Fossilbränslefri region nya mål och utmaningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fossilbränslefri region nya mål och utmaningar"

Transkript

1 Fossilbränslefri region nya mål och utmaningar Kalmar läns klimatkommission Fossilbränslefri region nya mål och utmaningar 1 Kalmar läns klimatkommission, dec 2010 December 2010

2 Fossilbränslefri region nya mål och utmaningar 2 Kalmar läns klimatkommission, dec 2010

3 Innehåll Förord... 4 Sammanfattning... 5 Kalmar län pilotregionen... 7 Samlade klimatutsläpp Vägtrafik Persontransporter Godstransporter Biogas Energieffektivisering Energieffektivisering i kommuner och landsting Energieffektivisering i företag El från förnybara källor Uppvärmning av fastigheter Hållbar tillväxt Affärsutveckling vind Skolan i centrum Marknadsföring och exportutveckling Forskning - utveckling - demonstration Upphandling av varor och tjänster Bilagor Bilaga 1 Övergripande mål och förtydliganden Bilaga 2 Sammanställning av klimatkommissionens förslag till mål och delmål Bilaga 3 Sammanställning av klimatkommissionens utmaningar och förslag Fossilbränslefri region nya mål och utmaningar 3 Kalmar läns klimatkommission, dec 2010

4 Förord Utsläppen av växthusgaser och dess påverkan på klimat och utveckling är en stor och viktig fråga som får konsekvenser såväl lokalt som globalt. Vi tar klimatfrågan på allvar och är bekymrade över konsekvenserna, såväl de vi ser i dag som de vi kan förutse. Samtidigt ser vi positivt på framtiden - ett gott klimatarbete är en möjlighet för Kalmar län. Kalmar län kan och ska gå före. Så sker redan i många delar och det pågår en rad aktiviteter som bidrar till att nå målen för fossilbränslefri region. Rapporten lämnar förslag till reviderade mål och strategier. Redan pågående aktiviteter syns inte i denna rapport, men är naturligtvis ändå av allra största vikt. Vår rapport lyfter istället fram ytterligare utmaningar och strategiska åtgärder för ett fossilbränslefritt Kalmar län. Vi vill arbeta tillsammans för en fossilbränslefri region och för Kalmar län. Vi är beredda att ta ansvar för vår del av genomförandet av föreslagna åtgärder. Vi kommer att göra vårt bästa för att, inom våra egna organisationer, genomföra de förslag som presenteras i denna rapport och utmanar samtidigt andra att göra detsamma. December 2010 Bo Bergbäck Lena Hallengren Patrick Hernäng Harald Hjalmarsson Akko Karlsson Leif Larsson Lisbeth Lennartsson Håkan Lundgren Ulf Nilsson Lars Stjernfelt Anna Karlsson Fossilbränslefri region nya mål och utmaningar 4 Kalmar läns klimatkommission, dec 2010

5 Sammanfattning Arbetet för en fossilbränslefri region år 2030 drivs gemensamt i Kalmar län och baseras på gemensamma mål och strategier samt ett årligt handlingsprogram som antas av regionförbundets styrelse. Klimatkommission Kalmar län ska bl.a. följa och granska pågående arbete. Regionförbundets styrelse har också uppdragit åt klimatkommissionen att tillsammans med Uthållig kommun utarbeta förslag till reviderade mål för fossilbränslefri region, i första hand sådana som kan ersätta målen för år Klimatkommission Kalmar län lämnar här ett förslag till mål, strategier, utmaningar och projekt för det fortsatta arbetet inom fossilbränslefri region. Kommissionen föreslår som övergripande mål att arbetet för en fossilbränslefri region ska bidra till en hållbar tillväxt i Kalmar län fler jobb och mer export göra att Kalmar län år 2030 inte har några nettoutsläpp av fossil koldioxid effektivisera länets energianvändning Kalmar läns klimatkommission föreslår också att länets strategi ska vara att KONVERTERA från fossil energi till förnybar sådan. EFFEKTIVISERA energianvändningen i alla led och sektorer. PRODUCERA förnybar energi, men också tjänster och produkter som underlättar övergången till ett fossilbränslefritt samhälle. PROFILERA regionen som en föregångare när det gäller klimatfrågor och hållbar tillväxt. UNDERLÄTTA för företag, organisationer och enskilda att agera på ett klimatriktigt sätt. SAMARBETA över administrativa och geografiska gränser. KOMPENSERA de klimatutsläpp vi inte kan undvika. De övergripande målen för år 2030 kvarstår. Kommissionen föreslår i första hand nya delmål för år 2014, men ibland också för år De delmål som gäller energieffektivisering har utvecklats och förtydligats. Förslagen till nya delmål är i några fall mindre ambitiösa, men mer realistiska, än de mål som gäller idag. Detta gäller för vägtransporter, samt för utvecklingstakten när det gäller länsproduktion av förnybar el. Avsnitten om energieffektivisering samt om hållbar tillväxt har förstärkts, jämfört med befintliga mål och handlingsprogram. Klimatkommissionen föreslår också två nya arbetsområden, nämligen godstransporter samt upphandling av varor och tjänster. Sammanlagt lämnas 31 utmaningar till olika organisationer och samhällsgrupper, med förhoppningen om att dessa kommer att antas och genomföras. Kalmar läns klimatkommission föreslår också 14 olika åtgärder eller projekt som man bedömer som strategiskt viktiga. Fossilbränslefri region nya mål och utmaningar 5 Kalmar läns klimatkommission, dec 2010

6 Inledning/bakgrund Styrelsen för Regionförbundet i Kalmar län satte år 2006 upp ett mål om att länet år 2030 ska vara en fossilbränslefri region. Sedan dess har energi- och klimatarbetet varit en viktig del i det regionala utvecklingsarbetet. Arbetet drivs gemensamt i länet och baseras på gemensamma mål och strategier samt ett årligt handlingsprogram som antas av regionförbundets styrelse. Klimatkommission Kalmar län ska bl.a. följa och granska pågående arbete. Regionförbundets styrelse har också uppdragit åt klimatkommissionen att tillsammans med Uthållig kommun utarbeta förslag till reviderade mål för fossilbränslefri region, i första hand sådana som kan ersätta målen för år Klimatkommission Kalmar län lämnar här förslag till mål, strategier, utmaningar och projekt för det fortsatta arbetet inom fossilbränslefri region. Förslaget har arbetats fram inom klimatkommissionen och dess arbetsgrupp. Arbetsgruppen har bestått av Tommy Hammar, Bo Lindholm, Stefan Olsson och Carolina Gunnarsson. Kommissionen har bl.a. genomfört två workshops en om persontransporter och en om godstransporter för att på så sätt öka sin kunskap och få ett brett underlag till de förslag som läggs. Rapporten har också diskuterats i referensgruppen och styrgruppen för Uthållig kommun. Förslagen baseras i flera delar på 2007 års data. Detta innebär att de exempel som lämnas i fotnoter, och som uttrycks som allt annat lika, har år 2007 som utgångsläge. Vi har också utgått från en livslängd på bilar på 15 år. Exemplen ska ses som mycket grova sådana, vilka endast ger en uppfattning om storleksordning inget annat. Fossilbränslefri region nya mål och utmaningar 6 Kalmar läns klimatkommission, dec 2010

7 Kalmar län pilotregionen Kalmar län ska vara en föregångsregion i arbetet med minskade klimatpåverkande utsläpp samtidigt som vi åstadkommit en hållbar tillväxt. Länet ska ta ett nationellt ansvar och bli Europas goda exempel. Offentlig sektor ska gå före och visa att det är möjligt att kombinera ambitiösa klimatmål och hållbar tillväxt. Arbetet består av många delar och konkretiseras genom att vi sätter upp tre övergripande mål, samt specifika delmål för år 2014 och år Våra övergripande mål Arbetet för en fossilbränslefri region (NoOil) ska bidra till en hållbar tillväxt i Kalmar län fler jobb och mer export göra att Kalmar län år 2030 inte har några nettoutsläpp av fossil koldioxid effektivisera länets energianvändning Mål 1 utvecklas vidare på sidan 29 under avsnittet Hållbar tillväxt. Mål 3 utvecklas vidare på sidan 23 under avsnittet Energieffektivisering. Definitioner och metoder för uppföljning redovisas i bilaga 1. Vår strategi I Kalmar län ska vi KONVERTERA från fossil energi till förnybar sådan. EFFEKTIVISERA energianvändningen i alla led och sektorer. PRODUCERA förnybar energi, men också tjänster och produkter som underlättar övergången till ett fossilbränslefritt samhälle. PROFILERA regionen som en föregångare när det gäller klimatfrågor och hållbar tillväxt. UNDERLÄTTA för företag, organisationer och enskilda att agera på ett klimatriktigt sätt. SAMARBETA över administrativa och geografiska gränser. KOMPENSERA de klimatutsläpp vi inte kan undvika. Fossilbränslefri region nya mål och utmaningar 7 Kalmar läns klimatkommission, dec 2010

8 Några viktiga utgångspunkter Ett transportsystem för tillväxt bortom oljeekonomin Kalmar läns transportplan har två övergripande mål fossilbränslefri region, samt att länet ska gå från fem till två arbetsmarknadsregioner. Transportsektorn är den klart dominerande källan för utsläpp av fossil koldioxid i länet. Åtgärder som minskar transporternas klimatpåverkan är därför centrala när det gäller att nå målet om ett fossilbränslefritt samhälle. De bör utgå från en analys enligt den så kallade fyrstegsprincipen (trafikverkens modell). 1. Påverka behov och val av transportsätt 2. Effektivare användning av infrastruktur och fordon 3. Begränsade utbyggnader 4. Större investeringar Elproduktionens klimateffekt Produktion av el leder till olika miljö- och klimateffekter, beroende på vilken energikälla och vilken teknik som används. Den el som produceras i Sverige har mycket låga koldioxidutsläpp. Samtidigt är el ett energislag som lätt kan transporteras långt och som köps och säljs på en avreglerad marknad där en stor del av elproduktionen sker i kolkondenskraftverk. Sett i ett sådant perspektiv kan man hävda att klimateffekten av varje använd kwh el ska räknas som om den producerats i ett kolkondenskraftverk. Detta motsvarar ca 0,9 kg koldioxid per kwh. Länet bör, i arbetet för en fossilbränslefri region, alltid redovisa elanvändningens klimateffekter på båda sätten dels med utgångspunkt från regional produktion och den reella svenska elmixen, dels som om den producerats med kol som energikälla. Kunskap och gott ledarskap Klimat- och energifrågorna är komplicerade och har anknytning till många andra stora samhällsfrågor. För att nå uppsatta mål, såväl i Kalmar som nationellt och globalt, krävs ett gott ledarskap och ett engagemang på alla nivåer. God kunskap krävs hos alla och envar. Detta som underlag för såväl strategiskt arbete som ledarskap, men också som en bas i samhället som helhet. Indirekt klimatpåverkan En mycket stor del av regionens klimatpåverkan döljs i de tjänster och produkter som produceras utanför den egna regionen men som nyttjas på hemmaplan, samt i regionens aktiviteter utanför den egna geografin. Arbetet för en fossilbränslefri region avgränsas i första hand till länets direkta klimatpåverkan från fossil koldioxid. Ett skäl är att detta är ett område där konkreta åtgärder kan genomföras, följas upp och utvärderas på lokal och regional nivå. Ett annat skäl är att arbe- Fossilbränslefri region nya mål och utmaningar 8 Kalmar läns klimatkommission, dec 2010

9 tet ska kunna korreleras till det nationella miljömålsarbetet, vilket inte inkluderar indirekt klimatpåverkan. Det är oerhört viktigt att vi, vid upphandling av varor och tjänster, ställer tydliga krav på låg klimatpåverkan, goda sociala villkor osv. Därför är avsnittet om upphandling av varor och tjänster (sid. 34) av stor vikt även om det i nuläget inte fullt ut är uppföljningsbart på regional nivå. Social hållbarhet Arbetet ska inte bara leda till minskad klimatpåverkan, fler jobb och mer export. Även hållbarhetsbegreppets sociala dimension måste uppmärksammas. Arbetet ska också bidra till en ökad social hållbarhet, speciellt vad gäller jämställdhet, integration, ungas möjligheter och folkhälsa. Klimatkommission Kalmar län Klimatkommission Kalmar län består av 11 personer med bred erfarenhet från offentlig, privat och akademisk sektor. Kommissionen ska utgöra ett forum för förankring av reviderade mål och strategier samt årliga handlingsprogram, följa upp och granska pågående arbete, bidra till den nationella och regionala dialogen samt förmedla kunskap Utmaningar och förslag pilotregion Klimatkommission Kalmar län utmanar 1. samtliga kommuner i Kalmar län att senast 2011 skriva under EU:s Borgmästaravtal ( Covenant of Mayors ). 2. länets företag och organisationer att kartlägga och redovisa såväl sin energi- och klimatbelastning som motsvarande kostnader Klimatkommission Kalmar län föreslår 1. att landsting, länsstyrelse och regionförbund undersöker möjligheten att också kunna skriva under EU:s Borgmästaravtal. 2. att länet, tillsammans med Brysselkontoret Småland-Blekinge, tar fram en strategi för arbetet med EU-anknutna energi- och klimatfrågor: bättre kunskap, marknadsföring av regionens arbete inom EU, nyttjande av EU-stöd, påverkan på och beredskap för genomförande av EU-beslut m.m. 3. att deltagarna i Nationellt pilotlän Uthållig kommun senast våren 2011 utreder formerna för eventuell fortsatt samverkan efter projekttidens slut. Fossilbränslefri region nya mål och utmaningar 9 Kalmar läns klimatkommission, dec 2010

10 Samlade klimatutsläpp Delmål samlade klimatutsläpp: År 2014 har utsläppen av fossil koldioxid minskat med minst 30 % jämfört med år År 2020 är motsvarande siffra 50 %. 2 Fram till år 2007 har Kalmar län minskat sina utsläpp av fossil koldioxid med 11 procent. Åtgärdsförslag/utmaningar: Klimatkommission Kalmar län utmanar offentliga sektor, företag och organisationer att antingen kompensera sina utsläpp av fossil koldioxid eller erbjuda sina kunder (motsvarande) att klimatkompensera vid köp av vara/tjänst. På så sätt uppstår en kostnad som gör att fossilbränslefria och energieffektiva alternativ blir mer attraktiva. 3 Klimatkommission Kalmar län föreslår ett gemensamt länsprojekt med syfte att prova och utvärdera klimatkompensation som ett verktyg för minskad klimatpåverkan och ökad marknadsföringsnytta 1) Detta skulle allt annat lika innebära ett utsläpp av 3,8 ton fossil koldioxid per person. Målet skulle t ex kunna nås genom att från år 2010 till år 2014 ersätta mer än varannan bensinbil och mer än vart fjärde dieselfordon som byts ut med ett fordon med körs på förnybara drivmedel, årligen byta ut en tiondel av all eldningsolja 1-5 mot förnybara alternativ och minska all kvarvarande användning av fossila bränslen med 5 % genom effektivisering. 2) Detta skulle allt annat lika t ex kunna nås genom att från år 2010 till år 2020 byta ut hälften av alla fossila drivmedel mot förnybara sådana, byta all eldningsolja 1-5 mot förnybara alternativ (undantaget 2 % reservkraft) och minska all kvarvarande användning av fossila bränslen med 10 % genom effektivisering. 3) Energimyndigheten rekommenderar i första hand köp av reduktionsenheter som kommer från EU:s utsläppshandelssystem eller från projekt som genomförs i enlighet med Kyotoprotokollets två projektbaserade mekanismer (s.k. CDM- och JI-projekt). En del kommuner genomför, med anledning av kommunallagen, istället klimatkompenserande åtgärder på hemmaplan. Fossilbränslefri region nya mål och utmaningar 10 Kalmar läns klimatkommission, dec 2010

11 Vägtrafik Svenska utsläpp av växthusgaser fördelat på olika trafikslag. Källa: Trafikverket. Utsläpp av växthusgaser per personkilometer. Index, Bil=1. Källa: Trafikverket Fossilbränslefri region nya mål och utmaningar 11 Kalmar läns klimatkommission, dec 2010

12 Delmål vägtrafik: År 2014 är utsläppen av fossil koldioxid från vägtrafiken i Kalmar län 5 procent lägre än år År 2020 är utsläppen av fossil koldioxid från vägtrafiken i Kalmar län 50 % lägre än år Flygtrafiken bidrar, på nationell nivå, med något mer än tio procent av de samlade klimatutsläppen från transportsektorn medan vägtransporterna står för nära två tredjedelar av transportsektorns klimatpåverkan. Kommissionen har därför valt att koncentrera sina förslag till vägtransportsektorn, trots att flygresorna har en mycket stor klimatpåverkan mätt som utsläpp per personkilometer. Detta betyder naturligtvis inte att flyget klimatpåverkan är oviktigt. Onödiga flygresor ska undvikas. I Kalmar län står vägtrafiken för ungefär två tredjedelar av utsläppen av fossila bränslen. Då har vi inte räknat in flyg och sjöfart. I Sverige svarar persontrafiken för cirka två tredjedelar av koldioxidutsläppen från vägtrafik medan godstrafiken står för cirka en tredjedel. EU har beslutat om utsläppskrav på personbilar och lastbilar, samt satt som mål att 10 % av alla drivmedel ska vara förnybar år Dessa beslut räcker för att stabilisera utsläppen i Sverige, men bedöms inte ge några minskade utsläpp. För att begränsa klimatpåverkan till hållbara nivåer behövs mycket stora utsläppsminskningar på kort tid. Tekniska lösningar, energieffektivisering och förnybar energi, är inte tillräckliga. Det behövs även minskat bilresande och en dämpad tillväxt av godstransporterna. För att bibehålla tillgängligheten behöver samhället och transportsystemet börja anpassas redan nu. Trafikverket menar att den största potentialen för att minska de svenska klimatutsläppen från vägtrafik ligger i nya fordonsbränslen, inklusive el. År 2030 ser man en mix av olika bränslen varav knappt hälften är fossila (mest diesel) och något mer än hälften är förnybara (biogas, FTD, FAME, DME, HVO, el, låginblandad etanol, e85). Biogasen bedöms vara det förnybara drivmedel som då har störst andel, följt av el för personbilar och syntetisk diesel (FTD) för tunga fordon. Enligt Trafikverket har åtgärder för effektivare energianvändning nästan lika stor potential som byte av fordonsbränsle. Potentialen till år 2030 bedöms vara 50 % för personbilar och lätta lastbilar samt 25-30% för lastbil och buss. Sparsam körning och lägre hastigheter kan leda till 15 % lägre energiförbrukning. Biogas = metan som tillverkas av förnybara substrat, ofta biologiskt avfall FTD = syntetisk diesel FAME = samlingsnamnet för fettsyra metylestrar, av vilka RME (rapsmetylester) är den vanligaste i Sverige idag DME = dimetyleter HVO = Hydrotreated Vegetable Oils, en process som byter ut en viss mängd av råoljan mot biooljor redan i raffinaderiet, biodiesel 1) Delmålet kan t ex nås om allt annat lika mer än varannan bensinbil och mer än vart fjärde dieselfordon som byts ut ersätts av ett fordon som körs på förnybara drivmedel. Räknat på en livslängd på 15 år. Fossilbränslefri region nya mål och utmaningar 12 Kalmar läns klimatkommission, dec 2010

13 Etanol = alkohol som finns till 85 % i E85 men som också låginblandas i vanlig bensin El = förutsätter att elen producerats från förnybara energikällor Samhällsplanering för ett transporteffektivt samhälle, samt överflyttning av persontransporter från bil till gång/cykel/kollektivtrafik, är den tredje stora faktorn. Det räcker inte med att arbeta med nya fordonsbränslen, effektivare transporter eller samhällsplanering - åtgärder behövs inom samtliga områden. Dessutom är infrastrukturfrågan viktig. Persontransporter Delmål persontransporter: År 2020 är alla samhällsbetalda resor klimatneutrala (befintligt delmål). Länets arbete för bättre persontransporter ska bidra till att vi blir ett fossilbränslefritt län år 2030 samt till att vi går från fem till två arbetsmarknadsregioner. Arbetet ska också utformas på ett sådant sätt att transportsystemen blir jämlika och tillgängliga för så många som möjligt samt bidrar till en god folkhälsa. Kalmar län är, till stora delar, glest befolkat. I sådana områden är det svårt att kunna erbjuda en bra kollektivtrafik. Där kommer bilen även i fortsättningen att vara det första alternativet, men då ska det vara en bil som är så energi- och klimateffektiv som möjligt. Det handlar om nya, bränslesnåla, bilar som drivs med förnybara drivmedel. Kalmar län har färre fordon som kan köras på alternativa drivmedel än vad man har i landet som helhet. År 2009 kunde 3 procent av länets bilar köras på förnybara drivmedel (el, etanolhybrid/e85, övriga hybrider, naturgas/biogas), vilket kan jämföras med nästan 5 procent i landet som helhet. Bland nya bilar var andelen 20 %, vilket var strax under riksgenomsnittet. 1 Koldioxidutsläppen från nya bilar i Kalmar län ligger strax under riksgenomsnittet. Borgholms kommun ligger bäst till och Vimmerby kommun ligger sämst till. 2 Kollektivtrafiken måste vara punktlig, snabb, miljöriktig och ekonomiskt konkurrensmässig. Tåg är det bästa alternativet, där detta är möjligt. I övriga delar strävar vi efter att tänka tåg men köra buss. Detta betyder att vi satsar på snabba busslinjestråk med relativt få stopp, vilket gör det möjligt att t ex arbetspendla på ett effektivt sätt. Dessa pendlarstationer måste utformas på ett bra sätt, med säkra gång- och cykelvägar, möjlighet till långtidsparkering, bra vindskydd, trafiksäkra lösningar osv. 1) ) Presentationer%20fr%c3%a5n%20m%c3%b6ten/H%c3%a5kan%20Johansson%20Trafikverket. ppt#347,35, Bild 35 Fossilbränslefri region nya mål och utmaningar 13 Kalmar läns klimatkommission, dec 2010

14 Från och med år 2008 körs mer än hälften av Kalmar läns linjebussar på förnybara bränslen. Kalmar Läns Trafik AB har inte kunnat redovisa hur stor andel av alla resor som upphandlas av företaget (buss, tåg, bil) som utgörs av förnybart drivmedel och har heller inte redovisat något underlag som gör det möjligt för klimatkommissionen att föreslå delmål på vägen till år Klimatkommissionen i Kalmar län menar att de problem som finns (glest befolkat län, bristfällig järnvägsinfrastruktur och otillräckligt underlag för kollektivtrafiken) kan vändas till en fördel och att länet skulle kunna bli ett föredöme vad beträffar hållbar kollektivtrafik genom innovativa transportlösningar. Ett exempel: Tågförbindelserna mellan Kalmar och Växjö är goda och det finns följaktligen många människor som pendlar mellan de två residensstäderna antingen till arbetet eller till de två lärosätena. Det finns också goda bussförbindelser i båda ändar. Problemet är att restiden är för lång för att pendlingen ska vara en hållbar lösning i längden. T.ex. är den egentliga restiden från Resecentrum i Kalmar till Linnéuniversitetet i Växjö 1h 30 min. Det finns bl.a. planer på att öka antalet mötesplatser längs den enkelspåriga banan för att korta restiden med tåg. Men man kan också arbeta med olika åtgärder för att få ner den upplevda restiden. Klimatkommissionen menar att många åtgärder kan vidtas för att korta ner den upplevda restiden mellan Kalmar och Växjö för arbetspendlare och studenter. Till exempel att göra det möjligt att kunna arbeta/studera uppkopplat på tåget mellan städerna, bevakad cykelparkering vid resecentra, att kunna prenumerera på trafikinformation för vissa avgångar, kaffe på tåget osv. Ungefär hälften av alla bilresor är kortare än 5 kilometer, i tätorterna oftast kortare än 3 4 kilometer. Flertalet av dessa skulle kunna ersättas med resor till fots eller på cykel, vilket också skulle vara positivt med hänsyn till människors hälsa. I en studie från LTH, genomförd i sex svenska städer, svarade de korta bilresorna för 26 % av avgasutsläppen samtidigt som de utgjorde 3,1 % av den totala körsträckan med bil. En kort resa beräknades, i denna studie, i genomsnitt ge 11 gånger så stort utsläpp per km som en lång resa. 1 Trafikverket menar att det fram till år 2030 skulle gå att minska utsläppen från persontransporterna med 40 % genom en skapa alternativ samtidigt som man inför ekonomiska styrmedel. Källa: Trafikverket 1) Korta bilresor och deras miljöeffekter - Potential att använda cykel av Annika Nilsson, Lunds Tekniska Högskola Fossilbränslefri region nya mål och utmaningar 14 Kalmar läns klimatkommission, dec 2010

15 Åtgärdsförslag/utmaningar - persontransporter Klimatkommission Kalmar län utmanar 1. Kalmar Läns Trafik AB att under år 2011 redovisa hur stor andel av alla de resor som upphandlas av företaget (buss, tåg, bil) som utgörs av förnybara drivmedel, samt åtgärdsplan och delmål fram till gällande mål för år länets invånare att i första hand välja snåla fordon som kan köras på förnybara drivmedel, tillämpa sparsam körning och om möjligt låta bilen stå. 3. länets transporthuvudmän att vända de problem som finns (glest befolkat län, bristfällig järnvägsinfrastruktur och otillräckligt underlag för kollektivtrafiken) till en fördel och göra länet till ett föredöme vad beträffar hållbara transporter genom innovativa transportlösningar. 4. länets offentliga sektor och företag att, vid köp av fordon eller transporttjänst (taxi, leasade personbilar, hyrbil, varutransporter m.m.), endast upphandla personbilar och lätta lastbilar som är snåla och som körs på förnybara drivmedel. 5. länets offentliga sektor och företag att erbjuda all personal som kör i tjänsten en utbildning i sparsam körning. 6. länets kommuner att konsekvent planera för minskade transportbehov (t ex bättre gång- och cykelmöjligheter, nybyggnad i bra kollektivtrafikläge) och att, i samarbete med andra berörda, arbeta fram en regional översiktsplan senast år länets fastighetsägare att integrera kommersiella bilpooler i större fastighetsetableringar, såväl nya som befintliga. 8. Linnéuniversitetet och länstrafikbolagen att ta fram mål och handlingsplan för hur man ska kunna minska såväl den faktiska som den upplevda restiden mellan universitetets lokaler i Växjö och Kalmar, d.v.s. för hur man kan skapa attraktiva förutsättningar för att personal och studenter ska kunna ta sig fossilbränslefritt och bekvämt från dörr till dörr. Klimatkommission Kalmar län föreslår en förstudie för att undersöka möjligheten att öka cykelturismen i Kalmar län genom att integrera den i en större cykelregion. Det pågår många cykelprojekt i södra Sverige som har bäring på Kalmar län och som skulle kunna göra vår region till en mycket attraktiv plats för cykelturism. Förslaget är att knyta ihop alla olika initiativ till ett sammanhängande system och anpassa i första hand Öresundståget så att flera kan ta med cykeln. Idén är att binda ihop alla olika led/sträckor och ge information om övernattningsmöjligheter, kartor o.s.v, så att man inte behöver ha med något annat än cykeln när man kommer hit. Fossilbränslefri region nya mål och utmaningar 15 Kalmar läns klimatkommission, dec 2010

