RAPPORT 2015:16 REGERINGSUPPDRAG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT 2015:16 REGERINGSUPPDRAG"

Transkript

1 RAPPORT 2015:16 REGERINGSUPPDRAG Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014

2

3 Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014 Boverket mars 2015

4 Titel: Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014 Rapport: 2015:16 Utgivare: Boverket mars 2015 Upplaga: 1 Antal ex: 50 Tryck: Boverket internt ISBN tryck: ISBN pdf: Sökord: Jämställdhetsintegrering, utvecklingsarbete, handlingsplan, aktiviteter Dnr: /2014 Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, Karlskrona Telefon: Fax: E-post: Webbplats: Rapporten finns som pdf på Boverkets webbplats. Rapporten kan också tas fram i alternativt format på begäran. Boverket 2015

5 3 Förord Att integrera ett jämställdhetsperspektiv i verksamheten är en del av myndighetsuppdraget. För att driva på utvecklingen gav regeringen arton statliga myndigheter i uppdrag att under 2014 bedriva ett utvecklingsarbete för jämställdhetsintegrering av kärnverksamheterna. Boverket tog fram Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Boverket I denna slutrapport redovisas resultatet av utvecklingsarbetet utifrån handlingsplanen. Med utgångspunkt i tidigare uppdrag ska Boverket före den 1 oktober 2015 redovisa en uppdaterad plan för hur Boverket avser att fortsätta arbetet med jämställdhetsintegrering under i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. I denna breddade satsning ingår fyrtioen statliga myndigheter. Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet, har fungerat som ett värdefullt kunskapsstöd i utvecklingsarbetet genom att ordna nätverksträffar, utbildningsdagar och seminarier. Utmaningarna i arbetet för att nå jämställdhet är flera. Närvaron av kompetens i genusvetenskap är en viktig förutsättning för att arbetet ska bli framgångsrikt. Boverkets myndighetsuppdrag inom Planering, Byggande och Boende har människan i centrum, och därmed även jämställdhet. Boverkets arbetsgrupp har bestått av: Melinda Höglind och Karin Bengtsson, genusvetare, Kerstin Andersson, Mona Johansson Rapp, Christina Johannesson, Micael Nilsson och Kerstin Hugne, projektledare för uppdraget. Boverket den 25 mars 2015 Janna Valik Generaldirektör

6 4 Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014

7 5 Innehåll Förord Sammanfattning Bakgrund Uppdraget De jämställdhetspolitiska målen Metod Begreppsförklaringar Redovisning av genomförda aktiviteter Boverkets processer Verksamhetsledningssystemet Remissarbetet De tre basenkäterna Könsuppdelad statistik Boende Lagen om bostadsanpassningsbidrag Planering Språkanalys av PBL Kunskapsbanken Byggande Intressanta exempel inom byggsektorn Genomlysning av verksamheter på två enheter Språkanalys av Boverkets byggregler Kommunikation Bildanalys Kompetensutveckling Utbildningar Deltagande i utbildningsaktiviteter Spridningsinsatser och samverkan Ekonomisk redovisning Erfarenheter från utvecklingsarbetet Slutsatser Bilagor Bilaga 1 Analyserade processer i verksamhetsledningssystemet Bilaga 2 Att bygga för en ökad jämställdhet om jämställdhet i byggd miljö... 39

8 6 Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014

9 7 1. Sammanfattning Regeringen gav arton statliga myndigheter i uppdrag att under 2014 bedriva ett utvecklingsarbete för jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Boverket är en av de arton och upprättade en Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Boverket Arbetet har bedrivits i enlighet med planen och resultatet sammanfattas i denna slutrapport. Arbetet med jämställdhetsintegrering under 2014 har gett många resultat, både vad gäller identifierade kopplingar till jämställdhet i verksamheten och i ökade kunskaper om jämställdhetsintegrering. Det ekonomiska stödet från regeringen har gett Boverket möjlighet att förstärka sin kompetens med genusvetare. Detta har gjort det möjligt att bedriva ett brett utvecklingsarbete. Det har också inneburit tillgång till kunskap om relevanta kartläggnings- och analysmetoder. Centrala verktyg har varit normkritik och genusanalys. Ett viktigt stöd har också varit de utbildningar och nätverksträffar som Nationella sekretariatet för genusforskning har anordnat. Handlingsplanens aktiviteter har en stor bredd. De berör delar av samtliga kärnområden i Boverkets myndighetsuppdrag planering, byggande och boende. Verktygen för ledning och styrning av kärnverksamheten har analyserats och bör kompletteras och utvecklas så att långsiktiga garantier skapas för att jämställdhetsperspektivet beaktas. Ett utkast till modell har tagits fram för remissarbetet. Boverket hämtar årligen information från tre större enkäter: bostadsmarknadsenkäten, plan- och byggenkäten samt miljömålsenkäten. Ett analysarbete har påbörjats, som syftar till att se till att jämställdhetsperspektivet utvecklas i samtliga led, från framtagande av enkäterna till bearbetningen av resultaten. Användning av könsuppdelad statistik är ett nödvändigt verktyg i arbetet för jämställdhet. Boverket behöver utveckla ett arbetssätt som tar tillvara möjligheterna att bidra till ökad jämställdhet med hjälp av statistik. Inom Boende har lagen om bostadsanpassningsbidrag särskilt studerats ur ett jämställdhetsperspektiv i samband med en bredare lagöversyn. De fördjupningar som gjorts visar att det kan behövas en kvalitativ kartläggning av bostadsanpassningsbidraget utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Språkanalyser utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv har genomförts av kapitel ur PBL Kunskapsbanken, som är en webbtjänst för att sprida vägledningsmaterial om plan- och bygglagen. Motsvarande språkanalys har gjorts av några kapitel av Boverkets byggregler. Sådana språkanalyser behöver fortsätta i syfte att skapa rutiner som innebär att texterna kvalitetssäkras också ur ett genusperspektiv. Ett antal exempel har tagits fram, som visar olika sätt att arbeta med jämställdhet i den byggda miljön. Behovet är stort av att belysa hur kopplingar och samband kan se ut mellan byggd miljö och jämställdhet utifrån ett intersektionellt perspektiv. Behovet av ny forskning inom Boverkets kärnområden behöver analyseras, däribland inom fältet byggd miljö och jämställdhet.

10 8 Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014 Jämställd kommunikation är ett område som Boverket arbetat specifikt med bland annat genom bildanalyser. Jämställdhet ska talas om som ett kunskapsområde och baskunskaperna behöver byggas på genom påbyggnadsutbildningar. Övningar i att se kopplingar till jämställdhet i den egna verksamheten är ett verksamt verktyg för att uppnå en djupare insikt i frågan. Boverket har ett brett myndighetsansvar för frågor om byggd miljö, hushållning med mark- och vattenområden, fysisk planering, byggande och förvaltning av bebyggelse samt boende och bostadsfinansiering. Människans livsmiljö står i centrum för verksamheten och därmed är medvetenhet och kunskap om genusperspektiv en nyckelfaktor.

11 9 2. Bakgrund Boverket har arbetat med frågan om jämställdhet på olika sätt i sin verksamhet under många år. I och med uppdraget från regeringen 2014 fick utvecklingsarbetet dock en högre intensitet. Genusvetare anställdes under delar av året för att vara ett stöd i arbetet med de aktiviteter som beslutats i Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Boverket Uppdraget Uppdraget från regeringen var att bedriva ett utvecklingsarbete för jämställdhetsintegrering för att verksamheten ska kunna bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Det innebär att ta till vara och ta hänsyn till både kvinnors och mäns, flickors och pojkars behov och intressen i Boverkets verksamhet. Arbetet skulle i huvudsak ske i enlighet med Boverkets plan för jämställdhetsintegrering (dnr S2013/6292/PBB) som togs fram För att genomföra uppdraget fick Boverket använda kronor från utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet, anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder, och anslagspost 12 Jämställdhetsinsatser. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 31 mars Rapporten ska innehålla en redogörelse av genomförda aktiviteter, inklusive en ekonomisk redovisning, samt beskriva på vilket sätt Boverket ska ta tillvara kunskaper och erfarenheter från utvecklingsarbetet i verksamheten efter De jämställdhetspolitiska målen De jämställdhetspolitiska målen är utgångspunkt för arbetet med Boverkets handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Det övergripande nationella målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. De fyra delmålen är: 1. En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. 2. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. 3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

12 10 Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Metod De övergripande metoder som använts för att genomföra aktiviteterna är kartläggning och analys av verksamheten utifrån ett jämställdhets- och genusperspektiv. Genussystemet har varit den grundläggande teoretiska utgångspunkten. De jämställdhetspolitiska delmålen om en jämn fördelning av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, en jämn fördelning av det obetalda hem-och omsorgsarbetet samt att mäns våld mot kvinnor ska upphöra, har varit användbara som analytiska verktyg. Vidare har ett normkritiskt perspektiv tillämpats, framför allt i de aktiviteter som berör språk och bild. Ett intersektionellt perspektiv har uppmuntrats och använts i den mån det varit möjligt. I allmänhet har diskrimineringsgrunderna använts som analysverktyg för att bredda synen på jämställdhet till att inte endast handla om kvinnor och män, utan även för att problematisera bilden av kvinnor och män som enhetliga grupper. 2.3 Begreppsförklaringar Genus Genus är ett teoretiskt begrepp och analytiskt verktyg. Med begreppet genus avses de aspekter av kön som är socialt och kulturellt konstruerade, det vill säga de föreställningar, idéer och handlingar som formar våra sociala kön, det som kallas kvinnligt och manligt. Genussystemet Genussystemet är begrepp som beskriver de strukturer och processer som skapar och upprätthåller ojämställdheten i samhället. Genussystemet bygger på två principer, könens isärhållande och en manlig överordning. Diskrimineringsgrunderna Diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Jämställdhet Jämställdhet är ett politiskt begrepp som betyder att kvinnor och män ska ha samma rättigheter och möjligheter inom livets alla områden. Begreppet skiljer sig från jämlikhet som innebär alla individers lika värde oavsett kön, ras, religion, social tillhörighet, mm. Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering är en politisk strategi för att uppnå ett jämställt samhälle. Strategin innebär kortfattat att ett jämställdhetsperspektiv ska införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. Normer Normer avser det normala eller godtagna beteendet i till exempel en social grupp, konvention eller praxis. Ett normsystem anger det normala

13 2. Bakgrund 11 mönster som individers handlingar bör överensstämma med. Normer kan delas in i rättsliga, ekonomiska, moraliska, estetiska, tekniska etc. Normkritik Normkritik innebär att ställa kritiska frågor kring de normer som en verksamhet vilar på för att upptäcka om vissa grupper ges större privilegier än andra. Intersektionalitet Intersektionalitet är ett teoretiskt och analytiskt begrepp som beskriver hur maktordningar kring t.ex. kön, etnicitet, ålder, funktionalitet och sexualitet samverkar, när människor underordnas eller ges privilegier.

14 12 Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014

15 13 3. Redovisning av genomförda aktiviteter Detta kapitel redovisar de aktiviteter som genomförts med utgångspunkt i Boverkets handlingsplan för jämställdhetsintegrering Först redovisas de fyra aktiviteter som omfattar Boverkets processer, därefter följer aktiviteter inom Boende, Planering och Byggande. Därefter redovisas aktiviteterna inom Kommunikation och Kompetensutveckling. 3.1 Boverkets processer Verksamhetsledningssystemet Syfte och beskrivning Syftet med en processanalys av verksamhetsledningssystemet var att säkerställa att jämställdhetsaspekten finns med i verksamhetsledningssystemet från och med Boverket införde ett verksamhetsledningssystem år 2012 som verktyg för den interna styrningen. Systemet har sin utgångspunkt i fjorton huvudprocesser som beskriver hur verksamheten ska genomföras så effektivt som möjligt, och är samtidigt ett metodstöd. Processkartorna innehåller information om lagar, förordningar och föreskrifter, tillsammans med styrande och stödjande dokument, så som mallar och checklistor. Genomförande Arbetet inleddes med att processledarna för nio av processerna fick utbildning i jämställdhetsintegrering. De processer som valdes ut och prioriterades var de två ledningsprocesserna, de sex huvudprocesserna samt en av stödprocesserna (se de processer som är markerade på bilden

16 14 Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014 ovan). Syftet var att ge processledarna kunskap och verktyg för att själva kunna identifiera kopplingar mellan processerna och de jämställdhetspolitiska målen och därmed hitta möjliga ingångar till att jämställdhetsintegrera verksamheten. Utbildningen omfattade följande teorier och verktyg: de jämställdhetspolitiska målen, jämställdhetsanalys, genusteori, normkritik, intersektionalitet, könsuppdelad statistik och könskonsekvensanalys. Resultat Som ett resultat av processanalyserna har Boverket hittat flera sätt att jämställdhetsintegrera samtliga processer. Beroende av processernas innehåll varierade emellertid behovet av jämställdhetsintegrering. En kort beskrivning av processerna och deras kopplingar till jämställdhet finns i bilaga 1. Resultatet kommer att vara underlag för det fortsatta utvecklingsarbetet med jämställdhetsintegrering Remissarbetet Syfte och beskrivning Syftet var ta fram en modell för att få med jämställdhetsperspektivet i Boverkets begäran om remissvar samt i Boverkets egna remissvar. Varje år svarar Boverket på ungefär 500 remisser. En modell som syftar till att öka uppmärksamheten av ett jämställdhetsperspektiv i remisserna skulle höja kvaliteten. Resultat Ett utkast till remissmodell har tagits fram i form en handledning som ska vara stöd för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i såväl de utgående som inkommande remisserna. Handledningen innehåller stödfrågor som hjälper medarbetarna att integrera jämställdhetsperspektivet när de begär remissvar, samt när de svarar på remiss. Frågorna uppmuntrar även till ett intersektionellt och normkritiskt perspektiv. Detta innebär att ta hänsyn till olika grupper av kvinnor och män, utifrån t.ex. etnicitet, ålder och socioekonomisk bakgrund. Det innebär också att bli medveten om hur normer skapas och eventuellt återskapas. Modellen innehåller även fördjupande och vägledande frågor om genusperspektiv, de jämställdhetspolitiska målen, jämställt språkbruk, diskrimineringsgrunderna, könskonsekvensanalys och könsuppdelad statistik De tre basenkäterna Syfte och beskrivning Syftet var att göra en analys utifrån ett jämställdhetsperspektiv av de tre basenkäter som Boverket hämtar information från. Enkäterna är: bostadsmarknadsenkäten plan- och byggenkäten miljömålsenkäten.

17 3. Redovisning av genomförda aktiviteter 15 Samtliga enkäter skickas ut och sammanställs årligen. Syftet med analysen av frågorna i enkäterna är att undersöka om det finns kopplingar till jämställdhet och om enkäterna kan bidra till att uppfylla de jämställdhetspolitiska målen. Bostadsmarknadsenkäten är en uppföljning av läget på bostadsmarknaden och sänds ut till samtliga kommuner i landet. Enkäten frågar hur kommunen bedömer det aktuella läget på bostadsmarknaden samt situationen för olika grupper. Den innehåller även frågor om omfattningen och inriktningen på bostadsbyggandet under de kommande åren. Dessutom innehåller den frågor om hur kommunen arbetar med boendeplanering och de bostadspolitiska verktyg som den förfogar över. Miljömålsenkäten är en uppföljning av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö och delar av andra miljökvalitetsmål. Den sänds ut till samtliga landets kommuner. Enkäten görs i samarbete mellan Boverket och RUS (länsstyrelsernas samarbetsorgan för miljömålsarbetet). Plan- och byggenkäten är en uppföljning av tillämpningen av planoch bygglagen. Den innehåller frågor som rör tillämpningen av lagens regler om översiktsplanering, detaljplanering, lov och byggande, men även frågor om tillsyn. Enkäten består av två delar som behandlar länsstyrelsernas respektive kommunernas arbete med plan- och bygglagen. Genomförande En analys utifrån ett jämställdhetsperspektiv har gjorts av enkäternas språk, innehåll och på vilket sätt könsuppdelad statistik har behandlats. Resultat Analysen visar att enkäterna inte innehåller något särskilt köns- eller jämställdhetsperspektiv. Språket är könsneutralt och innehållet kan inte kopplas till frågor om jämställdhet (med ett undantag). Enkäterna innehåller heller ingen könsuppdelad statistik. När det gäller enkäternas innehåll visade analysen hur enkäterna kan främja ett jämställdhetsperspektiv. Huvudsakligen gäller det planeringsunderlagen. I samtliga enkäter finns frågor om översiktsplaner och detaljplaner samt olika planeringsunderlag. Dessa skulle kunna kompletteras med frågor om jämställdhet. Syftet skulle kunna vara att ta reda på om kommunernas har gjort könskonsekvens- eller jämställdhetsanalyser i sin planering. Denna typ av analys kan få en avgörande betydelse för vilka åtgärder de föreslår i planeringen, och sådan information kan bli ett värdefullt underlag i Boverkets utvecklingsarbete. Analysen av Bostadsmarknadsenkäten gav bland annat anledning att fundera över om statistiken över läget för olika grupper på bostadsmarknaden bör könsuppdelas. Eftersom arbetet med jämställdhetsintegrering inte bara handlar om att motverka diskriminering utan även om att främja jämställdhet så finns det anledning att bearbeta enkäterna vidare för att Boverket ska kunna bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Enkäterna har två funktioner, dels att ta reda på hur läget ser ut vad gäller bostadsmarknaden, miljömålen samt planeringen och byggandet, dels är frågorna i enkäterna

18 16 Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014 vägledande och ger signaler om vad som enligt Boverket är viktiga samhälleliga aspekter. Att ställa frågor om jämställdhet kan innebära att höja statusen för den typen av perspektiv och uppmuntra till arbete med jämställdhetsintegrering Könsuppdelad statistik Syfte och beskrivning Aktiviteten handlade om att kunna beställa och använda könsuppdelad statistik inom Boverkets verksamhetsområden, exempelvis för bostadsmarknadsenkäten och frågor om etablering på bostads-marknaden. Detta skulle göras i samarbete med Statistiska centralbyrån (SCB). Det är ett problem att könsuppdelad statistik inte finns tillgänglig i tillräcklig utsträckning inom Boverkets verksamhetsområden. Genomförande En rad medarbetare har varit involverade i en dialog kring användningen av könsuppdelad statistik och hur verkets behov ser ut. Nyckelpersoner är de medarbetare på Boverket som sitter med i SCB:s användarråd om Mark- och bebyggelsestatistik, Regionalstatistik och Välfärdsstatistik. Som ett led i arbetet med att höja kunskapsnivån har Boverket också arrangerat en särskild utbildningsdag i Jämställdhet och statistik. Det var SCB som var anlitade som utbildare. Resultat Dialogen visar att synen på behovet av och tillgången till könsuppdelad statistik varierar bland Boverkets medarbetare. Överlag tycks problemet vara att Boverket efterfrågat könsuppdelad statistik i begränsad omfattning snarare än att det inte har funnits att tillgå hos SCB. Det finns dock ett exempel på att det vid ett arbete med ett uppdrag om ungdomars boende, varit problematiskt att könsuppdela därför att SCB:s urvalsunderlag var för litet. Utbildningsdagen i Jämställdhet och statistik var öppen för alla medarbetare och 15 personer deltog. Utbildningen innehöll exempel på hur statistik kan användas i jämställdhetssyfte och hur könsuppdelad statistik är ett medel för att få fram mer utvecklad och nyanserad information. Medarbetarna fick öva sig i att se jämställdhetsaspekter i den egna verksamheten och SCB presenterade konkreta exempel på hur innehållet i Boverkets rapporter skulle kunna utvecklas med hjälp av könsuppdelad statistik. Medarbetarna fick även öva sig i metoder för hur könsuppdelad statistik kan presenteras på ett tydligt sätt. I samband med utbildningen delade Boverket ut den statistiska sammanställningen På tal om kvinnor och män - lathund om jämställdhet 2014 (SCB), till samtliga medarbetare. Könsuppdelad statistik är hittills inte lika frekvent använt eller har samma tradition som användningen av åldersuppdelad statistik. Statistik är en kostnadsfråga eftersom beställningar från SCB är belagda med en avgift. Kostnaden är dock inte orsaken till att åldersuppdelad statistik har beställts i större utsträckning än könsuppdelad statistik.

19 3. Redovisning av genomförda aktiviteter Boende Lagen om bostadsanpassningsbidrag Syfte och beskrivning Aktiviteten inom boende bestod i att i samband med översynen av lagen om bostadsanpassningsbidrag göra en analys utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Avsikten var att resultaten av jämställdhetsanalysen skulle utgöra en del av översynen av lagen, och bli ett av underlagen vid Boverkets förslag till ny lagtext eller förordningsändringar. Lagen om bostadsanpassningsbidrag har till ändamål att genom bidrag för att anpassa bostäder ge personer med funktionshinder möjlighet till ett självständigt liv i eget boende. Boverket fick under mars 2013 i uppdrag av regeringen att analysera och bedöma om lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. behöver ändras och vid behov lämna förslag på ändringar. Uppdraget om översyn av lagen rapporterades till regeringen den 31 december Boverket valde att jämställdhetsintegrera lagöversynen som en del av Handlingsplanen för jämställdhetsintegrering Anledningen till att just denna lagöversyn valdes ut för jämställdhetsintegrering var att uppdraget löpte under samma tidsperiod. En annan orsak var att det är viktigt att ta reda på om bidraget fördelas på ett rättvist sätt mellan kvinnor och män utifrån en demokratisk synvinkel. Syftet med en jämställdhetsanalys inom detta uppdrag är att lagen ska vara lika för män och kvinnor när det gäller tillämpning och innehåll, och på så sätt bidra till att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Analysen ska svara på följande frågor: Tillämpas lagen lika för män och kvinnor? Finns det något i lagens innehåll som diskriminerar mellan män och kvinnor? Finns det något i ambitionsnivån i bostadsanpassningsbidraget som slår olika mot män och kvinnor? Vem gynnas av en högre ambitionsnivå? Vem drabbas särskilt av en låg ambitionsnivå? Vad kan man göra åt identifierad diskriminering? Genomförande Lagen har genomlysts utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Analysen omfattade lagens innehåll, språk och formuleringar. Resultat Genusanalysen visade inte på några diskriminerande aspekter i lagens innehåll. Däremot innehöll lagtexten ett (enbart) manligt pronomen på ett ställe. I det nya lagförslaget föreslogs regeringen därmed en inkludering av ett kvinnligt pronomen. För att ta reda på om lagen om bostadsanpassningsbidrag tillämpas lika för kvinnor och män har Boverket gjort en statistisk sammanställning över i vilken omfattning kommunerna beviljar stöd till kvinnor respektive män. Statistiken (som omfattar cirka 20 procent av totala antalet bidrag)

20 18 Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014 visar att en majoritet, 2/3 av antalet beviljade bidrag, går till kvinnor (se diagram 1). Män får däremot en högre summa utbetalt per person. Medelkostnaden för mäns ärenden är kronor och för kvinnors kronor. En skillnad mellan könen återfinns i samtliga åldersgrupper men störst är den i gruppen 85 år och äldre där män får 42,3 procent mer i bidrag än kvinnor. Minst skillnad är det i gruppen under 18 år där kostnaden för pojkars anpassningar är 7 procent högre än flickors (se diagram 2). Det kan alltså konstateras att det finns en ojämn fördelning av bidraget mellan kvinnor och män. Däremot kan Boverket i nuläget inte svara på om fördelningen är ojämställd, dvs. orätt fördelad på grund av könstillhörighet eller om det finns berättigande skillnader som kan vara grundade i olika behov, livsvillkor m.m. Resultaten har lyfts i referensgruppen för lagöversynen där flera möjliga förklaringar har presenterats, dock uppnåddes ingen enighet om hur skillnaderna skulle kunna förklaras. Det har inte funnits utrymme att undersöka frågorna vidare inom ramen för lagöversynen eller tillsynsarbetet kring bostadsanpassningsbidraget. För att klargöra orsaken till skillnader i fördelningen mellan kvinnor och män samt flickor och pojkar, behöver det göras ytterligare statistiska och kvalitativa kartläggningar. Diagram 1. Antal ärenden fördelat på kön. 63% 37% Män Kvinnor

21 3. Redovisning av genomförda aktiviteter 19 Diagram 2. Medelkostnad per ärende redovisad på ålder och kön. Kronor Aktiviteten med jämställdhetsintegrering av lagöversynen var ambitiöst utformad. Frågeställningarna är forskningsinriktade och det har inte funnits utrymme att undersöka dem fullt ut. Det resultat som kommit fram bidrar dock till nya frågeställningar som skulle behöva undersökas vidare. Jämställdhetsperspektivet fanns inte med från början i planeringen av arbetet med lagöversynen utan infördes i efterhand, vilket försvårade insamlingen av den könsuppdelade statistiken och tog tid från vidare kartläggning och analys. Att arbeta med könsuppdelad statistik kan innebära oväntade och svårförklarade resultat, så som i detta fall. Det kan göra att de resultat som kommit fram ger anledning att ställa nya frågor eller följdfrågor, som kan kräva fortsatta undersökningar. 3.3 Planering Språkanalys av PBL Kunskapsbanken Syfte och beskrivning En aktivitet inom planering var att göra en språkanalys av något/några kapitel ur PBL Kunskapsbanken. Analysen ska ligga till grund för ett förändrat arbetssätt där Boverket ska uppnå ett förhållningssätt som främjar de jämställdhetspolitiska målen i både skriftlig och muntlig information.

22 20 Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014 PBL Kunskapsbanken är en webbtjänst för att sprida vägledningsmaterial om plan- och bygglagen (PBL). Där finns beskrivningar av Plan- och bygglagens innehåll och definitioner, t.ex. information om regionplanering, översiktsplanering och detaljplanering samt lov- och byggprocessen m.m. PBL Kunskapsbanken innehåller även tematiska beskrivningar. Genomförande PBL Kunskapsbankens avsnitt om Regionplanering samt tematexter om Kulturvärden i planering och byggande språkanalyserades. Analysen gjordes utifrån ett jämställdhets- och genusperspektiv. Som grund för språkanalysen användes Språkrådets bok Jämställt språk. Texterna analyserades för att se om det fanns synliga normer utifrån framför allt kön, men även andra diskrimineringsgrunder som könsidentitet och ålder, samt för att se om texterna inkluderade och gav tolkningsföreträde åt vissa samhällsgrupper mer än andra. Analysen syftade även till att hitta sätt att främja jämställdhet. Resultat Analysen visade att språket i texterna på det stora hela är könsneutralt vilket kan vara positivt eftersom det inte direkt utesluter någon. Samtidigt kan könsneutralitet vara problematiskt eftersom det kan innebära generaliseringar av människors erfarenheter, behov och intressen. Däri ligger även en risk att könsneutrala uttryck, så som medborgare, kommer att betyda de personer som tillhör normen, och att Boverkets verksamhet därmed vänder sig till och utgår från dessa personer. Här behöver skribenten ibland göra avvägningar. Jämställdhetsarbete handlar inte endast om att undvika diskriminering utan även om att främja jämställdhet. I texterna finns flera ingångar där detta är möjligt. Exempelvis när det gäller vad som kan ha ett kulturhistoriskt värde, i beskrivningen av viktiga historiska förlopp och i definitionen av goda sociala levnadsförhållanden och hållbar livsmiljö. Vad innebär detta för kvinnor respektive män? Här kan ett främjandearbete handla om att framhäva vikten av att analysera konsekvenserna ur ett jämställdhetsperspektiv. Tas både kvinnors och mäns intressen tillvara? Vems behov tillgodoses? Det kan också vara aktuellt att arbeta för att främja jämställdhet i samband med beskrivningar av (vissa juridiska) begrepp och formuleringar, så som motstående intressen, allmänna intressen, planens konsekvenser, sakägare och andra berörda. Dessa begrepp har en viktig funktion eftersom de är allmänna och syftar till att inkludera alla. Utifrån ett genusperspektiv (maktperspektiv) kan de dock vara problematiska eftersom det i samhället finns grupper som har mer makt än andra, på grund av sin könstillhörighet, etnicitet, sexuella orientering och så vidare. Det kan innebära att en allmän formulering riskerar att gynna de redan priviligierade grupperna. Därför är det viktigt att fundera över vems makt som tillgodoses och vilka konsekvenser det kan få. Risken är att makten, i form av olika resurser (ekonomiska, politiska, juridiska) fördelas till redan gynnade. Denna typ av allmänna

23 3. Redovisning av genomförda aktiviteter 21 formuleringar kan därför behöva kompletteras med ett jämställdhetsperspektiv. Exempelvis när vi talar om planens konsekvenser, har det då tagits hänsyn till konsekvenserna för olika grupper? Detta handlar om en språklig dimension som kan få konsekvenser i praktiken. Här finns en tydlig koppling till det första jämställdhetsdelmålet om lika tillgång till makt och inflytande. Det finns även ett exempel på en manlig norm i form av maskulint val av pronomen i samband med det juridiska begreppet Byggherre som i 1 kap 4 i plan- och bygglagen definieras som den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten. I texten som analyserats står det att Ett sätt för byggherren att visa att hans organisation innehåller en tillräcklig sakkunskap[...].

24 Byggande Intressanta exempel inom byggsektorn Syfte och beskrivning En aktivitet inom byggande var att ta fram ett antal intressanta exempel på hur jämställdhetsperspektivet har hanterats inom byggsektorn. Syftet är att exemplen ska ge tips och inspiration till fortsatt utvecklingsarbete. De kan både belysa situationen och öka medvetandegraden inom sektorn. Det finns ett stort behov av att lyfta fram intressanta exempel. Med hjälp av exempel kan erfarenheter byggas upp som ger Boverket underlag för vägledning inom byggande. Tidigare har jämställdhetsperspektivet varit mer närvarande i diskussionen om planering (översiktsplanering, medborgardialog m.m.), än i diskussionen om den byggda miljön. Genomförande Uppdraget att ta fram intressanta exempel gick till två studerande på kandidatnivå, med kompetens inom genus samt arkitektur och planering. De kontaktade ett antal personer inom byggsektorn, nätverket Kvinnors byggforum, några forskare vid olika lärosäten samt andra relevanta aktörer. Resultat Några exempel har identifierats och presenterats i en särskild rapport Att bygga för en ökad jämställdhet om jämställdhet i byggd miljö (se bilaga 2). Exemplen visar olika sätt att arbeta med jämställdhet i den byggda miljön. Rapporten innehåller beskrivningar av olika jämställdhetsperspektiv på kollektivhusen Athena i Örebro och hyreshuset Sofielund i Malmö. Rapporten innehåller även en beskrivning av Funkabo fritidsgård i Kalmar, som delvis byggts om utifrån ett genusperspektiv. Vidare beskrivs hur Liljewall arkitekter, ett arkitektkontor i Göteborg arbetar med att utveckla jämställdhetsarbetet i sin organisation och verksamhet. Det var en utmaning att finna exempel på hur byggd miljö kan främja jämställdhet. Det kan bero på att analyser av byggd miljö utifrån ett jämställdhetsperspektiv inte har gjorts i någon större utsträckning tidigare. En svårighet var även att den byggda miljön inte klätts i termer av jämställdhet vilket gör det svårt att hitta exempel. Det finns inte heller definierat vad som är en jämställd byggd miljö, eftersom det handlar om perspektiv och aspekter av miljön och hur den framställs Genomlysning av verksamheter på två enheter Syfte och beskrivning En annan aktivitet inom byggande var göra en genomlysning av verksamheten ur ett jämställdhetsperspektiv på de två enheterna Tekniska egenskaper samt Hållbara byggnader och byggprodukter (före detta EU/Marknadskontroll/Energi). Syftet var att synliggöra kopplingar i verksamheten till de jämställdhetspolitiska målen. Kopplingarna är svåra

25 3. Redovisning av genomförda aktiviteter 23 att identifiera och därmed ett hinder för jämställdhetsintegrering. Genomlysningen ska ge en god grund att stå på i det vidare utvecklingsarbetet. De enheter som berördes av aktiviteten var enheter som har en påtagligt teknisk inriktning och arbetar med byggnader och byggande. I tidigare arbete med jämställdhetsintegrering har svårigheten varit att hitta kopplingar till ett jämställdhetsperspektiv i verksamheten. Genomförande Aktiviteten genomfördes i form av en workshop i syfte att hitta kopplingar till de jämställdhetspolitiska målen. Bland frågorna som lyftes var: Vilka normer finns i verksamheten? Vem planerar vi och bygger för? I samband med en studie som syftar till att definiera den sociala aspekten av Hållbart byggande, har Boverket kartlagt hur jämställdhet hanteras i begreppsanvändningen. Kartläggningen omfattade ett antal privata och offentliga aktörer inom bygg- och fastighetsbranschen, vars hemsidor studerades. Resultat Workshopen har ökat kunskaperna i normer och normkritik, de jämställdhetspolitiska målen samt diskrimineringsgrunderna. Utifrån studien som gjordes av begreppet Hållbara byggnader, kan det konstateras att jämställdhetsperspektivet i verksamheterna inte presenteras på hemsidorna hos privata och offentliga aktörer inom byggoch fastighetsbranschen. Det skulle behövas vidare studier för att kunna konstatera om de i praktiken inte ser jämställdhet som en del av det hållbara byggandet. Det ger dock en indikation på att jämställdhetsperspektivet inte har en given position i utvecklingsarbetet Språkanalys av Boverkets byggregler Syfte och beskrivning Ytterligare en aktivitet inom byggande var göra en språkanalys av några kapitel av Boverkets byggregler (BBR) som underlag för diskussion och lärande i det framtida arbetet. BBR innehåller föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd, driftutrymmen, brandskydd, hygien, hälsa och miljö, bullerskydd, säkerhet vid användning och energihushållning. Reglerna gäller både när man uppför och när man ändrar en byggnad. Till reglerna görs en konsekvensutredning. Det är angeläget att säkerställa att språket inte diskriminerar eller bidrar till att reproducera ojämställda strukturer. I stället ska Boverkets regler främja jämställdhet. Det fanns även en lärandeaspekt i genomlysningen, där medarbetare ökar sin insikt i frågor om jämställdhet i verksamheten.

26 24 Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014 Genomförande En språkanalys har gjorts av följande kapitel i BBR: Tillgänglighet och utformning Hygien hälsa och miljö Säkerhet. Analysen är gjord utifrån ett jämställdhets- och genusperspektiv. Som grund för språkanalysen har Språkrådets bok Jämställt språk använts. Analysen omfattar språket och delvis innehållet. Texterna genomlystes för att se om det fanns en synlig norm utifrån framför allt kön, men även andra diskrimineringsgrunder, så som könsidentitet och ålder. På så sätt kan det bedömas om texterna är inkluderande eller om de ger tolkningsföreträde åt vissa samhällsgrupper mer än andra. Resultat Analysen visar att texterna i det stora hela har ett könsneutralt språk. Detta är positivt eftersom texterna inte direkt utesluter någon grupp på grund av kön. Samtidigt kan könsneutralitet vara problematiskt eftersom det kan innebära generaliseringar av människors erfarenheter, behov och intressen. I allmänhet gynnas det manliga framför det kvinnliga av detta, eftersom könsneutralitet eller könlöshet oftast tolkas som manligt. Här är det viktigt med en kvalificerad avvägning av när kön behöver lyftas fram och när det inte behövs, ur jämställdhetssynpunkt. Ett par exempel i texterna kan läggas samman och ger en tendens till en manlig norm. I samhället finns det en tydlig tvåkönsnorm, dvs. att det endast finns två kön (kvinnor och män), och att dessa är varandras motsatser. Här är det viktigt att problematisera och ta hänsyn till bland annat transpersoners intresse, dvs. personer som omfattas av diskrimineringsgrunden könsidentitet eller könsuttryck. Detta kan utifrån ett främjandeperspektiv vara aktuellt när det skrivs om exempelvis omklädningsrum och toaletter som av tradition är indelade för två kön, i stället för att delas in för flera kön eller vara könsneutrala. 3.5 Kommunikation Bildanalys Syfte och beskrivning Aktiviteten inom kommunikation bestod i ha tillgång till expertstöd under hela 2014 för att göra bildanalys ur ett jämställdhetsperspektiv. Förslagsvis tillsammans med informatörer från andra myndigheter. Genomförande De anställda genusvetarna har under större delen av 2014 fungerat som expertstöd och gjort bildanalyser utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Analyserna har gjorts i samarbete med Boverkets Informationsenhet.

27 3. Redovisning av genomförda aktiviteter 25 Som metod har genusanalys och normkritik använts. Genusanalys innebär att analysera exempelvis hur personer gestaltas och framställs på olika sätt på grund av eller kopplat till könstillhörighet. Normkritik handlar bland annat om att identifiera vilka samhällsgrupper som porträtteras i materialet och därmed framställs som norm. Det omfattar även att identifiera hur personer framställs, kopplat till samhällsgrupp. Analyserna har breddats till att omfatta inte enbart kön, utan även andra samhällsgrupper som påverkas av rådande maktordningar. Arbetet har utgått från de sju diskrimineringsgrunderna: kön, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, ålder, könsidentitet eller könsuttryck och sexuell läggning samt socioekonomisk bakgrund. Resultat Boverket förnyade sin hemsida under 2014 och förslagen till bildval på den nya hemsidan genusanalyserades. Analysen visade att vithet var en tydlig norm och det saknades en mångfald utifrån etnicitet. Etnicitet var även kopplat till hur människor porträtterades. Vita människor gavs en normposition. Analysen visade även att en del av porträtteringarna reproducerade traditionella och stereotypa könsroller. Kvinnor och män skildrades i olika roller på grund av sin könstillhörighet. Även ålder var en faktor som kunde kopplas till olika tillgång till makt. Det har även genomförts en normkritisk bildanalys av den publika bildbanken. Ett par bilder togs bort, eftersom de var stereotypa. Även i denna analys blev det tydligt att vithet är en tydlig norm. Det visade sig både i antal personer med olika hudfärg och i hur de porträtterades. Vidare har det tagits fram förslag på revideringar av texter i ett antal styrdokument; kommunikationsstrategin och den grafiska profilen. Förslagen innebär en utvidgning av innehållet utifrån de sju diskrimineringsgrunderna och ett ökat normkritiskt perspektiv. Med anledning av de bildanalyser som gjorts, har Informationsenheten hållit ett utbildnings- och diskussionstillfälle för Boverkets medarbetare på en organiserad fikastund. Syftet var att kompetensutveckla personalen om ett genusmedvetet språk och bildval. En broschyr togs fram som även innehåller övningar och diskussionsfrågor. Till stora delar har arbetet under året lett till att det nu finns en grundläggande gemensam bas när det gäller jämställdhet och bilder. Ett förslag på en uppdatering av kommunikationsstrategin har utarbetats. Förslaget består av en uppmaning om att ha en normkritisk och intersektionell syn på det som Boverket producerar och kommunicerar, för att nå jämställdhet. 3.6 Kompetensutveckling Utbildningar Syfte och beskrivning En aktivitet inom kompetensutveckling bestod i att tillhandahålla utbildningar som ger en kompetenshöjning i hela organisationen. Aktiviteten innehåller fyra olika delar:

28 26 Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014 Chefsutbildningar ska innehålla genuskunskap. Ta fram en introduktionsutbildning för nyanställda som även innehåller genuskunskap. Hålla en basutbildning i jämställdhetsperspektiv för analysavdelningen samt övrig personal från tidigare bostadskreditnämnden. Dessa medarbetare fanns inte inom Boverket när den förra kompetenshöjande insatsen gjordes Övningar i att se jämställdhetsfrågan i den egna verksamheten ska göras på respektive enhet. Genomförande Personalenheten samordnar utbildningarna för nyanställda och chefer. Personalenheten har fått särskilt stöd av genusvetarna i bland annat jämställdhetsintegrering, normkritik och intersektionalitet. Personalenheten har också deltagit i andra aktiviteter, såsom genomlysningen av verksamhetsledningssystemet och konferensen Jämställdhet 2.0 (om intersektionalitet, normkritik och maskulinitet). Resultat En grund har lagts under 2014 för att kunna integrera ett jämställdhetsperspektiv i chefsutbildningar som nu är under uppbyggnad. Ett underlag som kan utgöra en stomme för passet om jämställdhetsintegrering har utarbetats. Ett förslag har tagits fram för hur introduktionsutbildningarna för nyanställda kan jämställdhetsintegreras. Förhoppningen är att ett jämställdhetsperspektiv ska kunna anläggas på alla utbildningar. Dessutom ska två nya utbildningar införas, en om funktionshinderpolitiken och en om jämställdhetsintegrering. Ett utbildningsunderlag har tagits fram till utbildningen om jämställdhetsintegrering som någon med genuskunskap bör hålla i. Ett generellt behov som identifierats och som bör ingå i utbildningarna är att förtydliga roller och ansvar för chefer och medarbetare i arbetet med jämställdhetsintegrering. Flertalet av medarbetarna från analysavdelningen samt tidigare Bostadskreditnämnden har deltagit i utbildningar i jämställdhet genom andra aktiviteter i handlingsplanen. En separat utbildning för dessa medarbetare har därför inte bedömts nödvändig. Övningar i att se kopplingen till jämställdhet i den egna verksamheten har genomförts på enheterna Boende och stadsutveckling, Energi och samhällsekonomi samt Styrmedel och fastighetsekonomi. Övningarna bestod av bland annat normkritik och genusanalys. Det gjordes även övningar i hur statistik och intersektionalitet kan användas som verktyg Deltagande i utbildningsaktiviteter Syfte och beskrivning Den andra aktiviteten inom kompetensutveckling bestod i att delta i aktiviteter som anordnas av Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet.

29 3. Redovisning av genomförda aktiviteter 27 Resultat Boverket har deltagit med åtta medarbetare på den Kick-off som Nationella sekretariatet för genusforskning anordnade i början av 2014, samt på utbildningen Lärandestyrt systematiskt förbättringsarbete. Boverket har även deltagit i följande utbildningar: Jämställd kommunikation Jämställda remisser Jämställt bemötande Jämställdhet och statistik Jämställdhetsintegrering av bidragsgivning Jämställdhet för controllers Normkritik, intersektionalitet och maskulinitet (Jämställdhet 2.0).

30 28 Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014

31 29 4. Spridningsinsatser och samverkan Boverket har medverkat i ett antal spridningsaktiviteter under Syftet var att sprida dels arbetet med Handlingsplanen för jämställdhetsintegrering 2014, dels det övriga arbete med jämställdhet som Boverket har i uppdrag att bedriva. Boverket medverkade tillsammans med övriga myndigheter på Nordiskt Forum New action on Womens Rights i Malmö juni Boverket deltog också i seminariet I allmänhetens tjänst som Nationella sekretariatet för genusforskning arrangerade. Seminariet handlade om programmet Jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM). Boverket hade även en utställning i en monter under hela konferensen. Där spreds erfarenheterna från arbetet med projektet Tryggt och jämt som syftade till att med hjälp av samhällsplanering stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv. Det spreds även information om det nya stödet för jämställda offentliga miljöer. Nio medarbetare arbetade på utställningen för att sprida information. Boverkets generaldirektör medverkade även tillsammans med de andra 18 myndigheterna inom JiM-programmet i Almedalen i juli Även detta seminarium benämndes I allmänhetens tjänst. Det fanns även planer på att medverka i ett seminarium eller en utställning på Kulturhuvudstadsåret 2014 i Umeå och då presentera Boverkets arbete med trygghet och jämställdhet. Detta genomfördes dock inte. Boverket deltog även på konferensen Avstamp #Jimställdhet som hölls den 4 mars 2015 och bidrog med en redovisning av arbetet med Jämställd kommunikation. Utöver detta spridningsarbete föreläste Boverket den 24 oktober 2014 på Nordiska Ministerrådets konferens Ligestillingsvurdering af de borgerrettede ydelser. Föreläsningen handlade om erfarenheterna från det tidigare regeringsuppdraget Att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv. Vid detta tillfälle informerade Boverket även om de pågående regeringsuppdragen om stöd till jämställda offentliga miljöer och jämställdhetsintegrering i staten. I konferensen deltog cirka 200 personer främst från de nordiska länderna, men även från Ryssland, Polen och från de baltiska länderna. I Handlingsplanen för jämställdhetsintegrering på Boverket 2014 fanns även med att Boverket skulle samverka med övriga myndigheter. Boverket har deltagit på samtliga nätverksträffar under året och har där kontinuerligt presenterat och delat med sig av det pågående arbetet. Utöver nätverksträffarna så har Boverket haft inledande samtal och erfarenhetsutbyte med Tillväxtverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

32 30 Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014

33 31 5. Ekonomisk redovisning Boverket beviljades kronor för genomförandet av Boverkets plan för jämställdhetsintegrering. För att genomföra planen valde Boverket att förstärka sin kompetens genom att anställa två genusvetare under delar av året. Därutöver projektanställdes två studerande för att genomföra en av aktiviteterna i planen. Boverket har deltagit i de nätverksträffar och seminarier som anordnats med stöd av Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet. Boverket har även medverkat i flera olika forum för att sprida arbetet med jämställdhet. Härutöver arrangerade Boverket en utbildningsdag i Jämställdhet och statistik samt har även Boverkets bibliotek kompletterats med baslitteratur om genusfrågor. Boverkets beviljade medel har fördelats enligt följande: Lönekostnader Övriga kostnader Summa Av dessa har kronor finansierats av det särskilda anslaget för genomförande av Boverkets plan för jämställdhetsintegrering och kronor har finansierats av Boverkets förvaltningsanslag.

34 32 Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014

35 33 6. Erfarenheter från utvecklingsarbetet Arbetet med jämställdhetsintegrering under 2014 har gett många resultat i form av identifierade kopplingar till jämställdhet i verksamheten och ökade kunskaper om jämställdhetsintegrering. Det ekonomiska stödet från regeringen har gett Boverket möjlighet att förstärka sin kompetens med genusvetare. Detta har gjort det möjligt att bedriva ett brett utvecklingsarbete Det har också inneburit tillgång till kunskap om relevanta kartläggnings- och analysmetoder. Centrala verktyg har varit normkritik och genusanalys. Ett viktigt stöd i metodutvecklingen har också varit de utbildningar och nätverksträffar som Nationella sekretariatet för genusforskning har anordnat. Arbetet med handlingsplanen har gett positiva resultat på många sätt, inte minst i arbetet med kommunikation. En del av handlingsplanens aktiviteter har varit lättare att genomföra än andra. Utvecklingen har fortskridit olika långt i olika aktiviteter. En insikt i arbetet är att det är av stor betydelse att ansvarsfördelningen är tydlig. Att det finns en tydlighet i ansvaret underlättar även när det uppstår motstånd. Motståndet kan vara direkt (omedvetet och medvetet) från individer och grupper eller indirekt, och handlar om hur verksamheten är organiserad, till exempel att det saknas rutiner, tid eller utrymme att jämställdhetsintegrera. All erfarenhet visar att det är viktigt att jämställdhetsperspektivet finns med från början. Ett exempel på detta är arbetet med jämställdhetsintegrering av översynen av lagen om bostadsanpassningsbidrag. En uppfattning, som förekommer även på Boverket, är att könsneutralitet i allt som görs är bra och att det är samma sak som att göra jämställt. Jämställdhetsarbete innebär emellertid också att synliggöra och problematisera kön. Kunskap om och förståelse för jämställdhet är viktigt för att kunna förstå och se kopplingar till verksamheten. Därmed är det betydelsefullt med återkommande utbildning och handledning för att driva utvecklingsarbetet vidare. Fortsatt utvecklingsarbetet efter 2014 Med utgångspunkt i det här föreliggande arbetet ska Boverket före den 1 oktober 2015 redovisa en uppdaterad plan för hur Boverket avser att fortsätta arbetet med jämställdhetsintegrering under i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Ett sådant programarbete har inletts. Kunskaper och erfarenheter från utvecklingsarbetet 2014 kommer att tas tillvara i det löpande arbetet. Det har även kommit fram ett antal förslag om fortsatt utvecklingsarbete, till exempel vad gäller verksamhetledningssystemet, remissarbete, statistikhantering, fortsatta språkanalyser etc. Dessa förslag kommer att utvecklas vidare i arbetet med planen för jämställdhetsintegrering

RAPPORT 2015:16 REGERINGSUPPDRAG

RAPPORT 2015:16 REGERINGSUPPDRAG RAPPORT 2015:16 REGERINGSUPPDRAG Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014 Genomförandet av Boverkets Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014 Boverket mars 2015

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Boverket 2014. Boverket. Myndigheten för samhällsplanering, byggande och boende

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Boverket 2014. Boverket. Myndigheten för samhällsplanering, byggande och boende Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Boverket 2014 Boverket Myndigheten för samhällsplanering, byggande och boende JiMi Jämställdhetsintegrering i myndigheter Boverkets dnr. 2010-2487/2013 Handlingsplan

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Boverket 2014. Boverket. Myndigheten för samhällsplanering, byggande och boende

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Boverket 2014. Boverket. Myndigheten för samhällsplanering, byggande och boende Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Boverket 2014 Boverket Myndigheten för samhällsplanering, byggande och boende JiMi Jämställdhetsintegrering i myndigheter Boverkets dnr. 2010-2487/2013 Handlingsplan

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från:

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från: Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering Ett material från: Sveriges jämställdhetspolitik 1972 jämställdhet ett eget politikområde, då under Olof Palme 1994 tydligt (feministiskt) maktperspektiv

Läs mer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer Mall inklusive anvisningar 1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer 2. Godkännande Undertecknad av GD, datum Namnförtydligande 3. Bakgrund och nulägesbeskrivning

Läs mer

Systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete

Systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete Systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete Jämställdhet och förbättringsarbete Varför ska vi jobba med jämställdhetsintegrering? En kortfattad beskrivning av varför det är bra att gifta ihop jämställdhets-

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län

Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län Intern strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen i Norrbottens län Titel: Författare: Omslagsbild: Kontaktperson: Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län.

Läs mer

Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Referensgruppsmöte 2013-10-23

Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Referensgruppsmöte 2013-10-23 Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Referensgruppsmöte 2013-10-23 Närvarande Karin Hopstadius, Länsstyrelsen Kronoberg, Irma Cupina, Länsstyrelsen Gotland, Lillemor Landsten, Länsstyrelsen Jämtland,

Läs mer

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd Processkartläggning Trappsteg 5 6 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och modeller för

Läs mer

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN, 2014-2016 BAKGRUND Länsstyrelsen har sedan 1994 ett uppdrag att bidra till att

Läs mer

Genusperspektiv på ANDT

Genusperspektiv på ANDT Genusperspektiv på ANDT Jessika Svensson, Folkhälsomyndigheten Projektledarutbildning ANDT, Stockholm ANDT 2015-09-01 Innehåll Inte fördjupning i de enskilda sakområdena Relevansen för det förebyggande

Läs mer

På spaning efter jämställdheten

På spaning efter jämställdheten På spaning efter jämställdheten Handlingsplan 2011 2015 Kortversion Förord Eskilstuna ska bli en av landets mest jämställda kommuner som ort, verksamhet och arbetsgivare. Eskilstuna kommun ska vara ett

Läs mer

Plan för jämställdhetsintegrering

Plan för jämställdhetsintegrering 1 (8) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kopia till Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Plan för jämställdhetsintegrering Försäkringskassan har i regleringsbrevet för 2013 fått i uppdrag att ta

Läs mer

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan...

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... Likabehandlingsplan Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... 3 DEFINITION AV BEGREPP... 4 FRÄMJANDE INSATSER... 5 KARTLÄGGNING...

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Mål och aktiviteter, CSN 2014

Mål och aktiviteter, CSN 2014 Mål och aktiviteter, CSN 2014 Aktivitet Mål Resultat Effekt 1. Inkludering av hetsmål och ett jämställt synsätt i arbetet med VP. Ledningsgruppen, controllers, processledare och 2. Information om hetsintegrering

Läs mer

Örkelljunga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Örkelljunga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Örkelljunga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Förord Syftet med jämställdhetsarbetet har varit att öka kunskaperna hos medarbetarna inom området jämställdhet. Detta för att medarbetarna

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Praktiskt idag. Fika 10.00-10.30 Lunch 12.00-13.00. Fika 14.30-15.00 Nödutgångar och toaletter Trådlöst internet: Scandic easy Mikrofoner

Praktiskt idag. Fika 10.00-10.30 Lunch 12.00-13.00. Fika 14.30-15.00 Nödutgångar och toaletter Trådlöst internet: Scandic easy Mikrofoner Praktiskt idag Fika 10.00-10.30 Lunch 12.00-13.00 Skomakarlåda, Saffrandoftande fisk- och skaldjursgryta samt broccoligratäng Fika 14.30-15.00 Nödutgångar och toaletter Trådlöst internet: Scandic easy

Läs mer

Utbildning i SKL:s checklista för jämställdhetsanalys

Utbildning i SKL:s checklista för jämställdhetsanalys Utbildning i SKL:s checklista för jämställdhetsanalys 1 Förord Till dig som ska leda utbildningen Sveriges Kommuner och Landsting har tagit fram en checklista för jämställdhetsanalys för förtroendevalda,

Läs mer

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10 Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika

Läs mer

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Styrdokument, plan Stöd & Process 2013-08-27 Maria Lindeberg 08-590 973 76 Dnr KS/2013:457 Maria.lindeberg@upplandsvasby.se Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Nivå: Kommungemensamt Antagen: Kommunfullmäktige

Läs mer

Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Nätverksträff 2013-03-06

Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Nätverksträff 2013-03-06 Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Nätverksträff 2013-03-06 Närvarande: Judith Hadnagy, Arbetsmiljöverket, Kerstin Andersson, Boverket, Ylva Bernrup, Försäkringskassan, Ingmari Hielm Jakobsson,

Läs mer

Återrapportering jämställdhetsintegrering

Återrapportering jämställdhetsintegrering Maria Hillerbrand Återrapportering jämställdhetsintegrering Datum 2015-03-05 Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Diarienummer 2013-100-1634 Ert diarienummer U2013/5520/SF 1 (9) Återrapportering

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 Jämlikhetsplan Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan Dnr15/211. Faställd av rektor 150420 Kungl. Musikhögskolan Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 för KMH

Läs mer

Beslut om handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Statens institutionsstyrelse år 2014

Beslut om handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Statens institutionsstyrelse år 2014 2013-09-11 Generaldirektören Beslut om handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Statens institutionsstyrelse år 2014 Uppdraget Statens institutionsstyrelse (SiS) har fått regeringens uppdrag (i regleringsbrevet

Läs mer

Från statistik till analys och förbättring

Från statistik till analys och förbättring Från statistik till analys och förbättring Svensk jämställdhetspolitik Vad? Politik Jämställdhetspolitiska mål Svensk jämställdhetspolitik utgörs av de jämställdhetspolitiska målen. De innefattar ett övergripande

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014. 2014-09-10 Vår referens. Malin Björk Sekreterare. Malin.Bjork4@malmo.

Tjänsteskrivelse. Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014. 2014-09-10 Vår referens. Malin Björk Sekreterare. Malin.Bjork4@malmo. Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2014-09-10 Vår referens Malin Björk Sekreterare Tjänsteskrivelse Malin.Bjork4@malmo.se Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014 SOFV-2014-1512 Sammanfattning

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling Kicki Borhammar, EDCS Uppdrag: att bidra till jämställd utveckling processtöd till projekt inom tillväxtarbetet processtöd till företag

Läs mer

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som TÄNK OM OCH GÖR DET JÄMT en dag om jämställdhet 11 oktober 2006 Här presenteras resultatet av väggtidningarna som arbetades fram vid grupparbetet under konferensen om jämställdhet 11 oktober på Borgen.

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 2011-2013. Ver. 2010-12-01

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 2011-2013. Ver. 2010-12-01 Jämställdhets och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 20112013 Ver. 20101201 Innehåll 1. BAKGRUND... 3 1.1 VARFÖR ARBETA MED JÄMSTÄLLDHET/LIKABEHANDLING?... 3 1.1.1 Hur arbeta med Jämställdhet/likabehandling...

Läs mer

Integrering av mångfald och jämställdhet. En handbok för Sollefteå kommun

Integrering av mångfald och jämställdhet. En handbok för Sollefteå kommun Kunskap Verktyg Medvetenhet Aktion Integrering av mångfald och jämställdhet En handbok för Sollefteå kommun Förord Förord Sollefteå kommun står inför en stor utmaning. Inom en tioårsperiod kommer en tredjedel

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS

Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS Trappsteg 3 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera

Läs mer

Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering

Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Innehållsförteckning Sammanfattning.... 1 Utgångspunkter för hållbar jämställdhet... 3 Visioner, mål och indikatorer...7

Läs mer

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet.

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-01-09 GSN-2012/514.628 1 (4) HANDLÄGGARE Särkijärvi Zettervall, Karin Grundskolenämnden Karin.Sarkijarvi-Zettervall@huddinge.se Remissvar - Angående genuskompetens

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2005-2009

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2005-2009 Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2005-2009 Version 2007 Dnr 8003914-04 Inledning Arbetet med Handlingsplan för jämställdhetsintegrering kommer att innebära att Länsstyrelsen Östergötland står

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Projektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa

Projektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa Projektets utgångspunkt och målsättningar Projektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa Effektivare och tydligare

Läs mer

Hushållens boendeekonomi

Hushållens boendeekonomi Rapport 2012:3 REGERINGSUPPDRAG Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna hushåll att spara till en kontantinsats till en bostad Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falu förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Lövåsen År 2014/2015 Grunduppgifter Ansvariga för planen är: Förskolechef: Anna Sjöberg Pedagoger: Jan Kjellin, Mia Lyrberg Planen

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Yvonne Svensson, rättschef genom Ingrid Hernsell Norling t.f. enhetschef

Yvonne Svensson, rättschef genom Ingrid Hernsell Norling t.f. enhetschef Yvonne Svensson, rättschef genom Ingrid Hernsell Norling t.f. enhetschef Olika sorters bindande regler Lag Riksdagen (bindande) t ex Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken Förordning Regeringen (bindande)

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

Norm betyder rättesnöre eller regel. Det är en konvention eller praxis, det normala eller godtagna beteendet i en social grupp.

Norm betyder rättesnöre eller regel. Det är en konvention eller praxis, det normala eller godtagna beteendet i en social grupp. Normkritik Vad är normkritik? Den frågan hittar du svar på i denna dokumentation som tagits fram i samband med en föreläsning med Berit Larsson, fil. dr. i genusvetenskap vid Göteborgs universitet, under

Läs mer

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Aleksandra Sjöstrand Utredare 010-4700367 aleksandra.sjostrand@uhr.se STRATEGI Diarienummer 1.1.1-266-2015 Datum 2015-03-06 Postadress

Läs mer

Formuleringar som kan förbise, kränka eller diskriminera

Formuleringar som kan förbise, kränka eller diskriminera Formuleringar som kan förbise, kränka eller diskriminera Medborgare Riskerar att förbise personer utan formellt medborgarskap i Sverige. Invånare innefattar alla som bor i staden, regionen eller landet,

Läs mer

VÄSSA BLICKEN. Praktiska tips om hur du kan tolka scenens bilder och tecken

VÄSSA BLICKEN. Praktiska tips om hur du kan tolka scenens bilder och tecken VÄSSA BLICKEN Praktiska tips om hur du kan tolka scenens bilder och tecken photospin.com VÄSSA BLICKEN Praktiska tips om hur du kan tolka scenens bilder och tecken Lisa Lindén, genusvetare och dramaturg,

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering 8 november 2012 Lena Aune JÄMLIKHET - JÄMSTÄLLDHET Jämlikhet avser alla människors lika värde, dvs rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper

Läs mer

Checklista för jämställdhetsanalys

Checklista för jämställdhetsanalys PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Checklista för jämställdhetsanalys Utveckla verksamheten med jämställdhet Det här är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) checklista för att integrera jämställdhet i

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen. Göra Plats! består av två delar men har det gemsamma målet att öka stödet och möjligheterna för nyanlända hbtq-personer att få sina rättigheter tillgodosedda, genom: Öka kompetensen genom utbildning. Skapa

Läs mer

Jämställdhetsintegrering av verksamheten inom Näringsliv Skåne

Jämställdhetsintegrering av verksamheten inom Näringsliv Skåne Jämställdhetsintegrering av verksamheten inom Näringsliv Skåne DET ÖPPNA SKÅNE Enligt Skånes regionala utvecklingsstrategi har vi år 2030 det öppna Skåne. Öppet i sinnet, öppet för alla och med ett öppet

Läs mer

Jämställdhetsprogram för Kalmar kommun 2014-2020

Jämställdhetsprogram för Kalmar kommun 2014-2020 KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunfullmäktige Strateg Ann-Sofie Lagercrantz 2014-06-16 1 (7) Jämställdhetsprogram för Kalmar kommun 2014-2020 Kalmar kommuns jämställdhetsprogram

Läs mer

Reflektioner från fyra temaseminarier kring riksintressen för kulturmiljövården, våren 2013

Reflektioner från fyra temaseminarier kring riksintressen för kulturmiljövården, våren 2013 PM Datum 2013-06-10 Dnr 3.5.7-669-2013 Avdelning Samhällsavdelningen Projekt Kulturmiljövårdens riksintressen Reflektioner från fyra temaseminarier kring riksintressen för kulturmiljövården, våren 2013

Läs mer

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:3 EXTERNT ARBETE

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:3 EXTERNT ARBETE Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:3 EXTERNT ARBETE Författare och kontaktperson: Kerstin Bergman, Samhällsbyggnadsenheten Omslagsbild: Shalamov/Mostphotos Layout: Helikopter

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Inledning Denna plan gäller för alla barn och vuxna som vistas i förskolans verksamhet i Degerfors kommun. Planen består av en gemensam del för samtliga förskolor

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Skatteverket 2014

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Skatteverket 2014 Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Skatteverket 2014 1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn: Fredrik Rosengren, Chef Ekonomistaben Telefon: 010-574 87 30 E-postadress:

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Antagna av regionstyrelsen 2013-02-26, 38 Diarienummer RS 678-2011 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Riktlinjer för tillgänglig information och

Läs mer

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola VO programmet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt 1(6) Dnr 2007-00467 Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt Socialfondsprojekt ska enligt det operativa programmet 1 jämställdhetsintegreras. Denna vägledning har tagits fram som ett stöd

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIENÄMNDS VERKSAMHETSOMRÅDE 2015-2016

JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIENÄMNDS VERKSAMHETSOMRÅDE 2015-2016 Sid 1(6) JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIENÄMNDS VERKSAMHETSOMRÅDE 2015-2016 För allas lika värde, rättigheter och möjligheter i jobbet Sid 2(6) 1 Inledning och bakgrund Jämställdhets-

Läs mer

Aktivitetsplan för år 2014

Aktivitetsplan för år 2014 Handlingsplan för jämlikhet och jämställdhet vid Örebro universitet 2013-2015 Bilaga 1 Dnr ORU 1.2.1-204/2013 Aktivitetsplan för år 2014 Aktivitetsplanen för år 2014 fastställer delmål och aktiviteter

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015 Inledning Likabehandlingsplanen har upprättats utifrån diskrimineringslagen och skollagen. Denna plan är upprättad under hösten 2014 och gäller under läsåret 2014-2015

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Tjörns kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Tjörns kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Tjörns kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET 1111 2 Förord VÄLKOMMEN projektets syfte är att utveckla och förbättra de tjänster och den service som Tjörns kommun erbjuder till sina invånare

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv

Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv Fastställd av Brottsofferjouren Sverige den 2 september 2014 Innehållsförteckning Alla människor har lika värde och lika rättigheter...

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Markera verksamheter som planen avser Förskola Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Fritidshem Gymnasium Gymnasiesärskola

Läs mer

Planeringsförenklande åtgärder II

Planeringsförenklande åtgärder II Rapport 2013:26 REGERINGSUPPDRAG Planeringsförenklande åtgärder II slutrapportering av regeringsuppdrag, redovisning av kunskapsspridning Planeringsförenklande åtgärder II slutrapportering av regeringsuppdrag,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Jämställdhets-, Mångfalds- och Likabehandlingsplan. Sektionen för Energi och Miljö

Jämställdhets-, Mångfalds- och Likabehandlingsplan. Sektionen för Energi och Miljö Jämställdhets-, Mångfalds- och Likabehandlingsplan 2013 Sektionen för Energi och Miljö Kontakt Om du någon gång känner dig kränkt eller diskriminerad under din tid på KTH så kan du vända dig till Jämlikhetsnämden

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

JämStöds Praktika. Metodbok för jämställdhetsintegrering SOU 2007:15

JämStöds Praktika. Metodbok för jämställdhetsintegrering SOU 2007:15 JämStöds Praktika Metodbok för jämställdhetsintegrering SOU 2007:15 JämStöds Praktika Metodbok för jämställdhetsintegrering Metodbok från JämStöd Utredningen om stöd för jämställdhetsintegrering i staten

Läs mer

Trygghetsplan för Granbacken Förskolor Ekängen

Trygghetsplan för Granbacken Förskolor Ekängen Trygghetsplan för Granbacken Plan mot diskriminering och kränkande behandling En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet,

Läs mer

Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Nätverksträff 2013-11-08

Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Nätverksträff 2013-11-08 Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Nätverksträff 2013-11-08 Närvarande Matilda Lidström-Dougnac, Försvarsmakten, Karina Solax Stridh, Försäkringskassan, Helena Barret, Skolverket, Åsa Frodlund,

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer