AD/HD - betydelsen av lek och samspel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "AD/HD - betydelsen av lek och samspel"

Transkript

1 - betydelsen av lek och samspel Hur kan lek och samspel vara av betydelse för uppkomst av om orsaken är neuropsykiatrisk, dvs. enbart biologisk? Haninge, 22 april, 2010 Tomas Ljungberg FoU-centrum, Landstinget Sörmland FoU vuxen-/barn- och ungdomspsykiatri Sedan lång tid tillbaka finns beskrivningar av att vissa barn speciellt märks på grund av att de: 1) är överaktiva 2) är impulsiva 3) är otåliga och rastlösa 4) har problem med att vidmakthålla uppmärksamhet 5) har problem med att behålla koncentrationen 6) har problem med att slutföra uppgifter Detta resulterar i att de får stora svårigheter att klara av de krav som ställs i den moderna skolan Barn som kännetecknas av: hyperaktivitet, uppmärksamhetsstörning, impulsivitet MBD Minimal Brain Damage (etiologisk definition) MBD Minimal Brain Dysfunction (etiologisk definition) ADD Attention Deficit Disorder DSM III ADD-H ADD with hyperactivity DSM III ADHD Attention Deficit Hyperactivity Disorder DSM III-R 1987 Attention Deficit and/or DSM IV 1994 Hyperactivity Disorder HKD HyperKinetic Disorder ICD-systemet DCD Development Coordination Disorder DSM IV DAMP Deficit in Attention, Motor control and Perception 1986 Olika uppfattningar om orsaken/-erna till ADHD/damp Neuropsykiatriska problem hos barn är idag Sveriges sannolikt största hot mot folkhälsan barn har denna diagnos. Tillstånden är antingen ärftligt betingade eller uppstår till följd av skador i nervystemet. C Gillberg & S Ekman DN Debatt 20/ C Gillberg m.fl. Läkartidningen 30-31: , 1999 Child neuropsychiatry: disorders in which mental, emotional and behavioural problems predominate and for which biological factors play a major pathogenetic/contributory role (Gillberg,1995). ( Neuropsykiatri enl Gillberg: ADHD/DAMP, autism, aspergers syndrom, dyslexi, dyscalculi, Tourettes syndrom, tvångssyndrom) och det neuropsykiatriska paradigmet beror på en biologiskt betingad förändring av hjärnans sätt att arbeta och fungera. Etiologi: - Ärftlighet till åtminstone 80 % - Hjärnskada/hjärnfunktionsstörning %, pga graviditets- och förlossningskomplikationer Patofysiologi: - Sänkt dopaminerg transmission - Förändrat fronto-striato-cerebellärt system Morfologiska förändringar i: - Frontala cortex - Basala ganglierna - Cerebellum - Corpus callosum Psykosociala omständigheter: - ej kausala - via biologiska mekanismer Olika uppfattningar om orsaken/-erna till ADHD/damp Slutsatsen i boken blir att det inte är vetenskapligt hållbart att benämna för ett neuropsykiatriskt funktionshinder. Begreppet bör därför inte längre användas i detta sammanhang. Den modell som bäst kan förklara uppkomsten av är en stress-sårbarhetsmodell. Som ett alternativ beskrivs en sådan förklaringsmodell för i boken. T Ljungberg,

2 Neuropsykiatri: beror på en biologiskt betingad förändring av hjärnans sätt att arbeta och fungera. Viktigaste skillnaderna mellan ett neuropsykiatriskt synsätt och en stress-sårbarhetsmodell Neuropsykiatri Stress-sårbarhet Stress-sårbarhetsmodell: Biologiska/konstitutionella faktorer i samverkan med omgivningsförhållanden avgör graden av symtom som ingår vid bedömning av funktionshindret. Ärftlighet ärftlighetens bidrag ärftlighetens bidrag är är minst 0,8 0,4-0,6 Hjärnskada/ frontala cortex, basala enhetlig förändring i hjärnan förändringar i ganglierna, cerebellum, hos alla med har inte corpus callosum påvisats Dopamin ärftliga förändringar ärftliga förändringar ej regelfinns, omsättningen mässigt visat, dopamin ej är avvikande visats primärt avvikande Neuropsyki- funktion påverkas psykiskt fungerande påverkas atriskt till lite av uppväxtmiljö, av uppväxtmiljö, inlärning sin karaktär inlärning inte viktigt möjlig och viktig Många mänskliga egenskaper är normal-fördelade Många mänskliga egenskaper är normal-fördelade Men hur är det med relationen mellan normala barn och barn med? Men hur är det med relationen mellan normala barn och barn med? Normala barn normala Hur sätts gränsen? Barn med beror på en specifik störning i hjärnans funktion som orsakar en specifik beteendeförändring. Till exempel skulle en förändring finnas i frontala cortex som ger avvikande exekutiva funktioner. enligt ett dimensionellt synsätt De delsymtom som är betydelsefulla för diagnos är normalfördelade i befolkningen. alla typer (5%) tests are not of demonstrated utility when one is trying to determine wether a particular individual has the disorder. It is not yet known what fundamental cognitive deficits are responsible for such group differences. (DSM IV Tr, 2000) ADHD/DAMP (11%) av kombinerad typ (1-2%) I HKD (0,2-0,5%) 2

3 -diagnos enligt DSM-systemet 1) För uppmärksamhetsstörning gäller 6 eller fler ja på följande frågor: -diagnos enligt DSM-systemet 2) För hyperaktivitet/impulsivitet gäller 6 eller fler ja på följande frågor: Diagnostic and statistical manual of mental disorders (43th ed). American psychiatric association, Diagnostic and statistical manual of mental disorders (43th ed). American psychiatric association, diagnos enligt DSM-systemet 3) Om både uppmärksamhetsstörning och hyperaktivitet/impulsivitet kriterierna uppfylls kallas det för av kombinerad typ. Förutom detta ska också gälla: Diagnostic and statistical manual of mental disorders (43th ed). American psychiatric association, symtom uppträder: Mer sällan: Under strukturerade förhållanden I nya, intressanta situationer När personen är engagerad i något Under en-till-en situtioner Vid vuxenmedverkan/tillsyn Vid frekventa, direkta belöningar Oftare: Under ostrukturerade förhållanden Under repetitiva aktiviteter När personen upplever situationen som tråkig Vid många störmoment Vid minimal tillsyn Vid mental koncentration och långsiktiga, abstrakta mål Problem att tänka på vid diagnos enligt DSM IV 1. Inga objektiva tester finns, men kan hjälpa till för diagnos 2. Olika personer bedömer olika - ex. lärare, föräldrar etc 3. Har barnet problem med aggressivitet - ges högre poäng 4. Är en diagnos utifrån funktionshinder, ej utifrån barnet Tabell 1. Sammanfattning av prevalensmått från flera översiktsartiklar Översiktsartikel DSM III (ADD/H) DSM III-R (ADHD) Szatmani et al ,8% - 12,3% 2,0% - 6,3% Szatmani ,2% - 9,5% 1,3% - 12,2% Barkley ,0% - 9,5% 1,4% - 13,3% Swanson et al ,0% - 9,0% Angold et al ,1% - 10% 1,3% - 12,2% Scahill & Schwab-Stone ,8% - 12,3% 2,0% - 12,9% Kvartilsavvikelse (25-75) 4,1% - 9,3% 2,9% - 9,0% Medianvärde 6,1% 5,8% Relationen pojkar : flickor 6:1 i kliniska material och mellan 3:1 och 4:1 i populationsstudier 3

4 ADHD och associerade problem ADHD och comorbida sjukdomar Intellektuell förmåga Nedsatt inlärningsförmåga Emotionella problem Skolproblem Olycksfall 7-14 IQ-poäng lägre än kontroller läs- skriv- och räkneproblem 40-60% med vid definition 15-30% med snäv definition kraftigare känslomässiga reaktioner sämre studieresultat, går oftare om etc 2-5 ggr större risk för benbrott, utslagna tänder, skallskador, förgiftningar etc Uppförandestörning (Conduct disorder/cd); 10-55% Trotssyndrom (Oppositional Defiant Disorder/ODD); 20-65% Motorisk utvecklingsstörning (Development Coordination Disorder/DCD); 40-50% Ångestbesvär; 25-35% Depression; 10-35% Tourettes syndrom; 5-10% (c:a 60% det omvända) Bipolär sjukdom?% PROGNOS FÖR BARN MED ADHD C:a 2 av 3 som haft ADHD som barn kan leva ett i huvudsak normalt vuxet liv 30-50% kvar symptom i vuxen ålder Självkänsla, personliga problem Kortare utbildningar, färre akademiska utbildningar Antisocial personlighetsstörning (ASP); 20-30% av barn med ADHD utvecklar det, framför allt om CD/ODD och psykosociala belastningar funnits med ASP är förenat med ökad kriminalitet och ökat missbruk Biederman, J Ej framför allt ADHD i sig som är relaterat till försämrad prognos - utan istället bristande skolframgång och antisocial utveckling Tabell 2. Sammanfattning av tvillingstudier av hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning. MZ = monozygota tvillingar; DZ = dizygota tvillingar Studie Korrelationer Heritabilitetsskattning MZ DZ Goodman & Stevenson ,48-0,68-0,08-0,26 0,42 - >1,0 Edelbrock et al ,68-0,79 0,29-0,53 0,51-0,66 Thapar et al ,61-0,10 0,88 Gjone et al ,72-0,78 0,21-0,45 0,67-0,79 Levy et al ,88 0,49 0,75 Eaves et al ,32-0,62-0,05-0,25 0,62-0,82 Sherman et al. 1997a - Inattention 0,70-0,78 0,30-0,57 0,39-0,69 - H-akt/impuls. 0,69-0,92 0,30-0,42 0,69-0, MZ DZ Stevenson, 1992 Metod korr MZ korr DZ heritabilitet FFD (uppmärksamhet) - - 0,25 ESA (uppmärksamhet) - - 0,76 Mammor hyperaktivitet - - 0,75 Lärare hyperaktivitet - - 0,16 Biederman och Faraone et al. anger heritabiliteten för ADHD till 0,75. Thapar et al., 2000 Metod korr MZ korr DZ heritabilitet Föräldrar - överaktivitet 0,72 0,22 0,21 Föräldrar Impulsivitet 0,73 0,27 0,30 Föräldrar Uppmärksamhet 0,66 0,22 0,73 Föräldrar Totalpoäng 0,78 0,32 0,47 Föräldrar Rutters A-skala 0,61-0,01 0,84 Lärare DuPaul totalt 0,78 0,42 0,63 Biederman och Faraone et al. anger heritabiliteten för ADHD till c:a 0,8. 4

5 Ljungberg, T Studier där förekomst av dopamin 4-receptorns 7-enhet har relaterats till uppkomst av ADHD. Forskargrupp Diagnos Resultat LaHoste et al. 1995? neg LaHoste et al DSM IV kombinerad pos Asherson et al DSMIV neg Smalley et al DSM III-R/IV pos neg Castellanos et al DSM III-R, alla 3 symtom neg Swanson et al. 1998b DSM IV kombinerad pos Rowe et al DSM IV kombinerad pos neg Faraone et al DSM IV pos neg Daly et al DSM IV kombinerad neg Comings et al. 1999? neg Holmes et al DSM IV kombinerad pos neg Eisenberg et al. 2000? neg Hawi et al DSM IV neg Kotler et al DSM IV (kombinerad) neg Roman et al DSM IV pos neg Payton et al. 2001a DSM IV (kombinerad) neg Payton et al. 2001b DSM IV neg Mill et al DSM IV kombinerad neg Manor et al DSM IV neg Müller-Smith et al DSM IV kombinerad neg Qian et al DSM IV neg Kustanovich et al DSM IV neg Langley et al DSMIV/ICD10 neg Arcos-Burgos et al DSM IV neg a relatively consistent picture has emerged. The most replicated alterations in ADHD in childhood include significantly smaller volumes in the dorsolateral prefrontal cortex, caudate, pallidum, corpus callosum, and cerebellum. (Seidman et al., 2005) Höger sida Vänster sida Singer m.fl. -93 O O Castellanos m.fl. -94a mindre O Castellanos m.fl. -96a O O Aylward m.fl. -96 O O Mataro m.fl. -97 större O Filipek m.fl. -97 O mindre* Semrud-Clikeman m.fl. -00 O O Castellanos m.fl. -01 O mindre* Bussing m.fl. -02 O O Hill m.fl. -03 O O Carmona m.fl. -05 O O Studier där man har undersökt storleken på nucleus caudatus hos personer med och jämfört med en kontrollgrupp. O anger att inga säkerställda skillnader rapporterades. * = Studierna gjorda på barn med diagnos av kombinerad typ Det finns inte en enhetlig avvikelse i hjärnan hos alla barn med om man anser att: 1) studien ska vara gjord på barn med rätt diagnos, dvs. (och inte på barn med HKD eller av kombinerad typ eller på vuxna) 2) kompensation ska ha gjorts för skillnader i hjärnstorlek och i förekommande fall för skillnader i kroppsstorlek 3) resultaten ska regelmässigt kunna replikeras i flera oberoende studier 4) försökspersonerna med ska inte ha behandlats med centralstimulantia under längre tid 5) Effekterna av psykosocial stress ska kunna bortses ifrån Psykosociala förhållanden och har visats vara associerat med följande förhållanden: Låg socio-ekonomisk standard (låg socialklass), lägre inkomster, sämre ekonomiskt ansvarstagande fäder Mer föräldrakonflikter, sämre sammanhållning inom familjen, sämre emotionellt klimat inom familjen, ökad negativism mot och kritik av barnet oftare skilsmässor och mer ensamstående föräldrar Ökad psykisk sjuklighet (ångest/depression) hos modern, ökat missbruk och kriminalitet (alkohol/narkotika) hos papporna Ökad förekomst av otrygg och desorganiserad anknytning 5

6 Psykosociala förhållanden och Ett anknytningsteoretiskt perspektiv 3) ADHD och adoptionsstudier: Högre frekvens av ADHD hos barn bortadopterade till institution jämfört med barn som placerats i välfungerande fosterhem. Bakgrunden (= genetik) var ingen skillnad mellan grupperna. 5) Uppföljningsstudier: Hos två jämförbara grupper vad avser initiala symptom är prognosen sämre i gruppen där högre psykosocial belastning finns Den process med vilken ett uppväxande barn upprättar ett band/en relation till sin vårdnadsgivare. Utvecklas successivt genom samspel allt eftersom barnet blir äldre. Leder till att inre (kognitiva) arbetsmodeller utvecklas. Dessa används som mall vid framtida relationer och socialt samspel. Anknytningen har en biologisk (medfödd) grund. Psykosocial belastning är en viktig orsaksfaktor i vissa fall Samspelsbaserat synsätt utifrån en anknytningsteoretisk grund Barnet bygger upp fungerande inre arbetsmodeller (kognitiva scheman) för samspel, relationer och anknytning genom kontinuerlig inlärning under uppväxten Organiserade inre arbetsmodeller blir resultatet i de flesta fall. Organiserad trygg anknytning (typ B; 66%) Organiserad otrygg anknytning (typ A och typ C; 33%) Desorganiserad anknytning (typ D; 1-5%; 10-15%) Psykosociala förhållanden och Psykosocial belastning leder till påfrestningar i samspelet Barnet möter då svårigheter i att bygga upp fungerande inre arbetsmodeller för samspel, relationer och anknytning pga. ex: Motsägelsefulla signaler - barnet kan ej tolka signalerna Regler finns ej eller är inkonsekventa eller föränderliga Agerar olika från gång till gång utan att barnet förstår sammanhanget, ex. vid berusning, psykisk sjukdom etc Leker ej med barnet utifrån barnets leksignaler Desorganiserade inre arbetsmodeller blir resultatet, vilket leder till utagerande beteendeproblem. Enligt DSM IV motsvarar detta, ODD och CD. ORSAKER TILL Ärftlighet - personlighetsdrag kan ärvas Graviditets- och förlossningskomplikationer -för tidig födelse, rökning, alkohol, förlossningsskada Developmental Förlångsammad mognad under uppväxten Kromosomrubbningar (fragile X, 22q11-deletion, Triple X) Organic Skalltrauma Miljögifter (bly, PCB) Kost???? (fleromättade fettsyror?) R Barkley 2005 Psykosocial uppväxtmiljö - kan hjälpa eller stjälpa Flera orsaksfaktorer samverkar för symtom Stress-sårbarhetsmodell sårbarhet Sårbarhet kan innebära a) biologisk sårbarhet b) fenotypens sårbarhet Biologiska/ genetiska förutsättningar Sårbarhet sjukdom eller funktionshinder b) a) Tidiga erfarenheter uppväxt/ uppfostran stress Stress en tvådimensionell modell Påfrestningar i nuvarande situation 6

7 HUR SKA VI TOLKA DIAGNOSEN SOM GES? Vad säger Rutter s Child and Adolescent Psychiatry - hyperkinetic disorder is a subgroup of ADHD.. Neuropsykiatri anser hela spektrat orsakas av hjärnförändring Stress-sårbarhet anser att biologiska orsaker troligen blir mer viktiga desto längre ut i svansen problemen finns och att psykosociala faktorer blir viktigare mer mot mitten komb. HKD - Researchers do not often make very clear distinctions. - A broad notion of ADHD is helpful in the screening and initial detection of cases. The narrower concept of hyperkinetic disorder may mark a group where medication is particularly useful and neurobiological changes particularly relevant - HKD. particularly likely to be associated with a marked response to stimulant medication and a poor response to behavioral treatment alone. I Rutter s Child and Adolescent Psychiatry; ed M Rutter et al. Blackwell Publishing, 2008, sid 522. psykosocial situation med belastningsfaktorer, ex anknytningsmönster DIAGNOSEN SOM GRUND FÖR VAL AV BEHANDLING Behandling i relation till svårighetsgrad av funktionshinder medicinsk situation med belastningsfaktorer psykoedukativa metoder Cs alla typer av kombinerad typ barnets neuropsykologiska och pedagogiska profil I HKD Vad är känt om gemensamma nämnare hos psykopedagogiska behandlingar som visats effektiva När inre strukturen brister - bör omvärlden hjälpa till med att öka den yttre strukturen och ordningen De tre vägarna till hjälp : 1) Ökad kommunikation med samspel och turtagning 2) Bryta negativa spiraler ; dvs uppmärksamma det positiva, minska betoningen på det negativa. 3) Hjälp barnet med struktur och ordning; diskutera och kom överens om gemensamma regler försök att alltid hålla samma regler; ge konkreta och direkta besked; hitta alternativa lösningar Parent training enl C Webster-Stratton Ignorera negativa b. Kontinuitet och gränssättning Berömma - bryta negativa spiraler Stimulera lek o samspel differentialdiagnostik Konsekvensinlärning och Time out 7

8 Två viktiga slutsatser: 1) Neuropsykiatri är inte ett vetenskapligt hållbart begrepp hur ska det i så fall definieras och vilka sjukdomar ingår? 2) Det är inte vetenskapligt hållbart att ange att är ett rent biologiskt orsakat funktionshinder 8

AD/HD I NYTT LJUS. Innehåll. Två olika synsätt (teorier/tolkningsmodeller) finns för att förstå och förklara AD/HD

AD/HD I NYTT LJUS. Innehåll. Två olika synsätt (teorier/tolkningsmodeller) finns för att förstå och förklara AD/HD I NYTT LJUS En ökad förståelse för hur detta funktionshinder uppkommer kan ge bättre bemötande och mer effektiva behandlingsinsatser Borlänge, 12 oktober, 2018 Tomas Ljungberg, leg läk, doc tomas.ljungberg@exiris.se

Läs mer

TEORIER OM ORSAKER TILL AD/HD. Biologisk förklaringsmodell (neuropsykiatri) Neuropsykiatri enligt Socialstyrelsen

TEORIER OM ORSAKER TILL AD/HD. Biologisk förklaringsmodell (neuropsykiatri) Neuropsykiatri enligt Socialstyrelsen TEORIER OM ORSAKER TILL AD/HD? Biologisk förklaringsmodell (neuropsykiatri) ADHD beror på en biologiskt betingad förändring av hjärnans sätt att arbeta och fungera. Biologisk förändring Beteendeförändring

Läs mer

Primaters evolution. The principle of FITNESS BARNS UPPVÄXT OCH PSYKISK HÄLSA I ETT EVOLUTIONÄRT PERSPEKTIV. Tomas Ljungberg, Växjö 2 september 2009

Primaters evolution. The principle of FITNESS BARNS UPPVÄXT OCH PSYKISK HÄLSA I ETT EVOLUTIONÄRT PERSPEKTIV. Tomas Ljungberg, Växjö 2 september 2009 BARNS UPPVÄXT OCH PSYKISK HÄLSA I ETT EVOLUTIONÄRT PERSPEKTIV Litteratur, med källor (www.exiris.se; tomas.ljungberg@exiris.se Tomas Ljungberg, Växjö 2 september 2009 Föreståndare, FoU-Centrum, Landstinget

Läs mer

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Linköping 22 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson, Johanna Björk och Team Botkyrka www.attention-utbildning.se 1 Dagens program 9.30 11.00 NPF aktuell

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

Grundkurs om NPF för skolan

Grundkurs om NPF för skolan Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 10 april 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

Neuropsykiatri i förskolan

Neuropsykiatri i förskolan Neuropsykiatri i förskolan Leg. Psykolog George Rein Omtolkning av beteende Beteenden vid funktionsnedsättning är normala beteenden De uppträder mer intensivt och mer frekvent eftersom personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog stina.jarvholm@vgregion.se Koncentrationssvårigheter, Vem/vad menar vi? Stora varaktiga

Läs mer

Grundkurs om NPF för skolan

Grundkurs om NPF för skolan Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan Göteborg 28 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

ADHD från 8-18 års ålder

ADHD från 8-18 års ålder ADHD från 8-18 års ålder Några resultat från en longitudinell studie av tvillingar Jan-Olov Larsson Attention Deficit Hyperactivity Disorder Förr Tillstånd hos pojkar i skolåldern Nu Potentiellt kronisk

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober 2013. www.attention-utbildning.se. Dagens agenda

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober 2013. www.attention-utbildning.se. Dagens agenda Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober 2013 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vad omfattar begreppet och hur kan det yttra sig?

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF 19 september 2013. www.attention-utbildning.se. Dagens agenda

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF 19 september 2013. www.attention-utbildning.se. Dagens agenda Välkommen till Grundkurs om NPF 19 september 2013 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vad omfattar begreppet? Orsaker, styrkor och svårigheter,

Läs mer

NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER PÅ UNIVERSITETET

NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER PÅ UNIVERSITETET NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER PÅ UNIVERSITETET PETRA BOSTRÖM PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PETRA.BOSTROM@PSY.GU.SE Viktigast idag: Att se problem med nya glasögon. Förmågor och bristande förmågor vs.

Läs mer

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt

Läs mer

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund KUNSKAP GÖR SKILLNAD Katherine Wiklund TILLGÄNGLIGHET Fysisk miljö Psykosocial miljö Kommunikation Information Bemötande Attityder TILLGÄNGLIGHET OM Lättillgängligt Mångfald Demokrati Glädje Oberoende

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

Välkommen till Grundkurs om NPF

Välkommen till Grundkurs om NPF Välkommen till Grundkurs om NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Lindesberg 12 april 2016 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 09.30 11.30 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vad

Läs mer

VARFÖR MEDFÖR ADHD ÖKAD RISK FÖR KRIMINALIET OCH UTSATTHET?

VARFÖR MEDFÖR ADHD ÖKAD RISK FÖR KRIMINALIET OCH UTSATTHET? VARFÖR MEDFÖR ADHD ÖKAD RISK FÖR KRIMINALIET OCH UTSATTHET? Annica Nilsson, Riksförbundet Attention Marie Adolfsson, Attention Utbildning www.attention.se 1 INNEHÅLL Film från projektet Attention fri (7

Läs mer

Peik Gustafsson, Nóra Kerekes, Henrik Anckarsäter, Paul Lichtenstein, Christopher Gillberg, Maria Råstam

Peik Gustafsson, Nóra Kerekes, Henrik Anckarsäter, Paul Lichtenstein, Christopher Gillberg, Maria Råstam . Motorik och percep,on vid ADHD, au,sm och uppförandestörning hos barn Ar#kel i Journal of Neurodevelopmental Disorders: 2014, 6(1):11:1-10 Motor func#on and percep#on in children with neuropsychiatric

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL 2014-10-13 Sidan 1 ADHD hos vuxna ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL Innehåll Korta fakta om ADHD Svårigheter i vardagen Utredning, diagnostik Behandling och stöd Modediagnos eller kärt barn med många

Läs mer

AD/HD hos flickor. Køpenhamn Svenny Kopp M.D. Drottning Silvias barn-och ungdomssjukhus Göteborg Sverige

AD/HD hos flickor. Køpenhamn Svenny Kopp M.D. Drottning Silvias barn-och ungdomssjukhus Göteborg Sverige AD/HD hos flickor Køpenhamn 23.11.07 Svenny Kopp M.D. Drottning Silvias barn-och ungdomssjukhus Göteborg Sverige Varför fokusera på flickor med AD/HD? Få flickor diagnosticeras i förhållande till förekomst

Läs mer

Värt att veta om ADHD

Värt att veta om ADHD Sidan 1 Värt att veta om ADHD - förhållningssätt & strategier för personal Anna Backman Legitimerad psykolog ADHD-center, SLSO anna.backman@sll.se Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Vad innebär svårigheterna?

Läs mer

Icke-medicinska behandlingsinsatser. Allmänt om förhållningssätt. AD/HD-symtom uppträder:

Icke-medicinska behandlingsinsatser. Allmänt om förhållningssätt. AD/HD-symtom uppträder: Icke-medicinska behandlingsinsatser bemötande, förhållningssätt hälsosam livsstil (kost, motion, sömn etc) hjälp i vardagen (kognitiva hjälpmedel) utbildning om AD/HD (psykopedagogik) insatser i skolan

Läs mer

1. Diagnosen ADHD. Barn och ungdomar med ADHD. Översikt av föreläsningen

1. Diagnosen ADHD. Barn och ungdomar med ADHD. Översikt av föreläsningen 1 Barn och ungdomar med ADHD Översikt av föreläsningen 1. Diagnosen ADHD 2. Hur vanligt är det? 3. Flickor och pojkar 4. Vad innebär svårigheterna? 5. Förklaringsmodeller 6. Hur diagnostiseras ADHD hos

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar

Läs mer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn. Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn 2017 09 01 Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se Jenny Pörjebäck SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner

Läs mer

ESSENCE och trotssyndrom

ESSENCE och trotssyndrom ESSENCE och trotssyndrom Björn Kadesjö ö.l. BNK, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademien Trots i vardagsspråk Trotsar gör inte som mamma och pappa vill 2-årstrots

Läs mer

ADHD och utagerande beteende

ADHD och utagerande beteende ADHD och utagerande beteende Kerstin Malmberg Överläkare BUP Skärholmen Med.dr 2016-05-02 Kerstin Malmberg 1 Definitioner ADHD = Attention Deficit Hyperactivity Disorder Amerikansk benämning Hyperaktivitetssyndrom

Läs mer

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa En kunskapsöversikt om anhörigas erfarenheter samt insatser i form av: information, stöd och behandling/terapi relevanta ur ett anhörigperspektiv Ylva Benderix

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Att samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD

Att samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD Att samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD Agneta Hellström Sinus AB www.sinus.se 121122 Agneta Hellström 1 Om samarbete 121122 Agneta Hellström 2 Varför behöver vi samarbeta kring barn med ADHD? Barn

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?

Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad? Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad? Lotta Borg Skoglund MD PhD SMART Psykiatri Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet Agenda Ungdomstiden

Läs mer

Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun

Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun 2017 12 05 Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se Christine Mattsson christine.eriksson-mattsson@regionuppsala.se SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling

Läs mer

Om adhd hos vuxna.

Om adhd hos vuxna. Om adhd hos vuxna www.habilitering.se/adhd-center Föreläsningens innehåll 1. Diagnosen adhd 2. Vad innebär svårigheterna? 3. Hur vanligt är adhd? 4. Genusperspektiv 5. Förklaringsmodeller 6. Utredning

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Om autism information för föräldrar

Om autism information för föräldrar Om autism information för föräldrar Välkommen till första tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro

Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro Luleå 12 februari 2014 Föreläsare: Miriam Lindström och Marie Adolfsson www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.30 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

Psykologiskt beroende av opioider

Psykologiskt beroende av opioider Psykologiskt beroende av opioider Rickard Ahlberg, leg. psykolog, doktorand Beroendecentrum, Örebro Läns Landsting Hälsoakademin, Örebro Universitet Rickard.ahlberg@orebroll.se Ökat missbruk av smärtstillande

Läs mer

Arbetsmaterial - version 2001-05-20-2

Arbetsmaterial - version 2001-05-20-2 -1- Arbetsmaterial - version 2001-05-20-2 ADHD HOS BARN OCH UNGDOMAR - Diagnostik, orsaker och farmakologisk behandling av Tomas Ljungberg, läkare/doc 1) Barnpsykiatriska kliniken, Mälarsjukhuset, Eskilstuna

Läs mer

Sidan 1. Om adhd - för släkt och vänner

Sidan 1. Om adhd - för släkt och vänner Sidan 1 Om adhd - för släkt och vänner Sidan 2 Adhd-center Stöd- och kunskapscenter inom Habilitering & Hälsa inom SLL Målgrupp: Barn, ungdomar och unga vuxna med adhd i Stockholms län Kurser, föreläsningar

Läs mer

Utredning och diagnostik av adhd

Utredning och diagnostik av adhd Utredning och diagnostik av adhd hos barn och ungdomar Broschyren vänder sig till dem inom hälso- och sjukvården som har till uppgift att utreda och diagnostisera barn och ungdomar med frågeställning adhd.

Läs mer

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar

Läs mer

ADHD och utagerande beteende

ADHD och utagerande beteende ADHD och utagerande beteende Kerstin Malmberg Överläkare BUP Skärholmen Med.dr Definitioner ADHD = Attention Deficit Hyperactivity Disorder Amerikansk benämning Hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux)

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Ett samarbete primärvården och vuxenpsykiatrin Tillhör Vuxenhabiliteringen, en primärvårdsverksamhet Började ta emot remisser från NLL den 3 maj 2010 En strid ström

Läs mer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Utbildningsdag Tierp 22 okt 2012 LYDIA SPRINGER SANDRA MELANDER lydia.springer@lul.se sandra.melander@lul.se Projektet finansieras av: SUF-Kunskapscentrum

Läs mer

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Sammanfattning av ett faktablad baserat på ett kapitel ur boken Attention Deficit Hyperactivity Disorder: A Handbook for Diagnosis and Treatment (4th

Läs mer

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni Håkan Nyman Dr Med, Leg psykolog, specialist i neuropsykologi Karolinska institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap

Läs mer

FAKTA OM ADHD Ett material för media framtaget av Eli Lilly AB

FAKTA OM ADHD Ett material för media framtaget av Eli Lilly AB FAKTA OM ADHD Ett material för media framtaget av Eli Lilly AB Faktagranskat av dr Pär Svanborg, Sr Medical Advisor, Neuroscience Eli Lilly Sweden AB, mars 2010 Innehåll 1. Kortfakta om ADHD... 3 2. Orsaker

Läs mer

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie Gustafsson P, Holmström E, Besjakov J, Karlsson MK. ADHD symptoms and maturity a follow-up study in school children. Acta Paediatrica

Läs mer

Flickor med ADHD och AST Göteborg 18.9. 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg

Flickor med ADHD och AST Göteborg 18.9. 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Flickor med ADHD och AST Göteborg 18.9. 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg 1 Varför fokusera på flickor med ADHD och aumsmspektrumstörning? Vanliga Mllstånd

Läs mer

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson ADHD hos vuxna Kort om vad ADHD är Tillkommande problem Arbetsliv Bemötande ADHD ett livslångt funktionshinder Förr trodde man att det

Läs mer

Barn och ungdomar med adhd

Barn och ungdomar med adhd Barn och ungdomar med adhd 2 Agenda 1. Diagnosen adhd 2. Hur vanligt är det? 3. Vilka upptäcks? 4. Vad innebär svårigheterna? 5. Förklaringsmodeller 6. Hur diagnostiseras adhd? 7. Stöd och behandling 9.

Läs mer

ADHD hos vuxna. ADHD - diagnoskriterier. ADHD diagnoskriterier/dsm-iv. ADHD - diagnoskriterier. Attention Deficit Hyperactivity Disorder

ADHD hos vuxna. ADHD - diagnoskriterier. ADHD diagnoskriterier/dsm-iv. ADHD - diagnoskriterier. Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD hos vuxna Utvecklingsrelaterade störningar i uppmärksamhet och aktivitetskontroll. Göteborg 18 november 2011 Attention Deficit Hyperactivity Disorder Hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning.

Läs mer

Flickor/ Kvinnor med ADHD. Vad är ADHD. Vad är ADD. Attention Karlstad 15 november 2011. Överaktivitet Impulsivitet Dålig uthållighet

Flickor/ Kvinnor med ADHD. Vad är ADHD. Vad är ADD. Attention Karlstad 15 november 2011. Överaktivitet Impulsivitet Dålig uthållighet Flickor/ Kvinnor med ADHD Attention Karlstad 15 november 2011 Överaktivitet Impulsivitet Dålig uthållighet Vad är ADHD Vad är ADD ADHD utan hyperaktivitet Långsamhet Trötthet Svårt att komma igång 1 Vad

Läs mer

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

Unga vuxna och neuropsykiatri Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Gillberg ESSENCE (early symptomatic syndromes eliciting neuro developmental clinical examinations

Läs mer

PERSONLIGHET OCH PERSONLIGHETSTEST

PERSONLIGHET OCH PERSONLIGHETSTEST PERSONLIGHET OCH PERSONLIGHETSTEST PERSONLIGHET - ARV ELLER MILJÖ? Varför är vi som vi är? - Genetik - Miljöfaktorer (ex. föräldrar, syskon) - Kön - Samhället - Kultur - Livserfarenhet O.s.v. VARFÖR BLIR

Läs mer

Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg

Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg HÄLSODEKLARATIONEN Har du ADHD, ADD, DAMP, autismspektrumtillstånd (till exempel

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

ADHD & Beroendesjukdom

ADHD & Beroendesjukdom ADHD & Beroendesjukdom Charlotte Skoglund, M.D., PhD Cereb Stockholm Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet Agenda Vad är ADHD och hur vanligt är det? Varför

Läs mer

Flickor med ADHD Läkarstämman Stockholm 30.11.05 Svenny Kopp Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg

Flickor med ADHD Läkarstämman Stockholm 30.11.05 Svenny Kopp Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Flickor med ADHD Läkarstämman Stockholm 30.11.05 Svenny Kopp Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg 1 Historia 1979 J. Kashani 1990 A. James & E. Taylor 1996 E. Arnold 1997 M. Gaub & C. Carlson

Läs mer

AD/HD dags att också uppmärksamma psykosociala förhållanden?

AD/HD dags att också uppmärksamma psykosociala förhållanden? AD/HD dags att också uppmärksamma psykosociala förhållanden? Tomas Ljungberg Leg läk, prof. Psykiatriska kliniken, Nyköpings lasarett, 611 85 Nyköping. E-post: tomas.ljungberg@ dll.se. AD/HD kännetecknas

Läs mer

Välkommen till Grundkurs om NPF

Välkommen till Grundkurs om NPF Välkommen till Grundkurs om NPF Göteborg 27 februari 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Anders Moberg www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 11.30 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vad

Läs mer

Utredning och diagnostik av adhd

Utredning och diagnostik av adhd Utredning och diagnostik av adhd hos vuxna Denna broschyr vänder sig till dem inom hälso- och sjukvården som har till uppgift att utreda och diagnostisera vuxna med frågeställning adhd. En mer uttömmande

Läs mer

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer Charlotte Skoglund, M.D., PhD Maria Ungdom, Beroendecentrum Stockholm Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Skoldagen 21 mars 2013 Sofia Cassel Leg. Psykolog Sofia Cassel legitimerad psykolog, Inside Team 2 Agenda Fakta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vanliga

Läs mer

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri Samsjuklighet Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri Fyra grundläggande funktionshinder ADHD Autism Tourettes syndrom Mental retardation ADHD Uppmärksamhetsstörning Hyperaktivitet/Hypoaktivitet

Läs mer

ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR

ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR Alla har vi väl någon gång känt oss rastlösa, haft svårt att bibehålla koncentrationen eller gjort saker utan att tänka oss för. För personer som har diagnosen ADHD

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE

Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE /E Fernell, Gillbergcentrum och Skaraborgs sjukhus DSM-5 (2013) Intellectual Disability (Intellectual Developmental Disorder) Hur blir den svenska

Läs mer

SPERES. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2.

SPERES. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2. SPERES Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2.2015 Vilka barn och unga handlar det om? Barn och unga med ADHD ADD Autism

Läs mer

Medicin Vad är. Viktigt att tänka på AD H D. Förord. kan Behandla. Hur k. Samsjuklighet. flickor s

Medicin Vad är. Viktigt att tänka på AD H D. Förord. kan Behandla. Hur k. Samsjuklighet. flickor s ADHD och f lickor Förord 4 Medicin Vad är AD H D? 6 Hur k an AD H D visa sig ho flickor s? 8 AD H D kan s! Behandla 10 Viktigt att tänka på 11 13 Samsjuklighet 12 Förord Pojkar och flickor skiljer sig

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

Välkommen till Utbildning i NPF och ett lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till Utbildning i NPF och ett lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till Utbildning i NPF och ett lösningsfokuserat förhållningssätt Jönköping 18 november Föreläsare: Marie Adolfsson och Johan Bysell www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

Barn med ADHD i tandvården

Barn med ADHD i tandvården Barn med ADHD i tandvården MY BLOMQVIST Neuropsykiatriska funktionshinder är vanligt förekommande hos barn i skolåldern, och det vanligaste neuropsykiatriska funktionshindret är attention deficit hyperactivity

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionshinder. Ungdomar/vuxna med ADHD. Andra vanliga svårigheter ADHD. ADHD olika typer

Neuropsykiatriska funktionshinder. Ungdomar/vuxna med ADHD. Andra vanliga svårigheter ADHD. ADHD olika typer Ungdomar/vuxna med ADHD Neuropsykiatriska funktionshinder Överlappar varandra Pernilla Ekström Mob 0707 73 97 00 pernilla@hanteralivet.se www.hanteralivet.se Aspergers syndrom Tvångssyndrom Tourettes syndrom

Läs mer

ANN SIMMEBORN FLEISCHER 9 MARS

ANN SIMMEBORN FLEISCHER 9 MARS Välkomna! Tider för eftermiddagen NPF och pedagogiska stöd Cirka tider Kort beskrivning av NPF 9.15 10.00 Bemötande och pedagogiska strategier 10.00 10.50 Paus 10.50 11.00 Praktiskt arbete 11.00 12.00

Läs mer

Utbildningsdag 1 2010-03-16. Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1

Utbildningsdag 1 2010-03-16. Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1 Vård- och omsorgsförvaltningen Utbildningsdag 1 2010-03-16 Utifrån kunskap och beprövad erfarenhet ska vi belysa psykiska funktionshinder i samhället ur ett helhetsperspektiv - och vad som avgör rätten

Läs mer

Sidan 1. Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD

Sidan 1. Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD Sidan 1 Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Hur vanligt är ADHD? 3. Vad innebär svårigheterna? 4. Vad händer i hjärnan? 5. Grundläggande förhållningssätt 6.

Läs mer

ASD: Autismerna. www.gnc.gu.se

ASD: Autismerna. www.gnc.gu.se ASD: Autismerna Autism/autismerna är en grupp tillstånd med många olika orsaker som, om oro uppstår tidigt och diagnos ställs under de första åren ALLTID samexisterar med andra utvecklingsavvikelser eller

Läs mer

ADHD, NEUROPSYKOLOGISKA FUNKTIONER OCH SKOLPRESTATIONER

ADHD, NEUROPSYKOLOGISKA FUNKTIONER OCH SKOLPRESTATIONER ADHD, NEUROPSYKOLOGISKA FUNKTIONER OCH SKOLPRESTATIONER Lisa B Thorell SEKTIONEN FÖR PSYKOLOGI, INSTITUTIONEN FÖR KLINISK NEUROVETENSKAP, KI KAROLINSKA INSTITUTET CENTER FOR NEURODEVELOPMENTAL DISORDERS

Läs mer

Anknytning - Funktionshinder POMS konferens. Örebro november 2007

Anknytning - Funktionshinder POMS konferens. Örebro november 2007 Anknytning - Funktionshinder POMS konferens Örebro 12-14 november 2007 Lene Lindberg Psykolog, Fil dr Stockholms läns landsting Lydia Springer Psykolog Vuxenhabiliteringen, Uppsala Disposition Anknytningsteori

Läs mer

Dubbeldiagnos. Stefan Sandström 2017 Hemsida:

Dubbeldiagnos. Stefan Sandström 2017 Hemsida: Dubbeldiagnos Stefan Sandström 2017 Hemsida: www.spfab.se Dubbeldiagnos: Missbruk och psykisk störning Personlighetsstörningar 50 90% Ett stort antal av dessa hade mer än en personlighetsstörning Depression

Läs mer

Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi?

Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi? Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi? 2013-09-03 / Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs

Läs mer

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Diana Lorenz, kurator Neuropediatriska Avdelningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus 2011-03-31 Diana Lorenz 1 Neuropsykiatriska

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Stefan Sandström,

Stefan Sandström, Stefan Sandström, 2018 www.spfab.se Biologi och Psykologi Biologi Psykosocialt Förstå i en biokemisk kontext Förstå i en livskontext: tankar, relationer, upplevelser Biologi Hjärnans Ventrala Tegmentområdet

Läs mer