EXAMENSARBETE. Utveckling av kundavtal och förbättringar i materialförsörjningsprocessen. Kerstin Lindström. Luleå tekniska universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Utveckling av kundavtal och förbättringar i materialförsörjningsprocessen. Kerstin Lindström. Luleå tekniska universitet"

Transkript

1 EXAMENSARBETE 2005:239 CIV Utveckling av kundavtal och förbättringar i materialförsörjningsprocessen Kerstin Lindström Luleå tekniska universitet Civilingenjörsprogrammet Industriell ekonomi Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Industriell logistik 2005:239 CIV - ISSN: ISRN: LTU-EX--05/239--SE

2 -FÖRORD- Förord Rapporten har kommit till som en del av ett examensarbete vid avdelningen för Industriell Logistik på Luleå tekniska universitet och är utfört inom Akademiker i företag ett projekt vars syfte är att bidra till utvecklingen av små och medelstora företag i Västerbotten och Norrbotten. Projektet Akademiker i Företag ger företagen i regionen möjlighet att få utvecklingsprojekt utförda av studenter, nyutexaminerade och forskare från universitet och högskolor i hela landet. Genom en omfattande besöksverksamhet identifieras företagens utvecklingsprojekt som sedan förmedlas via en databas på Internet; examensjobb.nu. Jag vill speciellt tacka mina handledare på företaget samt Anders Sörqvist på avdelningen för Industriell Logistik vid Luleå tekniska universitet för den vägledning de gett under arbetets gång. Ett stort tack riktas också till övrig personal på företaget som varit mycket tillmötesgående och ställt upp med den information som behövts för att göra genomförandet möjligt. Finansiärer är EU: s Strukturfonder, Länsstyrelsen i Västerbotten, Länsstyrelsen i Norrbotten samt deltagande kommuner och företag. Skellefteå, 22 juni, 2005 Kerstin Lindström i

3 -ABSTRACT- Abstract The company is specialised in development and manufacturing of technically advanced products. Their customers own the rights to the products and the company s goal is to always be part of their customers success. At the company they are aware that the conditions of contract could affect the company s capital binding and ability to deliver on time. The purpose of this thesis was to identify the parameters in the customer agreements that have an impact on the company s levels of bounded capital and ability to deliver on time and by taking that into consideration develop the process of drawing up agreements and draw up propositions of improvement in the process of material supply. Interviews, observations and studies of documents were done in order to map the present situation at the company and find influencing parameters and routines to be improved. It turned out that lead times, forecasts and order quantities are among the factors showing an impact on the company s bounded capital and ability to deliver on time. The possibility to adjust the agreement during its period of validity also proved to have a positive effect. As a result of this a general contract model has been made where these parameters and the theories of terms of agreements have been taken into consideration. To further facilitate the process of drawing up agreements the cost estimate model has been extended to handle up to four different annual volumes. Some of the propositions of improvement in the material supply process are: The production group leader is responsible of reviewing the contract with the customer when required. The department of purchase should govern the inventory levels by using ABC analysis and make the suppliers include the company s order and article number on the invoices and delivery notes. The descriptions of the routines when components are put in stock and taken out should be updated in the quality system. ii

4 -SAMMANFATTNING- Sammanfattning Företaget är specialiserat på utveckling och tillverkning av tekniskt avancerade produkter. Deras kunder äger rättigheterna till produkterna och företagets mål är att alltid vara en del i kundernas framgångar. På företaget finns en medvetenhet om att villkoren i kundavtalen kan påverka företagets kapitalbindning och förmåga att leverera i tid. Syftet med arbetet är att identifiera de faktorer i kundkontrakten som påverkar kapitalbindningen och leveransprecisionen och med utgångspunkt i det utveckla arbetet med upprättande av nya kundavtal, samt kartlägga och ge förslag på förbättringsåtgärder i materialförsörjningsprocessen. En kartläggning av nuläget på företaget har gjorts i form av intervjuer, observationer och studier av dokument för att hitta de parametrar som påverkar och de rutiner som kan förbättras. Bland de faktorer som har störst inverkan på kapitalbindning och leveransprecision kan ledtider, prognoser och orderkvantiteter nämnas. Möjligheten att anpassa avtalet under dess löptid visade sig också ha positiv inverkan. Som ett resultat av det har en generell avtalsmodell utformats där hänsyn har tagits till dessa parametrar samt till vad som återfinns i teorikapitlet om avtalsinnehåll. För att ytterligare underlätta arbetet med framtagande av nya kundavtal har den kalkylmodell som används på företaget utökats för att hantera upp till fyra olika årsvolymer. Några av de förslag på förbättringsåtgärder som tagits fram i materialförsörjningsprocessen är att: Gruppledaren ska ansvara för att avtalsgenomgångar genomförs när behov finns. Inköpsavdelningen bör styra lagernivåerna utifrån ABC-analys samt följa upp de leverantörer som inte orderbekräftar, eller inte anger företagets order- och artikelnummer på fakturor och följesedlar. Processbeskrivningarna av lagerläggning och plock bör uppdateras i kvalitetssystemet. iii

5 -INNEHÅLLSFÖRTECKNING- Innehållsförteckning 1 INLEDNING Bakgrund Syfte Delmål Avgränsningar METOD PPS Undersökningsansats Datainsamling Litteraturstudie Analys Validitet och reliabilitet Arbetets genomförande och disposition TEORI Logistik Processer Materialförsörjningsprocessen Supply-chain management Avtal Produkt Priser och betalningsvillkor Affär och leverans Produktkalkylering Kapitalbindning Kapitalbindning i lager och materialflöden Kapitalbindning i hantering av likvida medel Leveransprecision ABC-analys FÖRETAGSBESKRIVNING NULÄGESBESKRIVNING Avtalsinnehåll Avtalsutformning Materialförsörjningsprocessen Orderhantering Inköp Fakturahantering Inleverans Plockning ANALYS Avtalsinnehåll Logistik Pris och betalningsvillkor Produkt Samarbete Avtalsutformning Kalkylmodell Avtalsmall Materialförsörjningsprocessen Orderhantering Inköp Fakturahantering Inleverans Plockning iv

6 -INNEHÅLLSFÖRTECKNING- 7 RESULTAT Avtalsinnehåll Logistik Pris och betalningsvillkor Produkt Samarbete Avtalsutformning Kalkylmodell Avtalsmall Materialförsörjningsprocessen Orderhantering Inköp Fakturahantering Inleverans Plockning REKOMMENDATIONER Avtalsinnehåll Avtalsutformning Materialförsörjningsprocessen DISKUSSION Arbetets genomförande Arbetets bidrag, styrkor och svagheter Fortsatt arbete REFERENSER Bilagor BILAGA 1, Intervjuguide BILAGA 2, Sammanställning och förklaring av avtalsparametrar BILAGA 3, Beräkning av kapitalbindning BILAGA 4, Avtalsparametrar i teori och nuläge Figurförteckning Figur 2.1, Validitet och reliabilitet Figur 2.2, Arbetets upplägg Figur 3.1, Kapitalbindningens normala utveckling för en produkt Figur 3.2, Förhållande mellan lagertillgänglighet och säkerhetslager Figur 3.3, Grafisk beskrivning av indelningen vid ABC-analys Figur 4.1, Den samarbetsmodell som tillämpas vid företaget Figur 4.2, Organisationsschema över företaget Figur 5.1, Flödesschema, materialförsörjningsprocessen Figur 5.2, Flödesschema, ordermottagning Figur 5.3, Flödesschema, inköp Figur 5.4, Flödesschema, fakturahantering Figur 5.5, Flödesschema, lagerläggning Figur 5.6, Flödesschema, plockning Figur 6.1, Schematisk bild över ledtider Figur 6.2, Kapitalbindning beroende på tidpunkt för kostnadsreduktion v

7 -INNEHÅLLSFÖRTECKNING- Tabellförteckning Tabell 6.1, Logistikparametrar Tabell 6.2, Pris och betalningsvillkor Tabell 6.3, Produktparametrar Tabell 6.4, Samarbetsparametrar Tabell 6.5, Beslutskriterier för val av årsvolym i artikelspecifikation vi

8 -INLEDNING- 1 INLEDNING I kapitlet beskrivs bakgrunden till varför företaget valt att genomföra detta projekt, syftet med projektet, de delmål som satts upp och de avgränsningar som gjorts. 1.1 Bakgrund Genom att bedriva så kallad offensiv logistik, vilket innebär att hänsyn tas till logistikkostnader innan fasta strukturer etablerats, kan stora besparingar göras till en jämförelsevis låg kostnad. Exempel när detta kan tillämpas är under framtagandet av nya produkter, ombyggnationer av lokaler och upprättande av nya avtal. (Storhagen 2003) Företaget arbetar med utveckling, tillverkning samt produktunderhåll av produkter på uppdrag av kunder inom många olika branscher. Beroende på kundernas skiftande behov skiljer sig också avtalens utformning åt. Låg kapitalbindning och hög leveransprecision är två delmål som företaget delar med de flesta andra företag. Vart och ett för sig är de lätta att uppnå, men de verkar delvis i ett motsatsförhållande och en optimering av det ena sker ofta på bekostnad av det andra. I dagsläget har företaget en total lageromsättningshastighet på ungefär åtta gånger per år vilket tyder på en relativt låg kapitalbindning, men stora variationer finns mellan de olika kundavtalen. Samtidigt har företaget högt ställda kvalitetskrav som innebär att leveransprecisionen ej får understiga 98 procent. Inom företaget finns medvetenhet om att utformningen av kundkontrakten påverkar kapitalbindning och leveransprecision, men vad som påverkar är inte fastställt. Genom att bedriva offensiv logistik hoppas företaget kunna identifiera och optimera de påverkande faktorerna. 1.2 Syfte Syftet med arbetet är att identifiera de faktorer i kundkontrakten som påverkar kapitalbindningen och leveransprecisionen och med utgångspunkt i det utveckla arbetet med upprättande av nya kundavtal, samt kartlägga och ge förslag på förbättringsåtgärder i materialförsörjningsprocessen. 1.3 Delmål Identifiera de påverkande parametrarna i kundkontrakten med avseende på kapitalbindning och leveransprecision. Utveckla den kalkylmodell som används vid avtalsutformningen så att den bättre svarar mot företagets behov. Ta fram en mall för avtalsskrivning. Ge förslag till förbättringsåtgärder i materialförsörjningsprocessen. 1

9 -INLEDNING- 1.4 Avgränsningar Under våren 2004 utfördes ett examensarbete på företaget som behandlade produktion, färdigvarulager och utleverans, varför dessa områden ges en mindre framträdande roll i detta arbete. Vid framtagandet av de påverkande parametrarna i kundavtalen tas de trots det i beaktande för att undvika suboptimering. Avtalen som studerats är tillverkningsavtal, det har inte gjorts någon studie av avtal för utvecklingsprojekt. 2

10 -METOD- 2 METOD Kapitlet beskriver det tillvägagångssätt som använts i arbetet, samt de åtgärder som vidtagits för att höja arbetets validitet och reliabilitet. 2.1 PPS Projektet har genomförts enligt TietoEnators modell för praktisk projektstyrning (PPS) som är ett arbetssätt för att aktivt planera och leda projekt. PPS bygger på åtta beslutspunkter, där de första tre utgör förberedelsearbete där en projektdefinition tas fram och godkänns. I den fjärde beslutspunkten startas projektgenomförandet. I beslutspunkt fem görs avstämningar och eventuella justeringar av projektdefinitionen. Beslutspunkt sex innebär leverans av resultat eller delresultat. Beslutspunkt sju och åtta inträffar vid överlämnandet av resultatet av projektet och projektets avslut. (TietoEnator, 2001) 2.2 Undersökningsansats Undersökningen har delats i två delar, kartläggning av avtalsutformning och avtalsinnehåll samt kartläggning av materialförsörjningsprocessen. Båda kartläggningarna har utförts som fallstudier. Med en fallstudie menas att ett fåtal fall studeras på djupet var för sig för att sedan jämföras med varandra för att hitta eventuella likheter och skillnader (Lekvall et al 1993). Fallstudier lämpar sig väl vid förändringsarbete eller när syftet är att illustrera nuläget (Eriksson et al, 2001). De avtal som valts ut till fallstudien är dels de två till omsättningen största, dels två relativt nyskrivna avtal. Som ett steg i kartläggningen av materialförsörjningsprocessen har den beskrivits i flödesscheman. Först kartlades den horisontella processen för att sedan delas in i vertikala processer, var avdelning för sig. 2.3 Datainsamling Till grund för kartläggningarna ligger en datainsamling av primärdata i form av personliga intervjuer och observationer samt sekundärdata i form av dokument från kvalitetssystemet, information i affärssystemet och på företagets hemsida, broschyrer samt avtals- och dokumentmallar. Kvalitativ data går till skillnad från kvantitativ data inte att uttrycka i sifferform (Lekvall et al, 1993). De data som samlats in i arbetet är enligt den definitionen till största delen kvalitativ, med några få kvantitativa inslag. 3

11 -METOD- 2.4 Litteraturstudie Litteraturstudien bygger på litteratur som sökts via katalogerna Lucia och Libris. De sökord som använts är avtal, kontrakt, Supply-chain management, processer, flödesschema, försörjningskedja, kapitalbindning, leveransprecision, kontrakt, kundkontrakt, logistik, logistikavtal och logistic agreement. Litteraturstudien har pågått kontinuerligt under större delen av projektet. 2.5 Analys Vid analys av en fallstudie är det första steget att all insamlad data görs tillgänglig, för att sedan ur det skapa en sammanhängande bild ur vilken mönster och olikheter kan tolkas (Lekvall et al 1993). I arbetet presenteras insamlad data i nulägesbeskrivningen. Detta ligger till grund för analysen där avtalsinnehåll och arbetssätt i nulägesbeskrivningen jämförs med motsvarande i litteraturstudien. 2.6 Validitet och reliabilitet Validitet är en undersöknings förmåga att mäta det som ska mätas och reliabiliteten anger undersökningens träffsäkerhet, se figur 2.1 (Zikmund 2000). Figur 2.1. Figuren visar träffsäkerheten för en undersökning med (a) hög validitet och låg reliabilitet, (b) hög reliabilitet och låg validitet, (c) hög validitet och reliabilitet. (Fritt efter Zikmund 2000) För att höja arbetets reliabilitet har resultatet av datainsamlingarna granskats av både uppgiftslämnare och andra personer på företaget och för att höja validiteten har intervjuguider använts, se bilaga Arbetets genomförande och disposition Rapporten är upplagd enligt följande: Kapitel 1, Inledning: Ger en bakgrund till arbetet som mynnar ut i syftet tillsammans med de avgränsningar som gjorts. 4

12 -METOD- Kapitel 2, Metod: Presenterar projektets upplägg, tillvägagångssätt och vilka metoder som använts. Kapitel 3, Teori: Sammanfattar de teorier som legat till grund för arbetet. Kapitel 4, Företagsbeskrivning: Beskriver företagets verksamhet och historia. Kapitel 5, Nulägesbeskrivning: Kartlägger materialförsörjningsprocessen, tillvägagångssättet vid avtalsskrivning och de avtalsparametrar som används på företaget. Kapitel 6, Analys: Analyserar nulägesbeskrivningen i kapitel fem med hjälp av de teorier som presenterats i kapitel tre med avseende på syftet med arbetet. Kapitel 7, Resultat: I kapitlet presenteras slutsatser och resultat från analysen. Kapitel 8, Diskussion: Diskuterar arbetets genomförande, trovärdighet och bidrag. Arbetet har delats in i fyra delmål, utifrån dessa har nulägesbeskrivning och teoretisk referensram upprättats för att sedan ställas mot varandra i en analys som leder fram till delresultaten, se figur

13 -METOD- Syfte Delmål Identifiera påverkande parametrar i kundavtalen Utforma mall för kundavtalen Utveckla kalkylmodellen Förbättringsförslag i materialförsörjningsprocessen Nuläge; studie av avtal och intervjuer Teori; avtal, SCM, kap. bindn. och lev.prec. Nuläge; studie av avtal och intervjuer Teori; avtal, SCM, kap. bindn. och lev.prec. Analys Analys Nuläge; intervjuer Analys Teori; kalkyler Nuläge; studie av avtal, och intervjuer Teori; processer, ABCanalys. Analys Resultat Påverkande faktorer Utökad kalkylmodell Avtalsmall med artikelspecifikation Förbättringsförslag i material- försörjnings- Processen Figur 2.2. Arbetets upplägg. 6

14 -TEORI- 3 TEORI I kapitlet sammanfattas de teorier som studerats under litteraturstudien och som visat sig relevanta för arbetet. Exempelvis behandlas processer, Supply- chain management, avtalsinnehåll, kapitalbindning, leveransprecision och ABCanalys. 3.1 Logistik Storhagen (2003) definierar logistik som ett sätt att tillgodose behovet av integration av material-, varu-, tjänste-, informations-, och betalflöden inom och mellan organisationer. 3.2 Processer Ordet process definieras som en serie aktiviteter som upprepas i tiden och vars syfte är att skapa värde åt intern eller extern kund. Det finns tre olika processtyper inom en organisation; individuella processer som utförs av enskilda individer, vertikala processer som hör till en viss enhets eller avdelnings verksamhet och horisontella processer som skär tvärs igenom en organisation. För att beskriva en process uppförande och kännetecken på ett systematiskt sätt kan ett flödesschema användas. (Bergman och Klefsjö 1995) Materialförsörjningsprocessen Materialförsörjningsprocessen startar enligt Hellberg (1992) med att ett behov av material uppstår hos ett företag. En beställning läggs då hos leverantören som tar emot och bekräftar den, för att sedan producera och leverera enligt den. När materialet levererats till företaget och registrerats som mottaget samt eventuell uppföljning av leveransen utförts räknas materialförsörjningsprocessen som avslutad. (Hellberg 1992) 3.3 Supply-chain management Supply-chain management (SCM) kan ses som ett samarbete mellan aktörerna i en försörjningskedja för att förbättra flödet från leverantör till slutkund. Avsikten är att styra flödet i hela kedjan och inte enbart i det individuella företaget. Supply-chain management verkar för att optimera flödet i försörjningskedjan genom att se den som en helhet med ett gemensamt mål vilket innebär ett ökat behov av samarbete företagen emellan. (Persson 1997) Genom att skapa starka band till leverantörerna och delge dem information om framtida produktion kan de anpassa sin verksamhet efter detta och bättre nå upp till förväntningarna. Ett samarbete av den här typen leder ofta till minskade lager och kortare ledtider. (Krajewski och Ritzman 2002) En försörjningskedja kan vara antingen effektiv eller flexibel. Vilken typ av försörjningskedja som är aktuell bestäms utifrån krav på exempelvis ledtider, priser, volymer, kvalitet och grad av standardisering. (ibid) 7

15 -TEORI- Kännetecken för en effektiv försörjningskedja är att de har hög omsättning på lager och produkter i arbete samt en jämn och förutsägbar efterfrågan. Produktvariationen är låg och det är långt mellan introduktionerna av nya produkter. De konkurrensfördelar som passar för den här typen av försörjningskedja är låga kostnader, jämn kvalitet och leverans i tid. Den tillverkningsstrategi som rekommenderas är tillverkning mot lager med standardiserade produkter där så är möjligt. (ibid) I en flexibel försörjningskedja ligger styrkan istället i att snabbt kunna ställa om från låg volym till hög och vice versa, samt att kunna anpassa eller byta produkter med kort varsel. En flexibel försörjningskedja passar för företag som har svårt att säkert prognostisera efterfrågan, där produktvariationen är hög och det går kort tid mellan introduktionerna av nya produkter. De konkurrensfördelar som återfinns bland den här gruppen är utvecklingshastighet, snabba leveranser, volymflexibilitet, hög prestanda och produktanpassning. Lämpliga tillverkningsstrategier för en flexibel försörjningskedja är att tillverka mot order eller att montera mot order. (ibid) De vinster som kan väntas med ett samarbete inom försörjningskedjan är en minskad kapitalbindning, minskad administration och ökad servicegrad. För att skapa goda grunder för ett samarbete samt för att förhindra problem och kostnader som kan uppstå i samband med problemen är det viktigt att parterna reglerar sin affär i ett avtal. (Gustafsson och Jöne 2004) 3.4 Avtal En affär bör alltid regleras i ett avtal eller kontrakt och innehållet i avtalet bestäms av parterna. Är affären av stor betydelse kan det vara idé att lägga ned mer tid och pengar för att ta fram ett bra avtal. Ett avtal kan innehålla klausuler om vilka parterna är, deras rättigheter och skyldigheter, föremålet för avtalet, betalningsvillkor, övriga villkor som exempelvis sekretess och äganderätt, kontraktstid, uppsägningsvillkor, påföljder vid kontraktsbrott och förfarande vid tvist. Ett avtal kan inte behandla allt utan ska inrikta sig på de viktigaste villkoren som ska gälla mellan parterna.(molin 2002) Parametrar som inverkar på styrningen av de artiklar som omfattas av ett avtal klassas av Gustafsson och Jöne (2004) som logistikparametrar. För att ge exempel på några sådana kan följande nämnas: Ledtid Maximalt saldo Minimalt saldo Kritiskt saldo, eller beställningspunkt 8

16 -TEORI- Minsta leveranskvantitet Multipelkvantitet, exv. förpackningsstorlek eller satsstorlek Transportschema Prognosinformation Samtliga parametrar ska vara överenskomna av båda parter i samråd för att kunden ska kunna lita på att leverantören uppfyller kundens kunds krav på servicegrad. För att få ett lönsamt samarbete ska logistikparametrarna kontinuerligt ses över och anpassas efter ändrade förhållanden (ibid). De så kallade partnerparametrarna fastslår spelreglerna för samarbetet mellan parterna. De bör inte vara alltför komplicerade, men precisa och gälla för alla de produkter som omfattas av samarbetet. Några typiska partnerparametrar är: Juridisk tolkning Prognosriktighet Restsaldon Produktintroduktioner/-utfasningar Informationsutbyten Felhantering och reservrutiner Säkerhet Kontaktpersoner (ibid) Enligt Skoog och Widlund (2001) har båda parter i en förhandling intresse av att avtalet är entydigt och inte lämnar något öppet för egna tolkningar. För att detta ska uppnås bör ett antal punkter behandlas. Innehållet i dessa har olika vikt för säljare och köpare. De punkter som bör finnas med kan sammanfattas i tre kategorier, definition av produkten, definition av villkor kring affär och leverans samt priser och betalningsvillkor. En presentation av dessa och de båda parternas syn på dem återfinns nedan. (Skoog och Widlund 2001) Produkt Produkten ska beskrivas så att några tvivel om vad som ska levereras inte finns. Produktens fysiska innehåll, överenskomna funktioner och prestanda ska listas. Kunden har sämre kännedom om de tekniska lösningarna, men vet däremot vilka funktioner och prestanda som är nödvändiga. Leverantören vill i sin tur visa vilken utrustning som krävs för att kundens krav på funktioner och prestanda ska uppfyllas. Det är svårt för leverantören att säkert veta att produkten i slutändan uppfyller kundens beskrivning av funktion och prestanda vilket medför att leverantören hellre lägger tyngdpunkten på den tekniska beskrivningen. Ofta behövs någon form av utbildning av produktanvändarna, 9

17 -TEORI- detta tillhandahålls vanligtvis i samband med idrifttagningen och är i första hand en kostnadsfråga, inte något parterna tvistar om (ibid). Leveransens omfattning gällande transporter, montering, installation och driftsättning av utrustning samt kundens åtaganden i form av tillhandahållande av lokaler, personal, erforderliga tillstånd, råvaror eller bränsle ska klargöras i kontraktet. När det gäller leveransens omfattning har kunden vanligtvis en god uppfattning om sina behov. Leverantören är i sin tur ofta beredd att anpassa sig efter kundönskemålen. Att tänka på för leverantören är att en ökad leveransomfattning leder till en ökad risk och längre leveransperiod samt att betalningarna kan komma att försenas vilket ökar kraven på betalningsplanens utformning. Att kundens åtaganden dokumenteras är i första hand för leverantörens skull då missar i detta kan bli mycket kostsamt för denne (ibid). Eventuella miljökrav eller tekniska krav från utomstående myndigheter eller från leverantörens omgivning bör behandlas. Kunden har ansvaret utåt för att produkten uppfyller de bestämmelser som finns och är drivande i den frågan under förhandlingarna, men vill troligtvis inte ha några ytterligare begränsningar gällande omgivande miljö och användningsområde. Leverantören som vet vilka förhållanden som passar produkten, vill inte ta på sig ansvaret om den används på mindre lämpligt sätt och bör därför dokumentera vilka miljöer och användningsområden produkten är anpassad för. (ibid) En tidsplan ska visa när olika aktiviteter är tänkta att genomföras och efterfrågas av kunden för att de ska kunna följa arbetets fortskridande. Leverantörerna upprättar ofta en mer detaljerad tidsplan för arbetet än den som visas för kunden. I tidsplanen som visas för kund bör både leverantörens och kundens åtaganden visas. (ibid) De villkor som gäller vid kundens övertagande av leveransen och på vilka sätt dessa ska kontrolleras ska fastställas. Kunden vill säkra att produkten uppfyller kraven innan övertagandet sker och det ligger därför i leverantörens intresse att noggrant dokumentera de prover som ska utföras för att produkten ska godkännas av kund. En slarvigt utformad procedur för överlämnandet kan göra att detta försenas med extra kostnader som följd. (ibid) För att kunden själv ska kunna avhjälpa eventuella problem ska riktlinjer gällande upprättande av leveransdokumentation tas fram. Ett avtal som sluts bygger oftast på underlag som kunden tillhandahållit och det är svårt för leverantören att kontrollera deras riktighet, därför är det viktigt att leverantören dokumenterar eventuella antaganden och begränsningar. (ibid) 10

18 -TEORI Priser och betalningsvillkor Den punkt som vanligtvis får mest uppmärksamhet under förhandlingarna är priset. Kunden vill köpa produkten till ett lågt satt marknadspris medan leverantören vill ha täckning för sina kostnader och risker samt generera en vinst på affären. När betalningen ska ske är också en viktig fråga i avtalet. Leverantören vill ha betalt så fort som möjligt för att täcka de utgifter som uppstår under arbetets gång, medan kunden inte vill betala förrän godkänd leverans gjorts, detta för att minska sin risk om leverantören skulle gå i konkurs eller misslyckas med leveransen. Att göra en betalningsplan utifrån leverantörens kostnader kan vara en lösning. Utbetalningarna knyts då till händelser i genomförandet, vilka det blir bestäms genom diskussion. För att minska risken bör kunden ta en kreditupplysning på sin leverantör och eventuellt kräva bankgarantier eller andra säkerheter. (ibid) Om de artiklar som ingår i produkten köps in från länder med annan valuta utsätts leverantören för en valutarisk. De vanligaste lösningarna här är antingen att kunden får stå risken eller att en terminssäkring görs mot en viss växelkurs och att kunden står för kostnaderna för detta. (ibid) Kostnader för eventuella skatter, tullar och avgifter betalas av kunden och dessa bör redovisas separat. (ibid) Affär och leverans Vid upprättandet av kontrakt används oftast någon av de standardiserade leveransbestämmelserna som finns framtagna för att skydda såväl säljare som köpare. Båda parter har incitament att använda sig av leveransbestämmelser då skyddsnätet utan dem är mycket dåligt. (ibid) Den produkt som parterna kommit överens om kan komma att behöva ändras under arbetets gång. Det ligger i båda parters intresse att möjliggöra ändringar under arbetet, men en ändring i ett kritiskt skede kan för leverantören medföra stora problem. Därför är det viktigt att parterna kommer överens om en ändringsprocedur och att leverantören ges möjlighet att justera berörda avtalsparagrafer som exempelvis leveranstid och pris. Möjligheten att häva avtalet och hanteringen av de konsekvenser detta medför bör även behandlas. (ibid) En försenad leverans kan få allvarliga konsekvenser för kunden i form av minskad effektivitet i verksamheten, förlorad ränta på förskottsbetalningar och tappad trovärdighet. För att undvika detta försöker kunden förebygga förseningar genom viten som sporrar leverantören att leverera i tid. Leverantören vill inte bli för hårt drabbat vid en eventuell försening och vill inte betala vite annat än om kunden faktiskt lidit skada, exempelvis genom att själv 11

19 -TEORI- bli försenad i sitt arbete. När kostnaden för skadan är större än kostnaden för hela leveransen bör det hanteras med ett maximalt vitesbelopp eller ett frånskrivande av ansvar för leverantören vid indirekta skador och följdskador. Vissa orsaker till förseningar är av sådan art att leverantören inte kan styra över dem, exempelvis krig, naturkatastrofer eller politiska beslut, i dessa fall vill leverantören frånsäga sig sitt ansvar att leverera i tid, något som kunden sällan har något att invända emot även om denne kan försöka begränsa de giltiga orsakerna något. (ibid) Vid leverans är det viktigt att veta när ansvaret för produkten övergår från leverantören till kunden, detta regleras genom leveransvillkor och det finns internationellt framförhandlade och standardiserade regler, Incoterms, som brukar användas. Leverantören vill oftast undvika ansvar och kostnader under transporten och lämnar helst över ansvaret i samband med att produkten lämnar fabriken. Kunden vill kunna välja de villkor som passar dem och vanligtvis går leverantören med på det så länge kunden står för alla kostnader och risker. (ibid) Efter att avtalet trätt i kraft kan det hända att tvist uppstår mellan parterna. I första hand bör tvister lösas utan inblandning utifrån, men i de fall detta inte är möjligt löses de antingen i skiljenämnd eller i domstol. Domstol friar eller fäller en part medan skiljenämnd bedömer båda parters ansvar och fördelar det procentuellt mellan dem. Det ligger i kundens intresse att kunna välja mellan skiljenämnd eller domstol, medan leverantören helst ser att bara skiljenämnd används. (ibid) 3.5 Produktkalkylering I företag finns behov av att analysera och kontrollera lönsamheten för olika produkter eller produktgrupper. Som hjälpmedel kan en produktkalkyl upprättas. Det är en beräkning och sammanställning av kostnader och intäkter för ett visst objekt. Valet av kalkylmodell grundas på företagets typ av produktprogram. För företag som tillverkar endast ett produktslag lämpar sig process- eller periodkalkylering, där kostnaderna under en tidsperiod för de olika processer som produkten passerar genom summeras och divideras med antalet produkter som passerat genom processen under tidsperioden. Företag med flera och olikartade produkter rekommenderas istället att använda orderkalkylering vilket innebär att kostnaden fastställs för varje tillverkningsuppdrag eller kundbeställning. (Hansson och Nilsson, 1999) Den enklaste typen av orderkalkyl är självkostnadskalkylen. Där fastställs de direkta kostnaderna för lön och material för tillverkningsuppdraget eller kundbeställningen. Till det görs sedan påslag för indirekta materialtillverknings- och affärsomkostnader samt vinst. Resultatet blir 12

20 -TEORI- försäljningspriset och genom att dividera det med antalet artiklar fås styckepriset. (ibid) Den fördelning av omkostnaderna som görs i självkostnadskalkylen är inte alltid rättvisande, en produkt som tillverkas i liten volym kan exempelvis ändå ge upphov till höga inköpskostnader. I den aktivitetsbaserade kalkylen, identifieras kostnadsdrivarna, de aktiviteter som ger upphov till omkostnaderna, och fördelningen görs utifrån dessa. (ibid) Detta får till följd att de indirekta kostnaderna i högre grad fördelas ut som direkta. Till exempel fördelas inköpskostnaderna då utifrån antalet inköpsorder istället för de direkta materialkostnaderna. (Adolphson, 1998) 3.6 Kapitalbindning Ett företags tillgångar kan enligt Mattsson (2002) delas upp i två delar, anläggnings- och omsättningstillgångar. Till anläggningstillgångar räknas tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk, exempelvis fastigheter och inventarier, medan omsättningstillgångarna består av tillgångar som ständigt omsätts. De bundna omsättningstillgångarna återfinns i råmateriallager, produkter i arbete, färdigvarulager, transitlager och i hanteringen av likvida medel. (Mattsson 2002) Bundna omsättningstillgångar kostar, antingen i form av ränta eller missade alternativa intäkter och är inte önskvärt. Med begreppet kapitalbindning avses just de bundna omsättningstillgångarna. För att kunna göra jämförelser brukar det bundna kapitalet sättas i relation till omsättningen, då fås omsättningshastigheten. En hög omsättningshastighet är positivt då det visar att kapitalbindningen är förhållandevis låg. (Storhagen 1995) Kapitalbindning i lager och materialflöden Kapitalbindning i lager mäts som det genomsnittliga lagervärdet och omsättningshastigheten beräknas generellt som det genomsnittliga lagervärdet dividerat med omsättningen. Det sättet att räkna är riktigt för färdigvarulager, men för beräkning av omsättningshastigheten i råmateriallager bör den totala kostnaden för inköpen under tolv månader användas istället för företagets omsättning. Detta eftersom materialet förädlas i produktionen och betingar ett högre pris vid försäljning än vid inköp. Ju högre förädlingsgraden är desto högre blir också omsättningshastigheten om försäljningsvärdet används. (Mattsson 2002) Lager kan delas i tre delar, säkerhetslager, omsättningslager och dött lager. Säkerhetslagret finns till för att säkra leveranser i tid vid förändringar i efterfrågan, omsättningslagret är den del av lagret som förbrukas och fylls upp igen, och det döda lagret består av artiklar som blivit över från tidigare 13

21 -TEORI- produktioner och produktrevisioner. (Storhagen 2003) Omsättningslagret minskas genom ökad leveransfrekvens och säkerhetslagret minskas genom kortare leveranstider, bättre leveranssäkerhet och högre kvalitet på material och komponenter. (Persson et al 1991) Kostnaden för lager består förutom de tidigare nämnda kapitalkostnaderna också av kostnaden för hållning och hantering, främst i form av lokalhyror och lön till lagerpersonal, men också som missat produktivt lagerutnyttjande, skatte- och försäkringskostnader samt inkurans. Inkurans kan uppstå på tre sätt, genom att artikeln blir inaktuell, förstörs, eller genom svinn. Kostnaden för att lagerhålla en artikel under ett år uppgår vanligtvis till mellan 20 och 40 procent av artikelns värde. (Krajewski och Ritzman 2002) De kostnader som uppstår vid bearbetning av produkterna ska i slutändan bäras av dem. I och med det ökar produkternas kapitalbindning i takt med förädlingen. Produkter i arbete och lager av färdiga produkter binder enligt detta resonemang mer kapital än lager av råmaterial, vilket medför en lägre kapitalbindning ju tidigare i flödet artiklarna lagras, se figur 3.1. (Storhagen 2003) Kapitalbindning Råmateriallager PIA Färdigvarulager Tid Figur 3.1. Bild över kapitalbindningens normala utveckling för en produkt i ett tillverkande företag. (Fritt efter Storhagen 2003) Kapitalbindning i hantering av likvida medel Kapitalbindning i hantering av likvida medel uppstår främst i form av kundfordringar. Ett företag som erbjuder en kredittid på trettio dagar och vars kunder betalar i tid, har i genomsnitt en tolftedel av årsomsättningen bunden i kundfordringar. Genom att minska kredittiden kan andelen bundet kapital minskas. Det frigjorda beloppet för varje dag som den genomsnittliga kredittiden minskas beräknas enligt formel 1. fakturerat belopp inkl moms per år 360 = 0,28% av årsomsättningen Formel 1 Den genomsnittliga kundkredittiden beräknas enligt formel 2. 14

22 -TEORI- Genomsnittligt utestående kundfordringar 360 = Antal kreditdagar Formel 2 Fakturerad årsförsäljning Ett sätt att minska kundkredittiden är att använda sig av så kallad factoring. Factoring innebär att leverantören säljer eller belånar sina kundfakturor hos en bank, som sedan övervakar betalningen av dem och skickar ut eventuella påminnelser till kunderna. På det sättet slipper leverantören det administrativa arbetet med betalningsövervakning och påminnelser, de får en förbättrad likviditet och kunderna betalar oftare i tid när en bank står som betalningsmottagare. Enligt samma tankesätt som för kundfakturering ökas kapitalbindningen i företaget om en leverantörsfaktura betalas före förfallodatum. Genom att betala på förfallodagen maximerar företaget utnyttjandet av det räntefria lån som leverantörsskulderna utgör. Den ökning av fritt kapital som fås för varje dag den genomsnittliga leverantörskredittiden förlängs uppgår till 0,28 procent av de årliga inköpen och beräknas enligt formel 3. inköpt belopp inkl moms per år = 0,28% av årsinköpen Formel Den genomsnittliga kredittid som lämnas av leverantörer beräknas enligt formel 4. Genomsnittliga utestående leverantörsskulder 360 = Antal kreditdagar Formel 4 Fakturerat årsinköp Om leveransen sker tidigare än avtalat bör det kontrolleras om fakturan är utställd på leveransdagen. I de fall den inte är det bör diskussion föras med leverantören om en förlängd kredittid. (Larsson 1995) 3.7 Leveransprecision Leveransprecision är ett sätt att bedöma antalet bristsituationer i förhållande till antalet order. Leveransprecisionen mätas vanligtvis i procent och beräknas som antalet leveranser gjorda i tid, dividerat med det totala antalet leveranser. (Storhagen 1995) Vilken leveransprecision som kan erhållas beror till stor del på säkerhetslagrets dimensionering. Säkerhetslagret beräknas som summan av en säkerhetsfaktor som väljs utifrån kraven på leveransprecision och osäkerheten i efterfrågan under ledtiden. (Persson et al 1991) I arbetet att uppnå en hög leveransprecision påverkar faktorer som leveranstidens längd, osäkerhet i samband med leveranstider, tillgång till 15

23 -TEORI- transport, ständig omplanering av leveranser (i tid) och aktörernas vilja att definiera en hög leveranssäkerhet. (Persson et al 1991) För att klara av en leveransprecision på 100 procent krävs ett oändligt stort säkerhetslager. Förhållandet mellan säkerhetslager och leveransprecision visas i figur 3.2. (Storhagen 1995) Säkerhetslager 100 Leveransprecision (%) Figur 3.2. Förhållande mellan leveransprecision och säkerhetslager. Fritt efter Storhagen (1995). 3.8 ABC-analys ABC-analys är en metod för att analysera volymvärdet och brukar användas för att bland annat styra lagernivåer. Den bygger på den så kallade 80/20 fördelningen som innebär att 80 procent av företagets tillgångar står för 20 procent av omsättningen och vice versa. Metoden har fått sitt namn då artiklarna vanligtvis delas in i tre klasser, A, B och C beroende på deras andel av omsättningen. De produkter som står för den största delen av omsättningen hamnar i A-klassen och utgör de som ska styras hårdast, medan de produkter som står för minst del av lagervärdet räknas till C-klassen och istället kan köpas in i större volymer för att täcka ett mer långsiktigt behov, se figur 3.3 (Storhagen 2003). 16

24 -TEORI- Figur 3.3. Grafisk beskrivning av indelningen av inköpsartiklar efter volymvärde vid ABC-analys. (Fritt efter Storhagen 2003) 17

25 -FÖRETAGSBESKRIVNING- 4 FÖRETAGSBESKRIVNING I kapitlet ges en presentation av företagets verksamhet och organisation. Företaget bedriver kontraktstillverkning vilket innebär att de arbetar på uppdrag av sina kunder. De finns med i produkternas hela livscykel, från utvecklingsoch konstruktionsstadiet till serieproduktion och produktvård, men de äger själva inga rättigheter till produkterna. I dagsläget har företaget fyra stora kontraktskunder och ett tjugotal mindre. Företagets organisation är uppbyggd med stödfunktionerna IT, Kvalitet och Ekonomi, samt avdelningar för Förstudier, Utveckling, Produktion, Försäljning och Inköp, alla underställda VD: n. Till inköpsavdelningen hör även den lageransvarige och fakturahanteringen är inordnad under ekonomiavdelningen. Produktionen är upplagd som en produktverkstad, det vill säga uppbyggd kring de olika kundkontrakten. Produktionslokalerna är indelade i områden där varje stort kundkontrakt har sitt eget. Även personalen är delad i grupper och arbetet i varje grupp styrs av en gruppledare som också startar produktionsorder och uppdaterar orderunderlagen med plock- och eventuell bristlista. Totalt arbetar det cirka trettio personer i produktionen. De anställda i produktionen har ett körkort som visar vilka arbetsmoment de är utbildade på och därigenom berättigade att utföra och vid tillfälliga arbetstoppar lånas personal mellan grupperna. Produktionen sker mot kundorder utom i de specialfall då kunden avtalat om säkerhetslager av färdiga produkter eller halvfabrikat. Det är aktuellt exempelvis när kunden har behov av att med kort varsel kunna visa upp produkten för sina tilltänkta kunder. Det rör sig då oftast om mindre volymer. Begreppet gruppledare, infördes på företaget under våren I dagsläget finns sex gruppledare på företaget. Gruppledarna är underställda produktionschefen och fungerar som ledare för den egna produktionsgruppen samt sköter alla kontakter med kunden, utom affärsförhandlingar. Dessa handhas av ansvarig säljare eller Key Account Manager. Tanken är att rollen som gruppledare ska uppta cirka 30 procent av arbetstiden och att övrig tid ska göras i produktionen. Gruppledaren arbetar för att säkra kontraktets lönsamhet och för att de satta kvalitetsmålen samt kundens förväntningar på leveranserna uppfylls. 18

26 -NULÄGESBESKRIVNING- 5 NULÄGESBESKRIVNING I kapitlet ges först en beskrivning av innehållet i de fyra granskade avtalen och tillvägagångssättet vid utformning av avtal, därpå följer en kartläggning av materialförsörjningsprocessen. 5.1 Avtalsinnehåll Kundavtal sluts på längre sikt och är bland annat aktuella när kunden vill att företaget ska vidareutveckla produkten för deras räkning. I avtalen hanteras till exempel: omfattning ledtider orderkvantiteter årsvolymer priser restkostnader lagerkostnader risker allmänna leverantörsbestämmelser kontaktuppgifter Innehållet i avtalen bestäms i förhandlingar mellan företaget och kunden och kan skifta mycket beroende på produktens beskaffenhet och kundernas behov. Då de granskade avtalen har varierande innehåll och utformning samt är relativt omfattande har en sammanställning av dem gjorts i tabellform vilken presenteras i bilaga 2. Av de fyra kundavtal som har granskats innehåller tre så kallade artikelspecifikationer dit de parametrar som går att hänföra till en enskild produkt lyfts ut. I artikelspecifikationerna listas till exempel alla de ingående komponenterna, deras inköpsledtider, priser, maximum och minimum lager samt de orderkvantiteter, led- och återhämtningstider som gäller för kunden vid avrop. Det här sättet att utforma avtalen är relativt nytt för företaget och något de tror kommer att användas mer i framtiden. 5.2 Avtalsutformning Arbetet med framtagandet av ett avtal initieras när någon inom företaget, oftast en säljare, får en förfrågan från kund. Rör det sig om en ny kund kan vem som helst ta emot förfrågan, men denne hänvisar huvudsakligen till någon av säljarna, VD: n eller Key Account Managern. De som är kunder sedan tidigare vänder sig oftast till gruppledaren eller den affärsansvarige. 19

27 -NULÄGESBESKRIVNING- Utifrån kundens förfrågan upprättas under ledning av gruppledaren en aktivitetsbaserad kalkyl som sedan ligger till grund för det avtalsutkast som används vid förhandling med kunden. I kalkylen samlas bland annat information om de ingående artiklarnas priser, ledtider och förpackningsstorlekar, samt produktionsdata om vilka bearbetnings- och ställtider som kommer att gälla i produktionen. Den kalkylmodell som används på företaget är relativt ny och fortfarande under utveckling. Den är gjord som en arbetsbok i Excel där varje avdelning har ett eget arbetsblad med data att fylla i. De omkostnader som finns fördelas utifrån kostnadsdrivarna, exempelvis fördelas inköpsomkostnaderna utifrån inköpsartiklarnas antal och typ; standard, unik, eller tillhandahållen av kund. Den ansvarige säljaren för förhandlingar med kunden och försöker utifrån resultatet av dem och avtalsutkastet sy ihop ett erbjudande som passar kundens behov. Företagets säljare har som mål att skapa mervärde för kunden genom att erbjuda dem att köpa fler produkter, utöka antalet produktvarianter eller ge dem förslag på exempelvis förbilligande åtgärder. När förhandlingarna är över och parterna är överens gör företaget en slutlig kontraktsgenomgång för att kontrollera att avtalet är affärsmässigt och juridiskt rätt upplagt samt lönsamt. Efter godkänd genomgång eller när eventuella justeringar är genomförda undertecknas det och lämnas till kunden. Ett avtal är gällande först när både företaget och kunden har undertecknat det, till skillnad från en offert som normalt godkänns av kunden genom att denne lägger en beställning enligt den. 5.3 Materialförsörjningsprocessen Materialförsörjningsprocessen har i det här arbetet definierats som processen från det att en kundorder inkommer till företaget till att materialet finns tillgängligt för produktion. Processen har delats in i delprocesserna; ordermottagning & planering, inköp, fakturahantering, inleverans samt plockning, se figur

28 -NULÄGESBESKRIVNING- Figur 5.1. Flödesschema över materialförsörjningsprocessen indelad i delprocesser Orderhantering I och med att en kundorder anländer till företaget startar delprocessen ordermottagning och planering, se figur 5.2. Kundorder tas emot av gruppledaren, oftast via fax, men ibland även via e-post eller telefon. Artikeloch revisionsnummer på den mottagna ordern kontrolleras i affärssystemet och leveranstiden kontrolleras mot vad som är reglerat i avtalet för att se att det som kunden beställt går att leverera. Om detta stämmer produktionsläggs ordern på det leveransdatum som kunden önskat. Sedan utförs en grov- och detaljplanering för att kontrollera vilket material som finns hemma, vad som är på väg och vad som måste köpas in. Detaljplaneringen visar det aktuella lagersaldot, det vill säga vilka artiklar som finns i lagret vid den tidpunkten. När material inte finns i lager kontrolleras nettobehovsberäkningen där det finns noterat om material är beställt utifrån prognos och vilket datum det i så fall levereras. Om behovet inte täcks av de uteliggande beställningarna eller om inga inköp är gjorda tas kontakt med inköpsavdelningen som undersöker om materialet går att ta hem i tid till den önskade produktionsstarten. Alternativet till att kontakta inköpsavdelningen är att köra en ny nettobehovsberäkning, men detta görs endast en gång per dag då det tar för mycket kraft från affärssystemet. I de fall kunden lägger en beställning med kortare leveranstid än vad som avtalats kontrolleras om det är möjligt att klara leveransvillkoren. I så fall godtas kundordern och en orderbekräftelse skickas ut. Går inte villkoren att uppfylla skickas ett nytt förslag på leveranstid ut till kunden som får ge sitt godkännande. I det nya förslaget tas hänsyn till ökade inköpspriser på grund av kortare ledtider samt justeringar av leveransdatum och kvantiteter. Kunden kan då välja att antingen godkänna ändringarna eller göra ett avrop enligt kontrakt. När kunden meddelat vilket lägger gruppledaren in ordern i affärssystemet. Slutligen skriver gruppledaren ut en produktionsorder som innehåller flödeskarta, jobbkort och följekort. Ute i produktionslokalen finns en hylla med fack för de olika kunderna. Några dagar innan produktionsstart tar gruppledaren fram en plocklista och lägger produktionsordern tillsammans med den i facket. Efter det är det möjligt för produktionsgruppen att börja plocka material. 21

29 -NULÄGESBESKRIVNING- Figur 5.2. Flödesschema över delprocessen ordermottagning Inköp Företagets inköpsfunktion sköter alla inköp för produktions- och utvecklingsavdelningen och har samarbete med ungefär 200 leverantörer. Delprocessen inköp startar när ett behov uppstår, se flödesschema i figur 5.3. Ett inköpsbehov kan uppstå på tre sätt, det vanligaste, genom mottagna kundorder, behandlades i stycket innan. De två andra är prognos och brist i säkerhetslager. 22

30 -NULÄGESBESKRIVNING- Figur 5.3. Flödesschema över delprocessen inköp. Inköpsbehoven beräknas i affärssystemet genom nettobehovsberäkning. En sådan görs varje dag där en förslagslista genereras över allt som behöver köpas in. I förslagslistan syns vilka beställningar som behöver göras, till vilket datum materialet måste finnas tillgängligt och vilket datum ordern bör läggas för att materialet ska finnas hemma i tid. Utöver den förslagslista som affärssystemet skapar tar gruppledaren ibland fram en speciallista. I den tas hänsyn till så kallad budget vilket innebär att material säkras utifrån de lagernivåer som kunderna åtagit sig att ersätta vid exempelvis avtalsupphörande eller produktrevision. När inköparna ser i förslagslistan att det finns ett behov av en artikel markerar de artikeln och väljer att lägga en order. I och med det tas ett orderunderlag automatiskt fram utifrån de leverantörsfakta, leveranstider, priser och orderkvantiteter som finns registrerade i affärssystemet. För att skapa en tidsbuffert för uppackning, plockning och oförutsedda händelser beställer inköparna vanligtvis hem materialet så att det finns tillgängligt på företaget en vecka innan planerad produktionsstart. Efter att eventuella ändringar gjorts på orderunderlaget faxas det iväg till leverantören samt skrivs ut i ett pappersexemplar som arkiveras på företaget. För vissa leverantörer som exempelvis Elfa sköts orderläggningen via deras beställningsformulär på Internet och görs då manuellt. 23

Försämring av leveransservice från lager vid bristfällig leveransprecision från leverantörer

Försämring av leveransservice från lager vid bristfällig leveransprecision från leverantörer Försämring av leveransservice från lager vid bristfällig leveransprecision från leverantörer Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Låg leveransprecision i bemärkelsen försenade inleveranser från leverantörer

Läs mer

Lagerstyrningsfrågan Januari 2014 - Fråga och svar

Lagerstyrningsfrågan Januari 2014 - Fråga och svar Lagerstyrningsfrågan Januari 2014 - Fråga och svar När man fastställer kvantiteter att beställa för lagerpåfyllning avrundar man ofta beräknad ekonomiskt orderkvantitet uppåt eller nedåt, exempelvis för

Läs mer

EazyStock. Next Generation Inventory Management in the Cloud. Jeeves Xperience 23-24 oktober 2014

EazyStock. Next Generation Inventory Management in the Cloud. Jeeves Xperience 23-24 oktober 2014 EazyStock Next Generation Inventory Management in the Cloud Jeeves Xperience 23-24 oktober 2014 Era presentatörer Daniel Martinsson Head of EazyStock Sales & Product development EazyStock worldwide Agneta

Läs mer

Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter

Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 04 Faktorer som påverkar val av orderkvantiteter Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje artikel

Läs mer

Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder

Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder C 31 Täcktidsplanering Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje artikel och vid varje ordertillfälle fatta

Läs mer

Säkerhetslager beräknat från antal dagars täcktid

Säkerhetslager beräknat från antal dagars täcktid Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 13 Säkerhetslager beräknat från antal dagars täcktid All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det kan gälla osäkerheter

Läs mer

En jämförelse av kanbansystem och beställningspunktssystem med avseende på kapitalbindning

En jämförelse av kanbansystem och beställningspunktssystem med avseende på kapitalbindning En jämförelse av kanbansystem och beställningspunktssystem med avseende på kapitalbindning Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Kanbansystem betraktas av många som effektivare än andra lagerstyrningssystem,

Läs mer

Whitepaper: 5 kostnadsbesparingar som uppnås vid sänkning av lagernivåer. 2014 EazyStock, en division inom Syncron. www.eazystock.

Whitepaper: 5 kostnadsbesparingar som uppnås vid sänkning av lagernivåer. 2014 EazyStock, en division inom Syncron. www.eazystock. Whitepaper: 5 kostnadsbesparingar som uppnås vid sänkning av lagernivåer 2014 EazyStock, en division inom Syncron Utmaningen att minska lagerrelaterade kostnader Många företag köper in eller tillverkar

Läs mer

Vad gör rätt lagerstyrning för sista raden

Vad gör rätt lagerstyrning för sista raden Vad gör rätt lagerstyrning för sista raden Nils Robertsson VD på PromoSoft 100 % fokus på lager och inköp Utvecklar lagerstyrningssystem och säljer WMS och andra moduler för Supply Chain Add-on till affärssystemen

Läs mer

Lagerstyrning & Transportekonomi 2012

Lagerstyrning & Transportekonomi 2012 Administration av lagret. www.logistikprogrammet.org 3 Företaget KoS har nu etablerat ett nytt centrallager. De tidigare manuella rutinerna ska nu ersättas av ett administrativt affärssystem. Volymerna

Läs mer

Säkerhetslagrets andel av beställningspunkten som funktion av ledtid

Säkerhetslagrets andel av beställningspunkten som funktion av ledtid Säkerhetslagrets andel av beställningspunkten som funktion av ledtid Stig-Arne Mattsson Sammanfattning I den här studien har en analys gjorts av säkerhetslagrets andel av beställningspunkten som funktion

Läs mer

Taurus Ekonomiutbildning

Taurus Ekonomiutbildning Inledning Material in/ Leverantörsfakturering Löpande gör vi beställningar av varor och tjänster hos våra leverantörer. Vi tar emot varan eller får tjänsten utförd och erhåller i samband med detta en leverantörsfaktura.

Läs mer

Billigt från fjärran eller snabbt från närmare håll?

Billigt från fjärran eller snabbt från närmare håll? Whitepaper 14.11.2012 1 / 6 Billigt från fjärran eller snabbt från närmare håll? Förena det bästa av två världar! Författare: Mikko Kärkkäinen Verkställande direktör, D.Sc. (Tech.) mikko.karkkainen@relexsolutions.com

Läs mer

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Finansiering

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Finansiering Välkommen till Industriell Ekonomi gk Kapitel 21: Finansiering Finansiering 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Varför behöver företag kapital? Finansiering Fyra typer av kapital i ett företag Realkapital

Läs mer

Hur man. gör lagerplanering och inköp till dagens bästa aktivitet. 2014 EazyStock, en division inom Syncron. www.eazystock.se

Hur man. gör lagerplanering och inköp till dagens bästa aktivitet. 2014 EazyStock, en division inom Syncron. www.eazystock.se Hur man gör lagerplanering och inköp till dagens bästa aktivitet 2014 EazyStock, en division inom Syncron Gör lagerplanering och inköp till dagens bästa aktivitet! Lagerstyrning är en av de oglamorösa

Läs mer

Utredning av logistikförändringar

Utredning av logistikförändringar Utredning av logistikförändringar 1- Varför logistik? Lagerföring Lagerhållning/Hantering Kostnader Transport Administration Övrigt Vinstmarginal Ledtid Leveranspålitlighet Leveranssäkerhet Intäkter Räntabilitet

Läs mer

Beställning/inköp. Beställning/inköp

Beställning/inköp. Beställning/inköp Beställning/inköp Om du har Visma Administration 2000 kan du skriva beställningar till din leverantör. När leveransen sedan kommer kan du göra inleverans i lagret från leverantörens följesedel. Slutligen

Läs mer

Uppskatta lagerhållningssärkostnader

Uppskatta lagerhållningssärkostnader Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 13 Uppskatta lagerhållningssärkostnader Med lagerhållningssärkostnader avses alla de kostnader som hänger samman med och uppstår genom att

Läs mer

Uppskatta ordersärkostnader för inköpsartiklar

Uppskatta ordersärkostnader för inköpsartiklar Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 11 Uppskatta ordersärkostnader för inköpsartiklar Med ordersärkostnader för inköpsartiklar avses alla de kostnader som är förknippade med att

Läs mer

Affärsvillkor för LanguageWire

Affärsvillkor för LanguageWire Affärsvillkor för LanguageWire 1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE 1.1 Följande affärsvillkor ska gälla för alla avtal om översättningsuppdrag mellan LanguageWire (hädanefter LW) och kunden, inklusive alla övriga tjänster

Läs mer

Större kassa med effektivare fakturering

Större kassa med effektivare fakturering Större kassa med effektivare fakturering Cash is king. Detta bekanta uttryck är så sant som det är sagt. Kanske inte cash i sin faktiskt fysiska form, men definitivt dess funktion i ett företag. Att företag

Läs mer

Finansiering. Varför behöver företag kapital? Vad är finansiering? Kap 21 Finansiering. Finansiering. Fyra typer av kapital i ett företag.

Finansiering. Varför behöver företag kapital? Vad är finansiering? Kap 21 Finansiering. Finansiering. Fyra typer av kapital i ett företag. Finansiering Kap 21 Finansiering ME1002 Industriell ekonomi GK 1 2011 Vt period 4 Tomas Sörensson 1 Varför behöver företag kapital? Finansiering Fyra typer av kapital i ett företag Realkapital Finansiellt

Läs mer

Logistik och processorientering?

Logistik och processorientering? Lagerstyrningsakademin.se Logistik och processorientering? Stig-Arne Mattsson För att kunna bedriva en framgångsrik verksamhet på en alltmer konkurrensutsatt marknad har det blivit allt viktigare att snabbt

Läs mer

Leverantörens guide för hantering av Web Supply Manager

Leverantörens guide för hantering av Web Supply Manager Leverantörens guide för hantering av Web Supply Manager Utgåva: 1 Web Supply Manager Web Supply Manager (WSM) är webb-baserat och ett komplement till EDI. Med hjälp av WSM kan man skicka leveransplaner,

Läs mer

Lönsammare apotek genom automatisk varupåfyllning!

Lönsammare apotek genom automatisk varupåfyllning! 19.5.2010 1 / 5 Lönsammare apotek genom automatisk varupåfyllning! Den svenska apoteksmarknaden genomgår sedan årsskiftet 2009 2010 en omreglering från statligt monopol till fri marknad. Omregleringen

Läs mer

INDIREKTA INKÖP MED PALETTE BUYER

INDIREKTA INKÖP MED PALETTE BUYER INDIREKTA INKÖP MED PALETTE BUYER Agenda Varför ett system för indirekta inköp? Varför PaletteBuyer? Demo (inklusive nyheter). Frågor och erfarenheter. MELLAN 5-15% AV OMSÄTTNINGEN en betydande del av

Läs mer

Logistik. Varukapital. Kapitalbindning. Fö: Lager. Gemensam benämning på allt material, alla komponenter, produkter i Diskussionsuppgift

Logistik. Varukapital. Kapitalbindning. Fö: Lager. Gemensam benämning på allt material, alla komponenter, produkter i Diskussionsuppgift Logistik Fö: Lager Varukapital Gemensam benämning på allt material, alla komponenter, produkter i Diskussionsuppgift arbete (PIA, VUA, VIA) och förråd Förråd Varför Upplag har av utgångs- man lager? och

Läs mer

mars 2012 Kalkylering och nyckeltal vid elektroniska affärer en vägledning

mars 2012 Kalkylering och nyckeltal vid elektroniska affärer en vägledning mars 2012 Kalkylering och nyckeltal vid elektroniska affärer en vägledning FÖRORD NEA är en ideell intresseorganisation som erbjuder en neutral och oberoende mötesplats där vi verkar för att eaffärer ska

Läs mer

Lektion 4 Logistikförändringars påverkan på R TOT

Lektion 4 Logistikförändringars påverkan på R TOT TNG018 Grunder i logistik och lönsamhetsanalys HT 2013 Sid 1 (8) Lektion 4 Logistikförändringars påverkan på R TOT Uppgift 1 Mikrolux AB Distribution Företaget Mikrolux AB tillverkar mikrovågsugnar för

Läs mer

Hogia Order/Lager/Inköp

Hogia Order/Lager/Inköp Hogia Order/Lager/Inköp Ett kompetent processtöd för varudistribuerande företag Den röda tråden Logistiken i ett varudistribuerande företag är fokuserad på att optimera varuflöden i hela kedjan från beställning/inköp

Läs mer

Likviditetsanalys i Entré Windows

Likviditetsanalys i Entré Windows Likviditetsanalys i Entré Windows Likviditetsanalysen i Entré Windows är ett verktyg för att kunna ställa upp en prognos för företagets betalningsströmmar. Likviditetsanalysen visar dag för dag vilket

Läs mer

Allmänna villkor för konsultuppdrag

Allmänna villkor för konsultuppdrag 14 FEBRUARI 2011 ALLMÄNNA VILLKOR Stockholm Strategic Advise AB 1(6) STRATVISE 11-0078 Allmänna villkor för konsultuppdrag Dessa bestämmelser gäller vid anlitande av konsulter vid kompetens- och resursuppdrag.

Läs mer

Aiste Asdranias Ekonomiassistent

Aiste Asdranias Ekonomiassistent E-faktura, Matchning är det ett gammalt av inköpsorder rostigt spår? mot faktura Mats Carlsson KEY ACCOUNT MANAGER +46 73 4170 253 mats.carlsson@palette.se Aiste Asdranias Ekonomiassistent Palette Software

Läs mer

Uppskatta ledtider för anskaffning

Uppskatta ledtider för anskaffning Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 31 Uppskatta ledtider för anskaffning Begreppet ledtid avser generellt den kalendertid som krävs för att genomföra en administrativ process.

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Klicka på Skrivare. När utskriften är klar och du kontrollerat att allt är rätt godkänner du Utbetalningsjournalen och verifikationen skapas.

Klicka på Skrivare. När utskriften är klar och du kontrollerat att allt är rätt godkänner du Utbetalningsjournalen och verifikationen skapas. Leverantörsreskontra Markera löpnummer 1, 2, 3 och 4. Välj Kommando Ändra betalstatus m m eller klicka på knappen Markera Betald och klicka OK. Nu är dina betalningar klara och du ska nu ta ut en utbetalningsjournal

Läs mer

Avtal (förslag) 1. Omfattning. 2. Avtalsparter. 3. Avtalshandlingar. 4. Avtalstid

Avtal (förslag) 1. Omfattning. 2. Avtalsparter. 3. Avtalshandlingar. 4. Avtalstid Avtal (förslag) Mellan Institutionen för systemteknik, Linköpings universitet, org 202100-3096 (nedan kallat ISY) och [namn på leverantör], org nr [leverantörens organsiationsnummer] (nedan kallad leverantören)

Läs mer

Bilaga 3. Ramavtal SMHI och XXXXX

Bilaga 3. Ramavtal SMHI och XXXXX Bilaga 3 Ramavtal SMHI och XXXXX Innehållsförteckning 1 Parter... 1 2 Avtalets omfattning... 1 3 Avtalstid - Förlängning... 1 4 Avtalshandlingar... 1 5 Överlåtelse av avtalet... 1 6 Leverantörens åtaganden...

Läs mer

Inköpsorder finner man under Inköp Orderbearbeting Order.

Inköpsorder finner man under Inköp Orderbearbeting Order. Inköpsorder reservdelar De angivna menyhänvisningarna refererar till Navigationsrutan i Navision. Inköpsorder finner man under Inköp Orderbearbeting Order. Inköpsordern är uppdelad i skärmbilderna Inköpsorderhuvud

Läs mer

AVTAL. Avseende tjänster för nykundsbearbetning och varumärkesbyggande

AVTAL. Avseende tjänster för nykundsbearbetning och varumärkesbyggande AVTAL Avseende tjänster för nykundsbearbetning och varumärkesbyggande Innehåll 1 Avtalets omfattning... 3 2 Avtalsperiod... 3 3 Avtalshandlingar... 3 4 Kontaktpersoner... 3 5 Engagerade säljare... 3 5.1

Läs mer

Minikurs Effektivit inköp

Minikurs Effektivit inköp Minikurs Effektivit inköp Föreläsare: Fredrik Lindman, Monitor ERP System AB, (projektledare, konsult, utbildare) Här ger vi handfasta tips på hur du kan hantera dina inköp. Vi visar bl.a. hur inköpsstödet

Läs mer

Distribution Planning/LeanLog. Epicor iscala höstmöte 2012. Ingemar Ohlsson. Presenteras av:

Distribution Planning/LeanLog. Epicor iscala höstmöte 2012. Ingemar Ohlsson. Presenteras av: Tillverkning med tidredovisning Distribution Planning/LeanLog med LeanTime Epicor iscala höstmöte 2012 Presenteras av: Ingemar Ohlsson Om Distribution Planning/LeanLog Ett av få system som optimerar hela

Läs mer

OMØ A/S Generella försäljnings- och leveransvillkor. Allmänna bestämmelser

OMØ A/S Generella försäljnings- och leveransvillkor. Allmänna bestämmelser OMØ A/S Generella försäljnings- och leveransvillkor Allmänna bestämmelser 1. Om inte andra skriftliga avtal föreligger mellan OMØ A/S och kunden, gäller dessa försäljningsoch leveransvillkor vid samtliga

Läs mer

EXAMENSARBETE. Från kalkyl och inköp till platschef. Robin Antfolk 2014. Högskoleexamen Bygg och anläggning

EXAMENSARBETE. Från kalkyl och inköp till platschef. Robin Antfolk 2014. Högskoleexamen Bygg och anläggning EXAMENSARBETE Från kalkyl och inköp till platschef Robin Antfolk 2014 Högskoleexamen Bygg och anläggning Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Från kalkyl och inköp

Läs mer

Kommersiella villkor m.m.

Kommersiella villkor m.m. Kommersiella villkor m.m. Priser (vid avrop) Tjänsterna är prissatta per timme med ett angivet takpris som inte får överskridas. Debitering ska baseras på faktiska förhållanden. Endast utförda arbetsuppgifter

Läs mer

1. Ändringar och tillägg. 2. Detta avtal inklusive bilagor. 3. Förfrågningsunderlaget inkl. ev. kompletteringar. 4. Anbudsgivarens anbud.

1. Ändringar och tillägg. 2. Detta avtal inklusive bilagor. 3. Förfrågningsunderlaget inkl. ev. kompletteringar. 4. Anbudsgivarens anbud. Stadsledningskontoret Juridiska avdelningen 1(5) BILAGA 1 Avtalsmall 1. Avtalstid Beräknad avtalstid är 2013-01-07 till 2015-01-06, med möjlighet för Landskrona stad att förlänga avtalet i ytterligare

Läs mer

Effektiv varuförsörjning stöder kunderbjudandet

Effektiv varuförsörjning stöder kunderbjudandet Effektiv varuförsörjning stöder kunderbjudandet Viktiga årtal i Julas historia 1979 Jula industri startas på gården Jultorp. 1984 Jula Postorder startas. 1985 Jula Postorder flyttar till Skara. 1992 butik

Läs mer

POLICY Ett uttalande i generella ordalag Som beskriver ett önskvärt beteende

POLICY Ett uttalande i generella ordalag Som beskriver ett önskvärt beteende POLICY Ett uttalande i generella ordalag Som beskriver ett önskvärt beteende Antagen av Kommunstyrelsen 2007-05-21, KS 117 Inledning För att verksamheten i kommunen skall fungera och servicenivån till

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod T0002N Kursnamn Logistik 1 Datum 2012-10-26 Material Fördjupningsuppgift Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Försättsblad inlämningsuppgift

Läs mer

Allmänna Försäljnings- och Leveransvillkor

Allmänna Försäljnings- och Leveransvillkor DACAPO STAINLESS AB Allmänna Försäljnings- och Leveransvillkor 1. INLEDNING Dessa Allmänna Försäljnings- och Leveransvillkor gäller för samtliga leveranser av produkter och/eller tjänster från Dacapo Stainless

Läs mer

Handledning. Att skicka elektronisk fristående Svefaktura 1.0 via eprinter till Region Skåne landsting

Handledning. Att skicka elektronisk fristående Svefaktura 1.0 via eprinter till Region Skåne landsting Handledning Att skicka elektronisk fristående Svefaktura 1.0 via eprinter till Region Skåne landsting Expert Systems kundtjänst: E-post: support@expertsystems.se Tel: 08-446 34 00 Senast Uppdaterad: 11-03-31

Läs mer

Full kontroll över logistikprocessen

Full kontroll över logistikprocessen Full kontroll över logistikprocessen LeanLog nästa generations innovativa logistiksystem är mer än enbart ett WMS-system. LeanLog effektiviserar inte bara den fysiska lagerhanteringen utan också hela orderprocessen.

Läs mer

ABC Ekonomiska termer

ABC Ekonomiska termer Ekonomiska begrepp I den ekonomiska redovisningen finns det ett antal termer som är viktiga att känna till som egen företagare. Drivhuset hjälper dig att reda ut begreppen på de allra vanligaste och beskriver

Läs mer

Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader

Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader Uppgift 2.0: Resultatplanering Företaget Aha tillverkar produkten Skyar. Företaget har kalkylerat med fasta kostnader på 936 000 kr och rörliga

Läs mer

Är det någon skillnad på våra vanligt använda materialplaneringsmetoder?

Är det någon skillnad på våra vanligt använda materialplaneringsmetoder? Lagerstyrningsakademin.se Är det någon skillnad på våra vanligt använda materialplaneringsmetoder? Stig-Arne Mattsson Det finns nog få frågor inom logistiken där det finns så motsatta uppfattningar som

Läs mer

FIRMA DAVID WIBERGH - Allmänna villkor

FIRMA DAVID WIBERGH - Allmänna villkor Detta är Firma David Wibergh:s allmänna försäljningsvillkor för konsulttjänster. Vid all kontakt med Firma David Wibergh så förutsätts kunden ha läst och godkänt dessa villkor. Dessa villkor gäller ovillkorligen

Läs mer

Samordna leveranskedjan med hjälp av information

Samordna leveranskedjan med hjälp av information Samordna leveranskedjan med hjälp av information 18/4/2013 Johanna Småros, RELEX johanna.smaros@relexsolutions.com +358 40 543 1142 Efterfrågan förvrängs i leveranskedjan Försäljning till slutkund Butikernas

Läs mer

Jan Gun Hans Karin Charlotte

Jan Gun Hans Karin Charlotte Tentamen Ekonomistyrning (4 hp) på delkursen Företagets affärer och styrning den 5 juni 2009 Skrivningen är på 7 sidor (inkl försättsblad) och den omfattar 5 uppgifter på sammanlagt 100 poäng. Gränsen

Läs mer

Avropsstöd. Vägledning för Hygien, papper- och plastmaterial 2013

Avropsstöd. Vägledning för Hygien, papper- och plastmaterial 2013 Avropsstöd Vägledning för Hygien, papper- och plastmaterial 2013 Innehåll 1 Innan du börjar avropa... 2 2 Inledning... 2 3 Omfattning... 2 4 Avrop på Ramavtalet... 2 5 Beställning... 2 5.1 Orderbekräftelse...

Läs mer

Minikurs - Rapporter och nyckeltalsuppföljning

Minikurs - Rapporter och nyckeltalsuppföljning Minikurs - Rapporter och nyckeltalsuppföljning I denna minikurs går vi igenom praktiskt handhavande i MONITORs listfönster för att kunna jobba effektivare med rapporter. Vi ger även exempel på bra standardrapporter

Läs mer

Allmänna villkor Ver. 1.1 Gäller från 2011-03-25.

Allmänna villkor Ver. 1.1 Gäller från 2011-03-25. Allmänna villkor Ver. 1.1 Gäller från 2011-03-25. 1 Allmänt 1.1 Dessa villkor reglerar förhållandet mellan kunden ( Kund ) och Excellent Hosting Sweden AB ("EHSAB") 1.2 Kunden kan vara en myndig fysisk

Läs mer

Lagerstyrning i hög- och lågpresterande företag 1

Lagerstyrning i hög- och lågpresterande företag 1 Lagerstyrning i hög- och lågpresterande företag 1 Logistik och Transport, Chalmers Tek- Patrik Jonsson Stig-Arne Mattsson niska Högskola Lagerstyrning handlar principiellt om att fastställa kvantiteter

Läs mer

Företagsvärdering ME2030

Företagsvärdering ME2030 Företagsvärdering ME2030 24/3 Principer för värdering Jens Lusua DCF-valuation Frameworks LAN-ZWB887-20050620-13749-ZWB Model Measure Discount factor Assessment Enterprise DCF Free cash flow Weighted average

Läs mer

Här är ett urval av de vanligaste frågorna (FAQ, Frequently Asked Questions) som FAR och SRF har fått om uppdragsavtal.

Här är ett urval av de vanligaste frågorna (FAQ, Frequently Asked Questions) som FAR och SRF har fått om uppdragsavtal. Svensk standard för redovisningstjänster, Reko FAQ Vanliga frågor om uppdragsavtal Här är ett urval av de vanligaste frågorna (FAQ, Frequently Asked Questions) som FAR och SRF har fått om uppdragsavtal.

Läs mer

2014-09-26 Stockholm

2014-09-26 Stockholm 2014-09-26 Stockholm E-handel till nya nivåer 2014-05-05 Prognos för 2014: 42,5 miljarder kronor 50 42,5 40 30 20 10 4,9 6,8 9 14,3 17,7 20,4 22,1 25 27,7 31,6 37 0 15 procent tillväxt under Q2 25% 20%

Läs mer

Försäljningsordern finns under Försäljning och marknadsföring Orderbearbetning Order.

Försäljningsordern finns under Försäljning och marknadsföring Orderbearbetning Order. Försäljningsorder reservdelar De angivna menyhänvisningarna refererar till Navigeringsrutan i Navision. Försäljningsordern finns under Försäljning och marknadsföring Orderbearbetning Order. Försäljningsordern

Läs mer

Handledning. Att skicka elektronisk fristående Svefaktura 1.0 via eprinter till Eskilstuna kommun

Handledning. Att skicka elektronisk fristående Svefaktura 1.0 via eprinter till Eskilstuna kommun Handledning Att skicka elektronisk fristående Svefaktura 1.0 via eprinter till Eskilstuna kommun Expert Systems kundtjänst: E-post: support@expertsystems.se Tel: 08-446 34 00 Senast Uppdaterad: 10-12-28

Läs mer

Handledning. Att skicka elektronisk fristående Svefaktura 1.0 till Region Skåne landsting

Handledning. Att skicka elektronisk fristående Svefaktura 1.0 till Region Skåne landsting Handledning Att skicka elektronisk fristående Svefaktura 1.0 till Region Skåne landsting Expert Systems kundtjänst: E-post: support@expertsystems.se Tel: 08-446 34 00 Senast Uppdaterad: 11-04-12 Exder

Läs mer

Allmänna villkor för Sebbex Ab Oy:s tjänster

Allmänna villkor för Sebbex Ab Oy:s tjänster Allmänna villkor för :s tjänster 1. Allmänt Dessa allmänna villkor reglerar de tjänster som finns beskrivna i avtalet och som tillhandahålls av (FO-nummer: 2348973-4). För det fall att det i avtalet eller

Läs mer

iscala Distribution Planning Presenteras av: Fred Boström

iscala Distribution Planning Presenteras av: Fred Boström iscala Distribution Planning Presenteras av: Fred Boström Om Bitlog AB Grundat 2006 av Fred Boström Ägs av grundare med personal Kontor i Upplands Väsby, Göteborg och Eksjö Stark tillväxt och lönsamt sedan

Läs mer

Handledning. Att skicka elektronisk fristående Svefaktura 1.0 via eprinter till Landstinget i Östergötland

Handledning. Att skicka elektronisk fristående Svefaktura 1.0 via eprinter till Landstinget i Östergötland Handledning Att skicka elektronisk fristående Svefaktura 1.0 via eprinter till Landstinget i Östergötland Expert Systems kundtjänst: E-post: support@expertsystems.se Tel: 08-446 34 00 Senast Uppdaterad:

Läs mer

ALLMÄNNA LEVERANSVILLKOR FÖR HUSVAGN OCH HUSBIL 2011 (konsument)

ALLMÄNNA LEVERANSVILLKOR FÖR HUSVAGN OCH HUSBIL 2011 (konsument) Bilaga 1 ALLMÄNNA LEVERANSVILLKOR FÖR HUSVAGN OCH HUSBIL 2011 (konsument) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Husvagnsbranschens Riksförbund efter överenskommelse med Konsumentverket 1. Giltighet För

Läs mer

KITIT AB. Ett praktikfall om att välja lämplig nivå på leveransservicen, och att kunna leva upp till den leveransservice man erbjuder sina kunder

KITIT AB. Ett praktikfall om att välja lämplig nivå på leveransservicen, och att kunna leva upp till den leveransservice man erbjuder sina kunder KITIT AB Ett praktikfall om att välja lämplig nivå på leveransservicen, och att kunna leva upp till den leveransservice man erbjuder sina kunder Version 3.1 Björn Oskarsson och Erik Sandberg Logistik /

Läs mer

EFFEKTIV UTBILDNING MED MODERNA METODER. Logistik Lean production. Ekonomi Produktionsteknik. Ledarskap WWW.GOTHIALOGISTICS.SE

EFFEKTIV UTBILDNING MED MODERNA METODER. Logistik Lean production. Ekonomi Produktionsteknik. Ledarskap WWW.GOTHIALOGISTICS.SE EFFEKTIV UTBILDNING MED MODERNA METODER Logistik Lean production Ekonomi Produktionsteknik Ledarskap WWW.GOTHIALOGISTICS.SE Våra ämnesområden Våra kurser täcker följande ämnesområden. För att se hela vårt

Läs mer

Faktureringen under tredje kvartalet uppgick till 6,5 MSEK (2,5 MSEK), vilket är en ökning med 4,0 MSEK (156 %).

Faktureringen under tredje kvartalet uppgick till 6,5 MSEK (2,5 MSEK), vilket är en ökning med 4,0 MSEK (156 %). NFO DRIVES AB (Publ.) Org.nr 556529-9293 Delårsrapport 1/1 30/9 2012 Faktureringen under tredje kvartalet uppgick till 6,5 MSEK (2,5 MSEK), vilket är en ökning med 4,0 MSEK (156 %). Resultat efter skatt

Läs mer

Försäljningsordern finns under Försäljning och marknadsföring Orderbearbetning Order. Orderbilden består av orderhuvud och rader.

Försäljningsordern finns under Försäljning och marknadsföring Orderbearbetning Order. Orderbilden består av orderhuvud och rader. Försäljningsorder reservdelar Försäljningsordern finns under Försäljning och marknadsföring Orderbearbetning Order. Orderbilden består av orderhuvud och rader. Nederst på försäljningsordern finns 6 knappar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Handledning. Att skicka elektronisk fristående Svefaktura 1.0 via eprinter till Malmö stad

Handledning. Att skicka elektronisk fristående Svefaktura 1.0 via eprinter till Malmö stad Handledning Att skicka elektronisk fristående Svefaktura 1.0 via eprinter till Malmö stad Expert Systems kundtjänst: E-post: support@expertsystems.se Tel: 08-446 34 00 Senast Uppdaterad: 11-02-04 Exder

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv. Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan

Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv. Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan Regeringen: Jag vill i detta sammanhang betona vikten av att miljöhänsyn vägs in i all offentlig

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

Kartläggning av nya underhållsfilosofier. Håkan Borgström, Systecon AB, SOLE 2008-11-19 Växjö

Kartläggning av nya underhållsfilosofier. Håkan Borgström, Systecon AB, SOLE 2008-11-19 Växjö Kartläggning av nya underhållsfilosofier och begrepp Håkan Borgström, Systecon AB, SOLE 2008-11-19 Växjö Bakgrund Reflektion kring synen på systemlogistik (ILS, driftsäkerhet, underhåll) i relation till

Läs mer

EXAMENSARBETE. Förbättrad materialförsörjning av lågvärdesartiklar i kundorderstyrd tillverkning

EXAMENSARBETE. Förbättrad materialförsörjning av lågvärdesartiklar i kundorderstyrd tillverkning EXAMENSARBETE 2006:011 CIV Förbättrad materialförsörjning av lågvärdesartiklar i kundorderstyrd tillverkning Maria Bäck Luleå tekniska universitet Civilingenjörsprogrammet Industriell ekonomi Institutionen

Läs mer

Riktlinjer. Finansförvaltning. Beslutat av kommundirektören 2008-06-25 Uppdaterad 2013-01-31 2013-01-31 1

Riktlinjer. Finansförvaltning. Beslutat av kommundirektören 2008-06-25 Uppdaterad 2013-01-31 2013-01-31 1 Riktlinjer Finansförvaltning Beslutat av kommundirektören 2008-06-25 Uppdaterad 2013-01-31 2013-01-31 1 Riktlinjer finansförvaltning Betalningsströmmar 3 Inbetalningar 3 Utbetalningar 3 Fakturahantering

Läs mer

ENKLARE E-HANDEL. symbrio.com

ENKLARE E-HANDEL. symbrio.com ENKLARE E-HANDEL symbrio.com Vi Gör det enklare Symbrio arbetar med att förenkla inköpen och effektivisera fakturahanteringen. Vi hjälper våra kunder att sänka sina kostnader och minska tiden för administration.

Läs mer

Agenda. Avtal (när, lagar, ogiltighet m m) Inköp material Upphandling av underentreprenader. Köplagen och avtalslagen

Agenda. Avtal (när, lagar, ogiltighet m m) Inköp material Upphandling av underentreprenader. Köplagen och avtalslagen Upphandling material och underentreprenad Agenda Avtal (när, lagar, ogiltighet m m) Inköp material Upphandling av underentreprenader Ja tack Förfrågan Offert, anbud Accept Avtal Avtal en viljeförklaring

Läs mer

Produktkonfigurator. Vad är MONITOR Produktkonfigurator? Varför Produktkonfigurator?

Produktkonfigurator. Vad är MONITOR Produktkonfigurator? Varför Produktkonfigurator? Produktkonfigurator Vad är MONITOR Produktkonfigurator? Produktkonfiguratorn är en tilläggsfunktion i MONITOR som ger dig ett systemstöd för att hantera och kombinera flera varianter och utföranden av

Läs mer

Handledning. Att skicka elektronisk fristående Svefaktura 1.0 till Landstinget i Östergötland

Handledning. Att skicka elektronisk fristående Svefaktura 1.0 till Landstinget i Östergötland Handledning Att skicka elektronisk fristående Svefaktura 1.0 till Landstinget i Östergötland Expert Systems kundtjänst: E-post: support@expertsystems.se Tel: 08-446 34 00 Senast Uppdaterad: 11-04-10 Exder

Läs mer

Materialbehovsplanering med behovsnedbrytning

Materialbehovsplanering med behovsnedbrytning Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder C 42 Materialbehovsplanering med behovsnedbrytning Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje artikel och

Läs mer

Affärskoncept för ökad lönsamhet

Affärskoncept för ökad lönsamhet Affärskoncept för ökad lönsamhet inom försäljning, prissättning och logistik 2011-11-25 Svenska webversion 1.6 Affärsidé Förbättra lönsamhet och effektivitet inom försäljning och logistik Kompetensområden

Läs mer

Försäljningsrätter till bussreklam i Sörmlands län. Kontraktsvillkor

Försäljningsrätter till bussreklam i Sörmlands län. Kontraktsvillkor Offertunderlagets bilaga 3 2014-04-17 Försäljningsrätter till bussreklam i Sörmlands län Kontraktsvillkor KONTRAKT rörande försäljningsrätter till bussreklam i Sörmlands län 1. Köpare Myndigheten Postadress

Läs mer

Steg 12 Affärssystem Visma/SPCS Adm 1000 Windows 7/8

Steg 12 Affärssystem Visma/SPCS Adm 1000 Windows 7/8 Steg 12 Affärssystem Visma/SPCS Adm 1000 Windows 7/8 Okt 14 Liljedalsdata.se Liljedalsdata Steg 12 W78 Sida 1 Inledning Förkunskaper Steg 1, 2, 3, 11. Starta och lägg upp ditt företag Om din verksamhet

Läs mer

Lektion 3 Lagerberäkningar

Lektion 3 Lagerberäkningar TNG018 Grunder i logistik och lönsamhetsanalys HT 2013 Sid 1 (7) Lektion 3 Lagerberäkningar Uppgift 1 Företaget Mångimport HB importerar och lagerför fem olika artiklar. Lagret styrs med hjälp av ett beställningspunktssystem

Läs mer

Förfrågningsunderlag. Förstudie Teknikindustrin. LULEÅ NÄRINGSLIV AB Kyrkogatan 13 972 32 Luleå. www.luleanaringsliv.se

Förfrågningsunderlag. Förstudie Teknikindustrin. LULEÅ NÄRINGSLIV AB Kyrkogatan 13 972 32 Luleå. www.luleanaringsliv.se Förfrågningsunderlag Förstudie Teknikindustrin LULEÅ NÄRINGSLIV AB Kyrkogatan 13 972 32 Luleå www.luleanaringsliv.se 1 Allmänt 1.1 Om Luleå Näringsliv AB Luleå Näringsliv AB är ett näringslivsbolag ägt

Läs mer

TEKNISK INFORMATION OM SVEAWEBPAY

TEKNISK INFORMATION OM SVEAWEBPAY TEKNISK INFORMATION OM SVEAWEBPAY Detta dokument beskriver det ni behöver veta för att integrera SveaWebPay i er e- butik. För mer information om web service och API finns ytterligare dokument att tillgå

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-23 Sid 1 (6)

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-23 Sid 1 (6) Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-23 Sid 1 (6) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.

Läs mer

- KOMMUNSTRYRELSENS AU

- KOMMUNSTRYRELSENS AU -;... SAMMANTRÄDESPROTOKOLL ~ Sammanträdesdatum TRANAs KOMMUN 2015-06-09 Sida 15 (3B) - KOMMUNSTRYRELSENS AU 141 Dnr 406/15 Sponsring av projekt Ljusslingan Skrivelse har inkommit från Tranås handel (via

Läs mer