AKTUELLT VID UMEÅ UNIVERSITET DECEMBER 9/2002. God Jul och Gott Nytt År!
|
|
- Lisa Linda Eliasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 aktum AKTUELLT VID UMEÅ UNIVERSITET DECEMBER 9/2002 God Jul och Gott Nytt År!
2 BILD STEFAN LYBECK L LEDAREN Omslagsbild Jonas Ericson 2002 är snart över. En blick över axeln påminner om att en hel del hann hända på campus i år också. Restauranghögskolan invigdes den 15 januari och vi fick Sveriges första lektor i drycker i Per Blomqvist. Landets första Genusforskarskola slog en vårdag när solen sken upp sina dörrar för 23 doktorander samtliga kvinnor. Nu, efter ett drygt halvår, finns två män där också. Även den siffran tycker jag är i lägsta laget, men enligt uppgift är det procentuellt motsvarande antalet manliga sökande. I detta årets sista Aktum delar vi sidorna med vetenskapsjournalisternas Debut, precis som vi alltid gör terminens sista nummer. Vetenskapsjournalisterna skriver om staden Umeå och vi om ett campus som växer i riktning mot sjukhuset, en nyanställd 27-åring med ett förflutet inom Sveriges Television, en Profil som pekar på en akademisk övertro och lite till. Och innan vi tar jullov på redaktionen vill vi också passa på att önska dig en riktigt god jul och ett gott 2003! aktum AKTUELLT VID UMEÅ UNIVERSITET DEC 9/2002 Ansvarig utgivare Ulrika Bergfors Kriström Redaktör Jonas Ericson Tel aktum@adm.umu.se jonas.ericson@adm.umu.se Adress Informationsenheten Umeå universitet Umeå Tel (vx) Fax Redaktion Jonas Ericson Carina Dahlberg Stefan Lybeck Redaktionsråd Kristina Sjögren Camilla Norrbin Barbro Renkel Gunnel Grelsson Tommy Ericsson Dan Frost Kjell Grankvist Jan Mannberg Layout/produktion/repro Print & Media, Umeå universitet Tryck Tryckeri City Upplaga Jonas Ericson, redaktör jonas.ericson@adm.umu.se Tipsa gärna redaktionen! 2 AKTUM DECEMBER 9/2002
3 från ledningen Ja till företagskuvös Universitetsstyrelsen beslutade att avsätta årligen till medfinansiering av projektet Umeå Biotech Incubator under tre års tid. Professorerna Tor Ny och Stefan Björklund har lämnat in en mål 1-ansökan om att skapa möjligheter för avknoppningsföretag inom främst kemi- och bioteknik-området. Lena Sandlin-Hedman avgår Riksdagskvinnan Sandlin-Hedman lämnar universitetsstyrelsen. Hon har suttit i styrelsen sedan Lena Sandlin-Hedman ska ha barn i februari och därefter vara föräldraledig. Hon planerar inte att återkomma till styrelsearbetet efter barnledigheten. Vem som ska efterträda henne blir en fråga för utbildnings- och forskningsminister Thomas Östros. Freuds attraktionskraft fortfarande stor Det är svårt att bli psykolog eller jurist men lätt att bli religionsvetare eller systemvetare. Åtminstone när det gäller det första steget i karriären att komma in på utbildningen. Trängseln är stor även bland dem som har tänkt sig en framtid inom mediebranschen eller som läkare eller sjukgymnast. Källa: TT Vårdelever trygga i sitt yrkesval Blivande sjuksköterskor räds inte tempo och låga löner. Stressen finns i alla jobb. Sjuksköterskeyrket lockar fler. Det visar statistik från Högskoleverket. I Jönköping går det 2,2 sökande på varje plats. Stress och låg lön är inget hinder för de fem studenter som Jönköpings-Posten pratat med om framtiden i yrket. Källa: Jönköpings-Posten Du skall icke lära Sverige har ett generöst studiemedelssystem och avgiftsfri högskoleutbildning. Ändå är det svårt att locka studenter till alla studieplatser. Vinsten av att sätta sig på skolbänken är helt enkelt för liten. Källa: Dagens Nyheter Fler svenskar läser i Danmark Det har blivit allt populärare att korsa Öresund för att plugga. Läsåret 2000/2001 fick 934 svenskar studiemedel för högskolestudier i Danmark. Det är en ökning med 46 procent sedan Källa: TT från universitetsvärlden Social bakgrund spelar liten roll Studenter med arbetarbakgrund och med utländsk bakgrund klarar sig nästan lika bra som studenter med akademikerbakgrund. Trots det består den sociala snedrekryteringen till högskolan. På läkarutbildningen har till exempel endast sex procent av studenterna arbetarbakgrund. Kvinnor klarar generellt sett sina studier bättre än män. Källa: Högskoleverket Stort personalbehov i sociala sektorn Behovet av personal inom den sociala sektorn kommer att öka kraftigt de närmaste åren, vilket bland annat beror på att äldre med vårdbehov kommer att bli allt fler. Med dagens antal utbildningsplatser på det sociala omsorgsprogrammet och socionomutbildningen kommer tillgången på utbildade personer inte att räcka till. Nu ska Högskoleverket och Socialstyrelsen undersöka hur väl dessa utbildningar motsvarar arbetsmarknadens behov. Källa: Högskoleverket Svårare för 19-åringar att komma in på högskolan Det har blivit svårare för ungdomar som precis har slutat gymnasiet att komma in på högskolan. Höstterminen 2002 var 19 procent av de antagna till högskolan 19 år. För fem år sedan var motsvarande siffra 24 procent. Totalt sett har antalet sökande till högskolan ökat efter några års minskning. Det visar ny statistik från Högskoleverket och SCB. Källa: Högskoleverket AKTUM DECEMBER 9/2002 3
4 Farfars föda påverkar barnbarnens hälsa Umetrio väcker stor internationell uppmärksamhet Om farfar hade gott om mat, löper barnbarnen fyra gånger större risk att drabbas av diabetes än andra barn. Men om farfar istället svalt, är risken för hjärtsjukdomar bland barnbarnen mindre. Dessa sensationella resultat kommer från forskarna Gunnar Kaati, universitetslektor i socialmedicin, Lars-Olov Olle Bygren, professor emeritus i socialmedicin, och Sören Edvinsson, docent vid Demografiska databasen. När rapporten publicerades i vetenskapstidskriften European Journal of Human Genetics, fick den omedelbart stor uppmärksamhat. Ansedda Nature, Le Monde, Der Spiegel och Washington Post är några exempel på tidskrifter och tidningar där vi citerats, säger Gunnar Kaati. Studien omfattar 239 personer födda åren mellan 1890 och 1920 i Överkalix församling. Uppgifterna om mattillgång- Gunnar Kaati, universitetslektor i socialmedicin, Lars-Olov Olle Bygren, professor emeritus i socialmedicin, och Sören Edvinsson, docent vid Demografiska databasen. en bygger i första hand på regional statistik över skördeutfallet. På manslinjen syns ett tydligt samband mellan näringstillgång under åren före förpuberteten och risken för att barnbarnen ska dö i diabetes eller någon hjärt-kärlsjukdom, berättar Mats-Olov. Allra mest slående är sambandet mellan pojkars tillgång på mat under åren före förpuberteten och risken för att deras barnbarn ska dö i diabetes. Dödligheten i diabetes är drygt fyra gånger högre bland dem vars farfar haft god tillgång på mat under denna period i livet, jämfört med dem vars farfar växt upp under perioder med brist på mat. Den kände engelske genetikern Marcus E. Pembury finner resultaten intressanta och menar att man här funnit början till en ny forskningslinje om hur näringstillgången påverkar flera generationer. TEXT STEFAN LYBECK BILD JONAS ERICSON N NYANSTÄLLNINGEN Anna-Karin Boström, 27 år från Umeå, är nybliven informatör på kansliet för samhällvetenskap. Vilka är dina arbetsuppgifter? Jag ska jobba med allt som har med information att göra, både internt och externt. Jag har bara varit här i två veckor än så jag har inte riktigt grepp om allt, men det första jag ska göra är att fokusera på webben och informationsmaterialet till studenterna. Vilket är ditt första intryck av jobbet? Att det är väldigt välorganiserat här, det är ordning och reda. Mina nya arbetskamrater är trevliga också, de har fått mig att känna mig välkommen! Vad har du gjort tidigare? Nu senast vickade jag som reporter på SVT Västerbottensnytt både i Umeå och i Skellefteå, jag har frilansat en del i olika tidningar och tidskrifter och jag har också jobbat extra inom hemtjänsten i tio år. Vad gäller utbildning har jag en fil.kand. i historia, en fil.kand. i statsvetenskap och en fil.mag. i vetenskapsjournalistik. TEXT OCH BILD JONAS ERICSON Under denna rubrik träffar vi nyanställda runt om på campus. Vill du presentera en ny arbetskamrat? Hör av dig till redaktionen! <aktum@adm.umu.se>, eller ring Jonas, AKTUM DECEMBER 9/2002
5 Universitetsbiblioteket har fått en ny arbetsplats för studenter och forskare. Den nya balkongen på entresolplanet är främst avsedd för användare av det offentliga trycket. Ny studiebalkong ovan UB Riksdagstrycket, SOU, Departementsserien (Ds) och EDC ( EU-litteratur ) flyttas till balkongen. Antalet sökdatorer ökar och skrivare kommer att finnas, eftersom allt mer av det offentliga trycket publiceras i elektronisk form. Kopiator finns redan på plats. Antalet grupparbetsplatser utökas också. UB har över besök per dag. För stora studentgrupper är biblioteket en självklar arbetsplats, förklarar avdelningschef Riitta Kairakari. Det finns utbildningar, där undervisningen är upplagd efter så kallat problembaserat lärande. Studenterna arbetar i basgrupper, vilka ska lösa olika problem. Bland de utbildningsprogram som använder sig av det offentliga trycket kan nämnas juristprogrammet, socionomprogrammet, pol.mag.-programmet och polisutbildningen. Balkongen är ett led i att göra UB till en ännu bättre arbetsplats, genom att flytta material som inte kan lånas hem och som används inom fler utbildningsprogram till ett utrymme med grupparbets-platser. TEXT STEFAN LYBECK BILD JONAS ERICSON Det är bra att ha allt samlat på samma ställe här uppe på balkongen, säger Camilla Sundling som nu skriver sin c-uppsats i rättsvetenskap. Mellan Riksdagstryck och Departementsserien, Riitta Kairakari visar upp den nya balkongen på UB. Avhandlingar på nätet UB alltmer digitalt nu kan du läsa doktorsavhandlingar direkt på nätet. Universitetsbiblioteket deltar i ett samarbetsprojekt om elektronisk publicering av avhandlingar. Projektet omfattar idag Umeå, Uppsala, Stockholms och Örebro universitet samt Södertörns högskola. Texterna kommer att läggas ut som pdf-filer. Titel och abstract kommer att publiceras, berättar bibliotekarie Mats Almkvist. För sammanläggningsavhandlingar publiceras titel, abstract, avhandlingsdel och länkar skapas till de ingående artiklarna, om de finns i elektronisk form. Monografiavhandlingar kan publiceras i fulltext. E publiceringen är ett effektivt sätt att sprida forskning. I Uppsala, där systemet varit igång ett tag, kan man se att mängden av nedladdade avhandlingar vida överstiger de antal som publicerats i tryckt form, säger Mats. UB kommer att ha stödfunktion (helpdesk) för användning av systemet. Den tekniska lösningen gör det möjligt att gå vidare med andra typer av publikationer, till exempel rapporter och examensarbeten. E-publicering av avhandlingar är ett delprojekt i uppbyggnaden av det digitala biblioteket. Mer information och sökfunktion på < avhandlingar.htm> TEXT STEFAN LYBECK ILLUSTRATION ANNA BOLIN AKTUM DECEMBER 9/2002 5
6 Goda avtal för alla är målet Genom bra avtal och köptrohet vill jag göra goda affärer för universitetet och personalen, säger Lorentz Karlsson, ny inköpschef. Han tillträdde som inköpschef i början av december och kommer närmast från Umeå kommun, där han arbetat med inköp i nästan 25 år. Han ser det nya arbetet som en utmaning och vill primärt informera om och marknadsföra de avtal universitetet har och kommer att ha. Informationskanaler kommer bland annat webben och Aktum att vara. Redan i dag vill jag slå ett slag för det rabatterade busskortet hos Ultra, säger Lorentz. Lathunden Hur man gör affärer ska också bli verklighet, en skrift som ska ge goda råd vid upphandlingar, klara direktiv måste gälla vid alla typer av upphandlingar. Lorentz vill nu så fort som möjligt skapa sig en överblick över de affärer som sker på campus, han vill skapa metodik, ordning och reda utan att krympa institutionernas frihet. TEXT STEFAN LYBECK BILD JONAS ERICSON Universitetet förskotterar för ditt bussåkande, i stället för att betala vid ett enda tillfälle (till exempel kronor för en fem-månaders biljett) får du ett nettolöneavdrag för samma period. Kortet gör att det blir billigare ju mer du åker. Det är opersonligt, d.v.s. det gäller för den som har det i handen. Beställ/hämta blankett hos din löneadministratör på förvaltningen. Det finns också planer på ett liknande avtal med Länstrafiken. Samverkanshus runt hörnet Campus fortsätter växa. Ett nytt hus ämnat speciellt för kontakten med näringsliv och samhälle håller på att ta form. Än så länge bara på ritbordet i och för sig, men byggstart är planerad till maj. Uminova Center, Univex och Externa relationer ska flytta in i huset som kommer att sträcka sig sex våningar upp i luften mellan förvaltningshuset och sjukhuset. Totalt kommer omkring 100 personer att arbeta där. Huset ska förmedla kontakten mellan universitetet och omvärlden, säger nyanställde lokalplaneraren Richard Olsson, som handlägger projektet. Min utmaning är att skapa en bra arbetsmiljö kombinerat med ekonomi- och miljöhänsyn. Det ska vara lätt att mötas där, något vi försöker skapa förutsättningar för genom öppna planlösningar. Det handlar ju om den tredje uppgiften, detta blir en ingång för näringsliv och samhälle, säger lokalplaneringschef Torgny Jonsson. Och själva ingången ska vändas mot Umeå centrum och mot det kommande resecentrumet nära sjukhuset. Bygget har tidigare kallats Sektorn, på grund av att formen liknar en sektor, eller en tårtbit, men det namnet är numer skrotat. Det är inget bra namn, det låter konstlat och obegripligt. Jag tror mer på att kalla huset för vad det är, ett samverkanshus, menar Torgny. Prislappen beräknas enligt en grov uppskattning att hamna på cirka miljoner och dörrarna slås upp sommaren TEXT OCH BILD JONAS ERICSON Richard Olsson, nyanställd lokalplanerare, visar var det nya Samverkanshuset ska byggas. Dörrarna öppnas sommaren AKTUM DECEMBER 9/2002
7 Här är din projektsamordnare! TEXT CARINA DAHLBERG BILD JONAS ERICSON Arbetet med utvecklingsprogram 2006 rullar vidare. Nu är alla projektsamordnare på plats. Aktum har träffat dem och ställt frågor. Alla fakulteter har en projektsamordnare, dessutom finns en samordnare för huvudprocesserna och tre för stödprocesserna (förvaltning, universitetsbiblioteket, med flera). Samordnarna ansvarar för att anställda och studenter involveras i arbetet. Det är med andra ord till dem man kan vända sig om man har frågor och synpunkter på arbetet. Samordnarna ska planera, genomföra och dokumentera aktiviteter. De ska dels bevaka och driva sina egna områden, dels ha ett helhetsperspektiv. De ska också fungera som projektledaren Ulla Nordlinders kontaktpersoner. Matts Björklund, Anders Lundin och Siv Boman är ense om att arbetet är viktigt för universitetets framtid. Det handlar om vår överlevnad, menar Matts. Erik Lundgren samordnare för medicinskodontologisk fakultet <erik.lundgren@molbiol.umu.se> Hur ska du jobba med projektet? Jag funderar på det nu, jag har precis tagit på mig uppdraget. Är detta bra? Det vet vi inte ännu. Om det blir konkret och om vi vågar ta tag i problem som faktiskt finns kan det nog bli bra. Karoline Westerberg samordnare administrativa stödområden samt it-området. <karoline.westerlund@adm.umu.se> Din viktigaste uppgift? Att lyfta fram vad som är utvecklande för hela universitet. Vad vill du säga till personalen inom ditt ansvarsområde? Att alla ni som har synpunkter eller önskemål hör av er till mig. Vilket blir ditt nästa steg? Genomföra intervjuer. Anders Lundin samordnare teknisknaturvetenskaplig fakultet <anders.lundin@tfe.umu.se> Hur ska du skapa delaktighet? Genom att prata mycket med människor och dra ihop olika konstellationer. Jag har också erbjudit alla att komma med skriftliga synpunkter. Är detta viktigt? Ja, all min erfarenhet om styrdokument är att de får stor genomslagskraft. Det finns de som tycker att de är papperstigrar, men om man tittar i backspegeln så har de mer inflytande än man tror. Tom Ericsson samordnare för humanistisk fakultet <tom.ericsson@historia.umu.se> Vilken är din viktigaste uppgift? Att komma i kontakt med så många som möjligt inom olika grupperingar. Ulf Wiberg samordnare för samhällsvetenskaplig fakultet <ulf.wiberg@geography.umu.se> Varför tog du på dig uppgiften? Det handlar om universitetets framtid. Min uppgift är att få med olika kategorier människor. Hur? Genom traditionellt fakultetsarbete, i januari ägnar vi internatet helt åt frågan. Jag har också besökt institutionerna och pratat om detta. Olle Söderström samordnare för fakulteten för lärarutbildning <olle.soderstrom@bmg.umu.se> Vilka är dina viktigaste uppgifter? Att få med personalen. Det ska vara aktivitet nedifrån och upp, annars får programmet aldrig rätt genomslag. Varför är det viktigt? Om vi inte har gemensamma mål och visioner har inte universitetet någon centrall roll, då blir det bara en mängd institutioner och fakulteter. < Siv Boman samordnare för universitetsbiblioteket <siv.boman@ub.umu.se> Vad är viktigt för dig? Att poängtera UB:s roll, vi är en viktig del i infrastrukturen. Vi ska intervjua representanter för våra användare om informationskompetens och litteraturförsörjning. Tycker du att detta är viktigt? Det är klart, annars skulle jag inte vara med. Universitetet måste hitta en formsom gör att vi står oss i konkurrensen. Kurt-Allan Andersson samordnare universitetsförvaltningen <kurt-allan.andersson@adm.umu.se> ÖVRIGA SAMORDNARE: Åsa Bergenheim samordnare för grundutbildning, forskarutbildning, forskning <aasa.bergenheim@educ.umu.se> Gudrun Boström samordnare för samverkan <gudrun.bostrom@univex.umu.se> AKTUM DECEMBER 9/2002 7
8 MÅNADENS PROFIL M P Administrationen är en försummad del av akademin Ständig rörelse och förändring är ledord för Harrieth Allergren. Ord som hon också tycker borde genomsyra universitetet, men som hon menar inte gör det. Människosynen och synen på administrationen är 1600-talsmässig, konstaterar hon. Orden kan tyckas hårda, men Harrieth menar att de är relevanta. Men det är inte bara organisationen och ledarskapet som får snytingar, hon delar också ut några slag till en del administratörer som hon menar är för dåliga på att ta för sig, föra fram sina åsikter och hävda sin professionalism. Det egna ansvaret är viktigt. Man måste ta eget ansvar, man kan inte skylla på andra eller vänta på att någon annan ska göra något, påpekar hon. Harrieth hör till den skara som var med när allt startade. 1964, 22 år gammal, började hon som administratör vid pedagogiska institutionen. Trots att hon jobbat 38 år på universitetet drivs hon fortfarande av en vilja att förändra och förbättra. Möjligheterna finns men man måste se dem, ta dem och ställa krav. Jag tycker att administrationen är en del inom akademin som är försummad. Den utveckling som man satsar mest på är ny teknik, men ambitionen att ta till vara och lita på den administrativa kompetens som finns saknas, hävdar Harrieth. Hennes engagemang för administratörerna går inte att ta miste på och det ledde henne också till en facklig karriär, även om den inte var avsiktlig. Jag hade jobbat i 6,5 år som intendent vid högskoleprovet och börjat längta efter något nytt. Då ringde facket och frågade om jag ville jobba som administratör där. Efter två år var vi utan ordförande och då övertalade de mig att bli ordförande för ST-ATF. Det fackliga arbetet var oerhört lärorikt och roligt. Det är den bästa kompetensutveckling jag fått under mina år på universitetet. Man fick lära sig allt, se helhet och sammanhang och självförtroendet växte. Harrieth säger att hon inte är någon akademiker men hon skulle lika gärna ha kunnat varit forskare eller universitetslärare i dag. När barnen var små, i mitten på 70- talet, började jag plugga. Jag hade länge velat läsa pedagogik för att se vad de egentligen sysslade med på institutionen, men jag hade inte vågat, jag hade ju bara realexamen och vad skulle kollegorna säga om jag inte klarade tentorna? Men Harrieth vågade. Hon läste på heltid och jobbade halvtid i professor Egil Johanssons projekt. Men när det började närma sig forskarutbildning för egen del hoppade hon av och vikarierade som studievägledare vid institutionen och gick sedan vidare som intendent på högskoleprovet. 1993, efter två år som ordförande i ST-ATF frågade hon sin gamla institution om det fanns arbetsuppgifter för henne och det fanns det. Det kändes tryggt att återvända samtidigt som jag kom med en mängd nya kunskaper. Tyvärr blev jag sjuk samtidigt. Det var svårt att fatta allt hade ju varit så roligt! Harrieth drabbades av det vi i dag kallar för utbrändhet. Hon fick grav tinnitus med åtföljande depression. Jag tänkte att livet var slut. Frysdiskarna i affärerna lät som reaplan, jag tålde inte ens att någon bläddrade i en tidning. Till slut blev jag så dålig att jag inte såg någon annan utväg än att åka akut till psyket. Det var också vändpunkten, antidepressiv medicin och behandling gjorde att hon återhämtade sig snabbt och kunde efter ett halvår återvända på halvtid. 8 AKTUM DECEMBER 9/2002
9 Namn Ålder Yrke Aktuell Harriet Allergren 60 år Personaladministratör Vill förändra AKTUM DECEMBER 9/2002 9
10 Harrieth Allergren vill att universitetet bättre ska ta till vara administratörernas kompetens. Universitetsorganisationen och ledarskapet är talsmässigt. Det behövs förändring nu! Jag hade en jättebra chef och fick börja jobba i min egen takt. Det gäller att lära sig att sätta gränser, att säga nej både på jobbet och fritiden, men att göra det på ett konstruktivt sätt. Många undrade hur hon, som alltid verkade så stark och glad, kunde bli deprimerad. Man ger de signaler som belönas. Min självbild har förändrats, jag har insett att jag inte alltid är samma person som jag visar utåt. Hon började som studievägledare igen men när det blev för stressigt sa hon ifrån. Det löste sig bra, det visade sig att det behövdes en till person. Genom att jag satte gränser blev det en positiv förändring för institutionen. I dag jobbar hon som personaladministratör. Jag ser det som en merit i mitt nuvarande jobb att ha varit långtidssjukskriven Jag har erfarenheter som är nyttiga. Överhuvudtaget menar hon att universitetet måste bli bättre på att ta till vara personalens kunskaper. Lärare och forskare tycker att också de är administratörer. Det är slöseri med resurser, de borde delegera mera. Det finns en akademisk övertro är man akademiker kan man allt. Ledarskapet är också eftersatt. På vår institution är vi 100 anställda men vi har en chef som är prefekt på halvtid; så skulle inget företag organisera sig, konstaterar Harrieth. TEXT CARINA DAHLBERG BILD ROLF EKLUND DISPUTATIONER DECEMBER MÅNAD 2002 JANUARI MÅNAD 2003 Lars Johansson Inst. för folkhälsa och klinisk medicin Hemostatic factors in cardiovascular disease, with special reference to stroke. Parviz Behnam Motlagh Inst. för medicinsk biovetenskap Antiemetic drug interference with anticancer drug cytotoxicity. Petra Rantatalo Inst. för historiska studier Den resande eleven. Folkskolans skolreserörelse Jonas Burén Inst. för folkhälsa och klinisk medicin Glucose and lipid metabolism in insulin resistance an experimental study in fat cells. Anders Johansson Inst. för klinisk mikrobiologi DNA-based methods for diagnostics, classification, and epidemiological investigations of Francisella tularensis. Jenny Schelin Inst. för fysiologisk botanik Characterisation of Clp proteins in the cyanobacterium Synechococcus. Regulation and function of ClpP, ClpR and ClpX. Per Åhag Matematiska inst. The complex Monge-Ampère operator on bounded hyperconvex domains. Per Liljelind Kemiska inst. Studies of formation and catalytic decomposition of chlorinated dioxins and related compounds in lab-scale experiments. Kristina Axe Kemiska inst. Spectroscopic studies of oxalate and malonate at watermineral interfaces. Jörgen Gustafsson Inst. för fysik Development of wavelength modulation diode laser absorption spectrometry in transversely heated graphite atomisers for sensitive trace element analysis. Ulla Forsberg Pedagogiska inst. Är det någon könsordning i skolan? Analys av könsdiskurser i etniskt homogena och etniskt heterogena elevgrupper i årskurserna 0 6. Johan Sandström Inst. för företagsekonomi Organizational approaches to greening: Technocentrism and beyond. Yngve Östberg Inst. för molekylärbiologi Functional analysis of the membrane associated proteins P13, CtpA, and bbmgs from Borrelia burgdorferi. Gunilla Wikström Inst. för datavetenskap Computation of parameters in some mathematical models. Matthew Perzanowski Inst. för folkhälsa och klinisk medicin Molecular epidemiology of allergen exposure, sensitization, and asthma in schoolchildren: The obstructive lung disease in northern Sweden studies thesis V. Mattias Edman Inst. för ekologi och geovetenskap Dispersal ecology of wood-decaying furgi Implications for conservation Erik Törnlund Inst. för ekonomisk historia flottningen dör aldrig Bäckflottningens avveckling efter Ume- och Vindelälven Birznieks Ingvars Inst. för integrativ medicinsk biologi Tactile sensory control of dexterous manipulations in humans. Tobias Jonsson Kemiska inst. Peroxyoxalate chemiluminescence for miniaturized analytical flow systems. Tomas Byström Kemiska inst. Molecular packing of lipids and transmembrane peptides studied by solid-state NMR spectroscopy Lovisa Hessle Inst. för medicinsk biovetenskap Control of bone mineralization The role of TNAP, PC-1, and ANK in regulating inorganic pyrophosphate levels. Elisabet C. Ljunggren Inst. för företagsekonomi Entreprenørskap og kjønn. En kunnskapsreise mellom to perspektiver å fra individ til relasjon. Anders Olofsson Inst. för molekylärbiologi Amyloid from transthyretin elucidation of molecular structures and mechanisms. Fabian Taube Kemiska inst. Characterisation of aqueous peroxomolybdates with catalytic applicability. För datum och lokal se vår hemsida: < För att vara säker på att komma med i denna förteckning, skicka in din anhållan om disputation (rektors ex) till Ejvår Falck senast två månader före disputation! 10 AKTUM DECEMBER 9/2002
11 REKTORS RUTA R R För någon tid sedan hade jag nöjet att öppna en internationell FOTO ERIKA LIDÉN konferens om skolutveckling i Umeå. Den handlade om värderingar. Temat engagerar fakulteten för lärarutbildning som ju hyser ett nationellt Värdegrundscentrum. Skolan ska fostra demokratiska medborgare. Det kan den inte göra utan att på allvar befatta sig med jämlikhet, jämställdhet, etnisk och kulturell mångfald, antirasism och annat sådant som är impregnerat med värderingar. Även andra yrkesutbildningar, kanske mest tydligt inom vård och omsorg men också inom tekniksektorn, har sedan länge förstått att värderingsfrågor har en viktig plats i utbildningarna. Det här kontrasterar en aning mot en annan hållning som ofta framträder i vetenskapens värld. Jag tänker på den skarpa åtskillnaden mellan fakta och värderingar, ett arv från filosofen Hume på 1700-talet. Det är bara satser om fakta som kan vara sanna eller falska, brukar man säga. Inom naturvetenskapen har man ofta menat att vetenskapen bör eftersträva värderingsfrihet. I den mån som det finns kulturella skillnader inom universitetet, skulle jag tro att de till dels hänger samman just med frågan vilken roll som värderingarna anses få spela i det vetenskapliga arbetet. Människor har dock i alla tider förstått att fakta och logik inte räcker för verklighetsorienteringen. Om värderingarna så långt möjligt måste hållas utanför det vetenskapliga arbetet så måste de ändå tillåtas ta plats i livet. Ett gott liv förutsätter förmågan att integrera värderingar och fakta. Det kan man hitta argument för hos så skilda storheter som sufiska poeter, Havamal, Rousseau och de svenska gustavianerna, för att bara nämna några som har funderat på saken. Så visst är det i sin ordning att ett modernt universitet sysselsätter sig med likartade problem. INGE-BERT TÄLJEDAL REKTOR AKTUM DECEMBER 9/
12 U P UNIVERSITETS- PEDAGOGISKT CENTRUM C UPC inbjuder till nordisk forskarhandledningskonferens i Umeå maj Betydelsen av den goda/gode handledaren kan inte nog understrykas när det gäller att framgångsrikt handleda doktorander fram till disputation. Den kompetens som krävs sträcker sig alltifrån djupa ämneskunskaper till entusiasmerande och empatisk förmåga. Ett område som ofta framhålls är betydelsen av pedagogisk kompetens. Vad är pedagogisk kompetens för forskarhandledare? Vilka kunskaper och vilken skicklighet behöver handledare utveckla? På vilka sätt kan vi stödja handledare? Är det självklart att utbildning för handledare skall se likadan ut även om bakgrund, erfarenhet och kön skiljer? Hur kan handledning organiseras så att samarbete främjas? Inledare kommer från Norge, Danmark och Sverige. Förutom Rektor är professorerna Gunnar Handahl, Oslo och Birgit Cold, Trondheim samt docent Annette Kolmos, Aalborg samt universitetskansler Sigbrit Franke inbjudna. För att bidra till en framgångsrik konferens behövs intressanta bidrag, inte minst från arrangerande universitet. Vi ser fram emot att få förslag till workshops och goda idéer att presentera. Konferensen kommer att ge många tillfällen till utbyte av erfarenheter och tankar kring handledning. Anmälan av bidrag görs via konferensens hemsida < Den Universitetspedagogiska konferensen närmar sig och vi får in spännande bidrag. Boka av den februari för denna gemensamma pedagogiska mötesplats. Se UPC:s hemsida. Karin Ågren, UPC <karin.agren@adm.umu.se> Tillsammans gör vi verklighet av din idé Har du en idé till en tjänst eller produkt? Uminova Center har kompetensen som krävs för att realisera den i form av företagande eller licensiering. Vi arbetar med idéer från alla fakultetsområden och behandlar varje projekt konfidentiellt - den enda risk du löper är att bli en erfarenhet rikare. Vi hjälper dig med immaterialrättslig, ekonomisk och juridisk rådgivning, marknadssonderingar, projektplaner, partnersökning, finansieringsalternativ, licensiering med mera. Uminova Centers tjänster är kostnadsfria. Vi vill att nästa stora uppfinning ska bli din! Läs mer på vår hemsida, eller kontakta oss för mer information eller för att boka ett möte med en innovationsutvecklare. Tel: , e-post: contact@uminovacenter.se, Universitetens näringslivsservice i Umeå 12 AKTUM DECEMBER 9/2002
13 BILDRUTAN B R Just nu tittar du på en historisk bild: den första dubbelspikningen av avhandlingar vid Umeå universitet. Kollegorna Kristina Axe och Fabian Taube spikar var sin avhandling i oorganisk kemi, de delar också arbetsrum vid institutionen. Som du, käre läsare, ser, så spikar Kristina och Fabian på en björkstubbe. Vad annars i Björkarnas stad? Björken är nyinförskaffad och kommer för övrigt från den kända stadsdelen Haga. I tidernas begynnelse, det vill säga tidigt 60-tal, så spikade doktorerande tandläkare i Umeå just på en björk. Cirkeln är alltså sluten. APROPÅ PROFILERING......Hur ska vi göra Umeå universitet mer känt? TEXT STEFAN LYBECK BILD JONAS ERICSON Fotnot: Vid spikceremonin hamrar doktoranden rent bokstavligt fast sin avhandling på en vägg i Förvaltningshuset minst tre veckor före disputation. Denna ceremoni utförs endast vid universiteten i Umeå, Göteborg, Luleå och Linköping. Christina Lorén doktorand, UCMP Genom hög kvalitet i utbildningen skapar vi nöjda studenter, som i sin tur rekryterar. Vi vet att vi har nöjda studenter, men det gäller att marknadsföra detta över hela landet. Vi ska också se till att vår forskning uppmärksammas mer i media. Möblerad lägenhet Grubbe 60m 2. Två mindre sovrum med skrivbord. Möblerat vardagsrum med ny tv. Balkong i söder. Stort kök med fullständig köksutrustning. Nyrenoverat badrum. 1 bilplats med motorvärmare. Uthyres från årsskiftet. Förstahandskontrakt. Telefon <meidell.bylod@telia.com> Önskas hyra till polisutbildningen! Vi har akut behov av att hyra 1-rumslägenheter till våra polislärare. Även kortare perioder är intressant! Gärna centralt. Hör av dig till: Katarina Wrethén, administratör. Telefon: eller <katarina.wrethen@polis.umu.se> Lägenhet/hösten 2003 Möblerad lägenhet 110 m 2, 4 rum, stort kök, högt i tak, piano, trähus på Kungsgatan, öst på stan. Ledig 1 juli 31 dec Marianne Hård af Segerstad. Telefon (kvällstid) eller Lägenhet uthyres i 2:a hand 1:a med kokvrå i trevlig privat fastighet öst på stan uthyres 1 jan 31 maj på grund av utlandspraktik. Hyra 2.400/mån. I hyran ingår el, möbler, husgeråd och kabel-tv. Tvättstuga i källaren. Krav: Rökfri och ordentlig (gärna kvinna men inget krav). Eva , , eller Rebecca , S SACO/SULFS RUTA R Tala är guld S I septembernumret av Aktum kunde man läsa om arbetet med ett nytt utvecklingsprogram som Umeå universitet nu har inlett. I det första skedet, som pågår till och med februari, ska så många anställda och studenter som möjligt involveras i att framföra synpunkter, i en så kallad nulägesanalys. Önskemålet är en förutsättningslös process, där vi lyssnar på varandra och där nya kreativa idéer kan födas. Öppenhet på statliga arbetsplatser är också ett av de teman som Utvecklingsrådet för den statliga sektorn arbetar med. Utgångspunkten är att det alltid är positivt att sträva efter ökad öppenhet och dialog i en verksamhet. En nyutkommen skrift från Utvecklingsrådet förtydligar statligt anställdas yttrande- och meddelarfrihet. (Yttrandefrihet har alla medborgare gentemot det allmänna, medan meddelarfriheten gäller särskilt oss som är offentligt anställda, och innebär en rättighet att lämna uppgifter till massmedia, och arbetsgivaren får inte försöka efterforska meddelaren.) I den här skriften framhålls att en öppen dialog på en arbetsplats ger: ökad arbetsglädje bättre beslutsunderlag, som i sin tur främjar verksamhetens effektivitet fler utvecklingsbara idéer, alltså större utvecklingspotential en positiv bild utåt av verksamheten, alltså en bättre rekryteringssituation. Så tag vara på det här tillfället att förbättra din arbetsplats. Känn efter! Tyck! Tänk! Och berätta vad du kommer fram till. Att tala är guld! Ingmarie Mellenius, SACO/SULF vid Umeå universitet <ingmarie.mellenius@adm.umu.se> Anders Ödin datakonsult, Umdac Vi ska förekomma mer i den offentliga debatten och i det offentliga livet. Vi ska med andra ord öppna denna slutna värld för omgivningen. Dessutom ska vi marknadsföra vår vackra norrländska natur. Att våra duktiga forskare ofta citeras i internationella publikationer är naturligtvis också bra. Ronny Östin universitetslektor, Tekniska högskolan Vi ska visa att vi har en teknisk högskola. Kunskapen om vår existens är minimal söder om Dalälven. Dessutom måste vi lyfta fram vårt kunnande i energiteknik, till exempel om biobränslen. En centrumbildning inom detta område skulle vara bra för vår marknadsföring mot industrin. TEXT STEFAN LYBECK BILD JONAS ERICSON AKTUM DECEMBER 9/
14 P O U PERSONAL- OCH ORGANISATIONS- U TVECKLING Begreppet kompetensförsörjning förekommer allt oftare i debatten. För universitetets del handlar det om att säkra rekryteringen av personal på kort och lång sikt. I det längre perspektivet krävs kunskap om förändringar av personalstyrkan där hänsyn tas till faktorer som pensionsavgångar, krav på kompetensväxling och konsekvenser av förskjutningar i verksamhetsinriktning. POU har uppdraget att initiera verksamhets- och kompetensanalys som ett led i arbetet med aktiv kompetensförsörjning. Vi har en konsultativ roll gentemot institutioner och enheter. Analysarbetet har påbörjats vid en del institutioner. Det kan vara lämpligt att samordna verksamhetsplanering med verksamhets- och kompetensanalys. Ett nytt ledarutvecklingsprogram håller på att ta form. Målgrupp är chefer vid institutioner, kanslier och förvaltning. Målgruppen har definierats utifrån behovet att skaffa kunskap och skapa förståelse för de förutsättningar som gäller inom olika organisatoriska delar vid universitetet. Programmet startar i januari. De nya lönerna betalades ut enligt de lokala avtalen med novemberlönen. Vissa kompletteringar och justeringar görs förvisso fortfarande. Det känns angeläget att nämna att förhandlingarna varit konstruktiva och skett i en positiv anda. Nu pågår analysen av utfallet av revisionen som utgör en grund inför nästa revision, målet är att utfallet ska synas i lönekuverten i juli När detta läses ska tillämpningen av deltidspensionsreformen ha beslutats och informerats om på annat håll. Johnny Karlsson, personalchef <johnny.karlsson@adm.umu.se> S SYNPUNKTEN! Finns det några duktiga kvinnor? Det behövs fler kvinnliga professorer och kvinnor på ledande befattningar inom universitetet, konstaterades det i en arbetsgrupp, där jag satt med. Ett av åtgärdsförslagen var att upprätta en lista på duktiga kvinnor (sic), som kunde kontaktas och uppmanas att söka högre befattningar. När jag ställde frågan vad egentligen duktiga kvinnor var och vad som i så fall var motsatsen, spred sig ett roat fnissande runt bordet bland de manliga ledamöterna. Jag ifrågasatte också varför begreppet skulle sättas inom citationstecken, vilket för mig gav en antydan om att det egentligen inte fanns något sådant som duktiga kvinnor, men att man hade kallat det så i brist på bättre uttryck. Efter en kort diskussion ändrades formulering till kompetenta kvinnor (utan citationstecken), men inte utan att jag först fått påpekandet att (den kvinnliga) jämställdhetsrepresentanten minsann inte hade haft några invändningar. Som om kvinnor måste vara eniga för att deras åsikter ska vara giltiga. Frågan om bristen på kvinnor på ledande befattningar uppkommer med jämna mellanrum, både inom universitetet och i näringslivet. Kärnan i förslagen på åtgärder tycks mig många gånger vara Redaktören rättar att problemet ligger hos kvinnorna själva. De tar inte för sig, de vill inte ha högre befattningar. Vem har inte hört till leda förklaringar som att det inte fanns några kvinnor som sökte, eller att vi frågade men de (kvinnorna) tackade nej, varpå hela diskussionen tydligen ska anses vara avslutad. Det är alltså kvinnornas eget fel, att så få av dem återfinns på ledande befattningar; allt som är möjligt har gjorts för att få dem att söka, men när de nu inte vill så... Skyll er själva, helt enkelt! Jag är hjärtinnerligt trött på argument, som går ut på att det är kvinnor som ska ändra på och anpassa sig. För mig ligger problemet i det de fnissande männen i exemplet ovan symboliserar. Vad är det dessa män finner så skrattretande egentligen? Är det tanken på att kvinnor skulle kunna vara kompetenta? Eller ses själva grundfrågan (hur får vi fler kvinnor på höga poster?) som så betydelselös att man inte kan annat än att skratta åt den? Finns det några duktiga män? En fråga som aldrig ställs. Kompetenta män, en formulering som man sällan och aldrig stöter på. Män förutsätts vara kompe- tenta, medan kvinnor i första hand är kvinnor och i andra hand sin yrkeskompetens. Den kompetensen bedöms utifrån en manlig norm. Kvinnor på högre poster får också ofta representera sitt kön; när en kvinna misslyckas yrkesmässigt, tas det som ett exempel på att kvinnor inte klarar av en hög befattning. Hon lär inte få komma med på en lista över duktiga kvinnor. En man representerar endast sig själv, och ett misslyckande ses som en personlig tragedi, som helst ska belönas i form av en generös bonus. Finns det listor över duktiga män? Det är bedrövligt, att den mest handfasta åtgärd en organisation kan komma på för att få fler kvinnor att söka högre befattningar, är att upprätta en lista på duktiga kvinnor. Hur många kvinnor finns på den listan? Vem gör urvalet? Hur många av kvinnorna kontaktas inför tjänstetillsättningar, och av vem? Vad händer om de tackar nej organisationen tvår sina händer? Eller blir det ytterligare ett belägg för föreställningen om att kvinnor inte vill söka högre befattningar? Och därmed slut på diskussionen? Carina Johansson, KANSLIET FÖR MEDICIN OCH ODONTOLOGI I artikeln om universitetets gårdar i Aktum 7 föll bilden på Sara Lidmans hemgård i Missenträsk bort. För mer information om den, kontakta Eva- Lotta Johansson, I samma nummer försvann en av debattörernas namn också, nämligen Mattias Walfridsson, ordförande i NTK. /JONAS 14 AKTUM DECEMBER 9/2002
15 Skicka din korsordslösning till Aktumredaktionen och vinn! Den först öppnade rätta lösningen vinner ett presentkort från Akademibokhandeln. NÄSTAN SIST N S SIMSÄTT EN FÖRDAG TILLTRON STILART TV-STAFFAN LÅSA UPP KAVIAR BYRÅ KAVIAR TAGGFISK INTE VÅR NYANSERING SLANGSÄNG TONSATTE RÖR M.M. SKOMALL LEG. BLIR DEN HELT AV- FUKTADE BILDBERÄTTAR DET GJORDA PÅ MODET SCENKONST MOTPREFIX TILLGREP LOKAL SKATTE- CHEF UNDER TAK STADSDEL SJUKFÄRG TRÅCKLA RASISTER VÄXTSUGARE ÄVENTYRSRESA DATORHUSET KRAGTYP GRUPPSPRÅK LÄNGST UT DATOR DEN ÄLDRE VIKTENHET F.D. GRUNDLAG TVÄRSTOPPET DJÄVULSORD UTMÄRKELSE FINSLÄKT HÄSTHONA GRÄNS GRUPPTILLTAL OM PENSIONÄR SOVPLATS FÄRDMEDEL ARBETSLÄRA HF -02 Grattis till korsordsvinnaren i Aktum nummer sju, Anne-Maj Nilsson, tillämpad fysik och elektronik! Presentkortet på 250 kronor från Akademibokhandeln är på väg. Din lösning på detta nummers korsord ska vara redaktionen tillhanda senast 15 januari AKTUM DECEMBER 9/
16 BILD JONAS ERICSON M K MÅNADENS KÅSERI Samverkan i Tomteland Scenen är ett samverkansmöte och tiden är slutet på detsamma. Jag har några frågor att ställa till sist, går det bra? Shoot! Alla dessa tomtar som delar ut julklappar är alla män, alla utom två. Varför har du inte anställt fler tomtor? Visst finns det en jämtomteplan? Någon tanke om att på sikt anställa fler tomtor på dessa kvalificerade poster? Jag behöver ingen plan, jag anställer alla kvalificerade tomtor som söker. Hur kan det då komma sig att du bara har anställt två stycken? Det ligger till på det sättet att det inte finns fler kvalificerade tomtor och det beror på att tomtandet är en mycket speciell sysselsättning och det kräver egenskaper som de flesta tomtor saknar. Låt mig ta ett exempel. Det är ju ett mycket ensamt arbete och tomtor är alldeles för osjälvständiga för att kunna utföra det på den korta tid som står till buds. Ja-a, men tänk själva! Inte kan man väl stå och snacka med sina kolleger vid varje skorsten utan var och en tar var sitt område och delar ut klapparna så fort som möjligt. Det fordras struktur och målmedvetenhet. Dessutom är det ett fysiskt krävande arbete, jag tror inte att så många tomtor klarar av det. Din inställning är i stort behov av revision men jag vill gå vidare. Alla dessa tomtenissar och nissor som jobbar i verkstaden. Hur kan det komma sig att nissorna har lägre lön än nissarna? Ja-a, då ber jag att i första hand få hänvisa till föregående svar. Det är också en fråga om hur svårt det är att anställa nya. Det är inga problem att anställa nya nissor, det är hur många sökande som helst till varje ledig tjänst. Ja men dom har ju insett att det kommer att bli en stor brist i framtiden på utbildade nissor så dom har börjat utbilda nya. Det är ju dessa nyutbildade som söker de nya tjänsterna. Dom blir alltså straffade för att dom är förutseende. Hur har du själv tänkt om framtiden? Om en tie-femton år råder det väl en stor brist på nissar? Det kommer ingen lön i världen att kunna avhjälpa. Ja-ja. Den dagen den sorgen. Ligger det inte en motsägelse här också? Om det nu är så svårt att få tag i tomtor borde inte de två som nu finns ha jättehög lön? Men så kan man väl inte se det? Enligt jämtomteplanen ska vi ju med alla medel försöka få ett jämtomtigt förhållande. Men så kan man väl inte resonera. Jag har en fråga till. Det har ju börjat smyga omkring en massa mystiska figurer här. Att jobba fackligt är intressantare än man kan tro, menar den julinspirerade bibliotekarien Rune Eckeskog. Projekttomtar, koordinatortomtar, projektkoordinatortomtar, projektledningstomtar och så vidare. Var kommer alla dessa ifrån? Det får vi undersöka efter nyår. Nu tycker jag att vi bryter och så träffas vi i början på nästa år. God jul önskar jag dig! Detsamma, men när vi träffas nästa gång bör vi börja med att utvärdera julen. Utvärdera julen? Ja-a. Den är ju väldigt kostsam så jag skulle vilja veta om jag får valuta för pengarna. Blir barnen verkligen glada och vad tycker faster egentligen om tändstickstavlan föreställande Umeå universitet, som hon kommer att få? Du behöver verkligen en julledighet hör jag. Hej då! Vill du också kåsera i Aktum? Kontakta redaktionen på telefon eller via e-post: jonas.ericson@adm.umu.se 16 AKTUM DECEMBER 9/2002
kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT
2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter
Läs merVälkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!
Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien
Läs merINTERVJUGUIDE ARBETE. Bilaga 1
Bilaga 1 INTERVJUGUIDE Bakgrund - Namn - Ålder - Uppväxtort - Syskon - Föräldrars yrke - Har du någon partner? Gift, sambo - Hur länge har ni varit tillsammans? - Vad arbetar hon med? - Har du barn? -
Läs merSå bra är ditt gymnasieval
Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna
Läs merBemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON
Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter
Läs merDu kan bli vad du vill!
Du kan bli vad du vill! 1 Mamma Nadia läser en bok för sin dotter Amanda. Boken handlar om en man som uppfinner saker. Mannen är en professor. Professor låter som ett spännande jobb. Är det bara killar
Läs merEtt medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet
Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.
Läs merLinköpings personalpolitiska program
Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både
Läs merBert Karlsson, entreprenör
@ungdomsb Dagens unga ojar sig över att det inte finns några jobb. Det gör det visst - men många är alldeles för lata för att jobba på en hamburgerrestaurang eller plocka bär i skogen. De sitter hellre
Läs merLINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM
LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland
Läs merMedarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb!
Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan
Läs merDe förstår alla situationer
De förstår alla situationer Erfarenheter av att utveckla integrerade former för vård vid missbruk/beroende och psykisk ohälsa Med fokus på brukares perspektiv Järntorgsmottagningen Elisabeth Beijer FoU
Läs merMedarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014
Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån
Läs merSå kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela
Läs merEnkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13
Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i
Läs merHej studerandemedlem i FUF
1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! FUF-bladet Seminariegruppen Biståndsdebatten.se Projektgruppen FUF-nätverket Vem kan söka till
Läs merDin lön och din utveckling
Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en
Läs merFyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning
Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Kreativitet Personlighet Mässor Konferens Event Uthyrning Lust Nyskapande När människor och idéer möts. Det är då det händer. Tankar utbyts, erfarenheter
Läs merGenusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet
Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Ylva Fältholm Eira Andersson Eva Källhammer Avdelningen för arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet Syfte Påverka den ojämna könsfördelningen
Läs merFörskolelärare att jobba med framtiden
2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.
Läs merPersonalpolitiskt program
Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både
Läs merPersonalpolitiskt program
Personalpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2005-08-23, 79 Reviderat av kommunfullmäktige 2006-11-28, 107 Reviderat av kommunfullmäktige 2009-04-21, 31 Reviderat av kommunstyrelsen 2009-08-12,
Läs merFöredrag 2010-03-23. för. SOI:s årskongress i Östersund
Föredrag 2010-03-23 för SOI:s årskongress i Östersund Jag heter Christina Ramberg och är professor i juridik vid Handelshögskolan i Göteborg. Min specialitet är kommersiella avtal. På den gamla goda tiden
Läs merMall för lönesamtal. På bilden nedan visas vad som påverkar lönen. Medarbetaren: Lönesättande chef: 1/10
Mall för lönesamtal Inför den årliga lönerevisionen har chef och medarbetare lönesamtal med stöd av denna mall, där samtalet också dokumenteras. Det är viktigt att medarbetaren vet på vilka grunder lönen
Läs merMittuniversitetets lönekriterier
Mittuniversitetets lönekriterier Publicerad: 2018-09-20 Beslutsfattare: Anders Fällström Handläggare: Helena Karlsson Beslutsdatum: 2018-09-19 Giltighetstid: 2021-09-18 Sammanfattning: Mittuniversitetets
Läs merVÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE
På väg mot VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE för dig som vill arbeta inom vården Utbildning och arbetsliv i samverkan i sydöstra Skåne 1 REKTORERNA Vi gör det tillsammans! Behoven av välutbildad personal inom vård
Läs mer8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition
8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A
Läs merSkapa ett dreamteam! Tips för ett bra och roligt valberedningsarbete
Skapa ett dreamteam! Tips för ett bra och roligt valberedningsarbete Text: Ola Österlund, Sören Eriksson och Eva Blomqvist Inledning Att vara valberedare är ett viktigt uppdrag i en organisation. Med ett
Läs merKompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015
Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges
Läs merVÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN!
VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN! På Birgittaskolan händer allt och lite till! Birgittaskolan är en skola där du blir sedd och får möjlighet att utvecklas. Under din tid på skolan kommer du att lära känna
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merBert Karlsson, entreprenör
@ungdomsb Dagens unga ojar sig över att det inte finns några jobb. Det gör det visst - men många är alldeles för lata för att jobba på en hamburgerrestaurang eller plocka bär i skogen. De sitter hellre
Läs merDu och din lön. Så fixar du lönesamtalet
Du och din lön Så fixar du lönesamtalet Du och din lön Så fixar du lönesamtalet Lärares löner sätts individuellt. Om du har koll på hur systemet fungerar blir det lättare att få högre lön. Varje år ska
Läs merOpportunities aren t given, they re made
GÖTEBORG Opportunities aren t given, they re made Rektorn har ordet Välkommen till Sjölins Gymnasium i Göteborg, en gymnasieskola där det händer mycket. Det kan vara rollspel, öppna redovisningar och
Läs merHuddingetrainee: socionom
Huddingetrainee: socionom Med Huddinge kommuns traineeprogram får du en bra start på yrkeslivet. Med hjälp av verksamhetsförlagd utbildning, handledning, gruppdiskussioner, studiebesök och mentorer förbereder
Läs merKom väl förberedd till ditt lönesamtal så ökar möjligheterna att få gehör för dina krav. Det gäller såväl när du har en klubb som förhandlar för dig
Lönesamtal Kom väl förberedd till ditt lönesamtal så ökar möjligheterna att få gehör för dina krav. Det gäller såväl när du har en klubb som förhandlar för dig som när du förhandlar din lön själv. Den
Läs merArbetsmiljöenkät 2011
Arbetsmiljöenkät 2011 SU total Kvalitetsområden Index Kvalitetsområden Diagrammet visar medarbetarnas omdöme på respektive kvalitets område. Bakom varje kvalitetsområde finns ett antal frågor som medarbetarna
Läs merGENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I AKADEMIN. Ylva Fältholm, professor, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I AKADEMIN Ylva Fältholm, professor, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Mellan humaniora/samhällsvetenskap och naturvetenskap/teknik Sjöparksskolan i Gällivare Samhällsvetenskaplig
Läs merVad skulle chefen säga...
Vad skulle chefen säga... Vi ser det så här; när du tillåts vara dig själv blir det roligare att jobba. Och nöjda medarbetare gör för det mesta ett bättre jobb. Arbetet och arbetsplatsen blir attraktivare
Läs merCHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY
CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett
Läs merUtbildningsförvaltningens. Chefs- och ledarprogram
Utbildningsförvaltningens Chefs- och ledarprogram Tillsammans skapar vi resultat Chefs- och ledarstrategi beskriver hur du som chef skapar resultat i förhållande till mål och uppdrag. Du: har en uttalad
Läs merSamordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Läs merOm du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.
DAGS ATT TYCKA TILL OM DITT JOBB! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan arbetar här och för blivande arbetare. För att kunna vara det behöver
Läs merSATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden
SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE Studenter behöver relevanta extrajobb på schyssta villkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom 10 år PLUGGJOBB
Läs merRapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete
Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506
Läs merHeta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO
Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa
Läs merAnställningsordning. för anställning som och befordran till lärare. vid Stockholms universitet (AOSU)
1 (21) 2010-12-03 Dnr SU 601-3485-10 Anställningsordning för anställning som och befordran till lärare vid Stockholms universitet (AOSU) Fastställd av universitetsstyrelsen 2010-12-03 att gälla fr.o.m.
Läs merPersonalpolitiskt program
Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun
Läs merHur är det att vara lärare i svenska som andraspråk med utländsk bakgrund?
I LiSetten nummer 4/2013 publicerades ett brev från en lärarstudent som undrar hur det är att arbeta som lärare i svenska som andraspråk om man har utländsk bakgrund. Vi lät några personer svara på brevet.
Läs merKommunikationspolicy
SID 1(6) Kommunikationspolicy PROGRAM PLAN RIKTLINJER Kontaktcenter Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(6) Helsingborgs stads styrdokument
Läs merLinköpings personalpolitiska program
Vårt engagemang gör idéer till verklighet Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköpings kommun linkoping.se Vårt engagemang gör idéer till verklighet Vår
Läs merMedarbetarindex 15 67. Förutsättningar i organisationen 25 53. Personlig arbetssituation 17 64. Samverkan och kunskapsdelning 12 72.
Sammanfattande mått Medarbetarindex 15 67 64 Förutsättningar i organisationen 25 53 52 Personlig arbetssituation 17 64 61 Samverkan och kunskapsdelning 12 72 63 Ledarskap 18 61 61 Handlingskraft 6 82 77
Läs merMEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel
JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte
Läs merFoto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?
Foto: Chris Ryan Vad är en lärare egentligen? Foto: Istockphoto Det här är inte en lärare Som lärare är du ständigt exponerad för omvärlden. Du betraktas och bedöms av eleverna och deras anhöriga, av rektorerna,
Läs merForskande och undervisande personal
Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar
Läs merNATURVETENSKAP FÖR LIVET?
NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om naturvetenskap och teknik i samhället. Enkäten innehåller
Läs merHUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD
HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD INLEDNING Vi vill alla ha och behöver en chef som ser oss, som är tydlig med sina förväntningar och som inspirerar oss till att
Läs merFramtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16
Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU
Läs merINLEDNING Enkäten avser att avläsa en del av arbetsmiljön vid institutionen för hälsovetenskaper. Arbetsmiljöansvaret kan delas upp i två olika delar den fysiska samt den organisatoriska och sociala delen.
Läs merDet handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB
Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett
Läs merPlanering inför, under och efter en anställningsintervju
Planering inför, under och efter en anställningsintervju Verksamhetsdialog- och analys innan rekrytering Sture går snart i pension och ska sluta sin anställning. Ska Sture ersättas med Sture? Hur ser vårt
Läs merPerspektiv på lärarlöner, del 3
Perspektiv på lärarlöner, del 3 en oroande framtidsspaning Rapport från Lärarförbundet 2010-03-05 Nu brådskar det! Kan det verkligen vara så att kvinnodominerade yrken idag, en bit in på 2000-talet, fortfarande
Läs merTid: Kl 09:00 11:00. Närvarande: Mikael Löfström Prefekt Björn Brorström Professor Stefan Cronholm Professor Karin M.
Tid: Kl 09:00 11:00 Plats: L324 Närvarande: Mikael Löfström Prefekt Björn Brorström Professor Stefan Cronholm Professor Karin M. Ekström Professor Olov Forsgren Professor Rikard Lindgren Professor Olof
Läs merUmeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap
Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå
Läs merJobbet på det perfekta läget
Jobba hos oss! Jobbet på det perfekta läget Att bo eller arbeta i Svedala kommun är att ha nära till städer som Malmö, Lund, Trelleborg och Köpenhamn. I kommunen finns allt du behöver natur, kultur, näringsliv,
Läs merEn stad. 9000 medarbetare. En vision.
guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.
Läs merRektor Högskolan i Gävle 801 76 Gävle. Maud Quist BESLUT 2004-12-16 Reg.nr 641-4677-03
Rektor Högskolan i Gävle 801 76 Gävle Maud Quist BESLUT 2004-12-16 Reg.nr 641-4677-03 Ansökan om rätt att utfärda socionomexamen Högskolan i Gävles ansökan om rätt att utfärda socionomexamen avslås. Ansökan
Läs merGRUND-US Ingrid Persson bordläggs till hösten. VO-C i nya Region Uppsala. - bordläggs till hösten. Se bilaga Minnesanteckningar Worldskills
Onsdag den 30/5 2017 Närvarande: Satu Molander, Anders Bergström, Mariana Helmefors, Sara Friman, Anna Palm, Caroline Persson, Elisabeth Adriansson Sandberg, Camilla Svanqvist, Karina Bodin Föregående
Läs merKompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer. en nationell inriktning
Kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer en nationell inriktning Frågor och svar om kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer Varför behövs kompetensprofiler? Syftet med kompetensprofilerna
Läs merInlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,
Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar
Läs merStrategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan
Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan Beslutat av: Kommunfullmäktige för beslut: 11 januari 2017 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Ansvarig
Läs merUtbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]
Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På
Läs merKvalificerad utbildning inom försäljning och marknadsföring.
Kvalificerad utbildning inom försäljning och marknadsföring. Mot nya vägar och spännande möten Säljfunktionen har de senaste åren utvecklats mot en allt centralare roll i företagen, samtidigt som yrket
Läs merDet här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild
Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och
Läs merInnehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8
Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden
Läs merSam Ansari Nv3a Tensta Gymnasium
Sam Ansari Nv3a Tensta Gymnasium 1 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Metod och Material...3 Resultat...4 Diskussion...12 Slutsats...14 Källförteckning...15 Processrapport...16 2 Bakgrund Hur
Läs merMÅNGFALD» 7 av 10 inom hr tror på rättvisemärkning
MÅNGFALD» 7 av 10 inom hr tror p Sju av tio hr-medarbetare tror på idén om en rättvisemärkning av rekryteringsprocesser. Fem av tio anser att det bästa alternativet vore att rättvisemärka hela arbetsplatsen.
Läs merMedarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)
MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten
Läs merPersonalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!
Personalpolitiskt program Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! 1 Syfte med dokumentet I detta dokument beskrivs kommunens personalpolitik. Syftet med det personalpolitiska programmet är att tydliggöra
Läs merPLUGGJOBB Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden
REKRYTERA FRAMTIDA MEDARBETARE REDAN UNDER STUDIETIDEN Studenter behöver relevana extrajobb på schyssta vilkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom
Läs merBehöriga förstahandssökande och antagna
Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt
Läs merTraineeprogram för Stockholms stad Motion (2011:51) av Per Olsson och Sara Pettigrew (båda MP)
Utlåtande 2012: RI (Dnr 231-1361/2011) Traineeprogram för Stockholms stad Motion (2011:51) av Per Olsson och Sara Pettigrew (båda MP) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motion
Läs merLikabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.
Ekenhillsvägens förskola 1 (13) Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. I april 2006 kom Lagen mot diskriminering och annan kränkande
Läs merProducenten Administratör eller konstnär?
Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?
Läs merAllmänna bedömningsgrunder vid anställning av lärare
STYRANDE DOKUMENT SLU ID: SLU.ua.2018.1.1.1-1176 Sakområde: Personal Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdeklningen Handläggare: Maria Bergling Beslutsdatum: 2018-04-17
Läs merETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA
ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef
Läs merBättre på jobbet med intresseförhandlingar
oktober aug 2011 2013 Bättre på jobbet med intresseförhandlingar vision.se/intresseforhandling Påverka med framgång. Ett bra förhandlingsarbete kan leda till nya medlemmar. Och lokala intresseförhandlingar
Läs merWorkshop sjukhusbibliotek och akademiska bibliotek, var möts vi? 22 april 2016
Workshop sjukhusbibliotek och akademiska bibliotek, var möts vi? 22 april 2016 Lotta Åstrand, KIB & Petra Wallgren-Björk Danderyds sjukhusbibliotek Workshopbeskrivning: Akademiska och kliniska bibliotek
Läs merFOTO: ISTOCK MENTORBANKEN
S V E R I G E S A R K I T E K T E R FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN INLEDNING Mentorskap är ett koncept för att inspirera, utmana och utveckla människor i profession och som person. Mentorskapet innebär att
Läs merFamilj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången
Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis
Läs merMiljöförvaltningens mångfaldsplan
Miljöförvaltningens mångfaldsplan 2010-2012 Inledning Med mångfaldsplanen vill vi visa vår ambition och vilja att uppnå en arbetsplats som genomsyras av acceptans och uppskattning för alla individers olikheter.
Läs merSammanfattande mått. Negativ (1-2) 20 90%
Sammanfattande mått Negativ Positiv 8 6 8 Medarbetarindex 9 77 67 65 Förutsättningar i organisationen 14 65 54 55 Personlig arbetssituation 12 73 65 63 Samverkan och kunskapsdelning 6 83 72 66 Ledarskap
Läs merTitanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar
Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.
Läs merAtt bedöma. pedagogisk skicklighet
Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning
Läs merPraktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna
den 4 maj 0 Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna Allmänt om enkäten Enkäter skickas till deltagare i FIVE cirka tre veckor efter att de har avslutat sin praktik. Om
Läs merInnehåll: Vision Skövde 2025 sid 2 Viktiga utgångspunkter för medarbetarskapet sid 2
Innehåll: Vision Skövde 2025 sid 2 Viktiga utgångspunkter för medarbetarskapet sid 2 Medarbetaridé - Det demokratiska uppdraget sid 3 - Stolthet och professionalitet sid 3 - Ledare och medarbetare sid
Läs merHuddingetrainee: socionom
Huddingetrainee: socionom Med Huddinge kommuns traineeprogram får du en bra start på yrkeslivet. Med hjälp av verksamhetsförlagd utbildning, handledning, gruppdiskussioner, studiebesök och mentorer förbereder
Läs merVarför föds det så få barn?
Maj 2000 Bilaga 1 Varför föds det så få barn? Under 1990-talet har barnafödandet sjunkit mycket kraftigt i Sverige och i dag har vi den lägsta nivå som någon gång observerats i vårt land. Vi vet inte riktigt
Läs mer