CHEFEN BYGGER UPP VÄLBEFINNANDET I ARBETET. Räddningsverkens partnerskapnätverk

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "CHEFEN BYGGER UPP VÄLBEFINNANDET I ARBETET. Räddningsverkens partnerskapnätverk"

Transkript

1 CHEFEN BYGGER UPP VÄLBEFINNANDET I ARBETET Räddningsverkens partnerskapnätverk

2 2 Arbetsgivarens ansvar och förpliktelser Förutom möjligheter har arbetsgivaren skyldigheter att främja välbefinnandet i arbetet och främja arbetarskyddet. Lagstiftningen ställer en miniminivå för arbetarskyddsarbetet. Arbetsavtalslagen och lagen om kommunala tjänsteinnehavare förutsätter att en arbetstagares säkerhet inte får äventyras, personalen ska bemötas opartiskt och ingen får diskrimineras. En väsentlig bestämmelse i arbetarskyddslagen förpliktar arbetsgivaren att sörja för arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet. Detta mål kan nås genom att man systematiskt ser till att evaluera farorna i arbetet och korrigera missförhållandena. Förutom de fysiska arbetsomständigheterna och den fysiska arbetsmiljön är det nödvändigt att även beakta faktorer som anknyter till arbetet, arbetsförhållandena och den övriga arbetsmiljön och även arbetsgivarens personliga förutsättningar. I verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet skriver arbetsgivaren in de mål för välbefinnandet i arbetet som arbetsgivaren tillsammans med arbetstagarna behandlat. Alla problem som gör det svårt att genomföra och framgångsrikt utföra de huvudsakliga uppgifterna på arbetsplatsen ska lösas. Ansvaret ligger hos arbetsgivaren. Chefsansvaret fördelas enligt behörighet till alla nivåer inom linjeorganisationen. Det är beslutsfattarna, dvs. kommunens förtroendevalda som bär ansvaret för att de strukturella förutsättningarna för arbetarskyddet förverkligas, anslagen beviljas, beslut om stora investeringar fattas, principbeslut för arbetarskyddet fattas och en allmän övervakning av arbetarskyddet genomförs. Om samarbetet med företagshälsovården föreskrivs i lag, bl.a. i arbetarskyddslagen och lagen om företagshälsovård. Den närmaste chefen bär ansvaret för kontakten till företagshälsovården i frågor som gäller den egna arbetsenheten, mellancheferna ansvarar för den regelbundna kontakten för hela arbetsplatsens del och den högsta ledningen för anskaffningen av företagshälsovårdstjänster i enlighet med behoven på arbetsplatsen. Den högsta ledningen ansvarar för den allmänna ledningen och övervakningen av arbetarskyddsverksamheten organiseringen av chefsverksamheten, resursfördelningen, styrningen och övervakningen meddelandet, planeringen och anskaffningen av allmänna anvisningar om ordnandet av arbetarskyddet (mål och principer) den allmänna övervakningen och uppföljningen på arbetsplatserna

3 3 Mellancheferna ansvarar för planeringen och anskaffningarna meddelandet av säkerhetsanvisningar för arbetsplatserna den omedelbara organiseringen av arbetarskyddsverksamheten, informeringen om arbetarskyddet den allmänna övervakningen och inspektionen av arbetsplatserna samt meddelandet om missförhållanden till den högsta ledningen. Arbetsledningen ansvarar för det omedelbara samarbetet vad gäller hälso- och säkerhetsfrågor på arbetsplatsen den omedelbara övervakningen av att föreskrifterna om arbetarskyddet iakttas den fortgående inspektionen av arbetsmiljön planeringen av och handledning i arbetet styrningen och rådgivningen ingripande i och framförande av ärenden gällande belastning som äventyrar hälsan ingripande vid störningar Arbetstagarens roll Enligt arbetarskyddslagen ska arbetstagaren meddela upptäckta fel och brister som kan äventyra hälsan och säkerheten Denna skyldighet gäller alla med beaktande av var och ens yrkeskunskap och utbildning. Arbetstagaren är även skyldig att sörja för säkerheten i sitt eget arbete.

4 4 Den närmaste chefen bygger upp välbefinnandet i arbetet Förutom ledningen av den operativa räddningsverksamheten har chefen i uppgift att hjälpa arbetstagarna att lyckas i sina arbetsuppgifter. Till de viktigaste uppgifterna hör att ge arbetstagarna förutsättningar för att så bra som möjligt lyckas i sitt arbete. Olika lagar och bestämmelser styr chefsarbetet och i dessa ingår även skyldigheter. Framförallt ska chefen se till att arbetstagaren inte belastas så mycket att arbetstagarens hälsa äventyras. Till chefens skyldigheter hör att i ett så tidigt skede som möjligt ingripa i missförhållanden som förhindrar att arbetet löper smidigt, även när det gäller tråkiga saker. På arbetsplatsen ska allmänt godtagbar praxis råda som garanterar att alla arbetstagare bemöts på samma sätt. Samma förfarande gäller även avtalsbrandmän som har rätt till ett gott välbefinnande i arbetet och ett opartiskt bemötande. När en aktiv modell utarbetas, kommer man överens om hur man följer upp sjukfrånvaro, hur sjukfrånvaro rapporteras samt chefens och företagshälsovårdens uppgifter och roll när det gäller att ingripa i problem som gäller arbetsförmågan och arbetsgemenskapen. Det är viktigt att modellen för aktivt stöd har utarbetats i samarbete mellan arbetsgivaren, arbetstagarna och företagshälsovården och att hela arbetsgemenskapen känner till modellen. Modellen för aktivt stöd utgör en del av kulturen på en välfungerande arbetsplats och innefattar omtanke och aktiv växelverkan. Aktivt stöd av modellen är en del av en väl fungerande arbetsplats kultur, omsorg och aktiv samverkan.

5 5 Aktivt stöd för att utveckla välbefinnande i arbetet Chefens roll är avgörande för att modellen för stöd för arbetsförmågan ska förverkligas framgångrikt. Genom aktivt stöd kan arbetstagaren i ett så tidigt skede som möjligt få hjälp när det uppstår problem i hans eller hennes arbete eller arbetsförmåga (t.ex. lång sjukfrånvaro, rusproblem). Med hjälp av aktivt stöd kan man också hitta möjligheter för att en partiellt arbetsför person att orka i arbetet. Målet är att stödja arbetstagarens arbetsförmåga och möjligheter att fortsätta arbeta så länge som möjligt. Aktivt stöd är ett tillvägagångssätt som hjälper arbetsgemenskapen att planenligt förebygga och lösa problem som gäller att klara sig i arbetet. Med hjälp av detta tillvägagångssätt är det möjligt att ingripa i problemen i tid och aktivt finna lösningar för att arbetet ska löpa smidigt. Tillvägagångssättet har i praktiken många olika benämningar: Modellen för tidig omsorg, modellen för tidigt stöd eller modellen för tidiga insatser. Keva använder uttrycket tillvägagångssättet för aktivt stöd. Ett framgångsrikt stöd ökar välbefinnandet i arbetet och effektiviteten, minskar sjukfrånvaroperioderna och behovet av omplaceringar samt förlänger arbetskarriärerna. Tillvägagångssättet för aktivt stöd omfattar tidigt stöd inom arbetsenheten effektiverat stöd när det behövs fler aktörer på olika nivåer för att lösa problemen stöd för återgång till arbetet efter perioder av lång sjukfrånvaro företagshälsovårdssamarbete som ingår i dessa modeller. Syftet är att arbetstagarens problem med arbetsförmågan löses i ett så tidigt skede som möjligt och att inte problemen bara blir delvis lösta. Ytterligare uppgifter: Keva.fi fortsättning i arbete Källa: Keva

6 6 Arbetshälsoinstitutets forskningsgrupp har påvisat att ett individuellt stöd upprätthåller en arbetstagares arbetsförmåga. Det är skäl att i ett så tidigt skede som möjligt ta upp faktorer som försämrar arbetsförmågan till diskussion. Dessa observationer gjordes under en uppföljning på tre år då man undersökte det stöd som en person med nedsatt arbetsförmåga fick på arbetsplatsen. Arbetarskyddsfonden finansierade undersökningen. Tidigt stöd Arbetsenheten upptäcker och löser på egen hand situationer som kan leda till en försämring av arbetsförmågan det är en del av chefsarbetet arbetstagarna har rättigheter och skyldigheter att delta i verksamheten Stöd för återgång Samarbetet med företagshälsovården Främjar arbetsförmågan gemensamma mål ställs upp och roller, skyldigheter, förfaranden, uppföljning och utvärdering fastställs Efter en lång period av sjukfrånvaro förverkligandet är en del av chefsarbetet företagshälsovården fungerar som en stödresurs Effektiverat stöd När arbetsförmågan försämras försöker man nå en lösning genom nätverkssamarbete när arbetsgemenskapens egna medel inte räcker till behövs fler aktörer och mer resurser för processen utses en ansvarig person (chefen) och en samordnare (personalförvaltningen eller företagshälsovården)

7 7 Målmedvetet stöd för att klara sig i arbetet Ändringarna i lagen om företagshälsovård och sjukförsäkringslagen trädde i kraft den 1 juni Målet är att förlänga arbetskarriärerna genom att effektivera åtgärderna som påverkar återställandet av arbetsförmågan och förenklar återgången till arbetet efter en sjukfrånvaroperiod. Man eftersträvar också en bättre utvärderingsprocess. Ett villkor för den nuvarande ersättningsnivån på 60 procent inom den förebyggande företagshälsovården är att arbetsgivaren, arbetstagarna och företagshälsovården tillsammans avtalar om förfaringssätten på arbetsplatsen och inom företagshälsovården med vilka man har kontroll över, följer upp och verkställer det tidiga stödet för medarbetarnas arbetsförmåga som en gemensam funktion på arbetsplatsen och företagshälsovården. Ett villkor för ersättningen är att man på arbetsplatsen systematiskt följer upp sjukfrånvaroperioderna. Företrädarna för de anställda samt företagshälsovården ska tillsammans avtala om tillvägagångssätten. I praktiken innebär ändringarna att arbetsgivaren ska meddela företagshälsovården om arbetstagarens frånvaro senast när arbetstagaren varit frånvarande på grund av sjukdom i över 30 dagar fortgående eller i flera perioder genom att själv ha meddelat om sjukfrånvaron eller visat upp läkarintyg under de senaste tolv månaderna. Naturligtvis kan även arbetstagaren själv kontakta företagshälsovården. Sjukdagpenning ska sökas inom 60 dagar från det att arbetsoförmågan inträdde (tidigare fyra månader). Syftet med detta är att även FPA får kännedom om en utdragen sjukfrånvaro och i ett tillräckligt tidigt skede kan bedöma behovet av rehabilitering. Med ett läkarintyg som rekommenderar rehabilitering kan man ansöka om rehabilitering hos FPA. Arbetstagarens återstående arbetsförmåga ska utvärderas senast i det skede när arbetstagaren beviljats sjukdagpenning för 90 vardagar i två års tid. FPA skickar en påminnelse om detta när sjukdagpenning utbetalats i över två månader. Arbetsgivaren, arbetstagaren och företagshälsovården diskuterar tillsammans om åtgärder för att underlätta återgången till arbetet. I sitt utlåtande ger företagshälsovården sitt omdöme om arbetstagarens återstående arbetsförmåga och ger en utredning om arbetstagarens möjligheter att fortsätta i sitt arbete utan att hälsan äventyras. Arbetstagaren lämnar själv in utlåtandet till FPA.

8 8 Stödåtgärder för återgång till arbetet kan till exempel vara partiell sjukdagpenning utbildning arbetstidsarrangemang t.ex. deltidsarbete arbetsprövning lägre arbetsbelastning begränsning av eller ändrade arbetsuppgifter bättre arbetsredskap och hjälpmedel ergonomiska förbättringar Länkar: För noggrannare uppgifter se FPA:s rådgivning i frågor om arbetsförmåga >Sjuk > Tillbaka till arbetet > Rådgivning om arbetsförmåga

9 9 Rekommendation för hantering av sjukfrånvaro En systematisk uppföljning av sjukfrånvaro utgör en del av modellen för upprätthållande av arbetsförmågan. Målet när det gäller upprätthållandet av arbetsförmågan är att skapa tydliga gränser för när och hur faktorer som hotar arbetsförmågan diskuteras. Hur sjukfrånvaroperioderna hanteras planeras tillsammans med räddningsverket, personalförvaltningen och företagshälsovården. Enligt anvisningar nedan sammanställer räddningsverket spelregler som behandlas i samarbete med personalen. Spelregler: 1. För anmälan om sjukfrånvaro avtalas följande: a. På räddningsverket avtalas om till vem man anmäler en frånvaro och hur man går till väga. Frånvaro anmäls genom att man kontaktar närmaste chefen. Samtidigt kan man fråga om arbetsärenden som inverkar på hur arbetet löper och avtala om hur man håller kontakt under sjukfrånvaroperioden. Om närmaste chefen är frånvarande, ska man göra anmälan hos den brandmästare som är i tjänst. b. Den närmaste chefen ska vidarebefordra anmälan till företagshälsovården. c. Senast efter tre sjukfrånvarodagar ska arbetstagaren lämna ett intyg över frånvaron till närmaste chefen. d. All frånvaro registreras, även en dags frånvaro. All frånvaro ska anmälas till personalförvaltningen Det rekommenderas att en frånvaro på ett dygn (24 h) statistikförs som en frånvaro på tre dagar. Enligt denna praxis kan statistiken över sjukfrånvaro mellan räddningsverken jämföras.

10 10 2. Alarmgränser för tidig reaktion i fråga om sjukfrånvaro På räddningsverket avtalas om i vilket skede man griper in och för långa och återkommande sjukfrånvaroperioder på tal. Om frånvaroperioden är fortgående eller om den återkommer regelbundet till exempel på måndagar eller fredagar, ska chefen diskutera orsakerna till frånvaron med arbetstagaren. Alla arbetstagare ska informeras om dessa alarmgränser och denna praxis. Vid enhetsmötena är det bra att ta upp och gå igenom spelreglerna för att var och en ska känna till sitt ansvar gällande praxis. Spelreglerna sparas på ett sådant sätt att alla har tillgång till dem, t.ex. i intranätet och de utgör en del av handledningen i arbetet. 3. Uppföljning av sjukfrånvaro Den närmaste chefen bär ansvaret för uppföljningen av frånvaro vid sin enhet. Enligt en överenskommen handlingsmodell kan till exempel personalförvaltningen skicka chefen ett meddelande när en gemensamt överenskommen alarmgräns överskridits. Företagshälsovården rapporterar om sin uppföljning av sjukfrånvaro till räddningsverket.

11 11 Anordnande av företagshälsovård Välbefinnandet i en arbetsgemenskap bygger på samarbetet mellan cheferna, arbetstagarna och företagshälsovården. Företagshälsovården ger arbetsplatsen sammanfattade uppgifter som insamlats om besök på arbetsplatsen, hälsoundersökningar och sjukfrånvaron. Utifrån dessa uppgifter kan företagshälsovården ge förslag till åtgärder till stöd för välbefinnandet på arbetsplatsen. Lagen förpliktar en arbetsgivare att på egen bekostnad anordna företagshälsovård. Företagshälsovård kan anordnas antingen på kommunens hälsovårdscentral, på räddningsverkets egen företagshälsostation eller privata företagshälsostationer. Det är bra att koncentrera en arbetsplats företagshälsotjänster till samma tjänsteproducent för alla verksamhetsformers del. Samarbetet mellan företagshälsovården och arbetsplatsen grundar sig på en gemensamt utförd bedömning av behoven, avtalade åtgärder som grundar sig på bedömningen och uppföljning och utvärdering av hur uppställda mål ska uppnås. För att företagshälsovårdssamarbetet ska var framgångsrikt krävs att ledningen förbinder sig till samarbetet och att deltagandet är aktivt och synligt. Verksamheten grundar sig på aktiv växelverkan, och för att trygga detta krävs ständig informering och diskussion med arbetstagarna. Anordnandet av företagshälsovården sköts av det regionala räddningsverket och då avtalar man i ett regionavtal om förverkligandet av och kostnaderna för företagshälsovården avtalsbrandkåren självständigt och då avtalar man om förverkligandet av företagshälsovården med en utomstående tjänsteproducent. delvis det regionala räddningsverket, delvis avtalsbrandkåren t.ex. avtalsbrandkåren sköter om tester av den fysiska förmågan och det regionala räddningsverket av företagshälsovården Avtalen och praxis inom företagshälsovården ska vara de samma inom hela räddningsverkets område. God praxis är att ge ansvaret för samordnandet av avtalen och verksamheten till en företagshälsoenhet, utan att glömma de särskilda krav som räddningsbranschen ställer på innehållet i hälsoundersökningarna. Lästips: Information om god praxis i fråga om företagshälsovård som är avsedd för personalen, cheferna och aktörer som är ansvariga för företagshälsovården finns på adressen: Hyvä työterveys- ja työturvallisuustoiminta pelastuslaitoksista, Arbetshälsoinstitutet 2010.

12 12 Avtal om företagshälsovård Arbetsgivaren och producenten av företagshälsovårdstjänster ska ingå ett skriftligt avtal om anordnande av företagshälsovårdstjänster. Av avtalet ska allmänna arrangemang och tjänsternas innehåll och omfattning framgå. Om förhållandena i väsentlig grad ändras, ska avtalet justeras. Av avtalet ska det framgå hur man anordnar arbetsplatsutredningar hälsoundersökningar (individens individuella egenskaper) förslag till åtgärder lämnande av uppgifter, rådgivning och styrning uppföljning av hur arbetstagarna klarar sig i arbetet och hänvisning till rehabilitering samarbete med företagshälsovården utvärdering av arbetsförmågan och möjligheter att fortsätta i arbetet skötsel av olycksfall i arbetet förstahjälpen Avtalet om företagshälsovård eller en beskrivning av företagshälsovårdstjänsten ska vara synligt framlagd på arbetsplatsen (intranätet). Verksamhetsplan för företagshälsovården Arbetsgivaren ska ha en skriftlig verksamhetsplan för företagshälsovården som arbetsgivaren tillsammans med producenten av företagshälsovården har gjort upp. Verksamhetsplanen innehåller den allmänna målsättningen för företagshälsovården samt uppgifter om arbetsgivarinriktade behov och behov som grundar sig på förhållandena på arbetsplatsen (arbetsplatsutredningar) och åtgärder som följer av dessa (behov av stöd, uppföljning av sjukfrånvaro, förebyggande av problem i anslutning till arbetsförmågan). Verksamhetsplanen formuleras fritt. Den utvärderas och justeras årligen och behandlas på arbetsplatsen på ett sådant sätt som förutsätts av samarbetsförfarandet i arbetarskyddskommissionen eller enligt ett annat motsvarande förfarande på arbetsplatsen. Arbetsgivaren, arbetstagarna och företagshälsovården avtalar tillsammans om bl.a. modeller för tidigt stöd som följs på arbetsplatsen och inom företagshälsovården, arbetsgivarens, arbetstagarnas och företagshälsovårdens roller och ansvar som anknyter till dessa samt uppföljning av hur modellen fungerar. Uppgifter om förfaringspraxis för att upprätthålla och följa upp arbetsförmågan och det tidiga stödet ska finnas tillgängliga på arbetsplatsen.

13 13 God förmåga att arbeta förutser en lång karriär

14 14 Rekommendation om särskilda egenskaper som ska iakttas i verksamhetsplanen för företagshälsovården för räddningsverken: Vad gäller avtalspersonal ska företagshälsovårdstjänsterna åtminstone anordnas för den personal som deltar i utförandet av ett arbete som i statsrådets förordning (1485/2001) avses som ett arbete som medför särskild fara för ohälsa, såsom rökdykning. 1. Hälsoundersökning före anställning Hälsoundersökningen gäller dem som söker sig till branschen innan arbetsförhållandet inleds, även avtalspersonal. Hälsoundersökningar av akutvårdspersonalen kan även omfatta narkotikascreening. 2. Återkommande hälsoundersökningar Återkommande hälsogranskningar görs när arbetet fortgår, i allmänhet med 1-5 års intervaller eller utifrån ålder <40 år med 3 års intervaller >40v år med 2 års intervaller >50 år med 1 års intervall Vad gäller den övriga personalen utförs lagstadgade hälsoundersökningar utifrån skador såsom buller och kemikalier som konstateras i en arbetsplatsutredning. Andra än lagstadgade hälsoundersökningar som riktar sig till olika ålderseller yrkesgrupper kan göras genom att man separat avtalar om det med företagshälsovården. Lagstadgade arbetsuppgiftsspecifika undersökningar ingår i de återkommande hälsoundersökningarna (bl.a. nattarbete, rökdykning, ytbärgning och vattendykning, undersökning av sjömansläkare) Förutom fysisk undersökning är det skäl att i verksamhetsplanen för företagshälsovården ange tillvägagångssätt att observera de psykiska förutsättningarna och belastningsgraden. I processen av återkommande hälsoundersökningar kan man se hur hälsogranskningarna utförs och vem som följder upp att de genomförs.

15 15 3. Testning av den fysiska förmågan En utvärdering av en rökdykares (även avtalspersonal) fysiska förutsättningar ska göras i enlighet med anvisningen för rökdykning en gång om året. Tester av funktionsförmågan kan utföras som en del av räddningsverkets egen verksamhet eller tjänsterna kan köpas helt eller delvis av t.ex. företagshälsovården. Enligt rekommendationerna ska funktionsförmågan hos den operativa akutvårdspersonalen testas åtminstone med tre års intervaller. Om räddningsverket helt eller delvis själv utför testerna av den fysiska funktionsförmågan, ska räddningsverket med företagshälsovården se till att testerna uppfyller de kriterier som ställs i anvisningen för rökdykning. På så sätt är det möjligt att med tillförsikt dra nytta av testresultaten i företagshälsovården för uppföljningen av en persons hälsotillstånd. Man håller på att ta i bruk det s.k. FireFit-system i hela landet. Bedömningen av funktionsförmågan utgör en del av det förebyggande arbetet inom företagshälsovården där ett fungerande samarbete mellan räddningsverket och företagshälsovården är viktigt. I verksamhetsplanen för företagshälsovården ska verksamhetssättet/verksamhetsmodellen beskrivas. Hur går man till väga i en situation då gränsvärdet för fysisk funktionsförmåga inte uppnås? 4. Åldersprogram De anställdas arbetsförmåga kan stödas i samarbete med företagshälsovården med hjälp av olika modeller för åldersprogram bl.a. genom individuella ändringar i arbetet, arbetsförhållandena och arbetstiden. 5. Förebyggande av olycksfall Det är skäl att regelbundet utvärdera antalet arbetsolyckor och orsakerna till dessa inom räddningsverket och vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga dem (t.ex. motionshobbyer). Det är skäl att gå igenom olyckstillbuden i inlärningssyfte.

16 16 Inrikesministeriet grundade 2010 ett samarbetsorgan för att utveckla välbefinnandet i arbetet vid räddningsverken. Till organet hör de centralaste aktörerna inom räddningsbranschen och arbetsmarknadsparterna. Chefens handbok är en produkt av de underlydande arbetsgrupper som tillsatts av samarbetsorganet (anordnande av företagshälsovård). Denna handbok är riktad till alla chefer och närmaste chefer vid räddningsverk. Syftet med handboken är att ge stöd och handledning för bl.a. hur man inom det dagliga ledandet kan främja välbefinnandet i arbetet vid den egna arbetsenheten, t.ex. genom att utnyttja modellen för aktivt stöd och modellen för hantering av sjukfrånvaro. Syftet är även att förenhetliga avtalen om och praxis för företagshälsovården på räddningsverkets område och även på nationell nivå. I handboken ingår en rekommendation om hur räddningsverkets särskilda karaktär ska tas i beaktande i verksamhetsplanen för företagshälsovården. Hanboken finns även i PDF-format på räddningsverkens partnerskapsnätverks webbplats, som organiseras av Kommunförbundet. pelastuslaitokset.fi Handboken har gjorts med stöd av ett bidrag av Brandskyddsfonden. Bilder: Juha-Pekka Laakso / Finlands Brandmäns Förbund Layout: Anne Rusanen

Sjukförsäkringslagen ändras: upprätthållande och tidigt stödjande av arbetsförmågan

Sjukförsäkringslagen ändras: upprätthållande och tidigt stödjande av arbetsförmågan Sjukförsäkringslagen ändras: upprätthållande och tidigt stödjande av arbetsförmågan Utbildningsturné Hösten 2010 FPA Ny betoning inom den lagstadgade verksamheten (Sata-kommittén 26.5.2009 => riktlinjer)

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 14 oktober 2013 708/2013 Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning

Läs mer

Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av arbetsförmågan

Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av arbetsförmågan Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av Samarbete mellan arbetsplatsen och samt bevarande av en förutsättning för ersättning Utbildningsturné 2012 1 Vårt mål är att främja en gemensam syn

Läs mer

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen 1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS 1. Bakgrund till rekommendationen EU:s centralorganisationer på arbetsmarknaden UNICE/UEAPME, CEEP och EFS ingick ett ramavtal om

Läs mer

Skyddskläder och personlig skyddsutrustning enligt arbetarskyddslagstiftningen

Skyddskläder och personlig skyddsutrustning enligt arbetarskyddslagstiftningen CIRKULÄR Nr 10/2014 Handläggare Kommunala avtalsdelegationen Henrik Häggblom 2014-02-27 Datum Mottagare Kommunerna och kommunalförbunden på Åland Skyddskläder och personlig skyddsutrustning enligt arbetarskyddslagstiftningen

Läs mer

Företagshälsovårdens. stöd för fortsatt arbete

Företagshälsovårdens. stöd för fortsatt arbete Företagshälsovårdens stöd för fortsatt arbete 2 Företagshälsovårdens stöd för fortsatt arbete Innehåll Förord 3 Aktivt stöd och samarbetet med företagshälsovården 4 Tidigt stöd och samarbetet med företagshälsovården

Läs mer

Hur bygger man en modell för stöd i tidigt skede av arbetsförmågan? Stegen till hanteringen av sjukfrånvaro och invalidpension

Hur bygger man en modell för stöd i tidigt skede av arbetsförmågan? Stegen till hanteringen av sjukfrånvaro och invalidpension Hur bygger man en modell för stöd i tidigt skede av arbetsförmågan? Stegen till hanteringen av sjukfrånvaro och invalidpension Elos arbetshälsotjänster 1 Stegen i utarbetandet av en modell 1. Företagsledningen

Läs mer

Ändringar i sjukförsäkringslagen och lagen om företagshälsovård Tillsammans för bättre arbetsförmåga

Ändringar i sjukförsäkringslagen och lagen om företagshälsovård Tillsammans för bättre arbetsförmåga Ändringar i sjukförsäkringslagen och lagen om företagshälsovård 1.6.2012 Tillsammans för bättre arbetsförmåga Utbildning för företagshälsovården 9.5 14.6.2012 Heikki Palomäki/Lauri Keso Sakkunnigläkaren

Läs mer

Personal och juridiska ärenden/ 14.6.2012 1

Personal och juridiska ärenden/ 14.6.2012 1 Anmälan om frånvaro, anlitande av hälso- och sjukvårdstjänster under arbetstid, inverkningarna av FPA:s ändrade regler på samarbetet med företagshälsovården och ansvarsfördelningen 14.6.2012 1 Anvisningarnas

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

Arbetshälsovården i avtalsbrandkårer 2013 1

Arbetshälsovården i avtalsbrandkårer 2013 1 Arbetshälsovården i avtalsbrandkårer 2013 1 2 BILDER: Isto Kujala Inledning Räddningsväsendet i Finland sköts av ordinarie personal och avtalspersonal. Avtalspersonalen arbetar vid sidan av sin huvudsyssla

Läs mer

FINANSMINISTERIET FÖRESKRIFT ANVISNING

FINANSMINISTERIET FÖRESKRIFT ANVISNING FINANSMINISTERIET FÖRESKRIFT 30.9.2016 Personal- och förvaltningspolitiska ANVISNING avdelningen Statens arbetsmarknadsverk FM/1675/00.00.00/2016 Innehåll Företagshälsovård Avgiftsfri sjukvård Bestämmelser

Läs mer

LANTBRUKSFÖRETAGARNAS FÖRETAGSHÄLSOVÅRD

LANTBRUKSFÖRETAGARNAS FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Arbetshälsoinstitutet LANTBRUKSFÖRETAGARNAS FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Arbetshälsoinstitutet Centralenheten för lantbruksföretagarnas företagshälsovård MÅLSÄTTNINGEN MED FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN Förebygga arbetssjukdomar

Läs mer

Gott uppförande tillåtet. osaklig behandling förbjuden

Gott uppförande tillåtet. osaklig behandling förbjuden Gott uppförande tillåtet osaklig behandling förbjuden Instruktioner till arbetsplatserna för att förhindra, identifiera och behandla osaklig behandling den riskeras, arbetskollektivet belastas och välmåendet

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 167/2001 rd

Lag. RIKSDAGENS SVAR 167/2001 rd RIKSDAGENS SVAR 167/2001 rd Regeringens proposition med förslag till lag om företagshälsovård samt lag om ändring av 4 och 11 lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om sökande av ändring i arbetarskyddsärenden

Läs mer

Arbetarskyddsverksamheten på arbetsplatserna

Arbetarskyddsverksamheten på arbetsplatserna Arbetarskyddsverksamheten på arbetsplatserna Arbetarskyddets syfte är att säkerställa trygga och sunda förhållanden på arbetsplatserna och att hjälpa arbetstagarna att upprätthålla sin arbetsförmåga. Arbetarskyddet

Läs mer

YRKESINRIKTAD REHABILITERING

YRKESINRIKTAD REHABILITERING YRKESINRIKTAD REHABILITERING Du kan kolla beloppet av din intjänade pension på Kevas webbplats www.keva.fi/pensionsuppgifter. 2 Yrkesinriktad rehabilitering hjälp för fortsatt arbete Nedsatt arbetsförmåga

Läs mer

Tidigt ingripande vid Åbo Akademi

Tidigt ingripande vid Åbo Akademi Tidigt ingripande vid Åbo Akademi En handbok för chefer och medarbetare Personalenheten INNEHÅLL ARBETSHÄLSA - EN HELHET...1 AKTIVT FRÄMJANDE AV ARBETSHÄLSA VID ÅBO AKADEMI... 2 VARFÖR INGRIPA?...2 VEM

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

VERKSAMHETSPROGRAM FÖR ARBETARSKYDDET 2012-2015. Arbetarskyddet, dess organisation och funktion inom Ålands landskapsregering

VERKSAMHETSPROGRAM FÖR ARBETARSKYDDET 2012-2015. Arbetarskyddet, dess organisation och funktion inom Ålands landskapsregering VERKSAMHETSPROGRAM FÖR ARBETARSKYDDET 2012-2015 Arbetarskyddet, dess organisation och funktion inom Ålands landskapsregering Fastställd av Ålands landskapsregering den xx-xx-2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.

Läs mer

1 (6) KOMMUNALT AVTAL OM ARBETARSKYDDSSAMARBETE. 1 Avtalets tillämpningsområde

1 (6) KOMMUNALT AVTAL OM ARBETARSKYDDSSAMARBETE. 1 Avtalets tillämpningsområde 1 (6) KOMMUNALT AVTAL OM ARBETARSKYDDSSAMARBETE 1 Avtalets tillämpningsområde Detta avtal är ett avtal om det arbetarskyddssamarbete som avses i 23 1 och 2 mom. i lagen om tillsynen över arbetarskyddet

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy Rehabiliteringspolicy I detta dokument kan du läsa om Specmas förebyggande arbete, rehabiliteringsprocessens praktiska arbetsgång samt arbetsgivaren och den enskilde arbetstagarens ansvar. Innehållsförteckning

Läs mer

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Projektet Masto för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Stöd för den arbetsföra befolkningens psykiska hälsa och arbetsförmåga För att främja välbefinnande i arbetslivet ska projektet Masto

Läs mer

Verksamhetsplan för verksamhetsperioden 2015-2017. 1. Företagshälsovårdens tjänster till Helsingfors stads organisationer

Verksamhetsplan för verksamhetsperioden 2015-2017. 1. Företagshälsovårdens tjänster till Helsingfors stads organisationer Helsingfors Arbis Verksamhetsplan för verksamhetsperioden 2015-2017 1. Företagshälsovårdens tjänster till Helsingfors stads organisationer Företagshälsovårdscentralens grundläggande uppgift är att främja

Läs mer

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla Social- och hälsovårdsministeriet Strategi för social- och hälsovårdspolitiken Socialt hållbart Finland 2020: behandlar alla samhällsmedlemmar jämlikt, stärker

Läs mer

Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig?

Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig? VANLIGA FRÅGOR OM SAMARBETSLAGEN Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig? Frågan gäller tillämpning av arbetsavtalslagen och hör till

Läs mer

Arbetshälsa och långa arbetskarriärer?

Arbetshälsa och långa arbetskarriärer? Arbetshälsa och långa arbetskarriärer? Överläkare Nordiskt arbetsmiljöforum 5.9.2014 Faktorer vi diskuterar under denna session allmänt om pensionsystemet i Finland och om pensionsreformen 2017 lite statistiska

Läs mer

Kommunala arbetsmarknadsverket Huvudavtalsorganisationerna. Promemoria 1 (5) 8.3.2011

Kommunala arbetsmarknadsverket Huvudavtalsorganisationerna. Promemoria 1 (5) 8.3.2011 Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (5) Skyddskläder och personlig skyddsutrustning enligt arbetarskyddslagstiftningen inom kommunsektorn Introduktion I det kommunala arbetet betjänar man kunder,

Läs mer

Verksamhetsprogram strategi för arbetarskyddet

Verksamhetsprogram strategi för arbetarskyddet Verksamhetsprogram strategi för arbetarskyddet Godkänd av stadsstyrelsen 26.04.2010 VERKSAMHETSPROGRAM - STRATEGI FÖR ARBETARSKYDDET 1. Allmänt Syftet med arbetarskyddet är att förbättra arbetsmiljön och

Läs mer

VALTIOVARAINMINISTERIÖ MÄÄRÄYS 29.1.2014 Henkilöstö- ja hallintopolitiikkaosasto OHJE VM/276/00.00.00/2014 Valtion työmarkkinalaitos

VALTIOVARAINMINISTERIÖ MÄÄRÄYS 29.1.2014 Henkilöstö- ja hallintopolitiikkaosasto OHJE VM/276/00.00.00/2014 Valtion työmarkkinalaitos VALTIOVARAINMINISTERIÖ MÄÄRÄYS 29.1.2014 Henkilöstö- ja hallintopolitiikkaosasto OHJE VM/276/00.00.00/2014 Valtion työmarkkinalaitos Sisältöalue Yrkeskompetens, ekonomiskt understöd, utbildningsersättning

Läs mer

Arbetsgivaralliansens. snabbguide. arbetsanpassning & rehabilitering

Arbetsgivaralliansens. snabbguide. arbetsanpassning & rehabilitering Arbetsgivaralliansens snabbguide arbetsanpassning & rehabilitering Arbetsgivarens arbete med arbetsanpassning och rehabilitering Materialet är tänkt som ett konkret stöd för arbetsgivarens praktiska arbete

Läs mer

Lagstiftning om utbildning som ordnas på arbetsplatsen

Lagstiftning om utbildning som ordnas på arbetsplatsen Lagstiftning om utbildning som ordnas på arbetsplatsen Utbildning som ordnas på arbetsplatsen från planering till praktik Uleåborg 14.11.2017 Tammerfors 16.11.2017 Mari Pastila-Eklund S:t Michel 29.11.2017

Läs mer

Företagshälsovårdens verksamhetsplan för Ekenäs stad för åren 2006-2008

Företagshälsovårdens verksamhetsplan för Ekenäs stad för åren 2006-2008 Företagshälsovårdens verksamhetsplan för Ekenäs stad för åren 2006-2008 2 FÖRETAGSHÄLSOVÅRDENS VERKSAMHETSPLAN Innehållsförteckning Uppgifter om arbetsgivaren s. 3 Uppgifter om företagshälsovården. s.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR LEDNING AV PERSONALRESURSERNA VÄRDEGRUND Den värdegrund som en organisation har, ger en bild av de faktorer som är viktiga och grundläg

RIKTLINJER FÖR LEDNING AV PERSONALRESURSERNA VÄRDEGRUND Den värdegrund som en organisation har, ger en bild av de faktorer som är viktiga och grundläg PERSONALSTRATEGI VÄLUTBILDAD, ENGAGERAD OCH MOTIVERAD PERSONAL Kronoby kommun 2010 Godkänd av kommunfullmäktige 9.12.2010 Personalstrategin stöder och främjar genomförandet av Kronoby kommuns Strategi

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Utvärderingen av arbetarskyddsverksamheten och arbetarskyddssamarbetet i praktiken

Utvärderingen av arbetarskyddsverksamheten och arbetarskyddssamarbetet i praktiken Promemoria Bilaga 1 (5) Tehy 17.6.2010 Utvärdering av arbetarskyddssamarbetets resultat Det är svårt att skilja åt resultatutvärderingen av arbetarskyddsåtgärderna från resultatutvärderingen av personalledningens

Läs mer

UTBILDNING UTBILDNINGSAVTAL. Rekommendationsavtal om kommunal personalutbildning samt tjänste- och arbetskollektivavtal om facklig utbildning

UTBILDNING UTBILDNINGSAVTAL. Rekommendationsavtal om kommunal personalutbildning samt tjänste- och arbetskollektivavtal om facklig utbildning 1 (6) UTBILDNING UTBILDNINGSAVTAL Rekommendationsavtal om kommunal personalutbildning samt tjänste- och arbetskollektivavtal om facklig utbildning 1 Avtalets syfte Det kommunala arbetslivet genomgår ständiga

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

god praxis inom arbetarskydd och välmående i arbetet vid olika universitet

god praxis inom arbetarskydd och välmående i arbetet vid olika universitet god praxis inom arbetarskydd och välmående i arbetet vid olika universitet Arbetsgruppens medlemmar Riitta Korhonen Jarmo Ruusila Timo Valtonen Behandlat av YHL:s arbetarskyddsutskott 30.11.2014 och av

Läs mer

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering HÖGSKOLAN DALARNA HDa dnr: F2001/1766/12 1 Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering INLEDNING Bakgrund Personalen är Högskolans viktigaste resurs såväl ur ekonomisk som kompetensmässig aspekt. Förebyggande

Läs mer

Psykosocial belastning på arbetsplatsen

Psykosocial belastning på arbetsplatsen Psykosocial belastning på arbetsplatsen Vad är psykosociala belastningsfaktorer? Skadlig psykosocial belastning kan förekomma på vilken arbetsplats som helst. Med psykosociala belastningsfaktorer avses

Läs mer

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning Maria Välitlao Linköping 15 februrari 2017 1 Presentation Maria Välitalo HR-Business Partner 8 år inom Industrin Vikingstad Familj, Friluftsliv och Göteborgsvarvet

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering Riktlinjer gällande rehabilitering och arbetsanpassning kommunfullmäktige 2003-09-11 rev. 2016-04-14 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har

Läs mer

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 B POLICY FÖR ANPASSNINGS- OCH REHABILITERINGSARBETE. Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 B POLICY FÖR ANPASSNINGS- OCH REHABILITERINGSARBETE. Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112 ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 B POLICY FÖR ANPASSNINGS- OCH REHABILITERINGSARBETE Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112 1. POLICY Eslövs kommun strävar efter att arbetsanpassnings- och

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Kommunfullmäktigeledamoten fattar också beslut i pensionsfrågor En fullmäktigeledamot är med och fattar strategiska beslut som inverkar

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

AVTAL OM ARBETARSKYDDSSAMARBETE

AVTAL OM ARBETARSKYDDSSAMARBETE AVTAL OM ARBETARSKYDDSSAMARBETE 1 TILLÄMPNINGSOMRÅDE Avtalet om arbetarskyddssamarbete mellan Finsk Handel och Servicefacket tillämpas på medlemsföretagen i Finsk Handel. 2 ARBETARSKYDDSSAMARBETE 2.1 Begreppet

Läs mer

Möjlighet till specialistkonsultation i avtalet för företagshälsovård, fullmäktigemotion

Möjlighet till specialistkonsultation i avtalet för företagshälsovård, fullmäktigemotion Stadsfullmäktige 56 10.04.2013 Personalsektionen 49 04.12.2013 Stadsstyrelsen 261 16.12.2013 Personalsektionen 30 27.05.2014 Stadsstyrelsen 205 18.08.2014 Möjlighet till specialistkonsultation i avtalet

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

Motverka missbruksproblem!

Motverka missbruksproblem! Akava Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC Finlands Näringsliv EK KT Kommunarbetsgivarna Kyrkans arbetsmarknadsverk Statens arbetsmarknadsverk SAMV Tjänstemannacentralorganisationen FTFC Motverka

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

2 Detaljer i vårduppläggningen och föräldrarnas skyldighet att hålla sig till vårdplanen

2 Detaljer i vårduppläggningen och föräldrarnas skyldighet att hålla sig till vårdplanen KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET CIRKULÄR 23/2005 BILAGA 2 1 (5) ANVISNINGAR OM HUR FAMILJEDAGVÅRD I FAMILJEDAGVÅRDARENS HEM SKA ARRANGERAS 1 Ansökan om och beviljande av dagvårdsplats I 2 2 mom. i lagen

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal 1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD

ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD BILAGA 6/011/2014 ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD 4.3 Studerandevård Målet med studerandevården i gymnasiet är att främja de studerandes lärande,

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter från kommunstyrelsen till kommundirektören

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter från kommunstyrelsen till kommundirektören Fördelning av arbetsmiljöuppgifter från kommunstyrelsen till kommundirektören Innebörden av att fördela arbetsmiljöuppgifter Huvudansvaret för arbetsmiljön vilar på arbetsgivaren. Det är arbetsgivarens

Läs mer

Riktlinjer till personalpolicy - Arbetsmiljö

Riktlinjer till personalpolicy - Arbetsmiljö Riktlinjer 2010-04-28 Riktlinjer till personalpolicy - Arbetsmiljö Antagna av Personal- och förhandlingsutskottet 2010-04-28, att gälla från och med 2010-05-17 2 Innehåll Bakgrund...3 Riktlinjer...3 Systematiskt

Läs mer

Ramavtal om arbetsrelaterad stress

Ramavtal om arbetsrelaterad stress 2005-01-19 Ramavtal om arbetsrelaterad stress 1. Inledning Arbetsrelaterad stress har identifierats på internationell, europeisk och nationell nivå som en angelägenhet för såväl arbetsgivare som arbetstagare.

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften

Läs mer

Bilaga Sid 1 GRUNDERNA FÖR ARBETSLEDARUTBILDNING INOM BILBRANSCHEN, FÖRSÖKSUTBILDNING

Bilaga Sid 1 GRUNDERNA FÖR ARBETSLEDARUTBILDNING INOM BILBRANSCHEN, FÖRSÖKSUTBILDNING Bilaga 1 29.11.2010 Sid 1 GRUNDERNA FÖR ARBETSLEDARUTBILDNING INOM BILBRANSCHEN, FÖRSÖKSUTBILDNING 1. Utbildningens helhetsmål Målet för försöket med arbetsledarutbildning inom bilbranschen är att utbilda

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2003:4 SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1 1 (5) Arbetsmiljöpolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Arbetsmiljö 3 1.1 Ansvar... 3 1.2 Arbetsmiljömål... 3 1.3 Inköp... 3 1.4 Kompetens... 3 1.5

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4 Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska

Läs mer

De centrala arbetsmarknadsorganisationernas. modell för personal- och utbildningsplan

De centrala arbetsmarknadsorganisationernas. modell för personal- och utbildningsplan Akava Finlands näringsliv Kyrkans arbetsmarknadsverk Kommunala arbetsmarknadsverket Finlands Fackförbunds Centralorganisation Tjänstemannacentralorganisationen FTFC Statens arbetsmarknadsverk De centrala

Läs mer

ÄNDRINGAR AV SEMESTERLAGEN

ÄNDRINGAR AV SEMESTERLAGEN ÄNDRINGAR AV SEMESTERLAGEN Semesterlagen ändras 1.5.2013. Bakgrunden till detta är EU-domstolens beslut, enligt vilket Finlands lagstiftning måste ändras så att den motsvarar EU-lagstiftningens krav. Lagändringen

Läs mer

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08 Riktlinjer vid rehabilitering Universitetsförvaltningen, Riktlinjer vid rehabilitering Dnr 4480/08-201 INNEHÅLL 1 Inledning...1 2 Rehabiliteringsmodell...1 2.1 Förebyggande arbete...2 2.2 Rehabiliteringsplanering...2

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

RP 67/2010 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2011.

RP 67/2010 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2011. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 kap. 5 i sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att sjukförsäkringslagen ändras

Läs mer

M Å B R A A V J O B B E T LÄROPLAN BEHÖRIGHETSGIVANDE UTBILDNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD (15 SP)

M Å B R A A V J O B B E T LÄROPLAN BEHÖRIGHETSGIVANDE UTBILDNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD (15 SP) M Å B R A A V J O B B E T LÄROPLAN BEHÖRIGHETSGIVANDE UTBILDNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD (15 SP) Arbetshälsoinstitutet 2017 Bakgrund Förändringarna i arbetslivet innebär nya förväntningar på företagshälsovården.

Läs mer

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner.

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner. 1 (5) Instruktion för Keva Godkänd av delegationen 13.3.2014, träder i kraft 13.5.2014 I ALLMÄNT 1 Tillämpning I denna instruktion ges bestämmelser om den kommunala pensionsanstalten Kevas organ och verksamhet

Läs mer

Alla metoder ska tas i bruk. Anvisningar för att stöda arbetsförmågan

Alla metoder ska tas i bruk. Anvisningar för att stöda arbetsförmågan Nina Nevala Mirkka Vuorento Alla metoder ska tas i bruk Anvisningar för att stöda arbetsförmågan Hur och varifrån ansöker man om partiell sjukdagpenning? Vad ska jag göra om jag behöver hjälpmedel i mitt

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING Frihetsförmedlingens föreskrifter för systematisk kvalitetssäkring av frihetsverksamhet, samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna 1 FRF 2015:1 Föreskrifter för

Läs mer

Kriterier för hemvården fr. o. m

Kriterier för hemvården fr. o. m Kriterier för hemvården fr. o. m 1.1 2017 Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite Kriterier för hemvården Funktionsförmåga Servicebehov Servicemängd Målsättning för servicen Serviceform

Läs mer

om ändring av arbetsavtalslagen 1 kap. Allmänna bestämmelser Villkor om varierande arbetstid

om ändring av arbetsavtalslagen 1 kap. Allmänna bestämmelser Villkor om varierande arbetstid 1. om ändring av arbetsavtalslagen 1 kap. Allmänna bestämmelser 11 Villkor om varierande arbetstid Med villkor om varierande arbetstid avses ett arbetstidsarrangemang där arbetstagarens arbetstid under

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun

Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsprocessen GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Handbok BESLUTAT/ANTAGET KS 2013-02-11 11 DOKUMENTÄGARE Kommunstyrelsen

Läs mer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer ARBETSMILJÖPOLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING För

Läs mer

Arbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19.

Arbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19. Kommunledningskontorets personalavdelning Kontaktperson: Boel Steén, tfn 13 56 87 Riktlinjer för Arbetsmiljö Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19. Syfte Syftet med dessa riktlinjer är att visa Kristianstads

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

Arbetsmiljöprocess. Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen ( )

Arbetsmiljöprocess. Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen ( ) Arbetsmiljöprocess Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen (2015-08-24) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-08-24 Dokumentansvarig: HR-avdelningen Senast reviderad:

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

1 (5) Promemoria Cirkulär 15/2010 bilaga. KA Huvudavtalsorganisationerna Tehy. Utveckling av ett effektivare arbetarskyddssamarbete i kommunen

1 (5) Promemoria Cirkulär 15/2010 bilaga. KA Huvudavtalsorganisationerna Tehy. Utveckling av ett effektivare arbetarskyddssamarbete i kommunen 1 (5) Utveckling av ett effektivare arbetarskyddssamarbete i kmmunen Under avtalsperiden 2007 2009 bildade kmmunsektrns avtalsparter en gemensam arbetsgrupp sm skulle lägga fram välmtiverade åtgärdsförslag

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön?

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 Viktigt

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

VÅRDHÄNVISNINGSAVTAL FÖR MISSBRUKARE

VÅRDHÄNVISNINGSAVTAL FÖR MISSBRUKARE Bilaga 7.2 Vårdhänvisningsavtal 1/7 VÅRDHÄNVISNINGSAVTAL FÖR MISSBRUKARE AV ALKOHOL- OCH RUSMEDEL Målet med detta vårdhänvisningsavtal är en arbetsplats fri från berusningsmedel samt att på arbetsplatsen

Läs mer

Ersättningarna som främjare av företagshälsovårdens effektfullhet

Ersättningarna som främjare av företagshälsovårdens effektfullhet 9-12/2010 Ersättningarna som främjare av företagshälsovårdens effektfullhet Utbildningsturné Hösten 2010 FPA Ansökningsförfarandet förnyas 2011 Syftet med reformen är att stödja och styra verksamhet förenlig

Läs mer

Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet

Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet Med uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet menas att fördela arbetsmiljöuppgifter från arbetsgivarens högsta nivå och neråt i organisationen. Politikerna i Barn-

Läs mer

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,

Läs mer

KS 2008/10 Hidnr

KS 2008/10 Hidnr KS 2008/10 Hidnr 2008.204 2008-02-01 KS 2008/10 Hidnr 2008.204 2 Samverkansavtal i Håbo kommun Övergripande syfte Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML) och lagen om facklig förtroendemans ställning

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

1. Inledning. 2. Definitioner

1. Inledning. 2. Definitioner Riktlinjer avseende arbetsanpassning och rehabilitering Beslutat av rektor 2012-10-23, dnr 10-2004-3710. Ersätter tidigare dokument dnr 10-2004-3710 daterat 2004-12-10. 1. Inledning 2. Definitioner 3.

Läs mer