Kompletterande rapport om naturvärden för planerad vindkraftsetablering. Målarberget, Norbergs och Avesta kommuner.

Transkript

1 Kompletterande rapport om naturvärden för planerad vindkraftsetablering. Målarberget, Norbergs och Avesta kommuner.

2 Uppdragsgivare VKS Vindkraft Sverige AB Tidpunkt för kompletteringsrapport och inventering. Fältinventering mars och juni 2015 Inventeringen utförd av Håkan Kling Rapporten skriven av Håkan Kling Fotograf Håkan Kling Omslagsbild Bild 1. Vy åt nordost nära placering av vindkraftverk nr.28. Ärendenummer U

3 Innehåll Om Skogsstyrelsen... 4 Sammanfattning... 5 Inledning... Bakgrund... Syfte... 7 Resultat... 8 Litteratur/källförteckning...14 Bilaga. Översiktskarta, kartor västra och östra delen

4 Om Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen är myndigheten för frågor som rör skog. Vi arbetar för att landets skogar ska vårdas och brukas så att skogen ger en uthålligt god avkastning samtidigt som biologisk mångfald bevaras. Vi arbetar också med att lyfta fram skogens värden för rekreation, friluftsliv och kulturmiljöer samt att öka medvetandet om skogens betydelse. Skogsstyrelsen har kontor över hela landet. Våra viktigaste uppgifter är rådgivning i skogsfrågor, tillsyn av skogsvårdslagen, tjänster inom skoglig verksamhet, stöd inom naturvårdsområdet och inventeringsverksamhet. Se vår hemsida för mer information: 4

5 Sammanfattning Skogsstyrelsen har på uppdrag av VKS Vindkraft Sverige AB under vecka 30 och 31 i juli 2013 genomfört en naturvärdesinventering inom ett område mellan Norberg och Avesta söder om riksväg 8 där det planeras en vindkraftsanläggning med 39 verk. Denna rapport färdigställdes under hösten 2013 och benämns i texten som huvudrapporten. I januari 2015 fick VKS ett föreläggande från Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Uppsala län om olika kompletteringar och i denna rapport fördjupas punkt 14 under naturmiljö som efterfrågas och lyder enligt följande: Inge en kompletterad naturvärdesinventering som innehåller bedömningar av flora och fauna och andra naturvärden utöver skogliga värden. Värderingen behöver sammanfattas och sättas in i ett sammanhang så att inte varje naturvärde enbart bedöms för sig. Inventeringen fördjupades i fält och genomfördes under vecka 12 i mars samt vecka 23 i juni 2015 för att ge en mer detaljerad information vad gäller utbredningen av de nyupptäckta naturvärdena inom ramen för den ursprungliga inventeringen i huvudrapporten. Områdenas gränser GPS-mättes och signalarter och rödlistade arter registrerades. De aktuella nyckelbiotoperna och objekten med naturvärden inventerades enligt Skogsstyrelsen klassificering. Ett område som tidigare har inventerats av storskogsbruket samt Komossens naturreservat finns redovisade i huvudrapporten har inte fördjupats då utbredningen av dessa redan är kända. Genom att nu redovisa yta i bifogade kartor istället för punktobjekt för nyckelbiotoper och objekt med naturvärden som det redovisades i huvudrapporten möjliggör det nu en lättare överblick på landskapsnivå och är lättare att sätta in i ett sammanhang för området. Område nummer 4 enligt bifogad karta är en helt nyupptäckt nyckelbiotop som berörs av en verksplacering. Bedömning här är att påverkan på aktuellt område är liten då området är stort till ytan och en förhållandevis begränsad del av området berörs, ca 1,3 % och därmed äventyras inte naturvärdena inom det aktuella området. Det är även möjligt att detaljanpassa arbetet inom området, ex. undvika s.k. naturvärdesträd vid framdragningen av väg samt att flytta undan några vindfällen. I övrigt vad gäller en sammanfattning av både skoglig historik samt naturvärden hänvisas till huvudrapporten. Det efterfrågas också även en mer djupgående analys av vad gäller sumpskogar/våtmarker inom området och här har alla områden som kan beröras av vindkraftsetablering inom området fältbesökts i samband inventeringen för huvudrapporten. I upplägget för sumpskogsinventeringen som genomfördes under första hälften av 1990-talet av Skogsvårdsstyrelsen skedde tolkningen med hjälp av infraröda bilder. Fältbesök genomfördes då endast som ett stickprov. Skogsstyrelsens bedömning är att varken områden med höga respektive mycket höga naturvärden eller våtmarks/sumpskogsmiljöer och dess flöden påverkas vad gäller utbredning av naturvärdena i ett landskapsperspektiv inom 5

6 etableringsområdet. Anledningen till detta är att huvudrapporten redovisar att alla känsliga områden som kunnat beröras av vindkraftverk, uppställningsplatser eller vägar både befintliga och planerade nyanläggningar har justerats för att inte påverka dessa områden samt att en liten berörd del detaljanpassas i område 4. För att sammanfatta inventeringsresultatet i huvudrapporten och i kompletteringsrapporten för områden med höga och mycket höga naturvärden på landskapsnivå som det efterfrågas i kompletteringsföreläggandet kan konstateras att den planerade vindkraftsetableringen inte har någon påverkan på dessa områden Alla platser som ursprungligen har kunnat påverkas har justerats i läge för att undvika miljöstörningar. Områdena med höga och mycket höga naturvärden har inventerats ytterligare för att säkerställa att utbredningen av dessa områden inte ytterligare går in på något område som kan beröras av en vindkraftsetablering. Vad gäller hydrologin inom området har som tidigare nämnts att alla platser är inventerade och justerade i läge för att inte påverka dessa våta marker och därmed inte påverka hydrologin och flödena inom området. Observera att denna inventering inte gäller däggdjur och fåglar som inte ligger inom detta uppdrag. För att belysa ytterligare hur de olika naturvärdena som är upptagna i huvudrapporten och i kompletteringsrapporten inom etableringsområdet är den helt avgörande faktorn för dessa områden hur skogsbruket kommer att bedrivas. Hur dessa naturmiljöer hanteras vid avverkningar och andra skogliga åtgärder samt vilka områden med olika naturvärden som undantas vid avverkningar. Inledning Bakgrund och syfte för huvudrapporten och komplettering. VKS Vindkraft Sverige AB planerar att uppföra en vindkraftsanläggning inom ett område mellan orterna Norberg och Avesta söder om riksväg 8 i Norberg och Avesta kommuner. Vindkraftsparken planeras omfatta 39 stycken verk. Skogsstyrelsen har på uppdrag av företaget utfört en naturvärdesinventering av området. I uppdragsanvisningarna ingick att inventera cirkelformade ytor med 100 meters radie räknat från planerade verksplaceringars centrum samt en 50 m bred zon utefter planerade nya vägdragningar. Befintliga vägar inom området skulle inventeras på 10 meter på var sida av vägen. Inom området finns större och mindre mossar med relativt intakta hydrologiska förhållanden och med naturvårdsintressanta kantzoner.

7 Syfte Syftet med naturvärdesinventeringen som nu benämns huvudrapporten var att: Hitta och beskriva områden med höga naturvärden som kan påverkas av den planerade vindkraftsanläggningen; Bedöma hur naturvärdena påverkas av den planerade vindkraftsetableringen; Ge rekommendationer om hur påverkan på naturvärdena kan minimeras. Det är tänkt att naturvärdesinventeringen ska utgöra en del av miljökonsekvensbeskrivningen MKB:n) som ingår i ansökan om tillstånd för vindkraftsanläggningen. Föreläggande om kompletteringar januari 2015 I januari 2015 fick VKS ett föreläggande från Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Uppsala län om olika kompletteringar. I denna rapport beskrivs kompletteringar enligt punkt 14 vad gäller naturmiljön, hänvisande till föreläggandet med dnr Denna rapport bygger på en kompletterande fältinventering av områden med höga naturvärden motsvarande Skogsstyrelsens klassificering av nyckelbiotoper samt objekt med naturvärden. Inventeringen genomfördes under vecka 12 i mars samt vecka 23 i juni Områdenas gränser GPS-mättes och signalarter och rödlistade arter registrerades. Komossens naturreservat samt områden som tidigare har inventerats av storskogsbruket och finns redovisade i huvudrapporten har inte fördjupats då utbredningen av dessa redan är kända. 7

8 Resultat av fördjupad inventering av nyupptäckta naturvärden samt bedömning av dessa naturvärden på landskapsnivå. Naturvärdena delades in i delområden med följande klassificering i huvudrapporten och redovisas även nu enligt samma klassning i den fördjupade inventeringen. Aktuellt här är mycket höga naturvärden i form av nyckelbiotoper och höga naturvärden i form av objekt med naturvärde samt mycket höga naturvärden i Komossens naturreservat. Mycket höga naturvärden: Områden där naturvärdena är så höga att området som regel bör undantas från exploatering. Innefattar bland annat nyckelbiotoper, våtmarker klass 1 enligt Länsstyrelsens klassning), våtmarker som omfattas av myrskyddsplan, sumpskogar klass 1 enligt Skogsstyrelsens klassning), formellt skyddade områden nationalparker, naturreservat, biotopskydd, naturvårdsavtal) samt Natura 2000-områden. Höga naturvärden: Områden där naturvärdena är höga och kan påverkas negativt vid exploatering om inte särskilda skyddsåtgärder vidtas. Innefattar bland annat objekt med naturvärden enligt Skogsstyrelsens klassning), våtmarker klass 2 enligt Länsstyrelsens klassning) samt sumpskogar klass 2 enligt Skogsstyrelsens klassning). Måttliga naturvärden: Områden där naturvärdena är måttliga och där förstärkt hänsyn kan krävas. Innefattar bland annat våtmarker klass 3 enligt Länsstyrelsens klassning), i vissa fall då det är motiverat även våtmarker klass 4 samt sumpskogar klass 3 enligt Skogsstyrelsens klassning), i vissa fall då det är motiverat även sumpskogar klass 4. Innefattar även områden där förstärkt hänsyn kan behövas. 8

9 Resultat av den fördjupade inventeringen i tabellform. Nedanstående områden är nu definierade till utbredning i den kompletterande fältinventeringen för att områdena ska kunna sättas in i ett sammanhang på landskapsnivå. De områden som har dessa naturvärden är nyckelbiotoper och objekt med naturvärden enligt Skogsstyrelsen klassning samt tidigare kända områden, Komossens naturreservat och ett område med storskogsbrukets nyckelbiotoper. Se klassningarna på föregående sida. Numreringen följer huvudrapportens nummerserie. Se områdenas utbredning i bifogade kartor. Objekt nr Nr 4 Påverkan Miljöanpassning nödvändigt Arealandel med konfliktareal är låg. Naturvärdesklass Mycket höga naturvärden Beskrivning Nyckelbiotop, gammal barrskog. Artfynd: knärot, rödlistad mattlummer, signalart, tallticka, rödlistad dropptaggsvamp, rödlistad. Åtgärdsförslag Väglinjen detaljplaneras, samt flytt av död ved. Areal ha) N-koordinat E-koordinat Koordinatsystem: SWEREF99 TM 12, Nr 12 Nr 13 Ingen konflikt Ingen konflikt Mycket höga naturvärden. Höga naturvärden Nyckelbiotop, flertoppad jättegran. Hela området vid Digerkällan har ett stort värde framförallt kulturhistoriska värden. Artfynd: granbarkgnagare, signalart Objekt med naturvärde, sluttande kärr med omgivande opåverkad skog. Artfynd: nästlav, signalart Väglinjen har flyttats tidigare Väglinjen har flyttats tidigare. 0,1 punkt objekt , Nr 20 Ingen konflikt Mycket höga naturvärden Nyckelbiotop. Överårig barrskog. Artfynd: långfliksmossa, signalart, vedtrappsmossa, rödlistad, Ullticka, rödlistad, vedticka, signalart. Inga åtgärder behövs för framkomli ghet. 0, Nr 23 Ingen konflikt Höga naturvärden Objekt med naturvärde. Gammal gles tallskog på mellan års ålder. Artfynd: vedskivlav, signalart, nästlav, signalart. Verk har flyttats tidigare. 0,

10 Objekt nr Påverkan Ingen konflikt Naturvärdesklass Mycket höga naturvärden Beskrivning Nyckellbiotop Mycket gammal tallskog på hällmark. Äldsta träden kring 340 år. Artfynd: tallticka, rödlistad, nästlav, signalart, vedskivlav, signalart och dvärgbägarlav, rödlistad. Åtgärdsförslag Areal ha) N-koordinat E-koordinat Koordinatsystem: SWEREF99 TM Nr 33 Verk har flyttats tidigare. 1, Tabell 1. Sammanfattning av delområden med naturvärden. Redovisas även på bifogade kartor och innefattar även tidigare områden enligt huvudrapportens lista nu med redovisad yta. Se kartan med läge för område 5, tallskog på hällmark, storskogsbrukets inventerade nyckelbiotoper samt område 19,naturreservatet Komossen, dessa områden tas inte med i tabellen då de till utbredning är kända sen tidigare. Sumpskogar Med sumpskogar avses all trädbärande blöt mark, där träden har en medelhöjd på minst tre meter, och trädens krontäckningsgrad är minst 30 procent. Sumpskogar utgör en betydande del av den svenska skogsmarksarealen. En del sumpskogar är värdefulla och skyddsvärda, då de innehåller mycket höga naturvärden. Merparten av sumpskogarna kan brukas, och produktionen tillvaratas i varierande grad. Av både skötsel- och naturvårdsmässiga skäl bör dock anpassningar ske när skogsbruk bedrivs i sumpskogar. Allmänt om sumpskogar Sumpskogarna i Sverige har ibland karaktäriserats som motsvarigheten till tropiska regnskogar. Generellt är sumpskogarna mycket artrika ekosystem, även om skillnaderna är stora mellan de mest artrika och de mest artfattiga sumpskogarna. Nyckelfaktorn är överskottet på vatten. Grundförutsättningen för uppkomst av sumpskog är ett humitt klimat, dvs. nederbörden är större än avdunstningen. Omfattningen är därför störst i de boreala delarna av norra halvklotet. Sålunda finns stora arealer sumpskogar i Canada, Ryssland och norra Europa. I delar av t.ex. England, Polen och Tyskland, men även i delar av södra Sverige, har stora arealer sumpskogar utdikats och omvandlats till jordbruksmark. Vattenmängden i en sumpskog är normalt alldeles för hög för ett optimalt skogsbruk. Därför är t.ex. relativt stora arealer sumpskogar i Sverige och Finland dikade markavvattnade). Naturvärdena har därigenom mer eller mindre försämrats eller förstörts. 10

11 Skogsstyrelsen genomförde under åren en omfattande kartläggning av Sveriges sumpskogar. Inventeringen utfördes huvudsakligen som en fjärranalys. Med hjälp av avancerade bildtolkningsinstrument sökte man fram sumpskogar via infraröda flygbilder. I en mindre andel av de sumpskogar som fallit ut i fjärranalysen gjordes kompletterande fältbesök. Sumpskogar som bedömdes mest intressanta ur naturvärdessynpunkt valdes i första hand för dessa fältbesök. I Skogsstyrelsens sumpskogsinventering var syftet att kartlägga alla sumpskogar som uppfyller följande villkor: Krontäckning minst 30 % Fuktig eller blöt mark, dvs. grundvattnet finns högst 1 m under markytan Minst 50 % täckningsgrad av fuktighetskrävande arter ex vitmossa) Minst 3 meters trädhöjd Sammanfattningsvis är sumpskogar allt från mycket lågproduktiva impediment till mycket näringsrika ofta kalkrika) och produktiva skogar. Sumpskogars värde och funktion Sumpskogarna har många viktiga ekologiska funktioner. De fungerar som naturliga reningsverk för det vatten sam passerar igenom dem. Partiklar och vissa kemiska föreningar, t.ex. en del tungmetaller såsom kvicksilver, kan läggas fast i torven. Genom verksamhet av denitrifikationsbakterier omvandlas t.ex. nitrat till ofarlig kvävgas. Torvbildande sumpskogar utgör koldioxidfällor. Dessutom är olika typer av sumpskogar hemvist för många skogslevande arter. Ett sumpskogsbestånd uppvisar ofta en betydligt högre artdiversitet än omgivande mindre fuktiga bestånd. I naturlandskapet är sumpskogarna i regel naturliga brandrefugier. När skogselden drog fram blev sumpskogarna oftast opåverkade. Därifrån kunde sedan många arter successivt återkolonisera brandfältet. I det brukade landskapet får sumpskogarna en liknande funktion i samband med hyggesupptagning. 11

12 Lämnad kantzon mot sumpskog efter avverkning. Hur miljöhänsynen vid avverkningar utformas tillsammans med sparade områden med naturvärden har mycket stor betydelse på landskapsnivå. De planerade vindkraftverken berör inte dessa områden utan det är således skogsbruket som är den avgörande faktorn för hur befintliga naturvärden behålls och utvecklas på landskapsnivå. 12

13 Bedömning av naturvärdena inom etableringsområdet baserat på inventeringsresultat samt sumpskogarnas betydelse inom etableringsområdet. Landskapet har beskrivits i huvudrapporten vad gäller skogshistorik samt naturvärden. I denna kompletteringsrapport vägs dessa värden ihop för att ge en helhetsbild av de enskilda naturvärdena så att de sätts in i ett sammanhang för området. Miljön inom etableringsområdet präglas av ett intensivt utnyttjande genom skogsbruk och bergshantering. Denna historik till trots finns exempel inom området på mycket gamla träd. I det nyckelbiotopsklassade området på Tackjärnsberget finns träd med en ålder upp till 340 år. Samtliga sumpskogsdelar som har berörts i det ursprungliga förslaget har fältbesökts i inventeringen inför huvudrapporten och i steg två i den ursprungliga inventeringen besöktes också alla dessa punkter tillsammans med VKS. En justering gjordes då på plats för att ingen påverkan ska uppkomma vid dessa inventeringspunkter. Flödena inom och mellan sumpskogsområdena påverkas därmed inte. Detta redovisas i tabellen i huvudrapporten. I denna kompletteringsdel behövdes därmed inga ytterligare fältbesök göras för sumpskog då dessa redan fältinventerats och redovisats i huvudrapporten. I nuläget är de flesta av naturvärden kopplade till barrskog samt de relativt opåverkade sumpskogarna. Nästan samtliga artfynd av signalarter och rödlistade arter har koppling till barrskog. På landskapsnivå är arealandelen med mycket höga till höga naturvärden liten. Avgörande för naturvärdenas utvecklig på sikt inom området är hur de skogliga åtgärderna utformas vid avverkningar och andra arbeten inom skogsbruket samt vilka områden som undantas vid avverkningar innehållande höga naturvärden. Det avgörande är alltså inte den planerade vindkraftsetableringen utan hur skogsbrukets miljöhänsyn utformas. Hänsyn inför den planerade vindkraftsetableringen har tagits på samtliga platser som berör något naturvärde med flytt av vägar och verk. I området numrerat med 4 som är nyklassat som nyckelbiotop bör speciell detaljplanering vid vägdragningen göras för att undvika s.k. naturvärdesträd samt möjlighet att flytta på några vindfällen s.k. lågor. Helhetsbedömningen för detta område är att i förhållande till ytan på området som behöver tas i anspråk < 0,3 ha jämfört med områdets storlek som är 12,1 ha är påverkan liten och äventyrar inte naturvärdena på platsen eller i ett landskapsperspektiv. 13

14 Litteratur/källförteckning Handbok för inventering av nyckelbiotoper, Skogsstyrelsen, 2005, andra upplagen, Skogsstyrelsen. Signalarter - indikatorer på skyddsvärd skog, Skogsstyrelsen, 2010, fjärde upplagan. Nyckelbiotoper - och andra värdefulla biotoper, Skogsstyrelsen, 1999, första upplagan. Barrskogar Nyckelbiotoper i Sverige, Skogsstyrelsen, 2011, första upplagan. 14

15 Utskriftsdatum: Översiktskarta Komplettering naturvärdesinventering Målarberget VKV VKV34 3 VKV VKV VKV38 5 VKV40 VKV39 11 VKV02 VKV VKV23 15 VKV24 89 VKV VKV03 VKV VKV VKV12 22 VKV VKV VKV15 25 VKV VKV25 31 VKV2 19 VKV07 17 VKV33 13 VKV0 VKV10 VKV VKV1 VKV11 VKV27 VKV19 VKV VKV29 29VKV30 VKV VKV28 VKV31 VKV32 Teckenförklaring > 35VKV37 Vindkraftverk Tidigare inventeringspunkter Vägar Nya vägar Lantmäteriet Etableringsområde Naturvärdesytor Mycket höga naturvärden Höga naturvärden 0 0,5 1 2 Kilometer 1: ±

16 Utskriftsdatum: Västra delen Komplettering naturvärdesinventering Målarberget VKV VKV VKV20 2 VKV34 VKV40 5 VKV VKV39 VKV VKV21 VKV VKV VKV04 VKV23 14 Teckenförklaring > 7 VKV07 VKV Vindkraftverk Vägar Nya vägar Tidigare inventeringspunkter 15 Kranplats VKV24 Temporär uppställn.plats VKV25 1 Etableringsområde Naturvärdesytor Mycket höga naturvärden Höga naturvärden 0 0,5 1 kilometer Lantmäteriet 1: ±

17 Utskriftsdatum: Östra delen Komplettering naturvärdesinventering Målarberget 2VKV1 VKV09 VKV10 27 VKV VKV VKV12 VKV VKV VKV15 VKV08 25 VKV VKV19 Teckenförklaring > 32 Vindkraftverk Vägar 31 VKV3 Nya vägar 28 VKV29 Tidigare inventeringspunkter 30 Kranplats VKV30 29 Temporär uppställn.plats Etableringsområde Naturvärdesytor Mycket höga naturvärden Höga naturvärden Lantmäteriet 0 0,5 1 kilometer 1: ±