CHEFEN BYGGER UPP VÄLBEFINNANDET I ARBETET. Räddningsverkens partnerskapnätverk

Transkript

1 CHEFEN BYGGER UPP VÄLBEFINNANDET I ARBETET Räddningsverkens partnerskapnätverk

2 2 Arbetsgivarens ansvar och förpliktelser Förutom möjligheter har arbetsgivaren skyldigheter att främja välbefinnandet i arbetet och främja arbetarskyddet. Lagstiftningen ställer en miniminivå för arbetarskyddsarbetet. Arbetsavtalslagen och lagen om kommunala tjänsteinnehavare förutsätter att en arbetstagares säkerhet inte får äventyras, personalen ska bemötas opartiskt och ingen får diskrimineras. En väsentlig bestämmelse i arbetarskyddslagen förpliktar arbetsgivaren att sörja för arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet. Detta mål kan nås genom att man systematiskt ser till att evaluera farorna i arbetet och korrigera missförhållandena. Förutom de fysiska arbetsomständigheterna och den fysiska arbetsmiljön är det nödvändigt att även beakta faktorer som anknyter till arbetet, arbetsförhållandena och den övriga arbetsmiljön och även arbetsgivarens personliga förutsättningar. I verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet skriver arbetsgivaren in de mål för välbefinnandet i arbetet som arbetsgivaren tillsammans med arbetstagarna behandlat. Alla problem som gör det svårt att genomföra och framgångsrikt utföra de huvudsakliga uppgifterna på arbetsplatsen ska lösas. Ansvaret ligger hos arbetsgivaren. Chefsansvaret fördelas enligt behörighet till alla nivåer inom linjeorganisationen. Det är beslutsfattarna, dvs. kommunens förtroendevalda som bär ansvaret för att de strukturella förutsättningarna för arbetarskyddet förverkligas, anslagen beviljas, beslut om stora investeringar fattas, principbeslut för arbetarskyddet fattas och en allmän övervakning av arbetarskyddet genomförs. Om samarbetet med företagshälsovården föreskrivs i lag, bl.a. i arbetarskyddslagen och lagen om företagshälsovård. Den närmaste chefen bär ansvaret för kontakten till företagshälsovården i frågor som gäller den egna arbetsenheten, mellancheferna ansvarar för den regelbundna kontakten för hela arbetsplatsens del och den högsta ledningen för anskaffningen av företagshälsovårdstjänster i enlighet med behoven på arbetsplatsen. Den högsta ledningen ansvarar för den allmänna ledningen och övervakningen av arbetarskyddsverksamheten organiseringen av chefsverksamheten, resursfördelningen, styrningen och övervakningen meddelandet, planeringen och anskaffningen av allmänna anvisningar om ordnandet av arbetarskyddet (mål och principer) den allmänna övervakningen och uppföljningen på arbetsplatserna

3 3 Mellancheferna ansvarar för planeringen och anskaffningarna meddelandet av säkerhetsanvisningar för arbetsplatserna den omedelbara organiseringen av arbetarskyddsverksamheten, informeringen om arbetarskyddet den allmänna övervakningen och inspektionen av arbetsplatserna samt meddelandet om missförhållanden till den högsta ledningen. Arbetsledningen ansvarar för det omedelbara samarbetet vad gäller hälso- och säkerhetsfrågor på arbetsplatsen den omedelbara övervakningen av att föreskrifterna om arbetarskyddet iakttas den fortgående inspektionen av arbetsmiljön planeringen av och handledning i arbetet styrningen och rådgivningen ingripande i och framförande av ärenden gällande belastning som äventyrar hälsan ingripande vid störningar Arbetstagarens roll Enligt arbetarskyddslagen ska arbetstagaren meddela upptäckta fel och brister som kan äventyra hälsan och säkerheten Denna skyldighet gäller alla med beaktande av var och ens yrkeskunskap och utbildning. Arbetstagaren är även skyldig att sörja för säkerheten i sitt eget arbete.

