xhjälper doktorander att gå vidare sid 4

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "xhjälper doktorander att gå vidare sid 4"

Transkript

1 3/2013 Trygghetsstiftelsen xhjälper doktorander att gå vidare sid 4 sid 4 xsveriges Unga Akademi xfackligt framsteg xvetenskap som arbete xlärosätenas karriärsystem ska jämföras för privata högskolor forskares identitet sid 57 sid 86 sid xnytt kollektivavtal xprofessor har studerat 10

2 LEDARE Utges av: Sveriges universitetslärarförbund (SULF). Adress: Box 1227, Stockholm. Besöksadress: Ferkens gränd 4, Gamla Stan. Telefon: växel. Telefax: e-postadress: Hemsida: Redaktion: Anders Jinneklint chefredaktör och ansvarig utgivare, tel , Layout: SULF Annonser och sekretariat: Lena Löwenmark-André, redaktionsassistent, tel , fax: , Produktannonser: Display, Andreas Lind, tel Pris: Helår 550 kronor inkl moms, gratis till medlemmar. Åsikter som framförs i signerade artiklar och recensioner står för författaren. Redaktionen tar ej ansvar för insänt, ej beställt material. All redaktionell text och bilder lagras elektroniskt av Universitetsläraren för att kunna publiceras på SULF:s hemsida. Medarbetare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med detta förbehåll. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Box 928, Borås Medlem av föreningen Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad upplaga: ex De bästa ledarna? Det akademiska ledarskapet har beskrivits på många sätt. Ledande debattörer har talat om att valla katter eller att dirigera solister och om att rektorsbeslut i bästa fall betraktas som intressanta inlägg i debatten. Idén att ledningsuppdrag är värnplikt är inte ovanlig. I botten ligger naturligtvis den akademiska kulturen. Kärnan i ett akademiskt förhållningssätt är självständigt kritiskt tänkande i seminarierummet och i den vetenskapliga produktionen. Det här sättet att tänka gäller naturligtvis även andra frågor, på gott och ont. Det innebär att varje ledare får räkna med att granskas och kritiseras, och det inte alltid på ett särskilt vederhäftigt sätt och varje försök att styra verksamheten riskerar att betraktas som ett ingrepp i den akademiska friheten. Historiskt hanterades detta problem genom valda ledare med begränsade mandatperioder. Det blev nästan fråga om en sorts terrorbalans: den som gjorde ingrepp kunde räkna med att få igen när nästa professor blev prefekt. Prefektskapet blev en värnplikt något man gjorde för att det var ens tur, och för att alla måste dela på de tråkiga uppgifterna. Med stigande komplexitet i prefektuppdraget har kraven rests på prefekter av mer professionellt slag. I detta fall betyder ordet professionellt att man är proffs på att vara chef, inte att man kan något om universitetslärarnas profession. Och i de olika betydelserna ligger också den problematik som uppstår. Proffschefer utan kunskap om akademin har ofta misslyckats. Och namnbyte där prefekterna blivit skol-, akademi-, sektions- eller avdelningschefer har inte lyckats ändra bilden. Fortfarande är ledarskap i akademin problematiskt både för de som blir ledda och de som åtar sig ledarskapsuppdrag. Fortfarande handlar det bland annat om att akademiker inte gärna vill bli ledda eftersom självständigheten är inbyggd i rollen. Hur lösa problemet om vare sig de valda ledarna eller proffscheferna klarar skivan? Hur göra den tulipanaros som innebär att en vald prefekt kan vara proffs på sitt jobb? Fördelen med den valda ledaren är inte bara legitimiteten, utan också att prefekten då kan verksamheten. Nackdelen är att den personen inte gått in i akademin på grund av sitt brinnande intresse för att bli ledare utan på grund av sitt brinnande intresse för sitt ämne. Därför måste det bli lockande för de bäst lämpade att lämna sitt ämne och ta ett ledaruppdrag och därför måste man ges chans till att vara vetenskapligt aktiv under perioden, och att repatrieras in i den vetenskapliga nationen när man är klar. Det måste vara en kompetens som värderas inte bara i prefektarvode utan också efter avslutat uppdrag. Men lika viktigt är bra stöd. Kring varje prefekt måste finnas professionellt stöd i form av kvalificerade handläggare som kan ekonomi- och personalfrågor, det måste finnas nätverk att bolla med och en bra chef att vända sig till. Dessutom bra utbildning, som helst påbörjas innan man åtar sig uppdraget. Med en sådan organisation kring ledaruppdraget skulle akademin fungera ännu bättre och kunna bidra ännu mer till samhällsutvecklingen. git claesson pipping förbundsdirektör för SULF 2 Universitetsläraren 3/2013

3 INNEHÅLL 3: Ledare: De bästa ledarna? 4 Doktorander är överrepresenterade bland anmälda till Trygghetsstiftelsen 6 SULF:s chefsutredare: Svenskt Näringsliv ryggar för grundproblematiken 7 Unga forskare jämför lärosätenas karriärsystem 8 SULF tecknar nytt kollektivavtal för privatägda högskolor 9 Nya lagar och myndigheter 10 Vetenskapens varuvärde påverkar forskares identitet 12 ordet expert förnyar peer review-diskussion 14 SULF bjöd på högskolepolitiskt mingel Foto: istockphoto 4 10 Foto: hans e ericson/unt foto: maria mattiasson 15 DEBATT Reform för ökad jämställdhet 16 Tveksamt med anonyma ansökningar 16 Systemet för kvalitetsutvärdering är i grunden tillräckligt bra 14 3/2013 foto: istockphoto PÅ GÅNG: 21 SULF kalendarium 22 SULF informerar Trygghetsstiftelsen xhjälper doktorander att gå vidare sid 4 sid 4 xsveriges Unga Akademi xfackligt framsteg xvetenskap som arbete xlärosätenas karriärsystem ska jämföras för privata högskolor forskares identitet sid 57 sid 86 sid xnytt kollektivavtal xprofessor har studerat 10 Universitetsläraren nr 5/2013 har manus- och annonsstopp 1 mars Universitetsläraren 3/2013 3

4 År 2012 anmäldes totalt personer till Trygghetsstiftelsen, vars uppgift är att hjälpa dessa personer till nya jobb. Doktorander är överrepresenterade bland anmälda till Trygghetsstiftelsen Hälften av alla nyanmälda till Trygghetsstiftelsen är nydisputerade doktorander. Det visar statistik från Trygghetsstiftelsen som erbjuder hjälp till statligt anställda som förlorar jobbet. text: Per-Olof Eliasson Foto: istockphoto Alla som sägs upp på grund av arbetsbrist eller slutar en tidsbegränsad anställning inom statlig sektor anmäls till Trygghetsstiftelsen, om de uppfyller kvalifikationstiden i avtalet (se faktarutan). Antalet har varierat kraftigt de senaste tio åren med en topp Ökningen 2005 berodde främst på ett försvarsbeslut som innebar att knappt personer sades upp. Men det totala antalet uppsagda inom statlig sektor är i samma storleksordning i slutet av perioden som i början. Däremot har andelen tidsbegränsat anställda ökat starkt. Det beror i sin tur på att 2005 skedde en förändring av avtalet vilket gav nya möjligheter för doktoranderna att utnyttja Trygghetsavtalet. Till följd därav har antalet tidsbegränsat anställda som kommer in till Trygghetsstiftelsen ökat från under 300 till en nivå en bra bit över personer. Det innebär att av de personer som totalt anmäldes till Trygghetsstiftelsen 2012 hade 53 procent en tidsbegränsad anställning. Nästan alla av dem, procent, är doktorander eller mera korrekt nydisputerade. I antal utgör personal vid universitet och högskolor ungefär en fjärdedel av samtliga statligt anställda så de är klart överrepresenterade bland dem som anmäls till Trygghetsstiftelsen. Är det ett problem att doktoranderna utgör en så stor andel? Nej det är det inte, men när andelen har ökat påverkar det profilen på hela 4 Universitetsläraren 3/2013

5 foto: Trygghetsstiftelsen vår kundstock och därmed har vi sedan en tid tillbaka utvecklat särskilda insatser för den här målgruppen doktorander och nydisputerade, säger Caroline Söder, vd för Trygghetsstiftelsen. trygghetsstiftelsen bildades 1990, samma år som Trygghetsavtalet trädde i kraft. Trygghetsavtalet är ett kollektivavtal för statsanställda som reglerar rättigheter för den som förlorar jobbet. Trygghetsstiftelsens främsta uppgift är att hjälpa den enskilde att få ett nytt jobb. De flesta som kommer till Trygghetsstiftelsen hittar en ny lösning snabbt. Det som däremot är mer vanligt i den här gruppen nydisputerade är att de går in på tidsbegränsade anställningar, de får ett nytt anslag eller hittar nya projektmedel. Så kanske det blir en lösning på sex månader till tre år. En grupp forskarutbildade har det blivit svårare för. Vi har målgrupper som tidigare gick ut i industrin till tillsvidareanställningar inom biotechföretag och där är det svårare eftersom företagen inte har kvar all Trygghetsstiftelsen har byggts upp för en målgrupp som befinner sig mitt i yrkeslivet. Caroline Söder, vd för Trygghetsstiftelsen verksamhet i landet och den här gruppen får söka andra vägar. Men generellt fungerar Trygghetsstiftelsens verksamhet bra, de allra flesta får ett nytt jobb. Med hjälp av Sifo gör stiftelsen nöjdhetsmätningar halvårsvis. Under det senaste året har man gått från 88 procents nöjdhet till 90 procents nöjdhet. Trygghetsstiftelsen har byggts upp för en målgrupp som befinner sig mitt i yrkeslivet. I doktoranderna har vi en målgrupp som är år och som är i början av sitt yrkesliv. Men det man behöver för att kunna söka jobb är ju ingen skillnad, de kompetenserna är samma oavsett var man befinner sig i yrkeslivet, säger Caroline Söder. under 2013 ska stiftelsen målgruppsanpassa arbetet mot universitet och högskolor; man har just påbörjat ett arbete med att förbättra informationsmaterialet riktat till forskare. Lösningsgraden är väldigt hög och den modell som vi haft generellt för alla har fungerat bra även för målgruppen doktorander men det vi nu gör är att ännu bättre specialanpassa innehållet till de disputerade doktoranderna. Eftersom andelen doktorander med utländsk bakgrund ökar så utökar också stiftelsen sitt material på engelska. Caroline Söder påpekar att när lärosätena anmäler dem som håller på att mista jobbet till Trygghetsstiftelsen blir de erbjudna att anlita stiftelsens tjänster. Vi erbjuder alla den möjligheten men det är ett frivilligt val, vi har inte tvingande åtgärder utan allt är frivilligt och vi utgår från den enskildes specifika behov. Vi har inga paketlösningar på vägen till ett nytt jobb, som är målet för allt vi gör, säger hon. Robert Andersson, SULF:s förhandlingschef statlig sektor anser att Trygghetsstiftelsen gör ett bra jobb. Från SULF:s sida är vi mycket nöjda med Trygghetsstiftelsens foto: Adam Haglund Robert Andersson, SULF:s förhandlingschef statlig sektor. arbete. Av exempelvis de tidsbegränsat anställda som kom in 2011 var det över 90 procent som fick nytt jobb eller annan lösning inom nio månader, efter ett år var det i princip 100 procent. Trygghetsstiftelsen är uppenbart effektiv, därför är det väldigt bra att den finns, säger han. l fakta Trygghetsstiftelsen erbjuder individuella lösningar för att snabbt hitta ett nytt jobb: till exempel hjälp att identifiera och beskriva sin kompetens, intervjuträning, cv-seminarier, coachning, rådgivning, inskolningslön eller hjälp att starta eget. Ekonomiskt stöd finns i form av utfylld a-kassa eller möjlighet till löneutfyllnad om någon får ett arbete med lägre lön. För tillsvidareanställda finns ofta möjlighet till pensionsersättning, vanligt vis från 61 år. Åtta av tio får nytt arbete under uppsägningstiden eller motsvarande tid efter att den tidsbegränsade anställningen upphört. För dem med tillsvidareanställning ger avtalet förlängd uppsägningstid. Trygghetsstiftelsens rekryteringsservice matchar arbetsgivares rekryteringsbehov med kandidater bland stiftelsens kunder. Stiftelsen kan även stötta arbetsgivare och fackliga representanter i ett omställningsarbete. Trygghetsavtalet omfattar alla anställda inom det statliga avtalsområdet som: är tillsvidareanställda och uppsagda på grund av arbetsbrist och som har haft en eller flera anställningar under sammanlagt minst ett år sammanhängande. är tillsvidareanställda och väljer att inte följa med vid en omlokalisering av verksamheten till en annan ort och som har haft en eller flera anställningar under sammanlagt minst ett år sammanhängande. är tidsbegränsat anställda och som har haft en eller flera tidsbegränsade anställningar under sammanlagt minst tre år under de senaste fyra åren. Trygghetsavtalet gäller också för dem som är anställda med lönebidrag. (Källa: Trygghetsstiftelsen) Universitetsläraren 3/2013 5

