Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Avsiktsförklaring

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Avsiktsförklaring"

Transkript

1 Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Avsiktsförklaring

2 Tuula Björkenor Tel Ann Tjernberg Tel Avsiktsförklaring angående regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling i Västmanlands län inom äldreområdet Inledning Betänkandet SOU 2008:18 (Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren) resulterade i en överenskommelse mellan regeringen och SKL i uppdraget om en Plattform för en evidensbaserad praktik i socialtjänsten i maj Därefter följde workshops i hela landet. Överenskommelsen mellan regeringen och SKL om det treåriga utvecklingsarbetet Program för en god äldreomsorg gjordes i december En del i programmet utgörs av stärkta regionala stödstrukturer och där äldreområdet i det sammanhanget utgör ett pilotområde. Femton miljoner kronor har under 2010 avsatts nationellt till arbetet med stärkta strukturer på läns- och regionnivå inom äldreområdet för att möjliggöra utveckling för landets kommuner och landsting. Huvudmännen har att ta ställning till på vilket sätt avsatta medel bäst kan användas för att skapa stabilitet i socialtjänstens kunskapsutveckling i det egna länet. För att få tillgång till statsbidraget ska länet presentera en avsiktsförklaring. Målet med de regionala stödstrukturerna är att de långsiktigt ska kunna försörja länet med praktiskt verksamhetsstöd, liksom utgöra en arena för lokala och regionala politiska prioriteringar och strategier inom välfärdsområdet. Stödstrukturerna ska skapa förutsättningar för en evidensbaserad praktik i hela socialtjänsten och bygger på bästa tillgängliga kunskap, brukarens kunskap och önskemål och professionens expertis (SKL ) Bakgrunden till arbetet med avsiktsförklaringen gällande de stärkta regionala stödstrukturerna för kunskapsutveckling är betänkandet Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten - till nytta för brukaren (SOU 2008:18). Där konstateras att dagens former för det statliga stödet till kommunerna går åt till kortsiktiga projektmedel utan tydlig samordning mellan forskning, praktik, utbildning och implementering. Det långsiktiga målet måste istället vara en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten som byggs upp mer strategiskt och långsiktigt. Samtidigt understryks att kunskapsbasen för socialtjänstens verksamhet i viktiga avseenden är outvecklad och att arbetet på det sociala området vilar i alltför hög utsträckning på tradition och icke vetenskapligt förankrade uppfattningar. Ett evidensbaserat förhållningssätt, alltså ett förhållningssätt att sammanväga de tre komponenterna som ingår i en evidensbaserad praktik; vetenskaplig kunskap, erfarenhetsbaserad kunskap och brukarens önskemål och erfarenheter, bör genomsyra hela socialtjänsten. Ledningen av socialtjänst bör skapa förutsättningar för en kunskapsutveckling som bidrar till en lärande organisation. I detta arbete har även staten en viktig nationell roll genom att utarbeta olika former för kunskapsstöd t ex nationella riktlinjer, systematiska kunskapsöversikter samt stöd till framväxt av tvärvetenskapliga forskarmiljöer. Regionen/länet blir en viktig dialogpartner och aktör mellan den lokala och nationella nivån.

3 Samtliga kommuner och landstinget Västmanland har varit delaktiga i denna avsiktsförklaring för Västmanlands län, liksom Mälardalens Högskola. Avsiktsförklaringen reglerar samarbetet mellan kommunerna i Västmanland, Landstinget Västmanland, Mälardalens Högskola och andra utbildningsanordnare i fråga om regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling. 1. Lägesbeskrivning av regionala stödstrukturer Västmanland omfattar 10 kommuner och Landstinget Västmanland. Totalt har länet ca invånare, varav den minsta kommunen har en befolkning på invånare, medan den största ha invånare. Det innebär att möjligheten/förutsättningarna att bygga upp egna strukturer för kunskapsutveckling är väldigt olika, vilket är viktigt att beakta. Ett arbete och en organisation på länsnivå fyller därför en viktig funktion för hela länets utveckling, men speciellt för de mindre kommunerna. Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL) är intresseorganisation för länets kommuner och landstinget. VKL har en politiskt tillsatt styrelse samt fem beredningar; Socialberedningen, Lärande och arbetsmarknad, Barn- och ungdomsberedningen, Personalberedningen och Kulturberedningen. VKL arbetar på medlemmarnas uppdrag och med utgångspunkt i den lokala och regionala demokratin och utgör en politisk arena för kommun- och landstingspolitik. Förbundet skall främja och utveckla samverkan mellan medlemmarna och vara intressebevakare inom aktuella verksamhetsområden både nationellt och internationellt. Genom att vara en mötesplats för medlemmarnas och egen kompetens bidrar förbundet till förnyelse och nyskapande i medlemmarnas verksamhet. Två utvecklingsstrateger finns anställda, varav den ena arbetar på den sociala sidan. Inom VKL finns en Utvecklings- och Utredningsfunktion (UoU) som är knuten till den sociala enheten. Västmanlands län hade tidigare en FoU enhet som var kopplad till Västmanlands Kommunförbund och som finansierades av länets kommuner och landstinget. Verksamheten upphörde 2007 och konverterades till en Utvecklings- och Utredningsenhet med tre utvecklartjänster med fokus på psykiatri och psykiska funktionshinder, äldreomsorg/ äldrevård och individ- och familjeomsorg. Tillfälliga projektledare/processledare anställs vid behov. Funktionen samordnar arbetet för kommunernas räkning och samarbetar med Landstinget Västmanland kring de målgrupper som är gemensamma. UoU-funktionen har som målsättning att bidra till kunskapsutveckling och kunskapsbaserad praktik genom: - Bevakning och tillämpning av ny lagstiftning/föreskrifter/allmänna råd och nationella riktlinjer - Bevakning, värdering och spridning av forskningsresultat - Kunskapsutveckling genom egna utvecklingsprojekt och utvärderingar - Kunskapsutbyte genom nätverk - Brobygge mellan nationell, regional och lokal nivå Arbetet sker på uppdrag av förtroendevalda och chefer och har fokus på verksamheter som berör båda huvudmännen (kommun och landsting). Uppdragen utförs i dialog 2

4 med förtroendevalda, chefer och anställda och syftar till en ökad samverkan inom länet och mellan huvudmännen och externa aktörer. Flera uppdrag har handlat om utvecklingsprojekt, utbildning, samverkansfrågor, implementering av riktlinjer osv. som gäller hela länet. Funktionen har fått många uppdrag varför arbetet med bevakning och spridning av forskningsresultat har fått stå tillbaka i verksamheten. SKL och statliga myndigheter/departement vänder sig oftare till den regionala nivån i komplexa frågor för att det finns vinster med samarbete regionalt men också för att inte behöva ha 290 kontakter själva utan få en summerad nivå. Landstinget Västmanland har utarbetade strategier för kompetensutveckling, Lärcentrum och en egen forskningsenhet; Centrum för klinisk forskning (CKF) som har koppling till Uppsala Universitet. Här bedrivs forskarutbildning samt öppna föreläsningar och seminarier för personal och allmänhet. Forskningsinriktningen är patientnära forskning av folkhälso- och medicinsk karaktär och inte i huvudsak mot äldre eller de grupper som gränsar till kommunernas verksamhet. Landstinget avser även att starta ett kompetenscentrum för god vård som blir en enhet för stöd i utvecklingen av process- och kunskapsstyrning i Landstinget Västmanland. Lokalt i vissa kommuner finns Lärcentra där distansstudenter har möjlighet att träffas för gruppdiskussioner och tillgång till IT med viss support. Dessa används mest av studenter som studerar på distans, på både gymnasie- och högskolenivå. När det gäller enskilda kommuner finns i Västerås Stad en Utvecklingsakademi som arbetar med chefsutbildning osv. I länet finns Mälardalens Högskola som är en utbildningsenhet med ca studenter. Akademin för hälsa, vård och välfärd bedriver på den sociala/ hälso- och sjukvårdssidan utbildningsprogrammen sjuksköterskeprogrammet, sjukgymnastprogrammet, socionomprogrammet och folkhälsoprogrammet. För socionomprogrammet finns en ansökan om egen examensrätt, svar på detta väntas i juni. Ytterligare utbildningar erbjuds i form av specialistutbildningar och fristående kurser. På akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) har 38 % av personalen avlagt doktorsexamen idag och målet är att till 2012 skall minst 50 % av lärarna vara disputerade och minst 10 professorer och 8 docenter skall finnas vid akademin. På HVV bedrivs forskning inom hälsa, vård och välfärd utifrån tre perspektiv; - samhälls- och systemforskning - individ- och praktiknära forskning - utbildnings- och professionsforskning På vårdsidan finns en målsättning att få examensrätt för forskarutbildning inom området hälsa och välfärd. Samverkansformer Samverkan/samarbete sker mellan kommunerna och landstinget i lokala projekt samt gemensamma projekt i VKL:s regi och UoU-funktionen. Nationella riktlinjer som riktar sig till både kommunerna och landstinget är utgångspunkter för två projekt som pågår för närvarande i VKL:s regi; Kunskap till Praktik om implementering av riktlinjer vid missbruk och projektet DISA (demensvård i samverkan) som handlar om implementering av riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Kunskap till 3

5 Praktik bildar en bra och strukturerad processmodell för genomförande av regionala projekt, som till vissa delar använts även i DISA-projektet. Processen leds av projektledare som driver gemensamma samverkansfrågor och ger utbildning/metodstöd till de aktiviteter som pågår lokalt av personal i kommunerna och landstinget, anpassade till utveckling av lokala förhållanden. Modellen betonar processen lokalt och regionalt och är möjlig att tillämpa även vid andra typer av länsprojekt. Gemensamma konferenser, t ex presidiekonferenserna, och nätverksträffar för professionerna som anordnas av VKL är också viktiga samarbets- och stödstrukturer som har till uppgift att sprida kunskap, goda exempel och inspirera till utvecklingsarbete. Samarbete förekommer med Mälardalens Högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd genom regelbundna träffar med VKL:s sociala team för diskussion om utbildningar och dess innehåll och aktuella nationella frågor inom äldreomsorgen. Förändringar som genomförts sista året är en ökad kommunal representation i branschrådet för sjuksköterskeutbildningen och möjligheter att ge förslag till examensarbeten. Viss samverkan förekommer också med Örebro Universitet och Högskolan Dalarna i specifika frågor. Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) är en viktig gemensam fråga där samarbete sker och där ansvaret delas mellan huvudman och högskola. Samverkan när det gäller VFU är olika organiserad i olika verksamheter och behöver ses över. Här finns möjlighet att sprida kunskap om evidensbaserad praktik till både personal och studenter. Behovet av välutbildad personal är ett gemensamt intresse för länet. Ett fyraårigt kontrakt sjösätts för närvarande, Samhällskontraktet, mellan Mälardalens Högskola och Västerås och Eskilstuna kommun. Fokus ligger på framtiden och syftet är att utveckla den regionala kunskapsnivån och höja kompetensen hos personal i kommunalt finansierad verksamhet. Prioriterade områden är utbildning, äldreomsorg och socialt arbete och morgondagens arbetskraft. För närvarande omfattar projektet endast dessa två kommuner, men på sikt kan omfattningen möjligen diskuteras. Vård- och Omsorgscollege Västmanland är en regional paraplyorganisation för de fem lokala college som nyligen inrättats och certifierats (Vård- och Omsorgscollege Västra Mälardalen, Västerås, Kolbäcksådalen, Sala och Norra Västmanland). Målsättningen är att samarbeta med verksamheterna och Mälardalens Högskola omkring utbildningarna och bidra med professionens kunskap och behov som komplement till den mer vetenskapliga kunskapen. Utgångspunkten är en kvalitetssäkrad utbildning och ökad samverkan mellan kommunerna, landstinget och lärosätena när det gäller utbildningens innehåll. Det nya upplägget bidrar till ökade valmöjligheter utifrån lokala förutsättningar och förhoppningsvis till ökat intresse för vårdutbildning. Nätverket Akademisk vård och omsorg, som har representation från Västmanland (främst Västerås), Sörmland och Mälardalens Högskola och är ett samverkansorgan med informations- och erfarenhetsutbyte kring forsknings-, utvecklings- och utvärderingsarbete kring äldreomsorgsfrågor och omsorg om funktionshindrade. Visst 4

6 samarbete sker även på regionnivå med FoU Sörmland och Regionförbundet i Örebro. Styrkor och svagheter med nuvarande stödstrukturer De styrkor som identifierades vid de möten som förekommit i frågan är att det i länet finns ett stort intresse för kunskapsutveckling och samverkan, vilket utvecklats positivt de senaste åren. Flera kommuner har uttalat en viljeinriktning att arbeta utifrån evidensbaserade metoder varför en fortsatt diskussion om stödstrukturerna är viktig. UoU-funktionen har varit en samordnande funktion när det gäller arbete på länsnivå, både när det gäller projektledning vid olika utvecklingsprojekt, ansökning av statsbidrag, utbildningsanordnare och transformator mellan de olika nivåerna. Svagheter som nämnts är att det i verksamheterna inte finns någon naturlig mottagaroch implementeringsorganisation av ny forskning och kunskap, vilket innebär att ny kunskap har svårt att få genomslag i det praktiska arbetet. Här behövs också ökad kunskap för att göra egna systematiska uppföljningar och utvärderingar. Uppdragen till UoU-enheten ökar både från nationellt och regionalt/lokalt håll och tenderar att bli fler än funktionen hinner med, vilket också kan ses som en svaghet. Ökad satsning på praktiknära forskning behöver göras för att få fler evidensbaserade metoder. Den verksamhetsnära forskningen inom äldreområdet är ofta sparsam och devisen bästa tillgängliga kunskap bör vara vägledande innan området får en högre andel vetenskaplig kunskap att stödja sig emot. Verksamheterna efterlyser mer samverkan med Mälardalens Högskola och gehör för verksamheternas behov när det gäller utbildning, praktiknära forskning och utveckling av verksamheterna. Mälardalens Högskola ser behov av samordning av synpunkter och önskemål av någon samordnande ingång till kommunerna. Den nationella nivån är betydelsefull när det gäller uppbyggnad av lärande organisationer lokalt. Önskemål till den nationella nivån som framkom vid vår workshop var exempelvis mer utbildningsmöjligheter och metodstöd/ metodutveckling i praktiken samt en lättillgänglig kunskapsportal. Redskap för att mäta resultat och mer fokus på resultat än nöjdhet vid öppna jämförelser. Sammanfattningsvis kan konstateras att Västmanland har ett antal uppbyggda stödstrukturer. De befintliga strukturerna har dock svagheter och behöver utvecklas, samordnas och förtydligas genom kanaler ända ut till verksamheterna för att bidra till kunskapsutveckling och kunskapsspridning. Även nya stödstrukturer behöver undersökas. Vilken roll har professionen? Professionen har ansvar för att hålla sig à jour med riktlinjer, lagstiftning och aktuell forskning inom verksamhetsområdet. Forskning kan många gånger vara otillgänglig och svårförståelig. Forskningsresultat kräver också analys och reflektion, vilket kräver forskningsutbildad personal och tillgång till informationssökning i relevanta databaser (FoU Välfärd 2010). Därför behövs en struktur för ompaketering av forskningsresultat som gör den lätt att omsätta i det praktiska arbetet. Wigzell (SOU 2008:18) skriver om att förstärka professionens kunskapsanvändning, alltså förmågan 5

7 att inte bara besitta sakkunskap, utan också kunna använda sig av kunskapen i handling. Här kan cirklar på arbetsplatserna vara ett bra alternativ för fortbildning, vilket också nämndes på workshopen. Metoden med handledningscirklar används t ex av demensteamet i Köping och har där fallit väl ut. Kollegiegranskning och kontakter/ nätverkande kan vara andra sätt. Chefer har ansvar för att uppmuntra och stimulera till fortbildning och ta del av den fortbildning och de utvecklingsprojekt som genomförs. För detta är chefens egen kompetens viktig och här ser vi programpunkten förstärkt ledarskap i Program för god äldreomsorg som ett viktigt inslag. Möjligheter till fortbildning och ett ledarskap som stimulerar till chefens egen, personalens och verksamhetens utveckling är betydelsefulla. Enligt några deltagare från vår workshop finns goda erfarenheter av att anställa personer med högskoleutbildning i verksamheter där det tidigare saknats helt, vilket fått positiva konsekvenser för verksamheterna. I betänkandet SOU 2008:18 om en evidensbaserad praktik beskrivs förutsättningar att utveckla den professionella expertisen. För att utveckla detta krävs möjligheten att ta del av nödvändig kunskap, att dokumentera sina erfarenheter, men även kommunicera dem, så att de kan kritiseras och utvecklas vidare. Inom hälso- och sjukvården talar man om beprövad erfarenhet då det rör sig om metoder och arbetssätt som fått spridning och som har acceptans inom professionen även om de inte prövats vetenskapligt. Ett liknande arbetssätt torde vara möjligt att etablera i socialtjänsten, enligt Wigzell. Den definition av evidensbaserad praktik som är utgångspunkt för vår avsiktsförklaring (vetenskaplig kunskap, brukarens erfarenhet/önskemål och professionens erfarenhetsbaserade kunskap), kräver en ökad systematisering av den erfarenhetsbaserade kunskapen som utvecklas i verksamheterna. Hur ser länets politiska struktur ut för att kunna säkerställa kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten? Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL) är länets regionala politiska organisation och är intresseorganisation för länets kommuner och landstinget. VKL har en politiskt tillsatt styrelse från samtliga kommuner och landstinget. Förbundet arbetar på medlemmarnas uppdrag och med utgångspunkt i den lokala och regionala demokratin och utgör en politisk arena för kommun- och landstingspolitik på länsnivå. Socialberedningen inom VKL bevakar hälso- och sjukvårds- samt socialtjänstområdet samt genomför presidiekonferenser med politiker och tjänstemän från hela länet. Gemensamma konferenser hålls i länet med huvudmännen där möjlighet ges att ta del av angelägna frågor och goda exempel. I Västmanland finns också den Gemensamma nämnden (GN) med ansvar för hjälpmedelsfrågor. Politiker från alla länets kommuner och landstinget är representerade i nämnden. Förutom hjälpmedelsfrågor behandlar nämnden gemensamma policyfrågor, överenskommelser och samverkansfrågor inom vård och omsorgsområdet. Den länsgemensamma politiska strukturen kan uttala en gemensam viljeinriktning, fatta gemensamma beslut, stödja utvecklingsarbete etc. Det formella ansvaret och huvudansvaret för att säkerställa att socialtjänsten arbetar utifrån gällande lagstiftning och bästa möjliga kunskap har dock respektive kommun. 6

8 2. Satsningen leder till bättre kvalitet Begreppen evidensbaserad/kunskapsbaserad praktik används varken i SoL, LSS, LVU, LVM, LPT, utan man nämner vikten av god kvalitet, kompetent personal och brukar/klientinflytande i socialtjänsten. I HSL nämns också vikten av god kvalitet och patient-/brukarinflytande men nämner även att landstingen och kommunerna ska medverka vid finansiering, planering och genomförande av forskning samt även samverka med berörda universitet (2009: Färm. Ljunggren, Marklund och Bergström s 17). Varje kommun har ansvar för kvalitén i de egna verksamheterna, och kvalitetshöjande insatser genomförs lokalt. Många behov är dock gemensamma och rör samma målgrupper, varför samverkan ger en kvalitetshöjning. Ett gemensamt införande av kvalitetsregistren Senior Alert och Svenska Palliativregistret, som påbörjats i länet, ger samma bedömningsunderlag för hela länet och möjlighet till jämförelser och utveckling, vilket ger en kvalitetshöjning i sig, förutom de utvecklingsmöjligheter som registren ger. Regeringens program för god äldreomsorg vill säkerställa en vård och omsorg för äldre som innebär valfrihet och god tillgänglighet, självbestämmande, trygghet och inflytande och som bygger på kunskapsbaserade insatser av hög kvalitet som följs upp och utvärderas. Programmet kommer att vara en grundpelare i arbetet med kunskapsstrukturer Den regionala nivån avser att vara en dialogpartner mellan den lokala och nationella nivån och en budbärare, spridare för information och kunskap både uppifrån och ner och nedifrån och upp. Vi ser en viktig uppgift att bidra till ett genomförande av god äldreomsorg genom samverkan och gemensamt systematiskt förbättringsarbete i länet kring programmet för att omsätta kunskap till handling. När det gäller det förstärkta ledarskapet som genomförs på nationell nivå, har vi även på länsnivå initierat chefsutbildningar i de projekt som startats enligt denna modell och kommer även att genomföra detta när det gäller evidensbaserad praktik och kunskapsutveckling. I regeringens uppdrag till Länsstyrelser och regionförbund ingår att upprätta s.k. kompetensplattformar för samverkan inom kompetensförsörjnings- och utbildningsplanering. Syftet är att bidra till ökad kunskap och samverkan kring regionens behov av kompetensförsörjning och utbildningsplanering. Planering pågår kring detta i flera berörda beredningar inom VKL (Personalberedningen, Arbetsmarknad och Lärande och Socialberedningen). Många är berörda av frågan och just nu pågår en samordning. En stor satsning genomfördes med utbildningssatsningen Kompetensstegen i kommunerna under Utbildningen kopplade samman vardagens arbete med teoretiska kunskaper och utvärdering visade att kunskaperna kom till omedelbar nytta, befästes och utvecklades vidare i arbetet (Holmsten 2009). VKL förbereder just nu en ansökan till den nationella utlysningen av medel till kompetenshöjning inom vård- och omsorgsområdet i maj Ansökan kommer att kompletteras och även inlämnas till Mål 2 sociala fonden i samband med den regionala utlysningen i september. För att få till stånd en mer evidensbaserad praktik är personalens kompetens en viktig förutsättning. 7

9 Mål och delmål De mål vi vill uppnå med vårt arbete med regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling är - En god och säker äldreomsorg där patienten/brukaren känner trygghet med personalens kunskaper - Medvetenhet och kunskap om evidensbaserad praktik och ett evidensbaserat förhållningssätt för all personal - Höjd bestående kunskapsnivå inom äldreomsorgens verksamheter i länet - Ett väl utvecklat och förankrat samarbete mellan organisationerna Delmål under det första året - en person är anställd för uppdraget - förankring politiskt och i tjänstemannaorganisationen - en handlingsplan med prioriterade insatser är fastställd. Hur kommer länet att använda statsbidraget för att stärka de regionala stödstrukturerna? Vilka åtgärder tänker man satsa på? Under det första året avser vi att anställa en person för att söka och granska forskning som beskriver förutsättningar av betydelse vid utveckling mot en mer evidensbaserad verksamhet. Även omvärldsbevakning av goda exempel omkring FoU-miljöer och andra stödstrukturer innefattas. Process - Identifiera och närmare utreda de resurser som finns när det gäller stödstrukturer för kunskapsutveckling - Identifiera behov hos berörda verksamheter. - Utifrån de brister och behov som framkommer, samordna resurser och utreda behov av nya strukturer/insatser - Utarbeta en handlingsplan/processplan - Påbörja processen mot en evidensbaserad praktik enligt överenskommelser i handlingsplanen Personen ifråga kommer att arbeta tillsammans med en grupp av personer från intressenterna med strukturerna och närmare utreda förslag som prioriteras. Exempel på förslag som nämnts i tidigare diskussioner: - Hitta struktur för utökad samverkan/samarbete med Mälardalens Högskola och utreda nämnda förslag, t ex, samverkan med samhällskontraktet, kombinationstjänster, gemensamma doktorander mellan kommuner och högskola, gemensamt metodstöd till verksamheterna - Undersöka olika former av metodstöd som applicerar kunskap till verksamheterna, t ex utvärderingsverkstad, processmodell från Kunskap till Praktik, gemensamt arbete med verksamhetsanalyser, program för god äldreomsorg - Möjlighet att bilda mottagarstrukturer i verksamheterna (t ex FoU-ombud) - Hitta former för ökat brukarinflytande - En översyn av UoU:s roll och funktion behöver göras. Hur kompletterar UoU länets övriga stödstrukturer och hur används dessa resurser bäst för en kunskapsutveckling och kunskapsspridning i länet? 8

10 På vilket sätt kommer målen att följas upp? Projektansvarig gör en avstämning av handlingsplanen vid årets slut, därefter sker avstämning/uppföljning årligen. På vilket sätt förväntas statsbidraget främja en evidensbaserad praktik och god kvalitet inom äldreomsorgen? Genom en anställning ges en person möjlighet att få till stånd en samordning av resurser som idag spretar åt olika håll och där effekten av dem inte blir optimal. Genom en ökad samverkan/samarbete kan olika professioners och olika verksamheters kompetens bidra till en kunskapsbaserad verksamhet och stimulera till dialog, reflektion och kunskapsförmedlande. Utvecklad kommunikation och samarbete med Mälardalens Högskola liksom att hitta former för brukar- (och anhörig-) inflytande ser vi som viktiga prioriteringar för att nå upp till den evidensbaserade praktiken i Västmanland. 3. Samverkan med kommunernas socialtjänst och angränsande områden inom landstingets hälso- och sjukvård Till Gemensamma nämnden finns en tjänstemannaberedning med tjänstemän från kommunerna och landstinget som nämnts tidigare. Därifrån kommer många uppdrag till UoU. Exempel på sådana uppdrag är de samverkansprojekt som för närvarande pågår och tidigare nämnts; DISA-projektet - implementering av riktlinjer vid vård och omsorg vid demenssjukdom, kvalitetsregistren Senior Alert och Svenska Palliativregistret, kvalitativ uppföljning av multisjuka. (samverkan f ö, s 3) Den regionala nivån kan vara en viktig arena och motor för samverkansprojekt och utvecklingsprojekt som rör hela länet, vilket landstinget Västmanland lyft som ett förslag i diskussionerna. Några genomförda utvärderingar av dessa samverkansprojekt är ej genomförda eftersom inget projekt är avslutat. Förslag finns att påbörja en utvärderingsverkstad vid demensprojektets avslutning. Dessa projekt får förhoppningsvis positiva effekter i verksamheterna och stimulerar till samarbete på flera nivåer. Samverkan förekommer också i de professionsnätverk och tillfälliga arbetsgrupper som administreras från VKL eller från verksamheterna. Även det pågående ITprojektet är ett samverkansprojekt mellan huvudmännen. Hur kommer samarbetet mellan socialtjänsten och landstingets angränsande områden att se ut under tiden för utvecklingsarbetet? De stimulansmedel som avsiktsförklaringen kan generera avser vi att använda till att gemensamt diskutera fram en långsiktigt hållbar och strategisk struktur för samverkan kring kunskapsutveckling. VKL avser att förstärka sin UoU-enhet genom anställning av en person för uppdraget att leda projektet. I uppdraget ingår att samordna arbetet för kommunerna samt samarbeta med landstinget vad gäller kunskapsutveckling kring de målgrupper som finns i de kommunala verksamheterna. Diskussioner kommer också att föras i i de befintliga nätverk/ samverkansorgan som finns och en organisation med kontaktpersoner från landstinget och kommunerna samt MDH kommer att behövas. Beröringspunkterna med samhällskontraktet bör utredas för att ev. kunna samarbeta med sektionen för vård/omsorg och på så sätt kunna nyttja och sprida erfarenheterna därifrån, som annars inte berör hela länet. Avsikten är att så 9

