Bibliotek är KUL! Bibliotek är kultur, utveckling och lärande En rapport från BRO-utredningen. Per Falk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bibliotek är KUL! Bibliotek är kultur, utveckling och lärande En rapport från BRO-utredningen. Per Falk"

Transkript

1 Bibliotek är kultur, utveckling och lärande En rapport från BRO-utredningen Per Falk Oktober 2004

2 Innehåll Förord 2 1. Rapportens förslag i sammandrag samt förslag till fortsatt hantering 3 2. Inledning: BRO utredning, projekt, process? 4 Uppdraget Utgångspunkter och arbetssätt Ett första program Strukturerad idéinventering Utredning, projekt, process? 3. Biblioteket användning, möjligheter, värden 6 Biblioteket använt och uppskattat Bibliotekets möjligheter Projekt Bryggan som exempel på bibliotekskoncept Bibliotekets värden 4. Skaraborg som bibliotekens omvärld 10 Bild av Skaraborg Skaraborgssamverkan Något om befolkning och tillväxt, hälsa och utbildning Hur rör sig människor i arbete utbildning? Några slutsatser 5. Biblioteken i R-området 15 Likheter och skillnader Lån men också mycket annat Kvalificerat arbete och hög utbildningsnivå 6. Förändringar läge och framtidsutsikter 18 Bibliotek under förändring Brukaren främst i en idéinventering Fyra huvudförslag 20 Bilagor 28 Den resande låntagaren (2) Vad hände på Forsvik? Bryggans omvärldsbevakning utvärderad 2

3 Förord Rapporten är disponerad på följande sätt. Efter en sammanställning av utredningens förslag samt förslag på fortsatt hantering (1) följer en inledande presentation av uppdrag och arbetssätt (2). Därefter beskrivs bibliotekets allmänna roll, användning och möjligheter, en framställning som landar i ett koncept för ett bibliotek för kultur, utveckling och lärande (3). I detta avsnitt förs också en diskussion om bibliotekets värde för samhället. Det därpå följande avsnittet ger en beskrivning av Skaraborg med inriktning på befolkningsutveckling, hälsa och utbildning och hur människor i Skaraborg rör sig mellan kommunerna för att arbeta och studera (4). Därefter presenteras projektbiblioteken (5), viktigare förändringar i och kring biblioteken de senaste femton åren samt resultatet av den idéinventering som gjorts inom projektet (6). Till sist utvecklas fyra huvudförslag. En avslutande bilagedel innehåller en särskild studie av hur biblioteken används med avseende på kommuntillhörighet, en rapport från ett av BRO-projektets arrangemang, ett seminarium på Forsviks Industriminnen, där bl.a. erfarenheter från kontaktarbete mellan bibliotek och näringslivsutvecklare presenterades, samt en utvärdering av ett försök med omvärldsbevakning inom kommunala organisationer. Källor och litteratur redovisas löpande i notapparaten. Mariestad i oktober 2004 Per Falk 3

4 1. Rapportens förslag i sammandrag samt förslag till fortsatt hantering I rapporten lämnas fyra huvudförslag. De är komplementära och har olika inriktning och tidsperspektiv. I det första förslaget förordas en långsiktig process som baseras på en gemensam vision och en strategi för att nå visionen. Det andra förslaget innehåller en plan för kunskapsutveckling och biblioteksplanering för att etablera bibliotek för lokal utveckling och lärande. Här väcks också frågan om insatser inom särskilda områden: informationsförmedling inom de kommunala organisationerna samt lokala och regionala initiativ inom Omsorgslyftet. Det tredje huvudförslaget, som försöker hitta vägar för personalsamarbete, skisserar möjliga områden för arbetsgemenskaper. Det fjärde huvudförslaget väcker frågan direkt samarbete inom ett antal områden. Här sammanfattas förslagen i punktform. Därefter lämnas förslag på hur ärendet i fortsättningen skall hanteras. Håll ihop BRO-processen med sikte på 2010 Samlas kring bibliotekskonceptet Kultur Utveckling Lärande Bygg en struktur/organisation för att kunna driva en långsiktig process Fastställ ett handlingsprogram för processen med sikte på 2010 Skapa bibliotek för utveckling och lärande Utveckla kunskap inom området lokal utveckling Knyt an till aktuella studiebehov och etablera relationer med lokala och regionala utbildningsinstitutioner Rikta särskilt intresse gentemot Omsorgslyftet och informationsförsörjning inom kommunerna Etablera avdelningar för utveckling och lärande på alla bibliotek senast 2007 Utveckla arbetsgemenskaper Diskutera och ta ställning till utredningens modell för samverkan och förslag till samarbetsområden Säkerställ en kontinuerlig dialog om personalrekrytering Organisera studiebesök och praktik på varandras bibliotek Identifiera och upprätta beredskap för samarbete i konkreta frågor Bilda en gemensam webbgrupp Genomför årliga avstämningar om inköp av varor och tjänster Acceptera varandras lånekort, marknadsför detta och skapa en samsyn vad gäller låneregler Hur gå vidare? Rapporten presenterades och gavs ett första diskussionstillfälle vid BRO-möte den 20 oktober. 1 För den fortsatta behandlingen beslöt mötet att genomföra en studie- och förankringsfas i kommunerna under november-januari. Vi en heldagskonferens i februari 2005 skall man sedan ta ställning till förslagen och bestämma formerna för det fortsatta arbetet. Bibliotekslagens nya skrivningar Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka. Kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheterna ( 7a) 2 kräver biblioteksplaner och samarbete mellan olika huvudmän. Mötet menade därför också att man i arbetet med planer måste ta hänsyn till BRO-rapportens förslag och att konferensen också skall behandla hur förslagen skall länkas till planarbetet. 1 Smärre korrigeringar är gjorda i denna slutversion av rapporten. I denna version är också tillförd en tredje bilaga. 2 Budgetpropositionen 2005, vol. 9. 4

5 2. Inledning: BRO utredning, projekt, process? Uppdraget: samarbete och ny verksamhet Jag inledde 1 februari 2004 arbetet med att som jag då uttryckte det utreda frågan om bibliotekssamarbete mellan merparten av kommunbiblioteken i gamla Skaraborgs län (Bibliotek i R-området BRO). Kommunerna är Falköping, Gullspång, Götene, Hjo, Karlsborg, Mariestad, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm och Töreboda. Initiativet hade ursprungligen tagits inom Mellansjösamarbetet. Med den finansiering som då fanns rörde det sig om ett halvårsarbete på halvtid. Denna rapport planerades med utgångspunkt från detta tidsperspektiv. Senare har förordnandet utsträckts fyra månader och beräknas nu vara avslutat 30 november. Uppdraget att utreda frågan om samarbete kompletterades inför starten med en allt starkare artikulerad önskan om att även rikta intresset mot verksamhetens innehåll. Frågan var kring vilka uppgifter biblioteken borde utveckla sitt samarbete. Utgångspunkter och arbetssätt De samverkande biblioteken är sinsemellan mycket olika och verkar på olika villkor. Behov, önskemål och möjligheter är därför i hög utsträckning också olika. Att klarlägga förutsättningar för gemensamma tag och skapa en samsyn kräver under sådana förehållanden ett processartat arbetssätt där skrivbordarbete kombineras med möten och dialoger. Inför starten fastställdes fyra utgångspunkter för BRO-utredningen: Grundaspekt: finns en gemensam väg att stärka deltagande bibliotek? Klargör förväntningar från alla bibliotek Det gemensamma kan komma att se ut på olika sätt och formeras på olika nivåer och i olika konstellationer. Utredningen startar eller bedriver ingen verksamhet. Den föreslår och möjligen planerar verksamhet. Som projektledare har jag lett arbetet med ansvar inför en styrgrupp och med en arbetsgrupp med deltagare från samtliga bibliotek som referensorgan. Styrgruppen har sammanträffat ett antal gånger. Arbetsgruppen har samlats vid fyra tillfällen och har dessutom deltagit i Biblioteksdagarna i Karlstad 6-8 maj där temat var Bibliotek i samhälle och samverkan. Den 8 juni genomfördes ett heldagsseminarium förlagt till Forsviks industriminnen. 3 Dessa kontakter har kompletterats med att jag besökt nio av de elva projektbiblioteken och informerat och lyssnat på personalen. Projektet har dessutom marknadsförts genom projektinterna E-postnyheter samt via ett elektroniskt nyhetsbrev som spridits brett. Ett första program Den ursprungliga arbetsplanen korrigerades redan i början av februari när vi av Regionbibliotek Västra Götaland uppmärksammades på möjligheten att söka projektmedel från regionens kulturnämnd. Ansökan skulle vara inlämnad senast 15 mars. Arbetet med ansökan gjorde det nödvändigt att omedelbart formulera ett program: BRO-projektet : bibliotek i R-området i samverkan över kommun- och sektorsgränser. 4 Vid denna tidpunkt hade också högskolans bibliotek kontaktats och visat sig intresserat av att hitta former för och innehåll i ett samarbete. Programmet skissar på ett trestegsprojekt där 2004 innehåller utredning och planläggning, 2005 utbildningar och förändringsarbete på biblioteken samt 2006 början på ett brett genomförande. Innehållsmässigt lägger programmet stark vikt vid samarbetet med högskolan och anger som mål att vid kommunbiblioteken skapa kunskap och resurser för att etablera med programmet formulering Bibliotek för utbildning och utveckling. Strukturerad idéinventering Ett redskap i dialogen med kommunbiblioteken har varit en strukturerad idéinventering. Inom de fyra temana Personal, Ekonomi, Brukaren samt Vidgat uppdrag har biblioteken angivit synpunkter och önskemål. 3 Se bilaga 2. 4 Ansökan om medel bifölls då inte. 5

6 Runt om i Sverige arbetar biblioteksmänniskor för att hitta nya roller och former för arbetet och det är självklart att andras erfarenheter och idéer även finns med i vårt arbete i gamla Skaraborg. 5 De förslag jag här formulerar för det fortsatta arbetet har sin förankring i den process som beskrivits ovan, men är mina egna. Dialogen med biblioteken har för min del löpt parallellt med ett försök till analys både av bibliotekens möjligheter generellt och särskilt i gamla Skaraborg. Det är det sammanvägda resultatet av dialog och egna idéer, tankar och åsikter som lett fram till förslagen. Utredning, projekt, process? Till sist: är BRO en utredning? Ett projekt? En process? Frågan kan tyckas ointressant för någon annan är utredaren (projektledaren?). Men en viss stringens kan inte skada. Efter ett halvårs arbete har åtminstone jag bestämt mig för följande distinktion. Det du nu läser är en rapport från BRO-utredningen. Den ingår i BRO-processen som startade 1 februari 2004 och fortgår i enlighet med ett av de förslag utredningen innehåller åtminstone fram till Under den processen kommer förhoppningsvis ett antal projekt att äga rum. 5 Bl.a. förmedlat vid Biblioteksdagarna i Karlstad. 6

7 3. Biblioteket användning, möjligheter, värden Biblioteket använt och uppskattat 6 Folkbiblioteket är en etablerad institution för möten, informationsinhämtning, kunskapsutveckling och kulturupplevelser. Biblioteket är öppet för alla människor oberoende av ålder, kön, social ställning och etnisk tillhörighet. Det är också sedan länge Sveriges mest spridda och mest besökta offentliga kulturinstitution. 7 En undersökning i Västra Götaland visar att 65-70% av invånarna besökt sitt folkbibliotek under en tolvmånadersperiod åren I åldern år besökte över 75% biblioteket minst en gång per kvartal. För åldern år var motsvarande andel 57%, år 50%, år drygt 45%, år drygt 36% och å3 11%. 8 I en färsk rapport redovisas biblioteksbesöken i landet som helhet för perioden Av den framgår en stabil besöksandel kring 65% fram till Både 2001 och 2001 angav 69% att de använt ett bibliotek någon gång under en tolvmånadersperiod och 2003 har andelen sjunkit till 60 respektive 62%. Det är en signifikant minskning från de föregående två åren, men 2003 ett närmande till vissa nivåer på 90-talet. Förändringen kan därför knappast revidera bilden av biblioteket som en institution med mycket bred användning. 10 Både kvinnor och män använder biblioteket, kvinnor dock i högre utsträckning. 66% av kvinnorna och 57% av männen uppgav 2003 att de besökt ett folkbibliotek någon gång under det senaste året. 11 Högre tjänstemän och akademiker använder biblioteket i högre grad än arbetare, jordbrukare och företagare. 12 Men om man vänder på perspektivet och betraktar vilka människor som faktiskt rör sig i biblioteksrummet visar en undersökning från mitten av 90-talet att bland dem som besökt biblioteket någon gång under en månad är 50% arbetare eller lägre tjänstemän. 13 Så har också konstaterats att biblioteken har nått längst bland de offentliga kulturinstitutionerna när det gäller social utjämning. 14 Även etniskt utmärks biblioteket av stor bredd, och generellt har konstaterats att biblioteken används av invandrare lika mycket som eller i vissa fall mer än befolkningen i övrigt. 15 Biblioteksundersökningen i Västra Götaland vittnar om att biblioteket är uppskattat och åtnjuter stort förtroende hos allmänhet och användare. Bland dem som använder biblioteket någon gång per månad eller oftare säger 74% av männen och 80% av kvinnorna att de har förtroende för personalens sätt att sköta sitt arbete. När det gäller att bedöma servicen ligger biblioteket högt. Av de tillfrågade bedömer 60% av männen och 72% av kvinnorna servicen som god. Bland de regelbundna användarna stiger andelen. Av kvinnor som ofta använder biblioteket anser 87% att servicen är god. I en 2003 utgiven rapport om medborgarnas bedömning av den offentliga servicen i bl.a. Västra Götaland distanserar biblioteken alla andra verksamheter överlägset. 16 Folkbiblioteket är sedan 1997 en lagstadgad verksamhet. Lagen är av minimikaraktär. Den säger att det i varje kommun måste finnas bibliotek till främjande av läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt.. Lagen säger också att biblioteken skall verka för att databaserad verksamhet görs tillgänglig för alla medborgare. Vidare kodifierar lagen en hävdvunnen princip om avgiftsfria 6 Reviderad version av avsnitt i program för projekt Bryggan, januari Statlig kulturpolitik i Sverige : rapport till Europarådet, 1990, s Region i omvandling (SOM-rapport; 23), 1999, kapitlet Biblioteket och den regionala utvecklingen. 9 Ju mer vi är tillsammans (SOM-rapport; 34), kapitlet Ändrade biblioteks- och informationsvanor av Lars Höglund 10 Här är inte platsen för en utförligare och självklart viktig diskussion kring orsakerna till nedgången (det återstår också att se om tendensen står sig). Lars Höglund anför utöver en slumpfelsmarginal på några få procent bl.a. Kunskapslyftets avslutning, filialnedläggningar och ökad tillgång till IT i hemmen. 11 A.a., s A.a., s 313. Det var f.ö. enligt rapporten lågutbildade kvinnor och män som stod för ökningen av användare och i hög utsträckningen också för minskningen Tjugo års kulturpolitik : en rapport från Kulturutredningen (SOU 19995:85), s Statlig kulturpolitik i Sverige : rapport till Europarådet, 1990, s Tjugo års kulturpolitik, s Perspektiv på Västsverige (SOM-rapport; 31), s

8 lån. 17 I årets budgetproposition föreslås tillägget: Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsende skall samverka. Kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheterna. Bibliotekets möjligheter Begreppet bibliotek är förknippat med böcker. För många också med skönlitterära böcker. Biblioteket är i allmänhet betraktat som en institution inom, vad man skulle kunna kalla, kultursfären. Men beskrivningen av bibliotekens roll är därmed inte uttömd. Historiskt har biblioteken byggts upp med ambitionen att samla, ordna och tillhandahålla allt vetande. 18 Bibliotekens allomfattande klassifikationssystem är en bra illustration till detta. Biblioteken är därför också institutioner för lärande, en del av utbildningssfären. Så har det alltid varit, även om det faktiska studieutnyttjandet och medvetenhet om detta har varierat med samhällets behov och politisk utveckling. När Kulturdepartement tar över biblioteken från Utbildningsdepartement markerades en viktig intresseförskjutning. Synen på biblioteken som en del av utbildningen tunnades ut. Man förutsatte att studerande försågs med nödvändiga biblioteksresurser på skolor och universitet. De studerande fortsatte dock att använda sig av folkbiblioteken för läsning och litteraturanskaffning. Men på biblioteken fanns en ambivalens. När stora grupper högskolestudenter och Komvuxare samlades framför bibliotekens informationsdiskar under 90-talet var det inte självklart att det var folkbibliotekets uppgift att ge service. Borde det inte vara skolan själv och dess bibliotek? 19 Resursknapphet och hög arbetsbelastning hade självklart betydelse, men uppdragsfrågan låg i botten. Det uppkom en diskrepans mellan politiken (det formulerade uppdraget) och samhällets behov. Biblioteken fick själva tolka sitt uppdrag. Uppdraget fanns i traditionen, men inte i politiken. Folkbiblioteksutredningen från 1984 hade visserligen slagit fast att biblioteken vid sidan av kulturuppgiften även hade en informationsuppgift. 20 Men det var ett konstaterande utan tydliga kopplingar till de studerande. Nu fanns knappast någon reell möjlighet att avvisa de studerande. Lärandeuppgiften införlivades i bibliotekens praktik och kan idag betraktas som oomstridd på biblioteken. Fortfarande saknas dock ett tydligt samhälleligt uppdrag och erkännande. Biblioteket bör alltså betecknas som institutioner för kultur och lärande. För en fullständigare beskrivning av biblioteks möjligheter bör man dock föra diskussionen ytterligare något steg. Kultur och lärande är centrala förutsättningar för utvecklingen av våra livsbetingelser enskilt och tillsammans lokalt, regional och nationellt. Biblioteken är som mötesplatser kring kultur och lärande därför i sig betydelsefulla för en orts utveckling. I en tid som vår, med ett snabbt informationsflöde och med tanke på vikten av att kunna orientera sig i detta flöde, rymmer biblioteken också en mycket stor möjlighet att fungera som uttalade institutioner för utvecklingsarbete lokalt, regionalt och nationellt. Biblioteken skulle alltså kunna sägas också ingå i utvecklingssfären om vi på biblioteken vill det och samhället erkänner det Till skillnad från de studerande står inte den heterogena gruppen utvecklare idag i kö på biblioteken. Uppdraget hämtas ur en analys av samhällets behov och bibliotekets möjligheter. Arbetet kring folkbiblioteket som en läranderesurs står mycket i fokus i dagens förändringsarbete. 21 Utvecklingsaspekten är inte lika artikulerad, men finns företrädd. Biblioteket har då beskrivas som en utvecklingsmotor. 22 Ett norskt exempel med stark inriktning på näringslivet är Naerinett, ett projekt under perioden Bibliotekschefer och näringslivsutvecklare i nio kommuner och fylkesbiblioteket i Hordaland samarbetade för att stärka bibliotekets ställning som knutpunkt för information och samarbetspart i kommunerna. 23 Näringslivsinriktning har också avdelningen Företagsservice på Malmö stadsbibliotek. 24 Försök med omvärldsbevakning ett centralt begrepp i 17 SFS 1996: Detta korta avsnitt fångar självklart inte bibliotekets mångfald. För en aktuell genomgång se Mitt i byn : om det moderna folkbibliotekets framväxt av Jan Ristarp och Lars G Andersson, BTJ, En bra beskrivning av tidig historia finns i Böckernas ordning : läsare, författare och bibliotek i Europa mellan 1300-tal och 1700-tal, 1995 av Roger Chartier, Anamma, Framställningen en frihandsteckning baserad på egna erfarenheter och intryck av den offentliga debatten. 20 Folkbibliotek i Sverige : ett betänkande (SOU 1984:23) 21 Se 22 Hösten 2003 hölls en konferens på detta tema i Falköping arrangerad av bl.a. Regionbibliotek Västra Götaland. Erfarenheter från bl.a. och Bryggan redovisades. Utvecklingsmotor ser jag som överdriven metafor. 23.Se: Främst förmedlade man nyheter om EU och dess regelverk. Man byggde också en företagsdatabas, Vestnett: En utvärderingskonferens hölls i mars 2004, men någon utvärdering har jag inte funnit publicerad

9 allt utvecklingsarbete förekommer i bl.a. Värmland med regionbiblioteket som initiativtagare 25 Professor Janerik Gidlund har pekat på informationens vitala betydelse för innovationsbenägenheten i offentliga organisationer och uppmärksammat bibliotekens möjliga roll för att spela en aktiv roll som omvärldsbevakare inom kommunerna. 26 Omvärldsbevakning var också en av de inslag som prövades i projekt Bryggan i kommunerna Gullspång och Karlsborg Projekt Bryggan som exempel på bibliotekskoncept I projekt Bryggan var utgångspunkten att verka i en riktning mot bibliotek för kultur, utveckling och lärande. 28 De två senare områdena stod i centrum. Som projektledare arbetade jag fram nedanstående schema i ett försök att allsidigt beskriva ett sådant bibliotek. Verksamhetsområden Aspekter Aktörer Utbud/ Tjänster Kultur Utveckling Lärande Läsning, Bildning, Konstnärlig förnyelse, Kulturarv, Förströelse, Information Integration, Ekonomi, Miljö, Jämställdhet, Lokal identitet, Omvärldsorientering Livslångt lärande, Goda lokala förutsättningar Alla Kommunala tjänstemän, Företagare, Politiker, Aktivister, Kooperatörer Högskolestuderande, Komvuxare, Gymnasister, Grundskolelever, Förskolebarn, Studiecirkeldeltagare Böcker, Tidningar och tidskrifter, Digitala medier, Arrangemang, Informationssökning Nischbibliotek, Omvärldsbevakning, Demokratisk samhällsdialog Medieförsörjning, Informationskompetens De tre verksamhetsområdena Kultur Utveckling Lärande förklaras i ett antal aspekter. För varje område anges också aktörer och en precisering av utbud/tjänster. Kulturfältet bjuder inga överraskningar. I någon mening är det en sammanfattning av det vi ofta uppfattar som det traditionella folkbiblioteket. Fältet för utveckling anger ett antal aspekter som ofta förekommer i målbeskrivningar för samhällets utveckling. Aktörer är utvecklare av skilda slag från offentlig, privat och civil sektor. Utbud/tjänster är här tre. Nischbibliotek är en tanke som innebär att biblioteken blir bra på en eller flera områden som är prioriterade i det lokala sammanhanget. Det handlar både om kompetens, mediebestånd och kontaktnät. Omvärldsbevakning har sin givna betydelse och Demokratisk samhällsdialog visar att biblioteket har en roll även inom detta område. Ett viktigt påpekande i sammanhanget är att biblioteket som offentlig institution verkar brett och oberoende och självklart inte kan bindas till särskilda intressen av vare sig ekonomiskt, ideologiskt eller politiskt slag. Det är som en fri offentliga arena för aktörer från skilda sektorer och med skilda intressen biblioteket kan verka om det vill förvalta det förtroendekaptal det idag äger Intervju i Biblioteksbladet 2003:10 med anledning av Innovativa processer (SOU ; 2003:90) 27 Utvärdering, se bilaga Webbplatsen ligger kvar under 2004, se Där finns ett antal programdokument samt en slutrapport. Bryggan var ett EU-Mål 2-projekt. Utöver kommunerna deltog Regionbibliotek Västra Götaland, BTJ och Axiell. 29 Sven Nilsson ger en inspirerande bild av bibliotekets möjligheter som en arena särskilt för det lokala civila samhället i Om sanningen ska fram : biblioteket som medborgargränssnitt. Finns som uppsats i Biblioteket - mötesplats i tid och rum, BTJ, Även på nätet: 9

10 Fältet för lärande säger att biblioteket vill bidra till det livslånga lärandet och erbjuda goda lokala förutsättningar. Aktörerna är alla människor i en lärandesituation och enkelt uttryckt bidrar biblioteket med allt det som ryms inom begreppen medieförsörjning och informationskompetens. Bibliotekets värden Biblioteken är offentliga skattefinansierade institutioner med ett kulturpolitiskt uppdrag utan krav på lönsamhet. Man skulle kunna kalla det ett Public Service-uppdrag. Oftast beskriver man de värden biblioteken tillför samhället i kvalitativa termer. Här finns först en grundläggande kulturaspekt som inte kräver eller kan ges någon ekonomisk motivering. Men utöver det kan man konstatera att biblioteken ger uppenbara trivselvärden och tillför en platsattraktivitet som ingen kommun i sin dragkamp om invånare kan vara utan. Att biblioteket också tillför direkta nyttovärden (t.ex. genom att tillhandahålla viktig information) är lika uppenbart. För folkbibliotek har inte någon såvitt bekant försökt sig på att i kronor beräkna bibliotekets ekonomiska betydelse för användare och samhälle. Men beräkningar som gjorts för andra biblioteksformer ger perspektiv även om de varken bör eller kan direktöverföras till folkbiblioteksvärlden. Margareta Nelke, tidigare bibliotekschef vid Tetra Pak och nu verksam som konsult inom informationskompetens och omvärldsbevakning, gav 1999 ut en rapport där hon redovisade en undersökning om bibliotekets värdeskapande roll i ett företag. 30 Över hundra personer verksamma med marknadsföring och forskning inom nio olika företag svarade på en enkät om informationens betydelse. Företagen sysslade med tillverkning inom medicin, livsmedel, kemikalier, tobak, energi och bilar. Nelke konstaterade att den information som biblioteken tillförde företagen kunde uppskattas till mellan och kr per använt dokument. British Library, en motsvarighet till vårt KB, lät två konsultföretag bedöma verksamheten. Intervjuer med över personer låg till grund för en bedömning gjord med en värderingsmetod stödd av de båda Nobelpristagarna Kenneth Arrow och Robert Solow och rekommenderad av OECD. Studien visar att varje investerat pund genererar fyra tillbaka till samhället. 31 Utöver de allmänna värden som vi känner men inte kan kvantifiera bör man alltså bära med sig en vetskap om att ett bibliotek i sin kvalificerade informationsverksamhet tillför samhället direkta ekonomiska värden. I en utveckling som innebär att folkbibliotekens roll för lärande och lokalt utvecklingsarbete ökar blir denna vetskap allt viktigare att kommunicera. 30 Knowledge Management in Swedish Corporations : The Value of Information and Information Services. Se sammanfattning på Looksmart: milion a year knowledge dividend to UK economy UK national libraray reveals result of groundbreaking research, 10 December 2003: 10

11 4. Skaraborg som bibliotekens omvärld Bild av Skaraborg Skaraborg, den närmaste omvärld som biblioteken verkar i och är en del av, kan beskrivas på många olika sätt beroende på värderingar, perspektiv och syfte. Skaraborg är heller inte homogent. Sanningen kan vara en i Götene och en annan i Falköping. Som i regionen i stort finns både ett centrum och en periferi där Skövde skulle kunna sägas inneha Göteborgs centrumroll (fastän beläget i väster) och Gullspång östra Skaraborgs periferiroll. Det kanske självklara påpekandet är därför att detta korta avsnitt inte har eller kan ha ambitionen att ge bilden av vår närregion. Några för biblioteken viktiga områden skall belysas. Först ges några nedslag kring befolkning och tillväxt, hälsa och utbildning. Sedan granskas hur människor i arbete och studier rör sig inom området. Lokaltidningarnas spridning och dominans får slutligen ge en bild av de delområden Skaraborg kan sägas bestå av. Skaraborgssamverkan Men som inledning skall påpekas att Skaraborg som län visserligen upphörde med regionaliseringen, men att organisatoriska och andra band levt vidare och binder ihop området. Ett antal kommuner gick vid länsupplösningen samman i det s.k. Mellansjösamarbetet under en provperiod. Nu är alla gamla Skaraborgskommuner inom Västra Götalandregionen återförenade i den ideella föreningen Skaraborgssamverkan med inriktning på att lösa gemensamma behov. Gymnasieval, räddningstjänst, avfallshantering, inköp, administrativa system, specialistfunktioner är några exempel på existerande samarbete mellan två eller flera kommuner. Här finns också Kommunförbund och Tillväxt Skaraborg. Något om befolkning och tillväxt, hälsa och utbildning I Befolkningsbedömning för Västra Götaland ges en relativt optimistisk prognos för regionen som helhet. 32 Det blir fler invånare och fler i arbetskraften. Man förutsäger en minskad försörjningsbörda och starka tillväxtförutsättningar. Men det är främst Göteborgsregionen samt Boråsområdet och delar av Bohuslän som står för tillväxten. Skövde lokala arbetsmarknad d.v.s. BRO-kommunerna utom Götene får enligt prognosen den kraftigaste befolkningsminskningen. Även Lidköpings lokala arbetsmarknad där Götene och Vara ingår beräknas minska. Tillsammans kan de båda områdena komma att förlora personer per år. I en i övrigt optimistisk rapport varnar man med hänvisning till situationen i Skaraborg (och Dalsland) för fortsatt polarisering mellan regiondelar och tudelning mellan individer. De resultat man kommer till bekräftar, säger man, att det utvecklingsarbete som lagts fast i den regionala utvecklingsstrategin måste fortsätta. Om alla delar av regionen skall ha en långsiktigt stigande befolkning, vilket är ett av huvudmålen, krävs infrastruktursatsningar som ger hela regionen ökad tillgänglighet till arbete, boende, vård, utbildning och kompetensutveckling. Skaraborgs eftersläpning är självklart ett sammansatt fenomen där många saker samverkar. Människors hälsa kan både vara ett uttryck för och samtidigt bidra till problemen. En realitet är hur som helst att ohälsan perioden har ökat kraftigt i hela Västsverige och mest har den ökat i Skaraborg. En del kommuner som tidigare låg relativt väl till har försämrats kraftigt och kommuner med redan höga tal har också försämrats. 33 Även på utbildningssidan har Skaraborg problem. Den reviderade regionala utvecklingsvision som nu är under arbete pekar ut utbildning som en nyckelfaktor för utveckling. Man sätter där målet att varannan vuxen skall ha någon form av eftergymnasial utbildning och att skillnaderna i mellan olika regiondelar skall minska. 34 I jämförelse med dagens läge innebär 50 %-målet en se grafen på nästa sida lång väg att gå för alla kommuner och riktigt långt för vissa. Utvecklingen, mätt i andelen som påbörjat högskolestudier efter gymnasiet inom tre år, tenderar inte att minska klyftorna Utarbetad av Regionutvecklingssekretariatet vid Västra Götalandsregionen Från bra till bäst : om det livslånga lärandet i Västsverige / Västsvenska Industri- och Handelskammarens rapport ; 2004:2. Finns på 34 Det goda livet regional utvecklingsvision för Västra Götaland (RUV) : remissversion Eftergymnasial utbildning: Statistikdatabas för Västra Götaland. Påbörjade högskolestudier: Högskoleverkets Databas för nationell uppföljning: 11

12 Hur rör sig människor i arbete och utbildning? BRO-projektet samlar merparten av kommunbiblioteken i gamla Skaraborg, ett område som även efter regionaliseringen framträder som sammanhållet och välintegrerat. Tre kartor över pendlingsmönster respektive val av gymnasium och högskola illustrerar detta (se sid ). 36 I grova drag har alla kommuner starka relationer med Skövde när det gäller pendling och val av högskola. Gullspång avviker när det gäller daglig pendling (Mariestad, Töreboda, Kristinehamn och Laxå är vanligare) och val av högskola (Örebro och Karlstad dominerar). I Lidköping är Trollhättan/Uddevalla ett vanligare högskoleval än Skövde och Göteborg är nästan lika vanligt som Skövde. Götene har en större pendling till Lidköping och Skara än till Skövde. När det gäller val av gymnasium har samtliga kommuner utan undantag starka relationer med Skövde även om Skövde inte är mest attraktivt för samtliga. I Götene väljer man främst Skara och Lidköping. I Gullspång och Töreboda är Mariestad främst. I Karlsborg väljer man oftare Tibro än Skövde. I Hjo är Tibro och Skövde relativt likvärdiga. Noterbart är att pendlingen mellan de två närliggande kommunerna Tidaholm och Tibro är mycket liten och man har inga gymnasieval emellan sig. 36 Pendling från SCB:s och Nuteks statistikdatabas raps Regionalt analys- och prognossystem, val av Högskola från Högskoleverkets databas för regional rekrytering Gymnasieval från Gymnasium Skaraborgs intagningskansli 12

13 13

14 Från denna undersökning kan Skaraborg beskrivas som välintegrerat med Skövde som ett odiskutabelt centrum med något försvagade band norrut (Gullspång) och västerut (Götene och Lidköping). Kontakter mellan norr och söder, öster och väster är däremot ovanliga och ett antal mer sammankittade delområden kan skönjas. Utgår man från lokaltidningarnas spridning, vilket kan vara en bra indikator på en slags bygdtillhörighet, framträder dessa områden klarare. Tidningarnas dominansområden är inom BRO fyra. Skövde, Tibro, Hjo och Karlsborg utkristalliseras som en region. Den dominerande tidningen SLA har en hushållstäckning på 77,5 %. En annan region utgörs av Mariestad, Töreboda och Gullspång. TSL dominerar med en hushållstäckning på 75 %. Falköping och Tidaholm formerar en region där VT har en hushållstäckning på 62 %. Skara och Götene delar region med Lidköping, Vara och Essunga (som ej ingår i BRO). Störst tidning är här NLT med en hushållstäckning på 62 %. 37 Några slutsatser Skaraborg är inne i en organiserad process för samverkan inom olika områden. BRO är en del av denna process. De tre slagen av rörelsemönster visar också en väl sammanhållen region som motiverar och borde ge förutsättningar för bibliotekssamverkan inom hela området. Särskilt studerandegruppernas rörlighet talar för detta. Samtidigt finns klart urskiljbara delområden som framstår som särskilt lämpliga för det bygge av de arbetsgemenskaper som skisseras i rapportens avslutande förslagsdel. Jag påpekade tidigare att biblioteken både är en del av och verkar i det Skaraborg som är vår närmaste omvärld. Det betyder två saker. Dels att bibliotekens existens och utvecklingsmöjligheter är intimt sammankopplad med så basala saker som befolkningsutveckling, tillväxt, hälsotillstånd och utbildningsfrågan. Konkret handlar det i slutändan som anslag och efterfrågan av bibliotekets tjänster

15 Dels innebär det att biblioteket är en aktör som genom sin verksamhet kan bidra till utveckling i vitala avseenden. När man i regionala sammanhang talar om satsningar för att hålla ihop regionen och ge Skaraborg möjlighet att dela Göteborgsområdets prognostiserade ljusa framtid är det ur biblioteksperspektiv angeläget att föra fram tanken på biblioteken som lokala och regionalt samverkande stödjepunkter i en sådan politik. Den tidigare allmänna beskrivningen av bibliotekens som stora publika arenor med en betydande potential inom kultur, utveckling och lärande skall i kommande avsnitt kompletteras med en presentation av biblioteken i R- området. 15

16 5. Biblioteken i R-området Likheter och skillnader Projektbiblioteken är som svenska kommunbiblioteken i sina grunddrag mycket lika varandra. Tidigare viktiga grundläggande standardskillnader vad gäller IT-användning har utjämnats. 38 Samtliga projektbibliotek äger därför idag var för sig och särskilt gemensamt stora möjligheter att utveckla service och aktivitet inom kultur, utveckling och lärande. Men här finns förstås också betydande olikheter vad gäller förutsättningar, inriktning och insatser. 39 Vid BRO-biblioteken arbetar mer än hundra medarbetare. Årligen ta de tillsammans emot och betjänar över en miljon besökare och lånar ut omkring en och en halvmiljoner medier. Sett till perioden har utlåningen som landet i övrigt minskat. I BRO dock mer: med 6,8 % mot rikets 2,9 %. Nedgången behöver analyseras, men som jag framhållit tidigare se avsnitt 2 skall den inte dramatiseras. Den ändrar inte det faktum att biblioteken är vårt samhälles mest besökta offentliga kulturinstitution. Inom BRO-området varierar förhållandena men som helhet betraktad ökar här antalet besökare under motsvarande tid: ett plus på 6,6 % mot rikets minus på 3,2%. Inom BRO har vi således den situationen att fler har sökt sig till biblioteken och gjort något annat än lånat. 38 Inför projektet Bryggan konstaterades att biblioteken i Gullspång och Karlsborg inte gått i takt med andra bibliotek i området. Bl.a. låg man tio år efter med datorisering av katalogfunktionen och 3-4 år efter med Internet för allmänheten. Per Falk: Sveriges mest spridda och mest besökta kulturinstitution : en analys av folkbiblioteken i Sverige och i Gullspång och Karlsborg Om inget annat anges är uppgifterna här hämtade från Kulturrådets biblioteksstatistik , se Besöksstatistiken kan kanske antas vara osäkrare än lånestatistiken beroende på att alla bibliotek inte använder automatisk besöksräknare. Men om man förutsätter oförändrad mätteknik gäller osäkerheten i såfall nivån och inte utvecklingen. 16

17 Lån men också mycket annat Här är inte platsen för någon närmare beskrivning eller försök till analys av de olika bibliotekens resultat som den kommer till uttryck i statistiken. Med ett medskickat påpekandet att förutsättningarna kan vara mycket olika skall två orienterade nedslag ändå göras. I nedanstående diagram återges det vanligast förekommande måttet utlån per invånare vid BRO-biblioteken samt de näraliggande biblioteken i gamla Skaraborg: Essunga, Lidköping och Vara. Även antalet besökare vid huvudbiblioteket finns redovisade. Tillsammans erbjuder dessa kommunbibliotek allmänheten närmare 90 Internetuppkopplade datorer. På några av biblioteken som en del av en avdelning för studier och arbete. Samtliga bibliotek ger sina användare tillgång till viktiga betaldatabaser och håller traditionella ämnesmässigt allsidiga referensavdelningar. Antalet tidningar och tidskrifter (titlar) är i genomsnitt 180 (samtliga uppgifter från 2002). Biblioteken har webbplatser med mediekatalogerna tillgängliga som en minimiservice. Många ger möjlighet till beställningar och omlån Online och tillgång till E-böcker och faktadatabaser. Kvalificerat arbete hög utbildningsnivå Det finns ingen samlad statistik över hur dessa resurser begagnas. Samma gäller den betydelsefulla service som ges via bibliotekens informationsdiskar. Detta är ett kvalificerat arbete som innebär att möta många olika människor, att förstå och tolka deras önskemål och behov och att ge en bra service. En nu några år gammal undersökning från Skövde stadsbibliotek visar att det vanliga frågetrycket pendlade mellan 10 och 20 frågor i timman med extremer på över 30 måndag till fredag fram till Under fyra veckor ställdes sammanlagt frågor. 40 Per Falk: frågor : redovisning av en referensundersökning på Skövde stadsbibliotek ,

18 Den nyligen utgivna KULDA-utredningen innehåller några fakta som ger en allmän bild av hur de svenska biblioteken idag används % av biblioteken uppger att de en eller fler gånger per dag besöks av låntagare som söker kurslitteratur upp till 40 poängnivå. På 18 % av biblioteken sker det en gång per timme eller mer. Kvalificerad vetenskaplig litteratur (över 40-poängnivån) efterfrågas en gång eller mer per dag på 37 % av biblioteken. 78 % av biblioteken säger sig få och med eget material kunna besvara det man bedömer som kvalificerade frågor en eller flera gånger per timme. 29 % har angett att de en gång eller flera gånger per dag får så kvalificerade frågor att de inte kan besvaras med det egna materialet. De dryga 100 biblioteksanställda består av i huvudsak två jämnstora yrkeskategorier: bibliotekarier och biblioteksassistenter. 42 Bibliotekarierna är utbildade vid Bibliotekshögskolan, som regel i kombination med andra akademiska studier/examina, alternativt har examen i Biblioteks- och Informationsvetenskap (140 poäng). Assistenterna har vanligen lång erfarenhet och har genomgått interna kurser och utbildningar. Inom Skaraborg och knutet till BRO-samarbetet finns även biblioteket vid högskolan i Skövde. Biblioteket har vuxit snabbt med högskolans framväxt. Det finns idag i moderna lokaler (invigt 1997), har ett stort tryckt och elektroniskt mediebestånd och en personalstyrka på 16 personer, främst bibliotekarier. Denna samlade biblioteksresurs skulle kunna beskrivas som ett medelstort företag inom informations- och kunskapsbranschen företrädd i alla kommuner med lokaler i ofta bra centrumlägen, med hög IT-mognad och välutbildad personal samt med bra öppettider och dygnetruntservice via webben. Företaget ingår i en landsomfattande koncern och har direktaccess till koncernens hela utbud. Koncernens internationella kontaktnät kompletterar vid behov. 41 Kerstin Andersson: KULDA-utredningen, Regionbibliotek Västra Götaland, 2004 (Framsteget ; 9) Uppgifterna baseras på enkätsvar från 83 bibliotek. 42 Omräknat till heltidstjänster. Antalet personer är fler. 18

19 6. Förändringar läge och framtidsutsikter Bibliotek under förändring en bakgrund Biblioteken har under en femtonårsperiod genomgått radikala förändringar. Förändringstrycket har varit stort och kommit från olika håll. I botten ligger de ekonomiska, sociala, politiska och kulturella förändringar som skett i samhället i stort. För biblioteken har det återverkat på olika sätt. Den förändrade informationstekniken har gett biblioteken nya möjligheter. Men den har också ställt stora krav på förmågan att organisera om verksamhet, införliva nya kunskaper och utveckla nya arbetsmetoder. Samtidigt har pressen på den offentliga ekonomin tvingat fram besparingar och omstruktureringar. Det bibliotek brukaren möter idag, och som personalen arbetar i, är inte som ett bibliotek Att denna omvandling ägt rum inom en kvinnligt dominerad verksamhet fjärran från den annars manliga och glassigare IT-sfären förtjänar ett påpekande (det var inte så länge sedan det jargongartat talades om Två kärringar och en PC apropå IT på bibliotek). Internt i kommunerna har man överlag genomfört förändringar av nämnd- och förvaltningsorganisationen vilket lett till att biblioteken i många fall fått skifta både nämnd, förvaltning och chef. Ibland flera gånger. I dagsläget finns endast två rena Kulturnämnder inom BRO. I merparten av kommunerna har bibliotekschefen/ansvarige inte förvaltningsansvar och inte direktkontakt med politikerna. Regionaliseringen innebar att det egna länsbiblioteket i Skara införlivades i ett Regionbibliotek Västra Götaland och i dagsläget förlorar i vikt inom regionorganisationen. Dessa stora förändringar med både vinster och förluster är bakgrunden till BRO-samarbetet. Bland biblioteken finns en insikt om att förändringarna kommer att fortsätta. Kravet på väl motiverad verksamhet och god ekonomisk hushållning upphör inte. De strukturer inom vilka verksamheten bedrivs kommer inte att vara fixerade. Biblioteken står inför stora rekryteringsbehov. IT-utveckling och nya verksamhetsområden kräver nya kompetenser. Pensionsavgångarna är omfattande Inom fem år pensioneras 28 personer (18 assistenter och 10 bibliotekarier). Inom tio år ytterligare 28 personer (16 assistenter och 12 bibliotekarier). 43 Således över femtio personer inom tio år på en verksamhet med idag cirka 100 tjänster. Den idéinventering som genomförts inom BRO-området, och som presenteras i nästa avsnitt, speglar erfarenheter från genomlevda förändringar och vittnar om en strävan efter ett aktivt förhållningssätt inför kommande. Brukaren främst i en idéinventering Alla medlemmar i BRO-arbetsgruppen fick uppdraget att med sitt eget bibliotek som utgångspunkt fundera på verksamheten ut fyra olika perspektiv. De fyra teman som gavs var BRUKAREN, PERSONAL, EKONOMI och VIDGAT UPPDRAG. Idéer, frågor, tankar och förslag levererades på ett särskilt formulär. Svaren skiftade från korta ståndpunkter till mer omfattande funderingar och långtgående förslag. En sammanfattning av resultatet diskuterades sedan vid ett möte med arbetsgruppen. (se sammanfattning på nästa sida). Den målbild som framkommer i undersökningen sätter brukaren i främsta rummet. Personal och ekonomi är sekundära, de är medel för att organisera verksamheten. Brukaren ska uppfatta BRO-biblioteken som en självklar tillgång för alla i området, menade ett av biblioteken i sitt svar. Vid arbetsgruppens diskussionsmöte fanns inga invändningar mot ett sådant betraktelsesätt. Att biblioteken är institutioner med olika huvudmän sågs inte som oöverstigliga hinder. Den allmänna meningen var att man måste hitta lösningar över kommun- och sektorsgränser. Men detta kräver kunskap. Och här sätter inventeringen ljuset på en rad problemområden. Frågor biblioteken tog upp var: Vilket är vårt uppdrag? Hur utveckla verksamhet med hänsyn till de ekonomiska förutsättningarna? Vilka är våra användare och vilka vill vi att det skall vara? Hur få kompetens att analysera trender och strukturer 43 Enligt en enkät gjord inom Mellansjösamarbetet. Enkäten är odaterad men förmodligen gjord år räknas som pensionsålder. 19

20 Sammanställning av idéinventeringen. Varje tema koncentrerat i ett antal nyckelord som sammanfattar synpunkter som framfördes. och skapa beredskap och handlingskraft? Finns modeller för organisation, resursberäkning och medieplanering? Hur bearbeta bilden av biblioteket Biblioteken redovisade också en rad idéer av både allmänt och mer konkret slag för att lösa problem och utveckla verksamhet. Man underströk betydelsen av fungerande träffpunkter och kontinuerliga möten inom BRO för erfarenhetsutbyte och utbildning. Gemensam administration, personalförsörjning och kompetenstillförsel vad gäller utveckling och ledning, liksom gemensamma inköp av produkter och tjänster, bedömdes som angeläget i många svar. Lånekort, webbportal, programverksamhet är exempel på konkreta idéer för gemensamma lösningar från många förslagsställare. Ett projekt för att göra Skaraborgspressen digitalt åtkomlig aktualiserades också. I slutet av mötet diskuterades mer långtgående idéer kring en integration som skulle kunna innebära ett Skaraborgsbibliotek. Samtidigt betonades att ett regionalt samarbete inte får gå ut över den lokala förankringen och präglingen. 20

21 FYRA HUVUDFÖRSLAG (Förslagen i sammandrag på sidan 4) 21

22 HUVUDFÖRSLAG 1 Håll ihop BRO-processen med sikte på 2010 BRO-processen kännetecknas av två rörelser Dels en rörelse för integration av de olika bibliotekens tjänster och på sikt möjligen även organisation. Man kan tala om att låta ett fungerande nätverkssamarbete av kompletterande karaktär växa över i mer eller mindre formaliserade arbetsgemenskaper som kan leda till samgående. Motivet för en sådan strävan finns i ekonomiska realiteter, framväxten av nya verksamheter och därmed kompetenskrav samt realistiskt sett kommande rekryteringssvårigheter. Större arbetsgemenskaper ger också bättre förutsättningar för en mer dynamisk utveckling av medarbetare och verksamhet än vad merparten av de nuvarande biblioteken har möjlighet att göra. BRO-processens andra rörelse innebär utveckling av ett nytt bibliotekskoncept. Folkbibliotekens existerande blandning av kultur och lärande där kulturprägeln är dominerande och väl etablerad medan lärandeaspekterna oftast är underförstådda och sällan erkända kompletteras med uppgiften att bidra till den lokala och regionala utvecklingen. Bibliotek för kultur, utveckling och lärande Ett tydligt tredelat koncept kultur utveckling lärande föreslås blir den verksamhetskärna kring vilken integrationen äger rum. Motiv för denna utvecklingen kan hämtas dels i den allmänna samhällsutvecklingen och dess behov av både professionella informationstjänster och mötesplatser biblioteken kan tillhandahålla båda dels i bibliotekens egna behov av samhällsförankring och legitimitet. Processen är inte endast kommunövergripande. Den inbegriper även högskolebiblioteket i Skövde, vilket ger ömsidiga fördelar när det gäller tillförsel av kunskap och kompetens, vidare alliansbygge och möjligheter till regional förankring. Gränssnittet kommunbibliotek högskolebibliotek ger stora möjligheter för de samverkande biblioteken men kan även bli en fruktbar kontaktyta mellan kommunerna och högskolan i sin helhet. Vision och strategi Parallellt med att man agerar i en rad olika sakfrågor är det avgörande att hålla ihop BRO-processen som en helhet. Det krävs ett handlingsprogram för att levandehålla, utveckla och kommunicera idén om ett bibliotek för kultur, utveckling och lärande och fortlöpande stimulera till samverkan oberoende av vilka konkreta projekt som för tillfället äger rum. Omvärldsorientering, samordning, planering och marknadsföring är uppgifter som är angelägna i ett sådant perspektiv. Processen behöver en vision och ett årtal som riktmärke. Förslaget är att 2010 blir den tidpunkt då biblioteken skall ses som självklara mötesplatser för kultur, utveckling och lärande i lokalsamhället. Visionen innebär att biblioteken försvarar och stärker sin ställning inom kulturområdet och erövrar en stark position inom utveckling och lärande. Processen behöver också en strategi som pekar vägar och metoder för att realisera visionen. 44 Att gå vidare För att kunna genomföra detta krävs en formaliserad samverksansorganisation på ledningsnivå med återkommande förankringsträffar för verksamhetsnivå. Olika praktiska och personella lösningar är tänkbara. Miniminivån skulle kunna innebära ett rullande ordförandeskap där olika kommunbibliotek turas om att agera för helheten och bl.a. arrangera kontinuerliga sammankomster. En mellannivå skulle kunna åstadkommas genom att detta ersätts eller kompletteras med insatser från Regionbiblioteket. En mer fullständig lösning vore att biblioteken gemensamt anställde en samordnare/utvecklare. 44 Greppet inspirerat av Lars H. Bruzelius och Per-Hugo Skärvad: Integrerad organisationslära, Studentlitteratur,

23 HUVUDFÖRSLAG 2 Skapa bibliotek för utveckling och lärande i särskilt projekt 45 Idén om ett bibliotek för lokal utveckling och lärande behöver för att realiseras särskilda insatser i projektform. Det handlar internt om kunskapsbildning och förändringsarbete, externt om att bygga allianser och kommunicera budskapet. Tidigare projekt har gett viktiga erfarenheter och kunskaper inom den krets som nu är verksam inom BRO. I projekten Bill och E-Bill utvecklades bibliotekens verksamhet gentemot främst de vuxna studerande. Bl.a. etablerades studiebibliotekarien som en delvis ny profession. 46 I projekt Bryggan var målgrupperna studerande och lokala utvecklare inom offentlig, privat och civil sektor. På projektbiblioteken byggdes datorarbetsplatser lämpliga för målgrupperna, en omvärldsbevakningstjänst prövades och idén om en utvecklingsbibliotekarie lanserades. 47 Mål I projektet ställs uppgiften att på alla bibliotek skapa en avdelning för lokal utveckling och lärande med ITutrustade studie- och arbetsplatser, ett relevant medieutbud och för uppgiften utbildad personal. På biblioteken skall finnas förståelse för kommunens och regionens problem, behov och möjligheter. Kommunbiblioteken verkar gemensamt och i interaktion med Högskolans bibliotek för att utnyttja styrkor och reducera svagheter. Innehåll: åtgärder inom fyra områden 1. Folkbibliotekens traditionella arbete gentemot utbildningen och de erfarenheter som vunnits i de senaste årens projekt skapar en mycket god grund för fortsatta och intensifierade insatser. Avgörande för bibliotekens förankring och nytta för de studerande är förmågan att knyta an till aktuella studiebehov och bygga långsiktiga och hållbara relationer med olika utbildningsinstitutioner. Projektets koppling till högskolan och dess bibliotek är viktigt i detta perspektiv. 2. Utbildning och utveckling är intimt förknippade med varandra. Bibliotekens insatser inom utbildningen främjar av det skälet i sig den lokala utvecklingen. Men utvecklingsfältet är i övrigt förhållandevis obearbetat bland bibliotek. För att biblioteken skall ha förmågan att agera som en aktiv part i det lokala utvecklingsarbetet krävs en omfattande kunskapsbildning. Också här är kopplingen till högskolebiblioteket viktig. Med högskolan som nav föreslås en kunskapsrörelse kring temat Bibliotek och lokal utveckling. 3. Parallellt med dessa verksamheter planeras förändringar av serviceutbud, biblioteksmiljö och organisation. 4. Det gränssnitt som öppnas genom samarbetet kommunbibliotek högskolebibliotek ger utrymme för ömsesidig informationsnytta och förmedling av avancerade informationstjänster. Kopplingen är uppenbar till de produktiva arenor och produktiva processer för att utveckla välfärd och skapa tillväxt som efterlyses i utredningen Innovativa processer. 48 Inom projektet kommer detta perspektiv att konkretiseras och utvecklas genom bl.a. kompetenshöjande biblioteksutbildningar, distansutbildning via biblioteken, informationstjänster riktade till regionens utvecklingsaktörer och gemensam webbplats för bibliotek-utveckling-lärande. Tidsplan Projektet har tre faser: 1. Förstudie hösten 2004/våren Kunskapsrörelse och utvecklingsarbete hösten 2005/våren 2006, 3. Verksamhetsplanering/förändringsarbete/marknadsföring hösten Det konkreta målet är att på BRO-biblioteken 2007 kunna öppna avdelningar för utveckling och lärande. 45 Projektet beslutat vid BRO-möte den 7 september. Denna text utgör del av projektprogrammet. Ansökan om medel inlämnad till Regionens kulturnämnd. 46 Se Helena Jannerts Studiebibliotekarien : tankar och idéer om en ny yrkesroll, Regionbibliotek Västra Götaland, 2001 (Framsteget ; 1) 47 Se 48 SOU 2003:90 23

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN 2 Förord En biblioteksplan är tänkt att vara ett redskap för politiker och tjänstemän att på ett strukturerat sätt ta tillvara befintliga biblioteksresurser,

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8 Sida 1/8 Biblioteksplan 1 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2008-12-16 261 att ge Kultur & Turism i uppgift att i samarbete med berörda parter utarbeta en Biblioteksplan för Kungsbacka kommun. (Dnr KT08-00223/88).

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Detta tänkte jag prata om: Om Kultur Skåne och våra kulturpolitiska mål Varför biblioteket som kulturhus - bakgrund

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 Innehåll - Bakgrund...2 - Syfte...2 - Arbetsgrupp...2 - Nulägesbeskrivning...3 - Omvärldsanalys...4 - Samverkan...5 -

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Biblioteksplan 2014-2017

Biblioteksplan 2014-2017 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2014-2017 Version: 3.0 Fastställd: KF 2014-04-16, 29 Uppdateras: 2016 Biblioteksplan 2014-2017 Innehållsförteckning 1. Biblioteksfakta 2. Inledning 3. Uppdrag och roller

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet DIGITAL 2015-16 Förstudieansökan Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet 1. Bakgrund Den här ansökan har sin bakgrund i Länsbiblioteket i Västerbottens ständiga strävan att

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Projektplan för samverkan mellan Länsbibliotek Sörmland, Länsbibliotek Västmanland, Länsbiblioteket i Örebro län och Regionbibliotek Stockholm Bakgrund

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2009-06-16 1/10 Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING 3 Folkbiblioteksverksamheten 3 Skolbiblioteksverksamheten

Läs mer

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé Strategisk verksamhetsplan för Kulturförvaltningen Kompletterar Kulturpolitiska mål för Värnamo kommun 2011 2014 och Biblioteksplan för Värnamo kommun 2011 2014. Kn 2014-02-19 19 Bilaga 3 1. Mission Kulturnämnden

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Nämndens för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut:

Nämndens för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut: Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet FÖRSLAG DATUM DIARIENR 2011-06-01 KUS-KN10-180 35 Samverkan mellan länsbiblioteken i Sörmland, Västmanland, Örebro och Stockholms län Nämndens för

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Birgitta Winlöf 2005-12-21 023-837 38 Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Projektets övergripande syften har varit: Förbättra bibliotekens möjligheter att bidra till den regionala viljan att

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning

Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning 2003-03-07 Region Värmland Box 1065 651 15 Karlstad Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning Säffle kommun i Värmland och Åmåls kommun

Läs mer

Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun

Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun 1 (7) Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun Inledning Riksdagen har antagit nationella kulturpolitiska mål som vilar på grundläggande demokratiska värderingar med yttrandefriheten som

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Regional talboksplan 2011 Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Inledning Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar län har ett långtgående samarbete som fördjupats genom ett politiskt

Läs mer

Litet bibliotek i stor omvärld

Litet bibliotek i stor omvärld Litet bibliotek i stor omvärld Omvärldsbevakning arbetsredskap och resurs Bakgrund Omvärldsbevakning : ett treårigt projekt på Länsbiblioteket i Värmland 2002-2005 (Statens Kulturråd och Region Värmland)

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015

Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015 Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015 INNEHÅLL sid 2 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Övergripande mål Sid 3 4. Arbetssätt 5. Arbetsmetod Företagslotsen 5.1 Strategi Sid 4 Sid 5 Sid 6 Sid 8 Sid

Läs mer

Folkbiblioteken i Lund. Årsberättelse 2008

Folkbiblioteken i Lund. Årsberättelse 2008 Folkbiblioteken i Lund Årsberättelse 2008 Viktiga händelser 2008 Ny organisation Från 1 januari trädde en ny organisation i kraft. Biblioteksplan En plan för biblioteksverksamheten i Lunds kommun fastställdes

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

Projekt Utländska Akademiker arbetar på bred front för att vägen till ett kvali cerat arbete för utländska akademiker ska bli kortare.

Projekt Utländska Akademiker arbetar på bred front för att vägen till ett kvali cerat arbete för utländska akademiker ska bli kortare. Projekt Utländska Akademiker arbetar på bred front för att vägen till ett kvali cerat arbete för utländska akademiker ska bli kortare. Foto: Filip Andersson; bild från Utländska tekniker och ingenjörer

Läs mer

Biblioteksstrategi Täby

Biblioteksstrategi Täby Skarpäng Mål TemakvällarGribbylund Huvudbiblioteket Service Biblioteksstrategi BokpratNäsbypark Täby Mötesplatser Hägernäs Kulturupplevelser Läslust Meröppet Tillgänglighet Täby kyrkby En plats för alla

Läs mer

Nyhetsbrev, Vård- och omsorgscollege i Kalmar län

Nyhetsbrev, Vård- och omsorgscollege i Kalmar län Nyhetsbrev, Vård- och omsorgscollege i Kalmar län Kalmar län har startat en process som syftar till att inrätta ett Vård- och omsorgscollege i regionen. Nedan beskrivs vad ett Vård- och omsorgscollege

Läs mer

Bibliotekets personalenkät 2012/13

Bibliotekets personalenkät 2012/13 Bibliotekets personalenkät 2012/13 Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola 1 Innehåll Frågorna... 3 1. Jag är (ange den egenskap i vilken du oftast är i kontakt med biblioteket):... 3 2. Jag har använt

Läs mer

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Bibliotekslagen (SFS 1996:1596) fick år 2005 ett tillägg som säger att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka och

Läs mer

Sveriges Författarförbunds synpunkter över Ny bibliotekslag (Ds 2012:13)

Sveriges Författarförbunds synpunkter över Ny bibliotekslag (Ds 2012:13) Kulturdepartementet 2012-09-14 Ku2012/836/RFS Enheten för rättsliga frågor och styrning 103 33 STOCKHOLM Sveriges Författarförbunds synpunkter över Ny bibliotekslag (Ds 2012:13) Övergripande kommentarer

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Samverkansavtal för vuxenutbildningen i Skaraborg

Samverkansavtal för vuxenutbildningen i Skaraborg Samverkansavtal för vuxenutbildningen i Skaraborg AVTALSPERIOD 2013-01-01--2014-12-31 SKARAB ORGS KO M MUNAL FÖRBUN D 2013-01-01 Samverkansavtal för Vuxenutbildning i Skaraborg Undertecknande kommuner

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson kulturvara Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson Välkommen till Karta x 2 Vara kommun 16 000 invånare - varannan på landsbygd - var fjärde i Vara Tillverkn/Jordbruk Tillverkningsindustri Jordbruk Låg utbildningsnivå

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie, bildnings- och utbildningsorganisation. SISU Idrottsutbildarna består av specialidrottsförbund (SF) samt övriga medlemsorganisationer

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV Överenskommen vid gemensamt styrgruppsmöte för båda miljösamverkan 20 maj, efter förankring på chefsmötet 6 maj i Varberg Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan

Läs mer

Folkbiblioteken i. Dalarnas län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Dalarnas län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Dalarnas län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Biblioteken är i grunden ett frihetsprojekt som ger fri tillgång till information och kunskap för att stimulera mänsklig

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

SKARABORG MELLAN VÄNERN & VÄTTERN

SKARABORG MELLAN VÄNERN & VÄTTERN SKARABORG MELLAN VÄNERN & VÄTTERN Vad drömmer du om? Många ångrar att de inte förverkligat sina drömmar och önskningar utan levt som andra förväntat sig av dem. Det blir lätt så. Stanna upp och tänk efter

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors.

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors. lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009

Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009 Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009 Stadsbibliotekets personal: 2010 2009 2008 Bibliotekschef: 1,00 1,00 1,00 Bibliotekarier: 4,65 4,65 5,40 (Därav skolbiblioteken

Läs mer

Ansökan om projektstöd

Ansökan om projektstöd Kulturnämnden Västra Götalandsregionen Box 764 451 26 UDDEVALLA Projektansökan Sista ansökningsdag 15 september (beslut november) 15 mars (beslut april/maj) Ansökan om projektstöd Sökande (organisation

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011

BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011 BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011 Innehåll Inledning 3 Bakgrund Organisation 4 Nuläge Utveckling av organisationen Bibliotekslagen 5 Så här ska vi arbeta Utmaningar 6 Verksamhet 2008-2011 Utvecklingsområden

Läs mer

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola Elin Lucassi, Kungl. biblioteket Bakgrund Alla elever i Sverige har rätt att få tillgång till bra skolbiblioteksverksamhet.

Läs mer

Futurum.kom förändringsarbete genom marknadskommunikation

Futurum.kom förändringsarbete genom marknadskommunikation Futurum.kom förändringsarbete genom marknadskommunikation Fil Dr. Angela Zetterlund & Maria Lundqvist Mötesplats Borås 2011-10-20 Vad är marknadsföring En definition och några utgångspunkter Ett aktuellt

Läs mer

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Syfte Projektets syfte var att utifrån olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen eller med

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 E-böcker och folkbibliotek Distribution, kommersialism och kontroll Svenska folkbibliotek har en svår situation när det gäller e-böcker. Biblioteken är en betydande distributör

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga Ganska bekant Rätt kaxig Lite otydlig Mycket stolt! På stark frammarsch Lätt tilltufsad Kämpar i kylan! Kan snart flyga Varför Lärcentrum? Startade under 1990-talet Ingen egen utbildningsanordnare Förmedlare

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Förslag till projektplan för nytt Kulturpolitiskt program för Skara kommun 2011-2014

Förslag till projektplan för nytt Kulturpolitiskt program för Skara kommun 2011-2014 Tjänsteskrivelse 1(1) 2011-03-17 Kultur- och samhällsbyggnadsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Förslag till projektplan för nytt Kulturpolitiskt program för Skara kommun 2011-2014 Förslag till beslut

Läs mer

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Folkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk Biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen för

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten Utdrag från rapporten FAS 05 En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region Januari 2009 Carina Åberg Malin Ljungzell APeL Forskning och Utveckling Bakgrund FAS

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer