheter har arbetat fram förslag till en landstingsgemensam strategi Länsgemensamt vårdprogram för barn och ungdomar med fetma. Medicinska kommittén ställer sig bakom förslaget till länsgemensamt vårdprogram för barn och ungdomar med fetma. Vårdprogrammet bygger på Södra sjukvårdsregionens vårdprogram. Medicinska kommittén har inga synpunkter på fördelning av de personella resurserna som behövs för att kunna arbeta enligt vårdprogrammet. Utvärdering av vårdprogrammet bör ske t ex via barnobesitasregistret. Även lokalt utvecklingsarbete bör ske. 3. Obesitaskirurgi Gemensamma rutiner och riktlinjer för verksamheten i Växjö och Ljungby bör framarbetas. Behovet av operationer bedöms vara större än tillgången och behöver utökas. Dietist, psykolog och sjukgymnastkompetens behöver kopplas till verksamheten. Rutiner, riktlinjer och operationsvolym bör enligt medicinska kommitténs beslut 6/ handläggas av centrumchefen för kirurgi. Vad gäller dietist, psykolog och sjukgymnastkompetens har ett förslag till en specialiserad hälsomottagning utarbetats av Folkhälsoavdelningen. Detta är inlämnat för ställningstagande i landstingets budgetprocess för Underlaget kan beställas via Folkhälsoenheten. 5(55)
6 Medicinska kommitténs utlåtande : Nya synpunkter från de berörda medicinska grupperna: Det är viktigt att man beaktar behovet av medicinsk kompetens (internmedicinsk, allmänmedicinsk, psykiatrisk) liksom behovet av dietist, psykolog och kurator när man lägger upp rutiner och riktlinjer för bedömning och uppföljning vid obesitaskirurgi. Obesitas klassificeras som en kronisk sjukdom av WHO och dessa patienter kräver livslång medicinsk uppföljning enligt nuvarande kunskaps/bevisläge. Medicinska kommittén ställer sig bakom förslaget att utöver kirurgisk kompetens bör internmedicinsk, allmänmedicinsk och psykiatrisk kompetens samarbeta kring riktlinjer för operation samt uppföljning efter obesitaskirurgi. Huvudansvaret för arbetet bör ligga på kirurgerna som får ansvara för hela vårdkedjan. 6(55)
7 Sammanfattning av delrapport 2 Förslag på åtgärder samt medicinska kommitténs bedömning Barnhälsovårdens arbete med övervikt och fetma. Sammanhållna föräldragrupper BVC- MVC och fortsatt utbyggnad av familjecentraler. Diskussion pågår inom verksamheten. Utformning av checklistor informationsmaterial, översyn av pedagogiskt material. Pågår i samverkan folkhälsoavdelningen, barnhälsovården. Utbildning, handledning i motiverande samtal samt övervikt och fetma återkommande ämne vid psykologsamtal. Inom ordinarie verksamhet. Tillskapande av dietisttjänst. Efter genomgång av delrapporten i medicinska kommittén har en fördjupad genomgång gjorts i enlighet med Rutin för introduktion av nya kostnadskrävande terapier. Denna bifogas. Hälsosamtal vid femton månaders ålder. Tillräcklig evidens för att detta är ett effektivt verktyg finns inte i dagsläget. Avvaktar utvärdering från BVC Ringdansen Norrköping (2011). Vidare diskussion och handläggning i medicinsk grupp barn. Medicinska kommitténs utlåtande Medicinska kommittén anser att förebyggande arbete mot fetma hos barn är viktigt. Vetenskapligt underlag för värdet av dietist i det förebyggande arbetet med fetma hos barn och ungdomar saknas i dagsläget. Medicinska kommittén anser därför att om resurser för dietist tillskapas bör arbetet utvärderas kontinuerligt. Medicinska kommittén ställer sig bakom förslaget att avvakta den utvärdering av hälsosamtal inom barnhälsovården som pågår i landstinget i Östergötland och att medicinsk grupp barn bevakar området framöver. 7(55)
8 Sammanfattning av Delrapport 3 Förslag på åtgärder samt medicinska kommitténs bedömning Rådgivning på olika nivåer, befintliga dietistledda viktminskningsgrupper och specialiserad hälsomottagning Följande delrapport handlar om rådgivning på olika nivåer inklusive kvalificerad rådgivning som i dag främst består av de dietistledda viktminskningsgrupperna. Arbetet med att implementera Socialstyrelsens förslag till nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder pågår. Riktlinjerna handlar om rådgivning på olika nivåer och Folkhälsoavdelningen leder detta arbetet. För området fetma övervikt har följande utarbetats: 1. Kort rådgivning Ska kunna erbjudas alla patienter med BMI >25 inom alla verksamheter. Verktyg för detta är enkel muntlig information, datoriserat levnadsvanetest (vårdcentraler) samt informationsskrifter. I dag finns en utbildning för personal som Folkhälsoenheten ansvarar för. Detta innefattar: 1,5 resp 3 timmars utbildning i levnadsvanor och sjukdomsförebyggande metoder, nationella riktlinjer. Dessutom pågår uppdatering av informationsskrifter och webbaserad information. (Folkhälsoenheten) Arbetet med att ordinera fysisk aktivitet på recept (FaR) är implementerat i landstinget och fortsätter enligt förslag till FaR organisation (kan beställas från folkhälsoenheten) 2. Rådgivning/samtal om hälsa Detta innebär en mer djupgående information och rådgivning än den korta rådgivningen och kräver mera verktyg. En skriftlig guide håller på att utvecklas på Folkhälsoenheten efter synpunkter från några verksamheter. Utbildning i motiverande samtal (MI) pågår kontinuerligt och sker i samverkan mellan Navet, KUS, Folkhälsoavdelningen. 3. Kvalificerad rådgivning Behandling av fetma sker i dag via primärvårdsdietisternas gruppbehandling Ny vikt på sikt. Ett forskningsprojekt där man kan utvärdera gruppbehandlingarna i relation till annan behandling/strategi håller på att utarbetas. Ansvarig är Kjell Åke Jönsson FoU Kronoberg För patienter med komplex problematik har ett förslag om en specialiserad hälsomottagning tagits fram av Folkhälsoenheten. Detta förslag lämnades in för ställningstagande i landstingets budgetprocess för (Förslaget kan beställas från folkhälsoenheten) 8(55)
9 Medicinska kommitténs utlåtande Allmänna synpunkter Medicinska kommittén ställer sig bakom att råden utformas enligt de definitiva riktlinjerna Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande behandling. Ärendet bevakas av medicinsk grupp Folkhälsa som vid behov får återkomma till Medicinska kommittén. Befintliga dietistledda viktgrupper Medicinska kommittén ställer sig bakom att detta bör bedömas som ett forskningsprojekt och att frågan vid behov tas upp i Medicinska kommittén igen när mer klarhet finns kring projektet Specialiserad hälsomottagning: Inga beslut behövs i Medicinska kommittén i nuläget. 9(55)
10 Sammanfattning av delrapport 4 Förslag på åtgärder samt medicinska kommitténs bedömning Mödrahälsovårdens arbete med övervikt och fetma Följande delrapport handlar om kartläggningen av fetma och övervikt inom landstinget och mödrahälsovårdens arbete med fetma och övervikt Arbetet med övervikt fetma och viktökning under graviditet bedöms vara ett prioriterat område. Rapporten utgår från att en lämplig målvikt för gravida med övervikt och fetma bör vara 7-8 kg men man bör följa forskningsläget. Strategier bör utarbetas för att stödja gravida att erhålla lagom viktuppgång under graviditet. Arbetet med motiverande samtal bör kompletteras och förstärkas. Fortsatt arbete: Inom ordinarie verksamhet. Utvärdering av hur vårdprogrammet för fysisk aktivitet förskrivning av FaR följs. Fortsatt arbete: Inom ordinarie verksamhet. Utformande av skriftligt informationsmaterial om viktuppgång under graviditet. Fortsatt arbete: Mödrahälsovården, folkhälsoenheten i samverkan. Gravida med BMI > 35 bör handhas av specialiserad hälsomottagning. Förslaget till specialiserad hälsomottagning är inlämnat för ställningstagande i landstingets budgetprocess för (Kan beställas via folkhälsoenheten) Utlåtande medicinska kommittén Inga beslut behövs i Medicinska kommittén i nuläget. 10(55)
