AKTUELLT VID UMEÅ UNIVERSITET DECEMBER 9/2002. God Jul och Gott Nytt År!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "AKTUELLT VID UMEÅ UNIVERSITET DECEMBER 9/2002. God Jul och Gott Nytt År!"

Transkript

1 aktum AKTUELLT VID UMEÅ UNIVERSITET DECEMBER 9/2002 God Jul och Gott Nytt År!

2 BILD STEFAN LYBECK L LEDAREN Omslagsbild Jonas Ericson 2002 är snart över. En blick över axeln påminner om att en hel del hann hända på campus i år också. Restauranghögskolan invigdes den 15 januari och vi fick Sveriges första lektor i drycker i Per Blomqvist. Landets första Genusforskarskola slog en vårdag när solen sken upp sina dörrar för 23 doktorander samtliga kvinnor. Nu, efter ett drygt halvår, finns två män där också. Även den siffran tycker jag är i lägsta laget, men enligt uppgift är det procentuellt motsvarande antalet manliga sökande. I detta årets sista Aktum delar vi sidorna med vetenskapsjournalisternas Debut, precis som vi alltid gör terminens sista nummer. Vetenskapsjournalisterna skriver om staden Umeå och vi om ett campus som växer i riktning mot sjukhuset, en nyanställd 27-åring med ett förflutet inom Sveriges Television, en Profil som pekar på en akademisk övertro och lite till. Och innan vi tar jullov på redaktionen vill vi också passa på att önska dig en riktigt god jul och ett gott 2003! aktum AKTUELLT VID UMEÅ UNIVERSITET DEC 9/2002 Ansvarig utgivare Ulrika Bergfors Kriström Redaktör Jonas Ericson Tel Adress Informationsenheten Umeå universitet Umeå Tel (vx) Fax Redaktion Jonas Ericson Carina Dahlberg Stefan Lybeck Redaktionsråd Kristina Sjögren Camilla Norrbin Barbro Renkel Gunnel Grelsson Tommy Ericsson Dan Frost Kjell Grankvist Jan Mannberg Layout/produktion/repro Print & Media, Umeå universitet Tryck Tryckeri City Upplaga Jonas Ericson, redaktör Tipsa gärna redaktionen! 2 AKTUM DECEMBER 9/2002

3 från ledningen Ja till företagskuvös Universitetsstyrelsen beslutade att avsätta årligen till medfinansiering av projektet Umeå Biotech Incubator under tre års tid. Professorerna Tor Ny och Stefan Björklund har lämnat in en mål 1-ansökan om att skapa möjligheter för avknoppningsföretag inom främst kemi- och bioteknik-området. Lena Sandlin-Hedman avgår Riksdagskvinnan Sandlin-Hedman lämnar universitetsstyrelsen. Hon har suttit i styrelsen sedan Lena Sandlin-Hedman ska ha barn i februari och därefter vara föräldraledig. Hon planerar inte att återkomma till styrelsearbetet efter barnledigheten. Vem som ska efterträda henne blir en fråga för utbildnings- och forskningsminister Thomas Östros. Freuds attraktionskraft fortfarande stor Det är svårt att bli psykolog eller jurist men lätt att bli religionsvetare eller systemvetare. Åtminstone när det gäller det första steget i karriären att komma in på utbildningen. Trängseln är stor även bland dem som har tänkt sig en framtid inom mediebranschen eller som läkare eller sjukgymnast. Källa: TT Vårdelever trygga i sitt yrkesval Blivande sjuksköterskor räds inte tempo och låga löner. Stressen finns i alla jobb. Sjuksköterskeyrket lockar fler. Det visar statistik från Högskoleverket. I Jönköping går det 2,2 sökande på varje plats. Stress och låg lön är inget hinder för de fem studenter som Jönköpings-Posten pratat med om framtiden i yrket. Källa: Jönköpings-Posten Du skall icke lära Sverige har ett generöst studiemedelssystem och avgiftsfri högskoleutbildning. Ändå är det svårt att locka studenter till alla studieplatser. Vinsten av att sätta sig på skolbänken är helt enkelt för liten. Källa: Dagens Nyheter Fler svenskar läser i Danmark Det har blivit allt populärare att korsa Öresund för att plugga. Läsåret 2000/2001 fick 934 svenskar studiemedel för högskolestudier i Danmark. Det är en ökning med 46 procent sedan Källa: TT från universitetsvärlden Social bakgrund spelar liten roll Studenter med arbetarbakgrund och med utländsk bakgrund klarar sig nästan lika bra som studenter med akademikerbakgrund. Trots det består den sociala snedrekryteringen till högskolan. På läkarutbildningen har till exempel endast sex procent av studenterna arbetarbakgrund. Kvinnor klarar generellt sett sina studier bättre än män. Källa: Högskoleverket Stort personalbehov i sociala sektorn Behovet av personal inom den sociala sektorn kommer att öka kraftigt de närmaste åren, vilket bland annat beror på att äldre med vårdbehov kommer att bli allt fler. Med dagens antal utbildningsplatser på det sociala omsorgsprogrammet och socionomutbildningen kommer tillgången på utbildade personer inte att räcka till. Nu ska Högskoleverket och Socialstyrelsen undersöka hur väl dessa utbildningar motsvarar arbetsmarknadens behov. Källa: Högskoleverket Svårare för 19-åringar att komma in på högskolan Det har blivit svårare för ungdomar som precis har slutat gymnasiet att komma in på högskolan. Höstterminen 2002 var 19 procent av de antagna till högskolan 19 år. För fem år sedan var motsvarande siffra 24 procent. Totalt sett har antalet sökande till högskolan ökat efter några års minskning. Det visar ny statistik från Högskoleverket och SCB. Källa: Högskoleverket AKTUM DECEMBER 9/2002 3

4 Farfars föda påverkar barnbarnens hälsa Umetrio väcker stor internationell uppmärksamhet Om farfar hade gott om mat, löper barnbarnen fyra gånger större risk att drabbas av diabetes än andra barn. Men om farfar istället svalt, är risken för hjärtsjukdomar bland barnbarnen mindre. Dessa sensationella resultat kommer från forskarna Gunnar Kaati, universitetslektor i socialmedicin, Lars-Olov Olle Bygren, professor emeritus i socialmedicin, och Sören Edvinsson, docent vid Demografiska databasen. När rapporten publicerades i vetenskapstidskriften European Journal of Human Genetics, fick den omedelbart stor uppmärksamhat. Ansedda Nature, Le Monde, Der Spiegel och Washington Post är några exempel på tidskrifter och tidningar där vi citerats, säger Gunnar Kaati. Studien omfattar 239 personer födda åren mellan 1890 och 1920 i Överkalix församling. Uppgifterna om mattillgång- Gunnar Kaati, universitetslektor i socialmedicin, Lars-Olov Olle Bygren, professor emeritus i socialmedicin, och Sören Edvinsson, docent vid Demografiska databasen. en bygger i första hand på regional statistik över skördeutfallet. På manslinjen syns ett tydligt samband mellan näringstillgång under åren före förpuberteten och risken för att barnbarnen ska dö i diabetes eller någon hjärt-kärlsjukdom, berättar Mats-Olov. Allra mest slående är sambandet mellan pojkars tillgång på mat under åren före förpuberteten och risken för att deras barnbarn ska dö i diabetes. Dödligheten i diabetes är drygt fyra gånger högre bland dem vars farfar haft god tillgång på mat under denna period i livet, jämfört med dem vars farfar växt upp under perioder med brist på mat. Den kände engelske genetikern Marcus E. Pembury finner resultaten intressanta och menar att man här funnit början till en ny forskningslinje om hur näringstillgången påverkar flera generationer. TEXT STEFAN LYBECK BILD JONAS ERICSON N NYANSTÄLLNINGEN Anna-Karin Boström, 27 år från Umeå, är nybliven informatör på kansliet för samhällvetenskap. Vilka är dina arbetsuppgifter? Jag ska jobba med allt som har med information att göra, både internt och externt. Jag har bara varit här i två veckor än så jag har inte riktigt grepp om allt, men det första jag ska göra är att fokusera på webben och informationsmaterialet till studenterna. Vilket är ditt första intryck av jobbet? Att det är väldigt välorganiserat här, det är ordning och reda. Mina nya arbetskamrater är trevliga också, de har fått mig att känna mig välkommen! Vad har du gjort tidigare? Nu senast vickade jag som reporter på SVT Västerbottensnytt både i Umeå och i Skellefteå, jag har frilansat en del i olika tidningar och tidskrifter och jag har också jobbat extra inom hemtjänsten i tio år. Vad gäller utbildning har jag en fil.kand. i historia, en fil.kand. i statsvetenskap och en fil.mag. i vetenskapsjournalistik. TEXT OCH BILD JONAS ERICSON Under denna rubrik träffar vi nyanställda runt om på campus. Vill du presentera en ny arbetskamrat? Hör av dig till redaktionen! eller ring Jonas, AKTUM DECEMBER 9/2002

5 Universitetsbiblioteket har fått en ny arbetsplats för studenter och forskare. Den nya balkongen på entresolplanet är främst avsedd för användare av det offentliga trycket. Ny studiebalkong ovan UB Riksdagstrycket, SOU, Departementsserien (Ds) och EDC ( EU-litteratur ) flyttas till balkongen. Antalet sökdatorer ökar och skrivare kommer att finnas, eftersom allt mer av det offentliga trycket publiceras i elektronisk form. Kopiator finns redan på plats. Antalet grupparbetsplatser utökas också. UB har över besök per dag. För stora studentgrupper är biblioteket en självklar arbetsplats, förklarar avdelningschef Riitta Kairakari. Det finns utbildningar, där undervisningen är upplagd efter så kallat problembaserat lärande. Studenterna arbetar i basgrupper, vilka ska lösa olika problem. Bland de utbildningsprogram som använder sig av det offentliga trycket kan nämnas juristprogrammet, socionomprogrammet, pol.mag.-programmet och polisutbildningen. Balkongen är ett led i att göra UB till en ännu bättre arbetsplats, genom att flytta material som inte kan lånas hem och som används inom fler utbildningsprogram till ett utrymme med grupparbets-platser. TEXT STEFAN LYBECK BILD JONAS ERICSON Det är bra att ha allt samlat på samma ställe här uppe på balkongen, säger Camilla Sundling som nu skriver sin c-uppsats i rättsvetenskap. Mellan Riksdagstryck och Departementsserien, Riitta Kairakari visar upp den nya balkongen på UB. Avhandlingar på nätet UB alltmer digitalt nu kan du läsa doktorsavhandlingar direkt på nätet. Universitetsbiblioteket deltar i ett samarbetsprojekt om elektronisk publicering av avhandlingar. Projektet omfattar idag Umeå, Uppsala, Stockholms och Örebro universitet samt Södertörns högskola. Texterna kommer att läggas ut som pdf-filer. Titel och abstract kommer att publiceras, berättar bibliotekarie Mats Almkvist. För sammanläggningsavhandlingar publiceras titel, abstract, avhandlingsdel och länkar skapas till de ingående artiklarna, om de finns i elektronisk form. Monografiavhandlingar kan publiceras i fulltext. E publiceringen är ett effektivt sätt att sprida forskning. I Uppsala, där systemet varit igång ett tag, kan man se att mängden av nedladdade avhandlingar vida överstiger de antal som publicerats i tryckt form, säger Mats. UB kommer att ha stödfunktion (helpdesk) för användning av systemet. Den tekniska lösningen gör det möjligt att gå vidare med andra typer av publikationer, till exempel rapporter och examensarbeten. E-publicering av avhandlingar är ett delprojekt i uppbyggnaden av det digitala biblioteket. Mer information och sökfunktion på <www.ub.umu.se/infosok/ avhandlingar.htm> TEXT STEFAN LYBECK ILLUSTRATION ANNA BOLIN AKTUM DECEMBER 9/2002 5

6 Goda avtal för alla är målet Genom bra avtal och köptrohet vill jag göra goda affärer för universitetet och personalen, säger Lorentz Karlsson, ny inköpschef. Han tillträdde som inköpschef i början av december och kommer närmast från Umeå kommun, där han arbetat med inköp i nästan 25 år. Han ser det nya arbetet som en utmaning och vill primärt informera om och marknadsföra de avtal universitetet har och kommer att ha. Informationskanaler kommer bland annat webben och Aktum att vara. Redan i dag vill jag slå ett slag för det rabatterade busskortet hos Ultra, säger Lorentz. Lathunden Hur man gör affärer ska också bli verklighet, en skrift som ska ge goda råd vid upphandlingar, klara direktiv måste gälla vid alla typer av upphandlingar. Lorentz vill nu så fort som möjligt skapa sig en överblick över de affärer som sker på campus, han vill skapa metodik, ordning och reda utan att krympa institutionernas frihet. TEXT STEFAN LYBECK BILD JONAS ERICSON Universitetet förskotterar för ditt bussåkande, i stället för att betala vid ett enda tillfälle (till exempel kronor för en fem-månaders biljett) får du ett nettolöneavdrag för samma period. Kortet gör att det blir billigare ju mer du åker. Det är opersonligt, d.v.s. det gäller för den som har det i handen. Beställ/hämta blankett hos din löneadministratör på förvaltningen. Det finns också planer på ett liknande avtal med Länstrafiken. Samverkanshus runt hörnet Campus fortsätter växa. Ett nytt hus ämnat speciellt för kontakten med näringsliv och samhälle håller på att ta form. Än så länge bara på ritbordet i och för sig, men byggstart är planerad till maj. Uminova Center, Univex och Externa relationer ska flytta in i huset som kommer att sträcka sig sex våningar upp i luften mellan förvaltningshuset och sjukhuset. Totalt kommer omkring 100 personer att arbeta där. Huset ska förmedla kontakten mellan universitetet och omvärlden, säger nyanställde lokalplaneraren Richard Olsson, som handlägger projektet. Min utmaning är att skapa en bra arbetsmiljö kombinerat med ekonomi- och miljöhänsyn. Det ska vara lätt att mötas där, något vi försöker skapa förutsättningar för genom öppna planlösningar. Det handlar ju om den tredje uppgiften, detta blir en ingång för näringsliv och samhälle, säger lokalplaneringschef Torgny Jonsson. Och själva ingången ska vändas mot Umeå centrum och mot det kommande resecentrumet nära sjukhuset. Bygget har tidigare kallats Sektorn, på grund av att formen liknar en sektor, eller en tårtbit, men det namnet är numer skrotat. Det är inget bra namn, det låter konstlat och obegripligt. Jag tror mer på att kalla huset för vad det är, ett samverkanshus, menar Torgny. Prislappen beräknas enligt en grov uppskattning att hamna på cirka miljoner och dörrarna slås upp sommaren TEXT OCH BILD JONAS ERICSON Richard Olsson, nyanställd lokalplanerare, visar var det nya Samverkanshuset ska byggas. Dörrarna öppnas sommaren AKTUM DECEMBER 9/2002

7 Här är din projektsamordnare! TEXT CARINA DAHLBERG BILD JONAS ERICSON Arbetet med utvecklingsprogram 2006 rullar vidare. Nu är alla projektsamordnare på plats. Aktum har träffat dem och ställt frågor. Alla fakulteter har en projektsamordnare, dessutom finns en samordnare för huvudprocesserna och tre för stödprocesserna (förvaltning, universitetsbiblioteket, med flera). Samordnarna ansvarar för att anställda och studenter involveras i arbetet. Det är med andra ord till dem man kan vända sig om man har frågor och synpunkter på arbetet. Samordnarna ska planera, genomföra och dokumentera aktiviteter. De ska dels bevaka och driva sina egna områden, dels ha ett helhetsperspektiv. De ska också fungera som projektledaren Ulla Nordlinders kontaktpersoner. Matts Björklund, Anders Lundin och Siv Boman är ense om att arbetet är viktigt för universitetets framtid. Det handlar om vår överlevnad, menar Matts. Erik Lundgren samordnare för medicinskodontologisk fakultet Hur ska du jobba med projektet? Jag funderar på det nu, jag har precis tagit på mig uppdraget. Är detta bra? Det vet vi inte ännu. Om det blir konkret och om vi vågar ta tag i problem som faktiskt finns kan det nog bli bra. Karoline Westerberg samordnare administrativa stödområden samt it-området. Din viktigaste uppgift? Att lyfta fram vad som är utvecklande för hela universitet. Vad vill du säga till personalen inom ditt ansvarsområde? Att alla ni som har synpunkter eller önskemål hör av er till mig. Vilket blir ditt nästa steg? Genomföra intervjuer. Anders Lundin samordnare teknisknaturvetenskaplig fakultet Hur ska du skapa delaktighet? Genom att prata mycket med människor och dra ihop olika konstellationer. Jag har också erbjudit alla att komma med skriftliga synpunkter. Är detta viktigt? Ja, all min erfarenhet om styrdokument är att de får stor genomslagskraft. Det finns de som tycker att de är papperstigrar, men om man tittar i backspegeln så har de mer inflytande än man tror. Tom Ericsson samordnare för humanistisk fakultet Vilken är din viktigaste uppgift? Att komma i kontakt med så många som möjligt inom olika grupperingar. Ulf Wiberg samordnare för samhällsvetenskaplig fakultet Varför tog du på dig uppgiften? Det handlar om universitetets framtid. Min uppgift är att få med olika kategorier människor. Hur? Genom traditionellt fakultetsarbete, i januari ägnar vi internatet helt åt frågan. Jag har också besökt institutionerna och pratat om detta. Olle Söderström samordnare för fakulteten för lärarutbildning Vilka är dina viktigaste uppgifter? Att få med personalen. Det ska vara aktivitet nedifrån och upp, annars får programmet aldrig rätt genomslag. Varför är det viktigt? Om vi inte har gemensamma mål och visioner har inte universitetet någon centrall roll, då blir det bara en mängd institutioner och fakulteter. < Siv Boman samordnare för universitetsbiblioteket Vad är viktigt för dig? Att poängtera UB:s roll, vi är en viktig del i infrastrukturen. Vi ska intervjua representanter för våra användare om informationskompetens och litteraturförsörjning. Tycker du att detta är viktigt? Det är klart, annars skulle jag inte vara med. Universitetet måste hitta en formsom gör att vi står oss i konkurrensen. Kurt-Allan Andersson samordnare universitetsförvaltningen ÖVRIGA SAMORDNARE: Åsa Bergenheim samordnare för grundutbildning, forskarutbildning, forskning Gudrun Boström samordnare för samverkan AKTUM DECEMBER 9/2002 7

8 MÅNADENS PROFIL M P Administrationen är en försummad del av akademin Ständig rörelse och förändring är ledord för Harrieth Allergren. Ord som hon också tycker borde genomsyra universitetet, men som hon menar inte gör det. Människosynen och synen på administrationen är 1600-talsmässig, konstaterar hon. Orden kan tyckas hårda, men Harrieth menar att de är relevanta. Men det är inte bara organisationen och ledarskapet som får snytingar, hon delar också ut några slag till en del administratörer som hon menar är för dåliga på att ta för sig, föra fram sina åsikter och hävda sin professionalism. Det egna ansvaret är viktigt. Man måste ta eget ansvar, man kan inte skylla på andra eller vänta på att någon annan ska göra något, påpekar hon. Harrieth hör till den skara som var med när allt startade. 1964, 22 år gammal, började hon som administratör vid pedagogiska institutionen. Trots att hon jobbat 38 år på universitetet drivs hon fortfarande av en vilja att förändra och förbättra. Möjligheterna finns men man måste se dem, ta dem och ställa krav. Jag tycker att administrationen är en del inom akademin som är försummad. Den utveckling som man satsar mest på är ny teknik, men ambitionen att ta till vara och lita på den administrativa kompetens som finns saknas, hävdar Harrieth. Hennes engagemang för administratörerna går inte att ta miste på och det ledde henne också till en facklig karriär, även om den inte var avsiktlig. Jag hade jobbat i 6,5 år som intendent vid högskoleprovet och börjat längta efter något nytt. Då ringde facket och frågade om jag ville jobba som administratör där. Efter två år var vi utan ordförande och då övertalade de mig att bli ordförande för ST-ATF. Det fackliga arbetet var oerhört lärorikt och roligt. Det är den bästa kompetensutveckling jag fått under mina år på universitetet. Man fick lära sig allt, se helhet och sammanhang och självförtroendet växte. Harrieth säger att hon inte är någon akademiker men hon skulle lika gärna ha kunnat varit forskare eller universitetslärare i dag. När barnen var små, i mitten på 70- talet, började jag plugga. Jag hade länge velat läsa pedagogik för att se vad de egentligen sysslade med på institutionen, men jag hade inte vågat, jag hade ju bara realexamen och vad skulle kollegorna säga om jag inte klarade tentorna? Men Harrieth vågade. Hon läste på heltid och jobbade halvtid i professor Egil Johanssons projekt. Men när det började närma sig forskarutbildning för egen del hoppade hon av och vikarierade som studievägledare vid institutionen och gick sedan vidare som intendent på högskoleprovet. 1993, efter två år som ordförande i ST-ATF frågade hon sin gamla institution om det fanns arbetsuppgifter för henne och det fanns det. Det kändes tryggt att återvända samtidigt som jag kom med en mängd nya kunskaper. Tyvärr blev jag sjuk samtidigt. Det var svårt att fatta allt hade ju varit så roligt! Harrieth drabbades av det vi i dag kallar för utbrändhet. Hon fick grav tinnitus med åtföljande depression. Jag tänkte att livet var slut. Frysdiskarna i affärerna lät som reaplan, jag tålde inte ens att någon bläddrade i en tidning. Till slut blev jag så dålig att jag inte såg någon annan utväg än att åka akut till psyket. Det var också vändpunkten, antidepressiv medicin och behandling gjorde att hon återhämtade sig snabbt och kunde efter ett halvår återvända på halvtid. 8 AKTUM DECEMBER 9/2002

9 Namn Ålder Yrke Aktuell Harriet Allergren 60 år Personaladministratör Vill förändra AKTUM DECEMBER 9/2002 9

10 Harrieth Allergren vill att universitetet bättre ska ta till vara administratörernas kompetens. Universitetsorganisationen och ledarskapet är talsmässigt. Det behövs förändring nu! Jag hade en jättebra chef och fick börja jobba i min egen takt. Det gäller att lära sig att sätta gränser, att säga nej både på jobbet och fritiden, men att göra det på ett konstruktivt sätt. Många undrade hur hon, som alltid verkade så stark och glad, kunde bli deprimerad. Man ger de signaler som belönas. Min självbild har förändrats, jag har insett att jag inte alltid är samma person som jag visar utåt. Hon började som studievägledare igen men när det blev för stressigt sa hon ifrån. Det löste sig bra, det visade sig att det behövdes en till person. Genom att jag satte gränser blev det en positiv förändring för institutionen. I dag jobbar hon som personaladministratör. Jag ser det som en merit i mitt nuvarande jobb att ha varit långtidssjukskriven Jag har erfarenheter som är nyttiga. Överhuvudtaget menar hon att universitetet måste bli bättre på att ta till vara personalens kunskaper. Lärare och forskare tycker att också de är administratörer. Det är slöseri med resurser, de borde delegera mera. Det finns en akademisk övertro är man akademiker kan man allt. Ledarskapet är också eftersatt. På vår institution är vi 100 anställda men vi har en chef som är prefekt på halvtid; så skulle inget företag organisera sig, konstaterar Harrieth. TEXT CARINA DAHLBERG BILD ROLF EKLUND DISPUTATIONER DECEMBER MÅNAD 2002 JANUARI MÅNAD 2003 Lars Johansson Inst. för folkhälsa och klinisk medicin Hemostatic factors in cardiovascular disease, with special reference to stroke. Parviz Behnam Motlagh Inst. för medicinsk biovetenskap Antiemetic drug interference with anticancer drug cytotoxicity. Petra Rantatalo Inst. för historiska studier Den resande eleven. Folkskolans skolreserörelse Jonas Burén Inst. för folkhälsa och klinisk medicin Glucose and lipid metabolism in insulin resistance an experimental study in fat cells. Anders Johansson Inst. för klinisk mikrobiologi DNA-based methods for diagnostics, classification, and epidemiological investigations of Francisella tularensis. Jenny Schelin Inst. för fysiologisk botanik Characterisation of Clp proteins in the cyanobacterium Synechococcus. Regulation and function of ClpP, ClpR and ClpX. Per Åhag Matematiska inst. The complex Monge-Ampère operator on bounded hyperconvex domains. Per Liljelind Kemiska inst. Studies of formation and catalytic decomposition of chlorinated dioxins and related compounds in lab-scale experiments. Kristina Axe Kemiska inst. Spectroscopic studies of oxalate and malonate at watermineral interfaces. Jörgen Gustafsson Inst. för fysik Development of wavelength modulation diode laser absorption spectrometry in transversely heated graphite atomisers for sensitive trace element analysis. Ulla Forsberg Pedagogiska inst. Är det någon könsordning i skolan? Analys av könsdiskurser i etniskt homogena och etniskt heterogena elevgrupper i årskurserna 0 6. Johan Sandström Inst. för företagsekonomi Organizational approaches to greening: Technocentrism and beyond. Yngve Östberg Inst. för molekylärbiologi Functional analysis of the membrane associated proteins P13, CtpA, and bbmgs from Borrelia burgdorferi. Gunilla Wikström Inst. för datavetenskap Computation of parameters in some mathematical models. Matthew Perzanowski Inst. för folkhälsa och klinisk medicin Molecular epidemiology of allergen exposure, sensitization, and asthma in schoolchildren: The obstructive lung disease in northern Sweden studies thesis V. Mattias Edman Inst. för ekologi och geovetenskap Dispersal ecology of wood-decaying furgi Implications for conservation Erik Törnlund Inst. för ekonomisk historia flottningen dör aldrig Bäckflottningens avveckling efter Ume- och Vindelälven Birznieks Ingvars Inst. för integrativ medicinsk biologi Tactile sensory control of dexterous manipulations in humans. Tobias Jonsson Kemiska inst. Peroxyoxalate chemiluminescence for miniaturized analytical flow systems. Tomas Byström Kemiska inst. Molecular packing of lipids and transmembrane peptides studied by solid-state NMR spectroscopy Lovisa Hessle Inst. för medicinsk biovetenskap Control of bone mineralization The role of TNAP, PC-1, and ANK in regulating inorganic pyrophosphate levels. Elisabet C. Ljunggren Inst. för företagsekonomi Entreprenørskap og kjønn. En kunnskapsreise mellom to perspektiver å fra individ til relasjon. Anders Olofsson Inst. för molekylärbiologi Amyloid from transthyretin elucidation of molecular structures and mechanisms. Fabian Taube Kemiska inst. Characterisation of aqueous peroxomolybdates with catalytic applicability. För datum och lokal se vår hemsida: <www.umu.se/umu/aktuellt/kalendarium.html> För att vara säker på att komma med i denna förteckning, skicka in din anhållan om disputation (rektors ex) till Ejvår Falck senast två månader före disputation! 10 AKTUM DECEMBER 9/2002

11 REKTORS RUTA R R För någon tid sedan hade jag nöjet att öppna en internationell FOTO ERIKA LIDÉN konferens om skolutveckling i Umeå. Den handlade om värderingar. Temat engagerar fakulteten för lärarutbildning som ju hyser ett nationellt Värdegrundscentrum. Skolan ska fostra demokratiska medborgare. Det kan den inte göra utan att på allvar befatta sig med jämlikhet, jämställdhet, etnisk och kulturell mångfald, antirasism och annat sådant som är impregnerat med värderingar. Även andra yrkesutbildningar, kanske mest tydligt inom vård och omsorg men också inom tekniksektorn, har sedan länge förstått att värderingsfrågor har en viktig plats i utbildningarna. Det här kontrasterar en aning mot en annan hållning som ofta framträder i vetenskapens värld. Jag tänker på den skarpa åtskillnaden mellan fakta och värderingar, ett arv från filosofen Hume på 1700-talet. Det är bara satser om fakta som kan vara sanna eller falska, brukar man säga. Inom naturvetenskapen har man ofta menat att vetenskapen bör eftersträva värderingsfrihet. I den mån som det finns kulturella skillnader inom universitetet, skulle jag tro att de till dels hänger samman just med frågan vilken roll som värderingarna anses få spela i det vetenskapliga arbetet. Människor har dock i alla tider förstått att fakta och logik inte räcker för verklighetsorienteringen. Om värderingarna så långt möjligt måste hållas utanför det vetenskapliga arbetet så måste de ändå tillåtas ta plats i livet. Ett gott liv förutsätter förmågan att integrera värderingar och fakta. Det kan man hitta argument för hos så skilda storheter som sufiska poeter, Havamal, Rousseau och de svenska gustavianerna, för att bara nämna några som har funderat på saken. Så visst är det i sin ordning att ett modernt universitet sysselsätter sig med likartade problem. INGE-BERT TÄLJEDAL REKTOR AKTUM DECEMBER 9/

12 U P UNIVERSITETS- PEDAGOGISKT CENTRUM C UPC inbjuder till nordisk forskarhandledningskonferens i Umeå maj Betydelsen av den goda/gode handledaren kan inte nog understrykas när det gäller att framgångsrikt handleda doktorander fram till disputation. Den kompetens som krävs sträcker sig alltifrån djupa ämneskunskaper till entusiasmerande och empatisk förmåga. Ett område som ofta framhålls är betydelsen av pedagogisk kompetens. Vad är pedagogisk kompetens för forskarhandledare? Vilka kunskaper och vilken skicklighet behöver handledare utveckla? På vilka sätt kan vi stödja handledare? Är det självklart att utbildning för handledare skall se likadan ut även om bakgrund, erfarenhet och kön skiljer? Hur kan handledning organiseras så att samarbete främjas? Inledare kommer från Norge, Danmark och Sverige. Förutom Rektor är professorerna Gunnar Handahl, Oslo och Birgit Cold, Trondheim samt docent Annette Kolmos, Aalborg samt universitetskansler Sigbrit Franke inbjudna. För att bidra till en framgångsrik konferens behövs intressanta bidrag, inte minst från arrangerande universitet. Vi ser fram emot att få förslag till workshops och goda idéer att presentera. Konferensen kommer att ge många tillfällen till utbyte av erfarenheter och tankar kring handledning. Anmälan av bidrag görs via konferensens hemsida <www.upc.umu.se/handum>. Den Universitetspedagogiska konferensen närmar sig och vi får in spännande bidrag. Boka av den februari för denna gemensamma pedagogiska mötesplats. Se UPC:s hemsida. Karin Ågren, UPC Tillsammans gör vi verklighet av din idé Har du en idé till en tjänst eller produkt? Uminova Center har kompetensen som krävs för att realisera den i form av företagande eller licensiering. Vi arbetar med idéer från alla fakultetsområden och behandlar varje projekt konfidentiellt - den enda risk du löper är att bli en erfarenhet rikare. Vi hjälper dig med immaterialrättslig, ekonomisk och juridisk rådgivning, marknadssonderingar, projektplaner, partnersökning, finansieringsalternativ, licensiering med mera. Uminova Centers tjänster är kostnadsfria. Vi vill att nästa stora uppfinning ska bli din! Läs mer på vår hemsida, eller kontakta oss för mer information eller för att boka ett möte med en innovationsutvecklare. Tel: , e-post: Universitetens näringslivsservice i Umeå 12 AKTUM DECEMBER 9/2002

13 BILDRUTAN B R Just nu tittar du på en historisk bild: den första dubbelspikningen av avhandlingar vid Umeå universitet. Kollegorna Kristina Axe och Fabian Taube spikar var sin avhandling i oorganisk kemi, de delar också arbetsrum vid institutionen. Som du, käre läsare, ser, så spikar Kristina och Fabian på en björkstubbe. Vad annars i Björkarnas stad? Björken är nyinförskaffad och kommer för övrigt från den kända stadsdelen Haga. I tidernas begynnelse, det vill säga tidigt 60-tal, så spikade doktorerande tandläkare i Umeå just på en björk. Cirkeln är alltså sluten. APROPÅ PROFILERING......Hur ska vi göra Umeå universitet mer känt? TEXT STEFAN LYBECK BILD JONAS ERICSON Fotnot: Vid spikceremonin hamrar doktoranden rent bokstavligt fast sin avhandling på en vägg i Förvaltningshuset minst tre veckor före disputation. Denna ceremoni utförs endast vid universiteten i Umeå, Göteborg, Luleå och Linköping. Christina Lorén doktorand, UCMP Genom hög kvalitet i utbildningen skapar vi nöjda studenter, som i sin tur rekryterar. Vi vet att vi har nöjda studenter, men det gäller att marknadsföra detta över hela landet. Vi ska också se till att vår forskning uppmärksammas mer i media. Möblerad lägenhet Grubbe 60m 2. Två mindre sovrum med skrivbord. Möblerat vardagsrum med ny tv. Balkong i söder. Stort kök med fullständig köksutrustning. Nyrenoverat badrum. 1 bilplats med motorvärmare. Uthyres från årsskiftet. Förstahandskontrakt. Telefon Önskas hyra till polisutbildningen! Vi har akut behov av att hyra 1-rumslägenheter till våra polislärare. Även kortare perioder är intressant! Gärna centralt. Hör av dig till: Katarina Wrethén, administratör. Telefon: eller Lägenhet/hösten 2003 Möblerad lägenhet 110 m 2, 4 rum, stort kök, högt i tak, piano, trähus på Kungsgatan, öst på stan. Ledig 1 juli 31 dec Marianne Hård af Segerstad. Telefon (kvällstid) eller Lägenhet uthyres i 2:a hand 1:a med kokvrå i trevlig privat fastighet öst på stan uthyres 1 jan 31 maj på grund av utlandspraktik. Hyra 2.400/mån. I hyran ingår el, möbler, husgeråd och kabel-tv. Tvättstuga i källaren. Krav: Rökfri och ordentlig (gärna kvinna men inget krav). Eva , , eller Rebecca , S SACO/SULFS RUTA R Tala är guld S I septembernumret av Aktum kunde man läsa om arbetet med ett nytt utvecklingsprogram som Umeå universitet nu har inlett. I det första skedet, som pågår till och med februari, ska så många anställda och studenter som möjligt involveras i att framföra synpunkter, i en så kallad nulägesanalys. Önskemålet är en förutsättningslös process, där vi lyssnar på varandra och där nya kreativa idéer kan födas. Öppenhet på statliga arbetsplatser är också ett av de teman som Utvecklingsrådet för den statliga sektorn arbetar med. Utgångspunkten är att det alltid är positivt att sträva efter ökad öppenhet och dialog i en verksamhet. En nyutkommen skrift från Utvecklingsrådet förtydligar statligt anställdas yttrande- och meddelarfrihet. (Yttrandefrihet har alla medborgare gentemot det allmänna, medan meddelarfriheten gäller särskilt oss som är offentligt anställda, och innebär en rättighet att lämna uppgifter till massmedia, och arbetsgivaren får inte försöka efterforska meddelaren.) I den här skriften framhålls att en öppen dialog på en arbetsplats ger: ökad arbetsglädje bättre beslutsunderlag, som i sin tur främjar verksamhetens effektivitet fler utvecklingsbara idéer, alltså större utvecklingspotential en positiv bild utåt av verksamheten, alltså en bättre rekryteringssituation. Så tag vara på det här tillfället att förbättra din arbetsplats. Känn efter! Tyck! Tänk! Och berätta vad du kommer fram till. Att tala är guld! Ingmarie Mellenius, SACO/SULF vid Umeå universitet Anders Ödin datakonsult, Umdac Vi ska förekomma mer i den offentliga debatten och i det offentliga livet. Vi ska med andra ord öppna denna slutna värld för omgivningen. Dessutom ska vi marknadsföra vår vackra norrländska natur. Att våra duktiga forskare ofta citeras i internationella publikationer är naturligtvis också bra. Ronny Östin universitetslektor, Tekniska högskolan Vi ska visa att vi har en teknisk högskola. Kunskapen om vår existens är minimal söder om Dalälven. Dessutom måste vi lyfta fram vårt kunnande i energiteknik, till exempel om biobränslen. En centrumbildning inom detta område skulle vara bra för vår marknadsföring mot industrin. TEXT STEFAN LYBECK BILD JONAS ERICSON AKTUM DECEMBER 9/

14 P O U PERSONAL- OCH ORGANISATIONS- U TVECKLING Begreppet kompetensförsörjning förekommer allt oftare i debatten. För universitetets del handlar det om att säkra rekryteringen av personal på kort och lång sikt. I det längre perspektivet krävs kunskap om förändringar av personalstyrkan där hänsyn tas till faktorer som pensionsavgångar, krav på kompetensväxling och konsekvenser av förskjutningar i verksamhetsinriktning. POU har uppdraget att initiera verksamhets- och kompetensanalys som ett led i arbetet med aktiv kompetensförsörjning. Vi har en konsultativ roll gentemot institutioner och enheter. Analysarbetet har påbörjats vid en del institutioner. Det kan vara lämpligt att samordna verksamhetsplanering med verksamhets- och kompetensanalys. Ett nytt ledarutvecklingsprogram håller på att ta form. Målgrupp är chefer vid institutioner, kanslier och förvaltning. Målgruppen har definierats utifrån behovet att skaffa kunskap och skapa förståelse för de förutsättningar som gäller inom olika organisatoriska delar vid universitetet. Programmet startar i januari. De nya lönerna betalades ut enligt de lokala avtalen med novemberlönen. Vissa kompletteringar och justeringar görs förvisso fortfarande. Det känns angeläget att nämna att förhandlingarna varit konstruktiva och skett i en positiv anda. Nu pågår analysen av utfallet av revisionen som utgör en grund inför nästa revision, målet är att utfallet ska synas i lönekuverten i juli När detta läses ska tillämpningen av deltidspensionsreformen ha beslutats och informerats om på annat håll. Johnny Karlsson, personalchef S SYNPUNKTEN! Finns det några duktiga kvinnor? Det behövs fler kvinnliga professorer och kvinnor på ledande befattningar inom universitetet, konstaterades det i en arbetsgrupp, där jag satt med. Ett av åtgärdsförslagen var att upprätta en lista på duktiga kvinnor (sic), som kunde kontaktas och uppmanas att söka högre befattningar. När jag ställde frågan vad egentligen duktiga kvinnor var och vad som i så fall var motsatsen, spred sig ett roat fnissande runt bordet bland de manliga ledamöterna. Jag ifrågasatte också varför begreppet skulle sättas inom citationstecken, vilket för mig gav en antydan om att det egentligen inte fanns något sådant som duktiga kvinnor, men att man hade kallat det så i brist på bättre uttryck. Efter en kort diskussion ändrades formulering till kompetenta kvinnor (utan citationstecken), men inte utan att jag först fått påpekandet att (den kvinnliga) jämställdhetsrepresentanten minsann inte hade haft några invändningar. Som om kvinnor måste vara eniga för att deras åsikter ska vara giltiga. Frågan om bristen på kvinnor på ledande befattningar uppkommer med jämna mellanrum, både inom universitetet och i näringslivet. Kärnan i förslagen på åtgärder tycks mig många gånger vara Redaktören rättar att problemet ligger hos kvinnorna själva. De tar inte för sig, de vill inte ha högre befattningar. Vem har inte hört till leda förklaringar som att det inte fanns några kvinnor som sökte, eller att vi frågade men de (kvinnorna) tackade nej, varpå hela diskussionen tydligen ska anses vara avslutad. Det är alltså kvinnornas eget fel, att så få av dem återfinns på ledande befattningar; allt som är möjligt har gjorts för att få dem att söka, men när de nu inte vill så... Skyll er själva, helt enkelt! Jag är hjärtinnerligt trött på argument, som går ut på att det är kvinnor som ska ändra på och anpassa sig. För mig ligger problemet i det de fnissande männen i exemplet ovan symboliserar. Vad är det dessa män finner så skrattretande egentligen? Är det tanken på att kvinnor skulle kunna vara kompetenta? Eller ses själva grundfrågan (hur får vi fler kvinnor på höga poster?) som så betydelselös att man inte kan annat än att skratta åt den? Finns det några duktiga män? En fråga som aldrig ställs. Kompetenta män, en formulering som man sällan och aldrig stöter på. Män förutsätts vara kompe- tenta, medan kvinnor i första hand är kvinnor och i andra hand sin yrkeskompetens. Den kompetensen bedöms utifrån en manlig norm. Kvinnor på högre poster får också ofta representera sitt kön; när en kvinna misslyckas yrkesmässigt, tas det som ett exempel på att kvinnor inte klarar av en hög befattning. Hon lär inte få komma med på en lista över duktiga kvinnor. En man representerar endast sig själv, och ett misslyckande ses som en personlig tragedi, som helst ska belönas i form av en generös bonus. Finns det listor över duktiga män? Det är bedrövligt, att den mest handfasta åtgärd en organisation kan komma på för att få fler kvinnor att söka högre befattningar, är att upprätta en lista på duktiga kvinnor. Hur många kvinnor finns på den listan? Vem gör urvalet? Hur många av kvinnorna kontaktas inför tjänstetillsättningar, och av vem? Vad händer om de tackar nej organisationen tvår sina händer? Eller blir det ytterligare ett belägg för föreställningen om att kvinnor inte vill söka högre befattningar? Och därmed slut på diskussionen? Carina Johansson, KANSLIET FÖR MEDICIN OCH ODONTOLOGI I artikeln om universitetets gårdar i Aktum 7 föll bilden på Sara Lidmans hemgård i Missenträsk bort. För mer information om den, kontakta Eva- Lotta Johansson, I samma nummer försvann en av debattörernas namn också, nämligen Mattias Walfridsson, ordförande i NTK. /JONAS 14 AKTUM DECEMBER 9/2002

15 Skicka din korsordslösning till Aktumredaktionen och vinn! Den först öppnade rätta lösningen vinner ett presentkort från Akademibokhandeln. NÄSTAN SIST N S SIMSÄTT EN FÖRDAG TILLTRON STILART TV-STAFFAN LÅSA UPP KAVIAR BYRÅ KAVIAR TAGGFISK INTE VÅR NYANSERING SLANGSÄNG TONSATTE RÖR M.M. SKOMALL LEG. BLIR DEN HELT AV- FUKTADE BILDBERÄTTAR DET GJORDA PÅ MODET SCENKONST MOTPREFIX TILLGREP LOKAL SKATTE- CHEF UNDER TAK STADSDEL SJUKFÄRG TRÅCKLA RASISTER VÄXTSUGARE ÄVENTYRSRESA DATORHUSET KRAGTYP GRUPPSPRÅK LÄNGST UT DATOR DEN ÄLDRE VIKTENHET F.D. GRUNDLAG TVÄRSTOPPET DJÄVULSORD UTMÄRKELSE FINSLÄKT HÄSTHONA GRÄNS GRUPPTILLTAL OM PENSIONÄR SOVPLATS FÄRDMEDEL ARBETSLÄRA HF -02 Grattis till korsordsvinnaren i Aktum nummer sju, Anne-Maj Nilsson, tillämpad fysik och elektronik! Presentkortet på 250 kronor från Akademibokhandeln är på väg. Din lösning på detta nummers korsord ska vara redaktionen tillhanda senast 15 januari AKTUM DECEMBER 9/

16 BILD JONAS ERICSON M K MÅNADENS KÅSERI Samverkan i Tomteland Scenen är ett samverkansmöte och tiden är slutet på detsamma. Jag har några frågor att ställa till sist, går det bra? Shoot! Alla dessa tomtar som delar ut julklappar är alla män, alla utom två. Varför har du inte anställt fler tomtor? Visst finns det en jämtomteplan? Någon tanke om att på sikt anställa fler tomtor på dessa kvalificerade poster? Jag behöver ingen plan, jag anställer alla kvalificerade tomtor som söker. Hur kan det då komma sig att du bara har anställt två stycken? Det ligger till på det sättet att det inte finns fler kvalificerade tomtor och det beror på att tomtandet är en mycket speciell sysselsättning och det kräver egenskaper som de flesta tomtor saknar. Låt mig ta ett exempel. Det är ju ett mycket ensamt arbete och tomtor är alldeles för osjälvständiga för att kunna utföra det på den korta tid som står till buds. Ja-a, men tänk själva! Inte kan man väl stå och snacka med sina kolleger vid varje skorsten utan var och en tar var sitt område och delar ut klapparna så fort som möjligt. Det fordras struktur och målmedvetenhet. Dessutom är det ett fysiskt krävande arbete, jag tror inte att så många tomtor klarar av det. Din inställning är i stort behov av revision men jag vill gå vidare. Alla dessa tomtenissar och nissor som jobbar i verkstaden. Hur kan det komma sig att nissorna har lägre lön än nissarna? Ja-a, då ber jag att i första hand få hänvisa till föregående svar. Det är också en fråga om hur svårt det är att anställa nya. Det är inga problem att anställa nya nissor, det är hur många sökande som helst till varje ledig tjänst. Ja men dom har ju insett att det kommer att bli en stor brist i framtiden på utbildade nissor så dom har börjat utbilda nya. Det är ju dessa nyutbildade som söker de nya tjänsterna. Dom blir alltså straffade för att dom är förutseende. Hur har du själv tänkt om framtiden? Om en tie-femton år råder det väl en stor brist på nissar? Det kommer ingen lön i världen att kunna avhjälpa. Ja-ja. Den dagen den sorgen. Ligger det inte en motsägelse här också? Om det nu är så svårt att få tag i tomtor borde inte de två som nu finns ha jättehög lön? Men så kan man väl inte se det? Enligt jämtomteplanen ska vi ju med alla medel försöka få ett jämtomtigt förhållande. Men så kan man väl inte resonera. Jag har en fråga till. Det har ju börjat smyga omkring en massa mystiska figurer här. Att jobba fackligt är intressantare än man kan tro, menar den julinspirerade bibliotekarien Rune Eckeskog. Projekttomtar, koordinatortomtar, projektkoordinatortomtar, projektledningstomtar och så vidare. Var kommer alla dessa ifrån? Det får vi undersöka efter nyår. Nu tycker jag att vi bryter och så träffas vi i början på nästa år. God jul önskar jag dig! Detsamma, men när vi träffas nästa gång bör vi börja med att utvärdera julen. Utvärdera julen? Ja-a. Den är ju väldigt kostsam så jag skulle vilja veta om jag får valuta för pengarna. Blir barnen verkligen glada och vad tycker faster egentligen om tändstickstavlan föreställande Umeå universitet, som hon kommer att få? Du behöver verkligen en julledighet hör jag. Hej då! Vill du också kåsera i Aktum? Kontakta redaktionen på telefon eller via e-post: 16 AKTUM DECEMBER 9/2002

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Ylva Fältholm Eira Andersson Eva Källhammer Avdelningen för arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet Syfte Påverka den ojämna könsfördelningen

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning.

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. 1 Undantag kan förekomma, exempelvis vid tillämpning av bestämmelserna i Lagen om anställningsskydd (LAS). 2 Undantaget

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Blekinge Tekniska Högskola Studerandeavd. Förvaltningen 6

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET 1999-01-26 Enheten för pedagogisk utveckling Hans Strand Ledamöterna i Pedagogiska rådet Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning Sedan ht 1996 har jag

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN!

VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN! VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN! På Birgittaskolan händer allt och lite till! Birgittaskolan är en skola där du blir sedd och får möjlighet att utvecklas. Under din tid på skolan kommer du att lära känna

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Navets verksamhetsberättelse 2005

Navets verksamhetsberättelse 2005 Navet - Nätverk för administratörer vid Umeå universitet NAVET Umeå universitets administratörer bildade i februari 2000 ett nätverk som går under namnet Navet. Det krävs inget medlemskap, utan nätverket

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET

LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY 1 Innehåll Ledar- och medarbetarpolicy...3 Universitetets värdegrund och förhållningssätt...4 Medarbetarskap och ledarskap

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Uppdrag och ansvar Inom nuvarande organisation ligger ansvaret för internationaliseringsfrågor i första hand på fakulteterna.

Läs mer

Välkommen som doktorand vid LTH. Lunds TEkniska Högskola

Välkommen som doktorand vid LTH. Lunds TEkniska Högskola Välkommen som doktorand vid LTH Lunds TEkniska Högskola 2 Välkommen som doktorand vid LTH Utgåva: höst 2013 Välkommen som doktorand vid LTH 3 Välkommen som doktorand vid LTH Jag är väldigt glad över att

Läs mer

VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE

VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE På väg mot VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE för dig som vill arbeta inom vården Utbildning och arbetsliv i samverkan i sydöstra Skåne 1 REKTORERNA Vi gör det tillsammans! Behoven av välutbildad personal inom vård

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

Att bli hälften vid Umeå universitet

Att bli hälften vid Umeå universitet Dnr UmU 300-3441-08 PROJEKTPLAN Att bli hälften vid Umeå universitet Om uppdraget att ta fram en handlingsplan för ökning av andelen kvinnliga professorer Innehållsförteckning 1 DIREKTIVET... 3 2 BESKRIVNING...

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Du kan bli vad du vill!

Du kan bli vad du vill! Du kan bli vad du vill! 1 Mamma Nadia läser en bok för sin dotter Amanda. Boken handlar om en man som uppfinner saker. Mannen är en professor. Professor låter som ett spännande jobb. Är det bara killar

Läs mer

Ledamot, ordförande Ledamot, vice ordförande Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Suppleant. Ärende Beslut/Åtgärd Föredragande/Dnr

Ledamot, ordförande Ledamot, vice ordförande Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Suppleant. Ärende Beslut/Åtgärd Föredragande/Dnr Sid 1 (6) Närvarande Anders Bergh Patrik Danielsson Kristina Lejon Lars Nyberg William Hansson Monia Letaief Diana Berggren Övriga Marianne Hultmark Hans Fällman Boa Drammeh, ordförande, vice ordförande

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen? Foto: Chris Ryan Vad är en lärare egentligen? Foto: Istockphoto Det här är inte en lärare Som lärare är du ständigt exponerad för omvärlden. Du betraktas och bedöms av eleverna och deras anhöriga, av rektorerna,

Läs mer

Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012

Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012 1 (7) 2009-02-19 Dnr SU 29-0405-09 Stockholms universitet Studentavdelningen Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012 1. Inledning Stockholms universitet - Det öppna universitetet

Läs mer

Bert Karlsson, entreprenör

Bert Karlsson, entreprenör @ungdomsb Dagens unga ojar sig över att det inte finns några jobb. Det gör det visst - men många är alldeles för lata för att jobba på en hamburgerrestaurang eller plocka bär i skogen. De sitter hellre

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

1(6) 2005-04-07. Ärende Beslut eller annan åtgärd

1(6) 2005-04-07. Ärende Beslut eller annan åtgärd 1(6) Forsknings/forskarutbildningsnämnden Närvarande Ledamöter: Lars Matsson Professor, dekanus Ordförande Krister Nilner Professor Ing-Mari Redmo Emanuelsson Forskarassistent Björn Söderfeldt Professor

Läs mer

Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder

Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Varför arbeta med studenternas arbetsmiljö? Vi måste se studentgruppen för vad den är. Studenter är vuxna människor, och många studenter

Läs mer

Meritering för anställning

Meritering för anställning Personalsektionen BILAGA 1. 2011-12-08 Handläggare Frida Proos Meritering för anställning Mallen Meritering för anställning ska användas av sökande till anställning som professor, adjungerad professor,

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Utbildningsförvaltningens. Chefs- och ledarprogram

Utbildningsförvaltningens. Chefs- och ledarprogram Utbildningsförvaltningens Chefs- och ledarprogram Tillsammans skapar vi resultat Chefs- och ledarstrategi beskriver hur du som chef skapar resultat i förhållande till mål och uppdrag. Du: har en uttalad

Läs mer

CURRICULUM VITAE. Formell utbildning. Akademiska tjänster. Uppdrag på universitet och högskolor

CURRICULUM VITAE. Formell utbildning. Akademiska tjänster. Uppdrag på universitet och högskolor 1 CURRICULUM VITAE Namn Inge-Bert Vilhelm Täljedal Födelsedag 16 januari 1942 Födelseort Värnamo, Jönköpings län Formell utbildning 1971 Promoverad till medicine doktor, Umeå universitet 1967 Disputation

Läs mer

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt?

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Petra Månström, slaviska inst Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Pulsen tas på sistaårsgymnasister i Uppsalaskola Sammanfattning Språkutbildningarna

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 3

Perspektiv på lärarlöner, del 3 Perspektiv på lärarlöner, del 3 en oroande framtidsspaning Rapport från Lärarförbundet 2010-03-05 Nu brådskar det! Kan det verkligen vara så att kvinnodominerade yrken idag, en bit in på 2000-talet, fortfarande

Läs mer

PROGRAM. Tekniken i skolan. Regional konferens Karlstad 2005 02 10

PROGRAM. Tekniken i skolan. Regional konferens Karlstad 2005 02 10 PROGRAM Tekniken i skolan Regional konferens Karlstad 2005 02 10 2 Innehållsförteckning Välkomsthälsning 3 Arrangörer och utställare 4 Program 5 7 Åttonde rikskonferensen Tekniken i skolan 20 21 MARS 2006

Läs mer

VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE

VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE för dig som vill arbeta inom vården Utbildning och arbetsliv i samverkan i sydöstra Skåne 1 REKTORERNA Vi gör det tillsammans! Behoven av välutbildad personal inom vård och omsorg

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

Namn Inst Belopp Källa Delområde

Namn Inst Belopp Källa Delområde Namn Inst Belopp Källa Delområde Ulf Ahlgren UCMM 128 367 Insamlingsstiftelsen Allmän del Clas Ahlm Klinisk mikrobiologi 25 673 Insamlingsstiftelsen Medicinsk forskning Peter Andersen Farmakologi o klin

Läs mer

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Fastställd av rektor 2013-09-03 1 INNEHÅLL Inledning ledarskapets strategiska roll 3 En policy för alla chefer och ledare 4 Ditt uppdrag 5 Förhållningssätt

Läs mer

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Sida 1(5) Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Ansökan ska vara disponerad enligt nedanstående mall. Ansökan med bilagor, 1 ex av åberopade

Läs mer

Aktuell adresslista till Regionala utvecklingscentra Uppdaterad 07 09 av RegPed, Uppsala

Aktuell adresslista till Regionala utvecklingscentra Uppdaterad 07 09 av RegPed, Uppsala Lärosäte Benämning Adress Kontaktperson Telefon, fax mailadress Borås CSU Högskolan i Borås Centrum för skolutveckling 501 90 Borås Hans Johansson Tel: 033-16 43 85 Mob:0733-32 10 01 Fax: 033-16 40 06

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

Bert Karlsson, entreprenör

Bert Karlsson, entreprenör @ungdomsb Dagens unga ojar sig över att det inte finns några jobb. Det gör det visst - men många är alldeles för lata för att jobba på en hamburgerrestaurang eller plocka bär i skogen. De sitter hellre

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! FUF-bladet Seminariegruppen Biståndsdebatten.se Projektgruppen FUF-nätverket Vem kan söka till

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics)

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Fastställd av filosofiska fakultetsstyrelsen 2007-11-15. Studieplanen gäller för studerande som avslutar

Läs mer

Lönepolicy. Beslutat av Personalchef. Gäller från 100101

Lönepolicy. Beslutat av Personalchef. Gäller från 100101 Lönepolicy Beslutat av Personalchef Gäller från 100101 Lönepolicy för Linnéuniversitetet Inledning Linnéuniversitetets lönepolicy skall skapa förutsättningar att attrahera och behålla medarbetare med rätt

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Mälardalens Högskola i Västerås

Mälardalens Högskola i Västerås Deltagare i konferensen 20-21 november 2000 Rikard Andersson Utbildningsbevakare Elizabet Damceska Studierektor Therese Gustavsson Utbildningsbevakare Kent Hartman Studierektor Amund Hunstad Maria Lindén

Läs mer

Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess

Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess Februari 2012 Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess Det här materialet har tagits fram för dig som är förtroendevald och som medverkar i en anställningsprocess. Det ska vara ett stöd i din roll,

Läs mer

Personalvision Polykemi AB

Personalvision Polykemi AB Personalvision Polykemi AB I ett företag som Polykemi anser vi att teknik står för 30 % och att människan står för 70 % av företagets framgång. Medarbetarna är alltså den viktigaste resursen för att kunna

Läs mer

MEDICINSKA FAKULTETEN, LUNDS UNIVERSITET RIKTLINJER VID ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR

MEDICINSKA FAKULTETEN, LUNDS UNIVERSITET RIKTLINJER VID ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR MEDICINSKA FAKULTETEN, LUNDS UNIVERSITET RIKTLINJER VID ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR Anställning och befordran av lärare vid högskolor och universitet regleras i Högskoleförordningen. Behörig att anställas

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Hög personalomsättning som hot mot kvalitén i social barn- och ungdomsvård

Hög personalomsättning som hot mot kvalitén i social barn- och ungdomsvård Hög personalomsättning som hot mot kvalitén i social barn- och ungdomsvård PLUS-föreläsning socionomprogrammet Norrköping 2014-03-25 Anna-Lena.Lindquist@socarb.su.se Hög personalomsättning äventyrar kvalitén

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3 Doktoranders arbetsmiljö - enkät december 2009 57 st svar Fråga Är du nöjd med din arbetstid? Nej jag jobbar för mycket 4 25% Ja det är lagom 40 70% Nej jag jobbar för lite 3 5% Fråga 2 Håller du i någon

Läs mer

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Statistik Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Lösningar för att attrahera rätt kompetens 2 Sofia Larsen, ordförande i Jusek Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Generationsväxlingen

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

LATHUND PRIMULA. för Primulas lönerevisionsmodul. personal- och löneadministration

LATHUND PRIMULA. för Primulas lönerevisionsmodul. personal- och löneadministration LATHUND för Primulas lönerevisionsmodul PRIMULA personal- och löneadministration Kom i gång och arbeta med lönerevision i Primula Logga in i Primula och välj Lönerevision i Huvudmenyn Bilden nedan kommer

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar 1 Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar Program Gemensam diskussion: KK-stiftelsen, Apel, universitets- och högskoleledning, dekaner,

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Förslag till process för rekrytering av rektor

Förslag till process för rekrytering av rektor Sid 1 (7) Förslag till process för rekrytering av rektor Föredragande Ordförande Lennart Evrell Bakgrund Föreliggande dokument utgör handläggningsordning och tidsplan för processen att rekrytera rektor

Läs mer

De förstår alla situationer

De förstår alla situationer De förstår alla situationer Erfarenheter av att utveckla integrerade former för vård vid missbruk/beroende och psykisk ohälsa Med fokus på brukares perspektiv Järntorgsmottagningen Elisabeth Beijer FoU

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

INDIVIDUELL STUDIE- OCH FINANSIERINGSPLAN MED UPPFÖLJNING FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ VID UMEÅ UNIVERSITET

INDIVIDUELL STUDIE- OCH FINANSIERINGSPLAN MED UPPFÖLJNING FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ VID UMEÅ UNIVERSITET Sid 1 (7) INDIVIDUELL STUDIE- OCH FINANSIERINGSPLAN MED UPPFÖLJNING FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ VID UMEÅ UNIVERSITET Del A) Övergripande plan för år (Ifylles i omedelbar anslutning till antagningen)

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Personalpolicy Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Kommunens vision Finströms kommuns grundläggande uppgift är att ge finströmarna

Läs mer

Att bygga en generell examen

Att bygga en generell examen Att bygga en generell examen - TANKAR OM HUR EN GENERELL EXAMEN FÅR RÄTT INNEHÅLL Anna Selfvén Allmän studievägledare, Lunds universitet Allmän studievägledning LU -Vad kan jag välja utifrån mina intressen?

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Jämställdhetsplan 2011 2013

Jämställdhetsplan 2011 2013 Jämställdhetsplan 2011 2013 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll Jämställdhet mellan kvinnor och män... 2 Ansvarsfördelning... 2 Jämställdhetsplanen antagen 2007... 3 Läget vt- 11... 3

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa Efterfrågad kompetens Hälsovetare HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa HälsoAkademikerna och SRAT Juni 2013 Foto: Istock, Colourbox. Illustration:

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Skärgård 8 Skärgård 3 2011

Skärgård 8 Skärgård 3 2011 8 Skärgård 3 2011 Om boende och distansarbete i skärgården: försöka duger! TEXT: JAN-ÅKE TÖRNROOS Bild: Håkan Eklund I mer än sex år har jag varit inskriven som fast boende i Brändö kommun på Åland. Min

Läs mer

Jämställdhetsplan 2012-2014

Jämställdhetsplan 2012-2014 Jämställdhetsplan 2012-2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av DSV:s styrelse 2012-02-14 Institutionen för data- och systemvetenskap Jämställdhetsplan 2012-14 Enligt högskolelagen

Läs mer

Meritportfölj Till hjälp för sökande till läraranställningar och för lärare som söker befordran har Högskolan i Skövde utformat nedanstående förslag på hur man kan sortera sina handlingar i en meritportfölj.

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande:

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande: Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen och den förtydligar

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer