Det byggs för lite och det som byggs är fel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det byggs för lite och det som byggs är fel"

Transkript

1 Det byggs för lite och det som byggs är fel En kartläggning av bostadsförsörjningen i Skåne län och dess konsekvenser för vissa grupper Länsstyrelsen i Skåne län 2008 Samhällsbyggnadsavdelningen Boende Sociala frågor Hanna Björklund Mattias Larsson Esmaeil Salehi

2 Titel: Det byggs för lite och det som byggs är fel. En kartläggning av bostadsförsörjningen i Skåne län och dess konsekvenser för vissa grupper Utgiven av: Författare: Länsstyrelsen i Skåne Län Hanna Björklund Mattias Larsson Esmaeil Salehi Beställningsadress: Länsstyrelsen i Skåne Län Samhällsbyggnadsavdelningen MALMÖ Tfn: Copyright: Länsstyrelsen i Skåne län Upplaga: 200 ISBN: Layout: Tryckt: Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Skåne län Tryckningsår: 2008 Länsstyrelserapport 2008:24 2

3 Innehållsförteckning Förord... 4 Uppdraget... 5 Den gemensamma nämnaren... 6 Bostadsförsörjningsansvar... 6 Rapportens upplägg... 7 Finns det bostäder för alla?... 8 Bostadssituationen i länet... 9 Vilken typ av bostäder är det brist på och vad byggs? Vad händer med allmännyttan? Kommunernas verktyg Ansvarsfördelning för bostadsförsörjning Kommunernas roll i bostadsförsörjningen Länsstyrelsens roll i bostadsförsörjningen Utsatta grupper på bostadsmarknaden Asylsökande samt nyanlända med uppehållstillstånd Svenskar med utländsk bakgrund Äldre Personer med funktionsnedsättning Personer med rätt till skyddat boende Ungdomar Trångboddhet Hushåll med svag ekonomi Hemlöshet Nationella insatser för att motverka utestängning från bostadsmarknaden. 36 Andra källor till kunskap i länet Olika problematik problemets kärna Ansvars- och rollfördelning Förslag till Länsstyrelsen Sammanfattning av bostadssituationen för utsatta grupper i Skåne Referenslista

4 Förord Samhällets ansvar när det gäller bostadsförsörjning är en komplex fråga. Resultatet kan lätt bli att människor faller utanför bostadsmarknaden. Ett aktuellt exempel kan hämtas från den äldre man som behandlades för cancer på Malmö lasarett. När mannen var färdigbehandlad och skulle slussas vidare till kommunens särskilda boende för vård och omsorg visade det sig att han saknade fast adress sedan år Efter att varit mantalsskriven i en helt annan del av landet hade han vagabonderat för att slutligen landa i Malmö. Det fanns alltså ingen naturlig mottagare för mannen som istället blev kvar på lasarettet och försågs med kläder och hygienartiklar genom personalens försorg och kaffekassa. Enligt socialtjänstlagen är det vistelsekommunen som har ansvar för att ordna bostad men vilken kommun vill frivilligt ta på sig ett sådant ansvar när mannens närvaro i kommunen inte fanns registrerad någonstans? Situationen löstes genom att ett stort antal människor och professioner engagerades i berörda kommuner och på Länsstyrelsen i Skåne län. Exemplet visar på behovet av tydliga regler vad gäller ansvarsfördelning för bostadsförsörjning, men också att länsstyrelsen har ett viktigt tillsynsansvar när det gäller bostadsförsörjning för utsatta individer och grupper i samhället. I Skåne råder det brist på bostäder i stort sett i samtliga kommuner och det som efterfrågas är mindre och billiga lägenheter för yngre och äldre samt stora lägenheter för barnrika familjer. Det som idag byggs är något helt annat och för andra målgrupper. Följande rapport försöker reda ut och diskutera hur bostadsmarknaden utvecklas för vissa grupper i Skåne och berörda aktörers ansvar i bostadsförsörjningsfrågan. Förhoppningen är att underlaget kan resultera i en bred diskussion kring hur den allt mer ansträngda bostadsmarknaden i Skåne ska kunna tillfredsställa allas behov. Ola Fischer Samhällsbyggnadsdirektör 4

5 Uppdraget Under hösten 2007 formulerade samhällsbyggnadsavdelningen ett uppdrag att kartlägga den kunskap som ryms inom avdelningen gällande bostadsförsörjningen för: - nyanlända med uppehållstillstånd - äldre - personer med funktionsnedsättning med rätt till stöd och service - ungdomar - trångboddhet - hushåll med svag ekonomi - hemlöshet - personer med missbruksproblem Syftet med uppdraget innebar att beskriva: - länsstyrelsens uppdrag, roll och ansvar när det gäller bostadsförsörjning, - vilken bild de årliga bostadsmarknadsenkäterna ger, - vilken kunskap Länsstyrelsen har om planerat byggande var och vad byggs samt vilka upplåtelseformer? - vilka andra källor till kunskap som finns om bostadsförsörjningen i länet samt - analysera och lämna förslag på eventuella behov av insatser från Länsstyrelsen. För uppdragets genomförande bildades en tvärsektoriell arbetsgrupp med representanter för samhällsbyggnadsavdelningens olika sektioner. Arbetsgruppen bestod av Hanna Björklund från plan och bostad, Esmaeil Salehi från integration samt Mattias Larsson från sociala. Uppdraget slutredovisades den 12 maj Arbetsgruppen har tillsammans planerat uppdraget och sammanställt resultaten medan det faktiska arbetet till stor del har gjorts enskilt. Ett viktigt underlag för uppdragets genomförande har varit Bostadsmarknadsenkäten Inom sociala sektionen har ett antal ostrukturerade intervjuer genomförts med sakkunniga inom området. Intervjuerna har även kompletterats med en mindre enkät med öppna frågeställningar kring bostadsförsörjningen, riktad till sakkunniga inom Länsstyrelsen. Uppdraget har också omfattats av en genomgång av aktuella utredningar och forskningsrapporter inom området. Under arbetets gång har kartläggningen utökats till att även omfatta kvinnor i behov av skyddat boende på grund av våld eller hot om våld av nära anhörig. Dessutom har ett avsnitt om svenskar med utländsk bakgrund lagts till. Personer med missbruksproblem är en svårdefinierad grupp. Missbruk är inte alltid avgörande för möjligheten att få bostad, men kan leda till socialt utanförskap som exempelvis hemlöshet. Av denna anledning behandlas inte denna grupp i ett särskilt avsnitt utan ryms i övriga grupper. 5

6 Den gemensamma nämnaren När det gäller de målgrupper som omfattas av uppdraget är det svårt att dra några tydliga gränser mellan grupperna, vilket skapar en komplex situation kring bostadsförsörjningsfrågan. Det är viktigt att poängtera att långt ifrån alla inom respektive målgrupp är berörda. Uppdragets målgrupper innebär en relativt grov kategorisering, vilket i sig bidrar till att vidhålla det utanförskap som många inom målgruppen kanske upplever. Samtidigt är en fungerande bostadssituation en grundläggande mänsklig rättighet. Det finns tydliga klustertendenser, där antalet faktorer bidrar till ett allt starkare utanförskap på bostadsmarknaden. Till exempel är ungdomar en grupp som på grund av ålder ofta saknar både betalningsförmåga och erfarenhet av bostadsmarknaden vilket gör att de kan ha svårigheter att etablera sig på bostadsmarknaden. Om man därutöver har annan etnisk bakgrund än svensk kan förutsättningarna försvåras på grund av sämre tillgång till ett fungerande kontaktnät och allmän kännedom om svensk bostadsmarknad. Om personen därutöver har sociala handikapp eller funktionshinder och är ensamstående, har låg utbildning och betalningsanmärkningar, är förutsättningarna för ett tillträde på bostadsmarknaden mycket besvärlig. Exemplet visar också på svårigheterna att strikt hålla isär de olika grupperna. Det finns dock en gemensam nämnare som i stort sett förenar alla som står utanför bostadsmarkanden och som inte avgörs av vare sig ålder, etnicitet, eventuella funktionshinder eller missbruk och det är den ekonomsiska faktorn. Betalningsförmågan är avgörande för valmöjligheterna på bostadsmarknaden. Bostadsförsörjningsansvar Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383) ska varje kommun planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. Kommunen ska också främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Lagen styr ansvaret för bostadsförsörjning, men reglerar inte hur kommunerna ska bedriva sin bostadsförsörjningsplanering och vad planeringen ska omfatta. Däremot ska kommunen inför varje mandatperiod utarbeta och i kommunfullmäktige besluta om riktlinjer för bostadsförsörjningen. Bostadsförsörjning är även en mellankommunal angelägenhet eftersom kommungränsen sällan utgör gränsen för en bostadsmarknad. Enligt lagen om kommunens bostadsförsörjningsansvar är Länsstyrelsens roll att via rådgivning, information och underlag stödja kommunerna i deras planering och arbete med bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen bör även verka för att främja mellankommunal samverkan i bostadsförsörjningsfrågan. I den regionala utvecklingsplanen (RUP 2004) som Region Skåne som ansvarar för finns målsättningar kring bostadsfrågor. Dokumentet är antaget i politisk enighet och det framgår bland annat att alla ska ha möjlighet till boende, att nya bostäder bör uppföras årligen i Skåne samt att andelen hyresrätter av den totala bostadspro- 6

7 duktionen ska öka. Det Regional utvecklingsprogrammet kommer att revideras under hösten Enligt prop. 2008/2007:61 Vissa bostadspolitiska frågor, ska bostadspolitiken präglas mindre av hämmande reglering och produktionssubventioner och mer av konkurrens, valfrihet och kommunalt självbestämmande. Statens uppgift är att skapa goda och långsiktiga marknadsvillkor så att bostadsbyggandet kan baseras på konsumenternas efterfrågan. Rätten att bestämma över sitt eget liv ska, enligt propositionen, vara grundläggande vid all bostadsplanering och regeringen förespråkar en mångfald av boendeformer. När det gäller bostadspolitik är regeringens målsättning väl fungerande bostadsmarknader med långsiktiga, stabila regelverk och som präglas av stor valfrihet för den enskilde individen. Regeringen förespråkar vidare konkurrens inom byggsektorn, låga bygg och boendekostnader i bostäder med god kvalitet och att en större andel hushåll ska vara etablerade på bostadsmarknaden. I socialtjänstlagen (2001:453) framgår att det är den enskilda kommunen som har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Kommunen har ett särskilt ansvar att inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd (kap 5, 5) samt att inrätta bostäder med särskilt service för personer som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring (kap 5, 7). Allmännyttiga bostadsföretag har en betydande roll på bostadsmarknaden och ska erbjuda en boendeform som är tillgänglig för alla, oavsett social, ekonomisk, etnisk eller annan bakgrund (SOU 2007:103). Rapportens upplägg Rapportens upplägg är att via en övergripande beskrivning av bostadsmarknadsläget i Skåne diskutera situationen utifrån de utsatta grupper som ingår i uppdraget. Tillvägagångssättet är att försöka ge en bild av situationen i länet utifrån varje specifik målgrupp och att därefter diskutera kommunens och länsstyrelsens ansvar när det gäller bostadsförsörjning. Även andra organisationer och nivåer kommer att beröras. Upplägget innebär att det kan förekomma en del upprepningar när det gäller ansvarsfördelning, lagstöd med mera. Rapporten avslutas med en sammanfattande analys med förslag på hur berörda verksamheter i regionen kan arbeta med bostadsförsörjningsfrågan. 7

8 Finns det bostäder för alla? Bostadsstandarden är i en internationell jämförelse hög i Sverige, bostäderna är rymliga, kvaliteten på byggnader hög, liksom i många fall tillgänglighet för boende och besökare. Men det finns undantag som slitna bostadsmiljöer, diskriminering på bostadsmarknaden och trångboddhet i vissa områden. Bostadsbristen slår också hårdare mot vissa individer. I en studie om möjligheter att etablera sig på bostadsmarknaden visar Boverket vilka motgångar bostadssökande kan möta (Boverket 2007a). I studien påpekas att den enskilt viktigaste faktorn för att finna en bostad är betalningsförmåga, men kunskap om hur bostadsmarknaden fungerar eller kontaktnät är också viktiga resurser. Ofta saknar de som är nya på en bostadsmarknad, exempelvis unga som flyttar hemifrån eller flyktingar/invandrare som tillbringat kort tid i Sverige dessa tillgångar. Andra faktorer som försvårar möjligheten att finna en bostad är skulder, särskilt hyresskulder, men även andra betalningsanmärkningar. Det ställs allt högre krav på hyresgäster och tidigare störningar i boendet är avgörande för många hyresvärdar. Hur många som har svårt att få en bostad är svårt att uppskatta, men enligt Boverkets rapport har drygt en miljon svenskar betalningsanmärkningar registrerade hos kreditupplysningsföretagen. Enligt Socialstyrelsens sammanställningar genomfördes vräkningar i Sverige år Av dessa har 85 procent sin bakgrund i att hyresgästen inte kunnat betala sin hyra (Socialstyrelsen och Kronofogdsmyndigheten 2008). Hyresgästföreningen Riksförbundet menar att kostnadsutvecklingen skiljer sig väsentligt mellan olika boendeformer och där hyresrätten drar det kortaste strået. Förklaringarna är flera: de sänkta räntorna har inte fått genomslag på hyrorna, utan har snarare ökat i förhållande till inflationstakten; det slopade investeringsstödet har inneburit att räntekostnaderna för nybyggnation blir högre vid hyresrätt än vid äganderätt; den sänkta fastighetsskatten ger lägre boendekostnader jämfört med hyresrätten och slutligen innebär skattesubventionen via räntebidragen fördelar för det ägda boendet (Hyresgästföreningen 2007a). För att följa bostadsmarknadens utveckling använder Boverket sedan 15 år tillbaka årligen en enkät som visar kommunernas uppfattning av bostadsmarknadsläget. Enligt 2008 års bostadsmarknadsenkät anger de flesta kommunerna i Skåne att det råder brist på bostäder för medelålders och äldre, ungdomar och barnfamiljer. 8

9 Figur 1 Antal kommuner som svarat att det råder brist på bostäder för en viss typ av hushåll i kommunen. (Bostadsmarknadsenkäten 2008) Brist på bostäder för: medelålders och äldre (mindre bostäder) ungdomar barnfamiljer hushåll med höga krav på attraktivt läge hushåll med krav på god tillgänglighet stora barnfamiljer ensamstående med barn inflyttande hushåll (fr.a. arbetskraftsinflyttning)) ensamstående flyktingar med uppehållstillstånd ekonomiskt svaga hushåll studenter Antal kommuner Svaren reflekterar den generella bostadsbrist som har funnits och som ser ut att bestå framöver i länet. Samtidigt är det bara drygt en tredjedel av kommunerna som t ex anger att det är brist på bostäder för ekonomiskt svaga hushåll, och lika många som anger brist på bostäder för flyktingar med uppehållstillstånd. Frågan är dock inte ställd så att man får svar på vilka grupper bostadsbristen är störst för. Skånes befolkning är relativt ung jämfört med övriga Sverige men befolkningens åldersstruktur kommer att förändras under den närmaste tioårsperioden, vilket gör avtryck på bostadsmarknaden och ställer stora krav på samhällsplaneringen. Rekordgenerationen, dvs. de som är födda under decenniet efter andra världskriget, är en stor grupp som idag till två tredjedelar bor i villa. Samtidigt minskar andelen tonåringar i Skåne. En babyboom i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet gör att den stora grupp gymnasieungdomar som inom kort flyttar hemifrån kommer att eftersöka små, billiga hyresrätter. En annan omständighet som påverkar Skånes bostadsmarknad är att omvärlden gör sig påmind genom de periodvis stora flyktingströmmarna till Sverige. Invandringen till Skåne har varit mycket omfattande under de senaste åren. Bostadssituationen i länet Sedan millennieskiftet har länets kommuner rapporterat en ökande bostadsbrist, särskilt i de västra delarna. Bostadsbristen visar inga tecken på att avta framöver; Skånes befolkning växer snabbare än någonsin samtidigt som bostadsbyggandet ser ut att ha bromsat upp under andra halvan av

10 Enligt 2008 års bostadsmarknadsenkät råder det totalt sett fortfarande bostadsbrist i 25 kommuner, balans i sju kommuner och en kommun rapporterar överskott. Ännu mer alarmerande är bostadssituationen i kommunernas centralorter. Där råder bostadsbrist i 30 kommuner, balans endast i Perstorp och Landskrona och överskott i Östra Göinge. Ser vi till övriga kommundelar (dvs. exklusive tätorten) råder balans i hälften av kommunerna, främst i östra Skåne men även i t ex Lund och Ängelholm, och brist i övriga kommuner. Åtta kommuner tror att efterfrågan och därmed bostadsbristen kommer att öka de närmaste två åren, medan 20 kommuner inte ser att några påtagliga förändringar kommer att ske framöver i efterfrågan på bostäder. Figur 2 Bostadsmarknadssituationen i Skåne. (Bostadsmarknadsenkäten 2008) Antal kommuner Brist Balans Överskott Bostadsbyggandet har legat på en förhållandevis hög nivå under de senaste åren. Samtidigt har Skåne haft en rekordstor befolkningstillväxt, främst till följd av inflyttning från utlandet. Förhållandet mellan nybyggda bostäder och befolkningsökningen illustreras i figur 3. Det är tydligt att nybyggnationen av bostäder inte har hunnit med den kraftigt växande befolkningen under senare år. Effekterna av en utbyggnadstakt som inte hänger med ökat befolkningstryck märks tydligast för redan marginaliserade grupper. Bostadspriserna har samtidigt stigit kraftigt i hela regionen och framför allt i de större städerna. I förlängningen kan svår bostadsbrist hämma även den ekonomiska tillväxttakten då det blir svårt för inflyttad arbetskraft att finna lämpliga bostäder även om de har en god ekonomi. 10

11 Figur 3 Antalet påbörjade bostäder och folkökningen i Skåne (Statistiska centralbyrån) Antal Påbörjade bostäder Folkökning År I en analys över den skånska bostadsmarknaden gjorde Boverket (2002) bedömningen att det behövde byggas ungefär bostäder per år i Skåne mellan år 2000 och Först år 2006 var byggandet uppe i den storleksordningen, dessförinnan låg byggandet mellan knappt och bostäder per år. Boverket pekade i sin rapport på att det främst behövs fler hyresrätter och att hälften av byggandet borde vara just små och medelstora hyresrätter. Under 2007 minskade påbörjandet av bostadsbyggandet med 40 procent. Byggandet av flerbostadshus minskade mest, med 62 procent, medan minskningen av småhusbyggande var två procent (Statistiska centralbyrån). Bakom det minskade byggandet tros bland annat borttagna bostadsbyggnadssubventioner och höga byggkostnader ligga. Trots minskat bostadsbyggande 2007 tror kommunerna enligt svaren i bostadsmarknadsenkäten 2008 på en fortsatt hög bostadsbyggnadstakt, mellan drygt och bostäder per år under 2008 och 2009 (Bostadsmarknadsenkäten 2008). Vilken typ av bostäder är det brist på och vad byggs? Det finns ca en halv miljon bostäder i Skåne. Ungefär hälften av bostäderna utgörs av småhus och resterande hälft av flerbostadshus. Flerbostadshusen består till en tredjedel av bostadsrätter, en fjärdedel av allmännyttiga hyresrätter och resterande är privata hyresrätter. Bostadsbeståndets fördelning i upplåtelseform varierar i kommunerna. Hyresrätter är t ex vanligast i större städer medan småhusen dominerar i de mindre orterna och på landsbygden. För att tillgodose allas behov är det viktigt att bostadsmarknaden innehåller en variation av bostadstyper och upplåtelseformer. Olika typer av bostadstyper passar för olika skeden i livet. 11

12 Enligt bostadsmarknadsenkäten 2008 råder det brist på hyresrätter i 30 kommuner, brist på småhus i 21 och brist på bostadsrätter i 19 kommuner. Samtliga kommuner rapporterar att de behöver bygga hyresrätter för att tillgodose efterfrågan. Tolv kommuner anger behov av att bygga mellan 50 och 99 hyresbostäder och sju kommuner behöver fler än 100 för att tillgodose efterfrågan. Enligt svaren på frågan Hur många hyresbostäder behöver byggas under de närmaste åren? behövs minst hyresrätter, men om man räknar samman det högsta antalet (svaren anges i intervall) krävs över hyresbostäder. Detta kan jämföras med Boverkets bedömning att det behövs byggas åtminstone nya hyresbostäder per år, företrädelsevis små, för att tillgodose behovet i regionen. Kommunerna får även svara på hur många bostäder som kommer att byggas enligt planerna. Under 2008 och 2009 beräknas drygt 3 000hyresbostäder tillkomma genom nybyggnation. Sammanlagt väntas ca bostadsrätter byggas år 2008 och Om planerna förverkligas innebär det att det byggs mer än dubbelt så många bostadsrätter som hyresrätter de närmsta åren i Skåne. Figur 4 illustrerar planerat bostadsbyggande i Skånes regiondelar under Staplarna visar också fördelningen i upplåtelseform på det som byggs. Här syns tydligt att det företrädelsevis byggs småhus och bostadsrätter. Allra mest byggs det i sydvästra Skåne, dvs. dit befolkningen och befolkningsökningen är koncentrerad. Figur 4 Planerat bostadsbyggande efter upplåtelseform. (Bostadsmarknadsenkäten 2008) Antal bostäder Nordvästra Nordvästra Nordöstra 2008 Nordöstra 2009 Sydöstra 2008 Sydöstra 2009 Sydvästra 2008 Sydvästra 2009 Hyresrätt Bostadsrätt Egna hem Kooperativ hyresrätt Tidigare har det i Sverige företrädelsevis byggts hyresrätter men idag byggs fler bostadsrätter än hyresrätter i Skåne. Samtidigt har ombildning av hyresrätter till bostadsrätter ökat under senare år. Under perioden 1999 till 2004 ombildades drygt hyresrätter till bostadsrätter. Under samma period byggdes drygt hyreslägenheter, vilket betyder att tillskottet i genomsnitt har varit 520 hyreslägenheter per år i regionen. I både Malmö och Helsingborg minskade det tota- 12

13 la antalet hyresrätter eftersom det ombildades fler hyresbostäder än som byggdes (Fastighetsägarna Syd 2006). Vad händer med allmännyttan? Allmännyttan har under lång tid tagit ett stort socialt ansvar och varit ett viktigt instrument för kommunerna i deras bostadsförsörjningsansvar. I dagsläget finns allmännyttan kvar i alla Skånes kommuner. Under 2006 såldes knappt 170 allmännyttiga bostäder i Skåne, majoriteten till nya fastighetsägare med avsikt att fortsätta hyra ut bostäderna. Under 2007 såldes sammanlagt drygt 250 lägenheter i åtta kommuner. Under 2008 kommer denna siffra att öka markant då drygt 1300 allmännyttiga lägenheter planeras till försäljning, enligt Bostadsmarknadsenkäten. Hälften av dessa omvandlas till bostadsrätter där Staffanstorps kommun ensam står för 600 lägenheter. Tabell 1 redovisar i vilka kommuner allmännyttan säljs och vilken upplåtelseform bostäderna får efter försäljning Hur länge bostäderna som övergår till privata hyresvärdar kommer att finnas kvar som just hyresrätter är oklart. Tabell 1 De kommuner som sålt och planerar att sälja hela eller delar av det allmännyttiga beståndet (Bostadsmarknadsenkäten 2008). Omvandling till BRF Antal sålda bostäder Omvandling till egna hem Privat hyres Beslut om försäljning bostäder Omvandling till BRF Privat hyres Helsingborg 6 Klippan 60 Landskrona 123 Ängelholm Bromölla 53 Östra Göinge Kristianstad 20 Hörby 220 Ystad 8 Kävlinge 30 Lomma 285 Staffanstorp Trelleborg 20 Vellinge 1 Antal bostäder Ett sätt att illustrera den ökande bostadsbristen är vakansgraden i det allmännyttiga beståndet. Figur 5 visar hur regiondelarnas kommunala bostadsbolag igenomsnitt haft allt från drygt åtta procents vakansgrad till en andel lediga lägenheter på knappt två procent i Nordöstra Skåne. Nordvästra Skåne har under hela perioden 13

14 haft låg andel outhyrda lägenheter. Inom regiondelarna skiljer sig detta mönster kraftigt åt (Statistiska centralbyrån). Inte någon kommun rapporterar uthyrningssvårigheter i allmännyttan i 2008 år bostadsmarknadsenkät. I 22 kommuner finns inte en enda lägenhet ledig för uthyrning vid svarstillfället. Totalt i Skåne var 94 lägenheter tomma i allmännyttan, men endast två kommuner har fler än tio lediga lägenheter (Östra Göinge 32 st och Osby 14 st). Figur 5 Andel lediga lägenheter i allmännyttiga flerbostadshus (Statistiska centralbyrån, statistiken redovisas antingen månad 9 eller månad 3). % m m m m m m m m09 År Nordvästra Skåne Nordöstra Sydöstra Sydvästra Kommunernas verktyg Kommunerna saknar inte verktyg att arbeta med bostadsplanering i den fysiska planeringen. Villkoren för markanvändning finns i översikts- och detaljplanering och genom planmonopolet enligt plan- och bygglagen (PBL) har kommunerna möjlighet att styra markanvändning. Kommunerna kan också i exploateringsavtal styra inriktningen på byggandet i form av riktlinjer för upplåtelseform och storlek på bostäderna. En viktig faktor för kommunens kontroll över vad som byggs är dock kommunens markinnehav. God planberedskap ger kommunerna bättre förutsättningar att ha kontroll över vad som byggs vilket skapar förutsättningar för god beredskap när någon vill bygga i kommunen. Allmännyttiga bostadsföretag kan också användas som ett instrument i bostadsförsörjningen till exempel genom ägarinstruktioner. I många kommuner råder svårigheter att få till stånd nybyggnation av hyresrätter eftersom det inte anses tillräckligt lönsamt av byggbolagen. Höga produktionskostnader anges som ett hinder i bostadsbyggandet av 25 kommuner i bostadsmarknadsenkäten. Brist på detaljplanelagd mark är ett annat vanligt argument, liksom osäkerhet om framtida subventionsvillkor och överklagande av detaljplaner. 14

15 Förvaltningsövergripande samarbete I de flesta kommunerna sker förvaltningsövergripande samarbete med kommunledning och/eller stadsbyggnadskontoret enligt svaren i bostadsmarknadsenkäten. I ungefär hälften av kommunerna sker samarbete med fastighetskontoret, Skolkontoret, äldreomsorgen och/eller barnomsorgen i bostadsfrågor. Det vanligaste är att samarbete sker i arbetsgrupper med tjänstemän (ungefär hälften av kommunerna), men även grupper med förtroendevalda i berörda nämnder och/eller grupper med berörda förvaltningschefer samarbetar kring bostadsförsörjningsfrågor. Samarbete kring bostadsfrågor med de mjuka förvaltningarna sker i dock i allt för begränsad utsträckning. För att kunna möta den demografiska utvecklingen och knyta denna till övrig utveckling i kommunen behövs kunskapen som kan inhämtas från skolkontor, barn- och äldreomsorg, socialtförvaltning och fritidsnämnd. Bostadsköer och förturssystem Bostadsmarknaden är svåröverskådlig och svårbedömd i Sverige (Lind och Lundström 2007). För den som har möjlighet och vill köpa sin bostad finns webbsidor och/eller mäklare som visar bostadsutbudet på ett samlat sätt. Däremot kan själva prissättningen vara komplicerad och med begränsad insyn för köparen. För bostadssökande som vill hyra bostad finns ingen samlad information om lägenheter lediga för uthyrning och många kommuner saknar helt bostadskö. De flesta allmännyttiga bostadsföretag i Skåne fördelar dock bostad efter ett kösystem. Endast en kommun anordnar en bostadskö med flera olika fastighetsägare samlade och där kommunen beslutar om vilka förmedlingsprinciper som ska gälla. Huruvida kösystem är bra eller dåligt är omdiskuterat. Det ses ofta som rättvist eftersom det är neutralt för en persons egenskaper, samtidigt som det ofta krävs att man har stått många år i kö för att få en bostad. Detta sållar effektivt bort unga och invandrare, samt hindrar den som i en akut situation på grund av förändrade livsbetingelser behöver en ny bostad. I några kommuner får vissa grupper förtur till en bostad med förstahandskontrakt av särskilda skäl. Nio kommuner tillämpar förturssystem för grupper som kan ha det extra svårt att finna egen bostad. I de flesta av dessa kommuner sköter socialtjänsten och det kommunala bostadsföretaget förturshanteringen. Grupper som kan beviljas förtur är t ex personer med rörelsehinder som behöver flytta till en bostad med bättre tillgänglighet, flyktingar som ingår i det kommunala flyktingmottagandet (fyra kommuner) eller hushåll som av ekonomiska skäl behöver flytta till en billigare bostad (tre kommuner). Men förtur ges även i några kommuner till hushåll som har fått arbete i kommunen (fyra stycken) eller hushåll som på grund av skilsmässa behöver en ny bostad (två kommuner). 15

16 Ansvarsfördelning för bostadsförsörjning Kommunernas roll i bostadsförsörjningen Bostadsförsörjningen har en grundläggande betydelse för människors välfärd och för kommunens möjligheter att utvecklas. Enligt plan och bygglagen ska kommunerna genom sin planering styra utformningen av det framtida samhället. I socialtjänstlagen (2001:453 3 kap 2 ) anges att kommunerna i sin planering också ska ta hänsyn till sociala aspekter. Socialnämnden ska i sin verksamhet bland annat främja den enskildes rätt till bostad. Från och med 1 januari 2001 gäller lagen om kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen (2000:1383). Lagen innebär att varje kommun ska ha en väl genomtänkt strategi för hur bostadsbyggandet och boendet i olika delar av kommunen ska utvecklas. Varje kommun ska planera bostadsförsörjningen så att alla i kommunen kan leva i goda bostäder och i en bra boendemiljö. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige inför varje mandatperiod. Bostadsförsörjningsplanerna varierar kraftigt i utförande i Skåne och majoriteten av dem som finns behandlar framför allt utbyggnadsplaner och inte särskilt hur lagen om bostadsförsörjning ska uppfyllas. Det finns inga formkrav för bostadsförsörjningsriktlinjer eller program. Figur 6 visar vilka kommuner som har bostadsförsörjningsriktlinjer och under vilken period dessa antagits. Endast hälften av de skånska kommunerna har bostadsförsörjningsriktlinjer antagna senare än Figur 6 Kommuner som har antagit riktlinjer för bostadsförsörjning. (Bostadsmarknadsenkäten 2008) Antal kommuner Antaget Antaget Ej antaget Ej påbörjat arbete med BFR 16

17 Länsstyrelsens roll i bostadsförsörjningen Plan- och bostadssektionens uppdrag I regleringsbrevet för 2008 framgår följande om länsstyrelsens roll i bostadsfrågor (Finansdepartementet 2007:27): o Länsstyrelserna ska, utöver arbetet med den årliga bostadsmarknadsenkäten, göra en egen regional analys av situationen på bostadsmarknaden i länet. Resultat av pågående arbete med utveckling av modeller för regionala analyser bör tas tillvara av länsstyrelserna och vidareutvecklas. Länsstyrelserna ska verka för att kommunerna gör egna analyser av de lokala bostadsmarknaderna samt tar fram riktlinjer för bostadsförsörjningen. o Redovisa i vilken omfattning och i vilket sammanhang som kommunerna antagit riktlinjer för bostadsförsörjningen. o Analysera och redovisa hur planeringen av bostadsförsörjningen samordnas med övrig kommunal, mellankommunal och regional planering. o Redovisa på vilket sätt och i vilken omfattning som de lämnat råd, information och underlag till kommunerna för deras planering av bostadsförsörjningen. Länsstyrelserna ska redovisa uppdraget till Boverket och till regeringen. Sociala sektionens uppdrag Enligt socialtjänstlagen ska Länsstyrelsen bedriva tillsyn över den socialtjänst som kommunerna i länet ansvarar för. Uppdraget omfattar att följa socialnämndernas tillämpning av lagen, informera och ge råd till allmänheten i frågor som rör socialtjänsten, biträda socialnämnderna med råd i verksamheten, främja samverkan mellan kommun och andra samhällsorgan inom ramen för socialtjänstens område samt verka för att kommunerna har framförhållning och planerar för att tillgodose framtida behov av bistånd och boende (SOU 2007:82). Både Länsstyrelsen och Socialstyrelsen har uppmärksammat kommunernas svårighet att verkställa domar och beslut genom vilka enskilda beviljats bistånd för sociala insatser. Särskilt svårt är det att tillgodose äldre och funktionshindrade personers behov av särskilt boende bostäder (Länsstyrelsen 2005). Genom en ändring år 2000 i socialtjänstlagen (SoL) och lagen om rätt till stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS), har länsstyrelsen i uppdrag att verka för att kommuner och landsting planerar för att tillgodose framtida behov av stöd och service för äldre och funktionshindrade (13 kap 2 SoL och 26 LSS). Från och med juli 2002 infördes bestämmelser för att motverka domstolstrots. Länsstyrelsen är skyldig att ansöka om en särskild avgift hos länsrätten om en kommun underlåter att utan oskäligt dröjsmål tillhandahålla bistånd eller insatser (t ex bostad) som någon är berättigad till enligt domstolens avgörande. Länsstyrelsen i Skåne län har enligt 17

18 sociala sektionen sedan flera år årligen samlat in uppgifter om kommunernas icke verkställda beslut om bistånd om särskilda insatser. Begränsningar i Länsstyrelsens bostadsförsörjningsansvar Länsstyrelsens ansvar när det gäller bostadsförsörjning för ungdomar, trångbodda hushåll, hushåll med svag ekonomi, hemlöshet samt personer med missbruksproblem är att via tillsyn bevaka kommunernas efterlevnad av socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, vilket görs inom ramen för Länsstyrelsens sociala sektion. Länsstyrelsen har utöver det som nämns i regleringsbrevet eller anges i lagtext, inget formellt uppdrag att följa och dokumentera utvecklingen i länet. 18

19 Utsatta grupper på bostadsmarknaden Utöver de målgrupper som anges i uppdraget har rapporten kompletterats med gruppen kvinnor i behov av skyddat boende på grund av våld eller hot om våld av nära anhörig samt hedersrelaterat våld. Dessa kvinnor har en komplicerad problematik som tenderar att tillta efter att det skyddade boendet upphör och kvinnan ska återgå till ett ordinärt vardagsliv. Dessutom har ett avsnitt om situationen för svenskar med utländsk bakgrund lagts till, eftersom det dels finns en påtaglig etnisk boendesegregation i Sverige, dels utgör utländsk bakgrund ibland ett hinder för att få tillträde till bostadsmarknaden. När det gäller grupperna trångbodda hushåll, hushåll med svag ekonomi samt hemlösa har kommunernas och länsstyrelsens ansvar bearbetas endast under rubriken Hemlöshet. Personer med missbruksproblem redovisas inte enskilt eftersom missbruk inte är alltid avgörande för möjligheten att få bostad. Dock kan missbruket få konsekvenser för boendet i form av socialt utanförskap som exempelvis hemlöshet. En kartläggning av narkotikamissbrukets omfattning i Skåne genomfördes år Intressant att notera är att missbrukares bostadsförhållanden inte ingick i undersökningen (Länsstyrelsen i Skåne län 2004). Asylsökande samt nyanlända med uppehållstillstånd Sverige har skrivit under FN:s flyktingkonvention. Det innebär bland annat att Sverige ska ge asyl till de personer som enligt konventionen är flyktingar. En person som ges asyl i Sverige får i regel permanent uppehållstillstånd. Sverige kan också bevilja tidsbegränsade tillstånd i vissa fall. Personer som har sökt asyl i Sverige och väntar på beslut får välja om de vill bo hos släkt och vänner eller i någon av Migrationsverkets hyrda lägenheter. Mer än hälften väljer att ordna sitt boende själv genom så kallat eget boende (Migrationsverket). Migrationsverkets boende består av vanliga lägenheter, där de asylsökande själva sköter sitt hushåll. Ensamstående måste dela rum. En familj kan få ett eget rum men får räkna med att dela lägenhet med andra personer. Asylsökande som ordnar sitt eget boende under asyltiden hos vänner och släktingar stannar oftast efter uppehållstillståndet i samma kommun. En del asylsökande från mindre kommuner flyttar till storstäderna efter uppehållstillstånd. En stark överrepresentation i utsatta områden i storstäderna har svåra konsekvenser för dessa människors hälsa, integration och framtidstro. Andra problem som drabbar nyanlända invandrare i större utsträckning än infödda svenskar är trångboddhet och hemlöshet. En undersökning utförd av Boverket visar också att invandrare ofta granskas hårdare av hyresvärdar än etniska svenskar (Boverket 2007). 19

20 Läget i länet Det finns ett stort behov av bostäder för flyktingar. Migrationsverkets senaste prognos för Sveriges flyktingmottagande år 2008 är att cirka personer kommer att behöva introduktion och mottagande i kommunerna. Uppskattningsvis kommer 13 procent av dessa, ca personer, till Skåne. I Skåne har majoriteten av kommunerna ett avtal med Migrationsverket att ta emot flyktingar och anordna introduktionsplatser i kommunen. Fortfarande saknas sådana överenskommelser med fem kommuner; Helsingborg, Höör, Klippan, Skurup och Vellinge. Perstorps kommun har beslutat att ta emot flyktingar och kommer under år 2008 träffa en överenskommelse med Migrationsverket. Enligt bostadsmarknadsenkäten 2008 är ett problem när det gäller flyktingmottagning i kommunerna den rådande bostadsbristen och då speciellt bristen på hyresrätter. Trots det är det inte huvudsakligen kommuner med den svåraste bostadsbristen som väljer att inte ta emot flyktingar. Ett annat mycket vanligt problem är bristen på stora lägenheter och i en tredjedel av kommunerna ställer hyresvärdarna höga krav när det gäller inkomst och anställning vilket försvårar flyktingmottagandet. Tabell 2: Förekommande problem när det gäller bostäder till flyktinghushåll (Bostadsmarknadsenkäten 2008) Antal kommuner Brist på hyreslägenheter 25 Brist på stora lägenheter 20 Hyresvärdarna ställer höga krav när det gäller inkomst eller anställning 12 Brist på lägenheter med rimlig hyresnivå 11 Brist på små lägenheter 9 Hyresvärdarna är obenägna att ta emot stora barnfamiljer 9 Inget av ovanstående är något problem 2 Bland de kommuner som tar emot flyktingar är det vanligaste sättet att lösa bostadsfrågan att arbeta med allmännyttan i kommunen, men nära en tredjedel av kommunerna har även regelbundet samarbete med privata fastighetsägare. I fyra av de kommuner som har avtal om att ta emot flyktingar, förutsätts flyktinghushållen själva lösa sina bostadsbehov. Nästan alla kommuner menar att det är ganska svårt eller mycket svårt att få fram bostäder till flyktinghushåll på ett års sikt och på tre års sikt. De kommuner som anser att det är lätt eller ganska lätt både på ett och på tre års sikt är Osby, Östra Göinge, Perstorp och Simrishamn. 20

21 Migrationsverkets roll Migrationsverket skriver överenskommelse med kommuner om flyktingmottagning. Överenskommelsen gäller de nyanlända som fått uppehållstillstånd i landet. Antal flyktingar som ska tas emot förhandlas via Länsstyrelsen med kommunen och bestäms utifrån Migrationsverkets behov av introduktionsplatser och kommunernas förutsättningar att erbjuda introduktion. Under de första fyra veckorna efter uppehållstillstånd har Migrationsverket ansvaret för flyktingar och ska erbjuda kommunplacering. Asylsökande som får uppehållstillstånd får bosätta sig vart de vill om de själva kan ordna bostad. Om inte, anvisar Migrationsverket en bostad i en kommun. I och med bosättningen kan han eller hon folkbokföra sig och har därefter samma rättigheter som alla andra kommuninvånare. Migrationsverket ska informera alla som fått uppehållstillstånd om bostads- och arbetsförhållanden i olika orter. Kommunens ansvar Via överenskommelsen med Migrationsverket åtar sig kommunen att erbjuda bostad och introduktionsplats till de nyanlända. Kommunen ska upprätta en introduktionsplan för varje nyanländ invandrare. Kommunen får statlig ersättning för varje mottagen person. De människor som på egen hand bosätter sig i en kommun får oftast själva ordna sin bostad. I kommuner med bostadsbrist blir det svårt att ta bostadsansvaret för denna grupp. Länsstyrelsens ansvar Länsstyrelsen ska verka för att det finns beredskap och kapacitet hos kommunerna att ta emot skyddsbehövande som beviljats uppehållstillstånd samt verka för regional samverkan. Länsstyrelsen ska, med utgångspunkt från Migrationsverkets bedömning av behov, överlägga med kommunerna om mottagande samt bistå med underlag om detta till Migrationsverket, som träffar överenskommelser med kommunerna om mottagande av skyddsbehövande och andra utlänningar som anges i 3 förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande. Länsstyrelsen ska även följa upp kommunernas introduktion för skyddsbehövande och andra nyanlända invandrare. Länsstyrelsen ska även verka för regional samverkan om introduktion i länet. 21

22 Svenskar med utländsk bakgrund Av Skånes 1,2 miljoner invånare är 15 procent (drygt personer) födda utomlands. Antalet personer födda i Sverige och vars föräldrar är födda utomlands uppgår till 4 procent ( personer) av Skånes befolkning. Totalt är drygt 170 språkgrupper representerade bland de utlandsfödda skåningarna (Region Skåne 2007c). I Skåne finns en mycket påtaglig etnisk bostadssegregation vilket är en följd av många olika faktorer. En viktig faktor är olika institutionella aktörers påverkan på hushållens möjligheter att välja bostad, det kan vara lånefinansiärer, kommunen, mäklare eller bostadsföretag. En annan viktig bestämningsfaktor är den byggda miljön, vilka upplåtelseformer och bostadstyper som finns och hur de är fördelade geografiskt. Ett område med homogen bebyggelse eller upplåtelseform får sannolikt också en homogen befolkning. Upplåtelseformen spelar alltså en viktig roll för segregationen. I Sverige visar flera studier att de områden som är mest segregerade är sådana som domineras av egnahem eller småhus. Men det är ofta i så kallade utsatta områden som befolkningen blir lidande av segregationen. Studier visar t ex att det är svårare för en arbetslös att komma tillbaka i sysselsättning om många i grannskapet är arbetslösa och att personer som invandrat har sämre inkomstutveckling om de bor en lägre tid i koncentrationer med många från den egna minoritetsgruppen, i förhållande till dem som bor mindre geografiskt koncentrerat (Andersson et al 2007). I de områden där befolkningen har stor etnisk blandning tenderar koncentrationen av personer med utländsk bakgrund att öka allt mer, bland annat genom att nyanlända invandrare söker sig till dessa områden. De nyinflyttade invånarna har små resurser och saknar ofta både anställning och erfarenhet av den svenska arbetsmarknaden. Samtidigt sker en annan process, de som har goda ekonomiska resurser lämnar bostadsområdet vilket påverkar områdets ekonomiska karaktär och det gör att det stämplas som ett utsatt område. Sådana bostadsområden är sällan attraktiva för dem som har möjlighet att välja något annat. Många kommuner arbetar aktivt för att motverka segregation och dess negativa konsekvenser. Ett problem är dock att det regionala perspektivet och regionala angreppssätt ofta saknas. Effekten blir en uppsjö av olika metoder och insatser på det lokala planet och som koncentreras till ett avgränsat utsatt område. Det finns därför ett behov av att angripa segregationsproblematiken ur ett vidgat geografiskt- och sektorsperspektiv. Länsstyrelsen har inte något formulerat uppdrag att arbeta med segregationsfrågor men följer utvecklingen i länet. 22

23 Äldre På senare år har behovet av bostäder som anpassas efter den åldrande människans situation uppmärksammats allt mer. I ett nationellt perspektiv har många kommuner minskat antalet bostäder i särskilda boendeformer, till förmån för boendeformer som erbjuder bostad för allt från personer som ännu inte uppnått pensionsålder till mycket gamla människor. Dessa boendeformer kallas ofta seniorboenden. Seniorboendet är avsedda för pigga och friska äldre utan behov av professionellt stöd och service. Särskilt boende är det gemensamma namnet för flera olika boendeformer som anpassats för äldre med stort behov av omsorg. Syftet är att möta människors behov av ett tryggare och bekvämare boende (SOU 2007:103). I ett delbetänkande från Äldreboendedelegationen föreslås att äldre bör erbjudas även andra typer av bostäder och anpassade bostäder genom att utveckla olika typer av mellanboendeformer och trygghetsboenden. Delegationen föreslår också att begreppet vård- och omsorgsboende introduceras istället för särskilt boende, då begreppet särskilt boende kan uppfattas som otydligt (SOU 2007:103). Läget i länet Jämfört med riksgenomsnittet har Skåne en större andel i förvärvsarbetande åldrar samt en lägre andel äldre. Samtidigt ökar medelådern i Skåne och det finns inga tecken på att den utvecklingen kommer att förändras. Antalet pensionsavgångar kommer att öka fram till år 2015 (Region Skåne 2007a). Andelen över 65 år i befolkningen utgör idag nästan 18 procent av Skånes totala befolkning. En framtidsprognos visar att gruppen år kommer att öka betydligt fram till 2015, medan gruppen år antas minska, samtidigt som antalet personer över 86 år ökar (Region Skåne 2007b). Länsstyrelsens egna uppföljningar (Äldrestatistik, Länsstyrelsen i Skåne län 2007c) visar att nästan 15 procent av dem som är äldre än 65 år har äldreomsorg i form av särskilt boende eller hemtjänst. Nästan 95 procent av gruppen lever i ordinärt boende, inklusive seniorbostäder. För gruppen äldre än 80 år har 35 procent äldreomsorg, och 86 procent lever i ordinärt boende. Särskilt boende nyttjas idag av cirka personer. Av dessa har knappt 70 procent fullvärdig boendestandard (ett till ett och ett halvt rum med kokmöjligheter och egna hygienutrymmen). Enligt kartläggningen delar drygt 70 personer rum med någon de inte valt. Detta gäller främst vid korttidsvistelse i särskilt boende. Enligt socialtjänstlagen (2 kap 2 ) ska makar, sambor, registrerade partner som har beviljats särskilt boende beredas plats i samma särskilda boende, om de begär det. I vilken utsträckning som kommunerna uppfyller kravet framgår inte av undersökningen (Länsstyrelsen i Skåne län 2007c). 23

24 De icke verkställda besluten inom äldreomsorgen ökar. Det framgår av de kvartalsvisa sammanställningar som görs av länsstyrelsen. Med undantag för den första kvartalsrapporten har de ej verkställda besluten ökat från 169 stycken (kvartalssammanställning ) till 255 stycken (sammanställningen ). Trots att man bör vara försiktig med att analysera ett så litet material kan Länsstyrelsen i Skåne län anta att situationen kring äldres bostadsförsörjning blir allt mer problematisk. Kommunernas svar i bostadsmarknadsenkäten 2008 visar tydligt att bostadsbristen är störst för medelålders och äldre hushåll. Samtidigt byggs det många lägenheter som passar det medelålders paret som tröttnat på villan och har möjlighet att betala för en centralt belägen bostad med mindre att sköta. Seniorbostäder kan erbjuda en form av boende där äldre kan bo kvar hemma med ett ökad trygghet i form av social närhet och service. Seniorbostäderna ökar i popularitet och byggs med varierande omfattning för närvarande i 17 skånska kommuner. Tabell 3 Antal seniorbostäder som byggs i Skåne (Bostadsmarknadsenkäten 2008). Antal bostäder Bromölla 10 Båstad 40 Eslöv 25 Helsingborg 70 Höganäs 85 Hörby 30 Höör 65 Kristianstad 80 Kävlinge 40 Lomma 80 Osby 19 Simrishamn 30 Skurup 20 Staffanstorp 20 Svedala 15 Trelleborg 20 Antal 649 Med hänsyn till den allt större andelen äldre i befolkningen infördes ett investeringsstöd till äldrebostäder Stödet lämnas för att stimulera ny- och tillbyggnad av bostäder i särskilda boendeformer för äldre. För boende krävs en biståndsprövning och ett beslut av kommunen. Kraven på bostadsutformning är därför mycket högt ställda. Boende i lägenheterna kan komma att ha mycket stort vårdbehov vilket kräver att bostäderna är rymliga men de ska även utgöra lämpliga arbetsmiljöer. Stödet är rambegränsat och kan sökas t o m I Skåne har 15 ansökningar om investeringsstöd för äldreboenden kommit in för sammanlagt 33 miljoner kronor. I hela riket har ca 130 ansökningar till länsstyrelserna. De skånska kommunerna uppger enligt bostadsmarknadsenkäten att man till stor del har täckt behovet av särskilt boende för äldre enligt socialtjänstlagen. Tre kommuner ser att det kommer att finnas brist på sådana bostäder även efter en eventuell planerad utbyggnad och ytterligare tre kommuner tror att bristen kommer att kvarstå på fem års sikt. Det är något färre kommuner som tror att bristen kommer att kvarstå efter eventuell utbyggnad än I 2007 års enkätsvar trodde Kävlinge, Lund och Osby att bristen skulle kvarstå även på fem års sikt, men 2008 är behovet täckt eller kommer att täckas genom planerad utbyggnad. 24

25 Kommunens ansvar Kommunerna ska verka för att äldre får goda bostäder samt inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre som behöver särskilt stöd (5 kap 5 ). Personer i behov av särskilt boende utreds av socialtjänsten och vid ett bifall ansvarar kommunen för att kunna erbjuda bostad i särskilt boende. Länsstyrelsens ansvar Enligt Länsstyrelsens sociala sektion i Skåne kan länsstyrelsens uppdrag när det gäller bostadsförsörjning för äldre generellt beskrivas med att utarbeta bra underlag som kan stödja kommunernas långsiktiga planering. Investeringsstöd lämnas för att stimulera anordnande av bostäder som utgör särskilda boendeformer som avses i 5 kap 5 socialtjänstlagen (2001:453) genom ny- eller ombyggnad. Länsstyrelsen granskar utformningen av äldrebostäder ur ett brukarperspektiv. Kraven på bostädernas utformning tar hänsyn till att de boende kan komma att ha mycket stort vård- och omsorgsbehov. Länsstyrelsens sociala sektion granskar vid behov kommunernas långsiktiga samhällsplanering (översiktsplan, fördjupad översiktsplan och detaljplan) ur ett socialt perspektiv. Länsstyrelsen har tillsynsansvar över bland annat kommunernas bostadsförsörjning för äldre. Som ett led i det arbetet och som ett stöd i vilka frågor som ska fokuseras i tillsynen har Länsstyrelsen genomfört en medborgarundersökning om äldreomsorg i Skåne (2006). I dialog med Skånes kommuner, och i enlighet med socialtjänstlagen, verkar Länsstyrelsens sociala sektion för att stödja kommunernas planering för äldre och personer med funktionsnedsättning. För att bättre uppmärksamma kommunernas bostadsförsörjningsansvar när det gäller särskilt boende åligger det sedan juli 2006 kommunerna att till länsstyrelsen inrapportera alla gynnande beslut enligt socialtjänstlagen och som bland annat rör särskilda boendeformer som inte har verkställts inom tre månader. Länsstyrelsen kan genom detta bevaka verkställigheten och ansöker hos länsrätten om särskild avgift i de fall kommunen inte verkställer beslut om bostäder inom rimlig tid. I syfte att underlätta hanteringen av de icke verkställda besluten har länsstyrelserna utvecklat ett webbaserat verktyg kallat Kilen och som börjar testköras från september Verktyget innebär att kommunerna självständigt och kvartalsvis lägger in uppgifter om icke verkställda beslut. Kilen kommer med tiden att utgöra en bra källa till statistisk data för att över tid följa och jämföra kommunernas icke verkställda beslut. 25

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012. Bostadsmarknaden. i Gävleborgs 2012

Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012. Bostadsmarknaden. i Gävleborgs 2012 Bostadsmarknaden Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012 - bostäder för nyanlända i Gävleborgs 2012 Rapport 2012:5 Nordanstig Ljusdal Hudiksvall Ovanåker Bollnäs Söderhamn Ockelbo Sandviken Gävle Hofors

Läs mer

Ej verkställda beslut och domar till äldre och funktionshindrade

Ej verkställda beslut och domar till äldre och funktionshindrade Ej verkställda beslut och domar till äldre och funktionshindrade Skåne län i utveckling Ingrid Andersson Annalena Holmgren Rapport 2001: 40 Kerstin Jonsson Kerstin Olsson ISSN 1402-3393 Eva Wallengren

Läs mer

Regional Bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2015

Regional Bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2015 Regional Bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2015 Regional Bostadsmarknadsanalys 2015 Meddelandeserien nr 2015:12 ISSN-nummer 0348-8748 Diarienummer 405-2797-14 Utgiven av Länsstyrelsen Kalmar län Författare

Läs mer

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Egnell Eva Datum 2015-03-30 Diarienummer AMN-2015-0227 Arbetsmarknadsnämnden Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

2007 års Bostadsmarknadsenkät,

2007 års Bostadsmarknadsenkät, 405-08915-2006 2007 års Bostadsmarknadsenkät, bostadsmarknad och byggande i Blekinge län Rapport nr 2007:12 Innehållsförteckning Bostadsmarknadsläge 2007-2008 2 Bristsituationer 3 Uthyrningssvårigheter

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018

Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018 1 Det goda boendet Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018 Inledning För Socialdemokraterna är rätten till en egen bostad en social rättighet. Alla människor, och inte bara

Läs mer

Bild: Kvarteret Mejeriet byggt 2009. Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun Kortversion

Bild: Kvarteret Mejeriet byggt 2009. Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun Kortversion Bild: Kvarteret Mejeriet byggt 2009 Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun Kortversion Antaget av kommunfullmäktige 17 juni 2015 Analys av bostadsbehoven i Höör Slutsatser om befolkningen Det är attraktivt

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Rapport boendestöd per april 2013

Rapport boendestöd per april 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2013-05-23 Diarienummer UAN-2013-0312 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Rapport boendestöd per april 2013 Förslag

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2015. Västmanland. Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson, Per Einerfors 2015:11

SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2015. Västmanland. Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson, Per Einerfors 2015:11 SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2015 Västmanland Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson, Per Einerfors 2015:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2015 Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson,

Läs mer

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet 2014-08-27 Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet Socialdemokraternas vallöfte för bostadsbyggande Sverige behöver en bostadspolitik och ett mål för bostadsbyggandet i Sverige. Bostadsbristen är

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2015 33 fönster till bostadsmarknaden i Skåne

Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2015 33 fönster till bostadsmarknaden i Skåne Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2015 33 fönster till bostadsmarknaden i Skåne Titel: Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2015 33 fönster till bostadsmarknaden i Skåne Utgiven av: Länsstyrelsen Skåne Styrgrupp:

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

MODULBOENDET VID SIVIK SAMT BOENDESITUATIONEN FÖR PERSONER SOM ÄR UTAN BOSTAD I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2015-156

MODULBOENDET VID SIVIK SAMT BOENDESITUATIONEN FÖR PERSONER SOM ÄR UTAN BOSTAD I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2015-156 1/1 Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse Datum: 2015-03-25 Förvaltning: Kommunledningskontoret Handläggare: Ola Ingevaldson Telefon: 0523/61 31 19 E-post: ola.ingevaldson@lysekil.se MODULBOENDET VID SIVIK

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN Mäklarsamfundet granskar trögrörligheten på bostadsmarknaden JULI 2015 VI HAR FRÅGAT DE ÄLDRE VAD DE SJÄLVA VILL! FAKTA OM GRANSKNINGEN TNS Sifo har ställt

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Samverkansavtal för pedagogisk omsorg, förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola i Skåne

Samverkansavtal för pedagogisk omsorg, förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola i Skåne Samverkansavtal för pedagogisk omsorg, förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola i Skåne Samverkande parter: Kommunerna i Skåne och Kommunförbundet Skåne Inledning Avtalande kommuner i Skåne har

Läs mer

Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG RAPPORT 3 1

Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG RAPPORT 3 1 Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG RAPPORT 3 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? 4 Hälften av de unga vuxna har egen bostad

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden Motion 38 Motion 39 med utlåtanden 106 Motion 38 Kortare handläggningstider vid behov av tvångsförvaltning. Hyresgästföreningen får ibland ärenden om dålig teknisk förvaltning och bristande underhåll.

Läs mer

Bokslut Befolkning 2014

Bokslut Befolkning 2014 Bokslut Befolkning 2014 Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-06-30 1.0 Maria Kronogård och Necmi Ingegül Stadskontoret Avdelningen för samhällsplanering Sammanfattning

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Näringsliv Skåne. Konjunktur och

Näringsliv Skåne. Konjunktur och Näringsliv Skåne Konjunktur och arbetsmarknad Rapport november 2011 1 Sverige inför osäkra tider Det kommande året ter sig allt mer dystert när vi studerar de senaste prognoserna för Sveriges ekonomiska

Läs mer

Inkomstprövas rätten till äldre- och handikappomsorg? Samhällsbyggnadsenheten 2003:32. Annalena Holmgren, Ingela Lundin ISSN 1402-3393

Inkomstprövas rätten till äldre- och handikappomsorg? Samhällsbyggnadsenheten 2003:32. Annalena Holmgren, Ingela Lundin ISSN 1402-3393 Inkomstprövas rätten till äldre- och handikappomsorg? Samhällsbyggnadsenheten 2003:32 Annalena Holmgren, Ingela Lundin ISSN 1402-3393 701-55611-02 Förord I regeringens regleringsbrev för 2002 har länsstyrelserna

Läs mer

Bostadsmarknaden i Jämtlands län 2015

Bostadsmarknaden i Jämtlands län 2015 Rapport Datum Dnr (anges vid skriftväxling) 2015-06-01 Dnr 405-3068-15 Bostadsmarknaden i Jämtlands län 2015 Foto; Länsstyrelsen i Jämtlands läns Bildbanken Länsstyrelsen i Jämtlands län juni 2015 Diarienummer:

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

Analys av regional bostadsmarknad 2011 i Uppsala Län

Analys av regional bostadsmarknad 2011 i Uppsala Län BYGGA OCH BO I UPPSALA LÄN - Underlag för bostadsbyggande Rapport Dnr. 405-5106-2010 Analys av regional bostadsmarknad 2011 i Uppsala Län www.lansstyrelsen.se/uppsala Samhällsbyggnadsenheten Inledning:

Läs mer

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 1. Varför en bostadsförsörjningsplan? Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:183) föreskriver att varje kommun ska planera

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem. vård- och omsorgsboenden

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem. vård- och omsorgsboenden ÄLDREFÖRVALTNINGEN UPPHANDLING OCH UTVE CKLING TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 0801-88/2012 2013-02-26 Handläggare: Marita Sundell 08-508 36 205 Revidering av tillämpningsanvisningar från 2012-04-24 Tillämpningsanvisningar

Läs mer

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Promemoria 2012-04-12 Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder

Läs mer

Allmännyttan på 2000-talet - beslutsregler vid försäljning av kommunala bostäder Allbo-kommittens uppdrag

Allmännyttan på 2000-talet - beslutsregler vid försäljning av kommunala bostäder Allbo-kommittens uppdrag Allmännyttan på 2000-talet - beslutsregler vid försäljning av kommunala bostäder - en sammanfattning av SOU 2000:104 sammanställd av Allbo-kommittens sekretariat Allbo-kommittens uppdrag Allbo-kommitten

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Stockholms län som bor i egen bostad har minskat från 50 procent 2009

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Malmö och Lund som bor i egen bostad har minskat från 64 procent 2003

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING OKTOBER 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i oktober 2014 samt en jämförelse mot läget i oktober månad

Läs mer

Boendeplaneringsprogram 2011-2014

Boendeplaneringsprogram 2011-2014 Boendeplaneringsprogram 2011-2014 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Bostadsbyggande och befolkningsutveckling 1985-2010... 4 Bostadssituationen idag... 5 Befolkning... 6 Bostadsmarknad...

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys. 2009 Skåne län

Bostadsmarknadsanalys. 2009 Skåne län Bostadsmarknadsanalys 2009 Skåne län Titel: Utgiven av: Författare: Bostadsmarknadsanalys 2009 Skåne län Länsstyrelsen i Skåne län Emma Norrhede Beställningsadress: Länsstyrelsen i Skåne län Samhällsbyggnadsavdelningen

Läs mer

Skåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling.

Skåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling. Skåne bygger för framtiden Nu går vi från ord till handling. Förord från initiativtagarna Trots att Skånes befolkning växer med cirka 10 000 människor per år så ökar inte bostadsbyggandet i Skåne i motsvarande

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna 0 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna EN RAPPORT OM BOSTADSBRISTEN BLAND UNGA 1 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna Sammanfattning... 1 Undersökningsmetod... 2 Inledning... 3 Ökad brist på bostäder

Läs mer

Gitana Grikainiene Från:

Gitana Grikainiene Från: Gitana Grikainiene Från: Kommunstyrelsen Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2015 33 fönster till bostadsmarknaden i Skåne Titel: Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2015 33 fönster till bostadsmarknaden i Skåne

Läs mer

Kartläggning av det långsiktiga behovet av olika typer av boenden

Kartläggning av det långsiktiga behovet av olika typer av boenden Dnr ASN-2013-349 Dpl 63 sid 1 (7) ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN Förvaltningsstaben Tjänsteyttrande 2014-01-29 Mats Fackel, 054-5405238 mats.fackel@karlstad.se Kartläggning av det långsiktiga

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling 1 (9) Datum 2014-08-20 Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Bostadsbyggande för befolkningsutveckling Trelleborgs mål för befolkningsutvecklingen är att uppnå 50 000

Läs mer

Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Information och vägledning

Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Information och vägledning Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Information och vägledning 2Produktion: Samordning Socialdepartementet för att motverka Form: Blomquist och förebygga

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Bostadspolitiska program

Bostadspolitiska program Sundsvalls Bostadspolitiska program Maj 2014 antaget av kommunfullmäktige 2014-06-23 Detta bostadspolitiska program innehåller mål och handlingsplan för Sundsvalls kommuns bostadsförsörjning med sikte

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Tjänsteutlåtande Enhetschef 2015-03-10 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2014:417 33721 Kommunstyrelsen Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Förslag

Läs mer

Rapport 2013:23 Sammanställning av läns- styrelsernas regionala analyser av bostadsmarknaden 2013

Rapport 2013:23 Sammanställning av läns- styrelsernas regionala analyser av bostadsmarknaden 2013 Rapport 2013:23 Sammanställning av länsstyrelsernas regionala analyser av bostadsmarknaden 2013 Sammanställning av länsstyrelsernas regionala analyser av bostadsmarknaden 2013 Boverket december 2013 Titel:

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885 Socialnämnden Hemlöshet 2014 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med anledning av

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄNSSTYRELSEN I SÖDERMANLAND. Öka bostadsbyggandet. analys av bostadsmarknaden i Södermanland 2010:11

RAPPORT FRÅN LÄNSSTYRELSEN I SÖDERMANLAND. Öka bostadsbyggandet. analys av bostadsmarknaden i Södermanland 2010:11 RAPPORT FRÅN LÄNSSTYRELSEN I SÖDERMANLAND Öka bostadsbyggandet analys av bostadsmarknaden i Södermanland 21:11 Författare: Peter Eklund, Bengt Nordström Länsstyrelsen i Södermanland Grafisk form, illustrationer

Läs mer

SFS bostadspolitiska ställningstaganden

SFS bostadspolitiska ställningstaganden SFS bostadspolitiska ställningstaganden Antaget på SFS fullmäktige 2015 SFS bostadspolitiska ställningstaganden Antaget på SFS fullmäktige 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Utgångspunkter... 3 2.1 Boende

Läs mer

29 procent bor. 353 000 vill ha egen. 221 000 bostäder. 146 000 har svårt att. Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo?

29 procent bor. 353 000 vill ha egen. 221 000 bostäder. 146 000 har svårt att. Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Sverige 15 Undersökning från Hyresgästföreningen 29 procent bor med osäkra villkor 353 vill ha egen bostad men saknar det idag 221 bostäder behövs

Läs mer

Rapport 2011:16. Regionala analyser av bostadsmarknaden 2011

Rapport 2011:16. Regionala analyser av bostadsmarknaden 2011 Rapport 2011:16 Regionala analyser av bostadsmarknaden 2011 Regionala analyser av bostadsmarknaden 2011 Boverket november 2011 Titel: Regionala analyser av bostadsmarknaden 2011 Utgivare: Boverket november

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna? Malmö och Lund 2013 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna? Malmö och Lund 2013 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna? Malmö och Lund 13 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 SAMMANFATTNING Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Andelen unga vuxna som bor i egen

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan Strävar du efter att skapa rörlighet på bostadsmarknaden eller att få in unga på bostadsmarknaden? Eller vill du

Läs mer

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna

Läs mer

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Till Europeiska kommissionen State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Kommissionen välkomnar synpunkter

Läs mer

Överenskommelse om nyanlända flyktingar

Överenskommelse om nyanlända flyktingar TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Lars-Ove Angré 2014-11-27 KS 2014/0984 Kommunfullmäktige Överenskommelse om nyanlända flyktingar Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att från

Läs mer

Kontaktperson enligt LSS

Kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas verkställighet av insatsen kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS Framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas

Läs mer

Diarienummer KS2015.0132

Diarienummer KS2015.0132 Diarienummer KS2015.0132 För den verksamhet som bedrivs i AB Skövdebostäder, nedan kallat Bolaget, gäller dessa ägardirektiv antagna av kommunfullmäktige i Skövde kommun den 24 september 2012 med ändring

Läs mer

Bostadsmarknaden år 2005 2006

Bostadsmarknaden år 2005 2006 Boverket Bostadsmarknaden år 2005 2006 Slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten 2005 Bostadsmarknaden år 2005 2006 Slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten 2005 Boverket 2005 Titel: Bostadsmarknaden år 2005 2006,

Läs mer

6. Mark och bostäder. november 2004

6. Mark och bostäder. november 2004 november 2004 6. Mark och bostäder 1 INNEHÅLL Bostäder... 3 Bostadsområden Gislavedshus Privata fastigheter Bostadsrätter Lediga bostäder Behov inför framtiden Villor Tomtmark... 6 Markkö 2 Av Camilla

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Beskrivning av bostadsmarknaden i Eskilstuna år 2012

Beskrivning av bostadsmarknaden i Eskilstuna år 2012 Kommunstyrelsen Datum 1 (28) Kommunledningskontoret Näringsliv/Mark och exploatering Camilla Björkman, 016-710 51 58 Beskrivning av bostadsmarknaden i Eskilstuna år 2012 Postadress Besöksadress Telefon,

Läs mer

Fungerande regler för andrahandsuthyrningen

Fungerande regler för andrahandsuthyrningen 2007 : 8 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Fungerande regler för andrahandsuthyrningen Sammanfattning Stockholms bostadsmarknad fungerar inte. Skatteregler och hyresreglering leder inte

Läs mer

Ge ungdomar möjlighet till egen lägenhet i (S)tockhol(m)

Ge ungdomar möjlighet till egen lägenhet i (S)tockhol(m) inte bo hos kompisar och hos mina syskon under hela mitt liv, det har jag ju gjort sedan januari 2005 och det gör ja ande. För att jag inte vet hur länge jag får bo kvar, och var jag ska bo sen. Jag ser

Läs mer

Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden?

Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden? Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden? Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) marianne.abramsson@liu.se Han flyttar ju inte! Men jag skulle

Läs mer

"STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL"

STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL EN BOSTADSMARKNAD I FÖRÄNDRING HYRESRÄTTENS ANDEL AV BESTÅNDET 1990-2014 "STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL" Syftet med denna rapport är att

Läs mer

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

VÄGEN TILL EGEN BOSTAD

VÄGEN TILL EGEN BOSTAD VÄGEN TILL EGEN BOSTAD Information om socialtjänstens arbete med bostadsfrågor Östervåla Harbo Vittinge Huddunge Tärnsjö Runhällen Morgongåva Heby Vem kan ha rätt till bostad via socialtjänsten? I Socialtjänstlagen

Läs mer

Bostadsbyggandet i Norden en jämförande studie

Bostadsbyggandet i Norden en jämförande studie Bostadsbyggandet i Norden en jämförande studie Avgränsningar Åren som studerats är i första hand 2001-2010 Fokus ligger på storstadsregionerna i respektive land Öarna är inte med i studien (dvs. Island,

Läs mer

70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta?

70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta? 70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta? Reflektioner över ej verkställda beslut inom socialtjänsten. Johan Brisfjord, Inspektionen för vård och omsorg Problemet med ej verkställda beslut

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2014 Rösten från andra sidan planket

Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2014 Rösten från andra sidan planket Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2014 Rösten från andra sidan planket Titel: Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2014 Rösten från andra sidan planket Utgiven av: Länsstyrelsen Skåne Styrgrupp: Peter Cavala

Läs mer

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning.

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Sid 1 (7) Remissvar Dnr 15KS331-4 2015-08-20 Ref A2015/1726/IU Arbetsmarknadsdepartementet Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Nedan följer

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program mot hemlöshet Hemlöshet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter

Läs mer

Förslag till Riktlinjer för. Bostadsförsörjning. 2015-2030 Gislaveds kommun ÖP16

Förslag till Riktlinjer för. Bostadsförsörjning. 2015-2030 Gislaveds kommun ÖP16 Förslag till Riktlinjer för Bostadsförsörjning 2015-2030 Gislaveds kommun ÖP16 20150422 1 Inledning 3 Kommunens roll 3 Riktlinjernas syfte 3 Vision för Gislaveds kommun 3 Attraktivitet 3 Utvecklingen i

Läs mer

56 % NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN. eller mer än varannan ung vuxen saknar egen bostad. Det är den högsta uppmätta andelen någonsin.

56 % NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN. eller mer än varannan ung vuxen saknar egen bostad. Det är den högsta uppmätta andelen någonsin. HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN 30 000 bostäder har byggts de senaste 5 åren. 75 000 hade behövts för att motsvara befolkningsökningen. 56 % eller mer än varannan

Läs mer

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9)

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) 2 (9) Sammanfattning Undersökningsföretaget SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen frågat ansvariga på 50 av de 100 största arbetsplatserna

Läs mer

Namnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan.

Namnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan. Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Arbetsförmedlingen 1 Namnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan. Remiss Remissvar

Läs mer

Sociala enheten 2007:6. Ej verkställda beslut och domar samt avslagsbeslut trots bedömt behov, enligt LSS och SoL

Sociala enheten 2007:6. Ej verkställda beslut och domar samt avslagsbeslut trots bedömt behov, enligt LSS och SoL Sociala enheten 2007:6 Ej verkställda beslut och domar samt avslagsbeslut trots bedömt behov, enligt LSS och SoL Rapportnamn: Ej verkställda beslut och domar samt avslagsbeslut trots bedömt behov, enligt

Läs mer

Regeringsuppdrag etableringshinder. Peter Karpestam

Regeringsuppdrag etableringshinder. Peter Karpestam Regeringsuppdrag etableringshinder Peter Karpestam Uppdraget Del 1: Belysa konkreta etableringsproblem med fokus på områden där kunskap saknas. Del 2: Lämna förslag på åtgärder som kan underlätta för svaga

Läs mer

Bostadsbyggande i Dalarna

Bostadsbyggande i Dalarna Bostadsbyggande i Dalarna Kommunal samverkan regionalt för att lösa ett samhällsproblem Bengt-Åke Rehn - ordförande rådet miljö-bygga-bo i Region Dalarna Bengt Welin - utredare 1 Bostadsfrågorna uppmärksammas

Läs mer

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att

Läs mer

Analys av regional bostadsmarknad År 2014 i Uppsala län

Analys av regional bostadsmarknad År 2014 i Uppsala län BYGGA OCH BO I UPPSALA LÄN - Underlag för bostadsbyggande Analys av regional bostadsmarknad År 2014 i Uppsala län LÄNSSTYRELSENS MEDDELANDESERIE 2014: 13 MILJÖSKYDDSENHETEN N AT U R M I L J Ö E N H E T

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Analys av bostadsmarknaden

Analys av bostadsmarknaden 2012:16 Analys av bostadsmarknaden i Blekinge län 2012 Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport 2012:16 Rapportnamn: Utgivare: Länsstyrelsen i Blekinge län, 371 86 Karlskrona Upplaga:

Läs mer

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av:

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Fullständig rapport med omslag kan beställas hos Länsstyrelsen,

Läs mer