6 SULF:s chefsutredare: Svenskt Näringsliv ryggar för grundproblematiken Studentpeng. Examenspeng. Etableringspeng. Kvalitetspeng. Svenskt Näringsliv, företagens intresseorganisation, vill se ett helt nytt system för fördelning av resurser till högre utbildning. I en rapport presenterar man därför en skiss på hur ett sådant system kan se ut, baserat på de fyra förstnämnda komponenterna. text: marielouise samuelsson foto: Martin Hauffman Utgångspunkten i rapporten är att den högre utbildningen har allvarliga problem med den akademiska kvaliteten samt med att förbereda studenterna för arbetslivet. I rapportens slutord heter det bland annat att det är ytterst Sveriges framtid som nation för företagande, jobb och välfärd det handlar om. Svenskt Näringsliv uppmanar därför regeringen att snarast ta initiativ till en bred översyn av den ekonomiska styrningen av den högre utbildningen. Svenskt Näringsliv resonerar som att det enbart handlade om att gå direkt från högskolan och fylla en lucka i ett specifikt företag, säger SULF:s chefsutredare Karin Åmossa om rapporten och de föreslagna komponenterna examenspeng och etableringspeng. Men resultatet av en högre utbildning är och ska vara mer än så, det är inte enbart den enskilde studentens egendom utan en investering i vår gemensamma framtid. Många av de arbeten högskolan utbildar för finns inte idag, och därför får vi inte införa system som likriktar eller försvårar inrättandet av nya utbildningar. Examenspeng skulle utgöra en komponent Karin Åmossa, SULF:s chefsutredare. foto: istockphoto i ett system där den nuvarande ersättningen för helårsprestationer avskaffas och ersätts av prestationsbaserade anslag som ökar under utbildningstiden, den sista poängen i en examen ska ge mer anslag än den första. Med etableringspeng vill Svenskt Näringsliv att resurstilldelningen kopplas till ett resultatmått, i form av arbetslivsetablering. Lärosäten som är duktiga på att utforma utbildningar som leder till jobb ska få större anslag. Rapporten hänvisar till lärosätenas uppdrag att samverka med det omgivande samhället, ett uppdrag som enligt Svenskt Näringsliv är ett tydligt uttryck för samhällets vilja att manifestera betydelsen av att utbildningar leder till jobb och att lärosätena har en central roll för kompetensförsörjningen. Självklart har universitet och högskolor en roll i kompetensförsörjningen, men uppgiften är också att försörja oss alla, hela samhället med kunskap, säger Karin Åmossa. I hela världen talar man om att det är personer med högre utbildning som ska forma framtiden, men då inte bara genom att svara mot företagens exakta behov just nu, utan också kulturellt och demokratiskt. Hon påpekar vidare att det föreslagna systemet för att styra pengar till lärosätena utgår ifrån sådant som universitet och högskolor inte rår över, som en föränderlig och oförutsägbar efterfrågan på arbetsmarknaden. Högskolans ansvar är att ge bra utbildning, men det finns saker som man inte lär sig förrän man fått jobbet och befinner sig på arbetsplatsen. Om företagen vill ha folk som ska utveckla verksamheten krävs självständiga, kritiskt tänkande personer, de bästa är då kanske inte de som är fix och färdiga. Resonemanget om bristande matchning och att företagen har svårt att hitta arbetskraft med rätt kompetens faller, enligt Karin Åmossa, också tillbaka på företagen. Högre utbildning lönar sig i bemärkelsen att det finns fler jobb för akademiker än för andra. Men att rekrytera är inte lätt, kanske har företagen inte de rätta verktygen? Svenskt Näringsliv kunde ju vända sig till sina egna medlemmar för att undersöka detta och också ställa frågor om varför svenska företag avviker från europeisk praxis genom att gärna anställa dem som ännu inte avlagt examen och varför man inte lägger mer vikt vid akademisk examen. Hon understryker att SULF välkomnar diskussionen om resurstilldelning, men att man starkt invänder mot att Svenskt Näringsliv ryggar för grundproblematiken. Den långvariga urholkningen av resurser, de många visstidsanställningarna och lärarnas dåliga villkor gör det svårare att upprätthålla kvaliteten i den högre utbildningen. l 6 Universitetsläraren 3/2013

7 Unga forskare jämför lärosätenas karriärsystem Avsikten är inte att hänga ut skurkar, vi vill mer än gärna lyfta fram vilka universitet och högskolor som är goda exempel och vilka som tar karriärfrågan på allvar. text: marielouise samuelsson Det säger Christian Broberger, docent i neurovetenskap vid Karolinska Institutet och ordförande i Sveriges Unga Akademi, som nu har skickat ut sitt förslag på ett hållbart karriärsystem för yngre forskare. Förslaget är formulerat i fem punkter och tanken är att lärosätena ska ge sina synpunkter på dessa. Man vill veta om modellen är något som universitetet eller högskolan kan tänka sig att genomföra. Man vill också att lärosätets ledning beskriver sitt eget system och vägval. Sveriges Unga Akademis punkter är i korthet: 1. Öppna, transparenta och internationella utlysningar. 2. Tidsbegränsad meriteringsanställning. 3. Utvärdering enligt i förväg fastställda kriterier. 4. Startbidrag. 5. Tillsvidareanställning om kvalitetskriterierna uppfylls. Rätten till utvärdering ser vi som grundläggande, den som invänder att det skulle vara svårt att utvärdera kanske befinner sig i fel bransch, med tanke på att forskning ställer höga krav på förmåga att utvärdera och bedöma kvalitet, säger Christian Broberger. Han påpekar att det handlar om att lärosätena måste lita till sin förmåga att rekrytera. Det finns ju alltid en viss risk med anställningar, men numera anställs ingen på livstid och risken kan lika gärna beskrivas som en investering. Man säger från en del lärosäteshåll att det föränderliga undervisningsbehovet lägger krokben för långsiktiga anställningar, men unga forskare kan inte användas för att kompensera lärosätenas svårigheter eller oförmåga att planera. Genom att vårt förslag är tydligt med att den forskare som inte uppfyllt kvalitetskriterierna inte kan räkna med foto: markus marcetic tillsvidareanställning finns alla möjligheter till strategiskt kvalitetsarbete. Startbidrag bör, enligt Sveriges Unga Akademi, också det ses som en investering. Bidraget är tänkt att utgöras av projektmedel som kopplas till meriterings tjänsten som en stabil grund finansiering av verksamheten, vid sidan av att forskaren söker egna anslag. De fem punkterna har tagits fram efter långa diskussioner inom akademien, man har även ventilerat karriärfrågan med forskarkolleger i andra länder. Det vi föreslår är ju inte särskilt märkvärdigt, reaktionerna från utländska kolleger har också bekräftat det, de har undrat varför vi inte redan har sådant som är självklart för dem, säger Christian Broberger. Karriärfrågan är något som länge engagerat hela sektorn, självfallet SULF och SUHF, Sveriges universitets- och högskoleförbund, men också den politiska nivån. Under arbetet med den senaste forskningspropositionen fanns tankar på att ett karriärsystem skulle formuleras i proppen, men det drogs tillbaka, då det knappast skulle ha varit förenligt med lärosätenas autonomi. Man kan tycka att det är lite sorgligt att en organisation som Sveriges Unga Akademi ska vara den som lägger ett konkret och landsomfattande förslag. Men vi vet ju att många lärosäten arbetar aktivt för ett hållbart karriärsystem och vi vill komma med konstruktiv input. Samtidigt finns olika syn, inte bara mellan utan också inom lärosätena, där olika fakulteter förespråkar olika lösningar. Den stora skiljelinjen rör huruvida rätt till utvärdering ska ingå i meriteringstjänsten. Det finns ju alltid en viss risk med anställningar, men numera anställs ingen på livstid och risken kan lika gärna beskrivas som en investering. Christian Broberger, ordförande i Sveriges Unga Akademi Vi ser det som särskilt olyckligt att en del lärosäten har valt att ha både foass och biträdande lektorer. Det blir ofrånkomligt ett a-lag och ett b-lag och med sådana system kan ju lärosätena glömma att göra framgångsrika rekryteringar utomlands. Universitetens och högskolornas respons kommer att publiceras på Sveriges Unga Akademis webbplats, vilket blir ett sätt att ge lärosätena tillfälle att utveckla sina tankar kring frågan och de system man valt. Det kommer ju att framgå vilka som inte svarar, även om vi hoppas få svar från samtliga lärosäten. Publiceringarna blir ett tillfälle att kunna jämföra universitetens och högskolornas olika system. Förhoppningsvis kan det bidra till att lovande unga forskare gör mer medvetna val när det gäller var de ska förlägga sin verksamhet, säger Christian Broberger. l Universitetsläraren 3/2013 7