11 långt det är möjligt upprätta en projektplan med aktiviteter, tidsplanering etc. i dialog, samordna och utveckla de resurser och samverkansorgan som finns och fungerar bra istället för att skapa nya. Att dra nytta av andra pågående projekt inom äldreområdet, som drivs med andra stimulansmedel, är en viktig komponent i utvecklingsuppdraget. Vilka åtaganden avser parterna att ta på sig under projektet? Hur kommer ansvaret att fördelas mellan olika huvudmän/aktörer? VKL avser att anställa en sammanhållande person och kommunerna, landstinget och Mälardalens Högskola bidrar med personer som samarbetar på länsnivå i någon form av struktur med projektledning, projektgrupp och styrgrupp. Varje representant i projektet bör ha ett kommunikationsansvar och bidrar till en lokal process i den egna organisationen. Eftersom förutsättningarna ser väldigt olika ut i de olika kommunerna och landstinget är det troligt att arbetet även måste pågå i en lokal process, där lokala förutsättningar, möjligheter och insatser diskuteras. Om arbetet ska få en bestående verkan tror vi att detta är nödvändigt. Arbetet knyts till det arbete som pågår på länsnivå med målgruppen multisjuka, alltså den kvalitativa uppföljningen av multisjuka samt registreringen i de båda kvalitetsregistren Svenska Palliativregistret och Senior alert. En budget för Västmanland utifrån de givna förutsättningarna kan innebära att vi anställer en resurs för att leda, planera, koordinera, driva arbetet framåt. Beloppet på 0,6 miljoner sek begränsar oss till en insats på mindre än 100 %. Alla projekt som vi driver måste också med nödvändighet belastas med OH-kostnader i form av administrativ service, lokaler, personalförmåner, PC, mobil annars skulle varje nytt projekt med säkerhet underminera den lilla regionala organisationens ekonomi över tid. Självklart ska en redovisning av resultatet också innehålla en avräkning av de medel som erhållits. 4. FoU-kompetens, universitet och högskolor VKL:s Utvecklings- och Utredningsfunktion, ersätter den tidigare FoU-enheten och arbetar idag på uppdrag av VKL:s styrelse. Det finns idag inget politiskt stöd för en ny FoU-verksamhet, men i det framtida arbetet med stödstrukturer bör en diskussion föras om vad som var positivt i FoU-verksamheten och tas tillvara. T ex har verksamheterna saknat de FoU-rapporter som uppmärksammade personalens frågor och arbete. Den nya UoU- enheten är involverad i flera samarbetsprojekt och bidrar med projektledning, sakkunskap och stöd till verksamheterna. Mälardalens Högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, skriver i sin verksamhetsplan att akademins utbildningar ska utvecklas så de motsvarar det omgivande samhällets framtida behov och att kopplingen mellan utbildning och samhälle ska stärkas. Samtliga utbildningar ska förstärka sin anknytning till arbetslivet och samverkan stärkas. Ur kvalitetsperspektiv är det nödvändigt att i vissa avseenden utveckla en samproduktion med avnämarna. Mälardalens Högskola avser också att utveckla sina webbaserade utbildningar, för att möjliggöra fortbildning trots befintligt yrkesarbete. Denna viljeinriktning stämmer väl med de önskemål och den syn på samarbete som finns hos kommunerna och landstinget och behöver diskuteras och konkretiseras. 10

12 Båda huvudmännen liksom Mälardalens Högskola ser det som ett gemensamt mål att arbeta för en evidensbaserad praktik inom området, då detta leder till en bättre kvalitet inom vård och omsorg för patienter/brukare och ökad patientsäkerhet. För Mälardalens Högskola innebär arbetet att handledningen till högskolans studenter i verksamhetsförlagd kvalitetsmässigt förstärks. Inledande diskussioner har inletts med Mälardalens Högskola och vi ser flera kreativa alternativ och möjligheter som behöver utredas närmare, vilket blir en uppgift för den person som vi avser att anställa. Kommunikationen mellan kommunerna/landstinget och Mälardalens Högskola behöver förbättras och fördjupas och en struktur för samordning av kontakterna mellan högskolan och länets kommuner behöver upparbetas. Mälardalens Högskola har för närvarande ett antal kommundoktorander/ licentiander som delvis finansieras av Eskilstuna kommun och Samhällskontraktet och bedriver forskning inom det kommunala området. Två har fokus på utvärdering, en tredje på förändring delaktighet - organisations-/verksamhetsutveckling. Deras empiri består av kommunmaterial inom områdena missbruksvård, personal/kompetensutvecklingsprogram respektive förändringsprojekt inom äldreområdet. Dessa forskningsresultat kan bidra till vårt arbete med stärkta regionala strukturer och vara ett sätt att förstärka befintliga resurser och utveckla den vetenskapliga kunskapen inom socialtjänsten som också kan vara applicerbart i vårt län. Inom Samhällskontraktet pågår forskning där en forskargrupp följer arbetet med att utveckla former för långsiktigt samarbete och utveckla kunskap om samverkan och samproduktion. Mälardalens Högskolas möjligheter att medverka vid metodstöd som förstärkning till det stöd U o U erbjuder, bör undersökas. Diskussion har förts om samverkan kring utvärderingsverkstäder där kompetensen följer med ut till kommunerna, har påbörjats, men kan troligen utökas till andra former av metodstöd. Gemensamma temadagar eller mötesplatser för gemensamma frågor har diskuterats, t ex en gemensam temadag kring evidensbaserat förhållningssätt för berörd personal, där även konkreta exempel från forskning och hur forskningsresultat använts lyfts fram. Gemensamma samverkansmöten genomförs regelbundet, med diskussioner om utbildningar, verksamhetsförlagd utbildning och information om vilka frågor som är aktuella i verksamheterna och nyheter från nationella nivån. Den strukturen är mycket möjlig att förstärka genom att representation från MDH bjuds in till träffar med politiker och socialchefer för diskussion och förankring kring utbildningsbehov. MDH är också beroende av specialistutbildad personal i verksamheterna för att kunna bedriva specialistutbildningar. Detta ofta ett problem eftersom personal i vissa verksamheter sällan har specialistutbildning. Situationen kring kompetensfrågor kräver ett givande och tagande, varför det är viktigt att klargöra hur samverkan kan bidra till att bättre utnyttja resurserna för kunskapsutveckling och kompetensförsörjning. 5. Hela socialtjänsten Som tidigare beskrivits pågår redan i dag ett arbete inom U och U som i viss mån tangerar det som man vill uppnå med att stärka den regionala strukturen för kunskapsutveckling. Se målsättning för UoU-enheten. Den person som anställs inom 11

13 ramen för denna avsiktsförklaring ska ha fokus på arbetet med kunskapsutveckling inom äldreområdet. Eftersom personen kommer att ha sin anställning vid U och U enheten kommer utvecklingsarbetet att nära kunna följas av de medarbetare som bevaka övriga socialtjänstfrågor och samverkansfrågor mellan kommunerna och landstinget. Vi kommer att under tiden som utvecklingsarbetet inom äldreområdet pågår att kunna ta del av och utveckla det som har bäring på våra övriga fokusområden. VKL (U och U) och länet (alla tio kommunerna och landstinget) deltar i projektet Kunskap till Praktik sedan 2009, processledaren är anställd på VKL. Det är ett brett utvecklingsarbete, som både handlar om organisation och stöd till metodutveckling. Trots att SKL ger mycket stöd till länets processledare och nyckelpersoner ser vi, efter drygt ett år av utvecklingsarbete, att förändringsarbetet tar lång tid. För att det ska bli framgångsrikt kan inte nog understrykas vikten av dialog och delaktighet med alla berörda parter, det är en process som måste till och som tar tid. Vi kan ta tillvara både det vi ser som framgångsrikt och det som vi ser att vi behöver förbättra i arbetet med Kunskap till Praktik Västmanland. Sammanfattningsvis är vår bedömning att vi relativt lätt kan ta till vara det som har bäring på hela socialtjänsten och samverkansfrågorna med landstinget, i utvecklingsarbetet inom äldreområdet. Samtidigt vet vi att förändringsarbete tar tid och vi behöver göra medvetna och strategiska val kring inriktningen av de tjänster som i dag finns på regional nivå inom socialtjänstområdet. Ytterst är det en fråga om politisk prioritering av tjänsternas inriktning. 6. Koordinering med regionala IT-plattformar Västmanland inrättade redan 2007 ett IT Forum i Västmanland bestående av kommunchefer och landstigsdirektör. Syftet var att diskutera och initiera aktiviteter kopplade till den nationella IT strategin med särskilt fokus på vård och omsorg. IT forum beslutade att anmäla sitt intresse för deltagande i det nationella barnhälsodataprojektet som SKL ansvarar för. Västmanland har deltagit med pilotprojekt i två omgångar dels att inventera processen inom barnhälsodata som berör båda huvudmännen dels att inventera länets tekniska förutsättningar för att föreslå en möjlighet till digital kommunikation med befintlig teknik som resulterat i ett förslag till federativ lösning. Därefter har en regional IT strategi fastslagits av IT forum och strategin, Verksamhetsutveckling med stöd av IT har kommunicerats till VKL:s styrelse, IT ansvariga, tjänstemannaberedningen, socialchefsnätverket m fl. Sedan tidigare finns ett nätverk av IT-ansvariga och information har kontinuerligt lämnats till verksamheternas nätverk i kommuner och landsting om pilotprojekten och andra aktiviteter inom området. VKL kommer fortsättningsvis att delta i det nationella arbetet genom att vara pilot för att verkställa den föreslagna federationslösningen. Målet är att pröva lösningen på en konkret verksamhet inom socialtjänsten under VKL har också anlitat en konsult för att driva det länsgemensamma arbetet framåt under 2010 och en av de viktigaste frågorna är att initiera och utveckla digitala lösningar som stöd för kunskapsutvecklingen inom vård och omsorg. 12

14 7. Regionala stödstrukturer för verksamhetsanalyser VKL samordnar anslutningen till registrering i Svenska Palliativregistret och Senior Alert, där samtliga kommuner och landstinget ingår i ett gemensamt införande. Uppföljning och utvecklingsdiskussioner inom området kan sedan ske gemensamt inom ramen för befintliga nätverk. Arbete med kvalitativ uppföljning av multisjuka pågår för närvarande inom landstinget och Västerås stad. Resultaten från denna uppföljning bör leda till en diskussion i hela länet om möjligt utvecklingsarbete för att förbättra vård och omsorg för denna målgrupp. För närvarande har ett gemensamt projekt för länet av detta paket påbörjats, en projektledare för den kvalitativa uppföljningen av multisjuka finns anställd. Arbete med öppna jämförelser har påbörjats gemensamt i länet genom jämförelser och diskussioner av bästa och sämsta resultat i varje kommun under VKL:s presidiekonferens. Arbetet kommer att fortsätta genom att resultaten för Västmanland lyfts ut och läggs upp på VKL:s hemsida. Därefter kommer gemensamma presentationer/diskussioner och analyser att genomföras av både positiva och negativa resultat för att resultera i utvecklingsprojekt. 8. Brukarmedverkan/brukarinflytande I projektet DISA (implementering av demensriktlinjerna) finns brukarmedverkan i form av anhörigförening med i referensgruppen. Brukarråd diskuteras i Kunskap till Praktik-projektet och vid utvärderingar/uppföljningar är brukarperspektivet prioriterat. De brukarorganisationer som finns på länsnivå blir ofta involverade i våra länsprojekt. Arbetet med brukarinflytande/ medverkan (och anhöriginflytande) på regional nivå kan ofta handla om att stimulera till detta ute i verksamheterna på lokal nivå, och förekommer då i en stor del av vårt arbete. Det fortsatta arbetet innefattar att hitta nya former för brukarmedverkan och brukarinflytande. 9. Övrigt Ett huvudspår och en grund för arbetet med regionala stödstrukturer bör vara den utvecklade kontakten med Mälardalens Högskola och ev. gemensamma processer med Samhällskontraktet som tangerar det arbete som skall påbörjas. Det påbörjade arbetet med Kompetenscentrum för god vård inom landstinget blir också en verksamhet som tangerar projektet och där ett visst strukturerat samarbete bör kunna etableras kring gemensamma verksamhetsområden. Två förslag på viktiga utvecklingsområden som framkommit i diskussionerna om kunskapsstrukturer/ kunskapsutveckling inom kommunal verksamhet: - Dokumentation är en viktig fråga för att kunna göra systematiska uppföljningar och dra slutsatser och systematisera erfarenhetsbaserad kunskap. Kommunerna får, enligt uppgift, ofta klagomål i detta och har behov av samverkan för att få till stånd en kunskapsutveckling. - Undersöka evidens för en mer hälsoinriktad eller hälsofrämjande inriktning på äldreområdet, när ICF-koder (International Classification of Functioning, Disability and Health) snart blir grund för dokumentationen. - Ökad kunskap om begreppet evidensbaserad praktik 13

15 Referenser FoU Välfärd (2010), FoU-miljöers roll för en evidensbaserad socialtjänst Färm, K; Ljunggren, S; Marklund, K; Bergström,U (2009) Att leda evidensbaserad praktik - en guide för dig som är chef inom socialt arbete, IMS-rapport Holmsten, S (2009) Roligt att lära nära - utvärdering av en statlig satsning i lokal tillämpning, Rapport 2009:1 SOU 2008:18 Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten - till nytta för brukaren 14

U T V E C K L I N G S L E D A R E

U T V E C K L I N G S L E D A R E Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik

Läs mer

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län PROJEKTPLAN REVIDERAD 2011-12-01 Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen och

Läs mer

Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund

Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund Innehållsförteckning Inledning... Uppdragsbeskrivning för Skaraborgs Kommunalförbunds FoU-verksamhet... FoU verksamheten

Läs mer

vid regeringssammanträde 2010-06-17 S2009/4028/ST (delvis) 1 bilaga Regeringens beslut

vid regeringssammanträde 2010-06-17 S2009/4028/ST (delvis) 1 bilaga Regeringens beslut Protokoll III:8 vid regeringssammanträde 2010-06-17 S2009/4028/ST (delvis) Socialdepartementet Bemyndigande att underteckna en överenskommelse 1 bilaga Regeringens beslut Regeringen bemyndigar äldre- och

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne 2008-09-15 Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne Bakgrund Regeringen fattade den 24 april 2008 beslut om en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser

Läs mer

2010-03-25 Vårt dnr 09/5304 Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Sörmlands län och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka

Läs mer

Stärkta strukturer för f kunskapsutveckling. - En Överenskommelse

Stärkta strukturer för f kunskapsutveckling. - En Överenskommelse Stärkta strukturer för f kunskapsutveckling - En Överenskommelse Dagens program 9,00-10,00 Frukost och registrering 10,00-11,20 11,20 Konferens (Kommunalförbundet och registren) 11,20-11,30 11,30 Bensträckare

Läs mer

Att bygga strukturer för kunskapsutveckling

Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Halmstad 1 december 2011 Per Albinsson Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Målet med de regionala stödstrukturerna är att de långsiktigt ska kunna försörja

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Samlad kunskap kring den äldre människan Äldreforskningens Hus Vård och omsorg Folkhälsa ÄC Stockholms stad Stockholms läns landsting SDC Äldrecentrum Silviahemmet

Läs mer

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Ledningssystem för samverkan

Ledningssystem för samverkan 1(5) Ledningssystem för samverkan Utgångspunkt/bakgrund Ledningsgruppen för samverkan mellan kommun och landsting (KOLA-gruppen) har på uppdrag av Läns-LAKO att utveckla ett ledningssystem för samverkan

Läs mer

Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet. Region Halland 5 nov 2014

Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet. Region Halland 5 nov 2014 Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet Region Halland 5 nov 2014 Vilken kompetens behövs för att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Varför startades projekt Carpe?

Varför startades projekt Carpe? Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet För att synliggöra verksamhetsområdet

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2013-09-12 MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 Inledning Carin och Janny hälsade välkommen och presenterade dagens program. Den största delen

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2011-12-08 Sida 123 (138) 80 Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka I budgetpropositionen för 2011 aviserade regeringen en forts

Läs mer

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se Disposition - Vad har Kunskap till praktik bidragit med för att utveckla missbruks-

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

Varför startades projekt Carpe?

Varför startades projekt Carpe? Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet För att synliggöra verksamhetsområdet

Läs mer

Verksamhet under fortsatt projekttid 2011-2012

Verksamhet under fortsatt projekttid 2011-2012 Vård- och omsorgscollege Västmanland /Regional styrgrupp April 2011 En kvalitetssäkrad samverkan mellan arbetsliv och utbildning Vård- och omsorgscollege Västmanland Verksamhet under fortsatt projekttid

Läs mer

Vård- och omsorgscollege i Halland

Vård- och omsorgscollege i Halland En snabbguide inför uppstarten av Vård- och omsorgscollege i Halland en modern samverkansform mellan arbetsliv och utbildningar inom vård och omsorg Baserad på underlag från Vård-och omsorgscollege Västmanland

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Katja Kamila 2012-03-30

Katja Kamila 2012-03-30 VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING Barn och unga i fokus Katja Kamila 2012-03-30 Checklista kommunikation Har du kontaktat informatörerna för att diskutera informationsbehoven? Finns det personalresurser

Läs mer

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Presentation på LAR-konferensen i Oslo 2012 10 19 gunborg.brannstrom@skl.se Överenskommelse mellan regeringen och SKL(2008)

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Från idé till samverkansprojekt kring framtidens vård och omsorg

Från idé till samverkansprojekt kring framtidens vård och omsorg 25/8 2011 kommunerna + högskolan = sant Fördjupningspass 2 A Samverkan: Från idé till samverkansprojekt kring framtidens vård och omsorg Mälardalens högskola Grundad 1977 Campus i Eskilstuna och Västerås

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten Utdrag från rapporten FAS 05 En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region Januari 2009 Carina Åberg Malin Ljungzell APeL Forskning och Utveckling Bakgrund FAS

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 VOHJS13-032, Bilaga VOHJS 16 /13

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 VOHJS13-032, Bilaga VOHJS 16 /13 Övergripande aktivitet Organisation för styrning och ledning Insats (vad)? Hur? När? Ansvar (vem)? Kostnad Att förankra frågorna i strukturerna för styrning, ledning och samverkan som finns i länet. Samordning

Läs mer

Uppstartkonferens 26 februari 2014

Uppstartkonferens 26 februari 2014 Uppstartkonferens 26 februari 2014 Presentation av nationell utvecklingssatsning samt en länsgemensam strategi och utvecklingsplan Tillsammans i länet ska vi förstärka brukarnas delaktighet och inflytande

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Varför startades projekt Carpe?

Varför startades projekt Carpe? Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet För att synliggöra verksamhetsområdet

Läs mer

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa Vem är jag? 60 år, gift, 4 barn Bor i Gopshus utanför Mora där jag på fritiden driver ett vandrarhem

Läs mer

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg 2009-06-11 SIDAN 1 Nationell IT-strategi för vård och omsorg Tillämpning för Stockholms stad BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 2009-06-11 SIDAN 2 Bakgrund Hösten 2006 beslutades att en beställarfunktion skulle

Läs mer

vid regeringssammanträde 2012-12-13 S2012/8764/FST (delvis) 1 bilaga

vid regeringssammanträde 2012-12-13 S2012/8764/FST (delvis) 1 bilaga Utdrag Protokoll II:4 vid regeringssammanträde 2012-12-13 S2012/8764/FST (delvis) Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Om CARPE och YRKESKRAVEN. Projekt

Om CARPE och YRKESKRAVEN. Projekt Om CARPE och YRKESKRAVEN Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet. För att

Läs mer

Återrapportering till Sveriges Kommuner och Landsting av vissa delar i överenskommelsen om stöd till evidensbaserad praktik för verksamhetsåret 2014

Återrapportering till Sveriges Kommuner och Landsting av vissa delar i överenskommelsen om stöd till evidensbaserad praktik för verksamhetsåret 2014 Återrapportering till Sveriges Kommuner och Landsting av vissa delar i överenskommelsen om stöd till evidensbaserad praktik för verksamhetsåret 2014 Innehåll Inledning...3 Återrapportering om den regionala

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Rapport från FoU Välfärds kontaktbesök hos landstinget och socialtjänsten i Örebroregionens kommuner

Rapport från FoU Välfärds kontaktbesök hos landstinget och socialtjänsten i Örebroregionens kommuner Rapport från FoU Välfärds kontaktbesök hos landstinget och socialtjänsten i Örebroregionens kommuner Mars 2008 FoU Välfärd Margareta Hansson FoU-samordnare Kerstin Färm Forskningsledare Sammanfattning

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna Anvar Mod Fantasi Dnr 2/2013.041 Id 2014. 21398 Nämndsplan Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för verksamhet enligt: socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

FRAMTIDSPLAN. Grästorps kommun Kommunförvaltningen Social verksamhet 2014-05-15. Framtidsplan. Social verksamhet 2014-2020 1/5

FRAMTIDSPLAN. Grästorps kommun Kommunförvaltningen Social verksamhet 2014-05-15. Framtidsplan. Social verksamhet 2014-2020 1/5 2014-2020 1/5 för 2014-2020 ens ambition är att ge en tydlig inriktning för verksamhets utveckling på kortare och längre sikt fram till år 2020. Utmaningen handlar i grunden om hur vi ska kunna vidareutveckla

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408. Dokumentation av gruppdiskussioner

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408. Dokumentation av gruppdiskussioner En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408 Dokumentation av gruppdiskussioner Vad vill vi fokusera på och hur ska vi göra för att skapa

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Länens planer för framtida organisation, styrning och finansiering av de regionala stödstrukturerna för kunskapsutveckling

Länens planer för framtida organisation, styrning och finansiering av de regionala stödstrukturerna för kunskapsutveckling EVIDENSBASERAD PRAKTIK INOM SOCIALTJÄNSTEN Länens planer för framtida organisation, styrning och finansiering av de regionala stödstrukturerna för kunskapsutveckling 1 2 Förord I överenskommelsen för 2013

Läs mer

Värdegrund- förslag till lagändring

Värdegrund- förslag till lagändring Värdegrund- förslag till lagändring 5 kap. 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) Socialnämnden ska verka för

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag 2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Årsapport. Årsrapport. År 2014. Regionalt utbildnings- och kompetensråd

Årsapport. Årsrapport. År 2014. Regionalt utbildnings- och kompetensråd Årsrapport År 2014 Regionalt utbildnings- och kompetensråd Verksamhetsberättelse 2014 Regionalt utbildnings- och kompetensråd inom Uppsala/Örebro sjukvårdsregion Rådets representanter från samtliga län

Läs mer

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna År 2030 kommer det att saknas närmare 100 000 omvårdnadsutbildad arbetskraft, enligt statistik.

Läs mer

Direktiv för regionstyrelsens kompetensberedning 2015-2018

Direktiv för regionstyrelsens kompetensberedning 2015-2018 D a t u m D n r 2015-01-15 15-001 Regionstyrelsen Direktiv för regionstyrelsens kompetensberedning 2015-2018 Bakgrund Människors kunnande och kraft bygger Sörmland. En bättre matchning mellan arbetsgivarnas

Läs mer

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger LÄNSSTYRELSEN 2011-04-01 1(5) Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger 1. Skånesamverkan mot droger Under namnet Skånesamverkan mot droger, SMD samverkar Länsstyrelsen, Region Skåne, Kommunförbundet

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Friskvårdsklubben Social resursnämnd Innehåll Bakgrund och förutsättningar för avtalet... 3 Värdegrund... 3 Friskvårdsklubbens värdegrund:... 4 Insatser...

Läs mer

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV Överenskommen vid gemensamt styrgruppsmöte för båda miljösamverkan 20 maj, efter förankring på chefsmötet 6 maj i Varberg Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Verksamhetsplan. FoU Västernorrland. FoU Västernorrland. Godkänd i ledningsgrupp: 2011-12-09. Kommunförbundets styrelse: 2012-0216

Verksamhetsplan. FoU Västernorrland. FoU Västernorrland. Godkänd i ledningsgrupp: 2011-12-09. Kommunförbundets styrelse: 2012-0216 Verksamhetsplan FoU Västernorrland 2012 Godkänd i ledningsgrupp: 2011-12-09 Kommunförbundets styrelse: 2012-0216 FoU Västernorrland Kommunförbundet Västernorrland 2 Innehåll 1. Forskningsfilosofi 4 FoU-enhetens

Läs mer

Nationellt kompetenscentrum anhöriga och anhörigas delaktighet i omsorg och service

Nationellt kompetenscentrum anhöriga och anhörigas delaktighet i omsorg och service Nationellt kompetenscentrum anhöriga och anhörigas delaktighet i omsorg och service Ritva Gough, ordf i styrgruppen, forskare/medarbetare Lennart Magnusson, verksamhetschef och Elizabeth Hanson, FoU-ledare

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014

GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014 1 ( 12 ) GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014 1 (13) Darienr/Dplankod LOKAL HANDLINGSPLAN Utifrån Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten

Öppna jämförelser i socialtjänsten 12 september 2011, Växjö konserthus Öppna jämförelser i socialtjänsten I juni 2006 publicerades den första öppna jämförelsen. Då var det kvaliteten inom hälso- och sjukvården som publicerades. Ett år senare,

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Socialförvaltningen CARPE

Socialförvaltningen CARPE CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014 Inledning Carin hälsade välkommen till dagens träff som har temat forskning och utveckling. Vid dagens Kompetensombudsträff medverkade Kristina Engwall, forskningsledare

Läs mer

Verksamhetsplan för FoU-Nordväst år 2011

Verksamhetsplan för FoU-Nordväst år 2011 Verksamhetsplan för FoU-Nordväst år 2011 - beslutad vid FoU-Nordvästs styrgruppssammanträde 2 december 2010 1. FoU-Nordvästs uppdrag Målen för FoU-Nordväst framgår av grunddokument utformade 1999 samt

Läs mer

M som i MOPS. en del i Samhällskontraktet

M som i MOPS. en del i Samhällskontraktet M som i MOPS En processutvärdering av MOPS 2011 en del i Samhällskontraktet Karin Axelsson, doktorand och vicerektor samverkan Anna Kremel, doktorand vid akademin för innovation, design och teknik Erik

Läs mer

Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat

Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat Karin Axelsson, projektledare & vicerektor för samverkan 15 november 2012 Högskolan i siffror 1977 grundas Mälardalens högskola (MDH) 30 utbildningsprogram

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet

Läs mer

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Projektplan för samverkan mellan Länsbibliotek Sörmland, Länsbibliotek Västmanland, Länsbiblioteket i Örebro län och Regionbibliotek Stockholm Bakgrund

Läs mer

Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB. Verksamhetsår 2013. Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen

Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB. Verksamhetsår 2013. Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB Verksamhetsår 2013 Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen Energikontoret i Mälardalen AB Syfte Energikontoret i Mälardalen

Läs mer

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning 2015-07-08 er till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning Bakgrund och ärendebeskrivning Sveriges kommuner och landsting, SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en sjätte

Läs mer

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun 2013-02-20 Ks 848/2011 Internationell policy Örebro kommun Innehållsförteckning Internationell policy för Örebro kommun... 3 Varför internationellt arbete?...3 Syfte... 3 Mål... 3 Beslutsnivåer... 4 Policy

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer