Global kamp för rättvisa!

Transkript

1 Global kamp för rättvisa!

2 Omslagsbild: Eloisa Castro Solano, ordförande för kvinnokooperativet Gloria Quintanilla i byn Santa Julia, Nicaragua. Foto: Daga Simonsson Innehåll Bli medlem i Latinamerikagrupperna! Att bli medlem i Latinamerikagrupperna kostar 240 kronor per år, eller 20 kronor per månad via autogiro. Som medlem kan du vara med och påverka föreningens verksamhet, du kan till exempel engagera dig i någon av våra medlemsgrupper. Du får delta på våra utbildningar och får vår medlemstidning Röster från Latinamerika, två nummer per år med spännande reportage från Latinamerika. Även föreningar kan vara medlemmar i Latinamerikagrupperna. Ett föreningsmedlemskap kostar 600 kronor per år. När du betalar ditt medlemskap kan du också passa på att bli månadsgivare och ge en valfri gåva via autogiro, utöver din medlemsavgift på 20 kr per månad. Du kan även stödja vårt arbete med 100 kronor genom att sms:a LA 100 till Hitta fler sätt som du kan stödja oss på: Foto: latinamerikagrupperna Ledare: Tillsammans kan vi förflytta berg! 4 Om Latinamerikagrupperna 5 Människor saknar makt att påverka 6 Varför behövs vi? 7 Vår strategi 8 Organisationsstruktur 9 Medlemmarna berättar Resultat i korthet Stoppa exploatering av naturresurser Miljö- och klimaträttvisa Ta tillbaka makten över maten Urfolks och småbrukares rättigheter Praktikantverksamheten 22 Folkbildning för förändring 23 Stärkta allianser för en rättvis vinhandel 24 Tack till våra folkrörelsepartners 25 Ekonomi och finansiering 26 Verksamhetsledaren har ordet 27 Samarbete över gränserna är en förutsättning för förändring / Ednalva Moreira Gomes från MST, de jordlösas rörelse i Brasilien. Foto: Latinamerikagrupperna 2 3

3 Ledare Om Latinamerikagrupperna Tillsammans kan vi förflytta berg! L atinamerikagrupperna duckar inte för de stora frågorna. Det är en av många anledningar till att jag känner så starkt för föreningen och vårt arbete. Vi vågar prata om systemfel och höjer rösten, debatterar och engagerar i frågor om skev global maktfördelning, konsekvenserna av dagens matproduktion, klimaträttvisa, oschyssta pensionsinvesteringar och att dagens konsumtionssamhälle inte håller. Samtidigt nöjer vi oss inte med problembeskrivningen. Vi lyfter alternativ och inspireras av småbrukar- och urfolksrörelsen i Latinamerika som pekar på alternativa vägar. T illsammans med andra som kämpar för en rättvis värld är Latinamerikagrupperna en del av en global rörelse. Vår förmåga att ta tillvara på de möjligheter som samarbete innebär är ytterligare något som gör mig stolt. Vi samarbetar med rörelser i Latinamerika men också med organisationer och nätverk i Sverige, Europa och på andra håll i världen. S om 2015 års verksamhetsberättelse visar, genom nedslag i vårt arbete, gör vi ett fantastiskt jobb och vi gör skillnad. Våra engagerade medlemmar, aktivister, styrelse, kansli och samarbetspartners bär upp det här arbetet och gör föreningen till det den är. V i vet att det krävs stora systemförändringar inte om små justeringar här eller där för att bygga en rättvis och hållbar värld. Men tillsammans kan vi förflytta berg. Ett litet steg i taget. Latinamerikagrupperna kämpar för en rättvis och hållbar värld. Ju fler vi är desto högre hörs vår röst. Du behövs i kampen för förändring. Tillsammans visar vi att världen inte kan vänta längre! Webb & sociala medier: latinamerikagrupperna.se facebook.com/latinamerikagrupperna instagram.com/latinamerikagrupperna twitter.com/latinamerikagr Adress: Latinamerikagrupperna Tegelviksgatan Stockholm info@latinamerikagrupperna.se Annelie Andersson Ordförande, Latinamerikagrupperna Om Verksamhetberättelsen: Den här skriften sammanfattar Latinamerikagruppernas verksamhet under Läs gärna verksamhetsberättelsen tillsammans med Latinamerikagruppernas förvaltningsberättelse och FRIIs kodrapport för 2015 för att få en bredare och bättre överblick över föreningens arbete under året och hur det förhåller sig till föreningens långsiktiga och övergripande mål. Förvaltningsberättelse, kodrapport och övrig information om Latinamerikagrupperna finns på föreningens hemsida: Vilka är vi? Latinamerikagrupperna är en solidarisk och systemkritisk folkrörelseorganisation. Tillsammans med småbrukar- och urfolksrörelser i Latinamerika arbetar vi för en global omfördelning av makt, möjligheter och resurser för att nå en rättvis och hållbar värld. Föreningen bildades 1968 av en grupp studenter i Uppsala. Fram till 2008 hette Latinamerikagrupperna UBV, Utbildning för biståndsverksamhet. Vad vill vi? Vi vill se en värld där alla människor föds fria och är lika i värde. Mångfald bejakas och ses som en tillgång. Det är ett rättvist samhälle med en deltagande demokrati där mänskliga rättigheter respekteras, skyddas och uppfylls. I vår vision är ekonomin baserad på att vi ger och delar med oss och all produktion och konsumtion är socialt och ekologiskt hållbar. För att denna värld ska bli verklighet vill vi genom vårt arbete bidra till ett ökat folkligt inflytande över beslutsprocesser som rör rättigheter för personer och grupper som av strukturella omständigheter tvingas leva i fattigdom och utanförskap. Vi tror att det är ett avgörande första steg för att skapa en rättvis värld. Hur arbetar vi? Vi driver inga egna projekt i Latinamerika, utan står bakom och stödjer breda och etablerade folkrörelser som organiserar urfolk och småbrukare i deras kamp för rättvisa. Vi vet att de rörelser vi samarbetar med bäst formulerar lösningar på sina problem. Därför finansierar vi verksamhet som våra samarbetsorganisationer själva ser som angelägna, prioriterade och viktiga för att uppnå en reell förändring. Vi arbetar även med att informera, engagera och påverka allmänheten om global frågor, handel, klimat och om urfolks och småbrukares rätt till mat, mark och territorier. Vi arbetar aktivt för att samla in pengar till våra samarbetsorganisationers kamp, driver kampanjer och skapar möjlighet för våra medlemmar att på egen hand engagera sig i våra frågor. Vi samarbetar politiskt med folkrörelser i Latinamerikga genom bland annat utarbetande av gemensamma strategier för opinion och påverkan och erfarenhetsutbyte om organisatoriska och tematiska frågor. I Sverige sprider vi information och påverkar svenska beslutsfattare i frågor som är angelägna för urfolk och småbrukare i Latinamerika. Vi samarbetar även med, och ingår i, europeiska och globala organisationer som en del av den globala folkrörelsen. Foto: Latinamerikagrupperna 4 5

4 Om Latinamerikagrupperna Om Latinamerikagrupperna Vad är problemet? Det grundläggande problemet i Latinamerika är att många människor saknar möjlighet att själva påverka sin livssituation. Orsaken är att den politiska och ekonomiska makten är koncentrerad till en mycket liten grupp människor. De senaste decennierna har det skett en ökad jakt på mark och naturresurser i Latinamerika. Det storskaliga industrijordbruket och utvinningsindustrin breder ut sig allt mer över kontinenten. De som betalar priset är de människor som tvingas bort från sina marker och förlorar sin försörjning. Antalet markkonflikter har ökat dramatiskt i regionen. På många håll utsätts småbrukare och urfolk för hot, kriminalisering och ibland till och med mord när de protesterar och kämpar för miljön, social rättvisa och sin rätt till mark och traditionella territorier. Politiska beslut och konsumtionsmönster i Sverige påverkar både miljön och människor i Latinamerika. I Sverige bidrar vi till att snabba på den globala klimatkrisen genom att konsumera långt över vad jordens resurser räcker till. De som drabbas hårdast är människor som redan lever i fattigdom och utanförskap. Sverige har också stora investeringar i den storskaliga jordbruks- och utvinningsindustrin i Latinamerika, till exempel genom våra pensionsinvesteringar. Trots de uppenbara bristerna i systemet fortsätter jakten på ekonomisk tillväxt och ökad konsumtion på bekostnad av människor, klimat och miljö. Vårt arbete för att öka det folkliga inflytandet är viktigare än någonsin! Varför behövs vi? Vi stödjer utsatta grupper Vårt bidrag går till verksamhet som syftar till att öka svaga gruppers politiska inflytande och att ge människor makt att bestämma över sin egen livssituation och sin egen framtid. Genom vårt stöd kan våra samarbetsorganisationer i Latinamerika ge människor möjlighet till utbildning, att organisera sig och att kräva sina rättigheter. Ett bidrag som ger starka folkrörelser med kraft att fortsätta kämpa för förändring! BESLUTSFATTARE Påverkansarbete FOLKRÖRELSER I LATINAMERIKA Vi lyfter röster som sällan hörs Vi stödjer verksamhet som bidrar till att fler urfolk och småbrukare kan göra sin röst hörd. Det innefattar att kunna sprida politiska förslag och nå ut till en bredare allmänhet genom bland annat radio och tv. I Sverige sprider vi våra samarbetsorganisationers röster och politiska förslag till såväl allmänheten som beslutsfattare. Målgrupper som annars inte nås av dessa budskap. Genom vårt arbete ger vi tusentals människor en starkare röst. Latinamerika Vi bidrar till en global systemkritisk analys Grunden för vårt arbete är erfarenhetsutbyte där vi och våra samarbetsorganisationer kan lära oss av varandra. Genom dessa lärdomar kan vi utveckla vårt politiska samarbete och bidra till ökad förståelse för hur dagens globala maktstrukturer och ekonomiska system påverkar människor i Latinamerika. Genom gemensamma strategier för opinion och påverkan kan vi synliggöra hur dessa samverkar och påverkar, men även visa på hur de kan förändras. + Folkligt inflytande + Rättvis och hållbar fördelning Nätverk och samverkan Samarbete BESLUTSFATTARE Påverkansarbete Europa Vi synliggör svenska aktörers agerande och ansvar i Latinamerika I en globaliserad värld hänger allt ihop. Politiska beslut och konsumtionsmönster i Sverige påverkar både människor och miljö i Latinamerika. Sverige har också en juridisk skyldighet att respektera, skydda och upprätthålla grundläggande rättigheter även utanför landets gränser. Trots det ser vi hur svenska företag och investeringar bidrar till miljöförstörelse och kränker urfolks och småbrukares rätt till mat, mark och territorier. Därför arbetar vi med att synliggöra övergrepp på miljö- och människorättsaktivister, informera om svenska aktörers agerande i Latinamerika, skapa opinion samt att få politiker och beslutsfattare att ta sitt ansvar och agera i enighet med internationella konventioner. Vi bidrar till att stärka den internationella solidariteten och det globala miljöarbetet Vi arbetar med att informera och engagera medlemmar och allmänheten om global rättvisa, behovet av solidaritet och om urfolks och småbrukares alternativ för ett hållbart samhälle. Det gör vi genom att driva kampanjer, skapa möjligheter för unga svenskar att praktisera hos våra samarbetsorganisationer, samt genom att möjliggöra för våra medlemmar att på egen hand engagera sig i våra frågor. Vi stödjer även våra samarbetsorganisationers internationella nätverkande med likasinnade aktörer. Foto: CLOC/La Via campesina 6 7

5 Om Latinamerikagrupperna Vår strategi Foto: Anna nylander Organisationsstruktur Om Latinamerikagrupperna För att uppnå ett hållbart och långsiktigt folkrörelsearbete arbetar vi utifrån en strategi i tre delar, som tillsammans stärker människors vilja och möjlighet att organisera sig och uppnå ett ökat folkligt inflytande. 1 Kunskap och kapacitet som politisk aktör Vi tror att kunskap är nyckeln till att kunna stå upp för sina rättigheter, bilda opinion och kräva förändring. Vi arbetar därför med folkbildning och ledarskap både i Sverige och, genom stöd till våra samarbetsorganisationers utbildningsinsatser, i Latinamerika. Vi satsar särskilt på unga och kvinnor. Latinamerikagrupperna är en medlemsburen förening. Det innebär att medlemmarna styr föreningen och bestämmer riktningen på verksamheten. Det görs främst på årsmötet, som är föreningens högsta beslutande organ. Årsmötet beslutar om den övergripande politiska riktningen, föreningens långsiktiga mål och väljer förtroendevalda, bland annat ordförande och styrelseledamöter. Kartan nedan är en bild över beslutsordningen inom föreningen. Enskilda medlemmar Styrelse 2 Engagemang och organisering En förutsättning för förändring är att människor går samman och organiserar sig. Vi arbetar därför med att stärka den interna organiseringen, demokratin och att utveckla strategier både inom Latinamerikagrupperna i Sverige och genom stöd till våra samarbetsorganisationers arbete. Verksamhetsledare 3 Opinion och påverkan För att kunna förändra attityder, lagar och strukturer krävs arbete med att påverka beslutsfattare och skapa opinion i våra frågor. Detta arbete bedrivs både av Latinamerikagrupperna, gentemot svenska beslutsfattare, och genom stöd till våra samarbetsorganisationers opinions- och påverkansarbete i Latinamerika. Våra fokusområden Rättvisa: Vi arbetar för en rättvis omfördelning av makt, resurser och att människors rättigheter ska tillgodoses. Folkligt inflytande: Vi arbetar för att fler ska få inflytande att påverka sin livssituation. Hållbarhet: Vi arbetar för att människors rättigheter och miljö ska värderas högre än företags och investerares vinstintressen. Medlemsorganisationer Föreningsutveckling Kommunikation, opinion och påverkan Mellan årsmötena ansvarar styrelsen för hur föreningens verksamhet bedrivs. Det görs utifrån de beslut som årsmötet tagit, samt gällande styrdokument. Styrelsen har anställt en verksamhetsledare som ansvarar för det dagliga arbetet och som styrelsen delegerat stora delar av det operativa arbetet till. Verksamhetsledaren arbetsleder föreningens övriga anställda utifrån styrelsens och årsmötes vilja. För att ha en nära dialog med våra samarbetsorganisationer och kunna följa den politiska kontexten på plats är det viktigt med hög närvaro i Latinamerika. Därför har föreningen ett kontor i Ecuador, utöver det kontor som är beläget i Stockholm. Insamling och ekonomi Program i Latinamerika Även om ansvaret för styrningen och förvaltningen av organisationen ligger på styrelsen, med stöd från anställda, så är föreningens medlemmar den allra viktigaste kuggen. Det är med medlemmarnas hjälp som vi når våra mål och skapar förändring. Utan medlemmarnas ideella arbete skulle föreningen inte kunna skapa den opinion eller påverkan på beslut som gjorts under året. Utan våra medlemmar skulle vi inte heller kunna bistå med stöd till samarbetsorganisationerna i Latinamerika. 8 9

6 Medlemmarna berättar En katalysator för nya idéer Foto: privat Robert Nylander kom i kontakt med Latinamerikagrupperna för första gången på ett introduktionsmöte i Göteborg. Han lockades genom sitt intresse för latinamerikansk kultur och urfolks rättigheter. Urfolk och deras traditionella levnadssätt är så annorlunda från vardagen som jag själv känner till och det liv jag lever, vilket jag tycker är väldigt intressant. Jag har ett stort intresse för folkens kamp för sina rättigheter, oavsett om det är lantarbetare eller fattiga människor som bor i slummen i städer, berättar Robert. Själv tycker Robert att det finns en speciell gemenskap i Latinamerikagrupperna. Ett särskilt positivt minne är från ett sommarläger som Latinamerikagrupperna arrangerade i samarbete med bland andra Jordens Vänner. Under en vecka Det leder ingenstans att bara kritisera. Vi måste även spåna på alternativ. Det är viktigt att visa människor andra möjliga vägar. Latinamerikagrupperna är inte bara systemkritiska, vi tar också fram alternativ. anordnades föreläsningar och workshops och veckan avslutades med en demonstration. Jag lärde mig mycket nytt. Till exempel handlade en föreläsning om alternativ till dagens globala kapitalism. Sommarlägret var som en katalysator för nya idéer. Att jobba för att förändra saker som är fel i samhället gör Robert lyckligare. Det ger mig energi att vara aktiv i en organisation som utvecklar alternativ till dagens system. Robert lyfter också att Latinamerikagruppernas helhetsperspektiv är väldigt bra. Istället för att fokusera på vad olika problem resulterar i, ligger fokus på orsaken till problemen. Latinamerikagruppernas arbete är relevant även i Sverige Evelina Sartori Valck har varit engagerad i Uppsala lokalgrupp sedan augusti Det var intresset för Latinamerika som bidrog till att hon valde att bli medlem. Jag ville engagera mig i en organisation, så jag läste på om några olika och tyckte att Latinamerikagrupperna jobbar med sådana frågor som jag tycker är intressanta, berättar hon. Genom sitt engagemang har Evelina lärt känna fantastiska människor och lärt sig otroligt mycket. Jag har verkligen förstått hur Latinamerikagruppernas arbete är relevant även i Sverige. Jag har blivit mer insatt i frågor som jag tidigare inte visste så mycket om, som matsuveränitet och urfolks rättigheter, säger Evelina. Hon poängterar att föreningens arbete inte bara är viktigt i förhållande till Latinamerika och berättar att hon börjat se samband till problem som finns i Sverige. Som ett exempel berättar hon att hon lärt sig mycket om samernas situation i Sverige. Evelina berättar om en insamlingsfest som Uppsala lokalgrupp arrangerade till förmån för Latinamerikagrupperna. Genom festen samlade lokalgruppen in 9000 kronor som stöd till ett ökat folkligt inflytande i Latinamerika. Vi hade en salsakurs, ett sambaband och en brasiliansk musiker. Det blev jättelyckat och var jättekul att planera! Alla i lokalgruppen var ganska nya när vi började planera festen, så det var ett perfekt sätt för oss att lära känna varandra. Foto: privat Medlemmarna berättar Engagemanget i Latinamerikagrupperna gör att Evelina känner att hon verkligen gör skillnad. Det är jättekul eftersom vi informerar personer som inte har koll på de frågor som vi arbetar med, och får dem intresserade och engagerade. Till exempel tycker mina vänner att det är jätteintressant när jag berättar om arbetet. Dessutom lär jag mig otroligt mycket. Det som händer i Sverige påverkar människor i Latinamerika Foto: privat Elena Gutierrez Ros jobbar för organisationen Imagenes del Sur, som är medlem i Latinamerikagrupperna sedan tio år tillbaka. Imagenes del Sur startade som ett informationsprojekt för tretton år sedan och är idag en organisation med cirka 300 medlemmar och några anställda. De använder sig av film för att sprida information om bland annat Latinamerika. Elena tycker att det ger mycket att vara en medlem i föreningen, speciellt eftersom att Imagenes del Sur och Latinamerikagrupperna arbetar med liknande frågor. Till exempel har medlemskapet inneburit att Imagenes del Sur kunnat utveckla sitt kontaktnätverk. Elena menar också att Latinamerikagrupperna är uppdaterade och har bra och relevant information som är väldigt användbar arrangerade Imagenes del Sur, tillsammans med oss, visningar av filmen Lagunens dotter som handlar om gruvnäringens påverkan på människor och miljö i Peru. Till visningen bjöds filmproducenten Núria Frigola och gruvaktivisten Nélida Ayay Chilón till Sverige. Det är det största projektet som vi gjort i samarbete med Latinamerikagrupperna. Filmen Lagunens dotter visades på flera ställen i Sverige. Latinamerikagrupperna bekostade en del av projektet, och vi stod för en del, berättar Elena. Hon menar att Latinamerikagrupperna är den största organisationen i Sverige med fokus på Latinamerika, vilket hon tycker berikar Imagenes del Sur. Det går inte att undvika Latinamerikagrupperna om man är intresserad av Latinamerika, säger hon. Elena tycker också att de frågor som Latinamerikagrupperna arbetar med är viktiga. Det är bra att föreningen tar upp frågor som rör till exempel miljö och pensionsfonder. Det är jätteviktigt att informera om att det som händer i Sverige också kan påverka människor i Latinamerika. Engagera din organisation Organisationsmedlemskap Latinamerikagrupperna är en medlemsförening som är öppen för både privatpersoner och organisationer. Är din organisation intresserad av ett samarbete och delar våra värderingar? Ett organisationsmedlemskap kostar 600 kronor per år. Ansök genom att skicka in stadgar och årsredovisning till styrelsen@latinamerikagrupperna.se. Styrelsen tar ett preliminärt beslut innan det formella beslutet fattas på Latinamerikagruppernas årsmöte

7 Uppföljning Resultat i korthet Under 2015 arbetade Latinamerikagrupperna mot tre övergripande mål, ett för arbetet i Latinamerika, ett för arbetet i Sverige och ett för insamling och finansiering. På de här sidorna finns exempel på saker vi uppnått kopplat till de tre målen. Mål: Latinamerikagrupperna är en stark röst i den svenska offentliga debatten som synliggör och påverkar ojämna strukturer kopplade till makt, demokrati, rättigheter samt resursfördelning, främst när dessa rör Sveriges och EU:s agerande och politik med konsekvenser i Latinamerika. Uppfattas som viktiga Latinamerikagrupperna uppfattas av andra organisationer ha en nyckelroll för samordning i de nätverk vi verkar i, enligt en utvärdering som vi genomfört under Når ut till många Enligt en sammanställning gjord av pressbevakningsföretaget Meltwater har Latinamerikagrupperna nämnts i 235 publiceringar 3,4 miljoner personer har nåtts genom 235 publiceringar Uppföljning under året, vilka ska ha nått 3,4 miljoner människor. Av dessa är vi själva, enligt egen rapportering, avsändare till 124 publiceringade debattartiklar, insändare och nyhetsartiklar. Lanserar rapporter Latinamerikagrupperna stod bakom rapporten Foreign Pension Funds and Land Grabbing in Brazil tillsammans med Grain, Rede Social och Interpares. Rapporten handlar om den svenska Andra AP-fondens problematiska investeringar i mark i Brasilien. Rapporten fick stort genomslag, både i flera svenska nationella medier och i bland annat New York Times, USA. Träffar människor Tack vare våra medlemmar har vi i direkt dialog kunnat prata med cirka 3000 personer om våra frågor. Det har vi gjort bland annat genom besök i skolor, seminarier och filmvisningar. Under Latinamerikagruppernas aktivistträff i oktober 2015 passade vi på att delta i en manifestation mot TTIP (Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar), ett frihandelsavtal som innebär att makten förflyttas från stater till stora företag. Foto: Sara krenell Mål: Kvinnors och ungdomars deltagande inom samarbetsorganisationerna är framträdande och deras prioriteringar syns i verksamheten samt att opinionen kring förslag relaterade till buen vivir och matsuveränitet har stärkts. Satsningar på kvinnor och unga Kvinnor och ungdomar inom Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer har under året stärkt sitt inflytande över organisationernas ekonomiska frågor och deras prioriteringar syns tydligare i verksamheternas inriktning. Till exempel har kvinnor inom småbrukarrörelsen, CLOC/La Vía Campesina, dubblerat sitt inflytande över den totala budgeten på ett år. I den totala organisationsbudgeten har aktiviteter exklusivt för kvinnor gått från 10 % till 20 %. Antalet utskott inom småbrukarrörelsen med specifika planer och aktiviteter för kvinnor har under året ökat med 25%. En liknande trend är även tydlig för ungdomar inom småbrukarrörelsen. Urfolken ställer politiska krav Urfolksrörelsen i Guatemala, bland annat Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation Waqib Kej, presenterade boken Demandas y propuestas políticas de los pueblos de Iximulew (Politiska krav och förslag från Guatemalas urfolk) som innehåller förslag om ett nytt samhälle, en plurinationell stat, baserad på buen vivir*. Latinamerikagruppernas stöd har varit viktigt för det här arbetet, säger Domingo Hernández, styrelseledamot i Wakib Kej. 100% ökning av aktiviteter för kvinnor Stärkt röst inom FAO CLOC/La Via Campesina lyckades under året föra in matsuveränitet* och agroekologi* i flera debatter inom FAO (FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation). Nätverket Alianza por la Soberania Alimentaria som CLOC/La Via Campesina ingår i, har dessutom stärkt sin roll som civilsamhällets röst inom FAO. Latinamerikagrupperna har en viktig roll i samarbetet kring rapporter, framförallt efter publicering där Latinamerikagrupperna kan tillföra värdefullt kampanjarbete. Julia Hale, Swedwatch Mål: Föreningen har under året ökat insamlingen med 15 procent och planerat och utvecklat föreningens verksamhet så att föreningens budget är i balans inför verksamhetsåret % har insamlingen ökat med under 2015 Ökade insamlade medel Under 2015 ökade de insamlade medlen till Latinamerikagrupperna med 22 %. Genom ett aktivt arbete för att öka antalet månadsgivare och be de befintliga givarna att höja upp summan de skänker per månad lyckades vi ta oss långt över målet på 15 %. Fler väljer att stödja vårt arbete Som en del i att skapa en långsiktigt hållbar organisation satsade Latinamerikagrupperna under 2015 extra på att öka antalet månadsgivare. Resultat blev över förväntan. Antalet månadsgivare ökade med ungefär 75 % och den totala intäkten från månadsgivare ökade med cirka 80 %. Ekonomisk hållbarhet Styrelsen har under året fattat beslut om en budget i balans för 2016 och planerar för en budget i balans även kommande år. Den ekonomiska hållbarheten är viktig för att Latinamerikagrupperna ska kunna fortsätta bedriva arbetet för en bättre värld. *Läs mer om agroekologi på sidan 17, om matsuveränitet på sidan 19 och om Buen Vivir på sidan

8 Tema Stoppa exploateringen av naturresurser Förorenade marker, förgiftade vattendrag och tvångsförflyttning av människor. Konsekvenserna av den växande utvinningsindustrin i Latinamerika är omfattande och de människor som berörs av besluten ges sällan möjlighet att göra sina röster hörda. Latinamerikagrupperna arbetar för att förändra detta. Dagens ohållbara exploatering av naturresurser tar många former. I Brasilien leder monokulturodlingar till skövling av regnskog. I Ecuador har borrandet efter olja förorenat en rad vattendrag och naturen omkring dem. I Guatemala har verksamheten i Marlingruvan förgiftat vattendrag och lett till kränkningar av urfolks rättigheter, vilket kraftigt påverkat möjligheten till försörjning i området. En majoritet av befolkningen i trakten lever i extrem fattigdom. Trots att utvinningsindustrins konsekvenser synliggörs gång på gång fortsätter företag och stater med exploateringen. Detta måste få ett stopp. Genom att öka berörda människors inflytande i beslutsprocesser och kunskap om deras rättigheter, vill Latinamerikagrupperna bidra till en förändring. Vi arbetar även för att beslutsfattare, konsumenter och investerare ska ställa högre krav på företagens verksamheter. Mänskliga rättigheter och miljö måste gå före avkastning. Foto: Anna nylander Som ett led i detta arbetar vi även för att förändra dagens ekonomiska system som sätter konsumtion och ekonomisk tillväxt i fokus. Vi vill istället rikta strålkastaren på konsumtionsmönster och bidra till en ökad respekt för människor och miljö i hela produktionskedjan. I detta arbete inspireras vi av Latinamerikas urfolk och småbrukare. Deras holistiska världsbild erbjuder en alternativ relation mellan människa och miljö som präglas av respekt, harmoni och balans. Naturen bör behandlas på ett ansvarsfullt sätt - inte som en handelsvara som kan ägas, exploateras och säljas. Ecuador och Bolivia är exempel på länder där detta arbete redan kommit en god bit på väg, genom införandet av naturens rättigheter i grundlagen. Vi stödjer urfolks och småbrukares politiska påverkansarbete Vårt stöd till samarbetsorganisation CONAIE i Ecuador har bidragit till deras arbete att ta fram och presentera förslag på en vattenlag och marklag inför ecuadorianska beslutsfattare som tar hänsyn till urfolkens perspektiv. Detta är viktigt eftersom urfolken, och andra sektorer, analyserat och observerat att den ecuadorianska staten utformat lagförslag som gör det lättare för företag att investera i bland annat gruvverksamhet utan att ta tillräcklig hänsyn till miljöförstöring. I lagförslaget Vi påverkar genom nätverk Dismantle Corporate Power and End Impunity är en global kampanj för att tvinga fram bindande avtal och regelverk för transnationella företag och skapa internationella mekanismer för att döma och straffa företag för ekologiska och ekonomiska brott. European Coalition for Corporate Justice (ECCJ) är en svensk plattform som arbetar för att EU ska skapa bindande regelverk för att hålla företag ansvariga för de effekter deras verksamhet har på mänskliga rättigheter och miljö runtom i världen. Iniciativa de Copenhague para Centroamérica y México (CIFCA) är ett närverk som arbetar för att påverka politiska relationer mellan EU och Centralamerika för att ta hänsyn till och försvara mänskliga rättigheter, deltagande demokrati och hållbarhet. som CONAIE arbetade fram tillsammans med andra organisationer förtydligas urfolkens rätt till bestämmande över sina territorier. Förslaget innebär även att förorening av mark och vatten på grund av exploatering ska vara straffbart. Deras lagförslag visar tydligt på behovet av att utveckla främjandet av traditionella jordbruksmetoder samt begränsa användandet av kemikalier i jordbruket. Tillsammans med det europeiska nätverket CIFCA bjöd vi in Wendy Cruz, från CLOC/La Via Campesina Honduras, till Bryssel bland annat för att träffa EU-politiker och vittna om företags kränkningar av mänskliga rättigheter i Centralamerika. Hon talade även i andra forum om matsuveränitet och bindande avtal och regelverk och blev intervjuad i TV (euronews.com) om det industriella jordbrukets negativa effekter på småbrukare och miljö. Vi påverkar för schyssta pensionsinvesteringar Genom svenska pensionsfonder har de flesta i Sverige koppling till kränkningar av småbrukares och urfolks rättigheter och möjlighet till försörjning. Gruvbolaget Goldcorp, som äger Marlingruvan i Guatemala, är ett av en lång rad exempel på företag som de svenska pensionsfonderna investerar i. Det har både allmänhet och beslutsfattare i Sverige begränsad kunskap om. Det vill vi ändra på. Genom kampanjen Schyssta Pensioner arbetar Latinamerikagrupperna för att uppmärksamma dessa problem och påverka de statliga AP-fonderna för att investera våra pengar på ett schysst sätt. Under 2015 fortsatte Latinamerikagrupperna att visa hur APfonderna investerar våra pensionspengar i bolag som gör sig skyldiga till kränkningar av mänskliga rättigheter, miljöförstöring och farliga klimatförändringar. Vi uppmärksammade bland annat Andra AP-fondens storskaliga köp av mark i Brasilien tillsammans med andra pensionsfonder. I slutet av året släppte vi rapporten Foreign Pension Funds and Land Grabbing in Brazil tillsammans med organisationerna Rede Social, Inter Pares och Grain. I rapporten lyckades vi identifiera några av de gårdar som fonderna köpt, som ligger i områden där markkonflikter och landgrabbing är utbrett. Investeringarna görs bland annat genom en brasiliansk affärsman som utreds av åklagare för att med våld driva bort människor från sina marker. Genom komplicerade bolagsstrukturer kringgår fonderna också brasiliansk lagstiftning som syftar till att begränsa utländskt ägande av mark. Marken hyrs sedan ut till stora jordbruksföretag för produktion av exempelvis soja. Rapporten fick ett stort genomslag i svensk media, bland annat plockades nyheten upp av Svenska Dagbladet och TT, men den uppmärksammades även utomlands i bland annat New York Times. Vi fortsatte också att lyfta AP-fondernas investeringar i tvivelaktiga gruvbolag. Inte minst genom en turné i flera städer med gruvmotståndaren Nélida Ayay Chillón från Peru och regissören Núria Frigola Torrent, som med filmen Lagunens dotter visade hur AP-fondernas investeringar slår mot urfolks rättigheter och miljön i Cajamarca, Peru. I samband med besöket arrangerade vi också möten med svenska riksdagsledamöter och med AP-fondernas Etikråd där de vittnade om problemen kopplade till de svenska investeringarna. Schyssta pensioner Schyssta pensioner är en kampanj som drivs av elva organisationer med syfte att påverka hur de svenska statliga AP-fonderna får investera. Bli en del av kampanjen du också! Läs mer på schysstapensioner.nu Landgrabbing Landgrabbing innebär att genom tveksamma metoder få möjlighet att använda mark som tillhör någon annan. Det görs genom att bland annat transnationella företag och regeringar köper upp eller arrenderar mark. Begreppet används oftast kring företags och staters stora markköp i globala syd. År 2015 var också ett avgörande år i den politiska processen för att ändra reglerna för AP-fonderna. I juni presenterade Finansdepartementet, efter förhandlingar i riksdagens pensionsgrupp, ett förslag om nya regler för APfonderna. Vi blev positivt överraskade. Hållbarhet skulle bli lagkrav och AP-fonderna skulle få ett uppdrag att integrera dessa frågor i hela sin verksamhet. Förslaget hade också uppenbara brister inte minst i att vinst fortfarande skulle vara det överordnade målet. Men med rätt implementering skulle det kunna lägga grund för ett betydligt bättre system än idag. I juli diskuterade vi förslaget med riksdagspolitiker i Almedalen och i oktober lämnade vi ett remissvar tillsammans med de andra tio organisationerna bakom kampanjen Schyssta Pensioner. Men i slutet av året tog processen en hastig vändning då regeringen meddelade att förslaget skulle läggas på is. Under 2016 fortsätter Latinamerikagrupperna att kampanja och sätta press på regeringen och pensionsgruppen för att de ska plocka upp förslaget och diskutera hur det kan göras ännu bättre. Genom vårt arbete har vi visat hur viktigt och akut det är att de statliga pensionsfonderna investerar våra pengar med respekt för mänskliga rättigheter, miljö och klimat

9 Tema Latinamerikagruppernas aktivister deltog i Climate Action Zone under klimattoppmötet COP21 i Paris. Här på demonstrationen Redlines där aktivister såg till att få sista ordet i klimatförhandlingarna och påpeka att vi inte inte nöjer oss med tomma ord. Foto: anna nylander Miljö- och klimaträttvisa Länder i det globala syd bär historiskt mindre ansvar för klimatförändringarna, men är de första att påverkas. Extrema väderförhållanden begränsar tillgången till odlingsbar jord och rent vatten. Något som i sin tur leder till urbanisering, hälsoproblem och äventyrar den småskaliga matproduktionen. Småbrukare och urfolk som lever av naturen drabbas extra hårt. Vi kräver att det globala nord tar sitt klimatansvar. Vi vill bredda klimatdebatten, synliggöra globala systemkritiska perspektiv, lyfta matsuveränitet som alternativ och visa på vikten av folkligt deltagande och inflytande. Bristen på vatten, till följd av klimatförändringar och exploatering av naturresurser, är akut på flera håll i Latinamerika. Området La Guajira i norra Colombia har drabbats hårt av både översvämningar och torka och tusentals urfolksbarn har dött till följd av svält. Enligt offentlig statistik är fattigdomen på den colombianska landsbygden över 46 %. Det saknas satsningar på jordbruksmetoder som skyddar miljön och vattenresurserna, säger Emberto Díaz, ordförande för småbrukarorganisationen Fensuagro i Colombia, en av Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer. I Nicaragua har torkan varit extrem sedan ett par år tillbaka, och de senaste decenniernas snabba skogsskövling har ytterligare bidragit till den rådande vattenkrisen. Flera floder och bifloder har torkat ut helt och vattennivån i åtskilliga av landets sjöar har sjunkit. För landets småbrukare är situationen förödande. Det går inte längre att planera hur man ska odla, säger Enrique Barrera, en av småbrukarna i Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation ATC i Nicaragua. Via småbrukarorganisationen ATC har Enrique Barrera lärt sig om agroekologi. Han har planterat fruktträd på sin mark för att minska växthuseffekten men också för att diversifiera sitt jordbruk eftersom skördarna ofta slår fel. Genom denna typ av omställningar bidrar småbrukarna till en lösning på klimatproblemen. Studier som La Vía Campesina har gjort tillsammans med den internationella organisationen Grain visar att en omställning mot agroekologiskt jordbruk skulle kunna minska utsläppen av växthusgaser med minst 50 procent. Det skulle även öka kapaciteten att binda det koldioxid som finns i luften, vilket i sin tur skulle leda till ökade vattentillgångar och näringsrikare jordar. Genom att stötta organisationer som Fensuagro och ATC, som arbetar med agroekologi, och genom att lyfta debatten om dagens ohållbara livsmedelsproduktion, arbetar vi för en omställning. Under 2015 har vi bidragit till finansiering av agroekologiskolor i Paraguay och lyft fram hållbara förslag för omställnng inom matprduktionen i debattartiklar som publicerats i bland annat Svenska Dagbladet. Vi ger småbrukare och urfolk en röst i miljö- och klimatdebatten Sverige måste ta täten i en global omställning för kraftigt minskade klimatutsläpp och driva på EU och andra länder i det globala nord att ta ett större ekonomiskt ansvar i klimatomställningen. EU kan spela en avgörande roll i omställningen om de ställer sig bakom länder i det globala syds krav på hjälp med klimatfinansiering, tekniköverföring och hjälp med skador och förluster orsakade av klimatförändringar. För att vara hållbara och demokratiska måste lösningarna på klimatkrisen vara lokalt anpassade och förankrade. Därför måste också den globala miljörörelsens röst och det folkliga deltagandet stärkas. Under klimattoppmötet i Paris deltog Latinamerikagrupperna i ZAC (Climate Action Zone), en samlingspunkt för civilsamhället och sociala rörelser vid sidan av det officiella mötet, COP21. ZAC uppmanade världens ledare att ta sitt ansvar för klimaträttvisa och fungerade som ett forum för att diskutera strategier, lösningar och bygga starkare relationer mellan organisationer och rörelser. Vi bidrog även till att den latinamerikanska småbrukarrörelsen CLOC/La Via Campesinas perspektiv lyftes under klimattoppmötet, genom finansiellt stöd. Bland annat höll de ett öppet seminarium om matsuveränitet och migration på det officiella toppmötet COP21. De träffade även, tillsammans med representanter från Latinamerikagrupperna, svenska politiker för att diskutera klimatfrågan utifrån ett småbrukarperspektiv samt deras alternativ och lösningar på miljö- och klimatproblemet. I diskussionen lyftes även behovet av att Sverige och EU ska verka för att skapa bindande regler för företags ansvar för klimat, miljö och mänskliga rättigheter. Vi för en systemkritisk debatt I Sverige bidrar Latinamerikagrupperna till debatt och opinionsbildning genom debattartiklar och insändare, seminarier och föreläsningar med krav på systemförändring istället för klimatförändring. Exempelvis fick föreningens medlemmar in 44 insändare i olika medier där vi lyft behovet av att en rättvis klimatpolitik måste ifrågasätta rikare länders konsumtionsmönster samt ta ansvar för de växthusgaser denna konsumtion skapar. agroekologi Agroekologi är ett ramverk för en miljömässigt hållbar jordbruksmetod där flera grödor odlas tillsammans. Naturens egna processer samt kretslopp tas tillvara istället för att tillföra kemikalier. Till skillnad från det konventionella jordbruket bygger agroekologi inte på användning av bekämpningsmedel och konstgödsel eller på storskaliga odlingar av ett fåtal grödor. Agroekologi handlar även om en omfördelning av makt. Makten att bestämma över naturresurserna och utformandet av jordbruket är folkets och inte den industriella jordbruksindustrin

10 Tema Tema Ta tillbaka makten över maten Den globala livsmedelsproduktionen kontrolleras idag av ett fåtal transnationella bolag. Människor tvingas bort från sina marker och det blir svårare att livnära sig på ett småskaligt jordbruk. Samtidigt bidrar dagens matproduktionsmodell till flera av världens klimat och miljöproblem. Latinamerikagrupperna arbetar tillsammans med rörelser i Latinamerika för ett småskaligt, hållbart och demokratiskt jordbruk. Genom frihandelsavtal och privatisering av naturresurser gynnas den globala storskaliga industriella livsmedelsindustrin på bekostnad av den småskaliga och mer hållbara produktionen. Makten förflyttas från staten till stora företag. Länder börjar importera livsmedel som tidigare producerats lokalt. Ett exempel är Guatemala där handelsavtalen som landet ingått med USA och EU öppnat upp för en kraftig expansion av det industriella jordbruket. Sockerrör och afrikansk palm hör till de produkter som ökat mest. Dessa grödor odlas i monokulturodlingar på stora ytor och med mycket starka kemikalier. Denna typ av jordbruk utarmar jordarna snabbt och hotar den biologiska mångfalden. I jämförelse med småskaligt jordbruk tar detta heller inte upp lika mycket koldioxid, berättar Julio Gonzalez, ekolog från Colectico Madre Selva i Polochic, Guatemala. Handelsavtalen fördjupar en modell där export av några få grödor, mineraler och billig arbetskraft prioriteras. De ekonomiska vinsterna koncentreras hos några få producenter på bekostnad av exploatering av miljön och de mest utsatta i samhället. Småskaliga producenter som satsar på kvalitet, djurhållning, goda arbetsvillkor och minskad miljöpåverkan får mycket svårt att konkurrera med storföretagens låga matpriser. Dessutom innebär handelsavtalen i flera länder ett krav på certifierade fröer. Småbrukare tvingas att köpa patenterade fröer och hindras att som tidigare spara sina egna fröer från år till år. Under 2015 godkände till exempel Paraguays regering sex nya genmodifierade patenterade majsvarianter som ägs av jordbruksföretagen Monsanto och Syngenta. De flesta genmodifierade grödor har framställts för att tåla farliga växtgifter, men som förgiftar vattentäkter och gör människor sjuka. Utvecklingen där jordbruksmark går från att användas för inhemsk matproduktion till att bli en internationell handelsvara är global. Detta bidrar till många våldsamma markkonflikter och att människor tvingas bort från den mark de brukat och levt av i generationer. Ett av de mest ojämlika länderna i världen när det gäller tillgången till mark är Brasilien. Trots att landet har lagar som ska reglera utländska investeringar har markköp av utländska företag ökat kraftigt de senaste åren. Enligt Incra, Brasiliens myndighet för jordbruksreform, ägs en markyta större än Grönland av stora markägare, däribland utländska företag och fonder. En av dessa är den svenska Andra AP-fonden. Både Latinamerikagrupperna och våra samarbetspartners i Brasilien är oroade över denna utveckling. På grund av livsmedelskrisen hamnar allt mer brasiliansk mark i händerna på utländska investerare. Det försvårar för en nationell omfördelningspolitik och hotar rätten till mat bland den marginaliserade och fattiga befolkningen på landsbygden, säger Itelvina Masioli, småbrukare och medlem i det internationella småbrukarnätverket La Vía Campesina och de jordlösas rörelse, MST, i Brasilien. Vi stödjer kampen för en småskalig, lokal och giftfri matproduktion Latinamerikagrupperna stödjer småbrukar- och urfolksrörelsen i Latinamerika i deras arbete för matsuveränitet på nationell och kontinental nivå. Som ett led i detta anordnade småbrukarrörelsen CLOC/La Vía Campesina, med finansiering bland annat från Latinamerikagrupperna, sin sjätte kontinentala kongress i Argentina i april 2015 med över tusen deltagare. Dessa forum är viktiga för småbrukarrörelsen för att stärka sin organisering, öka sin kunskap och stärka samarbetet mellan de olika organisationerna i nätverket. Ett tydligt syfte med kongressen är att utbyta och sprida kunskap om arbetet med att skapa matsuveränitet. Ett annat är att ta fram gemensamma strategier för politiskt påverkansarbete för att få fler länder att anta lagar som gör det möjligt att genomföra och utveckla nationell matsuveränitet. För oss innebär kongressen en möjlighet att definiera långsiktiga och konkreta strategier för att stärka ungdomars, kvinnors och småbrukarorganisationernas röst på kontinental nivå, säger Henry Magallanes, koordinatör för ungdomssektionen inom CLOC/La Vía Campesina. Genom vårt stöd har CLOC/La Vía Campesina kunnat påverka regionala och internationella organ att på allvar debattera, samt ta till sig, matsuveränitet som alternativ. Inom FN:s livsmedelsorgan FAO har de lyckats lyfta in matsuveränitet och agroekologi i flera debatter. De har också stärkt rollen för nätverket Alianza por la Soberania Alimentaria (Allians för matsuveränitet) som civilsamhällets röst inom FAO. I det centralamerikanska samarbetsforumet SICA har de efter flera års påtryckningar lyckats få formell representation som röst för småbrukare i Centralamerika vilket gör att de kan fortsätta driva ett effektivit påverkansarbete i frågan om matsuveränitet. I sydamerika har CLOC/La Vía Campesina varit avgörande för att få MERCOSUR, en ekonomisk integrations- och tullunion, att erkänna småbrukarnas roll i livsmedelsproduktionen genom att antaga riktlinjer som ska främja familjejordbruk. Vårt stöd bidrar också till att CLOC/La Via Campesina kan driva skolor i agroekologi. Stödet har gjort det möjligt att hålla möten, utveckla strategier för att öka agroekologisk produktion samt starta upp flera agroekologiska utbildningscenter i flera länder, exempelvis i Chile under Vi fortbildar och informerar Under 2015 har vi fokuserat mycket på att öka vår interna föreningskunskap om det globala livsmedelssystemet och dess konsekvenser för människor, miljö och demokrati. Vi har även fokuserat på alternativa livsmedelssystem som lyfts av våra samarbetsorganisationer i Latinamerika. Genom en studiecirkel har X aktivister stärkt sin kunskap och engagemang i dessa frågor. Aktivisterna har även tagit initiativ till att starta en temagrupp inom föreningen samt de har påbörjat ett arbete för att stärka upp föreningens externa kommunikationsarbete om dessa frågor. Som ett led i detta har de bland annat föreläst på skolor, hållit i utbildningar för andra aktivister samt att det ordnats olika seminarier kring frågorna. Under året debatterade föreningen i svensk media i frågor som Något om att vi manifesterade mot TTIP det och att vi har samarbete där med jordens vänner. (finns bra foton från den manifestationen tror jag) Vi fortbildar och informerar Under 2015 har Latinamerikagrupperna arbetat mycket för att öka kunskapen inom föreningen om det globala livsmedelssystemet och dess konsekvenser för människor, miljö och demokrati, samt de alternativ som lyfts av våra samarbetsorganisationer i Latinamerika. Genom en studiecirkel har 25 aktivister stärkt sin kunskap och sitt engagemang i dessa frågor. Aktivister har även tagit initiativ till att starta en temagrupp, Makten över maten, för att driva arbetet med dessa frågor vidare också externt. De har bland annat föreläst på skolor, hållit i utbildningar för andra aktivister och anordnat seminarier kring frågorna. Engagera dig Är du intresserad av hur mat, makt och klimat hänger ihop? Är du även intressera av att påverka för ett mer hållbart livsmedelssystem? Då kan ditt engagemang bidra till att stärka vårt arbete! För mer information och kontakt, besök Matsuveränitet Matsuveränitet handlar om tillgång till mat och människors rätt att själva bestämma över matproduktionen. Lokal konsumtion ska prioriteras framför storskalig export. Matsuveränitet handlar också om att kräva folkligt deltagande i beslutsfattande som rör jordbruksfrågor. Foto: latinamerikagrupperna 18 19

11 Tema Urfolks och småbrukares rättigheter Foto: Anna nylander Vi står upp för och försvarar rättigheter År 2015 går till historien som det år då Guatemalas urfolksoch småbrukarrörelser, via folkliga protester, avsattes landets korrupte president, Otto Pérez Molina. Direkt efter presidentens avgång beslöt sig urfolksnätverket Waqib Kej för att presentera ett konstruktivt, politiskt alternativ. Med stöd av Latinamerikagrupperna gav de ut ett politisk manifest i bokform: Demandas y propuestas de los pueblos Indigenas de Iximulew (Politiska krav och förslag från Guatemalas urfolk). En central del i förslaget är att göra Guatemala till en plurinationell stat, vilket innebär en stat som respekterar både alla olika nationaliteter och naturens rättigheter. I arbetet med manifestet konsulterade Waqib Kej totalt 165 olika urfolksorganisationer. Ett arbete som stärkt det nationella urfolkssamarbetet och känslan av samhörighet. Under året bidrog Latinamerikagrupperna även till värdefulla möten mellan Waqib Kej och CONAIE. I augusti åkte representanter från Waqib Kej till Ecuador och i slutet av november åkte representanter från CONAIE till Guatemala. Utbyten mellan urfolk stärker oss mycket, för det visar att vi har gemensamma krav i hela Abya Yala (den Amerikanska kontinenten), säger Domingo Hernandez, urfolksledare från Waqib Kej. Tema Företrädare från det civila samhället och folkrörelser världen över arbetar för att FN ska anta en internationell deklaration om rättigheter för småbrukare och lantarbetare. Vår samarbetsorganisation CLOC/La Vía Campesina har länge drivit denna process. I samband med den 30:e sessionen i FN:s råd för mänskliga rättigheter i september skickade vi tillsammans med FIAN Sverige, NOrdBruk/La Via Campesina Sverige och Afrikagrupperna ett brev till utrikesminister Margot Wallström där vi uppmanade Sverige att rösta för att ge arbetsgruppen för småbrukares rättigheter fortsatt mandat att arbeta fram en deklaration. Vi ser att det nuvarande regelverket för mänskliga rättigheter inte är tillräckligt för att skydda småbrukares rättigheter. Därför skulle en deklaration vara ett viktigt erkännande av dessa rättigheter. Det skulle vara ett viktigt steg för att skydda småskaligt familjejordbruk och matsuveränitet, menar Annelie Andersson, ordförande i Latinamerikagrupperna. Margot Wallström svarade att regeringen inte står bakom alla frågor och att de frågor som de håller med om redan omfattas av FN:s konventioner. Att småbrukare i dagsläget kriminaliseras när de använder sina egna fröer och konkurreras ut på marknaden av globala företag, anser dock vi i Latinamerikagrupperna är tydliga exempel på att det nuvarande skyddet av småbrukares rättigheter är otillräckligt. Den ökande jakten på naturresurser drabbar urfolk och småbrukare extra hårt. De tvingas bort från sina marker och förlorar sin försörjning och sina traditionella territorier. Latinamerikagrupperna stödjer deras arbete med att ge fler människor möjlighet att utbilda sig, organisera sig och kräva sina rättigheter. Landområden som traditionellt tillhört urfolk används idag ofta för att utvinna naturresurser utan att urfolken tillfrågas eller får chans att protestera. Detta trots att flera länder i Latinamerika har ratificerat internationella överenskommelser om urfolks rättigheter, som till exempel ILO169. De människor som ändå höjer sina röster möts ofta av både hot, våld och kriminalisering; det vill säga att någon genom falska anklagelser utnyttjar rättssystemet för att förminska och försvaga sociala rörelser. Bakom kriminaliseringen ligger såväl statliga aktörer som multinationella företag. För Ecuadors nationella urfolksorganisation CONAIE, blev 2015 ett år av kriminalisering. Det hela kulminerade i augusti, när CONAIE mobiliserade människor nationellt i protest mot regeringens mineral- och oljepolitik. Manifestationerna ledde till många gripanden och åtal av urfolksaktivister. CONAIE räknar till 123 åtalade medlemmar runt om i landet mellan augusti och december. I Guatemala har kriminaliseringen pågått länge. Under 2015 utsattes främst försvarare av urfolkens rättigheter och miljöaktivister för kriminalisering. Det framfår i en rapport som tagits fram av det europeiska organisationsnätverket CIFCA, som Latinamerikagrupperna är medlemmar i. Orsaken till kriminaliseringen var aktivisternas motstånd mot storskaliga utvinningsprojekt, däribland gruvor och vattenkraftverk. Daniel Pascual, en av ledarna för det nationella urfolksnätverket Waqib Kej i Guatemala, utsattes för kriminalisering via två olika rättsprocesser under förra året. Vid det första tillfället anklagades han för anstiftan till brott, brott mot konstitutionen och terrorism. Vid andra tillfället löd åtalspunkterna mordförsök, komplott och olaglig sammansvärjning. Vid båda tillfällena friades han på samtliga punkter. Men även vid friande domar medför kriminalisering stora problem. Rättsprocesserna är mycket tidskrävande och kostsamma. Åtalen kastar dessutom en misstankens skugga över de sociala rörelserna, eller som Daniel Pascual själv uttryckt det: det handlar om en stigmatisering, för att ta ifrån en legitimitet. Aktivister från Latinamerikagrupperna på en manifestation mot svenska gruvinvesteringar. Foto: latinamerikagrupperna Buen vivir De andinska urfolkens livsfilosofi, buen vivir, innebär att leva i harmoni med sin omgivning, att respektera både människor, djur och natur och att ta beslut som är bäst för alla. Buen vivir benämns även som suma qamaña (aymara) och sumak kawsay (quechua)