4 4 Den närmaste chefen bygger upp välbefinnandet i arbetet Förutom ledningen av den operativa räddningsverksamheten har chefen i uppgift att hjälpa arbetstagarna att lyckas i sina arbetsuppgifter. Till de viktigaste uppgifterna hör att ge arbetstagarna förutsättningar för att så bra som möjligt lyckas i sitt arbete. Olika lagar och bestämmelser styr chefsarbetet och i dessa ingår även skyldigheter. Framförallt ska chefen se till att arbetstagaren inte belastas så mycket att arbetstagarens hälsa äventyras. Till chefens skyldigheter hör att i ett så tidigt skede som möjligt ingripa i missförhållanden som förhindrar att arbetet löper smidigt, även när det gäller tråkiga saker. På arbetsplatsen ska allmänt godtagbar praxis råda som garanterar att alla arbetstagare bemöts på samma sätt. Samma förfarande gäller även avtalsbrandmän som har rätt till ett gott välbefinnande i arbetet och ett opartiskt bemötande. När en aktiv modell utarbetas, kommer man överens om hur man följer upp sjukfrånvaro, hur sjukfrånvaro rapporteras samt chefens och företagshälsovårdens uppgifter och roll när det gäller att ingripa i problem som gäller arbetsförmågan och arbetsgemenskapen. Det är viktigt att modellen för aktivt stöd har utarbetats i samarbete mellan arbetsgivaren, arbetstagarna och företagshälsovården och att hela arbetsgemenskapen känner till modellen. Modellen för aktivt stöd utgör en del av kulturen på en välfungerande arbetsplats och innefattar omtanke och aktiv växelverkan. Aktivt stöd av modellen är en del av en väl fungerande arbetsplats kultur, omsorg och aktiv samverkan.

5 5 Aktivt stöd för att utveckla välbefinnande i arbetet Chefens roll är avgörande för att modellen för stöd för arbetsförmågan ska förverkligas framgångrikt. Genom aktivt stöd kan arbetstagaren i ett så tidigt skede som möjligt få hjälp när det uppstår problem i hans eller hennes arbete eller arbetsförmåga (t.ex. lång sjukfrånvaro, rusproblem). Med hjälp av aktivt stöd kan man också hitta möjligheter för att en partiellt arbetsför person att orka i arbetet. Målet är att stödja arbetstagarens arbetsförmåga och möjligheter att fortsätta arbeta så länge som möjligt. Aktivt stöd är ett tillvägagångssätt som hjälper arbetsgemenskapen att planenligt förebygga och lösa problem som gäller att klara sig i arbetet. Med hjälp av detta tillvägagångssätt är det möjligt att ingripa i problemen i tid och aktivt finna lösningar för att arbetet ska löpa smidigt. Tillvägagångssättet har i praktiken många olika benämningar: Modellen för tidig omsorg, modellen för tidigt stöd eller modellen för tidiga insatser. Keva använder uttrycket tillvägagångssättet för aktivt stöd. Ett framgångsrikt stöd ökar välbefinnandet i arbetet och effektiviteten, minskar sjukfrånvaroperioderna och behovet av omplaceringar samt förlänger arbetskarriärerna. Tillvägagångssättet för aktivt stöd omfattar tidigt stöd inom arbetsenheten effektiverat stöd när det behövs fler aktörer på olika nivåer för att lösa problemen stöd för återgång till arbetet efter perioder av lång sjukfrånvaro företagshälsovårdssamarbete som ingår i dessa modeller. Syftet är att arbetstagarens problem med arbetsförmågan löses i ett så tidigt skede som möjligt och att inte problemen bara blir delvis lösta. Ytterligare uppgifter: Keva.fi fortsättning i arbete Källa: Keva

6 6 Arbetshälsoinstitutets forskningsgrupp har påvisat att ett individuellt stöd upprätthåller en arbetstagares arbetsförmåga. Det är skäl att i ett så tidigt skede som möjligt ta upp faktorer som försämrar arbetsförmågan till diskussion. Dessa observationer gjordes under en uppföljning på tre år då man undersökte det stöd som en person med nedsatt arbetsförmåga fick på arbetsplatsen. Arbetarskyddsfonden finansierade undersökningen. Tidigt stöd Arbetsenheten upptäcker och löser på egen hand situationer som kan leda till en försämring av arbetsförmågan det är en del av chefsarbetet arbetstagarna har rättigheter och skyldigheter att delta i verksamheten Stöd för återgång Samarbetet med företagshälsovården Främjar arbetsförmågan gemensamma mål ställs upp och roller, skyldigheter, förfaranden, uppföljning och utvärdering fastställs Efter en lång period av sjukfrånvaro förverkligandet är en del av chefsarbetet företagshälsovården fungerar som en stödresurs Effektiverat stöd När arbetsförmågan försämras försöker man nå en lösning genom nätverkssamarbete när arbetsgemenskapens egna medel inte räcker till behövs fler aktörer och mer resurser för processen utses en ansvarig person (chefen) och en samordnare (personalförvaltningen eller företagshälsovården)

7 7 Målmedvetet stöd för att klara sig i arbetet Ändringarna i lagen om företagshälsovård och sjukförsäkringslagen trädde i kraft den 1 juni Målet är att förlänga arbetskarriärerna genom att effektivera åtgärderna som påverkar återställandet av arbetsförmågan och förenklar återgången till arbetet efter en sjukfrånvaroperiod. Man eftersträvar också en bättre utvärderingsprocess. Ett villkor för den nuvarande ersättningsnivån på 60 procent inom den förebyggande företagshälsovården är att arbetsgivaren, arbetstagarna och företagshälsovården tillsammans avtalar om förfaringssätten på arbetsplatsen och inom företagshälsovården med vilka man har kontroll över, följer upp och verkställer det tidiga stödet för medarbetarnas arbetsförmåga som en gemensam funktion på arbetsplatsen och företagshälsovården. Ett villkor för ersättningen är att man på arbetsplatsen systematiskt följer upp sjukfrånvaroperioderna. Företrädarna för de anställda samt företagshälsovården ska tillsammans avtala om tillvägagångssätten. I praktiken innebär ändringarna att arbetsgivaren ska meddela företagshälsovården om arbetstagarens frånvaro senast när arbetstagaren varit frånvarande på grund av sjukdom i över 30 dagar fortgående eller i flera perioder genom att själv ha meddelat om sjukfrånvaron eller visat upp läkarintyg under de senaste tolv månaderna. Naturligtvis kan även arbetstagaren själv kontakta företagshälsovården. Sjukdagpenning ska sökas inom 60 dagar från det att arbetsoförmågan inträdde (tidigare fyra månader). Syftet med detta är att även FPA får kännedom om en utdragen sjukfrånvaro och i ett tillräckligt tidigt skede kan bedöma behovet av rehabilitering. Med ett läkarintyg som rekommenderar rehabilitering kan man ansöka om rehabilitering hos FPA. Arbetstagarens återstående arbetsförmåga ska utvärderas senast i det skede när arbetstagaren beviljats sjukdagpenning för 90 vardagar i två års tid. FPA skickar en påminnelse om detta när sjukdagpenning utbetalats i över två månader. Arbetsgivaren, arbetstagaren och företagshälsovården diskuterar tillsammans om åtgärder för att underlätta återgången till arbetet. I sitt utlåtande ger företagshälsovården sitt omdöme om arbetstagarens återstående arbetsförmåga och ger en utredning om arbetstagarens möjligheter att fortsätta i sitt arbete utan att hälsan äventyras. Arbetstagaren lämnar själv in utlåtandet till FPA.

8 8 Stödåtgärder för återgång till arbetet kan till exempel vara partiell sjukdagpenning utbildning arbetstidsarrangemang t.ex. deltidsarbete arbetsprövning lägre arbetsbelastning begränsning av eller ändrade arbetsuppgifter bättre arbetsredskap och hjälpmedel ergonomiska förbättringar Länkar: För noggrannare uppgifter se FPA:s rådgivning i frågor om arbetsförmåga >Sjuk > Tillbaka till arbetet > Rådgivning om arbetsförmåga

9 9 Rekommendation för hantering av sjukfrånvaro En systematisk uppföljning av sjukfrånvaro utgör en del av modellen för upprätthållande av arbetsförmågan. Målet när det gäller upprätthållandet av arbetsförmågan är att skapa tydliga gränser för när och hur faktorer som hotar arbetsförmågan diskuteras. Hur sjukfrånvaroperioderna hanteras planeras tillsammans med räddningsverket, personalförvaltningen och företagshälsovården. Enligt anvisningar nedan sammanställer räddningsverket spelregler som behandlas i samarbete med personalen. Spelregler: 1. För anmälan om sjukfrånvaro avtalas följande: a. På räddningsverket avtalas om till vem man anmäler en frånvaro och hur man går till väga. Frånvaro anmäls genom att man kontaktar närmaste chefen. Samtidigt kan man fråga om arbetsärenden som inverkar på hur arbetet löper och avtala om hur man håller kontakt under sjukfrånvaroperioden. Om närmaste chefen är frånvarande, ska man göra anmälan hos den brandmästare som är i tjänst. b. Den närmaste chefen ska vidarebefordra anmälan till företagshälsovården. c. Senast efter tre sjukfrånvarodagar ska arbetstagaren lämna ett intyg över frånvaron till närmaste chefen. d. All frånvaro registreras, även en dags frånvaro. All frånvaro ska anmälas till personalförvaltningen Det rekommenderas att en frånvaro på ett dygn (24 h) statistikförs som en frånvaro på tre dagar. Enligt denna praxis kan statistiken över sjukfrånvaro mellan räddningsverken jämföras.

10 10 2. Alarmgränser för tidig reaktion i fråga om sjukfrånvaro På räddningsverket avtalas om i vilket skede man griper in och för långa och återkommande sjukfrånvaroperioder på tal. Om frånvaroperioden är fortgående eller om den återkommer regelbundet till exempel på måndagar eller fredagar, ska chefen diskutera orsakerna till frånvaron med arbetstagaren. Alla arbetstagare ska informeras om dessa alarmgränser och denna praxis. Vid enhetsmötena är det bra att ta upp och gå igenom spelreglerna för att var och en ska känna till sitt ansvar gällande praxis. Spelreglerna sparas på ett sådant sätt att alla har tillgång till dem, t.ex. i intranätet och de utgör en del av handledningen i arbetet. 3. Uppföljning av sjukfrånvaro Den närmaste chefen bär ansvaret för uppföljningen av frånvaro vid sin enhet. Enligt en överenskommen handlingsmodell kan till exempel personalförvaltningen skicka chefen ett meddelande när en gemensamt överenskommen alarmgräns överskridits. Företagshälsovården rapporterar om sin uppföljning av sjukfrånvaro till räddningsverket.

11 11 Anordnande av företagshälsovård Välbefinnandet i en arbetsgemenskap bygger på samarbetet mellan cheferna, arbetstagarna och företagshälsovården. Företagshälsovården ger arbetsplatsen sammanfattade uppgifter som insamlats om besök på arbetsplatsen, hälsoundersökningar och sjukfrånvaron. Utifrån dessa uppgifter kan företagshälsovården ge förslag till åtgärder till stöd för välbefinnandet på arbetsplatsen. Lagen förpliktar en arbetsgivare att på egen bekostnad anordna företagshälsovård. Företagshälsovård kan anordnas antingen på kommunens hälsovårdscentral, på räddningsverkets egen företagshälsostation eller privata företagshälsostationer. Det är bra att koncentrera en arbetsplats företagshälsotjänster till samma tjänsteproducent för alla verksamhetsformers del. Samarbetet mellan företagshälsovården och arbetsplatsen grundar sig på en gemensamt utförd bedömning av behoven, avtalade åtgärder som grundar sig på bedömningen och uppföljning och utvärdering av hur uppställda mål ska uppnås. För att företagshälsovårdssamarbetet ska var framgångsrikt krävs att ledningen förbinder sig till samarbetet och att deltagandet är aktivt och synligt. Verksamheten grundar sig på aktiv växelverkan, och för att trygga detta krävs ständig informering och diskussion med arbetstagarna. Anordnandet av företagshälsovården sköts av det regionala räddningsverket och då avtalar man i ett regionavtal om förverkligandet av och kostnaderna för företagshälsovården avtalsbrandkåren självständigt och då avtalar man om förverkligandet av företagshälsovården med en utomstående tjänsteproducent. delvis det regionala räddningsverket, delvis avtalsbrandkåren t.ex. avtalsbrandkåren sköter om tester av den fysiska förmågan och det regionala räddningsverket av företagshälsovården Avtalen och praxis inom företagshälsovården ska vara de samma inom hela räddningsverkets område. God praxis är att ge ansvaret för samordnandet av avtalen och verksamheten till en företagshälsoenhet, utan att glömma de särskilda krav som räddningsbranschen ställer på innehållet i hälsoundersökningarna. Lästips: Information om god praxis i fråga om företagshälsovård som är avsedd för personalen, cheferna och aktörer som är ansvariga för företagshälsovården finns på adressen: Hyvä työterveys- ja työturvallisuustoiminta pelastuslaitoksista, Arbetshälsoinstitutet 2010.

12 12 Avtal om företagshälsovård Arbetsgivaren och producenten av företagshälsovårdstjänster ska ingå ett skriftligt avtal om anordnande av företagshälsovårdstjänster. Av avtalet ska allmänna arrangemang och tjänsternas innehåll och omfattning framgå. Om förhållandena i väsentlig grad ändras, ska avtalet justeras. Av avtalet ska det framgå hur man anordnar arbetsplatsutredningar hälsoundersökningar (individens individuella egenskaper) förslag till åtgärder lämnande av uppgifter, rådgivning och styrning uppföljning av hur arbetstagarna klarar sig i arbetet och hänvisning till rehabilitering samarbete med företagshälsovården utvärdering av arbetsförmågan och möjligheter att fortsätta i arbetet skötsel av olycksfall i arbetet förstahjälpen Avtalet om företagshälsovård eller en beskrivning av företagshälsovårdstjänsten ska vara synligt framlagd på arbetsplatsen (intranätet). Verksamhetsplan för företagshälsovården Arbetsgivaren ska ha en skriftlig verksamhetsplan för företagshälsovården som arbetsgivaren tillsammans med producenten av företagshälsovården har gjort upp. Verksamhetsplanen innehåller den allmänna målsättningen för företagshälsovården samt uppgifter om arbetsgivarinriktade behov och behov som grundar sig på förhållandena på arbetsplatsen (arbetsplatsutredningar) och åtgärder som följer av dessa (behov av stöd, uppföljning av sjukfrånvaro, förebyggande av problem i anslutning till arbetsförmågan). Verksamhetsplanen formuleras fritt. Den utvärderas och justeras årligen och behandlas på arbetsplatsen på ett sådant sätt som förutsätts av samarbetsförfarandet i arbetarskyddskommissionen eller enligt ett annat motsvarande förfarande på arbetsplatsen. Arbetsgivaren, arbetstagarna och företagshälsovården avtalar tillsammans om bl.a. modeller för tidigt stöd som följs på arbetsplatsen och inom företagshälsovården, arbetsgivarens, arbetstagarnas och företagshälsovårdens roller och ansvar som anknyter till dessa samt uppföljning av hur modellen fungerar. Uppgifter om förfaringspraxis för att upprätthålla och följa upp arbetsförmågan och det tidiga stödet ska finnas tillgängliga på arbetsplatsen.

13 13 God förmåga att arbeta förutser en lång karriär

14 14 Rekommendation om särskilda egenskaper som ska iakttas i verksamhetsplanen för företagshälsovården för räddningsverken: Vad gäller avtalspersonal ska företagshälsovårdstjänsterna åtminstone anordnas för den personal som deltar i utförandet av ett arbete som i statsrådets förordning (1485/2001) avses som ett arbete som medför särskild fara för ohälsa, såsom rökdykning. 1. Hälsoundersökning före anställning Hälsoundersökningen gäller dem som söker sig till branschen innan arbetsförhållandet inleds, även avtalspersonal. Hälsoundersökningar av akutvårdspersonalen kan även omfatta narkotikascreening. 2. Återkommande hälsoundersökningar Återkommande hälsogranskningar görs när arbetet fortgår, i allmänhet med 1-5 års intervaller eller utifrån ålder <40 år med 3 års intervaller >40v år med 2 års intervaller >50 år med 1 års intervall Vad gäller den övriga personalen utförs lagstadgade hälsoundersökningar utifrån skador såsom buller och kemikalier som konstateras i en arbetsplatsutredning. Andra än lagstadgade hälsoundersökningar som riktar sig till olika ålderseller yrkesgrupper kan göras genom att man separat avtalar om det med företagshälsovården. Lagstadgade arbetsuppgiftsspecifika undersökningar ingår i de återkommande hälsoundersökningarna (bl.a. nattarbete, rökdykning, ytbärgning och vattendykning, undersökning av sjömansläkare) Förutom fysisk undersökning är det skäl att i verksamhetsplanen för företagshälsovården ange tillvägagångssätt att observera de psykiska förutsättningarna och belastningsgraden. I processen av återkommande hälsoundersökningar kan man se hur hälsogranskningarna utförs och vem som följder upp att de genomförs.

15 15 3. Testning av den fysiska förmågan En utvärdering av en rökdykares (även avtalspersonal) fysiska förutsättningar ska göras i enlighet med anvisningen för rökdykning en gång om året. Tester av funktionsförmågan kan utföras som en del av räddningsverkets egen verksamhet eller tjänsterna kan köpas helt eller delvis av t.ex. företagshälsovården. Enligt rekommendationerna ska funktionsförmågan hos den operativa akutvårdspersonalen testas åtminstone med tre års intervaller. Om räddningsverket helt eller delvis själv utför testerna av den fysiska funktionsförmågan, ska räddningsverket med företagshälsovården se till att testerna uppfyller de kriterier som ställs i anvisningen för rökdykning. På så sätt är det möjligt att med tillförsikt dra nytta av testresultaten i företagshälsovården för uppföljningen av en persons hälsotillstånd. Man håller på att ta i bruk det s.k. FireFit-system i hela landet. Bedömningen av funktionsförmågan utgör en del av det förebyggande arbetet inom företagshälsovården där ett fungerande samarbete mellan räddningsverket och företagshälsovården är viktigt. I verksamhetsplanen för företagshälsovården ska verksamhetssättet/verksamhetsmodellen beskrivas. Hur går man till väga i en situation då gränsvärdet för fysisk funktionsförmåga inte uppnås? 4. Åldersprogram De anställdas arbetsförmåga kan stödas i samarbete med företagshälsovården med hjälp av olika modeller för åldersprogram bl.a. genom individuella ändringar i arbetet, arbetsförhållandena och arbetstiden. 5. Förebyggande av olycksfall Det är skäl att regelbundet utvärdera antalet arbetsolyckor och orsakerna till dessa inom räddningsverket och vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga dem (t.ex. motionshobbyer). Det är skäl att gå igenom olyckstillbuden i inlärningssyfte.

16 16 Inrikesministeriet grundade 2010 ett samarbetsorgan för att utveckla välbefinnandet i arbetet vid räddningsverken. Till organet hör de centralaste aktörerna inom räddningsbranschen och arbetsmarknadsparterna. Chefens handbok är en produkt av de underlydande arbetsgrupper som tillsatts av samarbetsorganet (anordnande av företagshälsovård). Denna handbok är riktad till alla chefer och närmaste chefer vid räddningsverk. Syftet med handboken är att ge stöd och handledning för bl.a. hur man inom det dagliga ledandet kan främja välbefinnandet i arbetet vid den egna arbetsenheten, t.ex. genom att utnyttja modellen för aktivt stöd och modellen för hantering av sjukfrånvaro. Syftet är även att förenhetliga avtalen om och praxis för företagshälsovården på räddningsverkets område och även på nationell nivå. I handboken ingår en rekommendation om hur räddningsverkets särskilda karaktär ska tas i beaktande i verksamhetsplanen för företagshälsovården. Hanboken finns även i PDF-format på räddningsverkens partnerskapsnätverks webbplats, som organiseras av Kommunförbundet. pelastuslaitokset.fi Handboken har gjorts med stöd av ett bidrag av Brandskyddsfonden. Bilder: Juha-Pekka Laakso / Finlands Brandmäns Förbund Layout: Anne Rusanen