Miljörapport Bredäng värmecentral

Transkript

1 Miljörapport 2012 Bredäng värmecentral

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING VERKSAMHETENS INRIKTNING Lokalisering Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar Reningsutrustning Bränslelager FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN UNDER ÅRET VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN UTSLÄPP TILL LUFT UTSLÄPP FRÅN TRANSPORTER UTSLÄPP TILL VATTEN GÄLLANDE TILLSTÅND ANMÄLDA ÄNDRINGAR UNDER ÅRET FÖRELÄGGANDE OCH FÖRBUD TILLSYNSMYNDIGHETER VILLKORSEFTERLEVNAD TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION VILLKOR I MILJÖTILLSTÅND EFTERLEVNAD AV NFS-FÖRESKRIFTER NFS 2002: UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH BESIKTNINGAR UNDER ÅRET SAMMANFATTNING AV RESULTATET AV MÄTNINGAR BETYDANDE ÅTGÄRDER GÄLLANDE DRIFT OCH UNDERHÅLL FORTUM VÄRME BREDÄNG VÄRMECENTRAL TILLBUD OCH STÖRNINGAR, SAMT VIDTAGNA ÅTGÄRDER ÅTGÄRDER SOM HAR VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN ÅTGÄRDER FÖR ENERGIHUSHÅLLNING/EFFEKTIVISERING Fortum Värme Bredäng värmecentral ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA RÅVARUFÖRBRUKNINGEN KEMISKA PRODUKTER FORTUM VÄRME BREDÄNG VÄRMECENTRAL AVFALLSMÄNGDER RISKHANTERING FORTUM VÄRME BREDÄNG VÄRMECENTRAL MILJÖPÅVERKAN FRÅN VERKSAMHETENS PRODUKTER ÖVRIG INFORMATION UNDERSKRIFT... 18

3 1 Verksamhetsbeskrivning 1.1 Verksamhetens inriktning Bredäng värmecentral är en bioolje- och lättoljeeldad spets och reservanläggning för fjärrvärme i ett mindre fjärrvärmenät i Bredäng. Det lokala nätet är ihopkopplat med det stora fjärrvärmenätet i södra Stockholm genom en tryckväxlare och försörjs huvudsakligen med värme därifrån. Möjlighet finns att från anläggningen försörja enbart det ursprungliga Bredängsnätet genom sektionering. Den huvudsakliga miljöpåverkan utgörs av utsläpp till luft av svavel och kväveoxider samt genom buller från verksamheten. Vid anläggningen förekommer därutöver hantering och förvaring av bränslen som utgör en potentiell risk för olyckor som kan få konsekvenser för miljön. Det finns rutiner för hantering av dessa risker. I övrigt är riskerna för omgivningen mycket små med verksamheten. Utsläpp övervakas för att förebygga oplanerad miljöpåverkan, minska befintlig miljöpåverkan samt ge underlag för ständig förbättring. Vid hantering och förvaring av bränsle och kemikalier utgörs en potentiell risk för olyckor och som kan få konsekvenser för miljön. Det finns tydliga rutiner för kontroller, rapportering, övningar och utrymning för hantering av riskerna. 2(18)

4 1.1.1 Lokalisering Anläggningen är belägen på Vita Liljans väg 6 i Bredäng. Bebyggelsen i området är tät, Bredäng centrum ligger 400 meter bort och närmaste bostadshus är ett åttavåningshus beläget cirka 75 meter från panncentralen Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar Bredäng värmecentral består av fyra oljeeldade hetvattenpannor och två elpannor. Panna 1 och 2 är toppeldade lådpannor med en effekt av 11,6 MW vardera, medan panna 3 och 4 är fronteldade eldrörspannor med en effekt av 12 MW per panna. I panna 2 och 4 eldas bioloja, finbio. I panna 3 eldas eldningsolja EO1. Elpannorna producerar, var för sig, 4 MW värme. Panna 1 är sedan tidigare avställd. Det är bara panna 3 och 4, som har startats under året. Panna 2 vattensotas vid behov. Efter sotningen leds sotvattnet till en neutralisationsbassäng där NaOH tillsätts för att neutralisera vattnet, vattnets ph-värde kontrolleras manuellt innan det avleds till spillvattennätet. I neutralisations-bassängen tillåts stoftet sedimentera varpå vattnet leds till det kommunal spill-vattennätet och sotslammet går till deponi. När biooljor används som bränsle är det inte nödvändigt med någon ph-justering eftersom sotvattnet från biooljor är neutralt. Panna 3 och 4 torrsotas. Ingen sotning är genomförd under året Reningsutrustning Stoft avskiljs i cykloner efter varje oljepanna, rökgaserna avleds därefter i separata rör till en 58 m hög skorsten. Vatten från sanitära utrymmen och från golvbrunnar i pannhall samt neutraliserat sotvatten avleds till det kommunala spillvattennätet medan dagvatten avleds till stadens dagvattennät Bränslelager Bredängs HVC har tre cisterner på 373 m3, 456 m3 resp. 476 m3. Cisternerna står i inomhus i ett rum utan avlopp. Lagring medför mycket begränsad miljöpåverkan. Besiktning av cisternerna görs minst vart sjätte år. Ansvar för att besiktning utförs har teknisk ansvarig. Kontroll utförs av ackrediterat kontrollorgan. Besiktningen på cistern på 373 m3 gjordes 2006, cistern 456m3 är gjord Cisternerna är tömda och anläggningen är under avveckling, vilket innebär att inga mer besiktningar kommer att genomföras. 1.2 Förändringar av verksamheten under året Under år 2012 har avveckling av anläggningen påbörjats. Anläggningen är tömd på bioolja och i början på år 2013 tömdes även eldningsolja. Alla pannorna är nu avställda. 3(18)

5 Planerat beslut för avveckling av Bredäng kommer att ske år Rivningen är planerad att ske under år Verksamhetens miljöpåverkan 2.1 Utsläpp till luft I nedanstående tabell 3 redovisas utsläpp från Bredängs värmecentral. Oljeflödesmätarna har använts för beräkna förbrukat bränsle. Anläggningen har inga utsläpp som passerar tröskelvärdena enligt NFS 2006:9, bilaga 2. Parameter Enhet Utsläppspunkter Delflöde Totalt Utsläpp mängd till luft Metod* Beräknings- /Mätmetod Kommentar NOx kg - P2- P4 7,0 M OTH Kontinuerlig mätning av utsläpp och mg/ 75 data registreras och beräknas i ett MJ miljösystem Stoft kg - P2- P4 0,2 C NRB Beräkning av utsläpp görs utefter mg/ 2,36 bränslets egenskaper samt MJ emissionsfaktorer. Svavel kg - P2- P4 0,4 M OTH Kontinuerlig mätning av utsläpp och mg/ 1,63 data registreras och beräknas i ett MJ miljösystem CO 2biogent ton P2,P4-0 C NRB Beräknas med hjälp av gr/ 0 bränsleförbrukningen, som fastställts MJ med massbalans. CO 2fossilt ton P3, P4-6,95 C NRB Beräknas med hjälp av mg/ MJ 74,3 bränsleförbrukningen, som fastställts med massbalans. *M, C eller E för metod om hur värdet tagits fram, där M = kontinuerlig mätning (av föroreningshalter och flöden) C = beräkning (kombination av schablonvärden eller periodiskt uppmätta värden med förbrukning eller produktion, massbalanser) och E = uppskattning (expertbedömning eller gissning). 4(18)

6 2.2 Utsläpp från transporter Utsläpp från transporter har beräknats utifrån förbrukad mängd bränsle och kemikalier samt den mängd aska som uppkommit i produktionen. Färdsträckan och transportslag har uppskattats och värden har avrundats. Utsläppsvärden per tonkm har hämtats från Nätverket för Transporter och Miljön ( Utsläpp från transporter vid Bredäng värmecentral 2012 Bränsletransporter Asktransporter Transporter med Transporter totalt kemikalier (inkl sand) CO2 (ton) NOx (kg) S (kg) PM (kg) Drivmedel (M3) Drivmedel (MWh) Inga direkta åtgärder har vidtagits för att minska på utsläppen från transporterna då Bredäng värmecentral inte har ett fast antal transporter då det är en spetsanläggning och enbart är aktivt vid kall väderlek. 2.3 Utsläpp till vatten Panna 2 vattensotas vid behov. Efter sotningen leds sotvattnet till en neutralisationsbassäng där NaOH tillsätts för att neutralisera vattnet, vattnets ph-värde kontrolleras manuellt innan det avleds till spillvattennätet. I neutralisations-bassängen tillåts stoftet sedimentera varpå vattnet leds till det kommunal spill-vattennätet och sotslammet går till deponi. När biooljor används som bränsle är det inte nödvändigt med någon ph-justering eftersom sotvattnet från biooljor är neutralt. Ingen sotning är genomförd under (18)

7 3 Gällande tillstånd Miljödomstolen lämnar Stockholm energi AB tillstånd enligt miljöskyddslagen att fortsätta driften av Bredängs värmecentral på fastigheten Vita Liljan 2, Stockholms kommun, att elda med eldningsolja, att använda tallbeckolja i pannorna P1 och P2 och genomföra de ombyggnader och kompletteringar som erfordras härför. Miljödomstolen lämnar även tillstånd att- efter det att bolaget upprättat och tillsynsmyndigheten godkänt ett provprogram i P1 och P2 till och med den 31 mars 2003 bedriva försök med pyrolysolja och oljor av skogsbiprodukter. Proveldningen får påbörjas först när anläggningen är ombyggd och pannorna P1 och P2 intrimmade för eldning av eldningsolja och tallbecksolja samt att det kan visas att villkoren för utsläpp av stoft, kväveoxider och svavel samt kolmonoxid klaras för dessa oljor. Datum Tillståndsgivande myndighet Tillstånd enligt Länsstyrelsen Miljöskyddslagen (1968:387) Länsstyrelsen Miljöskyddslagen (1968:387) Länsstyrelsen Miljöskyddslagen (1968:387) Miljöförvaltningen 9 kap 6 miljöbalken Stadsbyggnadsnämnden 13 i Lag (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor Miljö- och hälsoskyddsnämnden Länsstyrelsen Lagen (2004:1199) om utsläpp av koldioxid Beslut avser Tillstånd för drift av Bredäng värmecentral Tillstånd till fortsatt drift och ändrad drift av Bredäng värmecentral med gällande villkor. Miljödomstolen ändrar Länsstyrelsens beslut från Slutvillkor för buller villkor 10 Fortsatt eldning av bioolja i OP4 Dnr Tillstånd till hantering av brandfarlig vara vid Bredäng Värmecentral Enligt beslut från Miljö- och hälsoskyddsnämnden daterat ska bolaget genom effektivisering och hushållning sträva efter att optimera den egna energianvändningen vid verksamheten. Baserat på en kartläggning över den aktuella energianvändningen skall bolaget upprätta en plan för energieffektiviserande åtgärder. Planen ska redovisas till tillsynsmyndigheten senast den 31 mars 2008, och därefter uppdateras och redovisas i samband med den årliga miljörapporteringen Tillstånd för utsläpp av koldioxid 6(18)

8 3.1 Anmälda ändringar under året Under 2012 har, i nedanstående tabell, följande anmälningspliktiga ändringar enligt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd skickats in. Tabell över anmälda ändringar för Bredäng under Datum Tillståndsgivande myndighet Anmälan enligt Länsstyrelsen i Lag (2004:1199) Stockholms län om handel med utsläppsrätter Beslut avser Anmälan av ändring av övervakningsplan 3.2 Föreläggande och förbud Inget förbud vilar över anläggningen i dagsläget. Energikartläggning av den interna energiförbrukningen är inte utförd enligt beslut från miljö- och hälsoskyddsnämnden år Anläggningen är under avveckling och kartläggning kommer inte att genomföras. Avvecklingen av anläggningen medför en energibesparing i sig. 3.3Tillsynsmyndigheter Tillsynsmyndighet Miljöförvaltningen Brandförsvaret Länsstyrelsen Tillsyn avser Miljötillstånd Tillstånd till hantering av brandfarlig vara Utsläpp av koldioxid 4 Villkorsefterlevnad 4.1 Tillståndsgiven och faktisk produktion Bränsleförbrukning vid Bredäng värmecentral jämfört med föregående år. Bränsle Mängd/Volym MWh Mängd/Volym MWh Eo1, Nm ,7 24,3 Finbio, Nm3 199,7 1797, (18)

9 4.2 Villkor i miljötillstånd Villkor nr Villkorstext 1 Om inte annat följer av nedan angivna villkor skall verksamheten, inklusive åtgärder för att begränsa vatten- och luftföroreningar samt andra störningar för omgivningen, bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som sökanden i ansökningshandlingar och i övrigt i målet angivit eller åtagit sig. Kommentar: Verksamheten har bedrivits i huvudsaklig överenskommelse med vad bolaget angivit i samband med miljöprövningar. Byggnadsvillkor 7 Utsläpp av luktande gaser från lagring och hantering av oljeprodukter vid prov eldningen skall avledas genom skorstenen. Om det vid prov eldningen annat än helt undantagsvis uppstår för omgivningen störande lukt är bolaget skyldigt att utreda orsakerna till detta samt att till tillsynsmyndigheten lämna förslag till ytterligare åtgärder. Hanteringen av oljor från skogsbiprodukter samt pyrolysolja skall tillfälligt avbrytas om hanteringen leder till luktstörning i omgivningen. Kommentar: Tallbeckolja lagras och hanteras vid anläggningen f.o.m Luktande avgaser avleds över tak genom en avluftningsledning. Ingen tallbeckolja har använts under Utsläpp av svavel 2 Utsläppet av svavel från värmeverket får som årsmedelvärde och gränsvärde uppgå till högst 50 mg/mj tillfört bränsle. Kommentar: Svavelutsläppet har beräknats från svavelhalten i bränslet. Årsmedelvärdet av svavelutsläppen uppgick till 1,63 mg/mj tillfört bränsle. Utsläpp av kväveoxider 3 Utsläppen av kväveoxider räknat som kvävedioxid får som årsmedelvärde och gränsvärde uppgå till högst 100 mg/mj tillfört bränsle. Kommentar: Kväveoxidutsläppet har kontrollerats genom kontinuerlig mätning. Årsmedelvärdet var 75 mg/mj tillfört bränsle. Utsläpp av kolmonoxid 4 Utsläppet av kolmonoxid från de biobränsleeldade pannorna får som dygnsmedelvärde och riktvärde uppgå till högst 50 mg/mj tillfört bränsle. Kommentar: Kolmonoxid har kontrollerats genom kontinuerlig mätning. Under året har inga förbrännings störningar uppkommit under drift. Under 2012har CO för Finbio varit 0 mg/mj och för EO1 1,6 mg/mj Utsläpp av stoft 5 Stoftutsläppet får som månadsmedelvärde och riktvärde inte överskrida 13 mg/mj varken från oljeeldning eller från eldning med biobränsle. Kommentar: Stoftutsläppet har kontrollerats indirekt med hjälp av röktäthetsmätare. Utsläppen av stoft var som månadsmedelvärde beräknat till 2,36 mg/mj tillfört bränsle. Övriga utsläpp 6 Bolaget är skyldigt att vidta åtgärder för att motverka lukt från hantering av tallbecksolja i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget har åtagit sig i målet. Hanteringen av tallbecksolja skall tillfälligt upphöra om hanteringen leder till luktstörning i omgivningen. Kommentar: Tallbeckolja lagras och hanteras vid anläggningen f.o.m Luktande avgaser avleds över tak genom en avluftnings ledning. Ingen tallbeckolja har använts under (18)

10 Villkor nr Villkorstext Kemikalier 8 Hantering av kemiska produkter och farligt avfall skall ske på sådant sätt att spill och läckage till dag- och spillvatten eller icke hårdgjord mark ej kan ske. Kommentar: Spill och läckage av kemiska produkter eller farligt avfall har inte skett. Utsläpp till vatten 9 Mineraloljehalten mätt som opolära alifatiska kolväten enligt SS , i utgående vatten får som riktvärde vid enstaka prov uppgå till högst 50 mg/liter. Kommentar: Inget oljeförorenat vatten leds till avloppsnätet. Buller 10 Buller begränsade åtgärder skall vidtas som, från och med den 1 februari 2004, begränsar buller från anläggningen så att det inte ger upphov till högre ekvivalenta ljudnivåer intill närmaste bostad än följande riktvärden i tabellen nedan. Dagtid db(a) Kvällstid db(a) Lör-, sön och helgdag db(a) Nattetid db(a) Momentana ljud får db(a) nattetid uppgå högst Om ljud förekommer med impulser eller hörbara tonkomponenter eller bådadera, skall riktvärdena för de ekvivalenta nivåerna sänkas med 5 db(a) enheter. (Beslut daterat ) Kommentar: Ljudhuvar har installerats till primär- och sekundärluftfläktar till OP2 och OP4. (Ljudmätning genomfördes kl. 22:12-23:15 med OP2 och OP4 i drift. Mätningen visar att anläggningen innehåller gällande bullervillkor.) Inga nya mätningar har gjorts för 2012 då avveckling av anläggningen påbörjats. 4.3 Efterlevnad av NFS-föreskrifter NFS 2002:26 Bredäng värmecentral har endast en installerad tillförd effekt på ca 30 MW och utsläpp redovisas därför under punkt 2. 9(18)

11 5 Utförda mätningar och besiktningar under året 5.1 Sammanfattning av resultatet av mätningar Inga externa mätningar eller besiktningar har skett under året. Sista periodiska besiktningen tog plats under 2006, och nästkommande är planerad till 2011 om inte drift tiden överstiger 2000 timmar innan dess. Extern emissionskontroll sker vart femte år och nästa är planerad till 2015 då sista mätningen gjordes Under år 2012 har anläggningen tömts på olja. Beslut finns på att anläggningen kommer att avvecklas under år Anläggningen borttagen ur effektbalans är avställd och tömd på olja, kan komma att rivas Inga fler mätningar kommer att genomföras. Besiktning och mätningar år 2010 vid Bredäng Datum Utförare Uppdrag ENA Miljökonsult AB Emissionsmätning P2, P3 och P4 Emissionsmätningar genomfördes under februarimånad för P2, P3 och P4. Vid mättillfället innehölls samtliga villkor för samtliga pannor baserat på halterna som uppmätts vid besiktningstillfället. De parametrar som mättes var stoftemission per panna, O2, CO, NOx. mättes kontinuerligt samt SO2 framställdes med hjälp av teoretiska beräkningar ur bränslets elementanalys. 6 Betydande åtgärder gällande drift och underhåll 6.1Fortum Värme Inom Fortum Värme bedrivs ständigt pågående förbättringsarbeten i syfte att optimera drift och underhåll av anläggningarna. År 2007 påbörjades ett program för att se över underhållsprocessen där hög driftsäkerhet är målet. Programmet kallas för Maintenance Excellence (Main-X). Efter att sett över grundläggande ordning och reda för anläggningarna fokuserar programmet sedan några år inom sex utvecklingsområden: Störningsbekämpning, Beredning & Planering, Ordning & Reda, Ständiga Förbättringar, Operatörsunderhåll samt Management och Kompetens. Det viktigaste av alla verktyg i förbättringsarbetet är arbetsgrupperna vars medlemmar kommer från olika delar av verksamheten för samma anläggning. Arbetsgrupperna har tilldelats arbetsuppgifter med syfte att förbättra verksamheten. Arbetsgrupperna ska bl a analysera störningar och identifiera förbättringsåtgärder samt säkerställa ordning och reda för anläggningarna. 10(18)

12 6.2 Bredäng värmecentral Bredängs värmeverk ronderas varje dag. Vid rondering kontrolleras pannornas status för eventuellt uppstart. Vid rondering identifieras också eventuella störande bullerkällor. Kvittering på utförd rondering görs i driftdagbok. Samt större och mer omfattande skyddsrondering görs minst en gång per år. Bredäng är under avveckling, vilket innebär att Main-X inte införts för anläggningen. 7 Tillbud och störningar, samt vidtagna åtgärder Driftstörningar och avvikelser från normaldrift samt eventuella klagomål från allmänheten journalföres rutinmässigt i verksamhetens avvikelserapporteringssystem. Under året har ingen rapport registrerats avseende tillbud, störning eller klagomål för händelse med direkt eller indirekt påverkan på den yttre miljön. 8 Åtgärder som har vidtagits för att minska miljöpåverkan Fortum Värme är miljöcertifierat enligt ISO och för arbetsmiljö OHSAS Företaget revideras årligen med avseende på ISO och OHSAS Verksamhetsplanen för Bredängs värmecentral fjärrvärmenätet baseras på Fortums övergripande miljömål och anläggningarnas betydande miljöaspekter. Bland de betydande miljöaspekterna återfinns bland annat utsläppen av fossil koldioxid, utsläpp av kväveoxider och miljöstörningar. Verksamhetsplanen fastställs en gång per år och följs upp på månadsbasis i form av övergripande nyckeltal. 11(18)

13 8.1 Åtgärder för energihushållning/effektivisering Fortum Värme Energieffektivisering är ett prioriterat område inom Fortum Värmes verksamhet, dels Energieffektivisering är ett prioriterat område inom Fortum Värmes verksamhet, dels hjälper vi våra kunder att spara energi och dels finns fokus på ständig förbättring av den egna verksamheten. Företagets policy är att Alla samhällen där Fortum Värme finns har en uthållig energiförsörjning. Det innebär att Fortum Värme arbetar aktivt för och med: Energieffektivisering (i hela värdekedjan) Tillvaratagande av energi som annars går förlorad Minskad miljöbelastning i alla led Att nå CO 2 neutralitet Att energibranschen utvecklas inom hela CSR-området I Fortum Värmes strategi ingår begreppet Energieffektivitet i alla led som ett prioriterat område för verksamheten. Ett mått på den egna energieffektiviteten kan sägas vara nyckeltalet Systemverkningsgrad. Denna verkningsgrad mäter på ett övergripande sätt hur väl insatta resurser i form bränslen omvandlas till nyttigheter el, värme och kyla som levereras till sina respektive slutkunder. Energieffektiviseringsåtgärder vidtas där de har bäst effekt och där de är som mest lönsamma, åtgärderna varierar således mellan produktionsanläggningarna inom Fortum Värmes olika fjärrvärmenätet. Energikartläggning spetsanläggningar Energikartläggning har påbörjats på spetsanläggningarna och pumpstationerna. Syftet är att kartlägga energianvändningen och dess kostnad samt energioptimering av anläggningarna. Vid kartläggningarna ska Fortum Värme ta fram lösningar, förslag och kostnader på att effektivisera energianvändningen där det är möjligt. I prioriteringsordning har det tagits fram i vilken ordning energikartläggningarna ska genomföras. Ordning beror på om Fortum ska ha kvar anläggningarna eller om de ska avvecklas till fördel för basproduktionen vid de större anläggningarna. Den största energibesparingen som företaget kommer att göra framöver vad gäller spetsanläggningarna är avveckling och rivning av anläggningar. Flera spetsanläggningar kommer att avvecklas de närmaste åren, vilket kommer att innebära en energibesparing. Energibesparingen omfattar bl a minskad uppvärmning av anläggningar, varmhållning av bränsle samt belysning i anläggningarna. 12(18)

14 Under året har anläggningen vid Södersjukhuset rivits, vilket innebär en besparing för uppvärmning av lokalerna med ca 150MW/år. Dessutom har flera anläggningar ställts av och tömts på bränsle däribland Krigsrådet panncentral, Bredäng värmecentral, Älvsjö, Giggen, Långe Jan. Vid Långe Jan påbörjades rivning i början av år Energikartläggning Energikartläggning vid Akallaverket och Årsta värmeverk genomfördes under år Under 2012 har fokus varit att följa strategin för avveckling av anläggningar som tagits ur drift vid Fortum Värmes fjärrvärmenät. Föreslagna åtgärder vid Akallaverket och Årsta värmeverk har därför inte genomförts enligt tidigare plan. För det kommande energikartläggningsarbetet av verksamhetens andra anläggningar har en makroplan upprättats. Makroplanen visar att 5 större och 17 mer ordinära spetsanläggningar och pumpstationer bör prioriteras i energikartläggningsarbetet däribland Vilundaverket och Orminge panncentral. Ytterligare 30 anläggningar behöver kartläggas men dessa har lägre prioritet. Returtemperaturåtgärder Arbetet med att sänka returtemperaturen har fortsatt och pågått under hela året. På årsbasis har Fortum nått en lägsta nivå sedan en systematiskt uppföljning påbörjades. Åtgärder har främst genomförts i fjärrvärmecentraler, men också i produktionsanläggningar. Sänkt returtemperatur kommer från förbättrad prestanda i produktionsanläggningar, lägre värmeförluster i nätet och mindre förbrukning av el till distributionspumparna. Reglerförbättringar Ett antal reglerförbättringar som ökar nyttjandet av våra basproduktionsanläggningar har genomförts till ett värde av 10 MSEK/år och grad. Handlar främst om att göra åtgärder i distributionsanläggningar som pumpstationer för att kunna utnyttja distributionsnäten mer effektivt Bredäng värmecentral Inga större och omfattande åtgärder har vidtagits under året för energieffektivisering för anläggningen i Bredäng. Elpannorna har redan tidigare tagits ur drift och abonnemanget är uppsagt. Elpannorna har inte varit varmhållna utan endast uppfyllda med vatten. Det innebär en minskad drift samt minskat underhållsarbete av pannorna. Driftprover behöver inte göras vilket i sin tur leder till en delvis minskad elförbrukning för just det specifika tillfället då driftproven genomförs. Det blir även en minskad åtgång av vatten eftersom det inte längre behöver göras en inre besiktning av elpannorna som medför att pannorna behöver tappas på vatten och efter besiktning fyllas på med vatten. I dagsläget redovisas inte lokal energiförbrukning vid spetsanläggningarna. Vi har inte prioriterat att redovisa energiförbrukning för spetsanläggningar och per anläggningsdel. 13(18)

15 Det görs ingen mätning på respektive anläggningsdel. Effektivisering och utbyggnad av basproduktionen gör att vi kan avveckla spetsanläggningar, vilket ger mer energieffektivisering totalt sett. Uppföljning av Bredäng kommer endast att ske vad avser minskad förbrukning i samband med avveckling av anläggningen. 8.2 Åtgärder för att minska råvaruförbrukningen De stora råvaruförbrukningarna som finns inom Fortum Värmes anläggningar är främst bränslen, driftkemikalier och för vissa anläggningar även bäddsand (gäller så kallade CFB-pannor). Fortum Värme arbetar ständigt för att öka andelen förnybara bränslen i produktionen av värme och el. En del i arbetet med att öka andelen förnybara energikällor är att ersätta fossila oljor med förnybara, hållbara biologiska oljor. Under 2012 fortsatt arbete enligt Fortum Värmes kontrollsystem enligt Lag (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flyttande biobränslen. Fortum Värme innehåller ett hållbarhetsbesked och är medlem i RSPO. Fortum Värme är sedan 2005 medlem i WWF Global Forest & Trade Network via GFTN Sweden. GFTN är WWF s initiativ för att avskaffa olaglig avverkning och bidra till förbättrat skogsbruket. Medlemmar främjar ansvarsfullt skogsbruk och trovärdig skogscertifiering. För utförligare information om GFTN se Fortum Värme har tagit fram en treårig handlingsplan som omfattar användningen av skogsbränslen i Brista och Hässelby som del av sitt GFTN medlemskap. Den uppdateras och följs upp årligen. Vid upphandling av fasta biobränslen ställs krav på laglighet, spårbarhet och hållbarhet genom bl a FSC-krav. Fortum Värme är även medlem i Svenska FSC från och med Ett ständigt pågående förbättringsarbete är att optimera förbränningen, vilket ger en lägre bränsleförbrukning, minskade utsläpp och en högre anläggningsprestanda. Optimering sker även vid dosering av driftkemikalier genom att använda rätt mängd kemikalier. Så långt det är möjligt, återanvänds också askorna från förbränning genom att bland att användas som täckmaterial för sluttäckning av deponier och jordförbättringsmedel. 14(18)

16 9 Kemiska produkter 9.1 Fortum Värme Fortum Värme arbetar kontinuerligt med att försöka ersätta skadliga kemiska produkter med miljömässigt bättre alternativ. För inköp och hantering av kemiska produkter så tillämpas de instruktioner som ingår i Fortum Värmes miljöledningssystem samt kemikaliehanteringssystemet Chemsoft. Instruktionerna syftar till att så långt som möjligt ersätta skadliga kemiska produkter med miljöanpassade sådana. Under året har Fortum Värme genomfört "städdagar" vid anläggningarna för att minska antalet kemikalier. Fokus under året har även varit att genomföra riskbedömningar av kemikalierna. Målet med arbetet är att kontinuerligt minska antalet kemikalier samt att alla kemikalier, som används, ska vara riskbedömda. Fortum Värme följer även utvecklingen av Reach-lagstiftningen för att rensa ut de ämnen som lyfts fram som kandidater för att krävas tillstånd för användning enligt EU:s kandidatförteckning samt bilaga XIV. 9.2 Bredäng värmecentral Förbrukning av kemiska produkter för anläggningen är mycket liten. Anläggningen är under avveckling, vilket medför att ingen verksamhet pågår vid anläggningen. Även på spetsanläggningsnivå arbetas enligt substitutionsmetoden. Om en kemikalie redan används så undersöks möjligheten att byta ut den. Skall en ny kemikalie tas in måste den godkännas i flera led innan inköp. Detta för att dels säkerställa att inga miljöoch hälsofarliga kemikalier köps in och dels är det möjligt att se över om vi redan har en alternativ kemikalie. 15(18)

17 10 Avfallsmängder Avfall uppkommer bland annat i samband med sotning av pannorna. Vid torrsotning uppkommer sot och vid vattensotning uppkommer slam. Farligt avfall som uppkom vid anläggningen redovisas i tabellen nedan. Avfallsslag Farligt avfall Flygaska och pannaska från oljeförbränning Icke farligt avfall EWC-kod enl bil 4 AF Mängd/år (ton, kg, st) Transportör Mottagare Bortskaffnings- eller återvinningsförfaranden enl bil 2 och 3 AF * 0 kg Mälarsanering SRV D1, D9, D10 - EWC koderna är framtagna från Avfallsförordningen SFS 2011: EWC koder markerade med * är enligt Avfallsförordningen farligt avfall. Det har inte gjorts några direkta åtgärder för att minska mängden farligt avfall eftersom att verksamhetens uppkomna mängder inte är stora. Aktiviteten vid anläggningen har varit låg och därmed har det inte uppstått något avfall. 11 Riskhantering 11.1 Fortum Värme Fortum Värme bedömer miljö- och hälsopåverkan vid såväl normal som onormal verksamhet genom att värdera transporter, användning av insatsvaror och bränslen, utsläpp till mark, vatten och luft samt uppkomst av avfall. Till detta hör också störning av samhälle och natur genom vårt markutnyttjande. Som normala förhållanden räknas planerad verksamhet med kontinuerlig drift, laständringar samt start och stopp. Onormala förhållanden är det som sker oplanerat. För bedömning avseende normala förhållanden görs en bedömning av lokal, regional och global miljöpåverkan samt resursuttaget. Bedömning av onormala förhållanden görs som riskanalys. Fortums verksamheter bedöms mot de totala flöden av ämnen, resurser och restprodukter som förekommer inom ett geografiskt område, vanligtvis ett län. Bedömningen uppdateras vid väsentlig förändring av värderingen av miljöförhållanden i omgivningen eller vid väsentlig förändring av Fortum Värmes verksamhet. Underlag för bedömning av miljöpåverkan är en miljöutredning, inkl. en riskutredning, samt uppgifter om storlek på flöden och miljösituation inom betraktat område. 16(18)

18 11.2 Bredäng värmecentral En riskanalys har genomförts för Bredäng värmeverk under I denna riskanalys har identifierats och bedömts skadehändelser med konsekvenser för både yttre miljö och hälsa. Resultatet har dokumenterats i form av åtgärder för att minska risker från sådana skadehändelser. Åtgärderna följs upp på ett systematiskt sätt och tas med t.ex. i revisionsplanerna. Riskanalysen uppdateras kontinuerligt. Inga ändringar av betydelse i verksamheten har skett under 2012 som har skapat nya risker eller ökat risknivån för befintliga risker. Åtgärder har genomförts, vilket minskat riksnivån Under 2011 genomfördes ett risksamråd där fler risker avseende bränslehantering och bränsletransporter inkluderats. För de generella riskerna för spetsanläggningarna inom Södra fjärrvärmenätet var antalet röda risker noll, antalet gula risker 19 st och antalet gröna risker 3 st. Anläggningsspecifika risker för Bredäng fanns, 1 gul risk. Risken har åtgärdats under år 2012 och kvarstår inte. En genomgång av risksammanställning har gjorts under Resultatet av genomgången tas upp i arbetsgrupperna i Main-X. Den anläggningsspecifika risken för Bredäng har åtgärdats. 12 Miljöpåverkan från verksamhetens produkter Verksamhetens produkt är värme som transporteras i form av varmt vatten. Normalt förekommer ett visst läckage av fjärrvärmevatten. Vattnet är avsaltat eller avhärdat vanligt dricksvatten och utgör i sig inte någon miljöfara. För att hålla förlusterna så små som möjligt sker färgning av vattnet med ett grönt färgämne (Pyranin) vilket underlättar läcksökning. För att minska fjärrvärmeläckaget pågår en kontinuerlig bevakning av mängden tillförd vatten till nätet och insatser görs för att hitta läckage när misstanke om nya läckor uppstår. 13 Övrig information Förutom denna miljörapport för Bredäng värmecentral, finns det en miljörapport för år 2012 för Högdalenverket, Hammarbyverket, Årsta Värmeverk, Farsta Värmeverk, Nacka Strand panncentral, Orminge PC, Ludvigsbergs Värmeverk, Skarpnäck Värmeverk samt Liljeholmens HC som också är tillståndspliktiga anläggningar i detta fjärrvärmenät. Grunddel redovisas separat i Svenska Miljörapporteringsportalen. 17(18)

19