Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Avsiktsförklaring

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Avsiktsförklaring"

Transkript

1 Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Avsiktsförklaring

2 Tuula Björkenor Tel Ann Tjernberg Tel Avsiktsförklaring angående regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling i Västmanlands län inom äldreområdet Inledning Betänkandet SOU 2008:18 (Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren) resulterade i en överenskommelse mellan regeringen och SKL i uppdraget om en Plattform för en evidensbaserad praktik i socialtjänsten i maj Därefter följde workshops i hela landet. Överenskommelsen mellan regeringen och SKL om det treåriga utvecklingsarbetet Program för en god äldreomsorg gjordes i december En del i programmet utgörs av stärkta regionala stödstrukturer och där äldreområdet i det sammanhanget utgör ett pilotområde. Femton miljoner kronor har under 2010 avsatts nationellt till arbetet med stärkta strukturer på läns- och regionnivå inom äldreområdet för att möjliggöra utveckling för landets kommuner och landsting. Huvudmännen har att ta ställning till på vilket sätt avsatta medel bäst kan användas för att skapa stabilitet i socialtjänstens kunskapsutveckling i det egna länet. För att få tillgång till statsbidraget ska länet presentera en avsiktsförklaring. Målet med de regionala stödstrukturerna är att de långsiktigt ska kunna försörja länet med praktiskt verksamhetsstöd, liksom utgöra en arena för lokala och regionala politiska prioriteringar och strategier inom välfärdsområdet. Stödstrukturerna ska skapa förutsättningar för en evidensbaserad praktik i hela socialtjänsten och bygger på bästa tillgängliga kunskap, brukarens kunskap och önskemål och professionens expertis (SKL ) Bakgrunden till arbetet med avsiktsförklaringen gällande de stärkta regionala stödstrukturerna för kunskapsutveckling är betänkandet Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten - till nytta för brukaren (SOU 2008:18). Där konstateras att dagens former för det statliga stödet till kommunerna går åt till kortsiktiga projektmedel utan tydlig samordning mellan forskning, praktik, utbildning och implementering. Det långsiktiga målet måste istället vara en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten som byggs upp mer strategiskt och långsiktigt. Samtidigt understryks att kunskapsbasen för socialtjänstens verksamhet i viktiga avseenden är outvecklad och att arbetet på det sociala området vilar i alltför hög utsträckning på tradition och icke vetenskapligt förankrade uppfattningar. Ett evidensbaserat förhållningssätt, alltså ett förhållningssätt att sammanväga de tre komponenterna som ingår i en evidensbaserad praktik; vetenskaplig kunskap, erfarenhetsbaserad kunskap och brukarens önskemål och erfarenheter, bör genomsyra hela socialtjänsten. Ledningen av socialtjänst bör skapa förutsättningar för en kunskapsutveckling som bidrar till en lärande organisation. I detta arbete har även staten en viktig nationell roll genom att utarbeta olika former för kunskapsstöd t ex nationella riktlinjer, systematiska kunskapsöversikter samt stöd till framväxt av tvärvetenskapliga forskarmiljöer. Regionen/länet blir en viktig dialogpartner och aktör mellan den lokala och nationella nivån.

3 Samtliga kommuner och landstinget Västmanland har varit delaktiga i denna avsiktsförklaring för Västmanlands län, liksom Mälardalens Högskola. Avsiktsförklaringen reglerar samarbetet mellan kommunerna i Västmanland, Landstinget Västmanland, Mälardalens Högskola och andra utbildningsanordnare i fråga om regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling. 1. Lägesbeskrivning av regionala stödstrukturer Västmanland omfattar 10 kommuner och Landstinget Västmanland. Totalt har länet ca invånare, varav den minsta kommunen har en befolkning på invånare, medan den största ha invånare. Det innebär att möjligheten/förutsättningarna att bygga upp egna strukturer för kunskapsutveckling är väldigt olika, vilket är viktigt att beakta. Ett arbete och en organisation på länsnivå fyller därför en viktig funktion för hela länets utveckling, men speciellt för de mindre kommunerna. Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL) är intresseorganisation för länets kommuner och landstinget. VKL har en politiskt tillsatt styrelse samt fem beredningar; Socialberedningen, Lärande och arbetsmarknad, Barn- och ungdomsberedningen, Personalberedningen och Kulturberedningen. VKL arbetar på medlemmarnas uppdrag och med utgångspunkt i den lokala och regionala demokratin och utgör en politisk arena för kommun- och landstingspolitik. Förbundet skall främja och utveckla samverkan mellan medlemmarna och vara intressebevakare inom aktuella verksamhetsområden både nationellt och internationellt. Genom att vara en mötesplats för medlemmarnas och egen kompetens bidrar förbundet till förnyelse och nyskapande i medlemmarnas verksamhet. Två utvecklingsstrateger finns anställda, varav den ena arbetar på den sociala sidan. Inom VKL finns en Utvecklings- och Utredningsfunktion (UoU) som är knuten till den sociala enheten. Västmanlands län hade tidigare en FoU enhet som var kopplad till Västmanlands Kommunförbund och som finansierades av länets kommuner och landstinget. Verksamheten upphörde 2007 och konverterades till en Utvecklings- och Utredningsenhet med tre utvecklartjänster med fokus på psykiatri och psykiska funktionshinder, äldreomsorg/ äldrevård och individ- och familjeomsorg. Tillfälliga projektledare/processledare anställs vid behov. Funktionen samordnar arbetet för kommunernas räkning och samarbetar med Landstinget Västmanland kring de målgrupper som är gemensamma. UoU-funktionen har som målsättning att bidra till kunskapsutveckling och kunskapsbaserad praktik genom: - Bevakning och tillämpning av ny lagstiftning/föreskrifter/allmänna råd och nationella riktlinjer - Bevakning, värdering och spridning av forskningsresultat - Kunskapsutveckling genom egna utvecklingsprojekt och utvärderingar - Kunskapsutbyte genom nätverk - Brobygge mellan nationell, regional och lokal nivå Arbetet sker på uppdrag av förtroendevalda och chefer och har fokus på verksamheter som berör båda huvudmännen (kommun och landsting). Uppdragen utförs i dialog 2

4 med förtroendevalda, chefer och anställda och syftar till en ökad samverkan inom länet och mellan huvudmännen och externa aktörer. Flera uppdrag har handlat om utvecklingsprojekt, utbildning, samverkansfrågor, implementering av riktlinjer osv. som gäller hela länet. Funktionen har fått många uppdrag varför arbetet med bevakning och spridning av forskningsresultat har fått stå tillbaka i verksamheten. SKL och statliga myndigheter/departement vänder sig oftare till den regionala nivån i komplexa frågor för att det finns vinster med samarbete regionalt men också för att inte behöva ha 290 kontakter själva utan få en summerad nivå. Landstinget Västmanland har utarbetade strategier för kompetensutveckling, Lärcentrum och en egen forskningsenhet; Centrum för klinisk forskning (CKF) som har koppling till Uppsala Universitet. Här bedrivs forskarutbildning samt öppna föreläsningar och seminarier för personal och allmänhet. Forskningsinriktningen är patientnära forskning av folkhälso- och medicinsk karaktär och inte i huvudsak mot äldre eller de grupper som gränsar till kommunernas verksamhet. Landstinget avser även att starta ett kompetenscentrum för god vård som blir en enhet för stöd i utvecklingen av process- och kunskapsstyrning i Landstinget Västmanland. Lokalt i vissa kommuner finns Lärcentra där distansstudenter har möjlighet att träffas för gruppdiskussioner och tillgång till IT med viss support. Dessa används mest av studenter som studerar på distans, på både gymnasie- och högskolenivå. När det gäller enskilda kommuner finns i Västerås Stad en Utvecklingsakademi som arbetar med chefsutbildning osv. I länet finns Mälardalens Högskola som är en utbildningsenhet med ca studenter. Akademin för hälsa, vård och välfärd bedriver på den sociala/ hälso- och sjukvårdssidan utbildningsprogrammen sjuksköterskeprogrammet, sjukgymnastprogrammet, socionomprogrammet och folkhälsoprogrammet. För socionomprogrammet finns en ansökan om egen examensrätt, svar på detta väntas i juni. Ytterligare utbildningar erbjuds i form av specialistutbildningar och fristående kurser. På akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) har 38 % av personalen avlagt doktorsexamen idag och målet är att till 2012 skall minst 50 % av lärarna vara disputerade och minst 10 professorer och 8 docenter skall finnas vid akademin. På HVV bedrivs forskning inom hälsa, vård och välfärd utifrån tre perspektiv; - samhälls- och systemforskning - individ- och praktiknära forskning - utbildnings- och professionsforskning På vårdsidan finns en målsättning att få examensrätt för forskarutbildning inom området hälsa och välfärd. Samverkansformer Samverkan/samarbete sker mellan kommunerna och landstinget i lokala projekt samt gemensamma projekt i VKL:s regi och UoU-funktionen. Nationella riktlinjer som riktar sig till både kommunerna och landstinget är utgångspunkter för två projekt som pågår för närvarande i VKL:s regi; Kunskap till Praktik om implementering av riktlinjer vid missbruk och projektet DISA (demensvård i samverkan) som handlar om implementering av riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Kunskap till 3

5 Praktik bildar en bra och strukturerad processmodell för genomförande av regionala projekt, som till vissa delar använts även i DISA-projektet. Processen leds av projektledare som driver gemensamma samverkansfrågor och ger utbildning/metodstöd till de aktiviteter som pågår lokalt av personal i kommunerna och landstinget, anpassade till utveckling av lokala förhållanden. Modellen betonar processen lokalt och regionalt och är möjlig att tillämpa även vid andra typer av länsprojekt. Gemensamma konferenser, t ex presidiekonferenserna, och nätverksträffar för professionerna som anordnas av VKL är också viktiga samarbets- och stödstrukturer som har till uppgift att sprida kunskap, goda exempel och inspirera till utvecklingsarbete. Samarbete förekommer med Mälardalens Högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd genom regelbundna träffar med VKL:s sociala team för diskussion om utbildningar och dess innehåll och aktuella nationella frågor inom äldreomsorgen. Förändringar som genomförts sista året är en ökad kommunal representation i branschrådet för sjuksköterskeutbildningen och möjligheter att ge förslag till examensarbeten. Viss samverkan förekommer också med Örebro Universitet och Högskolan Dalarna i specifika frågor. Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) är en viktig gemensam fråga där samarbete sker och där ansvaret delas mellan huvudman och högskola. Samverkan när det gäller VFU är olika organiserad i olika verksamheter och behöver ses över. Här finns möjlighet att sprida kunskap om evidensbaserad praktik till både personal och studenter. Behovet av välutbildad personal är ett gemensamt intresse för länet. Ett fyraårigt kontrakt sjösätts för närvarande, Samhällskontraktet, mellan Mälardalens Högskola och Västerås och Eskilstuna kommun. Fokus ligger på framtiden och syftet är att utveckla den regionala kunskapsnivån och höja kompetensen hos personal i kommunalt finansierad verksamhet. Prioriterade områden är utbildning, äldreomsorg och socialt arbete och morgondagens arbetskraft. För närvarande omfattar projektet endast dessa två kommuner, men på sikt kan omfattningen möjligen diskuteras. Vård- och Omsorgscollege Västmanland är en regional paraplyorganisation för de fem lokala college som nyligen inrättats och certifierats (Vård- och Omsorgscollege Västra Mälardalen, Västerås, Kolbäcksådalen, Sala och Norra Västmanland). Målsättningen är att samarbeta med verksamheterna och Mälardalens Högskola omkring utbildningarna och bidra med professionens kunskap och behov som komplement till den mer vetenskapliga kunskapen. Utgångspunkten är en kvalitetssäkrad utbildning och ökad samverkan mellan kommunerna, landstinget och lärosätena när det gäller utbildningens innehåll. Det nya upplägget bidrar till ökade valmöjligheter utifrån lokala förutsättningar och förhoppningsvis till ökat intresse för vårdutbildning. Nätverket Akademisk vård och omsorg, som har representation från Västmanland (främst Västerås), Sörmland och Mälardalens Högskola och är ett samverkansorgan med informations- och erfarenhetsutbyte kring forsknings-, utvecklings- och utvärderingsarbete kring äldreomsorgsfrågor och omsorg om funktionshindrade. Visst 4

6 samarbete sker även på regionnivå med FoU Sörmland och Regionförbundet i Örebro. Styrkor och svagheter med nuvarande stödstrukturer De styrkor som identifierades vid de möten som förekommit i frågan är att det i länet finns ett stort intresse för kunskapsutveckling och samverkan, vilket utvecklats positivt de senaste åren. Flera kommuner har uttalat en viljeinriktning att arbeta utifrån evidensbaserade metoder varför en fortsatt diskussion om stödstrukturerna är viktig. UoU-funktionen har varit en samordnande funktion när det gäller arbete på länsnivå, både när det gäller projektledning vid olika utvecklingsprojekt, ansökning av statsbidrag, utbildningsanordnare och transformator mellan de olika nivåerna. Svagheter som nämnts är att det i verksamheterna inte finns någon naturlig mottagaroch implementeringsorganisation av ny forskning och kunskap, vilket innebär att ny kunskap har svårt att få genomslag i det praktiska arbetet. Här behövs också ökad kunskap för att göra egna systematiska uppföljningar och utvärderingar. Uppdragen till UoU-enheten ökar både från nationellt och regionalt/lokalt håll och tenderar att bli fler än funktionen hinner med, vilket också kan ses som en svaghet. Ökad satsning på praktiknära forskning behöver göras för att få fler evidensbaserade metoder. Den verksamhetsnära forskningen inom äldreområdet är ofta sparsam och devisen bästa tillgängliga kunskap bör vara vägledande innan området får en högre andel vetenskaplig kunskap att stödja sig emot. Verksamheterna efterlyser mer samverkan med Mälardalens Högskola och gehör för verksamheternas behov när det gäller utbildning, praktiknära forskning och utveckling av verksamheterna. Mälardalens Högskola ser behov av samordning av synpunkter och önskemål av någon samordnande ingång till kommunerna. Den nationella nivån är betydelsefull när det gäller uppbyggnad av lärande organisationer lokalt. Önskemål till den nationella nivån som framkom vid vår workshop var exempelvis mer utbildningsmöjligheter och metodstöd/ metodutveckling i praktiken samt en lättillgänglig kunskapsportal. Redskap för att mäta resultat och mer fokus på resultat än nöjdhet vid öppna jämförelser. Sammanfattningsvis kan konstateras att Västmanland har ett antal uppbyggda stödstrukturer. De befintliga strukturerna har dock svagheter och behöver utvecklas, samordnas och förtydligas genom kanaler ända ut till verksamheterna för att bidra till kunskapsutveckling och kunskapsspridning. Även nya stödstrukturer behöver undersökas. Vilken roll har professionen? Professionen har ansvar för att hålla sig à jour med riktlinjer, lagstiftning och aktuell forskning inom verksamhetsområdet. Forskning kan många gånger vara otillgänglig och svårförståelig. Forskningsresultat kräver också analys och reflektion, vilket kräver forskningsutbildad personal och tillgång till informationssökning i relevanta databaser (FoU Välfärd 2010). Därför behövs en struktur för ompaketering av forskningsresultat som gör den lätt att omsätta i det praktiska arbetet. Wigzell (SOU 2008:18) skriver om att förstärka professionens kunskapsanvändning, alltså förmågan 5

7 att inte bara besitta sakkunskap, utan också kunna använda sig av kunskapen i handling. Här kan cirklar på arbetsplatserna vara ett bra alternativ för fortbildning, vilket också nämndes på workshopen. Metoden med handledningscirklar används t ex av demensteamet i Köping och har där fallit väl ut. Kollegiegranskning och kontakter/ nätverkande kan vara andra sätt. Chefer har ansvar för att uppmuntra och stimulera till fortbildning och ta del av den fortbildning och de utvecklingsprojekt som genomförs. För detta är chefens egen kompetens viktig och här ser vi programpunkten förstärkt ledarskap i Program för god äldreomsorg som ett viktigt inslag. Möjligheter till fortbildning och ett ledarskap som stimulerar till chefens egen, personalens och verksamhetens utveckling är betydelsefulla. Enligt några deltagare från vår workshop finns goda erfarenheter av att anställa personer med högskoleutbildning i verksamheter där det tidigare saknats helt, vilket fått positiva konsekvenser för verksamheterna. I betänkandet SOU 2008:18 om en evidensbaserad praktik beskrivs förutsättningar att utveckla den professionella expertisen. För att utveckla detta krävs möjligheten att ta del av nödvändig kunskap, att dokumentera sina erfarenheter, men även kommunicera dem, så att de kan kritiseras och utvecklas vidare. Inom hälso- och sjukvården talar man om beprövad erfarenhet då det rör sig om metoder och arbetssätt som fått spridning och som har acceptans inom professionen även om de inte prövats vetenskapligt. Ett liknande arbetssätt torde vara möjligt att etablera i socialtjänsten, enligt Wigzell. Den definition av evidensbaserad praktik som är utgångspunkt för vår avsiktsförklaring (vetenskaplig kunskap, brukarens erfarenhet/önskemål och professionens erfarenhetsbaserade kunskap), kräver en ökad systematisering av den erfarenhetsbaserade kunskapen som utvecklas i verksamheterna. Hur ser länets politiska struktur ut för att kunna säkerställa kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten? Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL) är länets regionala politiska organisation och är intresseorganisation för länets kommuner och landstinget. VKL har en politiskt tillsatt styrelse från samtliga kommuner och landstinget. Förbundet arbetar på medlemmarnas uppdrag och med utgångspunkt i den lokala och regionala demokratin och utgör en politisk arena för kommun- och landstingspolitik på länsnivå. Socialberedningen inom VKL bevakar hälso- och sjukvårds- samt socialtjänstområdet samt genomför presidiekonferenser med politiker och tjänstemän från hela länet. Gemensamma konferenser hålls i länet med huvudmännen där möjlighet ges att ta del av angelägna frågor och goda exempel. I Västmanland finns också den Gemensamma nämnden (GN) med ansvar för hjälpmedelsfrågor. Politiker från alla länets kommuner och landstinget är representerade i nämnden. Förutom hjälpmedelsfrågor behandlar nämnden gemensamma policyfrågor, överenskommelser och samverkansfrågor inom vård och omsorgsområdet. Den länsgemensamma politiska strukturen kan uttala en gemensam viljeinriktning, fatta gemensamma beslut, stödja utvecklingsarbete etc. Det formella ansvaret och huvudansvaret för att säkerställa att socialtjänsten arbetar utifrån gällande lagstiftning och bästa möjliga kunskap har dock respektive kommun. 6

8 2. Satsningen leder till bättre kvalitet Begreppen evidensbaserad/kunskapsbaserad praktik används varken i SoL, LSS, LVU, LVM, LPT, utan man nämner vikten av god kvalitet, kompetent personal och brukar/klientinflytande i socialtjänsten. I HSL nämns också vikten av god kvalitet och patient-/brukarinflytande men nämner även att landstingen och kommunerna ska medverka vid finansiering, planering och genomförande av forskning samt även samverka med berörda universitet (2009: Färm. Ljunggren, Marklund och Bergström s 17). Varje kommun har ansvar för kvalitén i de egna verksamheterna, och kvalitetshöjande insatser genomförs lokalt. Många behov är dock gemensamma och rör samma målgrupper, varför samverkan ger en kvalitetshöjning. Ett gemensamt införande av kvalitetsregistren Senior Alert och Svenska Palliativregistret, som påbörjats i länet, ger samma bedömningsunderlag för hela länet och möjlighet till jämförelser och utveckling, vilket ger en kvalitetshöjning i sig, förutom de utvecklingsmöjligheter som registren ger. Regeringens program för god äldreomsorg vill säkerställa en vård och omsorg för äldre som innebär valfrihet och god tillgänglighet, självbestämmande, trygghet och inflytande och som bygger på kunskapsbaserade insatser av hög kvalitet som följs upp och utvärderas. Programmet kommer att vara en grundpelare i arbetet med kunskapsstrukturer Den regionala nivån avser att vara en dialogpartner mellan den lokala och nationella nivån och en budbärare, spridare för information och kunskap både uppifrån och ner och nedifrån och upp. Vi ser en viktig uppgift att bidra till ett genomförande av god äldreomsorg genom samverkan och gemensamt systematiskt förbättringsarbete i länet kring programmet för att omsätta kunskap till handling. När det gäller det förstärkta ledarskapet som genomförs på nationell nivå, har vi även på länsnivå initierat chefsutbildningar i de projekt som startats enligt denna modell och kommer även att genomföra detta när det gäller evidensbaserad praktik och kunskapsutveckling. I regeringens uppdrag till Länsstyrelser och regionförbund ingår att upprätta s.k. kompetensplattformar för samverkan inom kompetensförsörjnings- och utbildningsplanering. Syftet är att bidra till ökad kunskap och samverkan kring regionens behov av kompetensförsörjning och utbildningsplanering. Planering pågår kring detta i flera berörda beredningar inom VKL (Personalberedningen, Arbetsmarknad och Lärande och Socialberedningen). Många är berörda av frågan och just nu pågår en samordning. En stor satsning genomfördes med utbildningssatsningen Kompetensstegen i kommunerna under Utbildningen kopplade samman vardagens arbete med teoretiska kunskaper och utvärdering visade att kunskaperna kom till omedelbar nytta, befästes och utvecklades vidare i arbetet (Holmsten 2009). VKL förbereder just nu en ansökan till den nationella utlysningen av medel till kompetenshöjning inom vård- och omsorgsområdet i maj Ansökan kommer att kompletteras och även inlämnas till Mål 2 sociala fonden i samband med den regionala utlysningen i september. För att få till stånd en mer evidensbaserad praktik är personalens kompetens en viktig förutsättning. 7

9 Mål och delmål De mål vi vill uppnå med vårt arbete med regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling är - En god och säker äldreomsorg där patienten/brukaren känner trygghet med personalens kunskaper - Medvetenhet och kunskap om evidensbaserad praktik och ett evidensbaserat förhållningssätt för all personal - Höjd bestående kunskapsnivå inom äldreomsorgens verksamheter i länet - Ett väl utvecklat och förankrat samarbete mellan organisationerna Delmål under det första året - en person är anställd för uppdraget - förankring politiskt och i tjänstemannaorganisationen - en handlingsplan med prioriterade insatser är fastställd. Hur kommer länet att använda statsbidraget för att stärka de regionala stödstrukturerna? Vilka åtgärder tänker man satsa på? Under det första året avser vi att anställa en person för att söka och granska forskning som beskriver förutsättningar av betydelse vid utveckling mot en mer evidensbaserad verksamhet. Även omvärldsbevakning av goda exempel omkring FoU-miljöer och andra stödstrukturer innefattas. Process - Identifiera och närmare utreda de resurser som finns när det gäller stödstrukturer för kunskapsutveckling - Identifiera behov hos berörda verksamheter. - Utifrån de brister och behov som framkommer, samordna resurser och utreda behov av nya strukturer/insatser - Utarbeta en handlingsplan/processplan - Påbörja processen mot en evidensbaserad praktik enligt överenskommelser i handlingsplanen Personen ifråga kommer att arbeta tillsammans med en grupp av personer från intressenterna med strukturerna och närmare utreda förslag som prioriteras. Exempel på förslag som nämnts i tidigare diskussioner: - Hitta struktur för utökad samverkan/samarbete med Mälardalens Högskola och utreda nämnda förslag, t ex, samverkan med samhällskontraktet, kombinationstjänster, gemensamma doktorander mellan kommuner och högskola, gemensamt metodstöd till verksamheterna - Undersöka olika former av metodstöd som applicerar kunskap till verksamheterna, t ex utvärderingsverkstad, processmodell från Kunskap till Praktik, gemensamt arbete med verksamhetsanalyser, program för god äldreomsorg - Möjlighet att bilda mottagarstrukturer i verksamheterna (t ex FoU-ombud) - Hitta former för ökat brukarinflytande - En översyn av UoU:s roll och funktion behöver göras. Hur kompletterar UoU länets övriga stödstrukturer och hur används dessa resurser bäst för en kunskapsutveckling och kunskapsspridning i länet? 8

10 På vilket sätt kommer målen att följas upp? Projektansvarig gör en avstämning av handlingsplanen vid årets slut, därefter sker avstämning/uppföljning årligen. På vilket sätt förväntas statsbidraget främja en evidensbaserad praktik och god kvalitet inom äldreomsorgen? Genom en anställning ges en person möjlighet att få till stånd en samordning av resurser som idag spretar åt olika håll och där effekten av dem inte blir optimal. Genom en ökad samverkan/samarbete kan olika professioners och olika verksamheters kompetens bidra till en kunskapsbaserad verksamhet och stimulera till dialog, reflektion och kunskapsförmedlande. Utvecklad kommunikation och samarbete med Mälardalens Högskola liksom att hitta former för brukar- (och anhörig-) inflytande ser vi som viktiga prioriteringar för att nå upp till den evidensbaserade praktiken i Västmanland. 3. Samverkan med kommunernas socialtjänst och angränsande områden inom landstingets hälso- och sjukvård Till Gemensamma nämnden finns en tjänstemannaberedning med tjänstemän från kommunerna och landstinget som nämnts tidigare. Därifrån kommer många uppdrag till UoU. Exempel på sådana uppdrag är de samverkansprojekt som för närvarande pågår och tidigare nämnts; DISA-projektet - implementering av riktlinjer vid vård och omsorg vid demenssjukdom, kvalitetsregistren Senior Alert och Svenska Palliativregistret, kvalitativ uppföljning av multisjuka. (samverkan f ö, s 3) Den regionala nivån kan vara en viktig arena och motor för samverkansprojekt och utvecklingsprojekt som rör hela länet, vilket landstinget Västmanland lyft som ett förslag i diskussionerna. Några genomförda utvärderingar av dessa samverkansprojekt är ej genomförda eftersom inget projekt är avslutat. Förslag finns att påbörja en utvärderingsverkstad vid demensprojektets avslutning. Dessa projekt får förhoppningsvis positiva effekter i verksamheterna och stimulerar till samarbete på flera nivåer. Samverkan förekommer också i de professionsnätverk och tillfälliga arbetsgrupper som administreras från VKL eller från verksamheterna. Även det pågående ITprojektet är ett samverkansprojekt mellan huvudmännen. Hur kommer samarbetet mellan socialtjänsten och landstingets angränsande områden att se ut under tiden för utvecklingsarbetet? De stimulansmedel som avsiktsförklaringen kan generera avser vi att använda till att gemensamt diskutera fram en långsiktigt hållbar och strategisk struktur för samverkan kring kunskapsutveckling. VKL avser att förstärka sin UoU-enhet genom anställning av en person för uppdraget att leda projektet. I uppdraget ingår att samordna arbetet för kommunerna samt samarbeta med landstinget vad gäller kunskapsutveckling kring de målgrupper som finns i de kommunala verksamheterna. Diskussioner kommer också att föras i i de befintliga nätverk/ samverkansorgan som finns och en organisation med kontaktpersoner från landstinget och kommunerna samt MDH kommer att behövas. Beröringspunkterna med samhällskontraktet bör utredas för att ev. kunna samarbeta med sektionen för vård/omsorg och på så sätt kunna nyttja och sprida erfarenheterna därifrån, som annars inte berör hela länet. Avsikten är att så 9

11 långt det är möjligt upprätta en projektplan med aktiviteter, tidsplanering etc. i dialog, samordna och utveckla de resurser och samverkansorgan som finns och fungerar bra istället för att skapa nya. Att dra nytta av andra pågående projekt inom äldreområdet, som drivs med andra stimulansmedel, är en viktig komponent i utvecklingsuppdraget. Vilka åtaganden avser parterna att ta på sig under projektet? Hur kommer ansvaret att fördelas mellan olika huvudmän/aktörer? VKL avser att anställa en sammanhållande person och kommunerna, landstinget och Mälardalens Högskola bidrar med personer som samarbetar på länsnivå i någon form av struktur med projektledning, projektgrupp och styrgrupp. Varje representant i projektet bör ha ett kommunikationsansvar och bidrar till en lokal process i den egna organisationen. Eftersom förutsättningarna ser väldigt olika ut i de olika kommunerna och landstinget är det troligt att arbetet även måste pågå i en lokal process, där lokala förutsättningar, möjligheter och insatser diskuteras. Om arbetet ska få en bestående verkan tror vi att detta är nödvändigt. Arbetet knyts till det arbete som pågår på länsnivå med målgruppen multisjuka, alltså den kvalitativa uppföljningen av multisjuka samt registreringen i de båda kvalitetsregistren Svenska Palliativregistret och Senior alert. En budget för Västmanland utifrån de givna förutsättningarna kan innebära att vi anställer en resurs för att leda, planera, koordinera, driva arbetet framåt. Beloppet på 0,6 miljoner sek begränsar oss till en insats på mindre än 100 %. Alla projekt som vi driver måste också med nödvändighet belastas med OH-kostnader i form av administrativ service, lokaler, personalförmåner, PC, mobil annars skulle varje nytt projekt med säkerhet underminera den lilla regionala organisationens ekonomi över tid. Självklart ska en redovisning av resultatet också innehålla en avräkning av de medel som erhållits. 4. FoU-kompetens, universitet och högskolor VKL:s Utvecklings- och Utredningsfunktion, ersätter den tidigare FoU-enheten och arbetar idag på uppdrag av VKL:s styrelse. Det finns idag inget politiskt stöd för en ny FoU-verksamhet, men i det framtida arbetet med stödstrukturer bör en diskussion föras om vad som var positivt i FoU-verksamheten och tas tillvara. T ex har verksamheterna saknat de FoU-rapporter som uppmärksammade personalens frågor och arbete. Den nya UoU- enheten är involverad i flera samarbetsprojekt och bidrar med projektledning, sakkunskap och stöd till verksamheterna. Mälardalens Högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, skriver i sin verksamhetsplan att akademins utbildningar ska utvecklas så de motsvarar det omgivande samhällets framtida behov och att kopplingen mellan utbildning och samhälle ska stärkas. Samtliga utbildningar ska förstärka sin anknytning till arbetslivet och samverkan stärkas. Ur kvalitetsperspektiv är det nödvändigt att i vissa avseenden utveckla en samproduktion med avnämarna. Mälardalens Högskola avser också att utveckla sina webbaserade utbildningar, för att möjliggöra fortbildning trots befintligt yrkesarbete. Denna viljeinriktning stämmer väl med de önskemål och den syn på samarbete som finns hos kommunerna och landstinget och behöver diskuteras och konkretiseras. 10

12 Båda huvudmännen liksom Mälardalens Högskola ser det som ett gemensamt mål att arbeta för en evidensbaserad praktik inom området, då detta leder till en bättre kvalitet inom vård och omsorg för patienter/brukare och ökad patientsäkerhet. För Mälardalens Högskola innebär arbetet att handledningen till högskolans studenter i verksamhetsförlagd kvalitetsmässigt förstärks. Inledande diskussioner har inletts med Mälardalens Högskola och vi ser flera kreativa alternativ och möjligheter som behöver utredas närmare, vilket blir en uppgift för den person som vi avser att anställa. Kommunikationen mellan kommunerna/landstinget och Mälardalens Högskola behöver förbättras och fördjupas och en struktur för samordning av kontakterna mellan högskolan och länets kommuner behöver upparbetas. Mälardalens Högskola har för närvarande ett antal kommundoktorander/ licentiander som delvis finansieras av Eskilstuna kommun och Samhällskontraktet och bedriver forskning inom det kommunala området. Två har fokus på utvärdering, en tredje på förändring delaktighet - organisations-/verksamhetsutveckling. Deras empiri består av kommunmaterial inom områdena missbruksvård, personal/kompetensutvecklingsprogram respektive förändringsprojekt inom äldreområdet. Dessa forskningsresultat kan bidra till vårt arbete med stärkta regionala strukturer och vara ett sätt att förstärka befintliga resurser och utveckla den vetenskapliga kunskapen inom socialtjänsten som också kan vara applicerbart i vårt län. Inom Samhällskontraktet pågår forskning där en forskargrupp följer arbetet med att utveckla former för långsiktigt samarbete och utveckla kunskap om samverkan och samproduktion. Mälardalens Högskolas möjligheter att medverka vid metodstöd som förstärkning till det stöd U o U erbjuder, bör undersökas. Diskussion har förts om samverkan kring utvärderingsverkstäder där kompetensen följer med ut till kommunerna, har påbörjats, men kan troligen utökas till andra former av metodstöd. Gemensamma temadagar eller mötesplatser för gemensamma frågor har diskuterats, t ex en gemensam temadag kring evidensbaserat förhållningssätt för berörd personal, där även konkreta exempel från forskning och hur forskningsresultat använts lyfts fram. Gemensamma samverkansmöten genomförs regelbundet, med diskussioner om utbildningar, verksamhetsförlagd utbildning och information om vilka frågor som är aktuella i verksamheterna och nyheter från nationella nivån. Den strukturen är mycket möjlig att förstärka genom att representation från MDH bjuds in till träffar med politiker och socialchefer för diskussion och förankring kring utbildningsbehov. MDH är också beroende av specialistutbildad personal i verksamheterna för att kunna bedriva specialistutbildningar. Detta ofta ett problem eftersom personal i vissa verksamheter sällan har specialistutbildning. Situationen kring kompetensfrågor kräver ett givande och tagande, varför det är viktigt att klargöra hur samverkan kan bidra till att bättre utnyttja resurserna för kunskapsutveckling och kompetensförsörjning. 5. Hela socialtjänsten Som tidigare beskrivits pågår redan i dag ett arbete inom U och U som i viss mån tangerar det som man vill uppnå med att stärka den regionala strukturen för kunskapsutveckling. Se målsättning för UoU-enheten. Den person som anställs inom 11

13 ramen för denna avsiktsförklaring ska ha fokus på arbetet med kunskapsutveckling inom äldreområdet. Eftersom personen kommer att ha sin anställning vid U och U enheten kommer utvecklingsarbetet att nära kunna följas av de medarbetare som bevaka övriga socialtjänstfrågor och samverkansfrågor mellan kommunerna och landstinget. Vi kommer att under tiden som utvecklingsarbetet inom äldreområdet pågår att kunna ta del av och utveckla det som har bäring på våra övriga fokusområden. VKL (U och U) och länet (alla tio kommunerna och landstinget) deltar i projektet Kunskap till Praktik sedan 2009, processledaren är anställd på VKL. Det är ett brett utvecklingsarbete, som både handlar om organisation och stöd till metodutveckling. Trots att SKL ger mycket stöd till länets processledare och nyckelpersoner ser vi, efter drygt ett år av utvecklingsarbete, att förändringsarbetet tar lång tid. För att det ska bli framgångsrikt kan inte nog understrykas vikten av dialog och delaktighet med alla berörda parter, det är en process som måste till och som tar tid. Vi kan ta tillvara både det vi ser som framgångsrikt och det som vi ser att vi behöver förbättra i arbetet med Kunskap till Praktik Västmanland. Sammanfattningsvis är vår bedömning att vi relativt lätt kan ta till vara det som har bäring på hela socialtjänsten och samverkansfrågorna med landstinget, i utvecklingsarbetet inom äldreområdet. Samtidigt vet vi att förändringsarbete tar tid och vi behöver göra medvetna och strategiska val kring inriktningen av de tjänster som i dag finns på regional nivå inom socialtjänstområdet. Ytterst är det en fråga om politisk prioritering av tjänsternas inriktning. 6. Koordinering med regionala IT-plattformar Västmanland inrättade redan 2007 ett IT Forum i Västmanland bestående av kommunchefer och landstigsdirektör. Syftet var att diskutera och initiera aktiviteter kopplade till den nationella IT strategin med särskilt fokus på vård och omsorg. IT forum beslutade att anmäla sitt intresse för deltagande i det nationella barnhälsodataprojektet som SKL ansvarar för. Västmanland har deltagit med pilotprojekt i två omgångar dels att inventera processen inom barnhälsodata som berör båda huvudmännen dels att inventera länets tekniska förutsättningar för att föreslå en möjlighet till digital kommunikation med befintlig teknik som resulterat i ett förslag till federativ lösning. Därefter har en regional IT strategi fastslagits av IT forum och strategin, Verksamhetsutveckling med stöd av IT har kommunicerats till VKL:s styrelse, IT ansvariga, tjänstemannaberedningen, socialchefsnätverket m fl. Sedan tidigare finns ett nätverk av IT-ansvariga och information har kontinuerligt lämnats till verksamheternas nätverk i kommuner och landsting om pilotprojekten och andra aktiviteter inom området. VKL kommer fortsättningsvis att delta i det nationella arbetet genom att vara pilot för att verkställa den föreslagna federationslösningen. Målet är att pröva lösningen på en konkret verksamhet inom socialtjänsten under VKL har också anlitat en konsult för att driva det länsgemensamma arbetet framåt under 2010 och en av de viktigaste frågorna är att initiera och utveckla digitala lösningar som stöd för kunskapsutvecklingen inom vård och omsorg. 12

14 7. Regionala stödstrukturer för verksamhetsanalyser VKL samordnar anslutningen till registrering i Svenska Palliativregistret och Senior Alert, där samtliga kommuner och landstinget ingår i ett gemensamt införande. Uppföljning och utvecklingsdiskussioner inom området kan sedan ske gemensamt inom ramen för befintliga nätverk. Arbete med kvalitativ uppföljning av multisjuka pågår för närvarande inom landstinget och Västerås stad. Resultaten från denna uppföljning bör leda till en diskussion i hela länet om möjligt utvecklingsarbete för att förbättra vård och omsorg för denna målgrupp. För närvarande har ett gemensamt projekt för länet av detta paket påbörjats, en projektledare för den kvalitativa uppföljningen av multisjuka finns anställd. Arbete med öppna jämförelser har påbörjats gemensamt i länet genom jämförelser och diskussioner av bästa och sämsta resultat i varje kommun under VKL:s presidiekonferens. Arbetet kommer att fortsätta genom att resultaten för Västmanland lyfts ut och läggs upp på VKL:s hemsida. Därefter kommer gemensamma presentationer/diskussioner och analyser att genomföras av både positiva och negativa resultat för att resultera i utvecklingsprojekt. 8. Brukarmedverkan/brukarinflytande I projektet DISA (implementering av demensriktlinjerna) finns brukarmedverkan i form av anhörigförening med i referensgruppen. Brukarråd diskuteras i Kunskap till Praktik-projektet och vid utvärderingar/uppföljningar är brukarperspektivet prioriterat. De brukarorganisationer som finns på länsnivå blir ofta involverade i våra länsprojekt. Arbetet med brukarinflytande/ medverkan (och anhöriginflytande) på regional nivå kan ofta handla om att stimulera till detta ute i verksamheterna på lokal nivå, och förekommer då i en stor del av vårt arbete. Det fortsatta arbetet innefattar att hitta nya former för brukarmedverkan och brukarinflytande. 9. Övrigt Ett huvudspår och en grund för arbetet med regionala stödstrukturer bör vara den utvecklade kontakten med Mälardalens Högskola och ev. gemensamma processer med Samhällskontraktet som tangerar det arbete som skall påbörjas. Det påbörjade arbetet med Kompetenscentrum för god vård inom landstinget blir också en verksamhet som tangerar projektet och där ett visst strukturerat samarbete bör kunna etableras kring gemensamma verksamhetsområden. Två förslag på viktiga utvecklingsområden som framkommit i diskussionerna om kunskapsstrukturer/ kunskapsutveckling inom kommunal verksamhet: - Dokumentation är en viktig fråga för att kunna göra systematiska uppföljningar och dra slutsatser och systematisera erfarenhetsbaserad kunskap. Kommunerna får, enligt uppgift, ofta klagomål i detta och har behov av samverkan för att få till stånd en kunskapsutveckling. - Undersöka evidens för en mer hälsoinriktad eller hälsofrämjande inriktning på äldreområdet, när ICF-koder (International Classification of Functioning, Disability and Health) snart blir grund för dokumentationen. - Ökad kunskap om begreppet evidensbaserad praktik 13

15 Referenser FoU Välfärd (2010), FoU-miljöers roll för en evidensbaserad socialtjänst Färm, K; Ljunggren, S; Marklund, K; Bergström,U (2009) Att leda evidensbaserad praktik - en guide för dig som är chef inom socialt arbete, IMS-rapport Holmsten, S (2009) Roligt att lära nära - utvärdering av en statlig satsning i lokal tillämpning, Rapport 2009:1 SOU 2008:18 Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten - till nytta för brukaren 14

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län (S.k. plattformsarbete) Presentation av nuläge 2011 09 02 Bakgrund till stärkta regionala stödstrukturer

Läs mer

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Ämnesråd Gert Knutsson Telefon 08-405 33 27 Mobil 070-660 56 50 E-post gert.knutsson@social.ministry.se

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Högskolan Dalarna Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala

Läs mer

U T V E C K L I N G S L E D A R E

U T V E C K L I N G S L E D A R E Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.

Läs mer

Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN

Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN FoUrum arbetar med att utveckla kvaliteten inom socialtjänsten i Jönköpings län. Verksamhetsidén är att långsiktigt och samordnat

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning PROJEKTPLAN 2013 2015 Reviderad okt 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning ett regionalt utvecklingsarbete inom området förstärkt brukarmedverkan i Västerbotten 1 1. Bakgrund och uppdrag I regeringens

Läs mer

Du har nu öppnat en presentation som innehåller:

Du har nu öppnat en presentation som innehåller: Du har nu öppnat en presentation som innehåller: Information och förankringsmaterial avseende utvecklingsfrågor gällande kunskapsstyrning: organisation, aktiviteter och tankar framåt. NSK NSK-S Nuvarande

Läs mer

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län PROJEKTPLAN REVIDERAD 2011-12-01 Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen och

Läs mer

Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre.

Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre. Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre. Introduktion I Sörmland har en väl fungerande samverkan utvecklats mellan Landstiget och länets 9 kommuner.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015

VERKSAMHETSPLAN 2015 VERKSAMHETSPLAN 2015 Mälardalens Kompetenscentrum för Hälsa och Välfärd, MKHV 2014-12-03 1 1. Bakgrund Den gemensamma satsningen av Eskilstuna kommun, Västerås stad, Landstinget Södermanland och Landstinget

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården i Norrbottens län

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården i Norrbottens län Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården i Norrbottens län Bakgrund Regeringen fattade den 24 april 2008 beslut om en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Evidensbaserad praktik. Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa

Evidensbaserad praktik. Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa Evidensbaserad praktik 2016 04 23 Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa Evidensbaserad medicin EBM David Sackett läkare vid McMaster University

Läs mer

VERKSAMHETSINRIKTNING 2016

VERKSAMHETSINRIKTNING 2016 VERKSAMHETSINRIKTNING 2016 Effektivitet genom samverkan Verksamhetsinriktning för Västmanlands kommuner och landsting inför mandatperioden 2014 2018 Västmanlands kommuner och landsting har alltid arbetat

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund

Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund Innehållsförteckning Inledning... Uppdragsbeskrivning för Skaraborgs Kommunalförbunds FoU-verksamhet... FoU verksamheten

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013.

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. TILLÄGGSAVTAL SAMHÄLLSKONTRAKTET Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. 1 Parter 1. Mälardalens högskola, org.nr. 202100-2916 ( MDH ) 2. Västerås

Läs mer

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Monica Jonsson Regionförbundet Uppsala län 018 18 21 09 monica.jonsson@regionuppsala.se Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Representanter från landstinget och länets kommuner på ledningsnivå

Läs mer

Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling

Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling Datum 2014-12-01 Beteckning Dnr 14-7-57 Avdelning socialtjänst, vård och omsorg Skånes kommuner Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser

Läs mer

Bilaga: Utdrag ur tjänsteutlåtande till Landstingsstyrelsen, Dnr LS-LED15-0577-2 Långsiktigt hållbar finansiering av regionalt stöd inom socialtjänst och vård Sammanfattning Sörmland behöver en långsiktigt

Läs mer

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Bakgrund Inom ramen för överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen om stöd till en evidensbaserad praktik (EBP) för god

Läs mer

FoU-miljöers roll för en evidensbaserad socialtjänst

FoU-miljöers roll för en evidensbaserad socialtjänst FoU-miljöers roll för en evidensbaserad socialtjänst Antogs vid FoU Välfärds årsmöte 2013-08-28 1 FoU-miljöers roll för en evidensbaserad socialtjänst Bakgrund Inför regeringens och SKL:s arbete med att

Läs mer

Länsgemensam strategi och utvecklingsplan 2014-2016

Länsgemensam strategi och utvecklingsplan 2014-2016 Länsgemensam strategi och utvecklingsplan 2014-2016 UTVECKLING AV EVIDENSBASERAD PRAKTIK INOM VERKSAMHETSOMRÅDET STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Elisabeth Högberg Utvecklingsledare 2 SAMMANFATTING

Läs mer

Ledningssystem för samverkan

Ledningssystem för samverkan 1(5) Ledningssystem för samverkan Utgångspunkt/bakgrund Ledningsgruppen för samverkan mellan kommun och landsting (KOLA-gruppen) har på uppdrag av Läns-LAKO att utveckla ett ledningssystem för samverkan

Läs mer

Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S)

Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S) STRATEGIDOKUMENT 2014-06-30 1 (5) Vård och omsorg Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S) Syfte Syftet med NSK-S är att samordna arbetet med strategiska frågor som

Läs mer

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Regional handlingsplan social barn- och ungdomsvård

Regional handlingsplan social barn- och ungdomsvård TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(1) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Johan Karlsson Administrativa enheten +46155245000 2016-05-19 NSV16-0024-1 Ä R E N D E G Å N G Nämnden för samverkan kring socialtjänst

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne 2008-09-15 Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne Bakgrund Regeringen fattade den 24 april 2008 beslut om en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Varför startades projekt Carpe?

Varför startades projekt Carpe? Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet För att synliggöra verksamhetsområdet

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

Projektplan Barn och Unga Fyrbodal

Projektplan Barn och Unga Fyrbodal 2012-04-26 Projektplan Barn och Unga Fyrbodal Bakgrund Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har 2011-01-27 undertecknat en överenskommelse om stöd till en evidensbaserad praktik inom den

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2015 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2015 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Högskolan Dalarna, 2014-11-10 Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den

Läs mer

2010-03-25 Vårt dnr 09/5304 Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Sörmlands län och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018

Verksamhetsplan 2015-2018 Verksamhetsplan 2015-2018 FÖR SKARABORGS KOMMU NALFÖRBUND ANTAG EN AV SKARAB ORGS FÖRBUN D S FU LLMÄKTIG E 2015 04 24 Utgångspunkter för verksamheten Utmaningar Skaraborg står inför att hantera flera påtagliga

Läs mer

Stärkta strukturer för f kunskapsutveckling. - En Överenskommelse

Stärkta strukturer för f kunskapsutveckling. - En Överenskommelse Stärkta strukturer för f kunskapsutveckling - En Överenskommelse Dagens program 9,00-10,00 Frukost och registrering 10,00-11,20 11,20 Konferens (Kommunalförbundet och registren) 11,20-11,30 11,30 Bensträckare

Läs mer

Katja Kamila 2012-03-30

Katja Kamila 2012-03-30 VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING Barn och unga i fokus Katja Kamila 2012-03-30 Checklista kommunikation Har du kontaktat informatörerna för att diskutera informationsbehoven? Finns det personalresurser

Läs mer

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Samlad kunskap kring den äldre människan Äldreforskningens Hus Vård och omsorg Folkhälsa ÄC Stockholms stad Stockholms läns landsting SDC Äldrecentrum Silviahemmet

Läs mer

Välkommen till. Västmanlands Kommuner och Landsting

Välkommen till. Västmanlands Kommuner och Landsting Välkommen till Västmanlands Kommuner och Landsting Västmanlands Kommuner och Landsting är en ideell förening som består av länets kommuner samt Landstinget Västmanland. service- och intresseorganisation

Läs mer

vid regeringssammanträde 2010-06-17 S2009/4028/ST (delvis) 1 bilaga Regeringens beslut

vid regeringssammanträde 2010-06-17 S2009/4028/ST (delvis) 1 bilaga Regeringens beslut Protokoll III:8 vid regeringssammanträde 2010-06-17 S2009/4028/ST (delvis) Socialdepartementet Bemyndigande att underteckna en överenskommelse 1 bilaga Regeringens beslut Regeringen bemyndigar äldre- och

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

Kommungemensam handlingsplan

Kommungemensam handlingsplan FoU Fyrbodal Kommungemensam handlingsplan för FoU Fyrbodal Kommungemensam handlingsplan för FoU Fyrbodal Syfte Denna Handlingsplan är ett led i att stärka Fyrbodalskommunernas kapacitet att bedriva en

Läs mer

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för

Läs mer

Verksamhet under fortsatt projekttid 2011-2012

Verksamhet under fortsatt projekttid 2011-2012 Vård- och omsorgscollege Västmanland /Regional styrgrupp April 2011 En kvalitetssäkrad samverkan mellan arbetsliv och utbildning Vård- och omsorgscollege Västmanland Verksamhet under fortsatt projekttid

Läs mer

Ansökan om medel för regional utvecklingsledare inom den sociala barnoch ungdomsvården

Ansökan om medel för regional utvecklingsledare inom den sociala barnoch ungdomsvården 2011-05-05 Ansökan 1(19) Ansökan om medel för regional utvecklingsledare inom den sociala barnoch ungdomsvården Bakgrund Staten och Sveriges Kommuner och Landsting träffade i januari 2011 överenskommelsen:

Läs mer

satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården

satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården nationell satning på brukarmedverkan Brukares krav på förändring och förbättring är den viktigaste kraften för att utveckla

Läs mer

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se Disposition - Vad har Kunskap till praktik bidragit med för att utveckla missbruks-

Läs mer

Att bygga strukturer för kunskapsutveckling

Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Halmstad 1 december 2011 Per Albinsson Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Målet med de regionala stödstrukturerna är att de långsiktigt ska kunna försörja

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 Dnr: RFUL 2013/59

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 Dnr: RFUL 2013/59 Övergripande aktivitet Organisation för styrning och ledning Insats (vad)? Hur? När? Ansvar (vem)? Kostnad ehälsofrågorna ska förankras i strukturerna för styrning, ledning och samverkan som finns i länet;

Läs mer

Vård- och omsorgscollege i Västmanland

Vård- och omsorgscollege i Västmanland En snabbguide för alla som kommer i kontakt med Vård- och omsorgscollege i Västmanland en modern samverkansform mellan arbetsliv och utbildningar inom vård och omsorg Vård- och omsorgscollege Anders Björnstig,

Läs mer

Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016

Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016 Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2016 2015-12-18 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde

Läs mer

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2011-12-08 Sida 123 (138) 80 Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka I budgetpropositionen för 2011 aviserade regeringen en forts

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Regionalt stöd till struktur för kunskapsutveckling och samverkan inom socialtjänst/hälso- och sjukvård.

Regionalt stöd till struktur för kunskapsutveckling och samverkan inom socialtjänst/hälso- och sjukvård. Regionalt stöd till struktur för kunskapsutveckling och samverkan inom socialtjänst/hälso- och sjukvård. Länsstyrgruppen gav den 24 oktober 2014 en arbetsgrupp, bestående av Monika Agnedal, Inger Eklind

Läs mer

Samverkan mellan länets kommuner och lärosäten med vårdutbildningar på högskolenivå

Samverkan mellan länets kommuner och lärosäten med vårdutbildningar på högskolenivå Kungsholmens stadsdelsförvaltning Äldreomsorgen Tjänsteutlåtande Dnr 1.5.1.-326-2016 Sida 1 (5) 2016-09-07 Handläggare Ulrika Dahnell Telefon: 08-508 08 033 Linnéa Svanström Leistedt Telefon: 076-129 20

Läs mer

Barn och familj Missbruk/ beroende. Ökad måluppfyllelse av länsgemensamma mål inom UIV. Ekonomiskt bistånd/ rehab Funktionsnedsättning.

Barn och familj Missbruk/ beroende. Ökad måluppfyllelse av länsgemensamma mål inom UIV. Ekonomiskt bistånd/ rehab Funktionsnedsättning. 1 AKTIVITETSPLAN SUD 2013-2014 antagen SUD-rådet 2013-11-22 Reviderad 2014-03-10 Implementering Med implementering avses här: implementerings- och processtöd i syfte att nå de mål som anges i form av nationella

Läs mer

Vård- och omsorgscollege i Halland

Vård- och omsorgscollege i Halland En snabbguide inför uppstarten av Vård- och omsorgscollege i Halland en modern samverkansform mellan arbetsliv och utbildningar inom vård och omsorg Baserad på underlag från Vård-och omsorgscollege Västmanland

Läs mer

Utveckling av evidensbaserad praktik inom området personer med funktionsnedsättning

Utveckling av evidensbaserad praktik inom området personer med funktionsnedsättning Dnr: RS 2013-541 Utveckling av evidensbaserad praktik inom området personer med funktionsnedsättning Strategi och handlingsplan för Jämtlands län 2014-2015 Susanne Olsson 2014 Utvecklingsledare Ingegerd

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan beslut om insatser

Kompetensberedningens handlingsplan beslut om insatser TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-11-06 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan beslut om insatser Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor bestående

Läs mer

Utvecklingsdialog med regionala ordföranden och samordnare inom VO-College! En utvecklingsresa pågår

Utvecklingsdialog med regionala ordföranden och samordnare inom VO-College! En utvecklingsresa pågår Utvecklingsdialog med regionala ordföranden och samordnare inom VO-College! En utvecklingsresa pågår Statsbidrag för att utveckla regionala stödfunktioner mellan skola och arbetsliv om yrkesutbildning

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

21/16 Regional handlingsplan social barn- och ungdomsvård

21/16 Regional handlingsplan social barn- och ungdomsvård Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-05-27 NSV16-0024-3 21/16 Regional handlingsplan social barn- och ungdomsvård Diarienummer: NSV16-0024

Läs mer

Samproduktion inom området hälsa & välfärd

Samproduktion inom området hälsa & välfärd Samproduktion inom området hälsa & välfärd Per Tillgren, professor Cecilia Vestman, verksamhetsledare Kalmar 2014-05-29 per.tillgren@mdh.se cecilia.vestman@mdh.se Vägen fram till det samproducerande lärosätet

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västerbottens län.

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västerbottens län. LAKO Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västerbottens län. Bakgrund Regeringen har träffat en överenskommelse med Sveriges Kommuner och

Läs mer

ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING. Avsiktsförklaring. om samverkan kring nyanlända flyktingars etablering

ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING. Avsiktsförklaring. om samverkan kring nyanlända flyktingars etablering ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING Avsiktsförklaring om samverkan kring nyanlända flyktingars etablering 1 Avsiktsförklaring om samverkan kring flyktingmottagning i Västmanlands län Kommunerna i Västmanlands

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2013-09-12 MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 Inledning Carin och Janny hälsade välkommen och presenterade dagens program. Den största delen

Läs mer

Område Aktivitet Genomförande Mål 20111231 Lokal Styrgrupp i Borlänge

Område Aktivitet Genomförande Mål 20111231 Lokal Styrgrupp i Borlänge Genomförandeplan för Borlänge 2011 Berörda verksamheter- Kommun och Landsting åtar sig att genomföra följande under 2011. Område Aktivitet Genomförande Mål 20111231 Lokal Styrgrupp i Borlänge Styrgrupp

Läs mer

VERKSAMHETS- INRIKTNING 2015

VERKSAMHETS- INRIKTNING 2015 VERKSAMHETS- INRIKTNING 2015 Effektivitet genom samverkan Verksamhetsinriktning för Västmanlands Kommuner och Landsting år 2015 Västmanlands Kommuner och Landsting ska verka för ett förtroendefullt samarbete

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014

Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014 Struktur Aktivitet Tidplan Roller och ansvar Uppföljning Styrning och ledning Utvecklingsarbetet om Bättre liv för sjuka äldre ska förankras i de strukturer för styrning, ledning och samverkan som finns

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Kartbild över samverkansgrupper och mötesformer

Kartbild över samverkansgrupper och mötesformer Kartbild över samverkansgrupper och mötesformer Uppdraget Länsstyrgruppen i Sörmland tillika beredningsgrupp åt länets gemensamma nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel VOHJS, har fått i uppdrag att

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Presentation på LAR-konferensen i Oslo 2012 10 19 gunborg.brannstrom@skl.se Överenskommelse mellan regeringen och SKL(2008)

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna

Läs mer

dd nr. Socialdepartementet. Sammanfattning. Bilaga till protokoll vid regeringssammantr äde. Koncept

dd nr. Socialdepartementet. Sammanfattning. Bilaga till protokoll vid regeringssammantr äde. Koncept Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster Anna Brooks Telefon 08 405 42 22 Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammantr äde 2011-0000 nr 2011-01-dd Stöd till en evidensbaserad

Läs mer

Verksamhetsplan för PUFF

Verksamhetsplan för PUFF 2016-02-29 Verksamhetsplan för PUFF En plan för hur FoU-verksamheten Praktik, Utveckling, Forskning, Framtid ska arbeta under perioden 2016-2018. Diarienummer 2016/0141-1 009 Verksamhetsplanen antogs av

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Ledningssystem för samverkan inom regionens och kommunernas hälsa, vård och omsorg

Ledningssystem för samverkan inom regionens och kommunernas hälsa, vård och omsorg 2016-02-04 1(6) Ledningssystem för samverkan inom regionens och kommunernas hälsa, vård och omsorg Där invånarna behöver oss tillsammans! Utgångspunkt/bakgrund Ledningssystemet för samverkan tar sin utgångspunkt

Läs mer

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408. Dokumentation av gruppdiskussioner

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408. Dokumentation av gruppdiskussioner En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408 Dokumentation av gruppdiskussioner Vad vill vi fokusera på och hur ska vi göra för att skapa

Läs mer

Lägesrapport II i projektet Entreprenörskap inom HVV

Lägesrapport II i projektet Entreprenörskap inom HVV 2013-02-21 1 (5) Tillväxtverket Ärendeid: 00164872 Diarienummer: 2011004691 Lägesrapport II i projektet Entreprenörskap inom HVV l. l Fokus: Pedagogisk utveckling i fokus I verksamhetsberättelsen 2013

Läs mer

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget Verksamhetsplan & budget 2016 Innehåll 1. Förbundets ändamål och uppgifter... 2 2. Verksamhetsidé & Mål... 3 3. Organisation... 5 4. Verksamhetsplan 2016... 6 5. Budget 2016... 8 www.samordningtrelleborg.se

Läs mer

VÄLFÄRDSSEKTORNS LÅNGSIKTIGA KOMPETENSFÖRSÖRJNING. högskolan + offentlig sektor = sant

VÄLFÄRDSSEKTORNS LÅNGSIKTIGA KOMPETENSFÖRSÖRJNING. högskolan + offentlig sektor = sant VÄLFÄRDSSEKTORNS LÅNGSIKTIGA KOMPETENSFÖRSÖRJNING högskolan + offentlig sektor = sant Välfärdssektorn behöver hållbar och långsiktig kompetensförsörjning. Hur kan nyutexaminerade sjuksköterskor och socialsekreterare

Läs mer

Följebrev till meddelandebladet om Nya bestämmelser i socialtjänstlagen den 1 januari 2011.

Följebrev till meddelandebladet om Nya bestämmelser i socialtjänstlagen den 1 januari 2011. 1(6) Följebrev till meddelandebladet om Nya bestämmelser i socialtjänstlagen den 1 januari 2011. Under våren 2010 fick Socialstyrelsen flera regeringsuppdrag med ursprung i propositionen Värdigt liv i

Läs mer

Avtal om Samhällskontraktet

Avtal om Samhällskontraktet 1 (5) Avtal om Samhällskontraktet 1 Parter 1. Mälardalens högskola, Box 883, 721 23 Västerås ( MDH ) 2. Västerås kommun, genom dess kommunstyrelse, org.nr. 218000-2180 ( Västerås ) 3. Eskilstuna kommun

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014 i Uppsala län Vård-och omsorgsförvaltningen i Enköpings kommun. Foto: IBL Bildbyrå. Formgivning: Ida Ingemarsson Sedan 2010 har

Läs mer

Verksamhetsplan för perioden 2015-2017

Verksamhetsplan för perioden 2015-2017 Verksamhetsplan för perioden 2015-2017 FoU Södertörns uppgift är att bidra till att utveckla socialt arbete genom forskning, utvärdering och utbildning. Det sker i nära samarbete med personal inom socialtjänstens

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Styrande dokument Måldokument Strategi Sida 1 (6) Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Inledning och bakgrund Delaktighets- och inflytandefrågor har under många år diskuterats

Läs mer

Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad

Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad Utlåtande 2009: RI (Dnr 031-2279/2008) Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande 1. Den Nationella IT-strategin

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen och SKL:s styrelse.

Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen och SKL:s styrelse. Protokoll II:6 vid regeringssammanträde 2011-06-16 S2011/5826/FST (delvis) Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om insatser för att samordna vård och omsorg om de mest sjuka äldre 1 bilaga

Läs mer

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Skellefteå 2016-01-21 Sammordningsförbundet Skellefteå-Norsjö Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Bakgrund I Sverige står psykiatriska diagnoser för ca 40 % av alla pågående

Läs mer