Hälsa och samhälle FETMA/ÖVERVIKT. En litteraturstudie om metoder för viktminskning EMMA JÖNSSON ANNA NILSSON

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsa och samhälle FETMA/ÖVERVIKT. En litteraturstudie om metoder för viktminskning EMMA JÖNSSON ANNA NILSSON"

Transkript

1 Hälsa och samhälle FETMA/ÖVERVIKT En litteraturstudie om metoder för viktminskning EMMA JÖNSSON ANNA NILSSON Examensarbete Kurs OV 1052 Sjuksköterskeprogrammet Januari 2005 Malmö högskola Hälsa och samhälle Malmö e-post: postmasterhs.mah 1

2 VUXNA MED ÖVERVIKT/FETMA En litteraturstudie om metoder för viktminskning Emma Jönsson Anna Nilsson Jönsson, E & Nilsson, A (2005) Vuxna med övervikt/fetma. En litteraturstudie om metoder för viktminskning. Sjuksköterskeprogrammet 120 poäng. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för omvårdnadsvetenskap, Antalet personer med övervikt i Sverige har fördubblats de senaste 20 åren. Övervikt/fetma leder många gånger till allvarliga följdsjukdomar. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka viktminskningsmetoder som finns beskrivna i den vetenskapliga litteraturen. Frågeställning är: Vilka viktminskningsmetoder finns beskrivna i den vetenskapliga litteraturen? Materialet till litteraturstudien har hämtats från tre databaser över medicinsk forskning. Resultatet är baserat på nio vetenskapliga artiklar som är kritiskt granskade. Resultatet redovisar följande metoder: tallriksmodellen, lågkaloridieter, kolhydratdieter, medelhavskost, ätbeteendemönster, information/undervisning, livsstilsförändringar och medicinsk behandling. Resultatet visar att vissa dieter är lämpliga för kortsiktig viktnedgång och andra dieter för långsiktig viktnedgång. Slutsats man kan dra är att för att uppnå en optimal viktminskning krävs en kombination av diet, bra kunskaper genom information/undervisning och en sundare livsstil med ökad fysisk aktivitet. Nyckelord: dieter, fetma, kost, livsstil, sjuksköterska, undervisning, övervikt 2

3 ADULTS WITH OVERWEIGHT/OBESITY A literature review about methods for weight loss Emma Jönsson Anna Nilsson Jönsson, E & Nilsson A,(2005) Adults with overweight/obesity. A literature review about methods for weight loss. Nursing Programme 120 credits. Degree Project 10 credit points. Malmö University: School of health and society, Department of Nursing, The number of people with overweight in Sweden have under the last 20 years redoubled. Overweight/obesity often leads to serious complications. The purpose with this literature review was to investigate which weight loss methods that were described in the scientific literature. Our question is: Which weight loss methods are described in the scientific literature? The material in our study were found in three different databases in medical science. The result is based on nine scientific articles which we have critically examined. The result presents the following methods: the Swedish platemodel, lowcaloriediets, carbohydratediets, mediterranean diet, eating behaviors, information/teaching, lifestylechanges and medical treatment. The result shows that some of the diets are appropriate for shortterm weight loss and others for longterm weight loss. Conclusions for optimal weight loss requires a combination between diet, good knowledges through information/teaching and a healthier lifestyle with increased physical activity. Keywords: diets, food, lifestyle, nurse, obesity, overweight, teaching 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 5 BAKGRUND 5 Definition 5 Prevalens av övervikt/fetma 6 Orsaker 6 Patofysiologi 7 Riskfaktorer 7 Konsekvenser av fetma 7 Sjuksköterskans roll 8 Kostundervisning 8 Motivation 9 Teoretisk referensram 10 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING 11 METOD 11 Artikel och litteratursökning 11 Metod för artikelgranskning 11 Databearbetning 12 Artikelsökning 12 RESULTAT 13 Kostbehandling 13 Tallriksmodellen 13 Lågkaloridieter 14 Kolhydratdieter 15 Medelhavskostdiet 15 Undervisning/Information 17 Livsstilsförändringar 17 Diet 18 Fysisk aktivitet 18 Motivation 18 Medicinsk behandling 18 DISKUSSION 19 Metoddiskussion 19 Artikelsökning 19 Val av databaser 20 Urval 20 Metod för artikelgranskning 20 Val av teoretisk referensram 20 Resultatdiskussion 20 Kortsiktig viktnedgång 20 Långsiktig viktnedgång 21 Livsstilsförändringar, motivation och undervisning 21 Medicinsk behandling 22 Förslag till implikationer 22 3

5 Förslag till vidare forskning 23 REFERENSLISTA 24 BILAGA 1 26 BILAGA

6 INLEDNING Då övervikt/fetma är ett allt vanligare förekommande problem är detta något vi troligtvis kommer att stöta på i vårt framtida sjuksköterskeyrke, därför känns det viktigt att som allmänsjuksköterska ha goda kunskaper inom området. Vårt intresse för ämnet uppkom när vi gjorde vår kliniska utbildning inom primärvården. Där träffade vi många patienter med överviktsproblematik på till exempel blodtrycksmottagningar och i viktkontrollgrupper. Många av patienterna i viktkontrollgrupperna söker kunskap om olika viktminskningsmetoder. Därför är det viktigt som sjuksköterska att ha kunskap om vilka beforskade alternativ som finns och kunna applicera den mest passande metoden på respektive patient. Detta ligger till bakgrund för vårt ämnesval. BAKGRUND I bakgrunden redovisas följande: Definition Prevalens av övervikt/fetma Orsaker Patofysiologi Riskfaktorer Konsekvenser Sjuksköterskans roll innehållande kostundervisning samt motivation Fettmassans storlek avgörs av fyllnaden av fettcellerna. Denna fyllnad regleras av balansen mellan inlagring och frisättning av lipider lokalt i de olika fettvävnadsregionerna. Vid viktökning kan man se tydliga förändringar i fettfördelningen och de olika depåernas reglering. Dessa olikheter är till stor del könsberoende. Hos män dominerar bukfetma och hos kvinnor stussfetma (Andersen, Rissanen & Rössner, 1998). Definition För att kunna definiera övervikt/fetma används ett så kallat body-mass index som baseras på en kombination av kroppslängd och kroppsvikt. Övervikt definieras som BMI >25 och fetma som BMI>30. Män har i de flesta fall högre BMI än kvinnor och i västvärlden ökar BMI med stigande ålder hos de båda könen. BMI har en del brister särskilt då man ska bedöma fetma hos barn eftersom längden kan påverka resultatet felaktigt. BMI tar inte hänsyn till hur fettet är fördelat i kroppen eller hur stor andel som består av muskler. Eftersom riskerna för fetmarelaterade sjukdomar är högre då fettmassan är lokaliserad till bålen och till fettdepåer inne i buken kan det vara en nackdel att endast använda sig av BMI. Därför kan sjuksköterskan använda sig av att mäta midjeomfånget och även bestämma denna i förhållandet till höftomfånget, detta kallas för midja/höftkvoten (SBU, 2002). Fettmassan i kroppen ligger normalt hos män i medelåldern kring 10 till 15 kg. Hos kvinnor i samma ålder är fetmassan cirka 50 procent högre(a a). 5

7 Prevalens av övervikt/fetma I Sverige och i Danmark förekommer fetma (BMI>30) enligt WHO: s Monica projekt hos 10 procent av medelålders befolkningen och i Norge lite lägre förekommande hos män och högre hos kvinnor. Högst förekommande är fetma i Sovjetrepublikerna och i Polen där prevalensen ligger på procent hos män. I länder som Kina och Japan är fetma fortfarande ovanligt och prevalensen ligger på en till två procent av befolkningen i åldersintervall år (SBU, 2002). Antalet personer i Sverige med övervikt har de senaste 20 åren nästan fördubblats och en halv miljon av den vuxna befolkningen i Sverige har ett BMI>30 och har därmed fetma och ca 2,5 miljoner är överviktiga (a a). Orsaker Orsakerna till fetma kan vara antingen genetiskt betingat eller livsstilsbetingat. Genetiskt betingat: Leptin är ett protein som fungerar som en mättnadsfaktor. Leptin inverkar på kroppens energiomsättning, viktkontroll och aptitkänsla. Leptin produceras av kroppens fettceller och binds till särskilda leptinreceptorer som finns bland annat i hypothalamus. När man äter stiger blodets insulinhalt och mer leptin produceras. Den ökade mängden leptin informerar hypothalamus som hämmar hungerimpulserna. En del överviktiga personer har sänkta värden av leptin. Även en defekt i leptinreceptorerna i hypothalamus kan medföra bristande mättnadskänsla (Ericson & Ericson, 2002). Adrenalin och noradrenalin deltar i fettvävens lipolys då fria fettsyror mobiliseras. Dessa medverkar i kroppens värmeproduktion via en adrenerg β3-receptor. Denna receptor finns särskilt mycket i brun fettväv. Vissa personer har en försämrad funktion hos β3- receptorn (a a). Livsstilsbetingat: Ett stillasittande liv bidrar till ökad kroppsvikt. Fetma utvecklas under en längre tid och orsakas av en obalans mellan intag och förbrukning av energi (SBU, 2002). En ökad kroppsvikt medför en ökad energiförbrukning. Det går åt mer energi för en överviktig att utföra enklare rörelser än vad det gör för en normalviktig. Även energiutgifterna ökar vid övervikt. För att klara dessa måste en överviktig person öka sitt energiintag. Ofta så ersätts dock utgifterna med alltför stort intag vilket leder till att övervikten förvärras (Ericson & Ericson, 2002). I de länder där fetma förekommer bland stor del av befolkningen har andelen fett i maten varit hög och bestått av ungefär 40 procent av energiintaget (SBU, 2002). När kroppens energiintag är större än kroppens förbrukning utvecklas övervikt. Överskottet lagras som fett (Ericson & Ericson, 2002). I vissa länder är stor alkoholkonsumtion en av orsakerna till fetma exempelvis hos männen i Finland (SBU, 2002). Minskat krav på fysisk aktivitet på grund av relativt stor muskelaktivitet har ersatts av bilar, hissar och rulltrappor som leder till ökad risk för uppkomst av fetma. Även stillasittande arbete och fritid med tv-tittande är orsaker (a a). En överviktig person är oftast fysisk inaktiv, det är tyngre att röra på sig. Detta kan leda till isolering som medför nedstämdhet och ensamhetskänsla. Det kan då vara svårt att ändra sina matvanor (Almås, 2002). 6

8 Patofysiologi Huvudproblemet är att aptitregleringen, mättnadskänslan är inställd på en för hög nivå. Centrum för mättnad och hunger finns i hypothalamus. Detta påverkas av faktorer som födointag, blodglukosökning, leptin m m. Det finns överviktiga som har en felaktig balans i detta centrum och det är då genetiskt betingat. För att reducera kroppsvikten måste personen stå emot de impulser från detta centrum vilket kan vara mycket svårt (Ericson & Ericson, 2002). Att lagra energi i fettförråden är en viktig överlevnadsfaktor. Det förklarar varför styrmekanismen från mättnadscentrum ger starka impulser till födointag (a a). Riskfaktorer Kvinnor utvecklar fetma oftare än män och ofta sker detta i samband med graviditet och klimakteriet (SBU, 2002). Rökstopp kan medföra en liten viktuppgång, cirka två kg för kvinnor och tre kg för män. Ofta finns det ett samband mellan denna viktuppgång och ökad konsumtion av produkter med höga energivärden. När nikotinanvändningen upphör sker även metabola förändringar med ökad lagring kroppsfett (a a). En del läkemedel som till exempel psykofarmaka kan ofta medföra viktökning, även behandling med höga doser insulin och kortison kan vara orsak (a a). Konsekvenser av fetma Riskfaktorer för hjärtinfarkt för män är hög ålder, förhöjda kolesterolvärden, högt blodtryck och rökning men även fetma är en riskfaktor för både män och kvinnor. Risken för att avlida i hjärt-kärlsjukdom hos män och kvinnor med BMI>32 är enligt studier mer än tre gånger högre för kvinnor och mer än fem gånger högre för män än de med normalvikt (BMI 19-25). Starka samband har påvisats mellan bukfetma och hjärtinfarkt för de båda könen (SBU, 2002). Personer med övervikt har en ökad belastning på hjärtat vilket visar sig i högt blodtryck. Övervikten och det höga blodtrycket ökar risken för hjärtsvikt (Almås, 2002). Hypertoni är omkring tre gånger vanligare bland personer med övervikt än de med normalvikt (SBU, 2002). Det har även genom många studier konstaterats att det finns ett starkt samband mellan fetma och diabetes typ 2. Diabetes typ 2 uppkommer på grund av minskad känslighet för insulin i kroppens vävnader och minskad insulinproduktion. Vid fetma kan insulinresistensen orsakas av både ärftliga faktorer och så kallade omgivningsfaktorer som fet mat och låg fysisk aktivitet (a a). Även flera cancersjukdomar har visats vara vanligare vid fetma. Bland dessa kan nämnas cancer i livmoder, bröst, äggstockar, gallblåsa, bukspottkörtel, lever, njurar och prostata. Vid bukfetma är de hormonberoende cancerformerna vanligt förekommande(a a). Vid fetma är belastningsskador med broskreduktion vanligt förekommande, särskilt i de leder som utsätts för högre belastning som till exempel höfter och knän (a a). 7

9 Ökad tyngd i bröstkorgsväggen som försvårar andningsrörelserna leder till andnöd som är ett vanligt symtom vid fetma. Dessa besvär ökar i liggande ställning och kan leda till syrebrist i blodet (SBU, 2002). Ett tjockt fettlager runt bröstkorgen gör att andningsrörelserna hämmas vilket gör att risken för luftvägsinfektioner ökar vid sjukdom och sängläge (Almås, 2002). Andningsarbetet försvåras, detta beror på att de nedre delarna av lungorna blir underventilerade i förhållande till blodcirkulationen (Ericson & Ericson, 2002). Sömnapné innebär periodiskt återkommande andningsstillestånd under sömn som förekommer hos 10 procent av personer med framförallt bukfetma (SBU, 2002). Personer mer övervikt kan ha sömnapné som en följd av minskad tonus i svalg och tungmuskulatur som gör att tungan faller bakåt och täpper till luftvägen. Detta stör nattsömnen och medför trötthet under dagen. Sömnapné medför ökad hemoglobinhalt på grund av att syrgasmättnaden är låg under natten (Ericson & Ericson, 2002). Sjuksköterskans roll En sjuksköterska fungerar både som konsult och stödperson för personer med övervikt. Därför måste det finnas en kunskap om kost och hur man skapar en god motivation (Klang Söderkvist, 2001). Sjuksköterskan ska enligt SOSFS 1993:17 utföra olika omvårdnadsåtgärder som exempelvis ge information och rådgivning om de åtgärder som kan vidtagas för att befrämja hälsa eller förhindra ohälsa och försämring i hälsotillstånd. Det är därför viktigt att sjuksköterskan har goda kunskaper om hur följdsjukdomar hos patienter med övervikt/fetma kan förhindras ( Enligt VIPS som är underlag för dokumentation inom sjukvården är information/undervisning en vanligt förekommande omvårdnadsåtgärd för sjuksköterskan. På detta sätt kan patientens ställning stärkas genom att få ökad kunskap och förståelse. Studier har visat att det är positivt att tala med personer i samma situation som man själv befinner sig i. Detta kan användas i till exempel viktminskningsgrupper där sjuksköterskan ger undervisning och information som patienterna tar till sig på ett annat sätt än vid individuell undervisning (Ehnfors m fl, 2000). En annan omvårdnadsåtgärd som sjuksköterskan utför är stöd. Ett stödjande beteende innebär att sjuksköterskan visar intresse för patienten, bedömer patientens situation, ger moraliskt stöd, underlättar för patienten och hjälper denne att behålla hoppet. Att ha en fungerande kommunikation är viktigt i det stödjande arbetet. Sjuksköterskan kan tillsammans med patienten kartlägga och planera socialt stödjande åtgärder. Att ha tillgång till socialt stöd har stor betydelse för patientens hälsa (a a). Kunskaper om kost Alla livsmedel består av näringsämnen. Dessa delas in i två grupper: Energigivande näringsämnen som innehåller proteiner, kolhydrater och fetter. Näringsämnen utan energi innehåll: fibrer, vatten, mineraler, spårämnen och vitaminer. Proteiner finns i bland annat musklerna och benstommen. Proteinerna kommer från två olika källor. Dessa är animaliskt protein som finns i kött, inälvsmat, fisk och mejeriprodukter. Vegetabiliskt protein finns i sojamjöl, nötter, spannmålspro- 8

10 dukter och baljväxter. Kroppen behöver protein för att bygga upp celler och blodkroppar, tillverka hormoner, bilda gallsyror och hemoglobin och fungera som energikälla. En vuxen bör få i sig 1 g protein/kg och dag. En ökat proteinintag kan vara till effektiv hjälp när man ska gå ner i vikt eftersom det krävs mer energi att omsätta proteiner än andra näringsämnen (Montignac, 1999). Kolhydrater består av kol, väte och syre. Enkla kolhydrater utgörs av sockerarter. Exempel på dessa är vanligt socker och fruktsocker. Sammansatta kolhydrater finns i grönsaker, spannmål och baljväxter. Fiber är en klass av sammansatta kolhydrater som kroppen inte kan smälta vilket gör att dessa är bra när man försöker gå ner i vikt. Många av de sammansatta kolhydrater man äter förvandlas till enkla sockerarter i kroppen (Atkins, 2003). Kolhydrater kan delas in i bra och dåliga. Bra kolhydrater ger en liten ökning av glukosen i blodet. Exempel på livsmedel är råris, linser, bönor, de flesta frukter och alla gröna grönsaker. Dåliga kolhydrater ger en kraftig ökning av glukosen i blodet. Hit hör då socker i alla former, vitt mjöl, vitt ris, potatis, chips, cornflakes och potatismos (Montignac, 1999). Fett kallas även för lipider. Kroppen behöver fett för att kunna framställa hormoner, bygga upp cellväggar och lagra energi (Atkins, 2003). Man kan skilja på två huvudtyper av fett: Animaliskfett, som finns i kött, fisk, ägg, smör, ost och mjölk. Vegetabiliskt fett som finns i oljor och margariner (Montignac, 1999). De fetter som ökar kolesterolhalten är mättade fetter som då finns i kött, smör, ost, flottyr, feta mejeriprodukter och palmolja. Fetter som påverkar kolesterolet ytterst lite finns i skaldjur, ägg och fågel. Fetter som sänker kolesterolhalten är vegetabiliska oljor som till exempel olivolja och solrosolja (Montignac, 1999). Motivation När en sjuksköterska möter överviktiga patienter som vill uppnå en viktminskning kan hon använda sig av ett patientcentrerat förhållningssätt. Med detta menas att sjuksköterskan inte styr patienten mot ett i förväg bestämt mål utan utgår från patientens situation och diskuterar tillsammans med patienten vad som passar just honom/henne. Alltså vill man få patienten till att vara med att bestämma sin vård. Detta synsätt är nära kopplat till patient empowerment vilket innebär att patienten ska ha rätt att delta så mycket som den förmår och önskar och kunna medverka i sin vård och egenvård (Arborelius i Klang Söderkvist, 2001). 9

11 Figur 1. Ur Klang Söderkvist, 2001, s 128 Enligt ovanstående figur går patienten igenom olika stadier när han/hon ska ändra sina levnadsvanor: 1. Innan patienten överhuvudtaget överväger någon förändring. Patienten är knappt bekymrad över sina levnadsvanor. Patienten saknar motivation att skapa någon förändring. 2. Patienten överväger förändring. Patienten är medveten om vissa risker i sina levnadsvanor men samtidigt nöjd med de fördelar som dessa ger. Patienten är inte säker på om han/hon vill ändra sina vanor. 3. Handling. Patienten vill göra något åt sina levnadsvanor. Patienten kan lyckas men det finns en risk att han/hon får återfall och återgår till första stadiet. 4. Vidmakthållande. Patienten håller vid sina förändringar under lång tid och kan klara av olika risksituationer som uppstår t ex då att inte återgå till gamla matvanor i svåra stunder. 5. Återfall. Innebär att patienten återgår till sina tidigare levnadsvanor (Arborelius i Klang Söderkvist, 2001). Dessa stadier visar hur mycket patienten är motiverad. Sjuksköterska kan börja med att diskutera beteendeförändringar med patienten. Sjuksköterskan kan underlätta för patienten att ta ställning till sina levnadsvanor genom att ställa frågor om dessa. När patienten har kommit till tredje stadiet är det viktigt att patienten själv får komma med förslag hur förändring kan göras. Under stadium fyra bör sjuksköterskan ge stöd, uppmuntra och diskutera de svårigheter som patienten kan stöta på ( Arborelius i Klang-Söderkvist, 2001). Teoretisk referensram För att bedöma hälsa använder sig Carnevali av modellen Dagligt liv och funktionellt hälsotillstånd. I denna modell handlar den funktionella förmågan om patientens inre och yttre resurser (Carnevali, 1999). När det gäller en patient med överviktsproblem kan dessa vara styrka, uthållighet, sinnesstämning, kunskap, motivation och färdigheter. För att skapa balans i det dagliga livet spelar de yttre resurser som finns stor roll. Som yttre resurser kan nämnas bostad, transport, människor och pengar. Carnevali menar att det handlar om att skapa en balans mellan krav i det dagliga livet och de inre och yttre resurserna för att kunna tillgodose dessa krav. Krav som patienten kan ha är aktiviteter, 10

12 förväntningar, omgivning, värderingar och seder och bruk. När kraven blir för många och patientens inre och yttre resurser inte kan tillgodose dessa skapas en obalans som leder till ohälsa (Carnevali, 1999). SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilka viktminskningsmetoder som finns beskrivna i den vetenskapliga litteraturen. Med kunskap om dessa metoder har vi som blivande sjuksköterskor genom omvårdnadsåtgärderna information, undervisning och stöd möjlighet att förebygga/påverka patienter med övervikts-/fetmaproblematik. Utifrån syftet med litteraturstudien vill vi besvara följande frågeställning: 1. Vilka viktminskningsmetoder finns beskrivna i den vetenskapliga litteraturen? METOD En litteraturstudie är enligt Polit m fl (2001) en skriven sammanfattning och tolkning av den senaste i litteraturen inom ett område. I detta fall gäller det litteratur om viktminskningsmetoder för överviktiga patienter. Artikel- och litteratursökning Vi har använt oss av de databaser som finns tillgängliga via Malmö högskolas bibliotek. Databaserna som använts är PubMed Central, ELIN och SveMed+. Sökorden som användes var obesity, obesity and adults, dietary therapy, weight loss methods, weight control, low calorie diet, obesity treatment, glykemiskt index, viktminskning, diet, mediterranean diet, Atkins and diet och Montignac. Vi har även använt Rössner som sökord eftersom vi i SBU: s rapport, Fetma och preventiva åtgärder, såg att han var en av de stora forskarna i Sverige inom området (SBU, 2002). De begränsningar som gjorts i sökningarna var att artiklarna skulle inrikta sig på vuxna över 18 år. Som viktminskningsmetoder inkluderade vi först och främst kostbehandling men har även sökt efter andra metoder som medicinsk behandling och vikten av undervisning och information. Vi har exkluderat barn med överviktsproblem i artikelsökningarna. Vi har inte använt oss av någon tidsbegränsning i artikelsökningen. Metod för artikelgranskning Utifrån vår frågeställning har vi läst artiklarnas abstract för att se om deras innehåll verkade relevant för vår studie. Om detta överensstämde lästes artikeln i fulltext. Totalt blev det 14 artiklar som granskades utifrån de kriterier som Polit m fl (2001) har ställt på en vetenskaplig artikel. Fem artiklar togs ej med eftersom dessa inte uppföljde de vetenskapliga kriterierna. Nio artiklar utgör grund för litteraturstudien. Polits m fl kriterier har vi sammanställt i bilaga 1. I bilaga 2 redovisas matriser samt artikelgranskning. 11

13 Databearbetning De nio artiklarna valdes ut med tanke på vår frågeställning och syfte. Vi läste artiklarna var och en för sig och sedan granskade och analyserade vi dem tillsammans. Utifrån detta fick vi fram fyra olika huvudkategorier. Dessa är kostbehandling, information/undervisning, livsstilsförändringar samt medicinsk behandling. Eftersom vi ville lägga vikten på kost blev detta kategorin vi använde flest artiklar till. Kostbehandling delas in i fem olika teman: Tallriksmodellen, låg kaloridieter, kolhydratdieter, medelhavskost och ätbeteendemönster. Vi har också delat in livsstilsförändringar i olika teman: diet, fysisk aktivitet och motivation. Detta för att strukturera resultatet på så sätt att läsaren lättare ska kunna tillgodogöra sig de olika viktminskningsmetoderna. Tabell 1. Artikelsökning Databas Sökord Träffar Lästa abstract Använda PubMed Central ELIN SveMed+ Obesity Obesity and adults Low calorie diet Rössner Low carbohydrate diet Rössner Obesity treatment Dietary therapy Weight loss methods Weight control Mediterranean diet Montignac Atkins and diet Glykemiskt index Viktminskning Diet Summa: RESULTAT 12

14 Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilka viktminskningsmetoder som finns beskrivna i den vetenskapliga litteraturen. Följande metoder beskrivs: Kostbehandling. Här ingår tallriksmodellen, lågkaloridieter, kolhydratdieter, medelhavskost och ätbeteendemönster Betydelsen av information/undervisning i viktminskningsarbetet Livsstilsförändringar Medicinsk behandling av fetma Kostbehandling Tallriksmodellen I en svensk studie gjord av Andersson, Lennernäs och Rössner (2000) undersöktes förändringar i kostmönster hos män med fetma. Denna studie kallas för Gustafstudien. I studien som pågick under ett år deltog 63 män i 44- årsåldern, med ett medel BMI på 37,4. Männen delades in i tre lika stora grupper beroende på resultatet av viktförlusten. Viktförlusten beror alltså på hur mycket männen har förändrat sina kostmönster (Andersson m fl, 2000). Dieterna baseras på den svenska tallriksmodellen. Definitioner på denna är: A- kött, fisk, ägg och mjölk B- flingor, bröd, ris, pasta och potatis C- grönsaker, frukt och rotfrukter Kostkategorier: 1. Fullständig måltid som består av A, B och C 2. Ofullständig måltid som består av A och B 3. Mindre balanserad måltid som består av A och C 4. Vegetarisk måltid som består av B och C Snackskategorier : 1. Hög kvalitet på snacks som kan vara vad som helst från A, B eller C. Till exempel ett äpple eller ett glas mjölk. 2. Blandade snacks från A, B eller C plus mat med högt energivärde, alkohol eller äpple och en bit choklad. 3. Låg kvalitet på snacks som är en eller flera matvaror som innehåller alkohol, grädde, fett eller socker. 4. Snacks utan energi som är vatten, kaffe, te, lättdryck eller sockerfritt tuggummi. Vidare delades måltiderna in i tillagade och snabbt tillagade måltider. Den tillagade måltiden definierades som kokt ris, pasta och potatis. Även måltider som kan klassas som svensk lunch och middag ingick här. Den snabbt tillagade måltiden är bröd och frukostflingor. Frukost, mellanmål och sen kvällsmat ingår här (Andersson m fl, 2000). Medelvärdet av kroppsvikt före och efter behandling var: Grupp 1: Före behandling vägde männen i genomsnitt 116 kg och efter 117 kg. Grupp 2: Före behandling vägde männen i genomsnitt 122 kg och efter 116 kg. Grupp 3: Före behandling vägde männen i genomsnitt 125 kg och efter 111 kg 13

15 (Andersson m fl, 2000). Efter behandlingen minskades energiintaget i grupp ett med 300 kcal. I både grupp två och tre minskades energiintaget med 700 kcal (a a). Att männen i grupp tre har gått ner mest i vikt beror på att de äter färre snacks med låg kvalitet, som till exempel choklad, glass och kaffe med socker efter ett års behandling. Denna grupp har även ändrat kostmönstret till en sundare diet med ett mindre energiintag från fett. Energin kommer istället från varma maträtter med god kvalitet som inkluderar grönsaker, rotfrukter och frukt (förberedda måltider). Detta indikerar att dessa män har förstått och anammat kunskaper om den svenska tallriksmodellen bättre än de andra grupperna (a a). Ett år efter behandlingen har alla grupperna minskat sitt energiintag från de snabbt förberedda måltiderna. De har till exempel dragit ner på smörgåsarna med smör och ost samt ökat intaget av grönsaker och frukt. Den mest framgångsrika gruppen har även minskat sitt energiintag från onyttiga snacks (Andersson m fl, 2000). Lågkaloridieter En studie som jämfört två olika lågkaloridieter är den som gjorts av Bogardus m fl (1981). Deltagarna bestod av åtta överviktiga kvinnor med >30 % kroppsfett i åldern år. Dessa studerades en vecka före behandlingen och efter sex veckors intag av två olika 830 kcal/dag dieter. I varje diet deltog fyra personer. Diet 1: bestod av 35 % protein, 29 % fett och 36 % kolhydrater. Diet 2: bestod av 35 % protein, 64 % fett och 1 % kolhydrater. (Bogardus m fl, 1981) Under den initiala 11 dagars perioden fick deltagarna en diet för att behålla sin nuvarande vikt. Den dieten bestod av 45 % kolhydrater, 40 % fett och 15 % protein. Efter denna diet fick de två grupperna börja sina riktiga dieter. Båda dieterna bestod av magert kött, fisk eller höns med margarin för att få extra fett och grapefruktjuice för extra kolhydrater. Deltagarna fick buljong 2-3 gånger per dag för att de skulle få i sig tillräckligt med natrium, även en multivitamintablett gavs dagligen (a a). Den största viktförlusten var i gruppen som åt 1 % kolhydrater under första veckan. I gruppen gick man ner 4,6 kg i genomsnitt och i den andra gruppen gick man ner 3,4 kg. I första gruppen var den totala viktförlusten i genomsnitt 7.4 kg efter avslutad behandling, för den andra gruppen 8.4 kg (a a). I en annan studie har man valt att undersöka hur kroppsproteinet påverkas av en diet med lågt kaloriintag som är gjord av Hoffer m fl (1984). Där jämförde man två olika låg kaloridieter bland 17 överviktiga kvinnor. Man räknade ut deras ideal vikt och sedan baserade proteinintaget på denna enligt följande: den första dieten innehöll 1.5 g protein/kg och den andra 0.8 protein/kg och även 0.7 g/kg kolhydrater. Båda dieterna består av 500 kcal. Dieterna bestod av tre liknande måltider som intogs i matsalen vid Clinical Research center. Undantaget var eftermiddagsmålet som deltagarna åt på sina arbetsplatser. De första fyra dagarna fick deltagarna en form av pulverdiet innehållande 1,5 g protein/kg, och den femte dagen fick de börja med en av de två dieterna. Delta- 14

16 garna fick inte dricka mer än en kopp kaffe/te per dag. Dieterna pågick i fem veckor och fyra från varje dietgrupp fortsatte i ytterligare tre veckor. För uppskatta nitrogenbalansen mätte man intag och urin och feces- elimination. Alla de patienter som deltog i studien erbjöds ett års gratis dietkonsultation (Hoffer m fl, 1984). Viktförlusten i de båda grupperna var ungefär densamma, efter två veckor var medelviktförlusten 0,2 kg/dag. Nitrogenbalansen mättes efter tre veckor då deltagarna hade anpassat sig till dieterna och för 1,5 g proteindieten var nitrogenbalansen 0 och för 0.8 g var den 2 (a a). Kolhydratdieter Yang och Van Itallie (1976) har i sin studie jämfört tre olika dieter för att uppnå viktreducering under kort tid. I studien ingick sex överviktiga män som var inlagda på en metabolisk avdelning. Studien pågick undersammanlagt 50 dagar och varje diet pågick i 10 dagar. Deltagarna fick under dessa dagar prova alla dessa dieter i ordningsföljd. Den första dieten bestod av 800 kalorier som innehöll måttliga mängder kolhydrater och protein. Den följande dieten var också 800 kalorier och består av lågt intag kolhydrater och högt intag av fett. Den tredje var en fastande period. Under alla tre perioderna fick deltagarna inta drycker utan kalorier såsom vatten, kaffe och te utan grädde eller socker. Varje deltagare fick även en multivitaminmineral tablett/dag och salt. Före och efter varje diet fick deltagarna äta en diet bestående av 1200 kalorier. Detta för att stabilisera effekterna från föregående diet inför nästa. Under den första 1200 kaloridieten förlorade männen i genomsnitt 571,6 g/dag (Yang & Van Itallie, 1976). Den största viktreduceringen skedde under fastande perioden 750,7 g/dag. Den minsta viktnedgången skedde under 800 kaloridieten som innehöll måttliga halter av kolhydrater och protein. Här gick deltagarna ner endast 277,9 g/dag. Under dieten med lågt kolhydrat och högt fettintag (800 kalorier) förlorade deltagarna i genomsnitt 466,6 g/dag (a a). Vattenförlusterna var som störst under fastande och under dieten med lågt kolhydrat intag och högt fettintag än den med måttliga halter. Om förändringar i kroppsproteinet är kända kan man uppskatta ändringar i kroppsfettet genom att räkna ut energibalansen. Förändringar av kroppsvattnet påverkar kroppsvikten. Kroppsvatten påverkar dock inte förändringar i kroppsfett och protein. I studien har man alltså använt energi- och nitrogenbalansen som metod för att uppskatta förändringar i kroppsproteinet. Proteinbristen var som störst under perioden där deltagarna fastade där man förlorade 50,4 g dag (a a). Medelhavskostdiet Goulet m fl (2003) har i en studie undersökt hur man genom interventionen med medelhavskost kan förhindra övervikt och bibehålla sin idealvikt. Studien pågick i tolv veckor och i den ingick 73 franskkanadensiska kvinnor. Vidare delades kvinnorna in i tre grupper: Grupp 1: Medelålder 43 år, medelvikt 58.3 kg, medel BMI 22.4 och höftmått 72.6 cm. Grupp 2: Medelålder 49 år, medelvikt 65.6 kg, medel BMI 25.0 och höftmått 80.9 cm. 15

17 Grupp 3: Medelålder 48 år, medelvikt 78.4 kg, medel BMI 29.8 och höftmått 95.0 cm. (Goulet m fl, 2003) Under medelhavskostinterventionen fick kvinnorna delta i två gruppsessioner med åtta kvinnor i varje grupp. Den första gruppsessionen pågick under den första veckan av interventionen. Där fick deltagarna information av en dietist om hur medelhavsdieten var upplagd. Fyra veckor efter interventionen fick deltagarna lära sig hur man tillagar medelhavskost (a a). Figur 2. Den traditionella pyramiden inom medelhavskosten. Ur Goulet m fl (2003, s 117) Komponenterna i medelhavspyramiden representerar olika poäng. Den totala kostpoängen kan vara från 0-44 poäng. Följer man medelhavspyramiden till fullo så får man 44 poäng. Enligt medelhavskosten är ett rekommenderat dagligt intag av mejeriprodukter två till tre gånger (Goulet m fl, 2003). Den tolv veckor långa interventionen resulterade i signifikanta minskningar av energiintag. Intaget av kolhydrater, protein och fiber ökade. Den signifikanta ökningen av fiberintaget antas bero på att konsumtionen av grönsaker, frukt, spannmål, nötter och frön har ökat. Dessa är typiska ingredienser i medelhavskosten (a a). Efter de sex första veckorna observerades en mindre minskning av BMI men efter tolv veckor av interventionen bibehölls BMI måttet. Endast bland de kvinnor med störst höftmått redovisades signifikanta minskningar. 16

18 Medelhavspoängen ökade i genomsnitt från 21.1 till 28.6 efter sex veckors intervention (Goulet m fl, 2003). Undervisning/information Qi och Dennis (2000) har i sin studie undersökt hur förändrat ätbeteende kan leda till viktminskning. I studien som sträckte sig över sex månader, deltog 50 överviktiga kvinnor över 60 år. Deltagarna delades in i två grupper; de som gick ner i vikt (över 5 kg) och de som inte gjorde det (mindre än 5 kg). Behandling som användes var kognitiva förändringar, socialt stöd, nutrition och låg intensiv träning (promenader). Viktminskningsprogrammet utvecklades vid Geriatric Research Education and Clinical Center i Va Maryland Health Care System, Baltimore. För att åstadkomma en viktminskning på 0,5 kg/vecka kontrollerade man det dagliga intaget av mat så att denna endast bestod av kalorier. Syftet med promenaderna var att gå ner i vikt och bearbeta sina känslor istället för att tröstäta (Qi & Dennis, 2000). Den gruppen med kvinnor som gått ner mer än fem kg har ändrat flera av sina beteendemönster relaterat till kost. Dessa är följande: Väljer mer noggrant ut sin mat och skriver ner vad de ätit, för viktkurva och äter i en mer långsam takt än tidigare (a a). En annan signifikant strategi var att de åt mat som de trodde kunde hjälpa till att gå ner i vikt samt att de planerade sina måltider. I båda grupperna rapporterade kvinnorna att de slutat äta nattliga måltider och handlar inte längre när de är hungriga. De åt i heller inte längre i samband med tv-tittande eller arbete. Två signifikanta förbättringar för båda grupperna var att de dokumenterade sitt kostintag. Fyra signifikanta skillnader mellan de två grupperna var att de som nådde en viktreducering handlade från en lista, hade en viktkurva, förvarade mat där de inte kunde se den och planerade sina måltider (a a). En annan studie som understryker betydelsen av undervisning och information för överviktiga personer är Morris m fl (1999). I denna studie deltog 741 personer som arbetar inom sjukvården i Skottland. Dessa fick besvara ett frågeformulär som var baserat på kvalitativ forskning. I resultatet från denna framkom att majoriteten av deltagarna ansåg att nutritionen hade en viktig roll i behandlingen av övervikt. 82,4 procent av deltagarna ansåg att de kunde ge sunda kostråd till de överviktiga patienterna (Morris m fl, 1999). Livsstilsförändringar Riebe m fl (2003) har gjort en studie som undersöker hur generella livsstilsförändringar kan leda till viktminskning. Dessa förändringar är hälsosam mat, regelbunden fysisk träning och beteendeförändringar. I studien deltog 144 överviktiga män och kvinnor med ett medel BMI på 32,5. Studien pågick under sex månader och programmets tre första månader var intensiva då deltagarna träffades två gånger i veckan. Vid varje tillfälle så hade man en timmes beteende- eller diet undervisning samt en timmes fysisk träning. Efter varje intensiva period hade deltagarna en tre månaders fas där frekvensen av kontakten minskades. Under denna tid träffades deltagarna i en timme per vecka under de första fyra veckorna. Därefter träffades de en gång per vecka under de följande åtta veckorna (Riebe m fl, 2003). Diet 17

19 Deltagarna fick undervisning om hur de skulle mäta mängden mat och hur de skulle gå tillväga genom att beräkna portionsstorlekar. Dietundervisningen fokuserades på att ändra ätbeteendet till ett hälsosammare beteende som skulle kunna bestå hela livet. Deltagarna uppmuntrades att sätta mål för dagligt fettintag till 20, 25 eller 30 % av kaloriintaget. De skulle mäta fettintaget, öka intaget av frukt och grönsaker samt variera sin kost. Deltagarna fick skriva ner sitt matintag fyra dagar per vecka för att uppnå målet som de satt upp för sitt fettintag. Programmets mål var att fettintaget skulle vara under 25 % av det totala energiintaget. Frukt och grönsaker skulle ätas mer än fem gånger per dag. En dietist hjälpte gruppen med dietinstruktioner under programmet (Riebe m fl, 2003). Fysisk aktivitet Behandling genom fysisk aktivitet innebar veckovis övervakade lektioner. Deltagarna fick instruktioner om att träna två gånger per vecka utanför programmet. De fick välja mellan aerobics, promenader, jogging, cykling, träning i roddmaskin eller gång i trappor. Första veckan pågick träningen i 15 minuter och vecka två och tre i 20 minuter. Därefter ökades tiden med fem minuter varannan vecka ända tills deltagarna kunde träna ett helt pass som pågick under 45 minuter. Första veckorna av programmet använde man träningstiden till att presentera relevant information om träning. Man mätte pulsen, gav träningsmöjligheter och ordnade ordentlig träningsutrustning (a a). Motivation Programmet använde motivations- och beteendeprinciper för att ändra kostvanor, bibehålla regelbunden träning och öka aktiviteter i det dagliga livet. I programmet sattes olika steg upp och deltagarna motiverades att tidigt ändra sitt beteende och genom olika strategier göra framsteg (a a). I programmet ingick föreläsningar om hur man skulle kunna identifiera situationer där man riskerar att äta för mycket. Deltagarna belönades för sitt hälsosamma ätande och träningsvanor (a a). Deltagarna upplevde signifikanta minskningar av kroppsvikt, fett, BMI, kolesterolvärden, totala kaloriintaget samt energiintaget från fett. Efter sex månaders behandling hade deltagarna minskat sitt totala kaloriintag med ungefär 300 kcal. Även kolhydratintaget minskades med 20 gram. Fiberintaget ökades dock med 0,8 gram. Efter sex månaders deltagande i programmet hade 18 % av deltagarna förlorat ca 10 % av sin kroppsvikt och 38 % hade förlorat % av sin kroppsvikt. Deltagarnas medel BMI hade ändrats från 32,5 till 30,7. Deltagarna följs upp i två år efter behandlingen för att försöka minska risken för återfall och för att kunna behålla hälsosam kost och träningsvanor (a a). Medicinsk behandling Ett läkemedel som används för att behandla övervikt är Xenical. Dess effekt beskrivs i en studie gjord av Franson och Rössner (2000). Läkemedlet gör att ett enzym från pankreas reducerar absorptionen av triglycerider. Därmed påverkar fettintaget inte metabolismen, men fettet elimineras via feces. I studien som sträckte sig över två år deltog 28 kvinnor och sex män, dessa delades in i två grupper. BMI- medelvärdet för båda grupperna var En grupp behandlades med läkemedel och en grupp behandlades med placebo. I behandlingen ingick även kostråd från en dietist. Inför varje dietistbesök skrev deltagarna ned vad de ätit under de senaste fyra dagarna. Fettintaget var generellt sett högre i 18

20 placebogruppen. Den största viktförlusten skedde under de sex första månaderna. Medelvärdet av den totala viktförlusten för hela gruppen var nio kilogram (Franson & Rössner, 2000). DISKUSSION I diskussionsavsnittet redovisas följande: Metoddiskussion innehållande artikelsökning, val av databaser, urval, metod för artikelgranskning och val av teoretisk referensram Resultatdiskussion innehållande kortsiktig och långsiktig viktnedgång, livsstilsförändringar, motivation och undervisning och medicinsk behandling Förslag till implikationer Förslag till vidare forskning Metoddiskussion Artikelssökning Vi har endast sökt i databaser eftersom vi trodde att det skulle vara lätt att få fram relevanta artiklar därifrån. Detta med tanke på hur aktuellt ämnet övervikt är och dess många omtalade viktmetoder som till exempel Atkins, Montignac och GI-index. Därför sökte vi en del artiklar med dessa sökord men vi hittade inga som uppfyllde kraven på vetenskapliga artiklar om någon av dessa dieter. Det känns lite som en begränsning att inte kunna använda några av de mest omtalade dieterna i vårt resultat eftersom säkert många patienter vill ha kunskap och råd kring dessa. Med detta som utgångspunkt fick vi vara kreativa och använda oss av mer generella söktermer. Det är aldrig lätt att hitta sökord för just det man söker. Vi är medvetna om att genom förbättrade sök ord och söktermer kunnat hitta fler artiklar som hade kunnat vara av intresse för detta arbete. En del artiklar som används i litteraturstudien är relativt gamla, den äldsta är från Vi anser dock inte att detta är någon svaghet eftersom viktminskningsmetoderna i dessa studier fortfarande används. När vi hade avslutat artikelsökningen hade vi 14 artiklar som vi ansåg svarade på vår frågeställning. Tyvärr visade det sig att fem av dessa inte uppfyllde kriterierna på vad en vetenskaplig artikel ska innehålla. Det är detta som generellt sett har varit en svårighet i vår artikelsökning. I databassökningen har vi främst sökt artiklar med fulltext. Detta på grund av tidsbrist och ekonomiska aspekter. Vi är medvetna om att detta kan ha lett till att vårt urval blev mer begränsat. De flesta vi artiklar vi använt är från USA. Detta tror vi kan bero på att överviktsproblematiken är så pass utbredd där och det därför finns många studier där ifrån. Vi har även artiklar från Canada, Skottland och Sverige. Vi hade önskat fler svenska artiklar eftersom det hade varit intressant att se vilka dieter som är mest undersökta i Sverige. Val av databaser 19

21 Databaserna vi använt i vår artikelsökning är: Elin, PubMed Central och Sve- Med+. Vi har dock inte använt oss av några artiklar från SveMed+ eftersom dessa inte har varit av vetenskaplig kaliber. Urval Vi har begränsat vårt urval genom att endast undersöka vuxna över 18 år med ett BMI> 25. Vi exkluderade barn- och ungdomar eftersom vi anser att detta tillhör specialistsjuksköterskans område. Metod för artikelgranskning Som metod för vår artikelgranskning har vi använt oss av Polit m fl (2001) eftersom denna på ett bra sätt beskriver hur en vetenskaplig artikel ska se ut. De nio artiklar vi använt oss av anser vi i stort uppfyller de kriterier som beskrivs. Vi har till störst del använt oss av kvalitativa artiklar men även några kvantitativa. Val av teoretisk referensram Vi har valt att använda oss av Carnevalis (1999) omvårdnadsdiagnostiska modell. Den kändes mest relevant då hon har ett holistisk synsätt. I behandling av övervikt ingår att förändra sitt ätbeteende vilket gör att man får ändra sina rutiner i det dagliga livet och enligt Carnevali ska man ha balans mellan krav och resurser i dagligt liv. När man ska använda sig av en diet ställs krav på att mobilisera inre resurser för att kunna förändra sin kost därmed förändras balansen. Vi menar att kunskap och motivation är inre resurser som är betydelsefulla i viktminskningsarbetet. Resultatdiskussion I denna litteraturstudie har vi fått svar på vår frågeställning och funnit ett spektrum av metoder. Efter att ha undersökt olika kostbehandlingsalternativ har vi kommit fram till att det finns olika dieter för kortsiktig och långsiktig viktnedgång. Vi menar att som sjuksköterska är det viktigt att ha kunskap om olika dieter eftersom man med varje patient sätter upp ett individuellt viktminskningsmål. Utifrån detta kan sjuksköterskan ge råd om vilken diet som passar den patienten bäst. Enligt SOSFS 1993:17 ingår det i sjuksköterskans arbetsuppgifter vad gäller omvårdnadsåtgärder att ge information och rådgivning om vad som kan vidtagas för att befrämja hälsa eller förhindra ohälsa och försämring i hälsotillstånd. Sjuksköterska bör kunna, utifrån de krav som patienten har, kartlägga vilka resurser som finns tillgängliga för att kunna uppnå en balans i det dagliga livet. Enligt Carnevalis modell (1999) kan krav till exempel vara värderingar, seder och bruk och om patienten då till exempel är vegetarian så måste sjuksköterskan hitta en diet som passar denna patient. Kortsiktig viktnedgång I Bogardus m fl studie (1981) där man undersökt två olika lågkaloridieter bestod den ena dieten av högre halter kolhydrater och mindre halter fett medan den andra innehöll högre halter fett och nästan inga kolhydrater. Den snabbaste viktförlusten såg man i den gruppen som åt nästan inga kolhydrater. Detta visar att för snabb viktnedgång ska man välja en diet med lågt kolhydratinnehåll. En studie som styrker detta är Yang och Van Itallie (1976). I denna studie jämförde man också två olika kolhydratdieter. Den ena innehöll måttliga halter av kolhydrater och protein och den andra lågt kolhydratintag och högt fettintag. Deras studie visar att 20

22 gruppen som åt dieten med lågt kolhydratintag förlorade nästan dubbelt så mycket i vikt per dag än vad den andra gruppen som åt måttliga halter av kolhydrater gjorde. Studien jämförde resultatet från dessa dieter med resultatet från en fastande period. Den största viktförlusten skedde under den perioden när deltagarna fick fasta. Även om den fastande perioden gav störst viktnedgång var det även den dieten som ledde till störst proteinbrist. Vi menar att även om fastande är den mest effektiva viktminskningsmetoden är den även den mest riskabla för kroppen eftersom det finns ett dagligt behov av näring för att kroppen ska kunna upprätthålla sina normala funktioner. Enligt Carnevali (1999) är aktiviteter ett krav i det dagliga livet. Ens arbete är både en aktivitet och förpliktelse och detta kan vara svårt att sköta om inte kroppen kan upprätthålla sina normala funktioner. Vid fasta förändras patientens inre resurser, som styrka, uthållighet och sinnesstämning och detta leder till svårigheter att få en balans mellan resurser och krav. I en studie gjord av Hoffer m fl (1984) har man använt lågkaloridieter med olika mängder proteinhalter beroende på vilken idealvikt man vill uppnå. Resultatet visade att dieten med lägst proteinhalt ledde till negativ nitrogenbalans. Detta skulle kunna bero på att deltagarna inte uppnått så stor viktnedgång som de önskat. Detta visar att det är svårt att upprätthålla en bra proteinbalans vid snabb viktförlust. Långsiktig viktnedgång Vi anser att långsiktig viktnedgång är bättre för kroppen eftersom den då får en chans att vänja sig till kostförändringen. En studie där man undersökt förändringar i kostmönster under en längre tid är gjord i Gustafstudien av Andersson m fl (2000). Här användes tallriksmodellen som grund för vad som skulle vara en hälsosam kostsammansättning. Den grupp som redovisade störst viktförändring var den som hade anammat tallriksmodellen bäst. Det visar att man egentligen inte behöver plocka bort så mycket av det goda i sin kost utan mest undvika regelbundet intag av snabbmat och sötsaker för att långsiktigt uppnå viktminskning. Utifrån detta har man även skaffat sig en sund livsstil som man ska försöka bevara resten av livet. En annan studie har visat hur man med en hälsosam kost kan undvika övervikt och bibehålla den idealvikt man uppnått (Goulet m fl, 2003). Här har man använt sig av medelhavskost som resulterade i signifikanta minskningar av energiintag. Eftersom medelhavskosten är en långsiktig viktminskningsmetod ses inte några större viktförändringar på kort tid utan den kan liknas med tallriksmodellen som är en livsstilsbaserad kost. Livsstilsförändringar, motivation och undervisning För att kunna uppnå en optimal viktminskning krävs inte bara rätt diet utan även motivation och undervisning för att kunna förändra sin livsstil. Det framgår av VIPS (Ehnfors m fl, 2000) att information/undervisning är omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan ansvarar för. En studie som har undersökt hur generella livsstilsförändringar kan leda till viktminskning är den gjord av Riebe m fl (2003). Den visade att en kombination av sund kost med minskat fettintag, ökad fysisk aktivitet och motivation leder till 21

23 positiva viktförluster. Detta visar att kost till viss del kan påverka vikten men i kombination med andra förändringar i livsstilen ger bäst resultat (Riebe m fl, 2003). För att kunna genomföra dessa livsstilsförändringar är det viktigt att sjuksköterskan har goda kunskaper inom dessa områden och kan förmedla dessa till patienterna. I studien användes även motivations- och beteende principer för att ändra kostvanor, bibehålla regelbunden träning och öka aktiviteter i det dagliga livet. Vi anser att det är viktigt att patienten själv får komma med förslag på förändringar så att sjuksköterskan inte tar över utan att patienten tar sitt eget ansvar i behandlingen. Deltagarna får undervisning och sjuksköterskan ökar därmed deras kunskaper som är en inre resurs och därmed kan även motivationen ökas. Eftersom det aldrig är lätt att gå ner i vikt så anser vi att det är viktigt med mycket stöd och uppmuntran från sjuksköterskan för att öka patientens motivation att vilja förändra sin livsstil. Det framkom att 82,4 % av vårdpersonalen i Morris m fl studie(1999) ansåg att de kunde ge goda kostråd och de ansåg att nutrition har en viktig roll i behandlingen av övervikt. Detta understryker vårdpersonalens roll som konsult och hur viktigt det är med goda kunskaper om nutrition. Enligt Carnevali (1999) ska vårdpersonalen fungera som en yttre resurs för patienten. Alltså är det viktigt att sjusköterskan då patienten har bristande motivation kan hjälpa till genom att uppmuntra och stötta. Viktminskning kan många gånger handla om att förändra ett beteendemönster. En studie där deltagarna har förändrat sitt beteendemönster är gjord av Qi och Dennis (2000). I behandlingen ingick kognitiva förändringar, socialt stöd, nutrition och låg intensiv träning för att uppnå viktminskning. Resultatet visar att de som gått ner mest i vikt är de som ändrat sitt beteendemönster och här har undervisning haft stor betydelse när det gäller kostförändringar. Medicinsk behandling I studien gjort av Franson och Rössner (2000) undersöktes Xenicals effekter i behandling mot övervikt. Den visade hur man i kombination med kostråd från dietist kan uppnå viktminskning. Vi tror att Xenical är effektiv till en viss del men att man inte enbart kan förlita sig på medicinsk behandling gällande viktförlust. Som resultaten redovisats ovan har deltagarna flera olika faktorer och dessa har tillsammans lett till en viktminskning. Xenical kan dock vara lönsam som komplement till kostförändringar och fysisk aktivitet. Förslag till implikationer Inom sjukvården är det viktigt att all vårdpersonal uppmärksammar överviktiga patienter och ger behandling innan de utvecklar följdsjukdomar. I många fall får det preventiva arbetet påbörjas redan vid skolålder eftersom övervikt har ökat kraftigt bland barn och ungdomar. Vi menar att sjuksköterskan bör ha goda kunskaper om såväl obesitas och följdsjukdomar som preventiva åtgärder för att förhindra uppkomsten av obesitas. Sjukvården har idag bra kunskaper om hur man ska behandla följderna av övervikt. En viktig ambition vi har med vår studie är att sjuksköterskan ska ha kunskaper om olika viktminskningsmetoder för att kunna se hur respektive metod passar olika patienter. Sjuksköterskan kan då genom sin förmåga att påverka patienternas motivation framlägga valmöjligheter och låta patienten ta ställning själv till långsiktig eller kortsiktig viktnedgång. 22

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer

Läs mer

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström Nutrition & hälsa Research Institutes of Sweden Elinor Hallström 1 Vad är hälsa? 3 Kosten viktigaste parametern för vår hälsa Vi behöver näringsämnen av två anledningar Energi Byggstenar Energi Vad behöver

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar Kunskap om mat, måltider och hälsa Skriv in rätt svar Mat, måltider och hälsa Mat och hälsa är det mest grundläggande för att människan ska fungera. Dina matvanor och livsstilsvanor påverkar hur du mår

Läs mer

Vikt, viktminskning, & Modifast

Vikt, viktminskning, & Modifast Vikt, viktminskning, & Modifast Utbildnings- & presentationsbilder OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt sätt. Kontakta Impolin

Läs mer

Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31

Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31 Min Hälsorapport Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31 Grupp: Kroppsfett Andel kroppsfett: 19,8 % Din kroppsfettprocent är 19,8 % och faller inom intervallet Acceptabelt. En hälsosam nivå för en 39-årig

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION ANSVARSOMRÅDEN FÖR ATT UTVECKLAS OCH BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE Faktorer som du kan påverka -Träning -Kost -Sömn -Vila - Skola Faktorer som du inte kan påverka

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa Ansvarsområden för att utvecklas och bli en bättre fotbollsspelare Faktorer som du kan påverka: Träning Kost Sömn Vila Skola Faktorer som du inte kan påverka: Väder Planer

Läs mer

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se Kost & idrott Andreas B Fysakademin.se 1. Hälsa Viktkontroll Varför är kost viktigt? Hjärt och kärl sjukdomar Osteoporos osv 2. Livskvalitet 3. Prestation Kost & prestation P= förutsättningar x (timmar

Läs mer

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid graviditetsdiabetes Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Faktaunderlaget

Läs mer

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION Kostens betydelse MAGNUS HELLMAN DRIESSEN Fil. Kand examen i kostvetenskap Medicine Magister examen i idrottsmedicin (pågående) Idrottsnutrition Idrottsnutritionsrådgivare RF

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?

Läs mer

Bakom våra råd om bra matvanor

Bakom våra råd om bra matvanor Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet

Läs mer

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du

Läs mer

Viktigaste Ändringar

Viktigaste Ändringar Revision av Handlingsprogram Övervikt/Fetma - Vuxna Viktigaste Ändringar Betoning av vårdkedja Tydligare flödesschema för behandlingsarbetet Flödesschema för organisation Evidens Stöd för prioritering

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Mette Axelsen, med. dr. Klinisk näringsfysiolog Universitetslektor Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk näringslära Göteborgs Universitet Kolhydraträkning

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Livsmedelsverket Vetenskapen- Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater hur gör man i praktiken Vad kan Livsmedelsverket

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

Kost Södertälje FK. Mat är gott! Kost Södertälje FK Mat är gott! KOST Kunskapsskalan 1 5 10 Det är lättare att komma fram om du vet vart du ska och varför Beteende Medvetet Det vi gör på träning och match Intention Omedvetet Varför gör

Läs mer

Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm

Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm Arbete med levnadsvanor i vården varför och hur? Risker med ohälsosamma levnadsvanor. Vilka råd och och vilken rådgivningsnivå rekommenderas? Övervikt och fetma Nationell konferens om levnadsvanor 23 september

Läs mer

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7 Mat, måltider & hälsa Årskurs 7 Med alla näringsämnen Det finns 6 stycken näringsämnen: - Kolhydrater - Protein Engerigivande. Vi behöver - Fett ganska mycket av dessa. - Vitaminer - Mineraler Ej engerigivande.

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER

BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER 2:A UPPLAGAN Den här broschyren bygger på den tredje expertrapporten från World Cancer Research Fund (WCRF) utgiven i maj 2018. WCRF har identifierat olika

Läs mer

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule) Instuderingsfrågor inför provet åk 8 ht -16 Kost och hälsa S 15-20 1. Vad behöver din kropp energi till? För att alla funktioner i kroppen ska fungera, t ex andas, hjärtslag, tänka, hormonproduktion, matspjälkning,

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Prestationstriangeln

Prestationstriangeln Prestationstriangeln TRÄNA VILA Obalans i triangeln = Försämrad prestationsförmåga - Trötthet - Sjukdom / Skador -Näringsbrist - Överträning ÄTA Energibalans UTTAG INTAG Ät regelbundet och fyll alltid

Läs mer

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning. Studiehandledning Energibalans är ett Internetbaserat kursmaterial där man får lära sig att äta på ett sätt som ger viktkontroll, hälsa och välbefinnande. Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd,

Läs mer

VAD MINSKAR OCH ÖKAR RISKEN MAT OCH CANCER

VAD MINSKAR OCH ÖKAR RISKEN MAT OCH CANCER VAD MINSKAR OCH ÖKAR RISKEN MAT OCH CANCER 2:A UPPLAGAN Den här broschyren är en kort sammanfattning av forskningsläget kring mat, vikt, fysisk aktivitet och cancerprevention. Syftet är att den ska användas

Läs mer

Hur kan dietisten hjälpa till vid

Hur kan dietisten hjälpa till vid Hur kan dietisten hjälpa till vid diabetes typ 2 Katharina Sandström, leg dietist Viktoria Burman, leg dietist 2019-05-28 Bra kost och, när det behövs, viktreduktion stabiliserar blodsockret, ger förbättrad

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken? MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken? Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN? MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN? Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar

Läs mer

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken? MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken? Den här broschyren utgår från World Cancer Research Funds (WCRF) sammanfattning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar risken för cancer.

Läs mer

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007 Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007 2 Till läsaren Viktkontrollens betydelse för hälsan är obestridlig. Men trots att principerna är lätta att förstå är viktkontroll inte alltid så enkelt. Den

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar?

Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar? Gy Biologi/Näringskunskap Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar? Syfte Att ge eleverna en förståelse för hur blodsockret påverkar kroppen och varför

Läs mer

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN? MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN? Den här broschyren utgår från World Cancer Research Funds (WCRF) sammanfattning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar risken för cancer.

Läs mer

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Enkla tips för att ditt barn ska må bra. Enkla tips för att ditt barn ska må bra. 1177.se/Vastmanland Fr u k t & bär Gr ön s ak Po t a t Köt t, fisk &ä gg er &o r st i s & ro t fruk te, fl Mj ölk Brö d in g,g or ry n, pa sta & ri s M at fe tt

Läs mer

förstå din hunds viktkontroll

förstå din hunds viktkontroll förstå din hunds viktkontroll varför är viktkontroll så viktigt? En stor andel människor är nu överviktiga eller feta - och antalet fortsätter att stiga. Samtidigt blir också våra hundar mer överviktiga

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar Mat för att hålla sig frisk på äldre dar vad säger forskningen och vilka rekommendationer finns? Anja Saletti, leg dietist, PhD anja.saletti@pubcare.uu.se Innehåll Rekommendationer skillnader frisk, skör,

Läs mer

Matprat i primärvården

Matprat i primärvården Matprat i primärvården 23-24 november 2017 Borlänge och Mora Inger Stevén Rådgivare och Dietist Råd och beredskapsavdelningen Slutsatser Matvanor viktigaste riskfaktorn för ohälsa Vården vill samtala om

Läs mer

Danisco Sugar Myter och fakta om socker

Danisco Sugar Myter och fakta om socker Danisco Sugar Myter och fakta om socker Myter och fakta om socker Informationsmängden om kost och hälsa blir allt större och för många kan det vara svårt att bedöma vad som är rätt och fel. Detta häfte

Läs mer

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar

Läs mer

Nutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist

Nutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist Nutrition vid cancer Dietist Linda Sundkvist Malnutrition/ näringsbrist Nedsatt intag Nedsatt muskelmassa/ funktion Komplikationer Undernäring ger: Förlängd vårdtid Försämrad motståndskraft mot infektion

Läs mer

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING MAT VID FETMA EN SYSTEMATISK LITTERATURÖVERSIKT, 2013 SLUTSATSER OM KOSTER Hot Topic- seminarium 25 september 2013 Swedish NutriOon FoundaOon/ Göteborgs Universitet

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

Maria Svensson Kost för prestation

Maria Svensson Kost för prestation Maria Svensson 2016 Kost för prestation Idrott och kost Prestation Mat och dryck Träna Äta - Vila Träna För lite --------------------------------------------------------------------För mycket Äta För lite

Läs mer

Gruppträff 1 Presentation och uppstart

Gruppträff 1 Presentation och uppstart Kinesiskt ordspråk Gruppträff 1 Presentation och uppstart Fyll inte livet med dagar, fyll dagarna med liv. /okänd Överenskommelse När du medverkar i gruppen är det viktigt att du följer programmet vi lagt

Läs mer

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är very low calorie diet/low calorie diet? Krymper magsäcken under pulverdieten? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och VLCD/LCD? Spelar det någon

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros

Läs mer

ÖVERVIKT OCH FETMA HOS UNGA

ÖVERVIKT OCH FETMA HOS UNGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS UNGA LISELOTTE KUEHN KRYLBORN VÅRDUTVECKLINGSLEDARE AKADEMISKT PRIMÄRVÅRDSCENTRUM DISTRIKTSSKÖTERSKA, MSC, UTBILDAR I MI MEDLEM AV MINT - MOTIVATIONAL INTERVIEW NETWORK OF TRAINERS

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Överviktsenheten-MM5 / Dietisterna i ÖLL Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är low calorie diet/ very low calorie diet? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och LCD/VLCD? Spelar det

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter Linda Schiller, Leg Dietist SÄS, Skene Best avaliliable evidence (bästa bedömning utifrån dagens kunskap) vikt, hjärtsjukdom, diabetes Diabetes Nutrition Study Group

Läs mer

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Bra mat. Vikt och midjeomfång Bra mat Maten är en viktig del i behandlingen av diabetes, övervikt och hjärtkärlsjukdomar. Det handlar inte om någon speciell diet utan helt enkelt om sådan mat som rekommenderas till allmänheten, d.v.s.

Läs mer

Fallprevention. Dietist Magnus Eriksson Tel:

Fallprevention. Dietist Magnus Eriksson Tel: Fallprevention Dietist Magnus Eriksson Magnus.Eriksson9@Eskilstuna.se Tel: 016-710 51 11 Vem är jag? 33 år Karlstad Vof- Eskilstuna Legitimerad dietist Motorcross Hur mycket mat äter vi under en livstid?

Läs mer

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige RIKSMATEN VUXNA 2010 11 Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige Förord I Livsmedelsverkets arbete med att främja bra matvanor och förebygga de vanlig aste folksjukdomarna,

Läs mer

Äta för att prestera!

Äta för att prestera! Äta för att prestera! Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 woman) No Data

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång Mat på äldre dar - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång Det naturliga åldrandet När vi blir äldre sker många förändringar i vår kropp. Många av förändringarna är en del av det naturliga åldrandet.

Läs mer

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också

Läs mer

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen. En arbetsbok om Kost Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen Steg för Steg ESL 2019 Författare: Sophia Elgemark, Maja Svensson och Dag Andersson Inledning

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna Äta Vila Så här påverkas du av träning; Musklerna Hjärnan Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör dig bättre!. Nyttjande av energikälla

Läs mer

Vikt, viktminskning, & Modifast

Vikt, viktminskning, & Modifast Vikt, viktminskning, & Modifast Utbildnings- & presentationsbilder OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt sätt. Kontakta Impolin

Läs mer

Vad och vad ska man inte äta? Makronäringsämnen: Protein, Kolhydrater och Fett. Mikronäringsämnen: Vitaminer och Mineraler Vatten och Fibrer

Vad och vad ska man inte äta? Makronäringsämnen: Protein, Kolhydrater och Fett. Mikronäringsämnen: Vitaminer och Mineraler Vatten och Fibrer Jimmy Pettersson Vad och vad ska man inte äta? Makronäringsämnen: Protein, Kolhydrater och Fett. Mikronäringsämnen: Vitaminer och Mineraler Vatten och Fibrer Viktkorrigerings problem Idrottare och Nutritions

Läs mer