Innehållsförteckning Delårsrapport /Bokslutsprognos

Transkript

1 Innehållsförteckning Delårsrapport /Bokslutsprognos Förvaltningsberättelse... 2 Kommunstyrelsen, Kommunledningskontoret Kommunstyrelsen, Arbete och Försörjning Barn- och familjenämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, VA Revisionen Servicenämnden Vård- och omsorgsnämnden Sammanställd redovisning eslövs bostads ab Mellanskånes Renhållnings AB Sifferdel, kommunen Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Driftredovisning Investeringsredovisning Noter

2 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Samhällsekonomisk utveckling och situation Källa: Sveriges kommuner och landstings (Skl) cirkulär Kommunernas skatteintäkter är direkt beroende av konjunkturen i Sverige. Minskar antalet arbetade timmar, får skatteintäkterna en lägre ökningstakt. Ökar antalet arbetslösa, ökar kommunens kostnader för arbetsmarknadsåtgärder och försörjningsstöd. En analys av omvärlden är därför viktig för att göra en bedömning av utvecklingen av kommunens ekonomi. Vi får nu tydliga indikatorer på att konjunkturen dämpas. Den internationella konjunkturutvecklingen ser ut att bli djupare och längre jämfört med tidigare bedömningar. Både lägre export och försämrad inhemsk efterfrågan bidrar till försvagningen av den svenska konjunkturen. I Sverige ökade BNP med 0,7 procent under andra kvartalet 2008 jämfört med andra kvartalet Sysselsättningen har under 2008 haft en bättre utveckling än Sveriges kommuners och landstings tidigare bedömningar. Vändningen neråt i sysselsättningen förväntas under Sysselsättningen beräknas öka med 1,3 procent 2008 och minska med 0,3 procent Kommunernas utveckling och situation Taxeringsutfallet för 2007 visar på tillväxt av det kommunala skatteunderlaget med 5,6 procent bedöms underlaget öka med 5,4 procent och därefter avtar ökningstakten ner till 4 procent Utvecklingen av skatteunderlaget bedöms som sämre än tidigare prognoser från 2008 och framåt. Befolkning och arbetsmarknad Invånarantalet var personer. Det är en ökning under första halvåret med 190 personer, födelseöverskottet är 36 personer och flyttningsöverskottet 152 personer. Befolkningsutvecklingen följer i stora drag den som beräknats i befolkningsprognosen. I Eslöv är både den öppna arbetslösheten och andelen i program högre än juli Totalt har siffran stigit med 0,4. I landet var den öppna arbetslösheten 2,9 (3,0) procent, medan andelen i program var 1,3 (0,8) procent, totalt 4,2 (3,8) procent i juli års siffror är inom parentes. procent Eslöv juli 07 Eslöv juli 08 Arbetslösa 2,1 2,2 I program 0,6 0,8 Totalt 2,7 3,1 Måluppfyllelse Mål för god ekonomisk hushållning Mål och riktlinjer skall enligt bestämmelser i kommunallagen anges för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. För ekonomin skall finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning anges. Eslövs kommuns definition av god ekonomisk hushållning är följande: Varje generation bär själv kostnaderna för den service man konsumerar. Ingen kommande generation skall behöva betala för det som tidigare generation förbrukat. Så stor nytta som möjligt av befintliga resurser skall skapas för kommuninvånarna. De finansiella målen anger att ekonomin är en restriktion för verksamhetens omfattning. Verksamhetsmålen skall spegla effektiviteten och göra uppdraget tydligt mot kommuninvånarna. -2-

3 God ekonomisk hushållning har uppnåtts när samtliga finansiella och flertalet verksamhetsmål uppnåtts. Målen för god ekonomisk hushållning skall följas upp i delårsrapport och årsredovisning. Avvikelser skall kommenteras och beslutas av kommunfullmäktige. Finansiella mål För varje mål beskrivs hur det är kopplat till Eslövs definition av god ekonomisk hushållning. Oförändrad skatt 19,74 kr Målet innebär att en totalram för kommunens resursförbrukning sätts. Årets resultat skall vara minst 1 procent av skatteintäkterna, ca miljoner per år under planperioden. För delåret till och med den 31 juli uppfylls målet. För prognosen till årets slut beräknas målet inte uppfyllas. Investeringsvolymen skall ej överstiga nivån på avskrivningar och resultat under en femårsperiod, planperioden samt de två tidigare åren. Bedömd nivå cirka 60 miljoner per år. För delåret till och med den 31 juli uppfylls målet. För prognosen till årets slut beräknas målet inte uppfyllas. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen skall kommunfullmäktige besluta om verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Måluppfyllelse per 31 juli i den mån nämnden har följt upp målet anges nedan. Arbete och Försörjning Sänkta kostnader för försörjningsstöd Kostnaderna för försörjningsstöd ökar. Barn och Familj Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolans nationella program ska ligga på minst riksgenomsnittet Andelen är 84,7 (84,5) för Eslöv. Riksgenomsnittet ej klart. Det genomsnittliga meritvärdet för elever i skolår 9 ska ligga på minst riksgenomsnittet Värdet ej fastställt Gymnasie- och Vuxenutbildning Ökat antal elever från Mellanskåne till Eslövs gymnasieskolor Fler elever ska klara sina gymnasiestudier inom tre år Minska antalet studieavbrott inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt inom SFI Samtliga tal mäts under hösten och redovisas i bokslutet Kultur och Fritid Anpassa kultur- och fritidsutbudet efter invånarnas önskemål och behov Målet har inte följts upp i delårsrapporten Miljö och Samhällsbyggnad Den genomsnittliga förnyelsetakten på asfaltbeläggningar skall inte överstiga 20 år Prognos 19 år till årets slut. Miljö och Samhällsbyggnad, VA Slam från avloppsrening kvalitetsförbättras fortlöpande för att på sikt skapa en hållbar återföring av växtnäring från avloppet till jordbruket. Slammet har under 2008 Revaq-certifierats. Vård och Omsorg Medarbetarna ska känna sig sedda och bekräftade och bidra till goda resultat och hög kvalitet Goda resultat för undersökta enheter genom IiP-barometern ger goda förutsättningar för att klara IiP-certifiering Sjukfrånvaron ska minska Sjukfrånvaron har minskat Ekonomi i balans Resultatet ligger inom 0,5 procent budgetavvikelse Förbättra verksamhetsmått och nyckeltal Uppföljning av utförda insatser i förhållande till insatta resurser i hemtjänsten har utvecklats. Kvalitetssäkring av indata till verksamheten har gjorts. -3-

4 Servicenämnden Vara en frisk och attraktiv arbetsplats. Långtidssjukskrivningarna har minskat. God ekonomisk hushållning - måluppfyllelse De finansiella målen för god ekonomisk hushållning har nåtts per den 31 juli. De flesta verksamhetsmål har betydligt längre perspektiv än årets första sju månader. En samlad bedömning får därför göras i årsbokslutet. Vad gäller prognosen till årets slut, tycks de finansiella målen inte uppnås. Mål Mål för Eslövs kommun I "Mål för Eslövs kommun ", antagna av Kommunfullmäktige i december 2006, klargörs inriktningen för den kommunala verksamheten under den kommande mandatperioden. Kommunfullmäktige antog målen för Eslövs kommun den 18 december Vår välfärd är inget vi kan ta för givet Vi kan inte slå oss till ro och tro att välfärdsbygget är färdigt. Vi har ett gemensamt ansvar för välfärden och det ansvaret betyder att den ska omfördelas - också över livstiden. Den ska bygga på ett förtroende mellan generationerna, ett så kallat generationskontrakt. Skillnaderna mellan generationerna har ökat, ungdomarna är fattigare relativt de som är äldre. Vi måste återställa balansen mellan generationerna. Lika viktigt är det att när människors behov förändras så ska samhällsservicen utvecklas, så att den hela tiden förstärks och förbättras. Med samma sunda ekonomiska hushållning som hittills vill vi driva vårt välfärdsbygge framåt under mandatperioden. Jobben ska finnas i Eslöv också Skolan vår största arbetsplats Hälsa och trygghet Trygg i livets olika skeden Fortsatt attraktiv kommun Under respektive rubrik finns ett antal mål som respektive nämnd ska planera för under mandatperioden. Under 2008 är följande mål prioriterade: Mål för IiP Mål för medborgarinflytande och medborgarfokus Mål för mångfald Mål för bemötande Mycket arbete har under årets första sju månader gjorts i linje med de fyra prioriterade målen. Måluppfyllelsen av de prioriterade målen kommer att behandlas vid presidieberedningar under hösten samt följas upp i bokslut och årsredovisning. Finansiell analys Analysmetod Den finansiella analysen bygger på fyra aspekter, resultat kapacitet och risk kontroll. Resultat kapacitet visar på vilken balans kommunen haft mellan sina intäkter och kostnader under året och över tiden och den kapacitet kommunen har att möta finansiella svårigheter på kort och lång sikt. Årets resultat analyseras, hur det uppstått och hur tendenser och obalanser påverkar kapaciteten. Investeringsutvecklingen analyseras också. Risk kontroll visar vilka risker som kan påverka kommuns resultat och kapacitet samt vilken kontroll kommunen har över den ekonomiska utvecklingen. Här analyseras låneskuld, borgensåtaganden och pensionsåtaganden. Ett tecken på god kontroll är att upprättade planer och budgetar följs, här analyseras bl a nämndernas budgetavvikelser. Den finansiella analysen syftar till att identifiera problem, varför analysen avslutas med en probleminventering. Den finansiella analysen utgår från periodens resultat och från prognosen till årets slut. -4-

5 Utfallet per är verkligt. Kostnader och intäkter uppgående till väsentliga belopp har periodiserats. Prognosen till årets slut bygger helt på nämndernas egna bedömningar. Resultat - kapacitet Verksamhetens kostnader och intäkter och nettokostnader Milj kr procent ökning Intäkter Kostnader Avskrivningar Nettokostnader Per 31 juli 2008 ökade verksamhetens intäkter med 10 procent jämfört med samma period förra året. Ökningen beror på fler riktade statsbidrag. Kostnaderna ökade med 7 procent. Kostnaderna för löneökningar har belastat ingick inte löneökningarna i periodutfallet. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning sedan föregående delårsrapport var cirka 6 procent eller 43 miljoner. Lönerörelsen var inte helt avslutad den 31 juli 2008, men beräknade löneökningarna har periodiserats. I prognosen till årets slut beräknas nämndernas kostnader visa på ett underskott med -17 miljoner. I verksamhetens nettokostnader ingår förutom nämndernas kostnader också kostnader för löneökningar, personalförsäkringar och pension. Även reavinster ingår. Totalt sett ger dessa poster ett prognosöverskott på 3 miljoner. Sammantaget lämnade nettokostnaderna per 31 juli ett överskott med cirka 10 miljoner. Vid årets slut beräknas ett underskott med -17 miljoner kronor. Skillnaden mellan periodens resultat och prognos är förhållandevis stor och finns i huvudsak hos nämnderna. Orsaken är beräknade högre kostnader under årets sista fem månader. Per den 31 juli är nettokostnadernas andel av skatteintäkterna 99 procent och 101 procent i prognosen. Milj kr procent ökning Skatteintäkter Generella statsbidrag Skatteintäkter och utjämning per 31 juli 2008 ökade med 6 procent eller 39 Mkr jämfört med motsvarande period förra året. % Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna Till årets slut beräknas skatteintäkter och statsbidrag bli 7 miljoner lägre än budget. Avräkningen för 2007 beräknas bli negativ, -1 miljon. Avräkningen för 2008 beräknas bli negativ -4 miljoner. Anledningen till detta är att sysselsättnings- och löneökningar beräknas bli lägre än budget. Nettokostnadsutvecklingen Under perioden fram till den 31 juli var kostnaderna för nämnder och styrelser 6 miljoner lägre än periodiserad budget. Nettokostnadsökningen för verksamheterna Investeringar Per 31/ har nämnderna investerat för 34 miljoner. Enligt nämndernas uppföljningar hamnar investeringarna vid årets slut på 79 miljoner, fastighetsköp på 7 miljoner och köp av Eifab 10 miljoner, sammanlagt 96 miljoner. Investeringsbudgeten är 84 miljoner 2008 inklusive ombudgeteringar från 2007 och tilläggsanslag

6 Mkr Investeringar % Soliditetsutvecklingen Årets resultat Årets resultat per 31/7 var 19 miljoner. Samma period förra året var resultatet 21 miljoner. Till årets slut prognostiseras ett underskott på 3 miljoner, vilket är 18 miljoner sämre än budget inklusive tilläggsanslag var resultatet 21 miljoner. I nuläget finns inga stora engångsintäkter eller kostnader. Anledningen till prognosens underskott mot budget är följande: Nämndernas resultat Avskrivningar Finansförvaltningens poster 3 Skatteintäkter Finansiella kostnader -7 2 Summa Mkr Årets resultat Soliditetsutvecklingen Soliditeten är per 31/ procent jämfört med 83 procent motsvarande period förra året. Prognosen till årets slut är att soliditeten hamnar på cirka 74 procent. Jämfört med bokslut 2007 minskar soliditeten kraftigt på grund av försämrat resultat och planerad upplåning. Risk kontroll Betalningsförmåga på kort sikt Kommunens likviditet (kassa och bank) har ökat något jämfört med förra året under perioden. Till årets slut beräknas likviditeten öka på grund av upplåning Mkr 30 Kassa och bank Ränterisk finansnetto Kalkylerad upplåning på 70 miljoner behöver genomföras om investeringarna följer nämndernas prognoser. En upplåning på 70 miljoner ger en ränterisk på 0,7 miljoner vid en procents räntehöjning. Borgensåtaganden Karlsrobadet skall byggas om i Eifabs regi för cirka 85 miljoner. Kommunal borgen kommer att erfordras under Budgetredovisning och prognossäkerhet Sett till perioden fram tom 31/7 ligger nämndernas nettokostnader något bättre än budget, 3 miljoner. I prognosen till årets slut räknar Vård och Omsorg med ett underskott på -2 miljoner. -6-

7 Detta beror framför allt på ökade kostnader för missbruksvården. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden räknar med ett underskott på -7,9 miljoner. Flera faktorer bidrar, bland annat har kostnaderna för elever i andra skolor och minskat elevtal i egen gymnasieskola medfört högre kostnader än beräknat och intäktsbortfall. Arbete och Försörjning prognostiserar ett underskott på 3,6 miljoner, beroende i första hand på fler personer i arbetsmarknadsåtgärder än budgeterat men även på högre kostnader för försörjningsstöd. Barn och Familj beräknar underskott med -3,6 miljoner, främst beroende på högre volymer inom barnomsorg och fritidshem än budget. De högre volymerna beror på ökad nyttjandegrad både vad gäller förskola och fritidshem. Övriga nämnder räknar med att hålla sin budget. Sammanlagt beräknas verksamheterna vid årets slut kosta 17 miljoner mer än budget. Ombudgeteringar Kommunstyrelsen har beslutat, 92, att tjänsten som demokratiutvecklare flyttas från Kultur och Fritid till Kommunledningskontoret och benämns undomspolitisk samordnare. Medel om 250 tkr flyttas från Kultur och Fritid till Kommunledningskontoret för 2008 och 500 tkr tkr för Eslöfs Museiförenings hyra av lokal på Kanalgatan överförs från Kommunledningskontoret till Kultur och Fritid. Följande ombudgeteringar skall också göras från nämnderna till kommunledningskontoret enligt nedan: Gemensamma kostnader för rehabilitering och företagshälsovård (tkr) Arbete och Försörjning 34 Kommunledningskontoret -872 Barn och Familj 218 Vård och Omsorg 214 Kultur och Fritid 28 Miljö och Samhällsbyggnad 43 Gymnasie- och Vuxenutbildning 195 Service och Teknik 140 Summa 0 Tilläggsanslag Eftersom prognos 2008 pekar på ett underskott, kan inga ytterligare tilläggsanslag beviljas. Vård- och omsorgsnämnden har ansökt om tilläggsanslag med 585 tusen för drift av lågtröskelboende på Bergavägen Medel för driften finns anslaget i 2009 års budget. Vård- och omsorgsnämnden får överskrida budget 2008 med 585 tusen men skall arbeta för att inrymma verksamheten inom budgeterad ram. Barn- och familjenämnden har ansökt om tilläggsanslag med 3,6 miljoner, för lärarlyftet 0,7 miljoner och ökade volymer i förskola och fritidshem, 2,9 miljoner. Nämnden får överskrida sin ram med de kostnader som hänför sig till volymökningar, 2,9 miljoner, men skall arbeta för att inrymma verksamheten inom budgeterad ram. Kommentar till den finansiella analysen Den finansiella analysen syftar till att identifiera problem. Nedan redogörs för de problem som enligt min mening är viktiga att lyfta fram: Prognosen visar på ett negativt resultat som inte når upp till de finansiella målen. Resultattrenden är sjunkande, även när engångsposter räknas bort. Både kostnader och löneökningar ökar snabbare än skatteintäkterna. -7-

8 Trots fulla kompensationer för priser och löner aviserar två nämnder relativt stora budgetunderskott. Budgetföljsamheten har försämrats. Ett stort problem är hur Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och Utskottet för Arbete och Försörjning skall lyckas anpassa sin verksamhet till den budgetram som lagts Investeringsnivån är högre än på många år och om investeringarna följer budget, behöver upplåning göras. Budgeten för 2009 har betydligt sämre förutsättningar vad gäller skatteintäkterna än vad som ursprungligen kalkylerats. Alla ovanstående faktorer ger sammantaget en bild av den ekonomiska utvecklingen i Eslöv som, trots de goda tiderna, är mycket oroväckande. Vi är på väg in i en lågkonjunktur och måste anpassa oss till en lägre ökningstakt av resurserna än de senaste åren. För att inte det negativa trendbrottet skall fortsätta bör nämnderna uppmanas att vidta åtgärder för att hålla sina budgetar. Nya verksamheter bör noggrant prövas och finansieras inom erhållna ramar. Tilläggsanslag utöver ordinarie budget bör inte beviljas. Väsentliga personalförhållanden Personalkostnader Kommunens totala personalkostnader har till och med den 31 juli ökat med 9 procent jämfört med tidigare år. I 2007 års siffra ingår inga löneökningar från lönerevision. Lönerna inom kommunals avtalsområde var klara under perioden och motsvarar en löneökning för gruppen om över 9 procent, vilket motsvarar 30 miljoner på årsbasis. Resterande avtal beräknas klart under augusti-september. En framskrivning av personalkostnader, inklusive uppskattade löneökningar, till årets slut ger cirka miljoner (996 miljoner 2007), en ökning med drygt 7 procent. Lönekostnaderna brukar öka under senare delen av året, så utfallet kan bli ännu högre procent Årsarbetare Antalet årsarbetare har ökat med knappt 3 procent till 2467 (2402) jämfört med samma period Årsarbetare definieras som ackumulerade arbetade timmar dividerat med en schabloniserad årsarbetstid på 1700 timmar. Ökningen finns inom Barn och Familj på grund av utökad verksamhet inom barnomsorgen samt inom Vård och Omsorg. Plusjobb upphör den 31 oktober Prognosen för årsarbetare kommer därför att kunna justeras ner med 5 årsarbetare beräknat på helår. Hälsotal Följande sju mått för sjukfrånvaron ska redovisas enligt lag. Samtliga tal relateras till sammanlagd ordinarie arbetstid inom gruppen. Siffror per juli 2007 redovisas inom parentes. Total sjukfrånvarotid av sammanlagd ordinarie arbetstid är 6,2 procent (7,4 procent) Tiden med långtidssjukfrånvaro(>60 dagar) är 56,0 procent (65,0 procent) Sjukfrånvarotid för kvinnor av sammanlagd ordinarie arbetstid är 6,8 procent (8,2 procent) Sjukfrånvarotid för män av sammanlagd ordinarie arbetstid är 4,0 procent (4,7 procent) Sjukfrånvaron i åldersgruppen 29 år eller yngre av sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 29 år eller yngre är 4,0 procent (4,5 procent) Sjukfrånvaron i åldersgruppen år av sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen år är 5,9 procent (7,4 procent) Sjukfrånvaron i åldersgruppen 50 år eller äldre av sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 50 år eller äldre 7,2 procent (9,1 procent) Den totala sjukfrånvaron har minskat till 6,2 från 7,4 procent jämfört med samma period Långtidssjukskrivningarna har minskat till 56 procent jämfört med 65 procent den 31 juli

9 Vi har som mål att sänka sjukfrånvaron med en halv procent per år. Trenden att sjukfrånvaron minskar har fortsatt. Minskningen beror på en kombination av ett strategiskt arbete kring sjukskrivningarna och effekter av det förändrade regelverket kring försäkringssystemen. Personalförsörjningsläget Vid nyrekryteringar är det i dagsläget svårt att rekrytera erfarna socialsekreterare, förskolelärare, rektorer samt ingenjörer. I övrigt har rekryteringssituationen varit ganska god. Andra aktuella personalfrågor Arbetet med att IIP certifiera kommunen har intensifieras under 2008 och flertalet förvaltningar har använt sig av en barometer för att få en bild av vad man skall arbeta med inför certifieringen som sker i december. Förutom subventionerad friskvård har flera av kommunens anställda deltagit i korpens hälsosatsning Jobbing, Eslövs kommun deltog med ett stort antal deltagare i Vårruset. Pensioner Kommunens ansvarsförbindelse inom linjen, som avser pensionsrätt intjänad till och med 1997, ökade med 94 miljoner Anledningen är ny beräkningsmodell (RIPS07) med bland annat ändrade antaganden om livslängden. Från augusti 2007 till augusti 2008 har ansvarsförbindelsen ökat från 631 miljoner till 634 miljoner inklusive löneskatt. Enligt prognosen för året beräknas åtagandet minska till 629 miljoner vid årsskiftet. Utbetalningarna för pensioner blir större över tiden med den nya beräkningsmodellen. Utbetalningarna 2007 blev 67 miljoner kronor och prognostiseras 2008 till närmare 75 miljoner. Förutom den nya beräkningsmodellen bidrar även ökat antal anställda och löneökningarna till kostnadsökningen. Avsatt till pensioner inklusive särskild löneskatt, miljoner kronor Prognos Avsättningar till pensioner består till största delen av särskilda ålderspensioner, efterlevandepensioner och intjänad pensionsrätt för grupper som enligt PFA-98 har rätt till tidigare pensionsavgång än 65 år, exempelvis brandmän. Pensionskostnader inklusive särskild löneskatt miljoner kronor Prognos Pensionskostnaderna inkluderar följande poster: pensionsutbetalningar enligt avtal tidigare än 1998 avgiftsbestämd ålderspension enligt avtal från och med 1998 garantipension/särskild ålderspension med mera försäkringsavgifter förvaltningsavgifter skuldförändringar särskild löneskatt på pensioner finansiella kostnader Koncernen De bolag som ingår i koncernen Eslövs kommun gör delårsbokslut per den 30/6, varför sammanställd redovisning för hela koncernen inte kan göras. Bolagens delårsresultat och prognoser till årets slut framgår av nedanstående tabell. Resultatet är före bokslutsdispositioner och skatt. Bolag och ägarandel Delår Prognos Mellanskånes Renhållnings AB, 52,5 procent Eslövs Bostads AB, 100 procent +1,8 +2,9 +3,2 +3,5-9-

10 Delårsresultatet i Lunds Energi per var en vinst på 108 (62) miljoner kronor och prognosen till årets slut är en vinst på 150 miljoner kronor. Avkastningsräntan på reversen har under 2008 beslutats till 3,0 procent. Eslövs Bostads AB:s delårsresultat var 3,2 miljoner. Uthyrningsgraden var över 99 procent både vad gäller bostäder och lokaler. Trenden med allt färre uppsagda bostäder har dock brutits. Under våren har produktionen av 32 lägenheter i radhusform på Solkullen avslutats. En genomgripande ombyggnad av Abborren 14, 12 lägenheter och 3 lokaler pågår. Program för badrumsrenovering har inletts på Sallerup. Detaljplanearbetet med Kvarteret Valpen har framskridit så att ett antagande kan beräknas under hösten. Resultatet i Eslövs Bostads AB är bättre än budget främst tack vare ännu en mild vinter. Ännu en tid kommer bolaget att ha förmånliga och relativt billiga räntekostnader. Kostnader för köpta tjänster fortsätter att öka. Mellanskånes Renhållnings AB visar på ett resultat på +1,8 miljoner kronor för första halvåret och prognosen pekar på ett resultat på +2,9 miljoner kronor vid årets slut. Resultatet beror i första hand på väsentligt ökade mängder industriavfall till Rönneholms avfallsupplag samt genom förändringen av behandlingsprocesserna. Bolagets styrelse har beslutat återbetala 1 miljon av ägartillskott på 4 miljoner som bolaget erhöll Eslöv Lise Bröndum Ekonomichef -10-

11 Kommunstyrelsen, kommunledningskontoret Ordförande: Cecilia Lind Förvaltningschef: Eje Ringborn Verksamhetsområde Kommunövergripande ledning. Administration för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Kommunövergripande personalfrågor och förhandling. Juridik, säkerhet, hälsa, trygghet, upphandling. IT-strategi och e-tjänster Ekonomi, finansförvaltning Personalstrategi, organisation och utveckling. Kommunikationsfrågor och marknadsföring av kommunen. Mark och exploatering, näringslivsfrågor och turism. Övergripande plan- och utvecklingsfrågor. Näringslivsstrateg på halvtid arbetar under ett år med att utveckla näringslivsstrategin. Turistverksamheten har utökats med en halvtidstjänst. Kommunledningskontorets totala sjukfrånvaro under årets sju första månader var 4,6 (7,1) procent av totala arbetstiden och beror till 72,6 (83,7) procent på icke arbetsrelaterad långtidssjukskrivning. IIP-arbetet pågår och kommunledningskontoret ansvarar för samordning av en kommungemensam certifiering. Mål Hålla en god mark- och planberedskap inom kommunen. Personalen skall känna sig delaktiga i arbetet med God ekonomisk hushållning. Ansvar för kommungemensam IiPcertifiering Mångfald skall vara en integrerad del av kommunens verksamhet. Medborgarinflytande genom utveckling av bl a e- tjänster och ökat fokus på bemötande Måluppfyllelse Ej uppnått, stora svårigheter med att få fram planer i rimlig tid samt många överklaganden Ekonomiskt ansvar och befogenhet delegerat till enhetsnivå Examinationstid bestämd till nov-dec. Testcertifiering genomförd i alla förvaltningar Insatser till hösten 2008-våren 2009 inplanerad. Mångfaldshandläggare anställd. E-tjänster planeras och ett medborgarcenter håller på att skapas. Personalsituationen Antalet årsarbetare på kommunledningskontoret är 44,92 (40) personer under prognosperioden. Kontoret utökas från 1 juli med två tjänster, demokratiutvecklare som flyttas från Kultur- och Fritid och projektanställning för arbetet med mångfald. -11-

12 Ekonomisk analys Delårsresultatet är 0,2 miljoner kronor och årets resultat beräknas hålla sig inom tilldelad budgetram. Utbetalning av bostadsanpassningsbidragen har ökat under de senaste åren och vid prognostillfället görs bedömning att årets utbetalningar också kommer att överstiga budget. Rekryteringar, överföring av tjänster från annan förvaltning och projektanställningar ökar personalkostnaderna. Interna poster för IT och telefoni medför högre omslutning än budget. Investeringarna beräknas till 0,2 miljoner högre än budgeterat. Projektet dokument- och ärendehanteringssystem startar under hösten, en miljon kronor budgeterat Projektet beslutsstödssystem med förstärkt stöd till verksamheterna för uppföljning och utvärdering pågår och systemet tas i bruk successivt ute i verksamheterna. Fakturor avseende köp och sälj mellan kommunens förvaltningar hanteras som elektroniska fakturor i ekonomisystemet. Ombudgetering Kommunstyrelsen har beslutat, 92, att tjänsten som demokratiutvecklare flyttas från Kultur och Fritid till Kommunledningskontoret och benämns ungdomspolitisk samordnare. Kommunledningskontoret föreslår att medel om 250 tkr flyttas från Kultur och Fritid till kommunledningskontoret för 2008 och 500 tkr Resultaträkning (mkr) avvik. Intäkter 15,1 15,6 13,2 25,3 12,1 Kostnader -46,9-46,3-66,2-78,3-12,1 Personalkostnader -15,3-17,0-29,0-29,6-0,6 Lokalkostnader -3,6-1,4-2,2-2,2 0,0 Övriga kostnader -26,4-26,0-31,8-43,3-11,5 Kapitalkostnader -1,6-1,9-3,2-3,2 0,0 Nettokostnader -31,8-30,7-53,0-53,0 0,0 Kommunbidrag 32,8 30,9 53,0 53,0 0,0 Årets resultat 1,0 0,2 0,0 0,0 0,0-12-

13 Driftbudget, netto (mkr) Verksamhet avvik. Politisk verksamhet -3,4-3,7-6,0-6,0 0,0 Övr.kom,.gem.verksamhet -4,0-2,0-3,9-3,9 0,0 Övergripande kommunal ledningsadministration -8,2-8,4-13,9-13,6 0,3 Fysisk o teknisk planering -2,4-2,5-4,1-4,1 0,0 Näringsliv o kommunikation -3,1-3,4-5,4-5,4 0,0 Turistverksamhet -0,3-0,3-0,5-0,5 0,0 Krisberedskap 0,4 0,4-0,1 0,0 0,1 Idrotts- och fritidsanläggning -0,1-0,1-0,1-0,1 0,0 Bostadsanpassningsbidrag -0,9-0,8-2,0-2,4-0,4 Hälsa och trygghet -0,3-0,4-0,7-0,7 0,0 Utvecklingsprojekt ungdomar -1,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Räddningstjänst -8,3-9,5-16,3-16,3 0,0 Summa -31,8-30,7-53,0-53,0 0,0 Investeringsbudget (mkr) Projekt avvik. IT-teknik kommunövergripande -0,5 0,5 Elektronisk handel -0,1-0,5-0,1 0,4 Beslutsstödssystem -0,4-0,3-0,4-0,1 Dokument- och ärende- -1,0-1,0 hanteringssystem Summa 0,5-0,5-1,3-1,5-0,2-13-

14 Arbete och Försörjning Ordförande: Krister Göransson Förvaltningschef: Lars Anderson Verksamhetsområde - Försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen - Arbetsmarknadsåtgärder - Flyktingmottagande - Budgetrådgivning - Konsumentrådgivning Personalsituationen Budgeterat antal årsarbetare är 45 varav 26 innefattar den egna administrativa verksamheten och 2 är projektledare. Vid behov av anställningar är det svårt att med nuvarande löneläge rekrytera erfarna socialsekreterare. Mål Jobben skall finnas i Eslöv också Medborgarinflytande och medborgarfokus Mångfald Bemötande God ekonomisk hushållning Övriga mål 1) Bättre livskvalitet för den enskilde genom minskat bidragsberoende. 2) Sänkta kostnader för försörjningsstöd. Att bibehålla antalet feriearbeten. Måluppfyllelse Målet är uppfyllt om vi kan bibehålla 2008 års nivå på arbetsmarknadsåtgärder samt inrätta ett projekt för isolerade kvinnor med utländsk härkomst Målet är uppfyllt när det i varje ärende finns en väl dokumenterad arbetsplan (ett kontrakt ) med egen försörjning som mål, undertecknad av klienten. Målet är uppfyllt om vi inom ramen för integrationsarbetet, och i samarbete med andra förvaltningar, genomfört flera allmäninriktade insatser. Målet är uppfyllt om vi arbetar noggrant efter lagar, förordningar och riktlinjer så att vi inte får några berättigade klagomål på vårt bemötande. Inga länsrättsbeslut som går oss emot är en värdemätare Målet är uppfyllt när en mindre andel av kommuninvånarna lever med försörjningsstöd. 1) Målet är uppfyllt när en mindre andel av kommuninvånarna lever med försörjningsstöd. 2) Målet är uppfyllt när kostnaderna för försörjningssstöd är lägre än föregående år, i relation till antalet kommuninvånare. 3) Målet är uppfyllt när vi kan erbjuda 290 ungdomar feriearbeten á 75 timmar. Sjukfrånvaron första halvåret 2008 är 5,4 % (4,5 % 2007) varav 62,8 % ( 58 %) utgörs av långtidsfrånvaro. Denna har ingen koppling till arbetsplatsen. Rehabiliteringsinsatser pågår. Personalsammansättningen svarar bra mot måldokumentens krav på jämställdhet och mångfald. Ekonomisk analys Kommunens kostnader för försörjningsstöd ökar, liksom i övriga Sverige. Antalet hushåll som får stöd minskar men samtidigt ökar kostnaderna per hushåll. Högre hyror, elavgifter och högre inflation bidrar. Det finns fortfarande för litet underlag för att klart kunna se alla orsakerna, men sannolikt är det en försvagad konjunktur i näringslivet samt förändrade regler på arbetsmarknaden och för försäkringskassan som påverkar. Vi räknar med att denna trend kommer att bli tydligare, och i så fall befarar vi ytterligare ökande kostnader för försörjningsstöd. Arbetslösheten i Eslöv är fortfarande låg, men anmälda lediga arbeten är samtidigt färre än tidigare. Förvaltningen försöker nå målet minskat bidragsberoende genom att öka antalet anställda i arbetsmarknadsåtgärder, offentligt skyddade arbeten, lönebidragsanställningar, etc, samt egna arbetsmarknadsprojekt för personer som inte kommer in på den reguljära arbetsmarknaden. Målet är att projektdeltagarna ska göra det via projekten. Förvaltningens kostnader för försörjningsstöd och för arbetsmarknadsåtgärder måste ekonomiskt betraktas som en enhet. -14-

15 Sammantaget innebär detta ett underskott i delårsbokslutet med 2,4 Mkr (sedan avdrag gjorts för kommande överföringar från andra förvaltningar, avseende arbetsmarknadsanställningar). Prognosen är att underskottet för hela året blir -3,6 Mkr. Prognosen bygger på utfallet från årets första sju månader och är en rak framskrivning av detta resultat. Verksamhetsmått Bokslut 2006 Bokslut 2007 Budget 2008 Prognos 2008 Försörjningsstöd Antal hushåll i genomsnitt per månad Bidrag per hushåll, kr i genomsnitt per månad Arbetsmarknadspolitiska åtgärder med stöd från AoF Antal årsarbeten/månad, genomsnitt Anställningsstöd (SARS) * (8)** Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA) * (15)** Lönebidrag * (61)** Nystartsjobb * (3)** Summa personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder Kommunalt ungdomsprogram, antal personer/år, genomsnitt Ungdomsgaranti, antal personer/år, genomsnitt Plusjobb *** *Årsarbeten ** Personer *** Sista anställningen går ut i oktober -15-

16 Resultaträkning (mkr) avvik. Intäkter 15,8 20,2 16,5 32,8 16,3 Kostnader -35,4-44,8-50,8-70,7-19,9 Personalkostnader -9,9-10,1-15,3-16,4-1,1 Lokalkostnader -0,6-0,5-1,0-1,0 0,0 Övriga kostnader -24,9-34,2-34,5-53,3-18,8 Kapitalkostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nettokostnader -19,6-24,6-34,3-37,9-3,6 Kommunbidrag 19,2 20,0 34,3 34,3 0,0 Årets resultat -0,4-4,6 0,0-3,6-3,6 Driftbudget, netto (mkr) Verksamhet avvik. Politisk verksamhet -0,1-0,1-0,2-0,2 0,0 Förvaltningsledning, gemen. -2,1-1,7-3,7-3,3 0,4 Flyktingmottagning 1,9 0,0 0,0 0,0 0,0 Arbetsmarknadsåtgärder -6,7-9,0-7,9-10,9-3,0 Stöd och rådgivning -12,6-13,8-22,5-23,5-1,0 Summa -19,6-24,6-34,3-37,9-3,6-16-

17 Barn- och familjenämnden Ordförande: Lena Emilsson Förvaltningschef: Lisa Bäck Verksamhetsområde Förskola 1-5 år Grundskola och obligatorisk särskola Fritidshems Fritidsgårdar Kulturskola Individ- och familjeomsorg 0-18 år Mål Mål för god ekonomisk hushållning Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolans nationella program ska ligga på minst riksgenomsnitt Det genomsnittliga meritvärdet för elever i skolår 9 ska ligga på minst riksgenomsnittet Mål för IiP Väl fungerande intern kommunikation och samverkanssystem är en förutsättning för trivsel och effektivitet på arbetsplatserna. IiP är det verktyg som ska användas för att utveckla och mäta detta. Kommunen ska IiP certifieras 2008 Mål för medborginflytande och medborgarfokus Brukare ska ha ett positivt intryck efter en kontakt med Barn och Familj, även i jobbiga frågor och i fall där man inte får sina önskemål tillgodosedda fullt ut. Följs upp genom enkäter (stickprov) till brukare Mål för mångfald Inom hela Barn och Familjs verksamhet ska det finnas ett mångfalds och jämställdhetsperspektiv Mål för bemötande: Alla ska alltid bemötas med respekt Måluppfyllelse Andelen elever med behörighet till gymnasieskolans nationella program är 84,7 (84,5) i Eslövs kommun, genomsnittet i landet är ej fastställt ännu Två av 7-9 skolorna har förbättrar sina resultat i förhållande till tidigare år. Värdet ej fastställt ännu IiP arbetet pågår för fullt ute på förskolor, skolor och i förvaltningens övriga verksamheter. Internrevision sker i september, som avrapporteras till Barn-och familjenämnden i oktober Rapporteras till nämnden i november. Rapport lämnas till nämnden i december om likabehandlingsplanerna Barn och ungdomar ska känna att de blir behandlade på ett respektfullt sätt av kamrater och personal och själva behandla andra med respekt. Följs upp årligen genom Mobbingindex och enkäten Lusten att gå till skolan Sammanställning av mobbnings- och agressionsindex har gjorts sedan Det sammanlagda resultatet har minskat under perioden, dvs. elevernas arbetsmiljö har blivit bättre. Indexen för 2008 och 2007 redovisas nedan För Årskurs 3-6 är mobbningsindexet ,5 (3,1) För årskurserna 7-9 är mobbningsindex 5,0 (5,3) För att öka måluppfyllelsen avseende behörighet till gymnasieskolan, koncentreras utvecklings- och fortbildningsinsatserna till matematik, svenska och hållbar utveckling. Detta sker både i projektform och i satsningen på Lärarlyftet. Rektorerna lyfter fram, att förutom satsningen på att öka kunskaperna hos eleverna, är också elevernas mer positiva attityder till att uppnå goda skolresultat en framgångsfaktor. Modersmålsstödet i förskolan, som är en del i språksatsningen, växer och i sin nuvarande form överskrider sitt anslag på grund av att fler barn omfattas av de uppsatta kriterierna för rätten till det stödet. Intresset från föräldrar att delta i föräldrautbildning är stort, under våren har 50 familjer deltagit i Cope-utbildning. Särskolans elevtal sjunker från höstterminen och framåt inom den kommande planperioden. Samtidigt ökar antalet barn med andra funktionshinder. Behovet av elevassistenter ökar. Framförallt inom förskolan har ökningen varit avsevärd de senaste två åren. Personalsituationen Antalet årsarbetare var den 31 juli 876 (864). Förändringen sedan 2007 består huvudsakligen av att antalet plusarbetare är 10 färre och att antalet personal i förskolan har ökat beroende fler barn är inskrivna i förskolan. Antalet lärare är lika, trots att antalet elever minskat med 120 elever från läsåret 06/07 till 07/

18 Budgettillskottet för att öka lärartätheten har inneburit att lärartäthet ökat från 7, till 8,5 2008, enligt preliminär beräkning. Sjukfrånvaron har minskat ytterligare 7,0 (7,3) där långtidssjukskrivningarna igen minskat 60,4 (62,7). Förvaltningen har vid rekrytering vissa svårigheter att bemanna med förskolepersonal som har längre erfarenhet inom yrket. Särskilt svårt är det att rekrytera rektorer med erfarenhet. Ekonomisk analys Nämndens ekonomiska utfall för 2008 beräknas överstiga ramen med 3,6 Mkr. 2,3 Mkr beror på att antalet barn i förskolan och fritidshemmen blir fler än budgeterat, 0,6 Mkr är ökade hyreskostnader för ianspråktagande av förskolelokaler (Ängabo) och beräknad merkostnad för Lärarlyftet 0,7 Mkr. Nämnden föreslås anhålla om tilläggsanslag för ökad volym inom verksamheterna med 2,9 Mkr och för merkostnad avseende Lärarlyftet 0,7 Mkr. För investeringsbudgeten väntas ingen avvikelse. Inom ramen görs omfördelningar där elevassistentkostnaden för barn med funktionshinder, i förskola, fritidshem och skola, överstiger budget med knappt 2 Mkr täcks av överskott från budgeterad reserv inom förvaltningsledning och överskott från Öppna insatser för barn och unga. Kostnaden för institutionsplaceringar visar på överskott, men familjehemsplaceringarna visar på motsvarande underskott. Resultaträkningen visar överskott på intäkter med 12 Mkr, som har sitt samband med ökade kostnader på personalkostnader för arbetslivsbefrämjande åtgärder samt att förvaltningen gör interna intäkts/kostnadsöverföringar för elevassistenter. Övriga avvikelser är beroende av volymförändringarna. I jämförelse delårsbokslut 2007 och 2008 ser man att nettokostnaden ökat med 19 Mkr. Skillnaden för mellan åren består av 6 Mkr löneökning 2 Mkr prisökningar 4 Mkr för att specialdestinerade statsbidraget inom förskolan flyttats till kommunens gemensamma skatteutjämning, 2 Mkr nettovolymförändring 5 Mkr förklaras av de kvalitetsförbättrande anslagen till skola och förskola. Ur redovisningen framgår att kostnaden avseende första halvåret för olika former av placeringar eller insatser är lika för de två åren, ca 15 Mkr. Förändringarna i förskola, fritidshem och skola framgår av ovanstående redogörelse. Verksamhetsmått Bokslut 2006 Bokslut 2007 Budget 2008 Prognos 2008 FÖRSKOLA Antal barn Förskola 1-5 år Familjedaghem Enskild barnomsorg Summa FRITIDSHEM Fritidshem Enskild barnomsorg Summa GRUNDSKOLA Förskoleklass Elever åk Summa Varav särskola SÄRSKOLA Antal elever Grundsärskola* Träningsskola** Summa *varav Eslövs elever ** varav Eslövs elever Summa Placerade barn Familjehem Institution

19 Resultaträkning (mkr) avvik. Intäkter 31,4 39,7 44,1 57,0 12,9 Kostnader -304,0-331,2-560,9-577,4-16,5 Personalkostnader -202,9-215,6-360,7-368,6-7,9 Lokalkostnader -38,2-41,6-71,0-71,6-0,6 Övriga kostnader -61,0-71,8-125,4-133,4-8,0 Kapitalkostnader -1,9-2,2-3,8-3,8 0,0 Nettokostnader -272,6-291,5-516,8-520,4-3,6 Kommunbidrag 281,7 301,5 516,8 516,8 0,0 Årets resultat 9,1 10,0 0,0-3,6-3,6 Driftbudget, netto (mkr) Verksamhet avvik. Nämnd och nämndsadm -0,9-0,9-1,5-1,5 0,0 Kulturskola -3,2-3,4-5,4-5,6-0,2 Fritidsgårdar -1,2-1,2-2,2-2,2 0,0 Förskola 1-5 år -73,4-79,6-138,4-142,1-3,7 Fritidshem -16,0-17,4-30,0-31,3-1,3 Grundskola inkl förskoleklass -129,8-137,1-244,5-245,2-0,7 Obl särskola -10,7-11,5-18,7-18,7 0,0 Institutionsvård -3,5-1,3-4,6-4,0 0,6 Familjehemsvård -5,6-6,6-9,7-10,4-0,7 Öppna insatser barn o unga -5,2-6,3-13,5-12,5 1,0 Familjerätt -0,4-0,5-1,2-0,9 0,3 Flyktingmottagning 0,0 0,1-0,9-0,9 0,0 Arbetsmarknadsåtgärder -0,6 0,2 0,0 0,0 0,0 Förvaltningsgemensamt -22,1-26,0-46,2-45,1 1,1 Summa -272,6-291,5-516,8-520,4-3,6 Investeringsbudget (mkr) Projekt avvik. Inventarier, skola barnomsorg -1,0-0,4-4,0-4,0 0,0 Lekplatser, förskolor skolor 0,0 0,0-0,8-0,8 0,0 Inventarier nya avdelningar -0,3-0,6-1,3-1,3 0,0 Summa -1,3-1,0-6,1-6,1 0,0-19-

20 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Ordförande: Ann Laurentz Förvaltningschef: Viveca Serder Verksamhetsområde Gymnasieutbildning Gymnasiesärskola Uppföljningsansvar för ungdomar upp till 20 år Lärcentrum Grundläggande/gymnasial vuxenutbildning Svenska för invandrare (SFI) Särvux Kvalificerad yrkesutbildning (KY) Distansutbildning Uppdragsutbildning Mål Vi skall utveckla yrkesutbildningen i Eslöv, stimulera samarbetet mellan skola och arbetsliv och stärka ungdomarna i deras väg ut på arbetsmarknaden Vi skall ständigt arbeta mot rasism och främlingsfientlighet Vi skall bemöta eleverna med ett individuellt anpassat arbetssätt Vi skall garantera att ingen lämnas utan möjlighet till utbildning utifrån sina förutsättningar. Vi skall noga lyssna på vad ungdomarna ger uttryck för i kartläggningen, ta vara på synpunkterna och involvera ungdomarna i demokratiarbetet. Mål för god ekonomisk hushållning: Måluppfyllelse Mäts under hösten och redovisas vid årsbokslutet Mäts under hösten och redovisas vid årsbokslutet Mäts under hösten och redovisas vid årsbokslutet Mäts under hösten och redovisas vid årsbokslutet Mäts under hösten och redovisas vid årsbokslutet glädjande är det att långtidssjukfrånvaron minskat från 83% till 69%. Årsarbetare Antal årsarbetare har hittills under året varit 269, vilket innebär en minskning i jämförelse med antalet årsarbetare, 280, för Minskning har skett inom gymnasieskolan medan en mindre ökning har skett inom SFI. Personalförsörjning Det är relativt enkelt att rekrytera lärare och annan personal till Gymnasie- och vuxenutbildningen i Eslöv. Verksamheten har gott rykte och det händer ofta att personer hör av sig för att få anställning hos oss. Men inom vissa kategorier ser vi en minskad tillgång på kvalificerad personal. Friskvårdssatsning Nämnden fortsätter sin friskvårdssatsning, som med hänsyn till den minskade sjukfrånvaron får anses vara framgångsrik. Satsningen innebär att all personal har möjlighet att delta i gymnastik, och att personal med mycket stillasittande har tillgång till massage någon gång i månaden. Öka andelen elever från Mellanskåne till Eslövs gymnasieskola Fler elever skall klara sina gymnasiestudier inom tre år Minska antalet studieavbrott inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, samt inom SFI Mäts vid avstämningen den 15 september och redovisas vid årsbokslutet Mäts under hösten och redovisas vid årsbokslutet Mäts under hösten och redovisas vid årsbokslutet Personalsituationen Hälsotalen Sjukfrånvaron fortsätter att sjunka. I samtliga ålderskategorier är den lägre nu än vid delårsbokslutet och bokslutet för Särskilt -20-

21 Ekonomisk analys Driftbudgeten Nämndens totala resultat befaras bli ett underskott på 7,9 miljoner kronor. För gymnasieskolans del är prognosen fortfarande osäker när det gäller elevtalen för hösten. Den största delen av underskottet härrör från att genomsnittskostnaden för Eslövsungdomar som studerar vid andra gymnasieskolor har blivit högre än tilldelad resurs, och detta beräknas medföra kostnader utöver budget med 3,5 miljoner kronor. En detaljerad analys av kostnadsökningen pågår. En anledning skulle kunna vara att friskolorna numera erbjuder betydligt dyrare program. En annan anledning kan vara att priserna för andra kommunala utbildningar blivit högre. Båda dessa orsaker är utom vår kontroll. Antalet elever som går till andra skolor är än så länge inte klart utan här får en skattning ske. Denna tyder på fler elever än budgeterat, vilket ger ett underskott på cirka 0,5 miljoner kronor. Prognosen för elevtalen för gymnasieskolan i Eslöv pekar på att uppgifterna från Hörby och Höör varit för höga, eftersom andelen elever från Hörby och Höör fortsätter att minska. Detta ger lägre intäkter och därför beräknas ett underskott på 1,5 miljoner kronor uppstå. Elevernas allt större möjligheter att välja skola kombinerat med en benägenhet att göra sena omval har medfört stora förändringar under sommarens intagningsprocess. Dessutom finns stora svårigheter att anpassa organisationen då budgetåret inte sammanfaller med läsåret. Det kommer att finnas tomma platser i första årskursens organisation trots de neddragningar som gjordes i våras. Dessutom fortsätter eleverna att göra avhopp/omval mellan årskurs 1 och 2. Det sker dock i mindre omfattning än tidigare år, bland annat beroende på att eleverna på Individuella programmet fortsätter i årskurs 2. Detta i sin tur medför att elevantalet på det individuella programmet ökar kraftigt. Situationen är sådan att åtgärder har vidtagits för att eleverna ska kunna få sin undervisning. Trots stora ansträngningar att minska organisationen beräknas ett underskott för gymnasieskolan i Eslöv på 1,5 miljoner kronor. Ett ytterligare underskott på 0,5 miljoner kronor beräknas uppstå på grund av satsningen på Lärarlyftet. Eftersom underskottet på 1,5 miljoner kronor inom gymnasieskolan i Eslöv främst består av personalkostnader går detta inte att påverka kortsiktigt däremot är köpstopp redan infört. Om verksamheten ska anpassa till budgeten inom gymnasieskolan måste åtgärder vidtas som kommer att innebära betydande kvalitetsförsämringar för ungdomarna i Eslöv. Detta kan dessvärre medföra att ännu fler ungdomar väljer andra skolor än gymnasieskolan i Eslöv. Kostnaden per elev vid gymnasieskolan i Eslöv är för de flesta program fortfarande lägre än i t ex Lunds kommun. Även för gymnasiesärskolan råder osäkerhet angående elevtal. Ett underskott på 0,3 miljoner kronor befaras eftersom antalet elever från andra kommuner bedöms bli lägre än budgeterat. Den stora inflyttningen av invandrare har medfört ett ökat tryck på SFI-undervisningen. Här beräknas ett underskott på 0,6 miljoner kr uppstå. För kvalificerad yrkesutbildning råder fortfarande en viss osäkerhet när det gäller elevtalen och kommande intäkter. Antagningen ser dock mycket positiv ut och för denna verksamhet beräknas ett överskott på ca 0,6 miljoner kronor. Investeringsbudgeten För investeringsbudgeten väntas inga avvikelser. -21-

22 Verksamhetsmått Bokslut Bokslut Budget Prognos Elevtal och antal studerande i genomsnitt under året Gymnasieskolorna Gymnasieskolan i Eslöv varav Eslövselever varav från andra kommuner Genomsnittskostnad per elev och år (kr) Eslövselever till andra kommuner Genomsnittskostnad per elev och år (kr) Gymnasiesärskolan i Eslöv varav Eslövselever varav från andra kommuner Genomsnittskostnad per elev och år (kr) Eslövselever till andra kommuner Genomsnittskostnad per elev och år (kr) Vuxenutbildningen Antal studerande: Särvux SFI Kvalificerad yrkesutbildning Antal heltidsstuderande: Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning

23 Resultaträkning (mkr) avvik. Intäkter 51,6 52,5 93,1 93,6 0,5 Kostnader -133,8-141,6-241,8-250,2-8,4 Personalkostnader -72,6-76,8-126,0-129,0-3,0 Lokalkostnader -13,7-14,0-23,9-23,9 0,0 Övriga kostnader -46,4-49,9-90,1-95,5-5,4 Kapitalkostnader -1,1-0,9-1,8-1,8 0,0 Nettokostnader -82,2-89,1-148,7-156,6-7,9 Kommunbidrag 148,7 148,7 0,0 Årets resultat -82,2-89,1 0,0-7,9-7,9 Driftbudget, netto (mkr) Verksamhet avvik. Nämnd -0,3-0,4-0,5-0,6-0,1 Förvaltningsledning -2,6-2,4-3,8-3,8 0,0 Gymnasie- och gymnasiesärskola -71,0-78,3-127,4-135,2-7,8 Vuxenutbildning, KY och uppdragsutbildning -8,3-8,0-16,7-16,7 0,0 Arbetsmarknadsåtgärder 0,0 0,0-0,3-0,3 0,0 Summa -82,2-89,1-148,7-156,6-7,9 Investeringsbudget (mkr) Projekt avvik. Inventarier gymnasieskolan -0,1-0,5-1,5-1,5 0,0 IT-utveckling gymnasieskolan -0,4-1,0-1,0 0,0 Summa -0,1-0,9-2,5-2,5 0,0-23-

24 Kultur- och fritidsnämnden Ordförande: Khalid El-Haj Förvaltningschef: Eva Hallberg Verksamhetsområde - Allmänkultur: Barn-, ungdoms- och vuxenkultur, museum, kulturprojekt, konst, biograf, Mötesplats 0413 samt studieorganisationer - Allmän fritidsverksamhet: Bidrag och stöd till föreningar - Anläggningar: Idrottshallar, idrottsplatser, simhall och friluftsbad, samlingslokaler samt Medborgarhuset - Bibliotek: Folk- och skolbibliotek Personalförsörjningsläget inom kultur- och fritidssektorn är fortfarande god. Mål Måluppfyllelse Iip-Investor in People KoF, certifierad i dec 2006, fortsätter sitt personal- o utvecklingsprogram för att uppfylla de krav som ställs i samband med att hela kommunen ska bli certifierade Medborgarinflytande och medborgarfokus Mångfald Bemötande Mötesplats för ungdomar God ekonomisk hushållning Kvalitetsmätning av hur medborgarna upplever servicen. Utöka områdena där medborgarna kan påverka utbudet. Verksamheten ska vara tillgänglig för alla på lika villkor och utbudet ska anpassas efter medborgarnas ålder, kön och kulturella bakgrund. E-tjänsterna utvecklas via sms, hemsidan, interaktivitet och Fråga biblioteket. Mötesplats 0413 ska utvecklas till en trygg mötesplats för ungdomar och locka fler besökare. Uppföljning av LUPP-arbetet. Satsningar på medborgarinflytande och mångfald är god ekonomisk hushållning. Personalsituationen Antalet årsarbeten uppgår till 39. Tjänsten som demokratiutvecklare överfördes första juli till kommunledningskontoret. Den totala sjukfrånvaron för delårsperioden har minskat till 1,4 % (1,8 %). Ingen långtidssjukfrånvaro. -24-