11 1(1) Folkhälsoavdelningen Karin Bengtsson Dietisttjänst inom barnhälsovården. 1. Bakgrund Ett av förslagen till förnyad strategi för att förebygga fetma och övervikt inom landstinget Kronoberg är att tillskapa en länsövergripande heltidstjänst för en barndietist inom barnhälsovården. Var god se Förslag till handlingsplan och riktlinjer inom landstinget Kronoberg gällande prevention och behandling av fetma och övervikt Delrapport 2 Barnhälsovårdens arbete med övervikt och fetma. 2. Hälsofrämjande åtgärd I Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2010 bedömer man angelägenhetsgraden av insatserna utifrån den framtida risken för negativa hälsokonsekvenser. Orsaken är att de flesta allvarliga konsekvenser med de ohälsosamma hälsovanorna inte kommer direkt. Bedömningen vilken riskkategori levnadsvanan hamnar i baseras på en rimlighetsbedömning utifrån hur många sjukdomar eller andra negativa hälsokonsekvenser levnadsvanan ger. Vad gäller ohälsosamma matvanor har man bedömt att dessa levnadsvanor innebär en kraftigt förhöjd risk. Inom barnhälsovården arbetar man primärpreventivt mot alla, riktade förebyggande insatser mot riskgrupper och i viss mån med behandling och stöd till de som utvecklat tecken på ohälsa. Att tidigt utveckla goda matvanor är av stor betydelse för alla och till detta behövs rådgivning på alla nivåer. 3. Patientgruppens situation Nationellt uppskattar man att 10-15% av fyraåringar är överviktiga och cirka 3% feta. Detta innebär för Kronobergs del överviktiga och 60 feta fyraåringar per år. I dag vet man att det finns stor risk för att övervikt/fetma kvarstår när barnet är äldre Fetma påverkar hälsan och livskvaliteten negativt. Barn med fetma har en ökad risk att med tiden utveckla ortopediska problem och hjärt- kärlsjukdomar samt att dö i förtid 4. Den nya behandlingen, Uppgifter för en dietist inom barnhälsovården Att ge rätt råd och rekommendationer om mat är en viktig uppgift inom barnhälsovården. Särskilt när barnet övergår till familjens matvanor är det av stor betydelse att man pedagogiskt kan informera om matvanor, matportioner, intag av fett och socker etc. BVC sjuksköterskorna har ett stort ansvar för detta men bedöms behöva stöd och hjälp i detta arbetet enligt modellen skissad nedan. (Modell från Centrala BHV-teamet Västra Götaland. Antaget av Dietisternas Riksförbund. Då Kronoberg inte har något centralt BHV-team (CBHV team) förutsätts dietisten vara en central funktion kopplad till BVC-samordnare och barnhälsovårdsöverläkare. 11(55)
12 Att i nära samverkan med övriga kompetenser i CBHV-teamet verka för att optimera det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på BVC. Dietisten ansvarar specifikt över att bevaka nutritionsområdet inom barnhälsovården. Att verka för att nutritionsarbetet på BVC bedrivs i enlighet med nationella program, författningar och handlingsplaner samt utifrån ett vetenskapligt perspektiv och enligt aktuella riktlinjer. Att representera CBHV-teamet vid regionala och nationella nätverksträffar och möten inom nutritionsområden som berör barnhälsovården för att säkerställa att nationella och regionala mål, riktlinjer samt nya forskningsrön förs ut på lokal nivå. Att verka för att nutritionsarbetet på BVC utvecklas mot bättre måluppfyllelse och att tillföra CBHV-teamet förstärkt nutritionskompetens inför behovsanalys, kvalitetssäkring och utvärdering av nutritionsarbetet på BVC. Att tillföra CBHV-teamet förstärkt nutritionskompetens inför metodutveckling och kompetens- utveckling/utbildning riktad till BVC-personal gällande nya forskningsrön, nya riktlinjer, metoder, material samt samhällsföreteelser som påverkar nutritionsarbetet på BVC. Att verka för implementering av nya forskningsrön, riktlinjer samt nya metoder och material gällande nutrition i verksamheten. Utöver detta tillför dietisten CBHV-teamet förstärkt nutritionskompetens vid remissrundor gällande nutritionsfrågor, t.ex. riktlinjer samt metoder och material gällande nutritionsområdet inom barnhälsovården. Att genom sin spetskompetens inom området nutrition, erbjuda BVC-personal konsultation i form av stöd, rådgivning och uppdatering samt sakkunnigutlåtanden. Konsultuppdraget innebär också handledning av BVC-personal, samt tillhandahållande av aktuell information/material gällande nutrition riktat mot BVC. 5. Effekt påverkan av insatserna. Någon evidensbaserad metod för att minska risken för barn att utveckla fetma finns i dag inte. Det finns inte heller någon evidens för insatser från någon specifik yrkesgrupp på BHV. Socialstyrelsen ger inte heller några riktlinjer för hur arbetet med barn ska bedrivas Det är dock rimligt att anta att kvaliteten på kostrådgivningen inom barnhälsovården kommer att öka med en barndietisttjänst. 6. Kostnad Erfarenheter Kostnad för dietist inom landstinget Kronoberg är kronor per månad +sociala avgifter (42.5%). För en dietist med övergripande funktion kan man räkna med per månad + sociala avgifter, Totalt per år blir detta med det högre löneläget cirka kronor. Denna kostnad behöver hanteras i landstingets kommande budget. 12(55)
13 Barn och kvinnocentrum Barn och ungdomskliniken Införanderutin nya terapier, anmälningsblankett. Barn- och ungdomskliniken har av medicinska kommittén fått i uppdrag att ta fram ett förslag till länsövergripande vårdprogram för behandling av barn och ungdomar med fetma. Behandlingens/läkemedlets namn Länsgemensamt vårdprogram för barn och ungdomar med fetma. Övergripande sammanfattning Diagnoskriterium för fetma är iso-bmi 30 i ålder 4-18 år. Iso-BMI är barn-bmi omräknat till motsvarande vuxen-bmi. BMI 30 innebär fetma för vuxna, BMI >25 är övervikt för vuxna. Ett barn som är 5 år och har ett BMI på 19,5 har ett iso-bmi på 30 d v s fetma. Socialstyrelsens folkhälsorapport 2002 anger att 3-5 % av barnen är feta d v s barn i Sverige. Det preventiva arbetet för att förebygga övervikt och fetma hos barn och ungdomar har hög prioritet i landstinget Kronoberg. Fetma är ett stort hot mot folkhälsan och ska behandlas som en kronisk sjukdom. Det finns nationella riktlinjer, i dagsläget inget formellt dokument utan ett kapitel om barnfetmabehandling i boken Fetma från gen- till samhällspåverkan. Vårdprogram för barn och ungdomar med övervikt eller fetma i Södra sjukvårdsregionen (2006) är taget i Södra regionvårdnämnden och gäller således även i vårt landsting. Detta följs inte idag. Enligt statistik från BORIS (Barnobesitas register i Sverige) kan man se att det är viktigt att starta behandlingen tidigt, redan vid sex års ålder. Vid behandlingsstart mellan 6-10 år ser man bäst resultat. Barnfetmabehandling bör vara minst 3-årig. 1. Vilken är patientgruppens situation? Kortfattad beskrivning av sjukdom, prognos samt hittillsvarande utredning/behandling Fetma (iso-bmi 30) är en kronisk sjukdom och ska behandlas som en sådan. De barn och ungdomar som har diagnosen fetma löper ökad risk för följdsjukdomar som t ex diabetes typ 2, hypertoni, andra hjärt-kärl sjukdomar, PCO syndrom (polycystiskt ovariellt syndrom), ledsjukdomar, leversjukdomar, inflammatorisk colorectalcancer samt sämre psykiskt välbefinnande och livskvalité. Nuvarande behandling: På barn- och ungdomsmottagningen i Ljungby finns ett vårdprogram som är förenligt med handläggningen av fetma enligt regionala vårdprogrammet och anpassat efter lokala behov (se bilaga 1, Vårdprogram för fetma på barn- och ungdomsmottagningen i Ljungby). På barn- och ungdomsmottagningen i Växjö tas dessa barn omhand av barnläkare samt erbjuds dietistkontakt i grupp vid ett enstaka tillfälle. Uppföljning sker hos läkare. Sjuksköterske- och barnsköterskeresurs saknas. Psykologresurs saknas både i Växjö och Ljungby. 13(55)