8 SULF tecknar nytt kollektivavtal för privatägda högskolor SULF har tecknat ett helt nytt kollektivavtal, ett branschavtal med arbetsgivarorganisationen Arbetsgivaralliansen. Avtalet berör bland andra Ersta Sköndal högskola och Röda Korsets Högskola. text: Per-Olof Eliasson Ett antal högskolor som har enskild huvudman har hittills inte haft något branschavtal med SULF. En del av de högskolorna organiseras genom arbetsgivarorganisationen Arbetsgivaralliansen. Några andra mindre privata högskolor har däremot haft kollektivavtal med SULF genom arbetsgivarorganisationen Idea. För ett antal år sedan, runt 2005, försökte SULF och Arbetsgivaralliansen få till ett avtal men man lyckades inte komma överens, berättar Camilla Brown, SULF:s förhandlingschef för privat och landstingskommunal sektor. Men när förhandlingarna sprack kunde Arbetsgivaralliansens största medlem på högskoleområdet, Ersta Sköndal högskola, teckna ett så kallat företagsavtal som bara gällde för dem. Det avtalet var i stort likt det förslag till branschavtal foto: adam haglund Camilla Brown, SULF. man inte kunde komma överens om men där hade man löst de frågor man inte var eniga om på central nivå, säger Camilla Brown. För två till tre år sedan påbörjade SULF och Arbetsgivaralliansen informella samtal om ett nytt kollektivavtal. Under tiden samtalen pågick blev SULF medlem i Sacogruppen Akademiker inom handel- och tjänstesektorn (AHT). Med Arbetsgivaralliansen har AHT ett skola-utbildningsavtal som gällt för flera av de mindre privata högskolorna. Men det avtalet har inte varit anpassat till högskolor, utan till folkhögskolor. Vi såg vinster med att det skulle bli ett avtal anpassat till högskolor, särskilt om det skulle komma in nya högskolor i Arbetsgivaralliansen. Under förhandlingarna om löneavtalet förra våren kom det ett yrkande från Arbetsgivaralliansen om att förhandla fram ett branschavtal för högskolan. SULF tog då på sig rollen för hela akademikergruppen AHT att förhandla. De övriga fackliga parterna är Lärarnas samverkansråd, som består av Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet, samt fackföreningen Vision. Avtalet skrevs slutligen på i slutet av januari i år. Det bygger på att man ska teckna lokala avtal vid varje högskola men om man inte gör det ska man kunna använda det centrala avtalet. Under förhandlingarna har också Röda Korsets Högskola blivit medlem i Arbetsgivaralliansen. På både Ersta Sköndal högskola och på Röda Korsets Högskola finns aktiva SULF-föreningar. Jämfört med det kollektivavtal som Ersta Sköndal högskola haft innehåller det nya avtalet en del förändringar. Vi har styrt upp arbetstidens fördelning för lärare, hur mycket tid man ska ha för forskning och hur mycket till undervisning samt till planering och andra uppgifter. Möjligheterna till tidsbegränsade anställningar har skärpts jämfört med det avtal som Ersta Sköndal högskola har haft. Men de största förändringarna kommer för de mindre högskolor som hittills använt skola-utbildningsavtalet, vilket överhuvudtaget inte varit anpassat till högskolan. Dessutom blir det stora förändringar för verksamheter som idag inte har något kollektivavtal alls med akademikerförbunden, det gäller till exempel forskningsinstitut som också ska ansluta sig till det här avtalet. En annan förändring är att alla som nu går på branschavtalet får samma högre föräldrapenningtillägg som man haft vid Ersta Sköndal. Camilla Brown ser avtalet som strategiskt viktigt. I framtiden vet vi inte vilka som kommer att bli huvudmän för lärosäten. Dessutom kan det bli fler forskningsinstitut som ansluter sig till Arbetsgivaralliansen. Förhandlingsledare Tobias Nilsson vid Arbetsgivaralliansen är också nöjd med kollektivavtalet. Avtalet är betydelsefullt för oss. Det är ett helt nytt branschavtal och det är inte ofta sådana träffas på arbetsmarknaden idag, säger han. foto: arbetsgivaralliansen Tobias Nilsson, Arbetsgivaralliansen. Högskolesektorn är en ny bransch för Arbetsgivaralliansen. Vi har haft en del högskolor som varit medlemmar men detta är första gången som vi har ett avtal som är avsett specifikt för högskolor och deras förutsättningar. Det känns viktigt och glädjande. Högskolor som är medlemmar i Arbets givaralliansen är, förutom Ersta Sköndal högskola och Röda Korsets Högskola, Stockholms musikpedagogiska institut, Teologiska högskolan Stockholm och några små högskolor till. Men vi ser fler högskolor som vi skulle kunna attrahera med det här avtalet. För det är ett bra avtal både för arbetsgivare och anställda. Det är väldigt kul att det gått i lås nu och jag tror att alla parter är väldigt nöjda med det, säger Tobias Nilsson. l 8 Universitetsläraren 3/2013

9 nya lagar och myndigheter VARjE ÅR ANTAS en mängd nya lagar och förordningar av riksdag och regering. Den absolut övervägande delen av dessa bestämmelser är uppdatering av redan gällande lagar, till exempel när det gäller uppräkning av belopp i olika förmånsbestämmelser. Men det kommer också en del förändringar av saklig natur. Från årsskiftet 2012/13 är det några lagar som kan ha intresse för oss inom högskolesektorn. I diskrimineringslagen har det tidigare varit ganska stora undantag vad gäller åldersdiskriminering. Det har alltså varit tillåtet att diskriminera på grund av ålder inom vissa områden. Från årsskiftet har skyddet mot åldersdiskriminering utvidgats. Det innebär bland annat förbud mot diskriminering inom områdena offentlig anställning, statligt studiestöd, arbetslöshetsförsäkring och socialförsäkring. Viss särbehandling är dock tillåten, om det fi nns ett berättigat syfte. Ett exempel på detta är servering av alkoholdrycker där det fortfarande är tillåtet att tillämpa nedre åldersgränser. I detta sammanhang kan nämnas att det från 21 december 2012 är förbjudet att ha olika försäkringspremier och ersättningar för kvinnor och män om skillnaderna grundas på beräkningar där kön är en faktor. Undantaget i diskrimineringslagen vad gäller försäkringstjänster tas alltså bort. Kravet på könsneutrala beräkningar av försäkringstjänster gäller nya försäkringsavtal som slutits efter att denna lagregel trädde i kraft. Som många REDAN känner till har det från årsskiftet skapats två nya myndigheter inom högskoleområdet av de tre tidigare. Den nya myndigheten Universitetskanslersämbetet ska i huvudsak ansvara för kvalitetssäkring, granskning av effektivitet, uppföljning och tillsyn av den högre utbildningen, medan nya Universitets och högskolerådet ska ansvara för service, samordning, främjande och utvecklande verksamhet, internationellt samarbete samt mobilitet inom utbildningsområdet. Talboks och punktskriftsbiblioteket har fått en breddad verksamhet och heter numera Myndigheten för tillgängliga medier. Nya regler om djurförsök gäller också från årsskiftet. Ändringarna innebär bland annat att defi nitionen av djurförsök utvidgas till att även omfatta bevarande av en stam av djur med förändrad arvsmassa samt att djurförsök skall klassifi ceras efter svårighetsgrad. Ett godkännande att använda djur i djurförsök kan också återkallas. Det blir även tydligt att det är tillståndshavaren för verksamhet som innefattar djurförsök som har ansvar för att reglerna följs. En central djurförsöksetisk nämnd inrättas, som kan överpröva beslut från regionala nämnder samt utvärdera redan genomförda djurförsök. Kriskommunikation - att leda i blåsväder Kommunikationsarbete kan förebygga och lindra effekterna av kriser i organisationer. I denna bok får studenten grunderna i kommunikationsteori och de psykologiska mekanismer som sätts in vid kris liksom kunskap om mediehantering, kriskommunikationsplaner och andra verktyg som är till stöd för ledare i krisdrabbade organisationer. Boken lämpar sig som kursbok på utbildningar inom ledarskap och/eller kommunikation. Läs mer om boken på Andra böcker av intresse CSR - En guide till Skriva för Projekt- företagets att övertyga Ny chef ledning Marknadsföring ansvar carl FALck FörBUndsJUrist Order/Information tel: vx: info@sanomautbildning.se Universitetsläraren 3/2013 9

10 Professor Ylva Hasselberg har skrivit boken Vetenskap som arbete. Vetenskapens varuvärde påverkar forskares identitet Hur ska man gå från att vara en kugge i maskineriet, någon som inte får ha egna idéer, till att blomma ut som världsledande forskare? Hur ska doktorander, som av sig själva och omgivningen betraktas som utförare av andras idéer, lära sig bedöma vad som är bra och dålig forskning, vad som är rimliga utsagor och vad som är fusk? text: Marielouise samuelsson foto: Hans E Ericson/UNT Det är reflektioner som Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet, gjort under sitt arbete med en stor intervjuundersökning av två naturvetenskapliga institutioner, en vid Karolinska Institutet, KI, en vid Uppsala universitet. Avsikten med studien är att, med anonymiserade informanter, undersöka forskares, främst unga forskares professionella identitet. Att hon valt natur vetenskapliga miljöer var ett sätt att kliva utanför sin egen identitet och hemmaplan. Intervjuerna som pågått under flera år har nu resulterat i boken Vetenskap som arbete Normer och arbetsorganisation i den kommodifierade vetenskapen. Kommodifiering är begreppet hon använder för att beskriva det som händer när vetenskapen, enkelt uttryckt, blivit en vara, när forskningen drivs av ekonomiska incitament och när dess 10 Universitetsläraren 3/2013

11 värde främst är något annat än det veten skapliga. Inte så att det skulle vara något nytt att vetenskapliga resultat är säljbara, det Hasselberg utforskar och beskriver är istället hur det påverkar forskaridentiteten att vetenskapens varuvärde, ekonomisk tillväxt och nytta blivit allt viktigare. ARBETET med intervjuer och bok beskriver hon som en egen utvecklingsresa, avsikten var från början bland annat att undersöka deprofessionalisering, i bemärkelsen att kommodifieringen skulle ha inneburit att det uppstått en annan värdegrund, andra normer, än den som forskare tidigare omfattat. Men den hypotesen höll inte riktigt, det blev orimligt att påstå att forskarna skulle ha förlorat eller övergivit det professionella normsystemet. Normerna finns kvar, men de har fått en annan roll, de får människor att tycka att deras arbete är viktigt och acceptera att de har mycket lite autonomi. Man skulle, ytterst komprimerat, kunna tala om normer som en professionell överenskommelse om vad som är god forskning och hur den bör bedrivas. Normer är ständigt närvarande i retoriken, särskilt i högtidliga tal, det heter att forskningen är fri, att forskning är till för mänsklighetens fromma. Samtidigt som Ylva Hasselberg ser ett stort glapp mellan retoriken och unga forskares verklighet. De har ingen äganderätt till sina idéer, inte till labbet eller det de labbar med. Vid sidan av högtidstalens frihetsretorik kunde Ylva Hasselberg avlyssna ett vardagsspråk, som hon menar påverkats av kommodifieringsprocessen. Någon som disputerat för fem år sedan talade fortfarande om sin handledare, vilket visade sig betyda han som betalar och å andra sidan kunde en doktorand kallas utförare, vilket uppenbarligen är något annat än en fritt kunskapssökande forskare. HoN UPPTäckTE också hur det alltmer dominerande nytto och effektivitetstänkandet påverkade forskare som ägnade sig åt forskning som aldrig kommer att vara säljbar. Istället för att se fördelen med att ägna sig åt forskning utan att behöva tänka i avsättningsmöjligheter, kunde det att ägna sig åt vad man kan kalla icke kommodifieringsbar forskning skapa känslor av miss lyckande och ensamhet. En skillnad mellan institutionerna vid KI och Uppsala är enligt Hasselberg att flera av de unga Uppsalaforskarna både är mer ifrågasättande och att de skulle vilja att forskning var mer som ett vanligt jobb. Det var nog en av ahaupplevelserna att unga forskare var mer engagerade i möjligheten att vara pappaledig under post doktiden jämfört med intresset för professionens autonomi. I bägge de undersökta miljöerna fanns en kritik mot den manliga eliten, en kritik som uttrycktes på olika sätt. PÅ ki TALADE man om nätverken som uppfattades som utestängande, att det blev en markering av hierarkier vem eller vilka som gick iväg för att äta lunch, gubbarna som bestämmer. I Uppsala var det mer explicit uttryckt som klagomål över bristande jämställdhetsarbete. När det gäller de ständigt omdiskuterade karriärvillkoren och bristen på trygghet för unga forskare är det inte någon stor fråga för någon av dem som Hasselberg intervjuat. Forskare jämför sig främst med andra forskare, de kan tåligt finna sig i vad som helst eller inte ens tänka på bristen på anställningstrygghet, men de reagerar om andra forskare i deras närhet får förmåner som strider mot meritokrati. En annan reflektion är att den osäkerhet som alltid funnits i forskarvärlden, en projektkultur där man lever sitt jobb nu håller på att växa fram i arbetslivet i det övriga samhället, man jobbar hur mycket som helst och förväntas leva för sitt jobb. För de forskare hon intervjuar är under visning en ickefråga. Relationen till studenter är obefintlig, man nämner dem inte ens. Relaterat till kommodifiering är det logiskt att forskning och undervisning organiseras åtskilt och på olika sätt. Det är inte ekonomiskt effektivt att blanda produktion av kunskap (forskning) med skapsreproduktion kunterna ska effektiviseras, men på annat sätt, som att de ska kunna anställas efter examen och lära sig vara flexibla, ett alltmer projektifierat arbetsliv. Hon påpekar att glappet mellan forskning och undervisning allmänt är större inom naturvetenskapen, jämfört med hum sam området. I den miljö jag undersökte på KI är det självklart att forskningen står i centrum. (undervisning). Också studen I Uppsala lämnar man också ofta över undervisningen till doktorander, adjunkter och andra med kort vetenskaplig karriär. ylva HASSELBERg HAR gjort flera stora intervjuundersökningar, men säger att det här har varit den roligaste, möjligen också den svåraste. Det är livsöden jag fått ta del av, som jag vill göra rättvisa. Det är också en balansgång när det gäller att ta upp problem och samtidigt undvika identifikation, det krävs en avvägning mellan belägg och hänsyn till informanterna. Hon vill inte att boken blir en snackis, men skulle önska att den läses av unga forskare, att boken får dem att fundera över sitt nuvarande och framtida arbetsliv. Det vore också trevligt om den blir läst av den vetenskapliga eliten, det vill säga de som skriver remisser och yttranden, som interagerar med politiker och andra beslutsfattare. Med boken vill hon erbjuda en inblick i hur det ser ut på forskargolvet, en inblick som behövs i diskussionen om hur vetenskap ska se ut och bedrivas i framtiden. I den diskussionen behöver Jan Björklund en bättre motpart, i form av en tydligare, kollektiv röst inifrån akademin. l Universitetsläraren 3/

12 Några av talarna på seminariet om ett nationellt peer review-system var (fr.v.) Anders Flodström, fd universitetskansler, Emil Görnerup, Svenskt Näringsliv, Helena Malmqvist, ABB, Carl Jacobsson, Vetenskapsrådet, Göran Marklund, Vinnova, Graeme Rosenberg, HEFCE, Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv och Marc Luwel, Hercules Stichting. Ordet expert förnyar peer review-diskussion Hur stor betydelse kommer begreppet expert att ha i den kommande förändringen av det svenska systemet för kvalitetsbedömning av och resursfördelning till forskning? text: marielouise samuelsson Foto: Karin Åmossa Kan expert fungera som retorisk brygga mellan ståndpunkter som förordar antingen kollegial utvärdering, peer review, eller bibliometri? Eller är expert en påminnelse om att akademin inte ska förvänta sig ensamrätt på kvalitetsbedömningar och att nationella peer review-paneler inte enbart kommer att bestå av peers, likar bland forskare? Man kan åtminstone konstatera att expert-ordet tog plats och väckte intresse när Svenskt Näringsliv anordnade seminarium med rubriken Nationellt peer review-system borgar det för resultatfokus? Statssekreterare Peter Honeth som medverkade i seminariet uttryckte sitt gillande av omnämnandet av expertbased review system. När Universitetsläraren senare frågade om expert-ordets betydelse i regeringens avsikt att övergå från bibliometri till kollegial utvärdering i resursfördelningen, svarade Honeth att talet om expert based review system stämmer med intentionerna i forskningspropositionen. Vi vill titta på ett bredare kvalitetsbegrepp, vilket bland annat innebär att det i panelerna också ska kunna finnas personer med annan bakgrund, inte bara peers. Seminariets rubrik betonade alltså peer review-systemet, men det blev också diskussioner om hur svensk forskning i olika avseenden ska bli bättre, från Svenskt Näringslivs perspektiv handlar det om mer och bättre samverkan mellan 12 Universitetsläraren 3/2013

13 foto: janni lipka Vi vill titta på ett bredare kvalitetsbegrepp, vilket bland annat innebär att det i panelerna också ska kunna finnas personer med annan bakgrund, inte bara peers. Peter Honeth, statssekreterare vid utbildningsdepartementet näringsliv och akademi samt om valuta för pengarna. Tobias Krantz, tidigare minister för forskning och högre utbildning och numera chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv, talade i sitt välkomstanförande bland annat om behovet av transparens och hållbarhet gällande hur forskningssystemet fungerar. Under seminariet presenterades rapporten Från departement till doktorand: På vilka grunder fördelas de direkta statsanslagen?, en fallstudie av tio svenska lärosäten, som gjorts av Emil Görnerup på Svenskt Näringsliv. Fördelning till lärosätena sker av gammal vana, de som får är samma som fått tidigare, och den interna fördelningen speglar departementets fördelning, sade Görnerup, som också efterlyste bättre förutsättningar för akademin att samverka med det omgivande samhället och att detta måste löna sig i bemärkelsen anses meriterande. För att illustrera olika modeller för resursfördelning och kvalitetsbedömning av forskning medverkade därefter Dr Marc Luwel, från Hercules Stichting, institut för forskningsfinansiering i belgiska Flandern och Dr Graeme Rosenberg från HEFCE, Higher Education Funding Council for England. De representerade förenklat uttryckt två vägval, betoning av bibliometri respektive peer review. De talade också utifrån vitt skilda förutsättningar; i ett litet land och språkområde som Flandern är det svårt att hitta oberoende inhemska forskare för medverkan i paneler, jämfört med Storbritannien där engelska språket blir en närmast ojämförlig fördel. Oavsett val av kvalitetsutvärderingssystem påminde de två internationella talarnas beskrivning av forskningens politik och praktik också om likheter när det gäller vilka problem som alla länder vill lösa, genom att konkurrera med varandra om att åstadkomma den bästa forskningen. Politiker skulle helst vilja se jobb idag utifrån den forskning som görs i morgon, som Marc Luwel uttryckte saken. Den svenska politiken representerades alltså denna förmiddag av statssekreterare Peter Honeth som upprepade att Sverige som forskningsnation har gjort bra ifrån sig i decennier, men att regeringen ser behov av en radikal förändring, för att kunna konkurrera på den internationella kunskapsmarknaden. Bland annat vill man åstadkomma denna förändring genom det aviserade nya systemet för resursfördelning, som, enligt forskningspropositionen, gör det möjligt att fördela anslag till universitet och högskolor innefattande kollegial bedömning av universitets och högskolors kvalitet och prestation i forskning, inkluderande såväl vetenskapliga bedömningar som bedömning av dess relevans och nytta för samhället. Som Universitetsläraren tidigare skrivit om är det Vetenskapsrådet som tillsammans med Vinnova (Verket för innovationssystem), FAS (Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap) samt FORMAS (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande) som fick regeringens uppdrag att ta fram underlag för den nya modellen för anslagsfördelning. Förslaget välkomnades i sektorn, man är för peer review som princip, däremot har bland andra SULF ifrågasatt den nationella tillämpningen, då hela lärosäten ska utvärderas. En av de medverkande på seminariet var förre universitetskanslern Anders Flodström som inför forskningspropositionen, på Regeringskansliets uppdrag, utredde frågan om en ny modell för resurstilldelning. I rapporten Prestationsbaserad resurstilldelning för universitet och högskolor avrådde Flodström från ett nationellt peer review-system, istället förordade han fortsatt användning av bibliometri kompletterade av nyttoindikatorer. Nu underströk Flodström vikten av att inte fastna i det ena eller andra systemets fördelar, istället för antingen eller behövs både och. Också Flodström relaterade till expertbased review systems. Det kan omfatta ett bredare koncept och inte bara akademisk kvalitet. Helena Malmqvist, forskningsansvarig på ABB, talade ur ett företagsperspektiv om samverkan mellan akademi och företag, hon påpekade att internationella företag inte enbart är intresserade av nyttoforskning, utan i hög grad också av grundforskningen. Hon vände sig också till Peter Honeth för att få hans syn på kvalitet gällande forskning. Statssekreteraren invände dock att det vore högst riskabelt om regeringen skulle ägna sig åt att definiera forskningskvalitet. Men jag ser inte problem med att andra än forskare också får definiera kvalitet. Till sist kunde man konstatera att seminarier av den här sorten sällan eller aldrig besvarar frågorna som ställts i seminarierubrikerna, och att diskussionen om huruvida ett nationellt peer reviewsystem borgar för resultatfokus lär fortsätta under andra seminarier. Men det märktes viss, munter uppslutning kring Marc Luwels jämförelse med peer review och det Winston Churchill sade om demokrati, den sämsta styrelseformen som har prövats, bortsett från alla andra former som prövats genom tiderna. l Universitetsläraren 3/

14 foto: maria mattiasson SULF:s chefsutredare Karin Åmossa samtalar med bland andra statssekreterare Peter Honeth. SULF bjöd på högskolepolitiskt mingel Det var många som trotsade snövädret och kom till SULF:s lokaler i Gamla stan den 6 februari för att prata högskolefrågor och äta varm soppa under informella former; statssekreterare, rektorer, utbildningspolitiker, representanter för studentorganisationer, fackförbund, forsknings finansiärer, Svenskt Näringsliv och många fler. SULF:s förbundsordförande Mats Ericson och universitetskansler Lars Haikola. 14 Universitetsläraren 3/2013

15 debatt Reform för ökad jämställdhet Bristen på jämställdhet inom universitetsvärlden har länge varit ett problem. Medan kvinnor numera utgör en majoritet bland studenterna så består framför allt professorskåren till övervägande delen fortfarande av män. För att komma till rätta med detta problem har nu regeringen gett lärosätena kvantitativa mål i form av procenttal för vilken andel kvinnor som framöver ska anställas som professor. För till exempel Göteborgs universitet är detta satt till 40 procent. Dessa kvoter kommer med hänsyn till gällande regelsystem och rekryteringsunderlag att bli mycket svåra att uppnå. Av detta skäl planerar nu många lärosäten att sätta in ett omfattande batteri av särskilda stödåtgärder för de kvinnliga universitetslärare som i nuläget är lektorer för att de skall kunna meritera sig för att kunna befordras till professor. Problemet med sådana selektiva åtgärdsprogram är att det finns en uppsjö forskningsresultat som visar att de sällan är effektiva. Individerna i de grupper som utsätts för dessa särskilda åtgärdsprogram kommer ofta att uppfatta åtgärderna som stigmatiserande och som ett underkännande av deras förmåga att prestera väl. Särbehandlingen skapar dessutom en föreställning att detta är individer som inte kan klara sig utan särskilt stöd. Det finns också forskning som visar att sådan särskild märkning av utsatta grupper negativt påverkar prestationsförmågan hos de individer som man vill stödja. Detta är med andra ord en medicin som visat sig ha många negativa biverkningar. Istället vill jag här föra fram ett förslag som jag är övertygad om skulle fungera för att åstadkomma en mera jämställd besättning av professorskåren i landet. Förslaget är att införa en generell rätt till befordran till professor för lektorer efter en anställningstid om förslagsvis sex år. Alla lektorer som tillfyllest utfört sina arbetsuppgifter, vare sig dessa bestått i forskning, undervisning eller administration, skulle då befordras till professorer. En sådan reform skulle snabbt öka jämställdheten i professorskåren. Den har också den fördelen att reformen är universell, det vill säga att den inte särbehandlar anställda med hänvisning till kön. Argumenten för en sådan reform, förutom den ökade jämställdheten, är flera. Ett är att positionen som professor kraftigt har förändrats sedan mitten av 1990-talet. Fram till dess fanns det som regel bara en professor inom varje ämne och denne hade ett omfattande ledningsansvar för forskning och undervisning. I allmänhet krävdes att personen var en framstående forskare med meritering i det internationella forskarsamhället. Genom möjligheten att bli befordrad till professor har detta helt förändrats. Vid många svenska högskolor och universitet kan man numera bli befordrad till professor av många andra skäl än att man är en framstående forskare, till exempel omfattande pedagogiska meriter, meriter i form av akademiskt ledarskap och andra administrativa befattningar. Symptomatiskt har man tagit bort professorskårens särskilda anställningsskydd som tidigare ansågs vara ett nödvändigt värn för forskningens frihet. Tidigare hade professorer ett särskilt ansvar för forskarutbildningen och särskilt då handledning av doktorander men vi har numera ett relativt stort antal professorer vid högskolor som saknar rätt att bedriva egen forskarutbildning. Professorer har inte heller längre någon självklar ledande roll som forskningsledare eller institutionschefer. De har heller inte längre någon rätt till en omfattande andel forskning i tjänsten utan de flesta som befordrats till professor måste i huvudsak finansiera sin forskning genom externa anslag. Sakläget är således att man kan vara anställd som professor av många olika skäl och ha arbetsuppgifter för vilka meriter som internationellt framstående forskare numera långt ifrån är huvudsaken. En reform som den jag föreslår skulle likställa Sverige med vad som gäller vid lärosäten i USA där i princip alla fast anställda seniora lärare är professors. Professorstiteln används där på ett likartat sätt vid all postgymnasial utbildning från de mest elementära till de mest framstående lärosätena. Det finns därför ingen anledning för svenska universitet och högskolor att upprätthålla de nu tämligen hårda krav vad gäller forskningsmeriter man i allmänhet har för befordran till professor. Universitet och högskolor behöver många olika kompetenser och av dessa är att vara framstående som forskare bara en. Det finns förvisso de professorskolleger som beklagar denna utveckling och talar om en devalvering av professors titeln, men jag tillhör inte dem. Tvärtom menar jag att detta är en internationell trend där titlar inte längre är avgörande för personers status. Istället för den rätt löjeväckande titelsjuka som omgärdar professorstiteln i Sverige är vad som gäller i det internationella forskarsamhället vad personen ifråga faktiskt åstadkommit, till exempel i form av uppmärksammade forskningsresultat, publikationer i ansedda vetenskapliga tidskrifter och universitetsförlag, erhållna forskningsanslag, uppbyggandet av forskargrupper och olika slags utmärkelser av vetenskapliga samfund. Förändringen av positionen som professor är också en logisk följd av de reformer som genomförts och som inte kan göras ogjorda. För svenska universitet och högskolor finns det goda skäl att nu utnyttja de nya frihetsgrader man fått på ett positivt sätt vad gäller att nå en mera jämställd besättning av professorskåren. Detta kan som ovan visats åstadkommas utan att man väljer att utforma särskilda stödåtgärder eller andra former av särbehandlingsprogram som i huvudsak visat sig vara dysfunktionella. Bo Rothstein Professor i statsvetenskap, Göteborgs universitet Universitetsläraren 3/

16 debatt Svar till Dahlberg och Westholm: Tveksamt med anonyma ansökningar I Universitetsläraren 1/2013 argumenterar Lena Dahlberg och Erik Westholm för anonym bedömning av ansökningar om forskningsmedel från Vetenskapsrådet. Som grund för sin argumentation använder de siffror från Vetenskapsrådets bidragsbeslut inom humaniora och samhällsvetenskap 2012 som tyder på gynnande av manliga sökande. Vetenskapsrådet har i uppdrag från regeringen att verka för jämställdhet i forskningen. Vi anser också att jämställhet är ett viktigt kvalitetskriterium för forskning inom alla vetenskapsområden. Därför ser vi mycket positivt på att dessa frågor lyfts och debatteras. De siffror som används av skribenterna rör dock enbart utlysningen Projektbidrag komparativ forskning. Denna utlysning utgör endast en liten del av Vetenskapsrådets totala utlysning av projektbidrag inom humaniora och samhällsvetenskap av 169 ansökningar beviljades 14 bidrag och kan inte användas för att illustrera jämställdhetsförhållandet för hela bidragsbeslutet. Vi hade naturligtvis helst sett att könsfördelningen hade varit jämnare även inom denna mindre utlysning. Om man tittar på 2012 års totala bidragsbeslut inom humaniora och samhällsvetenskap, var beviljandegraden 10,2 procent för kvinnor och 11,2 procent för män, siffror som ligger mycket nära det förväntade utfallet med hänsyn tagen till de sökandes forskningserfarenhet (antal år efter doktorsexamen). Det beviljade medelbidraget var för kvinnor kronor och för män kronor. Vetenskapsrådet kommer att fortsätta sitt arbete för jämställdhet i forskningen, men vi är tveksamma till om ett anonymiserat ansökningsförfarande är rätt väg. Det fåtal tester som gjorts visar nämligen att utfallet inte blir mer jämställt. Dahlberg och Westholm pekar i sitt andra exempel på att de fem största av de sju fakulteterna inom medicinområdet kammade hem majoriteten av bidragen inom medicin och hälsa. Att det förhåller sig på det sättet har en enkel förklaring: de flesta forskarna inom området befinner sig just inom dessa fakulteter. Vår policy är självklart att inget lärosäte ska ha fördel i Vetenskapsrådets bedömning av ansökningar om forskningsmedel. Sammansättningen av våra beredningsgrupper sker med stor geografisk representativitet inom Sverige och drygt 30 procent av ledamöterna är från utlandet. Vetenskapsrådets uppdrag är att finansiera forskning av högsta vetenskapliga kvalitet. Geografisk placering vägs inte in i dessa beslut. Mille Millnert Generaldirektör, Vetenskapsrådet Svar till Lindberg-Sand med flera: Systemet för kvalitetsutvärdering är i grunden tillräckligt bra I Universitetsläraren 1/2013 kritiserar Åsa Lindberg-Sand med flera systemet för kvalitetsutvärdering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Till skillnad från författarna tycker jag att grundprinciperna är tillräckligt bra, och inte minst befriande eftersom det fokuserar på studenterna och inte på lärosätena själva. Systemet bör reformeras, inte skrotas. Som utgångspunkt för sin avrättning av kvalitetsutvärderingarna anför författarna att 27 procent av utbildningarna fått omdömet Bristande kvalitet. Men det betyder ju inte att 27 procent av alla utexaminerade studenter inte uppnått målen för examen. Innebörden är väl snarare att från 27 procent av utbildningarna tycks det utexamineras oacceptabelt många studenter som inte når målen. Ur det perspektivet är siffran mindre alarmerande, kanske till och med i linje med vad man kan förvänta. Men författarna har rätt i att domen Bristande kvalitet kommer för snabbt och slår för hårt. Även från dåliga utbildningar utexamineras ju bevisligen studenter som uppfyller examenskraven med råge. Under perioden mellan ordinarie utvärdering och förnyad bedömning bör utbildningens kvalitet därför beskrivas med ett mjukare och mer sanningsenligt uttryck, förslagsvis Under bedömning. Faller utbildningen igenom även en andra gång kan etiketten Bristande kvalitet användas tryggare. Vidare ifrågasätter författarna huruvida det självständiga arbetet (examensarbetet) verkligen kan avspegla examenskraven. Min allmänna uppfattning är att direkt utvärdering av enskilda studenters studieprestationer relativt examenskraven är möjlig. Vad är alternativet? Att enbart lita till formella planer? Men regeringen har gjort ett stort misstag genom att inte tydliggöra examensarbetets funktion redan i högskoleförordningen (HF). I HF:s examensordning omnämns examensarbetet bara i allmänna ordalag, exempelvis För X-examen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) inom huvudområdet för utbildningen. Här finns inte ett ord om att examenskraven förväntas avspeglas i målen för examensarbetet. Det framgår i och för fortsättning t 16 Universitetsläraren 3/2013

17 t sig av utbildningsutskottets betänkande 2009/10:UbU20 (som bifölls i riksdagen) men det får nog räknas som överkurs att enskilda lärare ska bedriva så djupgående källforskning. Därför måste examensordningen kompletteras så att förväntningarna om att examensarbetet ska examineras mot relevanta och centrala examenskrav görs tydliga på den plats där de hör hemma. Harvey och Stensaker skrev 2008 en utmärkt artikel Quality Culture: understandings, boundaries and linkages. I den tydliggör man att det finns många kvalitetsbegrepp i högskolan som alla är relevanta och användbara. Nuvarande kvalitetsutvärderingar av utbildningars resultat speglar kvalitetssynen att utbildningarna ska forma produkter som uppfyller vissa demokratiskt fastställda (minimi)krav. Viktiga kvalitetsaspekter som retention, genomströmning, internationalisering, mångfald, effektivitet och etablering på arbetsmarknaden etcetera faller därmed utanför utvärderingsprocessen. Fram till att vi har fått ordning på utvärderingen av utbildningars resultat är det nog lika bra att sådana aspekter lämnas utanför. Examenskraven utgör trots allt kärnan i kontraktet mellan högskolan och den enskilde studenten. Men vi kommer snart att se exempel på att denna ensidiga fokusering på utbildningarnas resultat leder till konformism, och att lärosätena monterar ner kompletterande funktioner som hjälper studenterna att bygga sin framtid genom högre utbildning. per WarFvinge vice rektor, lunds tekniska Högskola DEBATT skicka dina debattinlägg med e-post till Universitetsläraren. skriv gärna, men max 5000 tecken (inkl blanksteg). redaktionen förbehåller sig rätten att redigera texten. e-postadress: universitetslararen@sulf.se Publishing in English? Journal articles, dissertations, conference papers, grant applications, book proposals Same-day estimate with sample revision gratis. Most manuscripts returned in two days. Specializing in clinical sciences, social medicine, humanities, arts, business, and engineering. Substantive copy editing for clarity, word usage, idiomatic expressions, syntax, logical flow, tone, style, journal format, as well as grammar and punctuation. References from Karolinska, Sahlgrenska, Lund, Malmö, Stockholm, Uppsala, Norrköping, Borås, Luleå. All deadlines met. Serving over 300 Swedish Academics since 1998 Teddy Primack Academic.Documents@yahoo.com PROOFREADING Success in academia is dependent on how well written ideas and research are presented. Have your thesis, article, research paper, etc. proofread by a Native English SPRÅKGRANSKNING Förbättra engelskan i era akademiska dokument! Success in academia is dependent on how written ideas and research are presented. Native English Speaker / California / Attorney Attorney with with proofreading experience. I focus on spelling, punctuation, grammar, sentence structure, word choice, and clarity. Price: kr/tim. (exkl moms) STRÖMQVIST LEGAL AND LANGUAGE SERVICES (Information in English and Swedish) Speaker. California attorney with experience proofreading in UK and US English. Focus on spelling, punctuation, grammar, sentence structure, and word choice to ensure conciseness, clarity, and consistency. Meet journal requirements for reference style. Quick Turnaround. Priser: 450 kr/tim (exkl. moms) språkgranskning 1.25 kr/ord (exkl. moms) översättning STRÖMQVIST LEGAL AND LANGUAGE SERVICES Tel: meena@stromqvist.org (Information in English and Swedish) 224 s häftad Avtalsgrundande rättsfakta kurt grönfors Det är allmänt erkänt att läran om avtals ingående visar upp en brokigare bild än den ganska enhetliga man får intryck av vid läsningen av 1 AvtL med därtill hörande motiv. Sådant kräver justeringar av avtalsläran, även om ingenting i lagstiftningen skulle ändras. Man kan fråga: i så fall vilka justeringar? Dessa frågor och andra diskuterar en av 1900-talets viktigaste rättsvetenskapsmän i denna bok. Den har varit efterfrågad länge och nu ges den ut igen. Språkgranskning Språkgranskning (brittisk eller amerikansk engelska) och översättning (svenska till engelska) av artiklar och avhandlingar. Engelska som modersmål, utbildning från Harvard University, juris doktorsutbildning från University of California Los Angeles, magisterutbildning från Stockholms universitet och 17 års erfarenhet. Priser: 499 kr/tim. språkgranskning. 1,75 kr/ord översättning. 1,20 kr/ord översättning av avhandlingar och böcker. 25% moms tillkommer. Har F-skattebevis. Maria Hedman Juridik och Språk AB Nygatan 9, Ulricehamn, Besöksadress: Science Park Jönköping (eft. överenskommelse) maria@mariahedman.se Visby i sommar! Nyrenoverat radhus, 160 m utanför ringmuren, uthyres v Fyra sovrum, 7-8 bäddar, två uteplatser, balkong, parkeringsplats. Rökfritt, husdjur tillåtna. Lugnt område. Endast par och familjer, inga partygäng. Bytesdag måndag kr/vecka. Rabatt vid mer än en vecka. Välkomna att höra av er till jerker.jaerborg@telia.com Universitetsläraren 3/

18 MITTUNIVERSITETET SÖKER: Universitetslektor i rehabiliteringsvetenskap Kungl. Musikhögskolan i Stockholm söker Personalchef Läs mer på ref. nr. MiUn 2012/1869 Tjänsten är placerad vid Institutionen för hälsovetenskap med tjänsteort Sundsvall eller Östersund. För mer information om tjänsten och ansökan se: Sista ansökningsdag är 4 mars 2013 Södertörns högskola är ett dynamiskt lärosäte med unik profil. Vi bedriver forskning och utbildning inom human iora, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik och utbildningsvetenskap. Sedan starten har vi byggt upp en struktur med hög akademisk kvalitet och stark koppling mellan grundutbildning och forskning. Här finns idag studenter och 850 anställda. Högskolan har sitt campus i en kunskapsintensiv och expansiv miljö i Flemingsberg i södra Stockholm. Vi eftersträvar att till varata de kvaliteter som en jämn könsfördelning, etnisk och kulturell mångfald tillför verksamheten. Vi söker nu: Lektorer i socialt arbete Dnr 2065/22/2012 Sista ansökningsdag 10 mars 2013 Välkommen med din ansökan! Ytterligare upplysningar om anställningarna finns på SVERIGES UNIVERSITETS OCH HÖGSKOLEFÖRBUND SÖKER UTREDARE/ANALYTIKER TILL FÖRBUNDETS KANSLI I STOCKHOLM SUHF är en arena för samverkan för 40 universitet och högskolor. Vi arbetar på nationell nivå med både praktiska och principiella frågor av gemensamt intresse för högskolesektorn. Sista ansökningsdag: 4 mars 2013 Läs mer på: HÖGSKOLAN I HALMSTAD söker Högskolan i Halmstad har Professor i tillämpad matematik/numerisk analys, ref. IDE 1/13 Universitetslektor i tillämpad matematik/numerisk analys, ref. IDE 4/13 Professor i tillämpad elektronik, inriktning höghastighetselektronik, ref. IDE 2/13 Universitetslektor i tillämpad elektronik, ref. IDE 5/13 Sista dag för ansökan är den 30 april Mer information på Universitetslektor i fysik/elektroteknik, ref. IDE 9/12. Ansökan 15 mars Högskolan i Halmstad studenter och är känd för innovation och forskning. Inom IT-området finns drygt 40 disputerade forskare, varav 13 professorer. Forskningsmiljön Embedded Intelligent Systems, EIS, har cirka 90 medarbetare, varav ungefär 25 doktorander. Forskningen är internationellt känd och har ett omfattande företagssamarbete. 18 Universitetsläraren 3/2013

19 Umeå universitet Örebro universitet söker två professorer PROFESSORER I PEDAGOGIK en med inriktning mot didaktik Läs fullständig annons på Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med drygt stu denter och anställda. Verk samheten bedrivs i vetenskapsområden, till allra största del i centrala Göte borg. Ut bildningen och forsk ningen har stor bredd och hög kvalitet det vittnar sökandetryck och Nobelpris om. Universitetslektor i engelska med inriktning mot språkvetenskap och lärande med placering vid Institutionen för språk och litteraturer Ref.nr: PER 2012/236 Sista ansökningsdag: För mer information se Göteborgs univer sitets hemsida: Umeå universitet satsar på kreativa miljöer för studier och arbete. Hos oss finns attraktiva utbildningar, världsledande forskning och utmärkta innovations- och samverkansmöjligheter. Fler än medarbetare och studenter har redan valt Umeå universitet. Välkommen med din ansökan! Universitetslektor/ universitetsadjunkt i måltids- och restaurangvetenskap Restauranghögskolan är en självständig enhet vid Umeå universitet. Idag består den fast anställda personalen av ett mindre antal lärare med god bransch- och akademisk kompetens. Utbildningen är mångdisciplinär och utöver den egna personalen medverkar många lärare från andra institutioner/enheter vid Umeå universitet och från branschen i verksamheten. Läs mer om befattningarna på: högskolan väst söker Doktorand i Informatik med inriktning mot AIL Marknadsföring via sociala media som lärprocess *AIL- arbetsintegrerat lärande Läs mer om tjänsten på hv.se/jobb Vi finns i Trollhättan med drygt studenter och ca 600 anställda. Vårt fokus ligger på arbets integrerat lärande i utbildning och forskning. Vi ligger i topp i landet när det gäller studenternas etableringsgrad på arbetsmarknaden. Välkommen till en högskola där alla går till jobbet. Universitetsläraren 3/

20 korsord 2/2013 KONSTRUKTÖR: GUNNEL RÅGVIK Vi behöver lösningen på SULF korsordet nummer 2/13 senast den 6 mars Skicka till: SULF, Box 1227, Stockholm. Märk kuvertet Korsordet 2 Namn: Adress: Postnr: Postadress: Vågrätt 1 Föremålet för Victoria Benedictssons olyckliga kärlek(7) 5 Ordsvall(5) 8 Fängsla(n)de personer i Verdis Nebukadnesar(3) 9 Skönsjungande sopran hos Rickard Strauss(7) 10 Har Stockholms stadshus(5) 11 Tidernas tenor(5) 12 Ingrid Bergman som Jeanne d Arc blev en succé för honom(7) 14 Jazzklubbsmekka i London(4) 16 Sluten skans(6) 18 Uppmanades Tor slå på när Olrogs asar dansade i Valhall(6) 20 Ranunkelväxt(4) 22 Signalanordning(7) 24 Vägglus(5) 26 Påvligt sändebud(5) 27 Burfågel(7) 29 Rinner ut i Donau vid Passau(3) 30 Tyvärr inte ovanligt i politikens värld(5) 31 Vår ständige arvfi ende förr i tiden(7) Lodrätt 1 Röt lejon(3) 2 Pseudonym(5) 3 Var Hans Arp(7) 4 Revyinslag(6) 5 Varföre är allt en..?(5)(almqvist) 6 Multum(7) 7 Levererar sött till julbordet(9) 11 Besökte Selma Lagerlöf(9) 13 Öde(4) 15 Äktenskapligt äventyr(4) 17 Folkförförare(7) 19 Fastetid(7) 21 Akt(6) 23 Bagatellartad(5) 25 Uniformsrock, särskilt använd av husarer(5) 28 Alvarsväxt(3) lösning till korsord nr 1/13 Första pris tre trisslotter: Monica Nilsson, Askim Andra pris två trisslotter: Sivert Lundgren, Linköping Tredje pris en trisslott: Harald Gustafsson, Lund lösning till jultävlingen i nr 20-12: A= Kerstin Ekman, B= Harry Martinson, C= Selma Lagerlöf, D= Birgitta Trotzig, E= Kjell Espmark, F= Eyvind Johnson, G= Pär Lagerkvist, H= Torgny Lindgren, I= Elin Wägner. J=Kristina Lugn Lotter som vinst till Mats Ola Ottosson i Uppsala 20 Universitetsläraren 3/2013

Motions- och propositionsdialogen

Motions- och propositionsdialogen Proposition Verksamhetsinriktning Motions- och propositionsdialogen Föreliggande dokument är ett utkast avsett att ge förbundsstyrelsen möjligheten att inför kongressen kunna arbeta in inkomna synpunkter.

Läs mer

Yttrande över regeringens betänkande Trygghet och attraktivitet en forskarkarriär för framtiden (SOU 2016:29).

Yttrande över regeringens betänkande Trygghet och attraktivitet en forskarkarriär för framtiden (SOU 2016:29). Yttrande Dnr 20160056 TCO Yttrande över regeringens betänkande Trygghet och attraktivitet en forskarkarriär för framtiden (SOU 2016:29). har fått möjlighet att yttra sig till TCO angående betänkandet Trygghet

Läs mer

Verksamhetsinriktning SULF:s kongress 2018 Bilaga 19. Förbundsstyrelsens proposition

Verksamhetsinriktning SULF:s kongress 2018 Bilaga 19. Förbundsstyrelsens proposition SULF:s kongress 2018 Bilaga 19 Förbundsstyrelsens proposition Verksamhetsinriktning 2019-2021 Utgångspunkten för verksamhetsinriktningen för kongressperioden är SULF:s vision I mänsklighetens tjänst: Högre

Läs mer

Ingenjör och högskoleanställd

Ingenjör och högskoleanställd Ingenjör och högskoleanställd Välkommen till Sveriges Ingenjörer Ingenjörernas visioner leder oss steg för steg mot ett bättre samhälle. Det är er innovationskraft som löser våra gemensamma problem, höjer

Läs mer

HISTFILFAK 2016/108. Mål och strategier. Historisk-filosofiska fakulteten. Fastställda av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden

HISTFILFAK 2016/108. Mål och strategier. Historisk-filosofiska fakulteten. Fastställda av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden HISTFILFAK 2016/108 Fastställda av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden 2016-12-20 Innehållsförteckning Inledning 3 Utbildning 3 Mål 3 Strategier 3 Forskning 4 Mål 4 Strategier 5 Arbetsmiljö och samverkan

Läs mer

Högre utbildning i Sverige

Högre utbildning i Sverige Högre utbildning i Sverige Totalt 48 anordnare av högre utbildning, varav 31 statliga Inga avgifter för studenter från EU/EES Inkomst för utbildning och forskning ca 70 miljarder Av dessa 70 miljarder

Läs mer

Kunskapens krona. Förslag till lönepolitiskt program. Motions- och propositionsdialogen

Kunskapens krona. Förslag till lönepolitiskt program. Motions- och propositionsdialogen Proposition Kunskapens krona. Förslag till lönepolitiskt program Motions- och propositionsdialogen Föreliggande dokument är ett utkast avsett att ge förbundsstyrelsen möjligheten att inför kongressen kunna

Läs mer

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Kommittédirektiv Befattningsstruktur vid universitet och högskolor Dir. 2006:48 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall göra en översyn

Läs mer

Kunskapens krona SULF:s lönepolitiska. program. SULF:s kongress 2018 Bilaga 17. Förbundsstyrelsens proposition

Kunskapens krona SULF:s lönepolitiska. program. SULF:s kongress 2018 Bilaga 17. Förbundsstyrelsens proposition SULF:s kongress 2018 Bilaga 17 Förbundsstyrelsens proposition Kunskapens krona SULF:s lönepolitiska program SULF:s lönepolitiska program vänder sig både inåt, som en samlande kraft för organisationen,

Läs mer

Fler meriteringsanställda får en tillsvidareanställning

Fler meriteringsanställda får en tillsvidareanställning STATISTISK ANALYS 1(23) Avdelning /löpnummer / Nr 1 Analysavdelningen Handläggare Annika Haglund och Per Gillström 08-563 087 28 annika.haglund@uka.se, per.gillstrom@uka.se Universitetskanslersämbetets

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Propositionen En akademi i tiden (Prop. 2009/10:149) som riksdagen beslutade om den 15 juni 2010 innebär ökad frihet och självbestämmande

Propositionen En akademi i tiden (Prop. 2009/10:149) som riksdagen beslutade om den 15 juni 2010 innebär ökad frihet och självbestämmande Propositionen En akademi i tiden (Prop. 2009/10:149) som riksdagen beslutade om den 15 juni 2010 innebär ökad frihet och självbestämmande TRE huvudskäl till förändringen: Det är en viktig principfråga

Läs mer

Anställningsordning för lärare vid Karolinska Institutet

Anställningsordning för lärare vid Karolinska Institutet Anställningsordning för lärare vid Karolinska Institutet Fastställd av Konsistoriet 2018-10-15 Dnr: 1-877/2017 Gäller från och med 2018-10-15 Ersätter anställningsordning för Karolinska Institutet dnr

Läs mer

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M BILAGA till rektors beslut 39/2012 1 (6) 1.3.2012 KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M. 1.3.2012 BAKGRUND OCH SYFTE Helsingfors universitet

Läs mer

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Dnr: ORU 1.2.1-4488/2013 ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Fastställd av: styrelsen Datum: 2013-12-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Disposition av Anställningsordningen 3. Utgångspunkter

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

sulf:s lönepolitiska program Kunskapens krona /Sveriges universitetslärare och forskare

sulf:s lönepolitiska program Kunskapens krona /Sveriges universitetslärare och forskare sulf:s lönepolitiska program Kunskapens krona /Sveriges universitetslärare och forskare Kunskapens krona SULF:s lönepolitiska program 2019-2024 SULF:s vision, antagen av kongressen 2015, är tydlig i skrivningarna

Läs mer

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS YTTRANDE Vårt dnr: 2015-12-18 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Eva Marie Rigné Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Sammanfattning av SKL:s

Läs mer

Bedömning av arbetsprestationer

Bedömning av arbetsprestationer 2014-10-30 Bedömning av arbetsprestationer Lönekriterier som grund för lönesamtalet Varje medarbetare ska veta på vilka grunder lönen sätts och hur hon eller han kan påverka sin lön. Inför en lönerevision

Läs mer

Instruktion för sökande om utnämning till senior miljöanalysspecialist vid SLU

Instruktion för sökande om utnämning till senior miljöanalysspecialist vid SLU STYRANDE DOKUMENT SLU ID: SLU.ua 2018.2.5.1-3883 Sakområde: Fortlöpande miljöanalys Dokumenttyp: Anvisning/Instruktion Beslutsfattare: Nämnden för utnämning av seniora miljöanalysspecialister (NSM) Avdelning/kansli:

Läs mer

Anställningsordning för lärare vid Karolinska Institutet

Anställningsordning för lärare vid Karolinska Institutet Anställningsordning för lärare vid Karolinska Institutet Fastställd av Konsistoriet 2017-12-04 Dnr: 1-877/2017 Gäller från och med 2018-04-01 Ersätter anställningsordning för Karolinska Institutet dnr

Läs mer

SIFFRORNA SOM SAKNAS: SULF:s skuggrapport om tidsbegränsade anställningar i akademin 2014. /Sveriges universitetslärarförbund

SIFFRORNA SOM SAKNAS: SULF:s skuggrapport om tidsbegränsade anställningar i akademin 2014. /Sveriges universitetslärarförbund SIFFRORNA SOM SAKNAS: SULF:s skuggrapport om tidsbegränsade anställningar i akademin 2014 /Sveriges universitetslärarförbund SIFFRORNA SOM SAKNAS SULF:s skuggrapport om tidsbegränsade anställningar i akademin

Läs mer

Kampen om talente - hva gjør vi? Mats Ericson Professor i industriell arbetsvetenskap, KTH Ordförande SULF

Kampen om talente - hva gjør vi? Mats Ericson Professor i industriell arbetsvetenskap, KTH Ordförande SULF Kampen om talente - hva gjør vi? Mats Ericson Professor i industriell arbetsvetenskap, KTH Ordförande SULF Kampen om talente - hva gjør vi? - Arbetsvillkoren för de enskilda forskarna börjar bli så dåliga

Läs mer

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning.

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. 1 Undantag kan förekomma, exempelvis vid tillämpning av bestämmelserna i Lagen om anställningsskydd (LAS). 2 Undantaget

Läs mer

Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen

Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen 1984-2003 - En studie av likheter och skillnader med avseende på kön Rapport från samhällsvetenskapliga fakultetens

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

Forskande och undervisande personal, vägledning för bedömning av arbetsprestationer

Forskande och undervisande personal, vägledning för bedömning av arbetsprestationer Lönekriterier som grund för lönesamtalet Varje medarbetare ska veta på vilka grunder lönen sätts och hur hon eller han kan påverka sin lön. Inför en lönerevision ska varje medarbetare därför erbjudas ett

Läs mer

GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I AKADEMIN. Ylva Fältholm, professor, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I AKADEMIN. Ylva Fältholm, professor, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I AKADEMIN Ylva Fältholm, professor, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Mellan humaniora/samhällsvetenskap och naturvetenskap/teknik Sjöparksskolan i Gällivare Samhällsvetenskaplig

Läs mer

Presentation of Uppsala University as employer for young researchers (in Swedish) Mats Larhed,

Presentation of Uppsala University as employer for young researchers (in Swedish) Mats Larhed, Presentation of Uppsala University as employer for young researchers (in Swedish) Mats Larhed, 2017-03-22 UU är ett brett universitet Stora skillnader mellan verksamheter (små ämnen utan externmedel, stora

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll Övergripande bedömningsgrunder... 3 universitetslektor

Läs mer

Svar på remiss: Kvalitetssäkring av forskning. Rapportering av ett regeringsuppdrag

Svar på remiss: Kvalitetssäkring av forskning. Rapportering av ett regeringsuppdrag Handläggare Beate Eellend, Jonas Nordin Datum 2018-06-18 Dnr 1.3-2018-322 Universitetskanslersämbetet Box 7703 103 95 Stockholm Svar på remiss: Kvalitetssäkring av forskning. Rapportering av ett regeringsuppdrag

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Instruktion för sökande om utnämning till senior miljöanalysspecialist vid SLU

Instruktion för sökande om utnämning till senior miljöanalysspecialist vid SLU STYRANDE DOKUMENT SLU ID: SLU.ua 2019.2.5.1-1122 Sakområde: Personal samt Fortlöpande miljöanalys Dokumenttyp: Anvisning/Instruktion Beslutsfattare: Nämnden för utnämning av seniora miljöanalysspecialister

Läs mer

Ur Anställningsordning för Stockholms universitet, AOSU

Ur Anställningsordning för Stockholms universitet, AOSU 1 (7) BESLUT ON/FN 2013-06-10 Carina Nymark Utredare Kriterier för bedömning av vetenskaplig och pedagogisk skicklighet vid anställning som biträdande lektor och anställning som eller befordran till universitetslektor

Läs mer

Diarienummer STYR 2014/973

Diarienummer STYR 2014/973 Diarienummer STYR 2014/973 Naturvetenskapliga fakulteten Vid befordran till en anställning som professor vid naturvetenskapliga fakulteten tillämpas högskoleförordningen (SFS 2010:1064, inledande text)

Läs mer

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH)

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) Umeå universitet Dokumenttyp: BESLUT Datum:2015-11-03 Dnr: FS 2015/1119 Sid 1 (2) Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) 1. Bakgrund Umeå universitet har erbjudits

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV EXTERNA FORSKNINGSBIDRAG

ETISKA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV EXTERNA FORSKNINGSBIDRAG RIKTLINJER Diarienummer GIH 2016/601 Beslutat av Högskolestyrelsen Referens Karin Larsén Beslutsdatum 2017-02-17 Giltighetstid Tillsvidare 1(5) ETISKA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV EXTERNA FORSKNINGSBIDRAG

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Teknikföretagen har inbjudits att inkomma med remissvar på utredningen Research quality evaluation in Sweden FOKUS.

Teknikföretagen har inbjudits att inkomma med remissvar på utredningen Research quality evaluation in Sweden FOKUS. Utbildningsdepartementet Forskningspolitiska enheten Mats Johnsson 2016-01-05 Lena Heldén lena.helden@teknikforetagen.se 08-782 08 31 Remiss av rapporten Research quality evaluation in Sweden FOKUS rörande

Läs mer

Hur fångar man kvalitet i högre utbildning?

Hur fångar man kvalitet i högre utbildning? Sveriges universitets- och högskoleförbund Hur fångar man kvalitet i högre utbildning? Fredrik Andersson Biträdande generalsekreterare Vad är SUHF? Samarbets- och lobbyorgan för Sveriges 40 (snart 39)

Läs mer

Kriterier för bedömning av vetenskaplig och pedagogisk skicklighet vid

Kriterier för bedömning av vetenskaplig och pedagogisk skicklighet vid 1 (7) BESLUT ON/FN 2013-06-10 Rev. 2014-09-16 (del.) SU FV-1.9-2638-14 Carina Nymark Utredare Kriterier för bedömning av vetenskaplig och pedagogisk skicklighet vid anställning som biträdande lektor och

Läs mer

Future Faculty enkät januari 2011

Future Faculty enkät januari 2011 Future Faculty enkät januari 2011 Om yngre forskares förhållande vid medicinska fakultetens Majoriteten av de som svarade på enkäten var i 30-45 års åldern (Fig 1) och lite mer än hälften var kvinnor (Fig

Läs mer

Kommittédirektiv. Trygga villkor och attraktiva karriärvägar för unga forskare. Dir. 2015:74. Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015

Kommittédirektiv. Trygga villkor och attraktiva karriärvägar för unga forskare. Dir. 2015:74. Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015 Kommittédirektiv Trygga villkor och attraktiva karriärvägar för unga forskare Dir. 2015:74 Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska, i syfte att säkra återväxten

Läs mer

Kompetensutvecklingsplan från doktorsexamen till universitetslektor

Kompetensutvecklingsplan från doktorsexamen till universitetslektor Kompetensutvecklingsplan från doktorsexamen till universitetslektor tillsvidare I samband med anställningstillfället ska en kompetensutvecklingsplan upprättas. För anställda med meriteringsanställning,

Läs mer

Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens synpunkter

Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens synpunkter Bilaga till rektorsbeslut 2016-06-14 (KI:s dnr 1-272/2016) Datum 2016-06-07 Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens

Läs mer

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS Vetenskapsrådet Hearings maj 2014 Disposition Bakgrund Arbetsprocess Förslag till modell just nu Fortsatt arbete Tidsplan Frågor och diskussion UoH intäkter

Läs mer

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Godkänd vid fakultetsrådets möte 21.5.2013 Punkt 5 Bilaga A Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Anvisning om grunder för bedömningen av behörighetsvillkoren för anställning som professor vid Juridiska

Läs mer

Allmänna bedömningsgrunder vid anställning av lärare

Allmänna bedömningsgrunder vid anställning av lärare STYRANDE DOKUMENT SLU ID: SLU.ua.2018.1.1.1-1176 Sakområde: Personal Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdeklningen Handläggare: Maria Bergling Beslutsdatum: 2018-04-17

Läs mer

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016.

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. Helsingfors universitet Juridiska fakulteten 14.11.2011 ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. BESKRIVNING AV VERKSAMHETSFÄLTET 1. Juridiska fakultetens

Läs mer

Vision, mål och strategier för Örebro universitet. Beslutad av Universitetsstyrelsen 26/

Vision, mål och strategier för Örebro universitet. Beslutad av Universitetsstyrelsen 26/ Vision, mål och strategier för Örebro universitet Beslutad av Universitetsstyrelsen 26/10 2011 De 15 år som gått sedan Örebro universitet grundades har varit fyllda av aktiviteter och kraft. Resan från

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

studieavgifter, UKÄ, Antalet inresande studenter fortsätter att öka samt Kartläggning av

studieavgifter, UKÄ, Antalet inresande studenter fortsätter att öka samt Kartläggning av DIK är fackförbundet för alla med högre utbildning inom kultur och kommunikation. DIK är en del av Saco och organiserar fler än 20 000 medlemmar inom arbetsmarknadens alla sektorer, inklusive studenter

Läs mer

Ingenjör och doktorand

Ingenjör och doktorand Ingenjör och doktorand Välkommen till Sveriges Ingenjörer Du som är ingenjör och doktorand utför ett särskilt viktigt arbete för hela samhället. Genom att ta fram ny kunskap är din arbetsinsats avgörande

Läs mer

KARRIÄRSYSTEM FÖR SVENSKA LÄROSÄTEN

KARRIÄRSYSTEM FÖR SVENSKA LÄROSÄTEN KARRIÄRSYSTEM FÖR SVENSKA LÄROSÄTEN I debatten om tillståndet i svensk vetenskap framhålls ofta två, till synes motstridiga, förhållanden: historiskt stora summor satsas på forskning från statligt håll

Läs mer

Informationsmöte Vetenskapsrådets utlysningar 2014. Maria Thuveson, avdelningen för forskningsfinansiering

Informationsmöte Vetenskapsrådets utlysningar 2014. Maria Thuveson, avdelningen för forskningsfinansiering Informationsmöte Vetenskapsrådets utlysningar 2014 Maria Thuveson, avdelningen för forskningsfinansiering Intäkter för forskning och forskarutbildning 2012 Fördelat på lärosäten och finansiärer Källa:

Läs mer

Remissvar: För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1)

Remissvar: För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1) Handläggare: Sebastian Lagunas Rosén Datum: 2017-03-22 Dnr: PA2-3/1617 Remissvar: För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1) Sveriges förenade

Läs mer

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Sida 1(5) Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Ansökan ska vara disponerad enligt nedanstående mall. Ansökan med bilagor, 1 ex av åberopade

Läs mer

Dialogmöte granskning av kvalitetssäkring av forskning. Anders Söderholm Generaldirektör, UKÄ

Dialogmöte granskning av kvalitetssäkring av forskning. Anders Söderholm Generaldirektör, UKÄ Dialogmöte granskning av kvalitetssäkring av forskning Anders Söderholm Generaldirektör, UKÄ Nuvarande nationella kvalitetssäkringssystem 2017 2022 fyra komponenter Vägledning för granskning av lärosätenas

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

arbeta-med-jamstalldhet-och-lika-villkor

arbeta-med-jamstalldhet-och-lika-villkor 1(5) 9 april 2018 Institutionen för astronomi och teoretisk fysik Mattias Ohlsson, Biträdande Prefekt Jämställdhets- och likabehandlingsplan för institutionen för astronomi och teoretisk fysik, Lunds universitet,

Läs mer

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Anna Wennergrund Telefon: 018-471 18 11 www.uu.se Anna.Wennergrund@ uadm.uu.se Modell för fördelning

Läs mer

Anställningsordning. för anställning som och befordran till lärare. vid Stockholms universitet (AOSU)

Anställningsordning. för anställning som och befordran till lärare. vid Stockholms universitet (AOSU) 1 (21) 2010-12-03 Dnr SU 601-3485-10 Anställningsordning för anställning som och befordran till lärare vid Stockholms universitet (AOSU) Fastställd av universitetsstyrelsen 2010-12-03 att gälla fr.o.m.

Läs mer

Ramverk för kvalitetssäkring av forskning - en idéskiss

Ramverk för kvalitetssäkring av forskning - en idéskiss Ramverk för kvalitetssäkring av forskning - en idéskiss Åsa Kettis Avdelningen för kvalitetsutveckling Uppsala universitet Utveckling av kvalitetssystem för forskningen V SUHF 2018-05-13 Disclaimer Idéskissen

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

3 kap. Har upphävts genom förordning (2010:1064).

3 kap. Har upphävts genom förordning (2010:1064). Högskoleförordning (1993:100) Svensk författningssamling 1993:1993:100 t.o.m. SF...Sida 9 av 157 Om beslut ska fattas av en grupp av personer enligt 2 kap. 6 andra stycket högskolelagen, har studenterna

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Bedömningskriterier vid anställning och befordran

Bedömningskriterier vid anställning och befordran 1 (7) PM Juridiska fakultetskansliet Bedömningskriterier vid anställning och befordran Fastställda av Juridiska fakultetsnämnden 2011-09-05, reviderade 2017-06-07 (del.). Till grund för bedömningen av

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Promemoria Förlängt anställningsskydd till 69 år (Ds 2018:28)

Promemoria Förlängt anställningsskydd till 69 år (Ds 2018:28) 2018-09-07 YTTRANDE Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Er ref: A2018/01388/ARM Promemoria Förlängt anställningsskydd till 69 år (Ds 2018:28) Bakgrund Promemorian föreslår ändringar i lagen (1982:80)

Läs mer

Dnr: BTH R018/17, Riktlinjer för anställning av lärare och utnämning av docent vid Blekinge Tekniska Högskola

Dnr: BTH R018/17, Riktlinjer för anställning av lärare och utnämning av docent vid Blekinge Tekniska Högskola Dnr: BTH-1.2.1-0060-2017 R018/17, 2017-04-04 Riktlinjer för anställning av lärare och utnämning av docent vid Blekinge Tekniska Högskola Dessa riktlinjer kompletterar Anställningsordning för lärare vid

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

Riktlinjer och bedömningsgrunder för rekrytering och befordran av lärare vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci

Riktlinjer och bedömningsgrunder för rekrytering och befordran av lärare vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci 1(12) Dnr: MEDFARM 2013/1160 Områdeskansliet för medicin och farmaci Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress/Visiting address: S:t Olofsgatan 10 B www.medfarm.uu.se Riktlinjer och bedömningsgrunder för

Läs mer

buhqgh G %HVOXWVI UVODJ

buhqgh G %HVOXWVI UVODJ I vissa fall, exempelvis då man verkat utanför högskolan såsom i det privata näringslivet eller inom annan offentlig verksamhet, kan kunskap och skicklighet förvärvats på annat sätt än vad som är brukligt

Läs mer

2014-09-19. Med stöd av 2 kap. 2 första stycket 9 p högskoleförordningen (1993:100) (HF) beslutar Lunds universitet om följande anställningsordning.

2014-09-19. Med stöd av 2 kap. 2 första stycket 9 p högskoleförordningen (1993:100) (HF) beslutar Lunds universitet om följande anställningsordning. BESLUT Dnr STYR 2014/676 1 2014-09-19 Universitetsstyrelsen Lunds universitets anställningsordning Med stöd av 2 kap. 2 första stycket 9 p högskoleförordningen (1993:100) (HF) beslutar Lunds universitet

Läs mer

Avtal om Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa, Centre for Health Equity Studies (CHESS).

Avtal om Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa, Centre for Health Equity Studies (CHESS). STOCKHOLMS UNIVERSITET Tidigare Dnr SU 50-0580-99 KAROLINSKA INSTITUTET Tidigare Dnr KI 4467/97 Nytt Dnr SU 301-2581-05 Nytt Dnr KI 6154/05-103 Avtal om Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa, Centre

Läs mer

2.2 Examina Högskoleexamina med år, ämne, plats. Kopia av bevis endast avseende högsta examen bifogas. Docentkompetens. Kopia av bevis bifogas.

2.2 Examina Högskoleexamina med år, ämne, plats. Kopia av bevis endast avseende högsta examen bifogas. Docentkompetens. Kopia av bevis bifogas. BESLUT 2011-03-14 Dnr SU 601-0358-11 Handläggare: Ann-Charlotte Östblom Personalspecialist Personalavdelningen Mall för ansökan om anställning som lärare vid Stockholms universitet. Gäller även ansökan

Läs mer

Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola

Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola Innehåll Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola 3 Universitet och högskolor 3 Universitet och högskolors verksamhet 3 Akademisk

Läs mer

Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS

Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Diarienummer V 2016/24 Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Nationella sekretariatet för genusforskning ser det som

Läs mer

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag Fler drömjobb i staten! / Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik grupp

Läs mer

Yttrande över betänkandet Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet

Yttrande över betänkandet Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet Yttrande Dnr 16-0096 12 januari 2017 TCO Yttrande över betänkandet Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet har fått möjlighet att yttra sig till TCO angående slutbetänkandet från Entreprenörskapsutredningen

Läs mer

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-5630 87 27 mikael.herjevik@uka.se Uppsala universitet Rektor Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet

Läs mer

Yttrande över rapporten Kvalitetssäkring av forskning (2018:2)

Yttrande över rapporten Kvalitetssäkring av forskning (2018:2) 1 (5) BESLUT 2018-06-21 Dnr SU FV-1.1.3-1469-18 Ulf Nyman Utredare Avdelningen för planering och ledningsstöd Universitetskanslersämbetet Yttrande över rapporten Kvalitetssäkring av forskning (2018:2)

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2007/2206(INI) 4.3.2008

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2007/2206(INI) 4.3.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2007/2206(INI) 4.3.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22 Den Dover (PE400.662v02-00) Kvinnor och vetenskap (2007/2206(INI)) AM\712026.doc

Läs mer

Tid: Kl 09:00 11:00. Närvarande: Mikael Löfström Prefekt Björn Brorström Professor Stefan Cronholm Professor Karin M.

Tid: Kl 09:00 11:00. Närvarande: Mikael Löfström Prefekt Björn Brorström Professor Stefan Cronholm Professor Karin M. Tid: Kl 09:00 11:00 Plats: L324 Närvarande: Mikael Löfström Prefekt Björn Brorström Professor Stefan Cronholm Professor Karin M. Ekström Professor Olov Forsgren Professor Rikard Lindgren Professor Olof

Läs mer

En konkurrenskraftig svensk skola i globaliseringens tid

En konkurrenskraftig svensk skola i globaliseringens tid Utbildningsdepartementet Globaliseringsrådet 2008-12-18 En konkurrenskraftig svensk skola i globaliseringens tid Att utbildning har betydelse för Sveriges möjligheter att delta i det globala sammanhanget

Läs mer

En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan (SOU 2019:6)

En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan (SOU 2019:6) REMISSVAR 1 (6) DATUM 2019-06-14 ERT DATUM 2019-02-28 DIARIENR 2019/49-4 ER BETECKNING U2019/00304/UH Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En långsiktig, samordnad och dialogbaserad

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

Dnr: BTH R007/18, Riktlinjer för anställning av lärare och utnämning av docent vid Blekinge Tekniska Högskola

Dnr: BTH R007/18, Riktlinjer för anställning av lärare och utnämning av docent vid Blekinge Tekniska Högskola Dnr: BTH-1.2.1-0009-2018 R007/18, 2018-01-01 Riktlinjer för anställning av lärare och utnämning av docent vid Blekinge Tekniska Högskola Dessa riktlinjer kompletterar Anställningsordning för lärare vid

Läs mer

Riktlinjer för befordran av biträdande universitetslektor till universitetslektor vid teknisknaturvetenskapliga. vetenskapsområdet UPPSALA UNIVERSITET

Riktlinjer för befordran av biträdande universitetslektor till universitetslektor vid teknisknaturvetenskapliga. vetenskapsområdet UPPSALA UNIVERSITET UPPSALA UNIVERSITET TEKNAT 2014/214 Riktlinjer för befordran av biträdande universitetslektor till universitetslektor vid teknisknaturvetenskapliga vetenskapsområdet Dessa riktlinjer tillämpas vid befordran

Läs mer

Uppföljning av Åsa Ryegårds kartläggning från Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet

Uppföljning av Åsa Ryegårds kartläggning från Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet Uppföljning av Åsa Ryegårds kartläggning från 2013 Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet Med pedagogisk meriteringsmodell avses "en modell för hur lärare kan meritera sig

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission SKTFs rapport Slut på rean i kommuner och landsting dags för en jämställdhetskommission Mars 2011 Inledning SKTF fortsätter sitt arbete med att påvisa hur ojämställd den svenska arbetsmarknaden är och

Läs mer

Anmälan mot Konungariket Sverige

Anmälan mot Konungariket Sverige Europeiska kommissionen/european Commission B-1049 Bryssel Belgien 2012-07-10 Anmälan mot Konungariket Sverige Sveriges universitetslärarförbund SULF anmäler härmed Konungariket Sverige till Europeiska

Läs mer

Alumnstudie forskarutbildningen Bilaga 3

Alumnstudie forskarutbildningen Bilaga 3 Alumnstudie forskarutbildningen Bilaga 3 BAKGRUND 1. Kön Kvinna Man Annat 2. Ålder 30 år eller yngre 31-40 år 41-50 år 51-60 år 61 år eller äldre 3. Vid vilken fakultet var du doktorand? Historisk-filosofisk

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer