SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan
|
|
- Lucas Sebastian Ekström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet tredje reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet (fbr) Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl) November 2006
2 Nätburen folkbildning ett stöd för europeisk demokrati? av Björn Garefelt, Johanni Larjanko & Ingemar Svensson Serige och Finland är medlemmar av den Europeiska Unionen. Om detta kan man ha olika åsikter, men det är likväl ett faktum. I Sverige har vi, som bekant, dessutom folkomröstat i frågan och i demokratisk ordning beslutat om saken. eu har tagit fram ett förslag till en konstitution för unionen som fransmän och holländare i folkomröstningar sagt nej till, vilket skapat en ny politisk situation präglad av osäkerhet om den framtida färdriktningen. Om detta kan man också tycka olika, men det har haft det goda med sig att vi nu för första gången på allvar har fått en diskussion om demokrati i ett europeiskt perspektiv och om vad begreppet europeiskt medborgarskap kan tänkas ha för innebörd. Margot Wallströms Plan D har varit ett försök att med folkbildningsmetoder och förankring bland eu:s medborgare föra en offentlig debatt, vilket dock har stött på motstånd bland många av kollegorna i kommissionen. Diskussionen om utvidgningen av unionen aktualiserar också frågor om skillnader i kultur och ekonomi mellan de relativt sett välmående medlemsländerna i väst och de nya och fattigare medlemsoch ansökarländerna i öst. Här finns alltså, kan i alla fall tyckas, självklara frågor för folkbildare att engagera sig i, demokratifrågor, medborgarskap, ekonomisk rättvisa. Är detta då en angelägenhet för svensk och nordisk folkbildning? Vi menar att det är det i högsta grad. eu-frågorna blir genom medlemskafolkbildning.net 209
3 pet alltmer länkade till inrikespolitiska frågor. Det gäller även frågor kring utbildning, arbetsmarknad och socialpolitik. Folkbildningen är förvisso internationellt engagerad, men intresset för Europa kan tyckas märkligt svagt, särskilt i Sverige. Detta förvånar ofta många folkbildare på kontinenten, som ser upp till den nordiska modellen. Ett land, som av tradition är så internationellt engagerat, borde väl vara aktivt även inom folkbildningen utanför de egna gränserna? Har nordisk folkbildning något i Europa att göra? Har nordisk folkbildning någonting att bidra med, eller lever vi på minnen av fornstora dar? Vi som de senaste åren deltagit i åtskilliga konferenser och seminarier runt om i Europa, och särskilt i de nya och blivande medlemsländerna i eu, hör ofta referenser till den nordiska modellen för demokrati och medborgerlig bildning och vi får ständigt frågan varför den svenska och nordiska folkbildningen, med dess kunskap och erfarenhet, inte i större utsträckning deltar i det europeiska samarbetet. Är vi inte intresserade? Är vi oss själva nog? Finland har dock, trots en stram ekonomi och många av de problem som också den svenska folkbildningen står inför, lyckats bättre än Sverige med att behålla en hög internationell profil. Projektdeltagandet är högt, antalet studiebesök både till och från Finland ökar, liksom antalet studentutbyten. I proportion till befolkningsunderlaget är Finland mycket mera aktivt än Sverige. Nå, vad har nu detta med flexibelt lärande att göra? Anses folkbildningen ha kommit långt även på det området och vad har det i så fall med demokrati- och medborgarskapsfrågorna att göra? Här blir det lite mer komplicerat. Jo, man uppfattar nog på många håll i Europa att folkbildningen kommit långt även när det gäller flexibelt lärande, även om man kanske inte alltid riktigt vet vad flexibelt lärande innebär. Vad e-learning är vet man och man ser av naturliga skäl ingen koppling mellan webbaserade självstudier och demokrati- och medborgarskapsfrågorna, åtminstone ingen positiv koppling. När kommissionen öppnade sina diskussionsfora på nätet efter konstitutionens fall, fortsatte man att begå det klassiska misstaget. Man talade ner till 210 folkbildning.net
4 sina undersåtar. Upploppen runt om i Europa, de synligaste i Frankrike, visade tydligt på vilka spänningar som finns i våra länder idag. När vi, runt om i Europa, talar om nätbaserad studiecirkelmetodik och om vilket unikt verktyg detta skulle vara för nationella, lika väl som transnationella, möten kring demokrati- och medborgarskapsfrågorna, blir man på de flesta håll mycket intresserade även om intresset oftast är blandat med stark misstro. På kontinenten finns nämligen (liksom för övrigt i vissa kretsar här hemma i Norden) av tradition en starkt konservativ övertygelse om att man inte kan mötas på nätet och definitivt inte i en asynkron textbaserad kommunikation. Misstron mot e-lärande som metod, i allmänhet, är dessutom stor idag. Inte många av löftena från guldålderns första år har kunnat infrias. Flexibelt lärande fortsätter att vara ett relativt okänt begrepp. Den nätbaserade studiecirkeln möjliggör ju, till mycket låg kostnad, och med en relativ frihet i tid och en absolut frihet i rum, både mera organiserade studiecirklar kring demokrati- och medborgarfrågor, liksom friare och öppnare lärgemenskaper för erfarenhetsutbyte och nätverksbygge på ett nationellt likaväl som på ett transnationellt plan. Det är dessutom en metod som, eftersom den fungerar utan behov av stora ekonomiska resurser, är som gjord för ideella organisationer som därmed, med en bas i demokratiska studier, kan sprida kunskap och skapa opinion på en fri- och frivillig grund och med en självständighet från stat och från multinationellt kapital. Och det är ju detta vi som folkbildare är ute efter, att med en demokrati- och medborgarskapsdiskussion som en bas på gräsrotsnivå, utgöra en motvikt till centralism och elitism i eu-bygget, där gräsrötter kan bygga starka nätverk oavsett nationell tillhörighet. Vad har gjorts så här långt? Nå, låt oss då titta på exempel över vad som redan har gjorts med denna inriktning för att sedan gå över till att skissa på vad som nu, 2006 när detta skrivs, görs och slutligen ställa ett antal frågor om vad som kan göras framöver och vilka resurser och vilket stöd från folkbildningen som krävs för detta. folkbildning.net 211
5 Ett första försök att, på folkbildningsgrund, bygga ett europeiskt nätverk för kollaborativt nätbaserat lärande gjordes genom Grundtvig 4-projektet Adult Study Net (asn), där vi undertecknade deltog. asn var ett tvåårigt projekt som koordinerades av Folkbildningsrådet och med sammanlagt åtta nationer som deltagare, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Österrike, Italien, Storbritannien och Sverige. Projektet syftade till att introducera idén med Folkbildningsnätet i resten av Europa, genom att dels i respektive land skapa nationella folkbildningsnät för att genomföra kurser och cirklar, men också som ett stöd för nätverksbygge mellan folkbildnings-/vuxenutbildningsorganisationer i respektive land. Syftet var också att skapa en bas för ett växande transnationellt europeiskt nätverk av folkbildnings- och ickeformella vuxenutbildningsorganisationer och att pröva att genomföra transnationella och helt nätbaserade studiecirklar, i studiecirkelmetodik m.m. Projektet var framgångsrikt på det transnationella planet. Projektdeltagarna hade en mycket livlig intern projektkommunikation på nätet och flera framgångsrika försök med nätbaserade studiecirklar genomfördes. I en inledande sådan studiecirkel diskuterade deltagare från de olika länderna antologin Folkbildning.net som då hade översatts till engelska. Försöken att skapa nationella plattformar var, med några undantag, mindre framgångsrika. Vi kan nog konstatera att vi i projektet underskattade behovet av att lokalt och nationellt förankra idéerna om en flexibel folkbildning. Olika kulturella skillnader spelade också in, och var en nyttig påminnelse om hur svårt det är att exportera en metod från en kultur till en annan utan anpassning. Detta trots att alla i projektet så småningom kom att dela samma förståelse för vad flexibelt lärande är, och hur det kan fungera. Här hade behövts betydligt mera kunskap kring, och större erfarenhet av, ett kollaborativt nätbaserat lärande. Man skall också komma ihåg att tillgången till Internet på sina håll var mycket begränsad vilket självklart försvårade projektet. Vid projektets slut fanns ändå en stark gemensam entusiasm för att bygga vidare på asn-nätverket, och när tydliga signaler hördes från kommissionen i Bryssel att komma in med en ansökan om en ny pro- 212 folkbildning.net
6 jektomgång med betydligt flera parter, skrev de deltagande organisationerna en ny sådan som dock inte beviljades. Här stötte vi nämligen på nästa problem. Att skapa en medvetenhet och entusiasm hos en liten, värderingsmässig och erfarenhetsmässig homogen, projektledningsgrupp är en sak, att skala upp projektet till att omfatta sammanlagt 24 olika länder där man i de flesta fall inte ens hade hört talas om begreppet collaborative learning, är något helt annat. Vi skall nog vara tacksamma att denna projektansökan inte gick igenom. Vi lärde oss att ett europeiskt Adult Study Net med god kvalitet kräver en stegvis utvidgning där man i varje land måste skapa nya brohuvuden av organisationer eller enskilda entusiaster som fullt ut förstår och utifrån en egen positiv erfarenhet väljer att ansluta sig till projektet. Det gäller alltså att bygga underifrån, och med mycket tålamod. Det gäller också att vara lyhörd för olika kulturella skillnader, och ta vara på den rikedom som uppstår i kollissionerna. En viktig insikt är att var och en som deltar har möjlighet att dra nytta av projektet för den egna organisationens del. Här är det inte fråga om att Norden med sin erfarenhet skall ut och missionera. Det handlar om en genuin dialog. Samarbete med Rumänien Hade det varit aktuellt i dag att ansöka om en utvidgning av asn, hade Rumänien varit ett givet partnerland. Ett häpnadsväckande påstående, kan tyckas, eftersom man i Rumänien varken har någon folkbildningstradition, någon tradition på området nätbaserat kollaborativt lärande, eller ens någon tradition av it-användning. Förklaringen utgör samtidigt ett bra exempel på hur en stegvis utveckling av ett europeiskt asn måste gå till startade ett eu-projekt A wealth for Europe Activating an educational wealth for Europe through Citizens Initiatives and Adult Education. Projektet koordinerades av en österrikisk organisation och syftade till att runt om i Europa starta nationella studiecirklar av traditionellt slag kring frågor om medborgarinitiativ och demokrati i Europa. Utifrån perspektivet flexibelt lärande var det alltså inte särskilt intressant. En svensk studiecirkel startade dock, inom ramen för projektet, helt på nätet. Av en till- folkbildning.net 213
7 fällighet kom den svenska nätbaserade studiecirkeln i kontakt med den rumänska studiecirkeln som var tänkt att genomföras helt i det fysiska rummet. Cirkelledarna i de två nationella cirklarna beslöt att slå samman de båda cirklarna till en transnationell studiecirkel Sweden Romania som kom att genomföras helt på nätet. Här fanns alla förutsättningar för en kunskaps- och erfarenhetsspridning kring den nätbaserade studiecirkeln. Deltagarna i den svenska cirkeln hade alla lång erfarenhet av nätcirklar och den rumänska gruppen bestod av unga studenter med öppna sinnen och en stark vilja att lära nytt. Deltagarna från de båda länderna skapade tillsammans en riktigt klassisk studiecirkel, öppen, demokratisk med en tydlig deltagarstyrning och därtill med en stark betoning av social process. Under nio intensiva veckor under våren 2005 genomfördes denna studiecirkel på Folkbildningsnätet och när den väl avslutades, lämnade den efter sig en grupp unga rumäner för vilka påståendet att man inte kan mötas på nätet måste framstå som helt absurt. De var entusiastiska över folkbildningens demokratiska arbetssätt och inte minst över den nätbaserade studiecirkelns metodik. Den lämnade också efter sig en samling äldre svenska folkbildare som av mötet med sina nya unga och dynamiska vänner på andra sidan Europa, fick nytt folkbildningsmod och en övertygelse om det transnationella nätbaserade mötets kraft. Slutrapporten från denna studiecirkel ( skickades till Margot Wallström och användes som underlag för en Grundtvig 1- ansökan, men fick tummen ner av kommissionen och ett vänligt brev från Wallströms sekreterare. Frågan är om man i Bryssel, i fråga om vikten av dialog med medborgarna och om vikten av att skapa en europeisk medborgaranda, uppfattar de möjligheter vi själva ser med flexibel folkbildning som ett verktyg för en sådan utveckling. Det finns dessvärre mycket som pekar på att så inte är fallet. Arbetet går dock vidare med att bygga en bas för ett europeiskt Adult Study Net, ett nätverk för demokratiska studier till stöd för ett demo- 214 folkbildning.net
8 kratiskt Europa och för ett aktivt medborgarskap, och vi tar nu ett nytt avstamp och denna gång i Norden. Demokrati genom flexibelt lärande Ur den nerlagda Nordens Folkliga Akademi steg i stället Nordiskt Nätverk för Vuxnas lärande, nvl, fram. cfl, Folkbildningsrådet och finska vsy gick våren 2005 gemensamt in med ett förslag till nvl om ett projekt, Demokrati genom flexibelt lärande. Syftet med projektet var att utveckla en fortbildningskurs för lärare och cirkelledare i nordisk folkbildning och vuxenutbildning med inriktning just mot hur man stödjer ett demokratiarbete med hjälp av folkbildningens flexibla lärande. Med erfarenhet bl.a. från studiecirkeln Sweden Romania, var tanken att genomföra projektet i två steg. I ett första steg ville vi, på samma sätt som i studiecirkeln med rumänerna, tillämpa learning by doing. Genom aktivt deltagande i en nätbaserad studiecirkel där vi just diskuterar hur studier som stöd för demokrati kan genomföras i goda kollaborativa processer på nätet, och där vi gemensamt vidareutvecklar metoden, skapar vi en entusiasm och en positiv erfarenhet bland deltagarna. Med denna entusiasm som bas blir det möjligt för våra cirkeldeltagare runt om i Norden, att rekrytera positivt laddade deltagare till den följande lärarfortbildningen. Med en växande grupp fortbildade lärare och cirkelledare i Norden, väl insatta i, och entusiastiska för, demokratiska nätbaserade studier som stöd för demokratin, tänker vi oss sedan ha en god bas för att fortsätta ett nätverksbygge i Europa. Vi är nu mitt inne i detta projekt som vi naturligtvis inte ska utvärdera när det bara har kommit halvvägs. Spännande är dock att konstatera att vi här har fått en lika oväntad som intensiv metoddiskussion kring den nätbaserade studiecirkeln. Unga danska folkbildare utmanar genom att ifrågasätta den organiserade och slutna studiecirkelmodellen. De förordar i stället vad de menar är en mera demokratisk modell för nätbaserat gemensamhetslärande, en modell med öppna bloggar, som vem som helst kan starta och som sedan kan länkas i nätverk genom en eller flera webbportaler. folkbildning.net 215
9 Hur går vi vidare? Hur går vi sedan vidare, har vi någon plan för hur ett europeiskt Adult Study Net i fortsättningen skall byggas och utvecklas, idémässigt och metodmässigt? Hur skapar vi ett ständigt växande nätverk med huvudsyfte att stödja demokratiutveckling och medborgerlig bildning, nationellt och transnationellt. Nej, någon sådan plan finns inte och tanken med denna text är att, utifrån redovisade erfarenheter, öppna en fortsatt diskussion kring hur detta skulle kunna ske. I Sverige och Finland finns en växande kader av folkhögskolor och studieförbundsavdelningar, med goda kunskaper och erfarenheter kring hur man arbetar med nätbaserade studiecirklar och som dessutom är besjälade av demokratiuppgiften. Hur kan folkhögskolor och studieförbund i ökad utsträckning använda dessa kunskaper och erfarenheter för att också i Europa bygga nätverk och sprida kunskaperna om nätets möjligheter med hjälp av studiecirkelns metodik? Ett uppenbart hinder för gemensamma insatser i Sverige har varit att någon nationell samordning av för folkbildningen gemensamma internationella frågor inte har kommit till stånd. Varje folkhögskola och studieförbund bedriver idag oftast internationell verksamhet var för sig. Ansvaret för de gemensamma frågorna har varit otydligt. Detta har lett till att folkbildningen idag i liten utsträckning kan påverka själva förutsättningarna för det internationella arbetet, inte minst på eu-nivå. Det handlar om att vara med och sätta frågor på dagordningen i Bryssel, att påverka eu-programmens inriktning, budgetnivåer, regelsystem både i eu och på hemmaplan osv. Här är folkbildningen oftast frånvarande idag. Frånvaron gäller även påverkan på den nordiska och svenska nivån. Folkhögskolor och studieförbund blir framför allt genomförare men är inte med och sätter villkoren. En kartläggning av folkbildningens internationella roll och kontakter har genomförts av Kerstin Mustel på Folkbildningsrådets uppdrag. Rapporten, som bekräftar svagheten i folkbildningens gemensamma agerande men också visar på många positiva enskilda exempel på bra verksam- 216 folkbildning.net
10 het, finns publicerad på Folkbildningsrådets hemsida: Vi tror att ett fortsatt arbete för att förverkliga ett asn kräver en större möjlighet till nationell samordning. Med tillfredsställelse noterar vi därför att folkbildningspropositionen som nyss lagts, stärker möjligheterna till en sådan samordning. Dels bekräftar staten här återigen folkbildningens roll för att stärka demokratin och dels ger man Folkbildningsrådet ett tydligt uppdrag att stärka och stimulera folkbildningens arbete för internationell solidaritet och hålllbar utveckling. Hur kan dessa nya möjligheter bäst tas tillvara? Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl) har som bekant bl.a. till uppgift att stödja utvecklingen av flexibelt lärande i folkbildningen. Även om folkbildningens kunskapsbildningsarbete med stöd av myndigheten har kunnat skapa goda nätverk kring flexibelt lärande ute i Europa är myndighetens inriktning, som framgår av namnet, nationell. cfl har dock, genom att inrätta en internationell sekreterare, markerat vikten av internationellt kontaktarbete. Vad som ytterligare är intressant är att myndigheten allt mer inriktar sig på att stödja regional utveckling. Myndighetsledningen betonar då särskilt att detta inte bara syftar till ekonomisk utveckling utan även personlig utveckling och ett stärkande av demokratin. Om folkbildningen då, av övriga aktörer på den regionala arenan, möts med respekt för dess egenart och självständighet, kan man tänka sig att nya möjligheter öppnas för folkbildningen att utföra sitt demokratiuppdrag. Kan detta även användas för att stärka ambitionerna att bygga ett Adult Study Net och i så fall hur? Avslutningsvis vill vi peka på ytterligare en betydelsefull möjlighet inför ett framtida europeiskt nätverksbygge. eaea, European Association for the Education of Adults, kan vara den samordnande organisation i Europa som behövs för att bygga ett framtida nätverk för studier till stöd för demokrati och för medborgerlig bildning. eaea har utvecklats starkt de senaste åren och vunnit i respekt som en samordnande organisation för lokala, regionala och nationella folkbildningsorganisationer folkbildning.net 217
11 runt om i Europa. eaea har också arbetat länge med frågan om aktivt medborgarskap, bl.a. tillsammans med Europarådet innebar dessutom stora kampanjer för temaåret Utbildning för demokratiskt medborgarskap. Finska vsy har starka kontakter och bindningar med eaea, medan Sverige hittills varit förhållandevis passivt i sina kontakter. Hur kan vi i ett samarbete med eaea stärka möjligheterna att skapa ett framtida asn? Att skapa nätverk för demokrati och medborgerlig bildning i ett Europa som vi tillhör, både kulturellt och genom vårt medlemskap i eu, borde vara en prioriterad målsättning för folkbildningen. Vi har här redovisat en del av de erfarenheter som gjorts på området. Vi betonar att uppgiften inte är lätt och att ett sådant arbete kommer att ta tid och kräva mycket av dem som deltar, både vad gäller att utnyttja de erfarenheter som gjorts, att ta tillvara entusiasm och kunskap bland folkbildare, att samordna de positiva krafterna och ambitionerna, både nationellt och på ett europeiskt plan. Hur detta skall ske har vi inte talat om. Vi väljer, som sagt, i stället att ställa en serie frågor och välkomnar en fortsatt och breddad diskussion och dialog. 218 folkbildning.net
Nätburen folkbildning
Nätburen folkbildning som den utvecklats i Norden kan användas till att förstärka demokratiska värderingar bland medborgarna i det växande EU. Men det förutsätter samarbete där hänsyn tas till alla deltagande
Läs merFlexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006
Flexibelt lärande, IT och demokrati Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 1. Inledning Under perioden augusti 2005 till november 2006 har ett projekt i syfte att pröva och utveckla en modell
Läs merRöster om folkbildning och demokrati
F olkbildningsrådet utvärderar No 3 2001 Röster om folkbildning och demokrati En rapport från projektet Folkbildingen och de demokratiska utmaningarna Röster om folkbildning och demokrati En rapport från
Läs merVärldens mest nyfikna folk. En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige
Världens mest nyfikna folk En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige Möten som utvecklar Sverige Folkbildningen är djupt förankrad i det svenska samhället, den är i det närmaste en del av den svenska
Läs merRiktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27
Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund
Läs merFolkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013
Folkbildningsförbundets verksamhetsplan 2013 1. Inledning Tio studieförbund med 374 medlems- eller samverkansorganisationer, ca. 280 000 studiecirklar och drygt 330 000 kulturprogram per år, samlas i
Läs merAtt skapa transnationella nätverk som stöd för demokrati och för ett aktivt medborgarskap
Under hösten/vintern 2007/08 sjösatte CFL ett kunskapsbildningsarbete med inriktning mot att ta fram kunskap om hur man i folkbildningen skapar förutsättningar för att bygga transnationella nätverk som
Läs merIBegreppet demokrati har en central ställning i folkbildningen.
folkbildning.net 02-03-25 20.03 Sida 39 Deltagarstyrning på distans av Rosalie Norberg & Ingemar Svensson IBegreppet demokrati har en central ställning i folkbildningen. Det handlar då både om medel och
Läs merIJag är en folkbildare, och detta att vara folkbildare upplever jag på
folkbildning.net 02-03-25 19.56 Sida 5 Folkbildningen i kunskapssamhället eller Vad gör vi om alla ska bli folkbildare? av Mikael Andersson IJag är en folkbildare, och detta att vara folkbildare upplever
Läs merDemokrati och digital delaktighet. Delrapport 2007
Demokrati och digital delaktighet Delrapport 2007 Innehåll Uppdraget 3 Genomförande 4 Nationell idékonferens 4 Idéskrift och seminarier 5 Temasida på Folkbildningsnätet 5 Forskningsprojekt 5 Samverkan
Läs merFolkuniversitetets internationella ramprogram
Folkuniversitetets internationella ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson
Läs merVägar till bildning, utbildning och jobb
Vägar till bildning, utbildning och jobb Om folkhögskolornas arbete med unga arbetslösa och nyanlända i Studiemotiverande folkhögskolekurs och Etableringskurs på folkhögskola i samarbete med AF. Resultaten
Läs merDetta bildningssystem är till för att sätta ramarna för detta arbete.
Bildningssystem Antaget vid UNF:s kongress i Göteborg 2009 Reviderat vid UNF:s kongress i Åre 2011 Reviderat vid UNF:s kongress i Borås 2013 Reviderat vid UNF:s kongress i Lund 2015 Inledning UNF är en
Läs merYttrande angående EU-kommissionens förslag till en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande (EQF)
Dnr 157u, 2005,07 2005-12-08 Utbildnings- och kulturdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande angående EU-kommissionens förslag till en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande (EQF)
Läs merYttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)
YTTRANDE 1/5 Kulturdepartementet Registrator 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10) Region Östergötland har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på EU på hemmaplan
Läs merTänk om allt var svart
Tänk om allt var svart Och vi fick locka fram ljuset Hur skulle då ljuset se ut? Okej vad är då folkbildning? > kom ihåg att vi aldrig sett ljuset förr Vi kollar med Folkbildningsrådet EVENTUELLT
Läs merfolkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK
folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003 Med det virtuella
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen
VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening
Läs merFolkbildningens Framsyn. Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga
Folkbildningens Framsyn Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga Folkbildningens Framsyn Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga Folkbildningens
Läs merNationell kvalitetsredovisning för folkbildningen. Beskrivning av processen
Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen Beskrivning av processen 2007-2010 2 Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen: beskrivning av processen Innehåll Sammanfattning 2 Nationell kvalitetsredovisning
Läs merVerksamhetsplan för verksamhetsåret 2019
Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2019 Styrelsen för Internationella Kvinnoföreningen i Malmö avger följande verksamhetsplanering för verksamhetsåret 2019 1 Inledning Internationella Kvinnoföreningen
Läs merProjektmedel till lokal och regional utveckling av flexibelt lärande
Till studieförbund och folkhögskolor Dnr 162, 2012, 090 2012-09-20 Projektmedel till lokal och regional utveckling av flexibelt lärande Bakgrund I folkbildningspropositionen, SOU 2005/06: 192, skriver
Läs merGrundtvig. Europeiska unionens. program för. vuxenutbildning
Grundtvig Europeiska unionens program för vuxenutbildning Grundtvigprogrammet Grundtvigprogrammet för vuxenutbildning erbjuder internationella möjligheter för alla som är verksamma inom vuxenutbildning.
Läs merFolkbildningen och framtiden
Folkbildningen och framtiden SFK Erfarenhetskonferens 5 februari 2015 Folkbildningsförbundet - Göran Hellmalm Sveriges Kommuner och Landsting - Göran Roos --------------------------------- Hur kan vi utveckla
Läs merEn internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan
En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket
Läs merPROJEKTMATERIAL. Interaktiva distansstudiematerial (Distanspraktika) Runö folkhögskola. Februari 2001
PROJEKTMATERIAL Runö folkhögskola Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning Projektnamn:... 3 A. Projektledare...
Läs merFolkbildningens flexibla lärande
Folkbildningens flexibla lärande Digitalisering ger ökat behov av folkbildning Demokratisera digitaliseringen! Stora förväntningar och utmaningar för studieförbunden och folkhögskolorna Utvärdering av
Läs merPARLAMENTARISK KONFERENS EUROPEISKA UNIONEN LÄNDERNA I STABILITETSPAKTEN TEMA 1. Parlamentariskt bidrag till stabilitet i sydöstra Europa
PARLAMENTARISK KONFERENS EUROPEISKA UNIONEN LÄNDERNA I STABILITETSPAKTEN TEMA 1 Parlamentariskt bidrag till stabilitet i sydöstra Europa Bryssel den 17-18 september 2001 DT\441996.doc PE 302.062 PE 302.062
Läs merKultur och idrott för större gemenskap och minskat utanförskap
Kommittémotion Motion till riksdagen 2017/18:3071 av Olof Lavesson m.fl. (M) Kultur och idrott för större gemenskap och minskat utanförskap Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det
Läs merFörslag VERKSAMHET OCH EKONOMI Västra Götalands Bildningsförbund
Förslag VERKSAMHET OCH EKONOMI 2017-2018-2019 Västra Götalands Bildningsförbund Folkbildningen växte fram parallellt med folkrörelserna och blev ett sätt för dessa att utveckla samhället genom att förmedla
Läs merFolkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2014
Folkbildningsförbundets verksamhetsplan 2014 1. Inledning 2014 blir ett händelserikt år; det är val till europaparlamentet och till riksdag, landsting och kommuner i Sverige. Studieförbunden kommer på
Läs merUppfödarutbildningen på distans stfb Organisation
Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation Studiefrämjandet Småland-Gotland Projektledare Jennie Krafft e-postadress jennie.krafft@studieframjandet.se Tel 036-440 1210, 0708-162599 Syfte och deltagare
Läs merFör att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.
Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att
Läs merFolkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta
Peter Alsbjer Länsbiblioteket i Örebro län peter.alsbjer@regionorebro.se 2010 Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta Sedan 2008 bedriver folkbiblioteken och folkbildningen i Örebro län och
Läs merMål & visionsdokument Mångkulturella Finska Folkhögskolan
Mål & visionsdokument Mångkulturella Finska Folkhögskolan 2019-2023 1. Förord Folkhögskolor i Norden har i över hundra år bidragit till att vuxna träffas under demokratiska förutsättningar i en lärandemiljö
Läs merInternationell policy för Bengtsfors kommun
2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella
Läs merVerksamhetsplan för verksamhetsåret 2018
Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2018 Styrelsen för Internationella Kvinnoföreningen i Malmö avger följande verksamhetsplanering för verksamhetsåret 2018 Inledning Internationella Kvinnoföreningen i
Läs merInternationell strategi
Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en
Läs merÖverenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå
Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del
Läs merEtablering från dag ett med studieförbunden 13 september 2016
Etablering från dag ett med studieförbunden 13 september 2016 Folkbildning med asylsökande 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Vilken typ av verksamhet arrangeras regionalt av ditt studieförbund?
Läs merFolkbildning och validering
Folkbildning och validering 13 juni 2013 Borgå Folkbildning och validering i Sverige och Norden Folkbildning och validering Utgångspunkt: Validering i Sverige Vilka diskussioner pågår i Sverige? Specifikt
Läs merÄven de äldre vill vara med
Även de äldre vill vara med Organisation NBV Väst Projektledare Zinijad Jagurdzija e-postadress zinijad.jagurdzija@nbv.se Tel 0734-61 47 99 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Syfte är att komma åt
Läs merSv-Flex stfb Organisation
Sv-Flex stfb Organisation Studieförbundet Vuxenskolan Södra Mellansverige Projektledare Jimmy Olsson e-postadress jimmy.olsson@sv.se Tel 0735347316 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Projektets utgångspunkt
Läs merFolkbildning till synskadade och blinda invandrare stfb Organisation
Folkbildning till synskadade och blinda invandrare stfb Organisation Studieförbundet Vuxenskolan Avdelning Internationellt Kulturcentrum Projektledare Folkbildning till synskadade och blinda invandrare
Läs merVERKSAMHETSPLAN Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen
VERKSAMHETSPLAN 2017 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF, är sedan 1970 en väletablerad ideell förening
Läs merLärtorget ett stöd för en kontinuerlig lärar- och ledarfortbildning för folkbildningens flexibla lärande
CFL:s Lärtorg är en deltagarstyrd lärgemenskap för folkbildningens flexibla lärande. I den nedanstående artikeln berättar Lärtorgets moderator Mathias Anbäcken hur Lärtorget växte fram, vilka tankar som
Läs merFÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN
FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 2/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: FÖRDRAGET UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2012. Folkbildninssstudieförbundens. fnrhlltlhpt. intresseorganisation Ivl MUIIVIWI
VERKSAMHETSPLAN 2012 Folkbildninssstudieförbundens fnrhlltlhpt intresseorganisation Ivl MUIIVIWI 1. Inledning Tio studieförbund med över tio miljoner studietimmar och 1,8 miljoner deltagare samlas i Folkbildningsförbundet
Läs merÖverenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka
1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan
Läs merSV Gotland Strategisk plan
SV Gotland Strategisk plan 2018-2022 SVs värdegrund SVs vision Så skall vi uppfattas SV Gotland är en attraktiv samarbetspartner som har en verksamhet som berör, utvecklar och berikar människor i lokalsamhället.
Läs merFOLKHÖGSKOLSTUDIER REALKOMPETENS OCH SAMHÄLLSNYTTA Kerstin Romberg UUDISTUVA JA KEHITTYVÄ VAPAA SIVISTYSTYÖ UBS
FOLKHÖGSKOLSTUDIER REALKOMPETENS OCH SAMHÄLLSNYTTA Kerstin Romberg UUDISTUVA JA KEHITTYVÄ VAPAA SIVISTYSTYÖ UBS 28.3.2012 Sverige Ur Kartläggning av valideringsverksamhet inom studieförbund och folkhögskolor
Läs merSKOLORNAS SAMARBETSPROJEKT
Comenius Europeiska unionens program för skolundervisning SKOLORNAS SAMARBETSPROJEKT Comeniusprogrammet Comenius för skolundervisning erbjuder alla inom skolgemenskapen eleverna, lärarna och övrig personal
Läs merReviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne
Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne
Läs merIT-strategiska frågor för folkbildningen
IT-strategiska frågor för folkbildningen 2003 2005 Antaget av Folkbildningsrådets styrelse vid sammanträde 3 4 december 2002 Folkbildningsrådet 1 Innehåll 1. Folkbildningens framtida uppgifter på IT-området
Läs merFörfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna
Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna SAMMANFATTNING I EU-fördragets förord anges bland målsättningarna för unionen att man ska fortsätta
Läs merStrategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008
Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion
Läs merFolkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart.
Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart. Studieförbundens verksamheter: Studiecirklar (664 000 deltagare) Annan folkbildningsverksamhet
Läs merHANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS
HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en
Läs merRörelsefolkhögskolornas idégrund
Rörelsefolkhögskolornas idégrund Inledning I detta dokument uttrycks den gemensamma idégrunden för rörelsefolkhögskolorna i Sverige. Rörelsefolkhögskolorna drivs av folkrörelser, föreningar eller stiftelser.
Läs merDigitala studiematerial
folkbildning.net 02-03-26 07.30 Sida 97 Digitala studiematerial av Ingemar Svensson & Tore Persson Iden moderna webbaserade självstudievärlden finns pedagogen bara med i kursutvecklingsfasen. Han anger
Läs merFÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN
FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 23/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: SLUTAKT UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT
Läs merSamråd om en europeisk arbetsmyndighet och ett europeiskt socialförsäkringsnummer
Samråd om en europeisk arbetsmyndighet och ett europeiskt socialförsäkringsnummer 1. Om dig Vem svarar du som? Privatperson På jobbets eller en organisations vägnar Förnamn Efternamn Mejladress Var bor
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring
FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring Regler för Härjedalens kommun gällande anslag till studieförbunden från och med 2010-01-01. 1. Syftet
Läs merUPPDRAG TILL FRISTADS FOLKHÖGSKOLA
1(5) KULTURNÄMNDEN Referens Datum Diarienummer Kultursekretariatet/JL 2011-10-19 KUN 6-2011 UPPDRAG TILL FRISTADS FOLKHÖGSKOLA 2012-2014 Regionens sju folkhögskolor har en samlad kompetens som ger förutsättningar
Läs merStudiehandledning. Riktlinjer för god njursjukvård
Studiehandledning Riktlinjer för god njursjukvård Välkommen till......en studiecirkel om våra riktlinjer Det här är en studiehandledning som kan användas för att planera och hålla i en studiecirkel kring
Läs merEU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE
EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...
Läs merCirkeldeltagandeundersökning april 2019
Cirkeldeltagandeundersökning april 2019 Ansvarig konsult: Mats Lindström Seniorkonsult 070-1503439 Kontaktperson Folkbildningsrådet Eva Åström Projekt: 1 15596 1 Om undersökningen Fältperiod: 4-20 april
Läs merFolkuniversitetets pedagogiska ramprogram
Folkuniversitetets pedagogiska ramprogram Folkuniversitetets pedagogiska idéer och ambitioner Inledning Det här pedagogiska ramprogrammet beskriver Folkuniversitetets syn på lärande. Ramprogrammet riktar
Läs merMall för studiecirkelns arbetsplan
1 Mall för studiecirkelns arbetsplan Grundtanken i allt folkbildningsarbete är att det ska vara fritt och frivilligt. Med det menas att deltagarna själva väljer att delta. De väljer dessutom själva de
Läs merfolkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK
folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003 Folkbildningen och
Läs merInternationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad
Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett
Läs merFörslag till reviderade bidragsregler för bidrag till Studieförbund
1(1) KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum: 2018-04-09 91 Förslag till reviderade bidragsregler för bidrag till Studieförbund Dnr 2018-000096 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
Läs merDigitala Minnen. Luleå kommun
Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,
Läs merSV Förenade i mångfalden SV A8-0389/2. Ändringsförslag. Dominique Bilde för ENF-gruppen. Milan Zver Genomförandet av Erasmus+ 2015/2327(INI)
25.1.2017 A8-0389/2 2 Beaktandeled 18 med beaktande av förklaringen om att främja medborgarskap och de gemensamma värdena frihet, tolerans och icke-diskriminering genom utbildning (Parisförklaringen),
Läs merKONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING. 8b/2005 KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING
KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING Det konstitutionella fördragets ikraftträdande 8b/2005 KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING Fördraget om en konstitution
Läs merINSPIRATIONSMATERIAL. - Ungdomar
INSPIRATIONSMATERIAL - Ungdomar Hej! Det du nu har framför dig är Ung NU- projektets inspirationsmaterial Ett material som du kan använda för att påverka något du tycker är fel eller försöka genomföra
Läs merStudieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skånes remissvar på förslag till regional kulturplan för Skåne 2016-2019
Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skånes remissvar på förslag till regional kulturplan för Skåne 2016-2019 Härmed lämnar Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skåne sitt remissvar på förslaget
Läs mer2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun
2013-02-20 Ks 848/2011 Internationell policy Örebro kommun Innehållsförteckning Internationell policy för Örebro kommun... 3 Varför internationellt arbete?...3 Syfte... 3 Mål... 3 Beslutsnivåer... 4 Policy
Läs merSammanfattning. 1. Inledning
Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN
VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN 1 Innehållsförteckning 1. FYRISGÅRDEN, MÖTESPLATSEN FÖR ALLA... 3 1.1 VERKSAMHETSIDÉ... 3 1.2 LEDORD... 3 1.3 FYRISGÅRDENS ÖVERGRIPANDE MÅL ENLIGT STADGARNA
Läs merGå över gränsen! hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för internationellt samarbete?
Gå över gränsen! hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för internationellt samarbete? Vad vill du göra och vad kan vi hjälpa till med? Fortbilda dig personligen? Göra ett studiebesök?
Läs merRapport om svenska satsningar relaterade till initiativet om medborgarkonsultationer
Promemoria November 2018 Statsrådsberedningen Kansliet för samordning av EU-frågor Rapport om svenska satsningar relaterade till initiativet om medborgarkonsultationer Bakgrund I början av 2016 visade
Läs merBidragsregler för studieförbund
Regler Bidragsregler för studieförbund Antagen av kommunstyrelsen, 7/2014 att gälla från den 1 januari 2014. Tierps kommun 815 80 Tierp, Telefon 0293-21 80 00, www.tierp.se Bidragsregler studieförbund
Läs merIKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också
Politics for Peace Under år 2007 beviljades IKFF medel för att utbilda sina medlemmar om europeisk säkerhetspolitik (ESP) med fokus på ett genusperspektiv. Nu fortsätter den här satsningen genom projektet
Läs merFolkuniversitetets verksamhetsidé
folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge
Läs merFolkuniversitetets pedagogiska ramprogram
Folkuniversitetets pedagogiska ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson
Läs merEtt Europa för medborgarna. Ett program. som stödjer aktivt. medborgarskap
Ett Europa för medborgarna Ett program som stödjer aktivt medborgarskap Ett Europa för medborgarna programmet för oss alla Programmet Ett Europa för medborgarna stödjer aktivt medborgarskap och tolerans
Läs mer2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman
2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling
Läs merEftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014
Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:
Läs merSV Gotland Verksamhetsplan 2018
SV Gotland Verksamhetsplan SV ger människor möjlighet att utvecklas genom att erbjuda kreativa mötesplatser Studieförbundet Vuxenskolans, SVs, uppdrag är att ge människor redskap att upptäcka sina egna
Läs merEn för alla - Alla för en! - ledde till Stödnätet för flexibelt lärande i sörmland
Aktiva satsningar på att främja flexibelt lärande inom folkbildningen i Sörmland ledde 2005 till Stödnätet en mötesplats för folkhögskolelärare och cirkelledare som inriktar sig på flexibla arbetsmetoder.
Läs merKonstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015.
Konstnärsnämndens styrelse Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. 1. Bakgrund Internationalisering och globalisering är några av de viktigaste
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,
Läs mer2 Internationell policy
Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:
Läs merProgrammet för livslångt lärande. Nya möjligheter till europeiskt samarbete och utveckling för utbildningssektorn
Programmet för livslångt lärande Nya möjligheter till europeiskt samarbete och utveckling för utbildningssektorn Vilka möjligheter finns? För individer: studiebesök fortbildningskurser job shadowing praktik
Läs merSÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan
folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet tredje reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet (fbr) Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl) November 2006 Organisationen
Läs merResultatredovisning. för 2008-2010. Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete
Resultatredovisning för 2008-2010 Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete Summering av projektet - i kortformat Begreppet frivilligcentral är otydligt till både innehåll,
Läs merRemiss SOU 2003:55 Digitala tjänster hur då? En IT-politik för resultat och nytta
2003-10-15 Dnr: 119u,2003,07,BG Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss SOU 2003:55 Digitala tjänster hur då? En IT-politik för resultat och nytta 1. Sammanfattning av Folkbildningsrådets
Läs merFBR informerar. Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen. Lasse Magnusson 2001-02 - 28.
Lasse Magnusson 2001-02 - 28 FBR informerar Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen Allmänt Regeringspropositionen har till sitt innehåll en viss tyngdpunkt
Läs merRapport angående utbyte inom Kompetensutveckling för framtiden steg 1 Katrinebergs folkhögskola. Jobbskuggning
Rapport angående utbyte inom Kompetensutveckling för framtiden steg 1 Katrinebergs folkhögskola Projektdeltagare, namn Christina Lindström Huvudsaklig typ av mobilitet Kurs/konferens Jobbskuggning x Mottagande
Läs mer