14 2. Vilka andra åtgärder än aktuell ny behandling kan vidtagas för att behandla och/eller förebygga sjukdomen? Profylaktisk behandling? Hälsobefrämjande åtgärder? De feta patienterna är redan kroniskt sjuka och bör behandlas inom sjukvården enligt nationella och regionala riktlinjer. Metoder för att förebygga övervikt och fetma finns för barnhälsovård och skolhälsovård enligt tidigare framtagna program. 3. Hur stor är patientgruppen? Antal patienter i sin helhet och i hur stor andel den nya behandlingen skall användas. Beräknat på 3 % (nationellt, senaste siffran i Kronoberg var 2%) skulle det i Kronoberg finnas ca 1000 barn och ungdomar aktuella för fetmabehandling. Målet är att nå alla dessa men realistiskt sett är det ca 200 som kommer till behandling i ett första skede. 4. Beskriv den nya behandlingen. Beskriv kortfattat användningsområdet för den föreslagna terapin. Beskriv logistiken kring patientgruppen med inremitterande insatser och förankringsgraden i nuläget. Är det andra delar i sjukvården t.ex. personal, sjukvårdsinsatser, material som måste förstärkas eller kan minskas till följd av den nya behandlingen. Målgrupp: Barn och ungdomar med fetma som antingen remitteras in från skolhälsovården, primärvården, barnavårdscentral eller som söker våra mottagningar direkt. Personalresurser: Behov av ökade personalresurser för att genomföra länsgemensamt vårdprogram behövs till barn- och ungdomskliniken enligt följande: Psykolog eller psykoterapeut motsvarande 25 %, sjuksköterska motsvarande 50 %, dietist motsvarande 25 % Vinst: En psykolog eller psykoterapeut i teamet kan vid det första besöket medverka till att inventera barnets och familjens resurser så att målen och strategierna blir realistiska. För de familjer som behöver finns sedan möjlighet till psykoterapeutisk familjebehandling integrerad i den övriga behandlingen. På sikt ses minskade sjukvårdsinsatser som t ex fetmakirurgi, diabetesvård, vård av hjärtkärlsjukdomar och ett förbättrat fysiskt och psykosocialt hälsoläge. Se bilaga 2, förslag till länsgemensamt vårdprogram. 5. Hur avses den nya behandlingen förändra patientens situation? Beskriv kort förväntade effekter på patienten såsom prognos och förväntade symptom efter användningen av den nya behandlingen. Ställ nuvarande praxis mot den föreslagna och definiera den förväntade skillnaden. Psykolog/psykoterapeut i teamet kan bidra till att de mål och strategier som sätts upp blir mer realistiska, något som kan minska risken för misslyckande. För en del familjer är vägen till förändring särskilt svår och då kan den familjebehandlingen vara avgörande för att upprätthålla motivationen, identifiera hinder på vägen och försöka undanröja dessa. Mål: Uppnå varaktig viktstabilitet. På sikt förhindra följdsjukdomar som t.ex. diabetes typ 2, hypertoni, andra hjärt-kärlsjukdomar, PCO syndrom, ledsjukdomar, inflammatorisk colorectalcancer samt sämre psykiskt välbefinnande och livskvalité. 14(55)
15 Vinst: På sikt förbättrat hälsoläge och minskade sjukvårdsinsatser. 6. Vilka komplikationer och biverkningar kan den nya metoden medföra på kort och på lång sikt? Om möjligt, värdera riskerna i jämförelse med ordinarie behandlingspraxis. Inga komplikationer och biverkningar förväntas vid behandling. Vid utebliven behandling finns risk för följdsjukdomar och sämre psykiskt välbefinnande. 7. Ange tillgänglig vetenskaplig evidens för den nya terapin/läkemedelsbehandlingen Ange om det finns något konsensusdokument/riktlinjer från landstingsnivå, nationell eller internationell nivå. Ange viktiga vetenskapliga referenser såsom randomiserade studier. Observera att effekt i första hand bör värderas i jämförelse med ordinarie behandlingspraxis, ej med placebo. Ange sammanfattande bedömning om evidensstyrka enligt SBU s definition. Det finns nationella riktlinjer för behandling och ett vårdprogram för södra sjukvårdsregionen. Det finns också ett Barnobesitasregister som regelbundet utvärderas. I Sverige finns 35 barnkliniker och 20 är anslutna till detta patientregister. Det finns evidens för att behandling leder till förbättrat hälsotillstånd och bättre fysiskt och psykiskt välbefinnande. Se länkar och referenser, bilaga Vilka är kostnaderna för enbart terapin/läkemedlet per behandling, per patient/år och totalt för landstinget per år? Ej relevant. 9. Vilka är de omkringliggande investeringskostnaderna såsom exempelvis kostnader för utbildning, sjukvårdsmateriel, permanent ökad personalkostnad etc? Personalkostnader, utbildning, se bilaga 4 Ersättning kan fås nationellt för att starta upp registrering i BORIS registret. 10. Hur kommer kostnadsbilden på andra enheter att påverkas? Vilka andra enheter kommer att påverkas av ett införande? Hur kommer de att påverkas? På sikt minska behovet av t.ex. fetmakirurgi ortopediskkirurgi, diabetes, hjärtkärlsjukvård och psykisk ohälsa. 11. Om den nya terapin/läkemedelsbehandlingen införs, kommer då någon annan metod/läkemedel att mönstras ut? Färre undersökningar, materiel, personalåtgång etc.? Beskriv även om den nya metoden kommer att ge minskade kostnader till följd av att andra metoder mönstras ut. Jämför med nuläget. Nej, detta är en eftersatt grupp som i länet inte behandlats enligt de nationella och regionala riktlinjerna. Dock kan omfördelning till andra personalgrupper leda till att mindre läkartid tas i anspråk. 15(55)
16 12. Hur påverkas kostnadsbilden på din egen enhet? Kan Du åta Dig kostnaden inom egen budget ev. genom att omfördela inom enheten? Nej det ryms inte inom befintlig budget! 13. Hur planeras uppföljningen av behandlingens medicinska och ekonomiska effekter? Uppföljning via VAS eller separat protokoll? Vilka sjukdomsaktivitetsmarkörer kommer att användas? Hur ofta följs patienterna upp? Finns nationellt kvalitetsregister? Lokal uppföljning och utvärdering av vårdprogram, medicinska och ekonomiska effekter kommer att göras 2 gånger per år och rapporteras vidare. Vi kommer att använda de markörer som finns i det nationella kvalitetsregistret BORIS (barnobesitas- registret i Sverige). 14. Gör en sammanfattande bedömning genom att markera in terapin/läkemedelsbehandlingen i landstingets prioriteringsmall. Ej genomfört. Datum: Ansvarig för arbetsgruppen: Märta Carlsson Biträdande verksamhetschef Barn- och ungdomskliniken Övriga i arbetsgruppen har varit: Pamela Massoudi, psykolog, Anne-Marie Lasson, sjuksköterska, Maria Liljegren, dietist, Agneta Perbe Johansson, barnläkare, Fereshteh Olofsson, ST-läkare barnmedicin. Medicinskt ansvarig för aktuellt område/medicinskt verksamhetsansvarig Anna Bärtås, Verksamhetschef Datum: Driftsenhetschef/ Centrumchef BKC Annika Hull Laine Datum 16(55)
17 Bilaga 1 VÅRDPROGRAM VID FETMA Enhet: Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen, Ljungby Giltigt från: Utarbetad av: Birgitta Göteson Reviderad av: Karin Wilhelmsson Fastställd av: Agneta Perbe Johansson, medicinsk ansvarig överläkare Ersätter: Utgåva: Ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Giltig version finns tillsvidare i pärmen PM-original på sjuksköterskeexpeditionen på barn- och ungdomsmedicinska mottagningen, Ljungby lasarett. 1 (2) Kriterier för behandling på Barn- och ungdomsmottagningen: Iso-BMI 30, hos barn över 5 ½ år. Första besöket Läkare + sjuksköterska Anamnes avseende hereditet för övervikt, diabetes, hjärtkärlsjukdomar, blodfettsjukdomar, mensrubbningar. Förhållandet längd/vikt bedöms BMI beräknas och ritas på kurva. ISO BMI bedöms. Provtagning: blodstatus, thyroidea-status, blodfetter, (total kolesterol, triglycerider, HDL, LDL, inkl. kvot.) HbA1C samt ev. fasteinsulin. Information om behandlingsmetod. Broschyrer lämnas: Smala tips för dig som vill hålla vikten, Nyckelhålsmärkning, Tallriksmodellen. Remiss till dietist för gruppinformation. (enskilt besök vid behov) Lämna ut kostregistrering, motionsformulär samt livsmedelsfrekvensformulär. Sätts på väntelista om ett år. Barnet och båda föräldrarna ska delta vid besöken. Det är viktigt att hela familjen är involverad i behandlingsarbetet. Gruppinformation av dietist och sjuksköterska Ca 1 ½ tim avsätts för gruppträff 1, som innehåller allmän information om vårdprogrammet, näringslära och motionsinformation. Broschyrer delas ut, (samma som vid första besöket) Förteckning över användbara Internet adresser. 17(55)
18 Vårdprogram vid övervikt. Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen, Ljungby 2 (2) Info om böckerna: Överviktiga barn av Annika Jansson och Pernilla Danielsson, Runda barn av Gunilla Lindeberg och Barnövervikt i praktiken av Paulina Nowicka och Carl-Erik Flodmark. Barn och föräldrar inbjuds till en träff för alla åldrar. Gruppträffarna förläggs till ca 1 gång/månad. Barn under 7 år bör inte deltaga eftersom de kan ha svårt att ta till sig informationen. Vid gruppträff 2 där endast dietist medverkar går man igenom innehållsdeklaration, olika sötningsmedel och uppföljning av första träffen, barn under 7 år bör inte delta här. Vid denna information visar dietisten olika livsmedel som vi inte är så vana vid att använda, t ex bönor, linser mm. Sjuksköterskebesök Mottagningsbesöken startar när patienten har lämnat sin kostregistrering till dietisten, detta ska ske inom 3 veckor. Första besöket blir en genomgång av kostregistreringen tillsammans med dietist. De fortsatta besöken hos sjuksköterska bestäms individuellt tillsammans med familjen. Varje besök innehåller viktkontroll. Samtalet handlar om motivationsarbete och kostinformation utifrån varje enskild familjs behov. BMI beräknas och ritas in i kurva. Mellan varje besök ges enkla hemuppgifter som man arbetar med hemma i familjen till nästa besök. Broschyrer som kan delas ut vid samtalen är Kopior om bra frukost och mellan mål från och broschyren Bra vikt Dietist kan användas som resursperson och hjälpa till med t.ex. individuella matscheman och upprepade kostregistreringar. Om kostregistrering inte blir inlämnad inom 3 veckor. - vid normala provsvar och ISO-BMI < 35 avslutas patienten. - Vid patologiska provsvar och/eller ISO-BMI >35 kontakt med ansvarig läkare som tar beslut om fortsatt vård. Långsiktig uppföljning: Nytt läkarbesök tillsammans med sjuksköterska ett år efter första läkarbesöket för diskussion om fortsatt behandling och ev. provtagning. 18(55)
19 Bilaga 2 LÄNSGEMENSAMT VÅRDPROGRAM VID FETMA Enhet: Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen, Ljungby Giltigt från: Utarbetad av: Birgitta Göteson Reviderad av: Agneta Perbe Johansson, Märta Carlsson, Fereshteh Olofsson, Maria Liljegren, Anne- Marie Lasson, Pamela Massoudi Fastställd av: Anna Bärtås, medicinsk ansvarig överläkare Ersätter: Utgåva: Ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Giltig version finns tillsvidare i pärmen PM-original på sjuksköterskeexpeditionen på barn- och ungdomsmedicinska mottagningen, Ljungby lasarett. 1 (2) Kriterier för behandling på Barn- och ungdomsmottagning: Iso-BMI 30, hos barn från 5 ½ år. Första besöket (1 timme) Läkare, sjuksköterska och psykolog Anamnes avseende hereditet för övervikt/fetma, diabetes, hjärtkärlsjukdomar, blodfettsjukdomar, mensrubbningar. Psykisk och social situation. Motivation. Förhållandet längd/vikt bedöms BMI beräknas och ritas på kurva. ISO BMI bedöms. Somatiskt status inklusive blodtryck och midjemått. Provtagning: blodstatus, thyroidea-status, blodfetter, (total kolesterol, triglycerider, HDL, LDL, inkl. kvot.) HbA1C, faste (plasma) glukos, fasteinsulin ASAT, ALAT och urat. Information om behandlingsmetod. Broschyrer lämnas: Smala tips för dig som vill hålla vikten, Nyckelhålsmärkning, Tallriksmodellen. Remiss till dietist för gruppinformation.(enskilt besök vid behov) Lämna ut kostregistrering, motionsformulär samt livsmedelsfrekvensformulär. Sätts på väntelista om ett år till läkare. Psykolog eller psykoterapeut kan vid det första besöket medverka till att inventera barnets och familjens resurser så att målen och strategierna blir realistiska. Barnet och båda föräldrarna ska delta vid besöken. Det är viktigt att hela familjen är involverad i behandlingsarbetet. Gruppinformation av dietist och sjuksköterska Ca 1 ½ tim avsätts för gruppträff 1, som innehåller allmän information om vårdprogrammet, näringslära och motionsinformation. Broschyrer delas ut, (samma som vid första besöket). Förteckning över användbara internetadresser. 19(55)
20 Vårdprogram vid övervikt. Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen, Ljungby 2 (2) Info om böckerna: Överviktiga barn av Annika Jansson och Pernilla Danielsson, Runda barn av Gunilla Lindeberg och Barnövervikt i praktiken av Paulina Nowicka och Carl-Erik Flodmark. Barn och föräldrar inbjuds till en träff för alla åldrar. Gruppträffarna förläggs till ca 1 gång/månad. Barn under 7 år bör inte deltaga eftersom de kan ha svårt att ta till sig informationen. Vid gruppträff 2 där endast dietist medverkar går man igenom innehållsdeklaration, olika sötningsmedel och uppföljning av första träffen, barn under 7 år bör inte delta här. Vid denna information visar dietisten olika livsmedel som vi inte är så vana vid att använda, t ex bönor, linser mm. Fortsatta besök Sjuksköterska/dietist/psykolog Mottagningsbesöken startar när patienten har lämnat sin kostregistrering till dietisten, detta ska ske inom 3 veckor. Första besöket blir en genomgång av kostregistreringen tillsammans med dietist. De fortsatta besöken hos sjuksköterska bestäms individuellt tillsammans med familjen.varje besök innehåller viktkontroll. Samtalet handlar om motivationsarbete och kostinformation utifrån varje enskild familjs behov. BMI beräknas och ritas in i kurva. Mellan varje besök ges enkla hemuppgifter som man arbetar med hemma i familjen till nästa besök. Broschyrer som kan delas ut vid samtalen är Kopior om bra frukost och mellan mål från och broschyren Bra vikt Dietist kan användas som resursperson och hjälpa till med t.ex. individuella matscheman och upprepade kostregistreringar. Psykolog/psykoterapeut bidrar till att utveckla teamets förhållningssätt och metodik. Genom att vara med vid första besöket kan han/hon bidra till att de mål och strategier som sätts upp för varje enskilt barn blir mer realistiska, något som kan minska risken för misslyckande. För en del familjer är vägen till förändring särskilt svår och då kan familjebehandlingen och det psykokologiska stödet vara avgörande för att upprätthålla motivationen, identifiera hinder på vägen och försöka undanröja dessa. Om kostregistrering inte blir inlämnad inom 3 veckor: - vid normala provsvar och ISO-BMI < 35 avslutas patienten. - Vid patologiska provsvar och/eller ISO-BMI >35 kontakt med ansvarig läkare som tar beslut om fortsatt vård.. Långsiktig uppföljning: Nytt läkarbesök tillsammans med sjuksköterska ett år efter första läkarbesöket för diskussion om fortsatt behandling och ev. provtagning. 20(55)
21 Bilaga 3 Referenser och länkar Braet, C, and M. van Winckel (2000). Long-term follow-up of a cognitive behavioural treatment program for obese children. Behavior Therapy 31: Brambilla, P, G Bedogni et al (2006). Crossvalidation of anthropometry against magnetic resonance imaging for the assessment of visceral and subcutaneous adipose tissue in children. Int J Obes (Lond) 30 (1): Cole T. J, M. C. Bellizzi, et al (2000). Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: International survey. Bmj 320(7244): 1240:3. Courtney, J.J and I. Janssen (2006). Distribution of Lipoproteins by Age and Gender in Adolescents. Circulation 28. Enghardt Barbieri, H, M Pearson, et al (2006). Riksmaten Livsmedels- och näringsintag bland barn i Sverige. Livsmedelsverket. Epstein, L H, A Valoski, et al (1990). Ten-year follow-up of behavioral, family-based treatment for obese children. Jama 264(19): Flodmark, C E (2001). Familjeterapi tillämplig även i somatiska vården. Studieöversikt över medicinsk orienterad familjeterapi [Family therapy appropriate even in somatic care. Study review of medically oriented family therapy]. Läkartidningen 98(1-2): Flodmark, C E, T Ohlsson, et al (1993). Prevention of progression to severe obesity in a group of obese schoolchildren treated with family therapy. Pediatrics 91(5): Flodmark, C E (1993). Obesity and hyperlipoproeinanaemia in children. Epidemiological, biochemical and clinical studies and the effects of family therapy. Jensen, M E (1999). Diet and dental caries. Dent Clin Norh Am 43(4): Krebs, N F and M S Jacobson (2003). Prevention of pediatric overweight and obesity. Pediatrics 112(2): Livsmedelsverket (2005). Svenska näringsrekommendationer. Marshall, T A, B Broffitt, et al (2005). The role of meal, snack and daily total food and beverage exposures on caries experience in young children. J Public Health Dent 65(3): Nowicka, P (2005). Dietitians and exercise professionals in a childhood obesity treatment team. Acta Paediatr 94(supplement 448): Nowicka, P and C E Flodmark (2004). Obesity treatment reduces BMI, increases lean body mass and improves quality of life. Int J Obes 28(Supplement 1): S193. Nowicka, P and C E Flodmark (2005). Family weight programme an intervention that stabilized BMI in obese adolescents with family therapy in group meetings. Obesity Research 13(A205): 788-P. Nowicka, P and C E Flodmark (2006). Barnöversikt I praktiken. Lund, studentlitteratur. Nowicka, P (2009). Childhood and adolescent obesity multidisciplinarey approaches in a clinical setting. Palmer, C A (2005). Dental caries and obesity in children: Different problems, related causes. Quintessence int 36(6): Perker, L, J J Reilly, et al (2003). Validity of six field and laboratory methods for measurement of body composition in boys. Obes Res 11(7): Pietrobelli, A, F Rubiano, et al (2004). New bioimpedance analysis system: Improved phenotyping with whole-body analysis. Eur J Clin Nutr 58(11): Reinehr T. et al. (2007) Four-year follow-up of children and adolescents participating in an obesity intervention program. International Journal of Obesity, 31(7): (55)
22 Reinehr T. et al. (2010) An effective lifestyle intervention in overweight children: findings from a randomized controlled trial on "Obeldicks light". Clinical Nutrition 29(3): Rudolf, M C J, D Christie, et al (2006). Watch it: A community based programme for obese children and adolescents. Arch Dis Child. Wadden, T A, J A Sternberg, et al (1989). Treatment of obesity by very low calorie diet, behaviour therapy and their combination: A five-year perspective. Int J Obes Relat Metab Disord 2: Wells, J C and N J Fuller (2001). Precision of measurement and body size in whole-body airdis-placement plethysmography. Int J Obes Relat Metab Disord 25(8): Barnöverviktsenheten Region Skåne - Region Skåne BORIS - BarnObesitasRegister i Sverige 22(55)
23 Bilaga 4 Personalkostnader ca mån.lön behov kostnad Psykolog % Ssk % Dietist % Spec.läk % 0 Överläk % 0 Uppstartskostnader Utbildning inkl soc. pers.kalkyl snittlön årslön (55)
24 24(55)
25 Förslag till handlingsplan och riktlinjer inom Landstinget Kronoberg gällande prevention och behandling av övervikt och fetma. Delrapport 1. Obesitasbehandling barn och ungdomsmedicinska klinikerna och obesitaskirurgi Bakgrund En genomgång av prevention och behandling av övervikt och fetma i Landstinget Kronoberg genomfördes av FoU centrum Rapporten presenterades februari 2009 med ett kunskapsunderlag, pågående aktiviteter inom landstinget samt förslag till vägval och åtgärder för behandling av övervikt och fetma i landstinget Kronoberg. Efter synpunkter från Medicinska kommittén togs beslutet i Landstingets ledningsgrupp att en handlingsplan och riktlinjer inom området övervikt/fetma skall tas fram. Utgångspunkt är de förslag till åtgärder som tidigare presenterats i FoU-centrums rapport. Uppdraget gick till de medicinska grupperna Endokrinologi och Diabetes + Njurmedicin, Matsmältningsorganens sjukdomar, Barnmedicin och Folkhälsa. En processledare utsågs och en första redovisning planerades om möjligt november Redovisningen av arbetet kommer att ske etappvis och de områden som kommer att behandlas är följande. Obesitasbehandling vid klinikerna för Barn och ungdomsmedicin i Växjö och Ljungby Obesitaskirurgi Preventivt arbete MHV, BHV Hälsoenhetens uppdrag/behandlingsstrategier och möjlighet till ett tvärprofessionellt kunskapscentrum inom området. Obesitas hos vuxna Icke kirurgisk behandling. Överviktiga åtgärder - livsstilsförändring vilka strategier har vi inom landstinget? Inklusive webbaserade strategier. Övrigt. Arbetet kommer att ske i samverkan med processledare för Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) för att förstärka arbetet och undvika parallellprocesser. I arbetsgruppen har deltagit. Karin Bengtsson överläkare FoU centrum processledare Kjell - Åke Jönsson överläkare, sektionsansvarig med gastroenterologi, med klin CLV, ordförande terapigrupp Matsmältningsorganens sjukdomar Sara Maripuu Processledare HFS. Ordförande medicinska kommittén Folkhälsa Agneta Perbe -Johansson överläkare Barn och ungdomsmedicinska mottagningen LL Maria Thunander överläkare, sektionsansvarig Endokrinologi, med klin CLV, ledamot med terapigrupp Endokrinologi och Diabetes + Njurmedicin Asim Alibegovic överläkare, sektionsansvarig team Övre gastro Kirurgkliniken CLV Olle Wihlborg verksamhetschef kirurgiska kliniken LL Maria Holstensson ST- läkare Allmänmedicin VC Birka, ledamot av terapigrupp Endokrinologi och Diabetes + Njurmedicin 25(55)
26 Förslag till handläggning och riktlinjer 1. Kartläggning av fetma övervikt inom landstingets olika verksamheter. För att få en uppfattning om förekomst av övervikt fetma hos patienter inom landstinget Kronoberg samt hur vårdtyngd och vårdnivå för dessa patienter är bör en kartläggning göras inom landstingets olika verksamheter. Förslag. Under 1 års tid med start under 2010 sätts diagnosen Obesitas E 66.9 på alla med BMI 30 (Barn Iso-BMI 30). Detta görs inom alla enheter oavsett vilken enhet patienten söker och vad man söker för. Detta gör gruppen patienter synlig och tydliggör att BMI 30 är ett sjukdomstillstånd. Rutiner bör skapas för att registrera längd och vikt hos alla patienter i Cambio Cosmic. Det är viktigt att registreringen sker enhetligt, så att det är lätt att söka siffror i journalerna samt sammanställa en grafisk presentation. 2. Behandling av barn och ungdomar med fetma på barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna i Ljungby och Växjö. Ur FoU rapporten 2009 : En utvärdering av de nuvarande behandlingsstrategierna på barnoch ungdomsmedicinska mottagningarna i Ljungby och Växjö bör genomföras. Målsättningen är att utvärderingen tillsammans med tillgänglig evidens skall ge en grund för att kunna tillskapa ett gemensamt handlingsprogram för barn och ungdomar med fetma i länet. Barn och ungdomar med fetma (Iso-BMI >30) som remitteras till länssjukvården behandlas i dag enligt olika riktlinjer inom landstinget. I Växjö avslutas kontakten efter läkarundersökning och gruppinformation hos dietist. I Ljungby går man vidare med kostregistrering under 3 dagar med utvärdering av dietist. Motiverade föräldrar och barn fortsätter med kontakt hos sjuksköterska och vid behov dietist. Man arbetar lösningsfokuserat med motiverande samtal. Läkarkontroll görs efter 1 år. Från 2009 erbjuds möjlighet till information om gränssättning och samtalskontakt via BUP. Upplägget i Ljungby har utformats i enlighet med Vårdprogrammet för barn och ungdomar med övervikt eller fetma i Södra sjukvårdsregionen (reviderat senast ). En femårsuppföljning på 14 av barnen som behandlats enligt Ljungbymodellen visade att merparten hade ett bättre BMI än före behandlingen. Betydelsen av detta är oklar eftersom kontrollgrupp saknas. I dag har man behandlat totalt barn sedan starten (50 70 barn/år). Någon ytterligare utvärdering är ej gjord då resurser för detta saknas på mottagningen Förslag För att barn i Kronoberg ska få en likartad behandling och resurser användas på bästa sätt bör en utvärdering ske där man jämför utfallet av behandlingsmodellerna i Växjö respektive Ljungby. Utvärderingen skulle kunna göras av exempelvis ST- läkare med handledning via FoU-centrum. Därefter bör riktlinjer utfärdas vilken modell som ska användas inom landstinget Kronoberg. 26(55)
27 3. Obesitaskirurgi Bakgrund Ur FoU rapporten 2009 För obesitaskirurgi överlämnas till medicinska kommittén att fastställa riktlinjer och kriterier för behandling. Då detta är en behandling som har visats ge hållbar viktnedgång på sikt, bör även resurstillgången med eventuell utökning av operationsmöjligheter bedömas Såväl för dödligheten som för flertalet av fetmans följdsjukdomar finns i dag stark vetenskaplig evidens för att obesitaskirurgi har effekt och patientnytta också när riskerna med ingreppet vägts in (Näslund 2008). Vid typ-2 diabetes, sömnapné, högt blodtryck, blodfettsrubning, ledvärk, infertilitet och graviditet, urininkontinens och refluxsjukdom har obesitaskirurgi visats vara effektivt. Viktnedgången efter fetmakirurgi har också visats ge positiv effekt på hälsorelaterad livskvalitet. Operationsverksamhet i Växjö och Ljungby I dag utförs fetmakirurgi vid både Ljungby lasarett och på Växjö centrallasarett. Ljungby har tre operatörer utbildade i obesitaskirurgi, Växjö en. I både Ljungby och Växjö utbildas för närvarande ytterligare en kirurg i tekniken. Väntelista, patientrekrytering Patienter remitteras från primärvård, länssjukvård, psykiatri och privatläkare. Även egenremisser förekommer. Vissa patienter remitteras från primärvård till endokrinologisk bedömning först, och därifrån ev. vidare till kirurg. Vid endokrin- och diabetesmottagningar aktualiseras inte sällan frågan om fetmakirurgi. I vilken omfattning patienter rekommenderas operation av behandlande läkare är i övrigt okänt. Ljungby och Växjö är separata remissinstanser och har egna väntelistor för bedömning. Varje operatör har en egen väntelista till operation, man opererar således själv den patient man bedömt. Väntetid i Ljungby för ett första mottagningsbesök (bedömning) är cirka 6 månader och cirka månader för operation. I Växjö står 45 patienter på väntelistan till första mottagningsbesöket och väntetiderna är för närvarande 1 år. På VL till operation står 28 patienter och väntetiderna till operation för tillfället är 1 år (november 2009) På grund av fritt vårdsökande prioriteras inte Kronobergare före utomlänspatienter utan det är den medicinska prioriteringen som avgör när beslut har fattats att operation ska ske. 27(55)
28 Obesitas operationer ME Kontaktlän Totalt LSV Kir Lby Blekinge län 3 3 Gotlands län 1 1 Hallands län 1 1 Jönköpings län 3 3 Kronobergs län Skåne län Östergötlands län 1 1 LSV Kir Lby Totalt LSV Kir Växjö Blekinge län 1 1 Kronobergs län Skåne län 1 1 LSV Kir Växjö Totalt Totalt Indikationer för operation Patienter i åldersgruppen år med BMI BMI 35 med följdsjukdomar t ex typ 2 diabetes, hjärt-kärlsjukdom, led/ryggbesvär, sömnapné. Kontraindikationer till operation är enligt nationella riktlinjer instabil angina, svår lungsjukdom, portal hypertension med gastriska varicer, samt tillstånd som allvarligt kan påverka anestesi eller sårläkning. Kontraindikationer är även svårigheter att förstå basala principer för viktreducerande kirurgi eller följa postoperativa instruktioner. Bedömning och förberedelse för operation av kirurg Patienten bedöms av opererande kirurg. I de flesta fall är patienterna motiverade och välinformerade, har genomgått en mängd olika försök till viktminskning och kan sättas upp direkt på väntelista efter mottagningsbesöket. Några patienter sätts upp för ett nytt besök efter tre månader. Krav ställs på preoperativ viktminskning 4 % av totala vikten för att minska fettinlagringen i levern inför operationen. Denna åtgärd underlättar operationen tekniskt, varvid patientsäkerheten höjs och operationstiden förkortas. Detta klarar de flesta patienter utan dietisthjälp. I Växjö ställer man sedan ett par år tillbaka krav på patienten att sluta röka minst 3 månader innan operationen och helst omgående efter att operation är godkänd (för tillfället ett år innan operationen). Om det kommer fram att man inte hade slutat röka som ovan blir patienten inte opererad. Dessa krav ställer man i dagsläget inte i Ljungby. Information till patienterna lämnas skriftligt och muntligt till patienterna. I Växjö skickas den skriftliga informationen till patienterna före besöket för genomläsning. Syftet är att få en bättre kvalitet på diskussion om operation med minskad risk för 28(55)
29 missförstånd. Alla som är godkända för kirurgi får dessutom ytterligare information vid en föreläsning i grupp på mottagningen och ett mottagningsbesök då man även gör gastroskopi. I Ljungby lämnas skriftlig och muntlig informationen i samband med läkarbesöket. Man har slutat göra gastroskopi före operationen och har inga resurser för gruppföreläsning Behov av utvidgad bedömning och medicinsk genomgång Det finns i dag inte någon rutin uppbyggd eller självklar enhet som tar emot och gör en medicinsk genomgång/optimerar patienterna till operation efter den primära bedömningen hos kirurg. Diabetes och hjärt-lungsituation till exempel bör vara optimerade och andra behandlingskrävande allvarliga hormontillstånd uteslutna eller under kontroll inför operation. Dessutom har % av patienterna behov att träffa dietist och psykolog med specialkunskap om obesitaskirurgi. En sjukgymnastisk bedömning/behandling kan också ibland behövas. Optimalt (enligt internationella och nationella synpunkter för att säkra rutiner, kvalitet och patientsäkerhet) hade varit ett obesitaskirurgiteam med specifik kunskap (dietist, psykolog, kurator, sjukgymnast, medicinläkare dvs. hjärt-, lung-, endokrinläkare, anestesiolog) knutet till obesitaskirurgiverksamheten. Detta finns inte i dag. Operation och patientsäkerhet i samband med operation Dagens operationsmetod är laparoskopisk och allt mera sällan öppen gastric by pass. Komplikationsrisken vid denna operation i Sverige är låg. I en populationsbaserad genomgång av all obesitaskirurgi i Sverige redovisas en 90-dagars mortalitet på 0,2 % för åren Samma nivå som vid en gallstensoperation. Komplikationer tidigt i förloppet ex läckage och blödning inträffar hos cirka 2 % av patienterna (Källa Nationella Indikationer för obesitaskirurgi). Samtliga kirurgiska komplikationer i samband med operationen bedöms ligga på 10 %. På grund av resursskäl har anestesiologer i Ljungby satt BMI >55 som en gräns för att söva patienter. Obesitaskirurgi ställer specifika kvalitetskrav på opererande enheter. Kirurgisk kompetens och tillgänglighet antal operationer, jourlinjer för vård av nyopererade patienter, uppföljning. Viktigt att kirurg med kompetens att operera finns tillgänglig första dagarna och nätterna postoperativt för att kunna bedöma ev. komplikationer och göra en reoperation. Möjlighet att reoperera måste finnas dygnet runt. Anestesiologisk kompetens med kunskap om patientgruppen, möjlighet till god postoperativ övervakning med tillgång till intensivvård och möjlighet till tidig reoperation (helst inom 6-12 timmar). Utrustning som klarar tunga patienter. Detta berör t.ex. operationsbritsar, sängar, patientliftar etc. Uppföljning efter operation De flesta patienter går hem två dagar efter operationen. Därefter sker uppföljning på opererande enhet under två år. I dag sker återbesöken hos operatören, men i Ljungby kommer man att pröva en modell med sköterskemottagning. I Växjö finns redan en sjuksköterska som har fetmamottagning, vilket minskar behov av återbesök hos läkare med 50 %. Önskemål är att ha en heltidstjänst sjuksköterska. En utbildad obesitassköterska skall utöver uppföljning 29(55)
Fetma, barn 0-18 år. Gäller för: Region Kronoberg. Utförs på: Barn- och ungdomskliniken och Primärvården
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Övervikt och fetma Giltig fr.o.m: 2018-03-19 Faktaägare: Anna Bärtås, verksamhetschef Barn- och ungdomskliniken Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande
Läs merSpecialiserade överviktsmottagningar
Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Sven Oredsson Medicinsk rådgivare 040-675 30 59 Sven.Oredsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-04-20 Dnr 1500885 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Icke-kirurgisk behandling
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste
Läs merNybesök 2011. Ökning av barnfetma i Malmö. Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne. karnätverket. Carl-Erik Flodmark Överläkare
Reviderat vårdprogram v vid barnfetma Skånska skolläkarn karnätverket Carl-Erik Flodmark Överläkare 2013-10-14 Ökning av barnfetma i Malmö Andel med fetma enl BMI 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2002 2004 2006 2008
Läs merMetoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?
Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning
Läs merAMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)
AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några
Läs merHur ser det ut med övervikt och fetma i Fyrbodal.och vad kan vi göra åt det.
Hur ser det ut med övervikt och fetma i Fyrbodal.och vad kan vi göra åt det. Barnhälsovårdsöverläkare Per Möllborg 20130916 Tack till kollega Henri Toivonen som lånat ut en del bilder till föredraget Hur
Läs merPrevention före skolåldern riktad och generell
Prevention före skolåldern riktad och generell Viktoria Svensson Med dr, Leg dietist, Civ. ing Karolinska Institutet, Stockholm Prevention före skolåldern Behov? Mål? Ansvar? Målgrupp? Ålder? Hur? Exempel
Läs merÖverviktskirurgi vem, hur och resultat?
Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Magnus Sundbom Ansvarig för obesitaskirurgi, VO Kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ordförande SOTEG Swedish Obesity Expert Treatment Group Antal överviktsingrepp
Läs merChristin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor
Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor AGENDA Samtal och råd om matvanor Ohälsosamma matvanor
Läs merStöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer
Läs merOhälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan
Godkänt den: 2017-11-22 Ansvarig: Karin Salomonsson Wohlin Gäller för: Region Uppsala Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan Innehåll Syfte och mål med besöket...2 Bakgrund...2
Läs merEn ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom
Utskrivning En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Efter 1-2 veckor Efter 6-10 veckor Efter 3-4 månader Catrin Henriksson Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset Efter 6 och/eller
Läs merFörslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting
Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Lena Svantesson savdelningen Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Stockholms läns landsting lena.svantesson@sll.se
Läs merÖvervikt och fetma hos barn och ungdomar
Övervikt och fetma hos barn och ungdomar Christina Lindgren Överläkare Barn-och Ungdomsmedicinska kliniken Helsingborgs Lasarett Skolläkare Helsingborgs Kommun Mätmetoder BMI = vikt/ längd^2 Övervikt:
Läs merUppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.
Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten
Läs merBeslutsstöd: Från forskningsrön till nationell samordning Provtagning
Beslutsstöd: Från forskningsrön till nationell samordning Provtagning Carl-Erik Flodmark Överläkare, ordförande SFO 2015-10-12 ECOG/Svensk Förening för Obesitasforskning/Boris 9 8 Ökning av barnfetma i
Läs merSammanställning av nuläge inför GAP analys
JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merHälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje
Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Specialistmottagningar för hälsosamma levnadsvanor Maja Schultz Hälsopedagog, Steg 1 KBT-terapeut Hälsomottagningen Järva www.halsomottagning.sll.se Hälsosamma
Läs merPrioriterade strategiska och operativa insatser i det tobakspreventiva arbetet. Målgrupper. Prioriterade insatser
Cancerplanen Arbetsgruppen förebyggande och tidig upptäckt 2011-03-14 Prioriterade strategiska och operativa insatser i det tobakspreventiva arbetet Syftet med arbetet och förslagen som presenteras nedan
Läs merLandstinget Blekinges Levnadsvanemottagning. Thoraxcentrum, Karlshamn
Landstinget Blekinges Levnadsvanemottagning Thoraxcentrum, Karlshamn En titt i backspegeln År Aktivitet 2011 Nationella Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2012- Implementering av riktlinjerna
Läs merAtt arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården
Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården utifrån Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Ulrika Olsson Strateg folkhälsa med inriktning hälso- och sjukvård
Läs merPolitisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Läs merSAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN
SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Bakgrund Nationell strategi prevention och behandling av kroniska sjukdomar Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Bättre
Läs merBarns och ungdomars vikt i Västernorrland - insamlat genom barnavårdscentraler och skolsköterskors hälsosamtal i skolan.
Barns och ungdomars vikt i Västernorrland - insamlat genom barnavårdscentraler och skolsköterskors hälsosamtal i skolan. Folkhälsocentrum och Primärvårdscentrum, Landstinget Västernorrland 6 Bakgrund Fetma
Läs merImplementering av ny kunskap i Landstinget Kronoberg
FoU Kronoberg/Medicinska Kommitten 2011-02-14 Implementering av ny kunskap i Landstinget Kronoberg 1 Inledning I Landstinget Kronobergs policy för forskning och utveckling påtalas bland annat att landstingets
Läs merBarnfetma Carl-Erik Flodmark, docent. och överläkare vid Barnöverviktsenheten
Överviktiga barn- och ungdomar Vetenskapligt och medicinskt perspektiv Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne 1 nov 2013 Internationella initiativ Globalt hälsoproblemh Tillräcklig bevis
Läs merBeredningen för primärvård, psykiatri och tandvård
Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Maria Bjerstam Handläggare 040-675 30 94 Maria.A.Bjerstam@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-04-11 Dnr 1600618 1 (6) Beredningen för primärvård, psykiatri
Läs merSusanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen
Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg
Läs merAtt kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén
Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2018-05-16 3 Innehållsansvarig: Sara Bentzel, Underläkare, ST, Läkare (sarmo4) Godkänd av: Jerker Persson, Verksamhetschef, Gemensamt (jerpe3)
Läs merViktigaste Ändringar
Revision av Handlingsprogram Övervikt/Fetma - Vuxna Viktigaste Ändringar Betoning av vårdkedja Tydligare flödesschema för behandlingsarbetet Flödesschema för organisation Evidens Stöd för prioritering
Läs merHur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?
Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom
Läs merDet går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av
Läs merPrimärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merRiktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom
Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp
Läs mer2013-10- 08. Slutsatser om livsmedel, drycker, koster- barnperspek=v. Slutsatser rörande råd om STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING
2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Slutsatser om livsmedel, drycker, koster- barnperspek=v Carl- Erik Flodmark Mat vid fetma Slutsatser rörande råd om Viktnedgång hos barn och
Läs merRådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd
Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd Presentation på HFS vårmöte 2018-03-22 Kerstin Damström Thakker och Lena Lundh Projektets
Läs merNationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning
Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma
Läs merPolitisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Läs merFramgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård
Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård Christin Anderhov Eriksson, region Östergötland leg dietist, med mag folkhälsovetenskap Nationella arbetsgruppen för levnadsvanearbete
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs mereva.arvidsson@ltkalmar.se
eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att
Läs merÖverviktiga barn och ungdomar
SIFU AB - ett dotterbolag till Överviktiga barn och ungdomar forskning, praktik och evidensbaserad familjeviktskola Ny unik behandlingsmetod! Familjeviktskolan lär dig tillämpa den effektiva behandlingsmetoden
Läs merMötesanteckning Nätverksträff för FaR-ansvariga på vårdcentral Onsdag 9 oktober
Mötesanteckning Nätverksträff för FaR-ansvariga på vårdcentral Onsdag 9 oktober 13.30-16.00 Information om FaR-nätverket Målet är att det ska finnas en FaR-ansvarig på varje vårdcentral i Göteborg som
Läs merINTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.
INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som
Läs merRegeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010
Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor
Läs merSå gör vi i Sverige. Eller inte.
Så gör vi i Sverige. Eller inte. ECOG 151012 Annika Janson, överläkare, med dr, Rikscentrum Barnobesitas annika.janson@karolinska.se Meny Vilka behandlingsmodeller används? Vilka kostråd gäller? Vilka
Läs merNationell överenskommelse Psykisk hälsa
Styrande måldokument Överenskommelse Sida 1 (6) Nationell överenskommelse 2018 - Psykisk hälsa Sida 2 (6) Bakgrund Psykisk hälsa har de senaste åren varit en av statens mest prioriterade områden inom hälso-
Läs merInbjudan till redovisning av Behovsanalysen inom området Övervikt och fetma
Inbjudan till redovisning av Behovsanalysen inom området Övervikt och fetma Tid och plats: Tisdagen den 25 september 2007 Klockan 09.40 11.00 Aulan, Birgittaskolan i Linköping Program: 09.40 09.45 Inledning
Läs merHälsoinriktad hälso- och sjukvård
Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod
Läs mer1 (5) ÅTERKOPPLING FRÅN VERKSAMHETSDIALOGMÖTET VÅREN 2016 TILLGÄNGLIGHET
1 (5) Regionkontoret Centrum för hälso- och sjukvårdsutveckling Vårdvalsenheten ÅTERKOPPLING FRÅN VERKSAMHETSDIALOGMÖTET VÅREN 2016 TILLGÄNGLIGHET Lagstadgat krav: Läkarbesök inom 7 dagar, Enligt nationell
Läs merKoncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning
Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Peter Sigsjö Hälso och sjukvårdsstrateg 040-675 36 70 Stefan.karlegard@skane.se Datum 2015-04-01 1 (5) Behovsanalys vid förlängning av befintligt
Läs merUtbildning för samtal om bra matvanor
Utbildning för samtal om bra matvanor Enkätundersökning för att få bättre förståelse för hur landsting och regioner utbildar sin personal i primärvården, så att de kan känna sig trygga i att stödja patienten
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd
Läs merMåste den psykiatriska patienten dö i förtid av diabetes eller hjärtkärlsjukdom?
Måste den psykiatriska patienten dö i förtid av diabetes eller hjärtkärlsjukdom? Dan Gothefors Överläkare, specialist i psykiatri. Leg psykoterapeut. Svenska Psykiatriska Föreningen. Måste den psykiatriska
Läs merNationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Indikatorer Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Läs merVision av en barnfetmamottagning
Vision av en barnfetmamottagning Christina Lindgren Barnläkare och skolläkare i Helsingborg 2017-10-19 1 Vilken hjälp ska Axel få? Axel 12 år Hemmasittare sen 1 år tillbaka efter friluftsdagar med skolan
Läs merMISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård
Hälso- och sjukvård DATUM Hans Tanghöj 2007-05-03 DIARIENR Nämnden för Hälso- och sjukvård MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND Försäljningen av alkohol liksom den alkoholrelaterade dödligheten
Läs merSocialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte
Läs merNationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm
Arbete med levnadsvanor i vården varför och hur? Risker med ohälsosamma levnadsvanor. Vilka råd och och vilken rådgivningsnivå rekommenderas? Övervikt och fetma Nationell konferens om levnadsvanor 23 september
Läs merEn guidad tur i kostdjungeln
Malmö 2015-09-30 En guidad tur i kostdjungeln Staffan Lindeberg Distrikstläkare, Vårdcentralen Sankt Lars, Lund Docent i allmänmedicin, Centrum för primärvårdsforskning 1 Alla är överens detta är inte
Läs merGrunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge
Grunda Sunda Vanor Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Ett projekt med referensgrupp bestående av: BHV-samordnare BHV-överläkare Dietist Skolsköterska MHV-överläkare Distriktssköterska
Läs merStark för kirurgi- stark för livet. - Levnadsvanor i samband med operation
Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation Ett projekt i tre delar om levnadsvanor -i samband med ett kirurgiskt ingrepp Vad ska vi ta med oss från den här föreläsningen?
Läs merPatienter med fetma som ej svarar på konservativ behandling, i synnerhet vid samtidig fetmarelaterad sjuklighet.
Bakgrund - för vårdgivare Fetmakirurgins plats i dagens sjukvård kommer av att konservativ behandling av etablerad övervikt tyvärr ej är långsiktigt effektiv: Oddsen för en patient med mångårig övervikt
Läs merLivsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.
Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker
Läs merLänsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten
Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten Verksamhetschef Annika Selberg Lundberg annika.selberg-lundberg@norrbotten.se Divisionschef Närsjukvård Chef för verksamhet och utveckling Närsjukvårdsstaben
Läs merKirurgisk behandling av åderbråck i Region Skåne
Specialiserad planerad vård 1 (5) Kirurgisk behandling av åderbråck i Gemensamma riktlinjer för utredning och behandling av åderbråckssjukdom har saknats i. Ett vårdprogram för patienter med åderbråckssjukdom
Läs merArtrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson
Artrosskola för ett Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Leg sjukgymnast, Dr Med Vet Registeransvarig BOA-registret Registercentrum VGR Att komma ihåg Artros är en sjukdom
Läs merMetodutbildning NYA Lätta tips. Central Barnhälsovård FyrBoDal tillsammans med MI-coach Sofia Trygg-Lycke
Metodutbildning NYA Lätta tips Central Barnhälsovård FyrBoDal tillsammans med MI-coach Sofia Trygg-Lycke Agenda Introduktion Primärprevention Nya Lätta tips Demografi och hälsofaktorer Metod och MI med
Läs merTill Hälso och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvård DATUM DIARIENR 2010-04-05 HN-HOS10-123 Till Hälso och sjukvårdsnämnden RAPPORT åtgärder vidtagna i samband med Lex Maria-ärende samt beskrivning av aktuella generella åtgärder inom
Läs merEnkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län
Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Läs merLEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen
LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering
Läs merRiktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1 Innehållsansvarig: Martin Risenfors, Överläkare, Läkare (marri6) Godkänd av: Jerker Persson, Verksamhetschef, Gemensamt (jerpe3)
Läs merObesitas-processen kirurgisk behandling
-processen kirurgisk behandling Regional styrning för ökad patient- och koncernnytta Ordförandekonferensen 12-04-12 Aggestam, Angerås & Stjernlöf Bakgrund Produktions- och kapacitetsplanering: En regiongemensam
Läs mer1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård
1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-05-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merMåltidersättning och viktreduktion
Stockholms Obesitasdagar 12-13 maj 2011 Måltidersättning och viktreduktion Anna Hägg Leg. Dietist Överviktscentrum Definitoner av och regler kring Livsmedel för viktminskning Studier om måltidsersättning
Läs merStark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation
Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation Riksföreningen för operationssjukvård och Svensk sjuksköterskeförening, ett projekt i två delar om levnadsvanor i samband med ett
Läs merHÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)
Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar
Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och
Läs merÖvervikt och fetma hos barn och ungdomar
Övervikt och fetma hos barn och ungdomar Tillväxt och BMI Svenska tillväxtkurvor baseras på populationsundersökning från 1974 i Göteborg. International Obesity Task Force IOFT ISO-BMI-gränser för vuxna,
Läs merDin rätt att må bra vid diabetes
Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden
Läs merMinnesanteckningar från möte med RMPG Hälsofrämjande strategier
2014-04-17 Minnesanteckningar från möte med RMPG Hälsofrämjande strategier Dag 14 mars 2014 Tid Kl. 09.00-14.00 Plats Vimmerby Folkhögskola, lilla E Närvarande: Jolanda van Vliet, ordförande Östergötland
Läs merDet här bör göras för att primärvården ska lyckas med arbetet för bättre matvanor förslag från seminariedeltagare
1 (9) Det här bör göras för att primärvården ska lyckas med arbetet för bättre matvanor förslag från seminariedeltagare Förslag från deltagare på Livsmedelsverkets seminarium Dåliga matvanor största riskfaktorn
Läs merVärldsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;
Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella
Läs merRevisionsrapport. Landstinget Gävleborg. Uppföljning höftfrakturer, efterlevnad av nationella riktlinjer. Lars-Åke Ullström
Revisionsrapport Uppföljning höftfrakturer, efterlevnad av nationella riktlinjer Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Oktober 2012 1 Innehållsförteckning Sammanfattning och revisionell bedömning...
Läs merRegionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa
Läs merHandledning för stöd till patient och närstående vid inträffad vårdskada
Handledning för stöd till patient och närstående vid inträffad vårdskada www.lio.se råd till dig som är sjukvårdspersonal när en patient skadas i vården 1 Förklara för patienten och närstående vad som
Läs merBeredningen för primärvård, psykiatri och tandvård
Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Maria Bjerstam Handläggare 040-675 30 94 Maria.A.Bjerstam@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-04-04 Dnr 1600618 1 (7) Beredningen för primärvård, psykiatri
Läs merFördjupad analys och handlingsplan
Fördjupad analys och handlingsplan Barn och unga till och med 24 år inklusive ungdomsmottagningarna 31 oktober 2017 Datum Handläggare 2017-10-30 Henrik Kjellberg Landstingets kansli Hälso och sjukvård
Läs merYttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Berg Anton Datum 2017-12-29 Diarienummer KSN-2017-3849 Kommunstyrelsen Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor
Läs merViktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT
Viktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT KURATOR - BOEL PERSSON NJURMEDICINSKT SJUKGYMNAST - MIA TRONDSEN VÅRMÖTE DIETIST SARA PALM 2015 05 03 I SAMARBETE MED ÖVRIGA TEAMET: TRANSPLANTATIONSKIRURG
Läs merImplementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Folkhälsoenheten Eva Pettersson Lindberg Sara Maripuu 2012-01-02 Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för
Läs merForebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för
Läs merHälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Varför, vad, hur? Sara Maripuu, processledare, folkhälsoenheten September 2014 Kroniska sjukdomar - NCD 44 % av befolkningen har en kronisk sjukdom Många av de kroniska
Läs mer15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05
15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering
Läs mer