REGIONANALYS, bilaga 3. Version

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "REGIONANALYS, bilaga 3. Version 2013-09- 30"

Transkript

1 Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning i Övre Norrland REGIONANALYS, bilaga 3 Version Version är ett förslag på Regionanalys för det Regionala Strukturfondsprogrammet för Övre Norrland Förslaget kommer att omarbetas efter regeringens och EU kommissionens synpunkter. Slutgiltig Regionanalys beräknas vara klart våren/sommaren

2 Utmaningar och möjligheter i Övre Norrland Geografi och befolkning Programområdet Övre Norrland omfattar Norrbottens och Västerbottens län. Till ytan är det en av EU:s geografiskt största Nuts 2- regioner och motsvarar nära 40 procent av Sveriges yta. Drygt en halv miljon människor bor i regionen, vilket är fyra procent av Sveriges befolkning och ger en befolkningstäthet på cirka tre invånare per kvadratkilometer, jämfört med rikssnittet på 23,3. Två tredjedelar av invånarna bor i länens kustkommuner vilket skapar en kontrast mellan en tätbefolkad kuststräcka och ett extremt glest befolkat inland. Regionen räknas till en av de mest glest befolkade regionerna inom EU. 1 Avstånden mellan arbetsmarknadsregioner är stora, vilket kan vara ett hinder för näringslivet, kompetensförsörjning och arbetspendling, men även offentlig samverkan om viktiga samhällsfunktioner. Regionen inkluderar delar av Sameland eller Sàpmi, det geografiska område som är samernas historiska bosättningsområde. Sàpmi sträcker sig över delar av Norge, Sverige, Finland och Ryssland. 2 Regionen är belägen i den nordligaste delen av EU och gränsar till Norge i väster, Finland i öster och är en del av Barentsregionen, vars strategiska läge stärks i takt med ett ökat intresse för områdets naturresurser. Avstånden till marknader i centrala Europa är långa, men däremot har området strategiska förbindelser för internationell export, västerut mot Norge och Atlanten och österut mot Finland och Ryssland. Övre Norrland rymmer alla landskapstyper, från fjällandskap över stora skogs- och myrvidder till en flikig kustslätt med en i söder stenig och i norr örik skärgård. Drygt 30 procent av ytan består av fjäll och 40 procent av skogsmark. Från fjällkedjan i väster rinner ett flertal älvar ner till Bottenviken i öster. Fyra av dem är Västeuropas största outbyggda älvar och dessutom klassade som nationalälvar. Övriga älvar bidrar till produktion av elektricitet genom några av Europas största vattenkraftverk. Det nordliga läget innebär att årstidernas växlingar är tydliga med långa och kalla vintrar och sommarmånader som präglas av ljus dygnet runt. I likhet med andra delar av Europa och Sverige, genomgår Övre Norrland en omfattande demografisk omstrukturering med minskande befolkning sedan mitten av talet. Omstruktureringen skapar även stora inomregionala skillnader, där flertalet av regionens inlandskommuner fortsätter minska i befolkning. Istället sker en befolkningstillväxt i regionens större städer med omgivande kranskommuner, exempelvis Umeåregionen (Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Vännäs, Vindeln, Umeå) och Fyrkanten (Luleå, Piteå, Boden, Älvsbyn). Parallellt med den pågående befolkningsminskningen ökar andelen äldre över 65 år och redan nu är andelen äldre större än i övriga Sverige samtidigt som medelåldern också ökar snabbare. 3 Att dessutom fler går i pension än antalet tillträdande ungdomar på arbetsmarknaden medför att regionen riskerar att hamna i en situation med arbetskraftsbrist. Försörjningsbördan för varje individ kommer att öka och många av regionens inlandskommuner kommer 2025 tillhöra de kommuner i landet med högst försörjningsbörda per individ. 4 I en del av regionens inlandskommuner bor det fler män än kvinnor. Fler unga kvinnor flyttar till större städer för studier och lockas av en bredare arbetsmarknad. 5 Med den demografiska utmaningen med en minskande befolkningsutveckling i Övre Norrland blir behoven extra stora, av en väl fungerande välfärd med god tillgång på samhällsservice. Innovativa 1 SCB 2 3 Kvinnor och män i belysning, Norrbotten, 2012 och Kvinnor och män i belysning, Västerbotten Generationsväxling riket, Arbetsförmedlingen JämLYS en jämställdhetsanalys av Övre Norrland 2

3 lösningar är nödvändiga då närhet till service är sämre i glesa områden och arbetskraften riskerar att inte räcka till. 6 År 2012 uppgick Övre Norrlands befolkning till personer, varav drygt hälften i Västerbotten län. Av dessa har 10 procent utländsk bakgrund, det vill säga är född i ett annat land, eller är född i Sverige med båda föräldrarna födda i ett annat land, vilket är lägre än i riket där 20 procent har utländsk bakgrund. 7 I regionen finns ett av världens och Europas enda erkända urfolk samer, som befolkade Sameland eller Sàpmi innan nuvarande nationalstater bildades. En uppskattning är att ungefär personer i Sverige uppfattar sig som samer och är spridda över landet och i alla samhällets delar. Med Sametinget har samerna ett eget politiskt organ med en folkvald ledning. 8 Samerna är också en nationell minoritet i Sverige för vilka särskilda regler gäller beträffande språk och kultur. 9 I Övre Norrland talas bland annat nordsamiska, lulesamiska, sydsamiska och umesamiska. Kvinnor och män i näringsliv och arbete Arbetsmarknad Regionens arbetsmarknad påverkas i hög grad av den demografiska utmaningen både sett till struktur, men också genom de möjligheter och utmaningar som en åldrande och minskande befolkning kan ge. Inomregionala skillnader mellan kust och inland, mellan små och stora kommuner avspeglas i att merparten av regionens arbetsplatser är koncentrerade till de större kustorterna och till inlandskommunernas centralorter. Nära 90 procent av regionens arbetsplatser finns inom en timmes restid från de större kustorterna. Andelen kvinnor inom skogs- och gruvnäringarna i inlandet har ökat, men fortfarande är övervikten män inom de här branscherna markant. Det leder till hög inpendling av arbetskraft men också mindre inflyttning till de här orterna. 10 Kartläggning visar att kvinnor i högre grad arbetar där familjen bor. Men i områden med goda pendlingsmöjligheter pendlar män och kvinnor lika mycket. Ju kortare restid mellan inbördes kompletterande arbetsmarknader, desto större pendlingsutbyte. En väl utbyggd transportinfrastruktur bidrar till större arbetsmarknadsområden och en funktionell regionförstoring. En sammanhållen kustjärnväg längs hela norrlandskusten med korta pendlingstider skulle ge förutsättningar för överlappande arbetsmarknader och utbildningsmöjligheter med samlade volymer upp mot invånare. 11 Övre Norrland har en tydligt könsuppdelad arbetsmarknad med övervikt av kvinnor i traditionellt kvinnliga branscher som vård, omsorg och utbildning och män i motsvarande traditionellt manliga branscher som byggande, transport, tillverkning och utvinning. De traditionellt kvinnliga branscherna är också de branscher som i större utsträckning karakteriseras av en högre andel låglöneyrken. Kvinnor arbetar i högre grad inom offentlig sektor och män i det privata näringslivet. Kvinnor har generellt lägre lön än män, arbetar oftare deltid, fler kvinnor är också timanställda och deltidsarbetslösa än män. 12 Könsuppdelningen i regionens arbetsmarknad fortlever på grund av att unga fortfarande gör traditionellt könsbundna utbildningsval Regional utvecklingsstrategi Norrbotten, SCB JämLYS en jämställdhetsanalys av Övre Norrland 11 Länstransportplan Västerbotten, och Länstransportplan Norrbotten, Kvinnor och män i belysning, Norrbotten, 2012 och Kvinnor och män i belysning, Västerbotten JämLYS en jämställdhetsanalys av Övre Norrland. 3

4 Några av de vanligaste yrkena i Övre Norrland Kvinnor ÖN Män ÖN Förskollärare och frijdspedagoger Sjuksköterskor Städare med flera Vård- och omsorgspersonal Grundskollärare Köks- och restaurangbiträden Övrig kontorspersonal Försäljare, detaljhandel Företagsekonomer, marknadsförare Gymnasielärare Drihs- och verksamhetschefer Universitets- och högskollärare Säljare, inköpare, mäklare Chefer för mindre företag och enheter Dataspecialister Montörer Ingenjörer och tekniker Fordonsförare Byggnadshantverkare Byggnads- och anläggningsarbetare Maskin- och motorreparatörer Bildtext: Figuren visar att Övre Norrlands arbetsmarknad är traditionellt könsuppdelad. Indelningen i färger visar procentuell andel kvinnor och män i länens vanligaste yrken. Siffrorna på de liggande staplarna visar antalet kvinnor och män inom respektive yrke. Statistiken är hämtad ur SCBs Yrkesstatistik för Tillsammans med andra skogs- och inlandslän i Sverige, står Övre Norrlands små kommuner inför stora utmaningar inom framför allt offentlig sektor, jord- och skogsbruk. Samtidigt är antalet unga inte tillräckligt många för att täcka ett väntade arbetskrafts- och kompetensbehov. 14 Arbetsförmedlingens prognoser visar att regionens arbetskraft förväntas minska mellan med personer. I Västerbottens är den förväntade minskningen 5.9 procent och i Norrbotten, motsvarande 14,4 procent. 15 Prognos för Västerbottens rekryteringsbehov visar att personer behöver anställas till år 2020 som följd av åldersavgångar, befolkningsutveckling och en förväntad 14 Generationsväxling riket, Arbetsförmedlingen Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län, Arbetsförmedlingen

5 tillväxt. 16 Motsvarande anställningsbehov för Norrbotten är drygt till 2020 och mer än anställningar till Det finns en stor arbetskraftspotential i gruppen utrikes födda invånare eftersom andelen förvärvsarbetande kvinnor och män födda i ett land utanför Norden är markant lägre än länsgenomsnittet. Exempelvis var sysselsättningsgraden, år 2012, 49 procent för utrikes födda jämfört med 66 procent för andelen sysselsatta av hela befolkningen. Dessutom hade omkring 60 procent av sysselsatta akademiker födda i ett utomeuropeiskt land, yrken där de kunde anses överkvalificerade. Motsvarande siffra för inrikes födda var bara 12 procent. 18 Regionens näringar 19 Övre Norrland har en blandning av företag inom tjänste-, tillverknings- och basindustrin. Regionens tre universitet (Umeå universitet, Luleå tekniska universitet och Sveriges lantbruksuniversitet) är en grogrund för utveckling och etablering av kunskapsintensiva företag. I regionens större städer är tjänstenäringarna en betydande del av näringslivet. I andra delar är näringslivsstrukturen kopplad mot den kraftigt växande råvaruindustrin. Dessutom växer besöksnäringens andel. Regionens styrkor handlar om genuina fördelar i förhållande till andra regioner i Europa och övriga världen. Här finns en basindustri som är intressant för världsmarknaden, men också högteknologisk utveckling som ger basindustrin nya lösningar och utvecklar en högklassig och akademinära tjänsteproduktion. Ett annat starkt område är Life science. Regionens näringsliv och kunskapsorganisationer använder klimatmässiga och geografiska förutsättningar som kyla, mörker, avstånd och gleshet för att skapa innovationer och företag. I regionen finns bland annat unika möjligheter för testverksamhet och upplevelsenäring. Ytterligare exempel är utveckling av hälso- och sjukvård på distans. År 2011 utgjorde den privata tjänstesektorn drygt 80 procent av regionens totala näringsliv i antal sysselsatta. Den privata sektorn (bland annat byggindustrin, detaljhandeln och transportnäringen) och den offentliga tjänstesektorn (bland annat landstingen och regionens tre universitet) är ungefär lika stora. Regionens industriella tillväxt är kraftig trots lågkonjunktur. I Norrbotten är tillväxten störst i landet, till stor del beroende på en expanderande gruvnäring. Norrbottens produktionsvärde har under talet årligen ökat med cirka 10 miljarder kronor, vilket ger en procentuell ökning med 33 procent mellan 2007 och 2011, jämfört med rikssnitt på 12 procent. I Västerbotten bröts 2010 malm för 3,2 miljarder kronor vilket är en ökning med 29 procent jämfört med 2007 och intäkterna från skogen ökade med 20 procent jämfört med I mätningar om investeringsviljan i näringslivet hamnar regionens båda län på topplacering av Sveriges 21 län. På energisidan sker stora investeringar inom vindkraft, bioenergi och biomassa. Samiska näringar Tio procent av Sveriges samer är sysselsatta inom rennäringen. Till de samiskt traditionella näringarna hör också slöjden, jakten och fisket. Till nya samiska näringar räknas också turism, media, konst och musik. 20 Staten har ett övergripande ansvar för att rennäringen kan fortleva som en del av kulturen. 21 Renskötseln är intimt sammankopplad med den samiska kulturen och har traditioner mycket långt bakåt i tiden. Den har under tusentals år utvecklats från jakt på vildren till dagens renskötsel. Renskötande samer har av urminnes hävd rätt till renbetesland, jakt och fiske. Några av regionens 16 En studie av rekryteringsbehovet i Västerbottens län, CERUM Report nr 26/ Framtida rekryteringsbehov i Norrbotten, Länsstyrelsen i Norrbotten, LTU Kvinnor och män i belysning, Norrbotten, 2012 och Kvinnor och män i belysning, Västerbotten Länstransportplan Västerbotten, och Länstransportplan Norrbotten,

6 fjällsamebyar har sammanhållna renbetesmarker från fjäll till kust. 22 Sametinget framhåller att det finns utrymme att arbeta med innovationer som kan bli unika i sitt slag, leda till nya tillväxtmöjligheter och skapa nya jobb. Rennäringen, som till stora delar är bas för övriga samiska näringar, ställer krav på bättre lösningar och nytänkande för att bli mer rationell, effektiv och lönsam. Detta är en absolut förutsättning för en expansiv och hållbar utveckling av de samiska näringarna. Inom rennärings- och befintliga slöjdföretag gör företagaren ofta flera saker beroende på årstiden. Möjligheten att hitta kompletterande verksamheter till de befintliga samiska näringarna är ofta av högre prioritet än att hitta helt nya verksamheter. 23 Infrastruktur för lärande Infrastrukturen för lärande i Övre Norrland är väl utbyggd men med stora inomregionala skillnader. I regionens kustområde finns tre universitet (Luleå tekniska universitet, Statens lantbruksuniversitet och Umeå universitet) med flera mindre campus på olika orter. Förekomsten av Lärcentra och ständig utveckling av distansundervisning gör universitetsutbildningar tillgängliga i många delar av regionen. På gymnasial nivå i Västerbotten sker samverkan mellan alla länets 15 kommuner så att ungdomar fritt kan söka och antas till gymnasieutbildning i hela länet. Detta är viktigt eftersom vissa kommuner saknar egen gymnasieskola och många mindre orter har grundskolor med få elever på grund av litet befolkningsunderlag. I Norrbotten sker samverkan på flera organisatoriska nivåer. Genom Kommunförbundet Norrbotten samverkar alla 14 kommuner för att utveckla det totala framtida utbildningsutbudet. På gymnasial nivå finns flera samverkansformer som ger unga möjligheter att söka olika utbildningsprogram. Exempel är Fyrkantens gymnasiesamverkan (Luleå, Boden, Piteå och Älvsbyn), Lapplands kommunalförbund (Kiruna, Gällivare, Pajala och Jokkmokk) och Högskoleförbundet Östra Norrbotten (Haparanda, Överkalix och Övertorneå). Akademi norr är en gränsöverskridande samverkan mellan 13 kommuner från fyra län: Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland. Kommunerna samverkar i ett kommunalförbund för att initiera, samordna och genomföra högre utbildning. Varje deltagande kommun har ett lärcentra kopplat till Akademi Norr. I Västerbotten finns Teknikcollege och Vård- och omsorgscollege, i Norrbotten finns Teknikcollege och Servicecollege är under utveckling. I både Norrbotten och Västerbotten har det etablerats nätverk för främjandet av Yrkeshögskoleutbildning. Nätverken samarbetar i syfte att öka det totala antalet yrkeshögskoleutbildningar i regionen Yttrande från Sametinget

7 Forskning och innova)on Sammanfa&ning Övre Norrland har styrkor inom bland annat samverkan mellan privat och offentlig sektor, offentliga sektorns satsningar på FoU och satsningar på innovationer inom och utanför FoU- området. Styrkor som lett till att Övre Norrland nu till hör gruppen innovationsledare i ett europeiskt perspektiv. För att ta ytterligare kliv på innovationsstegen och för att dra nytta av innovationssystemets potential för regional utveckling, har Över Norrland några utmaningar. För att få fram ännu fler kommersialiserbara produkter och tjänster behöver innovationssystemets aktörer bli ännu bättre på att samverka. När aktörerna tillsammans formulerar problem och gemensamt deltar i utvecklingen av produkter och tjänster kan fler innovationer tas fram och i en förlängning leda till ökad tillväxt och fler arbetstillfällen. Nödvändigheten av samverkan leder också till ett behov av att stärka arenor för möten mellan samhällets sektorer och branscher i regionen men också mot alla samhällets nivåer. Arenorna kan var såväl virtuella som fysiska. Att arbeta i öppna innovationssystem skulle också stärka möjligheterna med och betydelsen av samverkan. Nya produkter och tjänster behöver i högre grad leda till nya företag och fler företag behöver stärkas till att både vilja och kunna driva innovationsprocesser. Kunskapen om vad en innovation är och innovationernas betydelse för företagens tillväxt och internationalisering behöver förbättras. Genom att bilda nätverk eller kluster kan företagen stärka sin kompetens och sin innovativa förmåga. Marknadsinnovationer behöver stärkas och kan vara ett sätt att överbrygga avstånd inom regionen, i landet och för att nå ut på en internationell marknad. Tillgången på riskkapital i tidiga skeden 24 behöver stärkas. Regionens innovationskraft måste stimuleras genom att samtliga kvinnor och män, människor från olika etniska och kulturells miljöer erbjuds goda och likvärdiga möjligheter till rådgivning, stöd och att delta i innovationsprocesser. Erfarenheter från föregående programperiod!"!"!"#$ Målet för innovationsområdet under föregående programperiod var att fler idéer skulle tas tillvara och kommersialiseras genom att öka samspelet mellan universitet, forskningsinstitut, näringsliv och offentlig sektor. Erfarenheterna visar att det är mycket svårt att från ett idéstadium genomföra en kommersialisering under en period på tre år. De projekt som finansierats har inte heller i alla avseenden varit inriktade på målet för insatsområdet, det vill säga kommersialisering. Många universitetsdrivna projekt har handlat om att hjälpa deltagande företag att ta fram kunskaper som de kan använda för att lösa problem, utveckla nya tekniska lösningar, produkter m.m. En del av projekten inom området har snarare handlat om att bygga upp samverkansmiljöer eller annan typ av förberedande verksamhet för samverkan mellan akademi och näringsliv. Vissa projekt har visat sig ha ett mindre utvecklat samarbete med näringslivet och ligga långt från kommersialisering. Behovet hos näringslivet behöver ges mera tyngd eftersom det är inom näringslivet som marknadskunskapen, kommersialiseringsviljan och kunnandet främst finns. Genomgående i föregående programperiod är osäkerheten vad gäller den långsiktiga finansieringen för de satsningar som gjorts. Det finns en risk att kommersialisering och vidareutveckling av olika innovationssystem inte kan fullföljas. Insatser för att säkra hållbar finansiering är avgörande. Andra svaga punkter i innovationssystemen är tillgången till en kritisk och diversifierad massa samt frånvaron av integrering av horisontella kriterier i verksamheten. Företagen som deltar i innovationssystemen är för lika varandra avseende till exempel ålder, typ och storlek. Vidare är de offentliga aktörerna till största del inblandade enbart som externa finansiärer. Bara enstaka projekt använder horisontella kriterier som verktyg för verksamhets- och affärsutveckling Med tidiga skeden menas de produkt- och tjänsteutvecklingssteg som avser dyrare prototyper, första marknadsförsök eller inledande marknadsetablering. Vid brist på stödsystem i tidiga skeden riskerar innovationer och företag att fastna i något som allmänt kallas "dödens dal". 7

8 Regionala strategier 25 Innovationsbegreppet Begreppet innovation omfattar mer än produkter. Ofta diskuteras fyra olika former av innovationer: produktinnovationer, processinnovationer, marknadsföringsinnovationer och organisationsinnovationer. Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet uppstår i tillämpningen, användningen och spridningen av en innovation (när den tagits i bruk). Det värde som skapas kan vara ekonomiskt, socialt och/eller miljömässigt. En innovation betecknas inte som en innovation förrän den accepterats eller tagits i bruk på en kommersiell marknad eller implementerats i en faktisk verksamhet. En innovation kan vara: En ny vara eller tjänst En ny process eller metod för att producera en vara eller tjänst Ett nytt sätt att organisera arbetet, affärsverksamheten eller relationerna med externa aktörer En ny marknad eller nya sätt att nå och kommunicera med kunder och användare på marknaderna Nya kompetenser, resurser eller material En innovation behöver inte vara en stor radikal lösning med global spridning. Den kan lika gärna vara en stegvis nyhet, en liten förändring av en produkt, metod eller tjänst som ett mindre företag eller organisation använder sig av. Med radikala innovationer avses helt nya innovationer som omskapar verksamheter och samhällen medan stegvisa innovationer är successiva och kontinuerliga förändringar. Dessa kan ha stor betydelse för den samlade innovationskraften i samhället och kan leda till radikala innovationer. De vardagsnära innovationerna med den bredd som innovationsbegreppet beskriver kan i första hand betraktas som stegvisa innovationer. Sådana kommer även i fortsättningen att uppstå runt om i regionen, inte bara utgående från regionens universitet och är därför viktiga för hur innovationsstödsystemet utformas i framtiden. Öppen innovation är en strategi som präglas att tillgängliggöra idéer och kompetens och samtidigt nyttiggöra sig av kompetens utanför den egna organisationen. En öppen innovationsprocess mellan innovationssystemets aktörer möjliggör att idéer kommer till användning i nya sammanhang och i skärningspunkter mellan fokusområden, branscher och sektorer. För regionens utveckling är det en framgångsfaktor om regionens aktörer kan leda den här utvecklingen. Det regionala innovationsstödsystemet Det regionala innovationsstödsystemet i Övre Norrland består av en blandning aktörer, nätverk och institutioner som samspelar i innovationsprocessen. Aktörerna kan bestå av näringsliv, universitet/högskolor och offentlig och ideell sektor. Dessa har alla olika roller för att tillhandahålla de stöd som behövs under olika delar i innovationssystemet. Kluster av innovativa företag, entreprenörer och organisationer arbetar i samverkan med att utveckla nya innovativa lösningar för en marknad. Men dessa är framför allt beroende av stöd från forsknings- och utbildningsorganisationer som tillhandahåller nödvändig FoU- kompetens, högkvalitativ arbetskraft och fungerar som kunskapsmäklare samt organisationer som jobbar med att stödja utvecklingen av innovationer, som exempelvis inkubatorer. Dessa erhåller i sin tur stöd från överstatliga, nationella och regionala myndigheter och organisationer för finansiering av de olika verksamheterna. Genom att tillvarata den kreativitet och skaparkraft som olika människor har, skapas en grund för nytänkande, förnyelse och ett mer entreprenöriellt klimat. I mötet mellan olika sätt att tänka och 25 Regional innovationsstrategi Västerbotten och Regional innovationsstrategi Norrbotten 8

9 agera finns framgångsfaktorer. Därför behöver kvinnor och män i hela länet få vara delaktiga i innovationssystemet. Genom att ta tillvara alla människors kreativitet, mod och drivkraft kan såväl små som mer omfattande teknik- och samhällsförändringar skapas. Men för att det ska vara möjligt behövs en bredare bild av vad innovation är och att offentliga aktörer har en beredskap att anpassa stödsystem utifrån en förändrad omvärld. På så vis kan den traditionella bilden av att innovationer är en företeelse i manligt dominerade branscher och sektorer brytas Nulägesbeskrivning Bildtext: Kategorisering av regioner enligt Regional Innovation Scoreboard 2012 I Regional Innovation Scoreboard har Övre Norrland gått från att 2007 vara en följare på en högre nivå till att 2009 bli en innovationsledare på den lägre nivån. Rankingen bygger på indikatorer i tre kategorier: möjliggörare, företagsaktiviteter och innovationsresultat. Övre Norrland har inte balans mellan dessa tre utan har en övervikt mot möjliggörare. I Innovation Union Scoreboard 2013 framgår att Sverige är en av Europas innovationsledare tillsammans med Danmark, Finland och Tyskland. Sveriges styrka är inom humankapital och utmaningarna är inom investeringar och ekonomiska effekter. Tillväxten i öppna forsknings- och innovationssystem är väl över genomsnittet, medan tillväxt inom finansiering, stöd och ekonomiska effekter istället långt under genomsnittet. I gruppen innovationsledare har Danmark en positiv utvecklingskurva medan Sverige de senaste åren har stått stilla.28 Innovation regional Scoreboard 2012 visar att Övre Norrland har gått från att var en innovationsföljare på den högre nivån till att vara en innovationsledare på den lägre nivån. Klivet togs 2009 efter förbättringar inom framför allt tekniska process- och produktinnovationer, stärkt samverkan mellan privat och offentlig sektor och en mindre utveckling av företagens 26 Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län, RUS , remissutgåva Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020, Länsstyrelsen Norrbotten, Innovations Union Scoreboard

10 innovationsförmåga Enligt den Europeiska jämförelsen har regionen fortfarande utvecklingsmöjligheter inom företagens innovationsförmåga och innovationssamverkan och företagens satsningar på FoU. Regionen framstår som relativt svag inom icke- tekniska innovationer. Regionens är framgångsrik i samverkan mellan privat och offentlig sektor, offentliga sektorns satsningar på FoU och satsningar på innovationer utanför FoU- området. Regionen ligger i europeiskt genomsnitt för antal patent per BRP (bruttoregionalprodukt). 29 Innovationsstatistik för små och medelstora företag i Övre Norrland Enligt statistik från SCB återfinns tre procent av Sveriges företag med innovationsverksamhet i Övre Norrland vilket något i underkant överensstämmer med regionens befolkningsunderlag som är fyra procent av Sveriges invånarantal. I Övre Norrland är andelen företag med innovationsverksamhet lägre än i riket, färre företag introducerar produkter och processinnovationer. Andelen är i jämförelse även låg för organisations- och marknadsinnovationer. Företagens innovationsutgifter per produkt eller företag är nära hälften så stor som för riket och färre företag har samarbetsparter för produkt- och processinnovationer. De områden där SCBs statistik visar att regionen har svagheter jämfört med riket, överensstämmer med slutsatser i Innovation regional Scoreboard 2012 om Övre Norrlands utvecklingsområden jämfört med andra regioner inom EU. Samtidigt visar SCBs statistik inte regionens styrkor i ett europeiskt perspektiv som i flera fall sammanfaller med regionens utvecklingsområden. Exempelvis var produktinnovationer en faktor till att regionen kunde ta steget till att bli en innovationsledare i ett europeiskt perspektiv och är även ett område där regionen kan utvecklas. Statistiken visar inte heller de områden där Övre Norrland är riktigt stark, exempelvis samverkan mellan privat och offentlig sektor, offentliga sektorns satsningar på FoU och satsningar på innovationer utanför FoU- området. Företagens innova.onsförmåga Utvecklingen av den svenska ekonomin präglas idag av kunskapsintensiva näringar och en snabb teknikutveckling. Samtidigt står samhället som helhet inför stora globala utmaningar. Det ställer krav på näringslivets förmåga till innovation och förnyelse. 31 Innovationsförmågan hos små och medelstora företag blir allt viktigare för sysselsättning och förnyelse av det svenska näringslivet. Små och medelstora företag får en allt större betydelse som viktiga kanaler för kommersialisering av ny kunskap och teknik. 32 Studier visar att intern kompetens och satsningar på forskning och utveckling i företag, oavsett storlek, underlättar för företagen att ta till sig kunskap som utvecklas externt. Viktiga åtgärder från företagens sida för att öka mottagligheten för forskning och utveckling kan vara anställning av kvalificerad kompetens. Men för att åstadkomma det kan samverkan och nätverksbyggande med andra företag med liknande behov vara avgörande. 33 Industriforskningsinstitutens betydelse för små och medelstora företag att ta till sig ny kunskap och teknik behöver belysas. Instituten höjer små och medelstora företagens innovationsförmåga som i sin tur kan omsättas i hållbar tillväxt effektivare offentlig verksamhet och ökad sysselsättning. 34 Det kan finnas fördelar med att vara lokaliserade nära kunder och konkurrenter ur innovationssynpunkt. Närheten skulle göra det enklare att utbyta arbetskraft, inleda samarbeten och fånga upp nya impulser som leder till utveckling av verksamheten. Resultat från Företagens villkor 29 Innovations Regional Scoreboard Regional innovationsstatistik i Sverige , SCB, Företagande i Sveriges regioner, Företagens villkor och verklighet 2011, Tillväxtverket 32 Regeringens proposition 2012/13:30 Forskning och innovation, Regeringens proposition 2012/13:30 Forskning och innovation, Regeringens proposition 2012/13:30 Forskning och innovation,

11 och verklighet 2011 stödjer dock inte den tanken. Det verkar inte finnas några större skillnader mellan regioner av olika geografisk karaktär. Andelen företag som anser sig vara innovativa i stadsregioner eller regioner som ligger nära städer skiljer sig inte generellt från regioner som ligger mer avlägset. Mycket avlägsna landsbygdsregioner arbetar i högre grad med innovativa metoder för marknadsföring och försäljning. 35 I EU:s innovationsöversikt (Community Innovation Survey) redovisas att nästan 54 procent av de svenska företagen var innovativa mellan 2006 och Det placerar Sverige på en åttonde plats av 13 länder, strax över medelvärdet för EU som helhet. Noterbart är att industriföretagen i Sverige är något mer innovativa än tjänsteföretagen, men samma förhållanden gäller även i de flesta andra länder. När resultatet tolkas bör det dock noteras att detta mått speglar vad som är nytt för företaget, men inte nödvändigtvis för marknaden eller världen. 36 Möjligheter,ll kapital för innova,oner Tillgång till såddkapital och annat riskvilligt kapital i tidig fas är viktigt för möjligheten till kommersialisering. Men i tidiga skeden 37 i utvecklingen av nya lösningar är det ofta svårt att ha full information om och värdera potentialen i idéerna till nya lösningar. Utvecklingstiderna är också ofta mycket långa. Det gäller i synnerhet idéer för nya och växande marknader eller områden i samhället. Det är osäkert hur lång tid det tar innan verksamheten kan bära sig ekonomiskt eller om idén överhuvudtaget är genomförbar. Investeringar i tidiga skeden innebär därför en hög risk för enskilda aktörer, men kan ur ett samhällsperspektiv vara motiverade. Internationella jämförelser visar att det finns jämförelsevis gott om offentligt och privat riskkapital i Sverige. Men i relation till andra jämförbara länder är en mindre andel av det tillgängliga kapitalet riktat till de allra tidigaste faserna där behovet av marknadskompletterande offentlig stödfinansiering är störst. En brist som skulle kunna vara hämmande för näringslivets innovationer i Övre Norrland. 38 Kvinnor och personer med utländsk bakgrund I Övre Norrland upplever brist på kapital som ett större hinder för tillväxt än vad personer i riket och män i regionen gör. 39 Kvinnor deltar i företagsrådgivning i samma grad som män, men inte i lika hög grad i innovationsrådgivning. 40 Personer med utländsk bakgrund får i högre grad avslag på ansökningar. Samtidigt är kunskapen om stöd för att starta och driva företag låg bland personer med utländsk bakgrund. 41 Ett nära samarbete med universitet och högskolor och deras innovationsstödjande funktioner bidrar till att länka samman alla delar i ett sammanhållet, effektiv och tydligt system för kapitalförsörjning, rådgivning och utveckling av innovationer. De innovationsstödjande verksamheternas roll bör enligt regeringens mening utvecklas och även stärka länkarna till de offentliga kapitalförsörjningsaktörerna för att skapa ett effektivt system för kommersialisering Företagande i Sveriges regioner, Företagens villkor och verklighet 2011, Tillväxtverket 36 Regeringens proposition 2012/13:30 Forskning och innovation, Med tidiga skeden menas de produkt- och tjänsteutvecklingssteg som avser dyrare prototyper, första marknadsförsök eller inledande marknadsetablering. Vid brist på stödsystem i tidiga skeden riskerar innovationer och företag att fastna i något som allmänt kallas "dödens dal". 38 Regeringens proposition 2012/13:30 Forskning och innovation, Kvinnors och mäns företagande, Företagens villkor och verklighet, Fakta & statistik 2012, Tillväxtverket 40 Fördelning av företagsinsatser mellan kvinnor och män i Västerbotten, Sweco Eurofutures AB. 41 Från ord till handling, Integration och mångfald i ett tillväxtperspektiv, Tillväxtverket Regeringens proposition 2012/13:30 Forskning och innovation,

12 Innova&onsmiljöer för samverkan Forskning och utveckling inom ett företag eller i samverkan med externa parter är enligt regeringen en viktig del av ett systematiskt innovationsarbete. Det statliga forskningsanslaget för satsningar på innovationsområdet förutsätter medfinansiering och samverkan med näringslivet eller offentlig sektor. En inriktning på innovationsområdet bygger på att kunskapsutbyte och gemensamma processer för problemformulering mellan företag, universitet och offentlig sektor bidrar till effektivare nyttiggörande av forskningsresultat. Syftet är också att möta näringslivets behov av utveckling av nya produkter och processer. Satsningarna ska beakta näringslivets behov av långsiktig kompetensuppbyggnad och ske i samverkan med omgivande samhälle. 43 I en allt mer kunskapsbaserad ekonomi där svenskt och regionalt näringsliv lever på kunskapsmässiga försprång blir sambandet mellan forskning, utbildning och innovation en allt viktigare framgångsfaktor. 44 Utveckling av nya innovativa lösningar baserade tripel helix 45 eller kunskapstriangeln 46 blir en allt viktigare framgångsfaktor för den regionala utvecklingen. Men förutsättningarna för att åstadkomma en positiv utveckling baserad på en fungerande tripel helix och kunskapstriangel skiljer sig åt mellan olika regioner. I en tät miljö med korta avstånd mellan människor, företag och akademiska institutioner - kan företagen och akademin utveckla kluster där utbyte av information, kunskap, personer, etc. kan fungera och utvecklas. I en gles miljö finns inte samma massa, inte samma förutsättningar. Här måste dessa kluster ersättas av nätverk på längre distans och med lägre frekvens av informationsflöden mellan noderna. Men det viktiga är att kunskap och erfarenhet i den här typen av distribuerade innovationssystem kan utbytas också under dessa förhållanden. 47 Testbäddar är viktiga för små och medelstora företag. Investering i testbäddar har strategisk betydelse för utveckling av nätverk med regional närvaro mellan forskning, näringsliv och offentlig sektor. Brist på tillgänglighet kan bero på regelverk, men i vissa fall på bristande information. 48 I Övre Norrland är täta och kunskapsintensiva miljöerna främst koncentrerade till orter med närhet till regionens universitet och forskningsinstitut. Det innebär att möjligheterna till innovationssystem ser olika ut i olika delar i regionen vilket ställer krav på platsoberoende innovationssystem i regionens mer glesa miljöer. 1 Satsningar på FoU Europa 2020 lyfter fram hur satsningar på forsknings och utveckling är avgörande för att få fram nya innovationer. I den nationella målsättningen uttrycks det att FoU ska utgöra fyra procent av bruttoregionalprodukten år Andelen FoU inom olika sektorer visar på hur innovativ en region är och hur företag och offentliga verksamheter samverkar med universitet för att skapa nya innovativa produkter och tjänster för en marknad. 43 Regeringens proposition 2012/13:30 Forskning och innovation, Conclusions on guidance on future priorities for European research and research- based innovation 2982nd COMPETITIVENESS (Internal market, Industry and Research) Council meeting, Brussels, 3 December Samverkan mellan forskning, samhälle och näringsliv 46 Samverkan mellan företag, forskning och utbildning 47 Rapport: På väg mot ett gränsöverskridande innovationssystem i Nord, Kontigo Regeringens proposition 2012/13:30 Forskning och innovation,

13 Bildtext: Europa 2020, FoU som andel av bruttoregionprodukten per sektor 2011 (2010*) för län Västerbotten och Norrbotten är relativt lika när det gäller hur stor andel som går till FoU inom företagssektorn. Den andelen ligger på mindre än 0,5 procent. För övriga sektorer skiljer sig länen åt och Västerbotten har sammantaget en andel på cirkla 4 procent och Norrbotten på cirka 1 procent. För båda länen gäller att mycket forskning och innovation sker på universiteten. För Västerbotten dominerar universitetens andel. Norrbottens låga andel av forskning vid företag och universitet kan förklaras med att flera av Norrbottens stora företag flyttat sin forskning till Luleå tekniska universitet. Dessa medel syns inte i figur 1 men är en förklaring till den låga andelen för Norrbotten. Här har jag ingen källa och vi kan väl värdera hur intressant det är för att motivera våra val i det operativa programmet Europa

14 Regionens utbyte av Europeiska forskningsanslag Dalarna Västmanland Norrbotten Östergötland Västra Götaland Sthlm Skåne Uppsala Västerbotten Örebro 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Övriga Offentlig förvaltning Institut Näringslivet Universitet och högskolor Bildtext: Fördelning av beviljade FP7- medel efter aktörstyp och län (10 största mottagarna i Sverige) Ett annat mått på innovationskapaciteten är deltagande i EU:s ramprogram. Det sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling, FP7, ersätts från 2014 med Horisont 2020 som är EU:s nya program för forskning och innovation. Det är en betydande finansieringskälla för svenska forskare som stödjer universitetens och forskningsinstitutens kapacitet att samspela med omvärlden och även ger möjlighet att skapa en större kritisk massa. Av totalt 22 miljarder euro som fördelats inom FP7 har Sverige erhållit 3,9 procent av dessa. Tyskland, Storbritannien och Frankrike är de länder som beviljats mest medel fram till Sju länder beviljas mer medel än Sverige, men endast Schweiz har beviljats mer medel per innevånare än Sverige. Av det svenska deltagandet i FP placerar sig Västerbotten på en sjätte plats med ca 21,2 miljoner euro (deltagit i 56 projekt och varit koordinator för 11 projekt) i beviljade medel och Norrbotten på en sjunde plats med cirka 21,1 miljoner euro (deltagit i 76 projekt och koordinator för 4 projekt) av samtliga län. Sammanlagt har Övre Norrland mottagit cirka 5 procent av de FP7 medel som beviljats i Sverige. I jämförelse mellan länen i Övre Norrland är medverkan från näringslivets och antalet deltagande aktörer högre i Norrbotten, samtidigt som antalet koordinatorer är fler i Västerbotten. Västerbotten har i jämförelse med de 10 län som beviljats mest medel i FP7 en mycket hög andel som beviljats till universitet och högskolor (87 procent) medan cirka 10 procent beviljats näringslivet. Detta kan jämföras med Norrbotten där 48,3 procent gått till universitet och högskolor, 19 procent till näringslivet och 17 procent till institut Sveriges deltagande i sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling (FP7) Lägesrapport , VINNOVA

15 Användning och kvalitet på informa6ons- och kommunika(onsteknik Sammanfa&ning Informations- och kommunikationsteknik har betydelse för att stärka regionens konkurrenskraft och välfärd och Sverige tillhör de främsta av världens länder i digital utveckling. Regeringen har en ambition om att Sverige ska vara bäst, eller bland de främsta och då behövs såväl nationella som regionala satsningar. Bredbandsutbyggnaden varierar i Övre Norrland. I Norrbotten behöver bredbandsnätet stärkas mellan orter och inom orter och Västerbotten kan ta ytterligare kliv för att skapa förbindelser mellan fjälldalarna, skapa bättre täckning i hela länet och stärka noderna till det mobila bredbandsnätet. Medborgare och organisationer, inte minst företag, kan på ett helt annat sätt än tidigare interagera i realtid med andra över hela världen och IT- baserade lösningar kan bidra till att öka tillgängligheten och effektiviteten både hos företag och offentlig förvaltning. Offentlig förvaltning kan vara pådrivare i utveckling av nya tjänster och på så sätt också stimulera den digitala företagssektorn. Genom att tillgängliggöra offentlig data kan utveckling av digitala produkter och tjänster bli en konkurrensfaktor för regionens utvecklingsföretag. Många av regionens kommuner saknar tillräcklig kompetens och ekonomi för att var för sig driva en digital utveckling. Genom samverkan mellan kommuner, med näringslivet, universiteten och andra myndigheter går det att skapa större kritisk massa och ta ett snabbare kliv i digital utveckling och användning av e- tjänster. Genom att stärka den digitala delaktigheten kan människors vardag och arbetsliv utvecklas. En efterfrågan på digitala produkter ökar företagens tillväxt och lönsamhet. Erfarenheter från föregående programperiod!""#!"#$ Insatserna i föregående programperiod var inriktade på utbyggnad av bredband samt att säkerställa robusthet och tillgänglighet i redan byggda nät. En slutsats som framkommer i följeforskningen för hela landet är att satsningar på IT- infrastruktur bör kombineras med åtgärder för att näten ska komma i affärsmässig användning och därmed bidra till regional konkurrenskraft. Ett väl utbyggt nät med god funktionalitet kan också bidra i arbetet med att överbrygga långa avstånd samt att attrahera unga att stanna eller bosätta sig i mer perifera områden. 51 Regionala strategier Informations- och kommunikationsteknik är en grundförutsättning för att stärka regionens konkurrenskraft och välfärd. Övre Norrland har hög kompetens och internationellt etablerade IT- företag. Med långa inomregionala avstånd och en demografisk utmaning med en ökande andel äldre innebär tillgången till högklassigt bredband och kompetens inom näringsliv och akademi att det finns särskilt goda möjligheter att utveckla distansöverbryggande lösningar och innovativa sätt att tillhandhålla service och tjänster. Nulägesbeskrivning I The Networked Readiness Index 2013 hamnar Sverige på tredjeplats av alla länder i världen, från att ha varit på första plats Före Sverige ligger Finland och Singapore. Sverige är det land som genomgående placerar sig bra i mätningen och beskrivs som världens mest digitaliserade ekonomi. 51 Följeforskning i programråde Övre Norrland, Slutrapport, Tillväxtverket Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län, RUS , remissutgåva 53 Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020, Länsstyrelsen Norrbotten,

16 I indexet mäts både drivkrafter och resultat för utvecklingen mot en digital ekonomi, sammanlagt summeras 50 indikatorer i 10 stycken grupperingar. Sverige är det enda land som placerar sig bland de tio främsta länderna för nio av de tio grupperingarna. Trots att Sverige inte är bäst inom respektive område visar indexet på genomgående höga nivåer. Ytterligare rapporter förstärker bilden av att Sverige är internationellt framgångsrika inom IT- området, men Government Online Service Index visar att tillväxten inom e- tjänster är lägre än genomsnittet för ledande digitala länder, vilket skulle kunna vara en indikation på att insatserna behöver stärkas för att behålla den ledande positionen. 54 Infrastruktur Tillgång och säkerhet Regeringen beskriver i digital agenda för Sverige hur tillgång till internet med hög hastighet är en förutsättning för att små- och medelstora företag ska kunna etableras och utvecklas för att nå sina kunder. I ett alltmer digitaliserat samhälle växer nya digitala tjänster växer fram vilket ökar efterfrågan på överföringskapacitet. För att möta efterfrågan finns det behov av stora investeringar i ny infrastruktur och mer effektiv teknik. I de glest befolkade delarna av Sverige finns behov av riktade insatser. Inte minst handlar det om att ta tillvara alla de goda, lokala krafter som finns, till exempel byalag. En ökad digitalisering i samhället leder till ökad efterfrågan på bredband. En annan faktor som driver efterfrågan på bredband är ekonomisk tillväxt och ökad handel och på samma sätt kan en svag ekonomisk tillväxt göra det svårare att hitta kommersiellt investeringskapital, vilket kan motivera offentliga satsningar. 55 PTS beskriver också vikten av att svenska företag och hushåll i alla delar av landet kan dra nytta av de möjligheter som tillgång till kraftfullt bredband ger. Då kan traditionella arbetsmetoder förändras, nya tjänster och affärsmodeller utvecklas och nya beteenden växa fram. 56 Fast bredband och mobilt bredband En annan utmaning är att säkerställa att det finns tillräcklig mängd frekvensutrymme för att möta efterfrågan på trådlöst bredband inträffade det stora genombrottet för mobilt internet med en snabbt ökande tillgång till smarta telefoner. Under flera år i början av talet hade ökningen legat kring någon procent per år. Men från 2010 ökade andelen som använde mobilt radikalt och 2011 är det 54 procent av befolkningen över 12 år som använder mobilt internet. Här ligger Sverige före USA där 45 procent använder en smartphone. 57 Exempelvis lagras allt mer data på webben i det som brukar kallas molntjänster och allt från bussar och tvättmaskiner till kor, är numera också uppkopplade. Detta har medfört att den mobila datatrafiken ökat explosionsartat och förväntas fortsätta öka under en överskådlig framtid. 58 I 2013 års uppföljning av regeringens bredbandsstrategi framgår att en ökad mobil användning kräver investeringar i fast bredband, bland annat genom förbättrad kapacitet till och från basstationer. 59 Men redan nu tittar man på nästa generations mobilnät som förutspås bli en kombination av redan existerande lösningar som nuvarande 3G, 4G och trådlösa wifi- nät och ett antal helt nya radiogränssnitt. Sametinget uttrycker att fungerande mobila kommunikationer är en säkerhet och trygghet för renskötarna som leder till bättre arbetsmiljö. De menar också att mobilt internet stimulerar Ibid 56 PTS, Bredbandskartan, 57 IT i människans tjänst en digital agenda för Sverige, Näringsdepartementet, Internet of Things 59 Uppföljning av regeringens bredbandsstrategi, PTS, april

17 samarbeten mellan olika intressenter som verkar i regionens fjällområden exempelvis militär, fjällräddning, turistnäring och naturbevakare. 60 Regeringens mål är att 40 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband Motsvarande siffra för 2020 är 90 procent. En kartläggning av marknaden visar att målet för 2015 redan är uppnått och att 44 procent hade tillgång till 100 Mbit/s vid årsskiftet 2010/ Post och Telestyrelsens bredbandskartläggning för 2012 som undersöker tillgången till fast bredband där folk bor och arbetar visar att 49 procent av företag och arbetsställen i Norrbotten har tillgång till 50 Mbit/s eller mer, i Västerbotten är tillgången högre, 69 procent. I båda länen har både arbetsplatser och hushåll tillgång till 1Mbit/s och 98 procent till 3 Mbit/s. 62 Den strategi som AC- net i Västerbotten har tagit fram för fast bredband innehåller mål som: utbyggnad av stadsnät, fiber för att underlätta utbyggnad av 4G- nät, anslutningar mot grannlän och grannländer, skapa redundans eller reservvägar vid eventuellt kabelavbrott. Näten ska vara dimensionerade för att klara leverans av internet, telefoni och TV inklusive on demand - tjänster till slutkund, offentliga tjänster som produceras över nätet eller i form av molntjänster och att alla nät som byggs av offentliga medel ska vara så kallade öppna nät. Beräknad kostnad för föreslagen utbyggnad beräknas till 63 miljoner kronor. 63 IT- Norrbotten visar med sin rapport att behovet av bredbandsutbyggnad kvarstår mellan länets orter, men också behov av fiberanslutning till mobila basstationer. Man pekar också på geografiskt stora avstånd och på IT som verktyg för att möta behov av effektivisering av verksamheter och höjd servicenivå inom exempelvis vård och omsorg, men också på behovet av ett robust nät som säkrar tillgängligheten till offentliga tjänster. Rapporten visar att vissa områden helt saknar bredband på hastigheter högre en 1 Mbit/s och att kostnaden för en utbyggnad att nå regeringens mål landar på 400 miljoner kronor. Det finns ingen kommersiell aktör i Norrbotten för utbyggnad av stadsnära nät på mindre orter, utan bygger helt och hållet på offentliga aktörers insatser. IT- Norrbotten ser stora inomregionala skillnader där några kommuner har väldigt låg bredbandstillgång. Exempelvis har mindre än 15 procent av företag och invånare i Arjeplog, Kalix och Överkalix tillgång till en hastighet på 50 MB. Orter som bland annat med egna insatser höjt hastigheten de senaste två åren är Luleå, Kiruna, Piteå och Arvidsjaur. 64 Företagande, arbetsliv och handel Företagens möjligheter och utmaningar Internetanvändning förändras och nya tjänster tillkommer som inte var påtänkta tidigare. Hela systemet med appar och tryckkänsliga skärmar har förenklat och förändrat internetanvändningen. Medborgare, organisationer och inte minst företag kan på ett helt annat sätt än tidigare interagera i realtid med andra över hela världen. IT- baserade lösningar kan dessutom bidra till att öka tillgängligheten och effektiviteten både hos företag och offentlig förvaltning. Digitala tjänster för information och vägledning kan underlätta att starta och driva företag. Dessutom kan små och medelstora företag nå ut internationellt. Användningen av IT bland företag är generellt hög, men samtidigt visar studier att småföretag inte utnyttjar den potential som IT erbjuder och att IT- användningen varierar beroende på var företaget är lokaliserat och i vilken bransch det verkar. Många av de här företagen skulle kunna utveckla sin verksamhet och förenkla sin vardag med hjälp 60 Yttrande Sametinget 61 IT i människans tjänst en digital agenda för Sverige, Näringsdepartementet, bredbandskartan.pts.se 63 Bredbandsstrategi för stadsnätsgrupp och AC- net i Västerbottens län, Slutrapport Vita/Gråa fläckar, delprojekt inom Projekt Plattform Lumiora,

18 av IT och internet. De innovativa möjligheter som IT ger kan stimulera företagande kopplat till bland annat vård och omsorg, miljö och förvaltning procent av internetanvändarna (72 procent av befolkningen) e- handlar. 66 En flexibel arbetsmarknad Internet har gjort det möjligt för människor att arbeta tillsammans utan att för den skull befinna sig på samma geografiska plats. Allt fler arbetar också hemifrån. Flexibiliteten har ökat och skiljelinjen mellan arbete och fritid har blivit mer otydlig. Kvinnor arbetar i högre grad där familjen bor, vilket innebär att kommuner med en traditionell arbetsmarknad med dominans mot det ina könet, har högre inpendling av arbetskraft. Att i högre grad kunna arbeta hemifrån skulle kunna vara ett alternativ och en styrka för kommuner med en hög grad av inpendlande arbetskraft. 67 Ju högre position i samhället desto viktigare är internet Det är också dubbelt så vanligt bland tjänstemännen, jämfört med arbetare, att de upplever inte bara att internet är mycket viktigt för dem, utan också att internet har lett till ökade kontakter i yrkeslivet. 52 procent av tjänstemännen säger att kontakterna har ökat, och 65 procent av tjänstemännen i arbetsledande ställning, jämfört med 26 procent av arbetarna. 68 Offentlig sektor Utmaning Sveriges kommuner och landsting beskriver hur kommun- och landstingssektorn står inför stora utmaningar som växande andel åldrande befolkning, snabb urbanisering, ökad försörjningskvot och stora rekryteringsbehov. För att klara uppgiften på ett rimligt sätt måste verksamheten effektiviseras. Modern teknik kan i stor utsträckning bidra till detta, inte minst inom administration och myndighetsutövning, men också i kärnverksamheten. En effektiv och serviceorienterad förvaltning minskar kostnaderna för såväl medborgare som företag. 69 Det offentliga kan vara pådrivare som beställare av tjänster men har också ett ansvar för att skapa goda förutsättningar för utveckling av nya tjänster. Det offentliga svarar också för att utveckla, effektivisera och göra den egna förvaltningen mer tillgänglig med hjälp av IT. Genom att utveckla beställarkompetensen i offentlig sektor utifrån identifierade behov inom olika områden kan fler tjänster som skapar nytta och värde för företagens utveckling. Sverige har en unik resurs med offentlig data som genom en utvecklad e- förvaltning kan bli tillgängliga för tredje part och stimulera till utveckling av digitala tjänster. Genom att tillgängliggöra offentlig information för utveckling av digitala tjänster ökar möjligheterna till värdeskapande. 70 Den offentliga sektorn kan med ny teknik och nya digitala tjänster skapa möjligheter och stabilitet för små och medelstora företag. 71 Behov av samverkan Få kommuner, landsting och regioner har själva kompetens och resurser att driva den verksamhetsutveckling som e- förvaltning innebär och skapa lösningar för e- tjänster. Lösningen för att nå skalfördelar är samverkan mellan kommuner, landsting och regioner. En samverkan som kan ske i flera olika former. En bra väg är att samla verksamhetsutveckling och drift av IT i regionala eller andra typer av kluster där kommuner, landsting och regioner hittar en storlek som ger skalfördelar för både verksamhetsutveckling, inköp och drift IT i människans tjänst en digital agenda för Sverige, Näringsdepartementet, IT i människans tjänst en digital agenda för Sverige, Näringsdepartementet, JämLYS en jämställdhetsanalys av Övre Norrland. 68 Ibid, som ovan 69 Digitala vägen till morgondagens välfärd, Handlingsplan för esamhället Den nationella innovationsstrategin, Regeringskansliet IT i människans tjänst en digital agenda för Sverige, Näringsdepartementet, Digitala vägen till morgondagens välfärd, Handlingsplan för esamhället

19 Ett innovations- och utvecklingsarbete mellan olika aktörer, sektorer, erfarenheter och branscher kan bidra till att såväl långsiktigt arbete som pilotprojekt såväl utifrån olika utmaningar, exempelvis klimat och miljö eller en åldrande befolkning. Detta kan ge effekter på investeringar och insatser. 73 Delak&ghet i esamhället 1,2 miljoner människor står utanför det vi kan kalla esamhället. Det är personer som inte alls eller mycket sällan använder internet. Det rör sig i huvudsak om människor över 45 år. Användningen bland de som redan har tillgång till internet ökar i alla åldrar utom bland de äldsta. De största ökningarna har skett bland skolbarnen i åldrarna 9-11 år. 74 ehälsa Vård och omsorg står inför stora förändringar. Den demografiska utvecklingen innebär att andelen personer i arbetsför ålder minskar samtidigt som gruppen äldre ökar kraftigt, inte minst de allra äldsta. Efterfrågan på vård- och omsorgsinsatser kommer att öka och därmed risken för väsentligt ökade kostnader. Trycket ökar också mot landstingen och kommuner på att använda informationssamhällets möjligheter på ett helt annat sätt än tidigare. Samtidigt är de övergripande ekonomiska restriktionerna för den gemensamt finansierade vården och omsorgen uppenbara. Uppdraget för vård och omsorg är att leverera bättre resultat med avseende på kvalitet, tillgänglighet och service inom i stort sett befintliga resurser. E- tjänster inom vården kan stärka invånarnas medverkan i den egna vården och engagemang i den egna hälsan. Vård och omsorg är på väg in i hemmen och antalet vårdplatser har minskat. ehälsotjänster (det vill säga vård och omsorg med användning av modern informations- och kommunikationsteknik), metoder för fjärrövervakning och egenvård ersätter sjukhusvård och besök på medicinska kliniker. Detta ställer krav på infrastruktur och mobila lösningar. På samma sätt kan vårdpersonalens arbetssätt förändras och administration inom vård och omsorg effektiviseras med stöd av modern teknik. Utvecklingen kännetecknar ett paradigmskifte och med att den är gränsöverskridande och påverkar alla, den utmanar och förändrar etablerade arbetsformer och maktförhållanden och den kräver omfattande omställningsinvesteringar IT i människans tjänst en digital agenda för Sverige, Näringsdepartementet, Den nationella innovationsstrategin, Regeringskansliet Handlingsplan för Landstings, regioners och kommuners samarbete inom ehälsoområdet 19

20 Små och medelstora företags konkurrenskra5 Sammanfa&ning Små och medelstora företag har betydelse för regionens utveckling och har en snabbare tillväxt av arbetstillfällen. En övervägande del av regionens företagare är män med svensk bakgrund, men bland nyföretagare är andelen kvinnor och personer med utländsk bakgrund större. Bland personer med utländsk bakgrund är andelen företagande män och kvinnor lika vanliga. Regionens arbetsmarknad är könsuppdelad i branscher och företagandet likaså. Att gruppen äldre män inom företagssektorn är hög visar att det kan finnas ett utrymme att öka andelen företagande kvinnor vid generationsskiften. Rådgivning och ekonomiskt stöd till företagare behöver utvecklas och behovet är extra stort i företagens tidiga skeden. Företagare i Övre Norrland uttrycker brist på kapital, infrastruktur och personal med rätt kompetens som tillväxthämmande faktorer. Att företagens grad av samverkan har sjunkit trots att det finns en nära koppling mellan samverkangraden och företagets tillväxt och tillgång till rätt kompetens lyfts som ett hinder för tillväxt och internationalisering. Regionens begränsade marknadsyta, framhålls som ett skäl till att stärka företagens grad av internationalisering. Miljöanpassade varor och tjänster framhålls ha en stor potential för internationalisering. IT och innovativa metoder för marknadsföring är verktyg för att överbrygga långa avstånd till internationella marknader. Unga människor är de som i framtiden ska driva regionens företag och därför är det relevant att stimulera till entreprenörskapande och företagande i tidiga åldrar. Övre Norrland har inte haft samma tillväxt av unga företagare som i Sverige som helhet. Kvinnor och personer med utländsk bakgrund är en grupp som har stor potential att växa i det företagande systemet. Erfarenheter från föregående programperiod 2334!"#$ 76 Målet med området nyföretagande och entreprenörskap har i föregående programperiod uttryckts som att nyföretagandet ska öka och befintliga företag ska ges gynnsamma förutsättningar att utvecklas samt att tillgången på kapital ska främjas. Nära 90 procent av insatserna har gått till dessa områden. Programmets kvantitativa mål att skapa nya företag har gjort att tyngdpunkt har legat på projekt som gör insatser för att få fler personer att starta företag, oavsett inom vilken bransch företaget startar. Få insatser har gjort för att utveckla företag som har ambitionen att expandera kraftigt, så kallade acceleratorföretag. Satsningarna på kreativa och kulturella näringar (besöksnäringen inkluderad) har varit omfattande under förra programperioden. Dessa områden fick störst medelstilldelning av periodens sex så kallade tillväxtområden. I detta tillväxtområde återfinns den största andelen unga vuxna, vilket är en viktig grupp att attrahera även framgent. Horisontella kriterier har av projekten inte använts som ett strategiskt verktyg i affärs- och verksamhetsutvecklingen i tillräckligt stor omfattning. Under föregående programperiod har en ny typ av finansieringsverktyg testats, i form av satsning på riskkapitalfonder. Precis som i första programperioden förstärktes även länsstyrelsernas företagsstöd med regionalfondsmedel. Möjligheterna för företag som vill växa att hitta finansiering är således tämligen goda. Däremot är möjligheterna begränsade när det gäller att hitta finansiering av tidiga skeden i ett företags tillkomst, det vill säga när ett företag ska byggas upp och ta fram och lansera sina produkter/tjänster. Den finansiering som funnits i föregående program har varit för liten i dessa sammanhang. 76 Följeforskning i programråde Övre Norrland, Slutrapport, Tillväxtverket

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS)

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Övergripande mätbara mål Regionala partnerskapet 12-01-18 Övergripande mätbara mål Negativ trend Positiv trend Målet är inte uppnått

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Tidtabell Programstart: tidigast 15 jan 2014 Programmet öppnas eventuellt i två omgångar Omgång 1: Prioritering i juni, beslut senast 30 juni, projektstart tidigast 1 juli. Omgång 2: planerad öppning

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Tillväxtprogram för Luleå kommun

Tillväxtprogram för Luleå kommun Tillväxtprogram för Luleå kommun Syfte Tillväxtprogrammet är ett medel för att skapa förutsättningar för långsiktig och hållbar tillväxt hos näringslivet i Luleå. Grundläggande förutsättningar för denna

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden?

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden? C-BIC Fas 3 och framtiden? 1 Tillväxtverket Ny programperiod 2014-2020 8 regionala strukturfondsprogram 1 nationellt regionalfondsprogram 945 milj euro 2 Förslag till Regionalt strukturfondsprogram för

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Programförslag Att tänka på / nyheter 2014-11-06 1 Senaste nytt! Programbeslut 15 dec. 2014??

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN HÖSTEN 2013 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras av Region Västerbotten. Här analyseras den regionala konjunkturutvecklingen och de långsiktiga förutsättningarna för framtida

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

Regional digital utveckling

Regional digital utveckling www.regionvasterbotten.se Regional digital utveckling Kommunförbundet Skåne Umeå, 26 juni 2014 Västerbotten 15 kommuner. 2 stora och 13 små. 259 000 invånare 72% av invånarna är bosa

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket Annika Westerberg Tillväxtverket 1 2 5 Nio program i Sverige Åtta regionala strukturfondsprogram Ett nationellt regionalfondsprogram 23 Fyra Insatsområden 1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Att bygga regional kapacitet Den Europeiska regionala utvecklingsfonden Märtha Puranen, programchef Madelen Nilsson, handläggare 2 Förvaltande myndigheter - Tillväxtverket (8+1 Regionalfondsprogram,

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns

Läs mer

Norrbotten är en del av världen. Världen är en del av Norrbotten.

Norrbotten är en del av världen. Världen är en del av Norrbotten. Norrbotten är en del av världen. Världen är en del av Norrbotten. STADSNÄTEN OCH POLITIKEN LOKALT REGIONALT Yvonne Stålnacke, kommunalråd Luleå kommun Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten ANTALET INVÅNARE

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun Riktlinje 2010-11-30 Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun KS-594/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 30 november 2010. Signalerna från regeringen och EU om företagens och medborgarnas

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring APRIL 2012 Analys av Migrationsverkets Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring Kompetens från hela världen gör Sverige starkare Karin Ekenger I en alltmer global arbetsmarknad hårdnar

Läs mer

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 -

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 - Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars

Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Styrkor och fördelar Utmaningar Detta gör vi! Länsplan för Västmanland Utvärdering av RUP Omvärldsbeskrivning Tre prioriterade områden

Läs mer

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen 1 (6) FAKTABLAD i Stockholmsregionen FAKTABLAD 2 (6) Länsstyrelsen arbetar för att stärka Stockholm som kunskapsregion. Faktabladen är en del av Länsstyrelsens arbete med att utveckla en kunskapspolitik

Läs mer

Interreg Nord 2014-2020

Interreg Nord 2014-2020 Interreg Nord 2014-2020 Delområde Nord och delområde Sápmi Yta: Nord ca 380 221 km 2, Sápmi: ca 388 350 km² (inklusive Kolahalvön i Ryssland). Folkmängd: ca 1,4 miljoner invånare, ca 3,75 invånare/km 2.

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Fördelningsnyckel för bredband

Fördelningsnyckel för bredband 1(7) PM DNR 3.2.17-1394/14 2014-04-10 Landsbygdsavdelningen Fördelningsnyckel för bredband Denna PM är bilaga till beslut om fördelningsnyckel för stöd till bredbandsinvesteringar. Sammanfattning av remissyttranden

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Lösningar och paketeringar för byalag

Lösningar och paketeringar för byalag Lösningar och paketeringar för byalag Hur ska stadsnäten vara fortsatt framgångsrika i samarbetet med byalagen? Patrik Sandgren SSNFs årskonferens, Karlstad 2013 03 21 Vad är Bredbandsforum? Ett sätt att

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete 1 Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Gustav Malmqvist Huvudsekreterare 2 Internationell context Trender och tendenser i omvärlden EU som policyskapare

Läs mer

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Till Region Västerbotten Box 443 901 09 UMEÅ E-post: regionforbundet@regionvasterbotten.se

Till Region Västerbotten Box 443 901 09 UMEÅ E-post: regionforbundet@regionvasterbotten.se Till Region Västerbotten Box 443 901 09 UMEÅ E-post: regionforbundet@regionvasterbotten.se Remissvar från Uminova Innovation AB, avseende Regional utvecklingsstrategi (RUS) för Västerbottens län 2014-2020,

Läs mer

Arbetsunderlag till handlingsplan

Arbetsunderlag till handlingsplan Arbetsunderlag till handlingsplan Digital delaktighet och kompetens Stärka och utveckla samverkansformer för a4 öka den digitala delak+gheten i länet. Planera och genomföra målgruppsanpassade åtgärder

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Swedish Incubators & Science Parks - den nationella medlemsorganisationen för Sveriges regionala innovationsmiljöer Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Nyttja SISP- medlemmarnas

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Sveriges innovationskraft 22 maj 2013 Håkan Ekengren Statssekreterare Global Competitiveness Report 2012-2013 Sverige i världen Global Global Entrepreneurship and Development

Läs mer

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Innovation i södra Småland

Innovation i södra Småland Innovation i södra Småland Vad är INNOVATION? Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder, eller nya sätt att organisera affärsverksamhet,

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 10 57 kvkm Invånare per kvkm: 1,19 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0, % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Entreprenörskap och innovativt företagande Aktiviteterna skall bidra till att skapa

Läs mer

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Myndigheten för Yrkeshögskolan (Yh), svarar på frågor

Myndigheten för Yrkeshögskolan (Yh), svarar på frågor Minnesanteckningar Samverkansåret 1 (5) Datum 2012-15-21 Myndigheten för Yrkeshögskolan (Yh), svarar på frågor Kursiv text = frågor och kommentarer från deltagarna. Tove Cullhed inleder och hälsar alla

Läs mer

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge Kort sammanfattning av läget i Småland och Blekinge, utgångspunkter för en positiv utveckling och tillväxt samt rekommendationer från OECD. OECD Territorial

Läs mer

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

Bredbandsstöd och PTS bredbandskartläggning

Bredbandsstöd och PTS bredbandskartläggning Bredbandsstöd och PTS bredbandskartläggning Bredbandsbåten 2011 Camilla Nyroos Pamela Davidsson Disposition Bredbandsstöd PTS medfinansiering PTS Bredbandskartläggning Frågor 2 PTS har sedan 2010 medel

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad Dnr: 341-5076-14 Dnr: 341-5076-14 Handlingsplan för bredbandsutbyggnad Tillgång till bredband och internet är en förutsättning för ekonomisk, hållbar och social utveckling. Västernorrlands handlingsplan

Läs mer

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007 Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 609 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Innovationsledning gör projekten till verksamhet!

Innovationsledning gör projekten till verksamhet! Innovationsledning gör projekten till verksamhet! hur går vi från idé till innovation? Daniel Forslund chefsstrateg Snabbfakta om VINNOVA Statlig myndighet under Näringsdepartementet Anslaget för forskning

Läs mer

ÖMS Regionalfonden 2014-2020 ÖMS operativa program för regionalfonden

ÖMS Regionalfonden 2014-2020 ÖMS operativa program för regionalfonden ÖMS operativa program för regionalfonden Östra Mellansverige består av Uppsala, Örebro, Sörmland, Västmanland och Östergötlands län Beslutat i december 2014 Bygger på regionala prioriteringar gjorda i

Läs mer

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Från idéer Vår till framgångsrika värdegrund företag Glädje i arbetet Flexibla i tanke och handling Affärsmässiga i utförandet Vision

Läs mer

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN 36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN Stockholm behöver fler programmerare Tjänstesektorn växer i Sverige. Allra

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen Jobbmöjligheter i Jämtlands län Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen http://www.arbetsformedlingen.se/om- oss/pressrum/pressmeddelanden/pressmeddelandeartiklar/jamtland/12-12-

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi

Läs mer

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Christer Christensen Regional Tillväxt Näringsdepartementet Jobb och konkurrenskraft Sverige i topp i många mätningar

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund. Uppsala 2010-04-29. Näringsdepartementet

Sammanfattning. Bakgrund. Uppsala 2010-04-29. Näringsdepartementet Uppsala 2010-04-29 Näringsdepartementet Regeringen har begärt en nulägesrapport beträffande etablering av en regional kompetensplattformar till den 30 april 2010. Här följer en rapport för läget i Uppsala

Läs mer

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro Presentation av rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro Rapporten presenterades för arbetsgivare, pp p g, utbildningsmäklare

Läs mer

Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt?

Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt? Tillväxt, miljö och regionplanering Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt? 9.00-10.15 Charlotte Hansson, TMR hälsar välkommen Stockholmsregionens innovationsförmåga regionens styrkor

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige

It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige Vision Västra Götaland det goda livet Gemensam vision för utvecklingen i Västra Götaland. Har tagits fram i samarbete med bland andra kommunerna i

Läs mer

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen

Läs mer