16 Godstransporter Delmål godstransporter: År 2020 är alla samhällsbetalda godstransporter klimatneutrala. Kommentar: Idag saknar vi tillräcklig kunskap om de samhällsbetalda godstransporternas omfattning, vilket gör det svårt att sätta ett delmål för t ex år Klimatkommissionen menar dock att ett sådant delmål bör sättas så snart tillräcklig kunskap finns. Godstransportarbete mätt i tonkilometer samt real BNP. Index(1960=100). Åren Källa: SIKA Godtransportarbete per trafikslag (exklusive flyg) mätt i miljarder tonkilometer. Åren Källa: SIKA Fossilbränslefri region nya mål och utmaningar 16 Kalmar läns klimatkommission, dec 2010

17 Sveriges BNP har under perioden 1960 till 2008 ökat mer än godstransportarbetet. Samtidigt har godstransportarbetet på väg mätt i tonkilometer mer än sexfaldigats. Idag är sjöfarten och vägtrafiken ungefär lika stora med runt 40 procent vardera. Sjöfarten hade 1960 hela 58 procent av transportarbetet och vägtrafiken då endast 16 procent. Bantrafikens andel har legat stabilt runt procent hela perioden. Omkring 90 procent av transportarbetet på väg under 2008 var inrikes trafik, det vill säga transporter med start- och målpunkt inom Sverige. Svenska lastbilars transportarbete inom landet uppgick till knappt 38 miljarder tonkilometer år 2008, något mer än året innan. Samtidigt som antalet godskilometer på väg har ökat har mängden gods minskat över en längre period och har pendlat mellan 300 och 400 miljoner ton per år sedan slutet av 1970-talet. År 2008 transporterades knappt 370 miljoner ton gods på väg i Sverige (svenska lastbilar). Att godstransportarbetet ökar vid relativt konstanta godsmängder innebär att godset i genomsnitt transporteras allt längre sträckor. SIKA beräkningar att utländska lastbilar transporterar ungefär tre gånger så mycket på svensk mark, som svenska lastbilar transporterar på utländsk mark. Detta om man mäter trafikarbetet (fordonskilometer) och året De utländska lastbilarnas inblandning i transporter på svensk mark verkar dessutom öka i betydelse relativt de svenska lastbilarna. År 2008 lastades mer än 10,2 miljoner ton gods på lastbil i Kalmar län. 70 % av dessa varor hade också sin slutdestination inom länet. Samma år lossades 13,5 miljoner ton lastbilsgods i Kalmar län. 54 % av detta gods hade sitt ursprung i Kalmar län medan 46 % kom från destinationer utanför länsgränsen. Detta innebär att 3,3 miljoner ton mer gods transporterades till Kalmar län med lastbil än från Kalmar län, främst från Jönköping, Kronoberg och Östergötland län. Kalmar län är därmed det län med störst differens mellan mottaget och avsänt gods med lastbil. 1 Godstransporterna är konjunkturkänsliga. Vid jämförelse mellan kvartal 4 år 2008 och kvartal 4 år 2009 har det svenska transportarbetet med lastbil t ex minskat med 12 procent. 2 Också godstransporterna på järnväg minskade kraftigt under år 2009, för att öka i slutet av året. Åtgärdsförslag/utmaningar godstransporter Klimatkommission Kalmar län utmanar 1. länets offentliga sektor och företag (såväl privata som offentliga) att, vid köp godstransporttjänster, ställa tydliga krav på klimateffektivitet. 2. transportnäringen själv att inom en treårsperiod minska sina klimatpåverkande utsläpp från befintliga fordon med minst 10 % per godskilometer (utbildning, sparsam körning m.m.). 1) Lastbilstrafik helår 2008, SIKA 2009:12 2 Lastbilstrafik 2009, kv 4. SIKA Fossilbränslefri region nya mål och utmaningar 17 Kalmar läns klimatkommission, dec 2010

18 Klimatkommission Kalmar län föreslår 1. ett länsprojekt som undersöker förutsättningarna för samlastningscentral(er) för offentlig varudistribution (jmf bl.a. Växjö och Nacka). 2. ett länsprojekt där offentlig sektor, transportsäljare och transportköpare samarbetar för minskad klimatpåverkan från godstransporter på väg och om hur upphandling kan genomföras med tydliga krav på klimateffektivitet. 3. att befintliga delmål under nästa år kompletteras med ett delmål för samhällsbetalda godstransporter år Fossilbränslefri region nya mål och utmaningar 18 Kalmar läns klimatkommission, dec 2010

19 Biogas Detta avsnitt är en revidering av länets handlingsplan för biogas, vilken antogs av Regionförbundets styrelse den 18 november Klimatkommissionen föreslår dock att målåret ändras från år 2013 till år Detta för att bättre stämma överens med övriga delmål. För ytterligare information och ett något mer detaljerat underlag hänvisas till ursprungsdokumentet. Vision 2020 Kalmar läns potential för biogas nyttjas på ett optimalt sätt. Biogaskedjan från produktion till användning har utvecklats i hela verksamhetsområdet. Det finns god tillgång på biogas som fordonsbränsle, med god spridning inom området. Biogasproduktion är spridd på många branscher och olika råvaror vilket tryggar försörjningen i en föränderlig värld. Kunskapen om biogas och dess fördelar har ökat i hela samhället vilket ökar efterfrågan och tryggar fortsatt tillväxt inom biogasbranschen. Regionförbundet styrelse 18 november 2009 Befintliga delmål biogas: År 2014 uppgår produktion av biogas till 100 GWh och år 2020 till 300 GWh. Det senare motsvarar, med 2007 års siffror som bas, 10 % av alla drivmedel. År 2014 finns det minst 4500 biogasbilar i Kalmar län, varav minst 300 inom offentlig sektor. 1 År 2020 är motsvarande siffra biogasbilar 2, varav minst i offentlig sektor. År 2014 finns det minst nio tankställen för biogas, väl spridda i länet. År 2016 finns det minst ett tankställe för biogas i varje kommun. År 2014 drivs 100 tunga fordon med biogas eller med Dual Fuel-teknik Biogasbussar vid nästa länsupphandling År 2009 presenterade Regionförbundet, på initiativ av Kalmar läns klimatkommission, en idéstudie om biogas i Kalmar län. Idéstudien visade på en potential på 230 GWh biogas per år från gödsel från större gårdar, reningsverkens slam och biologiskt hushållsavfall (190 GWh stora gårdar, 19 GWh slam, 17 GWh avfall). Detta kan jämföras med en total drivmedelsförbrukning på GWh i Kalmar län (år 2007). 1) Kommuner och landsting har cirka personbilar. Dessa byts ut vart 5-8 år, d.v.s. ca 200 nya bilar om året. 2) Delmålet kan t ex nås om allt annat lika var femte bil som säljs under perioden är en biogasbil. Räknat på en livslängd på 15 år. 3) Målet är att biogas ska vara det bästa alternativet i kommande kollektivtrafikupphandlingar, såväl när det gäller lokaltrafik som länstrafik. Målet är satt utifrån dagens kunskap. Teknikutveckling och ny kunskap kan naturligtvis innebära ett behov av omprövning. Fossilbränslefri region nya mål och utmaningar 19 Kalmar läns klimatkommission, dec 2010

20 Potentialen för biogas från gödsel, slam och hushållsavfall motsvarar alltså mindre än en tiondel av den totala drivmedelsanvändningen i Kalmar län (bensin och diesel) eller en femtedel av bensinförbrukningen. 230 GWh motsvarar m3 bensin och diesel, d.v.s. cirka 275 Mkr/år (om 11 kr/liter). Studien visade också en potential på 280 GWh biogas per år från grödor (10 % av åkermarken). Den sammanlagda potentialen uppskattades alltså till storleksordningen 500 GWh. Länets handlingsplan för biogas innehåller följande strategier: 1. Samlat agerande och samarbete för att effektivisera arbetet (t ex samarbete kring optimalt nyttjande av substrat och anläggningar), driva på utvecklingen (t ex våga gå före, arbeta gemensamt med lobbyarbete), eliminera flaskhalsar (t ex avsaknad av infrastruktur) samt öka kunskapen om biogas. 2. Offentlig sektor ska aktivt medverka till en utökad produktion och till privat konsumtion av biogas (personbilar). Där så är möjligt också utökad offentlig konsumtion av biogas. 3. I första hand ska outnyttjad biomassa användas för biogasproduktion, t ex biologiskt avfall, slam, gödsel och biomassa från Östersjön. Detta ger miljömässiga och resursmässiga mervärden. 4. I första hand ska producerad biogas användas för att ersätta drivmedel till fordon. 5. Nyttja de stödmöjligheter som finns, såväl nationellt som internationellt. 6. Arbetet ska genomsyras av ett hållbarhetsperspektiv, d.v.s. en sammanvägd bedömning av ekonomiska, ekologiska och sociala effekter. Exempel på detta är vilka miljöeffekter som uppstår, arbetets påverkan på den lokala och regional ekonomin, uthålliga substrat, samt kretsloppstänkande när det gäller lokala substrat och återföring av biogödsel. 7. Marknadskrafter och sund konkurrens ska råda. Det hindrar inte att offentliga medel kan nyttjas för att initiera och gynna en positiv regional utveckling. Regional produktion av biogas som fordonsbränsle ger också regionala arbetstillfällen. Genom att ersätta 10 % av allt fordonsbränsle i Kalmar län med biogas skulle vi kunna åstadkomma mer än 1500 jobb på olika platser i landet. Merparten av arbetstillfällena skulle uppstå inom verkstads- och fordonsindustrin på olika håll, men minst 300 årsarbeten skulle hamna i länet (byggnation, produktion, service, grödor). Detta enligt en mycket grov beräkning baserad på nationella siffror i en rapport från Gasföreningen. 1 Biogas som nyttjas som fordonsbränsle ersätter bensin eller diesel. Om man använder 1 Nm3 biogas för att ersätta en liter bensin blir klimatnyttan cirka 2,4 kilo koldioxid. Om man istället använder 1Nm3 biogas för att tillverka el varierar klimatnyttan med vilken typ av el som ersätts. Om man ersätter sådan el som producerats i ett kolkondenskraftverk blir klimatnyttan cirka 3 kg. 2 Om man ersätter nationell el blir klimatnyttan nästan noll, eftersom största delen av den svenska elen kommer från vattenkraft eller kärnkraft. 1). En tjugoprocentig övergång till biogas som fordonsbränsle ger arbetstillfällen i Sverige, juni procentig%20%C3%B6verg%C3%A5ng%20till%20biogas%20ger%2060%20000%20jobb%20i%20 sverige.pdf 2) Räknat på 0,9 kg CO2/kWh el från kolkondenskraftverket och en biogasturbin med verkningsgrad på 30-40%. Fossilbränslefri region nya mål och utmaningar 20 Kalmar läns klimatkommission, dec 2010

21 Om 10 procent av fordonsbränslen kan ersättas med regionala förnyelsebara bränslen (biogas eller andra) tillförs regionen ca 400 miljoner kronor per år, 1 vid sidan av den tillkommande näringslivs- och sysselsättningsutvecklingen. Åtgärder/utmaningar - biogas Det pågår en lång rad intressanta initiativ i Kalmar län när det gäller biogas. Klimatkommission Kalmar län ser ändå behovet av ytterligare åtgärder och utmanar därför: 1. landstinget att senast år 2014 nå upp till 200 biogasbilar i sin fordonsflotta 2. regionens renhållnings- och VA-chefer att under år 2011 utreda möjligheterna till samverkan och samarbete för utökar biogasproduktion 3. Eon och/eller andra marknadsaktörer att, i samverkan med offentliga aktörer, utveckla nya och innovativa ekonomiska och tekniska strategier för att bygga ut infrastrukturen för biogas: mellan producent och tankställe såväl som själva tankstället. Strategin ska samordnas med strategin för utveckling av annan infrastruktur. 1) Baserat på 2,7 TWh och ett antagande om ett medelenergipris på 1,5 kr/kwh ( t ex 15 kr/liter bensin) till år Fossilbränslefri region nya mål och utmaningar 21 Kalmar läns klimatkommission, dec 2010

22 Energieffektivisering Delmål energieffektivisering: År 2014 är energiförbrukningen per bruttoregionkrona (mätt som fast penningvärde) 10 % lägre än år År 2020 är motsvarande siffra 20 %. 1 År 2014 är energianvändningen per uppvärmd areaenhet (A-temp) i bostäder och lokaler 10 % lägre än år År 2020 är energianvändningen per uppvärmd areaenhet 20 % lägre än år 1995 och år 2050 är motsvarande siffra 50 % (=nationellt och regionalt miljömål/delmål). Fr.o.m. år 2012 är energianvändningen i nybyggda bostadshus lägre än 30 kwh/m2 A-temp (värme, varmvatten och fastighetsel) för eluppvärmda fastigheter och 60 kwh/ m2 A-temp för övriga uppvärmningssätt. 2 Fr.o.m. år 2012 är energianvändningen i nybyggda lokaler lägre än 55 kwh/m2 A- temp (värme, varmvatten och fastighetsel) för eluppvärmda fastigheter och 80 kwh/ m2 A-temp för övriga uppvärmningssätt. 3 Jordens resurser är begränsade. En hållbar energianvändning kräver att vi nyttjar energin mycket effektivare än vad som görs idag. Effektivare energianvändning är nödvändig inom alla sektorer transporter, fastigheter, industri osv. EU:s och Sveriges mål är att energin ska användas så effektivt som möjligt med hänsyn tagen till alla resurstillgångar. Stränga krav ska ställas på säkerhet och omsorg om hälsa och miljö vid omvandling och utveckling av all energiteknik. Den svenska energipolitiken betonar vikten av att öka inslagen av energi från förnybara källor. 1) År 2007 var värdet för Kalmar län 0,21 kwh/kr BRP. Detta är ett tuffare mål en det mål för energieffektivisering som EU satt upp för år 2020, eftersom EU:s mål är satt i förhållande till förväntad utveckling om inget görs medan Kalmar läns mål är satt i reella tal. 2) Motsvarande värde i dagens byggregler, klimatzon III: 55 kwh/m2 för eluppvärmda bostadshus och 110 kwh/m2 för övriga uppvärmningssätt. Det finns också ett lagförslag som innebär att kravet för övriga uppvärmningssätt sänks till 90 kwh/m2. Energimyndigheten föreslår i sin nationella strategi för främjande av lågenergibyggnader att 25 % av de hus som byggs år 2015 ska nå ner till ett värde på 30 kwh/m2 för eluppvärmda bostadshus och 55 kwh/m2 för övriga uppvärmningssätt. EU:s mål för år 2019 ska enligt Energimyndigheten uttolkas som kwh/m2 i nybyggda bostadshus beroende på geografiskt läge. 3) Motsvarande värde i dagens byggregler, klimatzon III: 55 kwh/m2 för eluppvärmda fastigheter och 100 kwh/m2 för övriga uppvärmningssätt. Det finns också ett lagförslag som innebär att kravet för övriga uppvärmningssätt sänks till 80 kwh/m2. Energimyndigheten föreslår i sin nationella strategi för främjande av lågenergibyggnader att 25 % av de hus som byggs år 2015 ska nå ner till ett värde på 30 kwh/m2 för eluppvärmda lokaler och 50 kwh/m2 för övriga uppvärmningssätt. Fossilbränslefri region nya mål och utmaningar 22 Kalmar läns klimatkommission, dec 2010

23 Övergripande svenska energipolitiska mål är att trygga tillgången på el och annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor. Effektiv energianvändning i den energiintensiva industrin ska främjas samtidigt som industrins konkurrenskraft värnas. Målet omfattar en vidareutveckling mot effektivt utnyttjande av resurser och effektiv prisbildning på den gemensamma elmarknaden i Norden. Som ett led i strävan mot effektiv energianvändning har den svenska regeringen nyligen beslutat om en kraftig ökning av stöd för energieffektivisering inom industrin, jord- och skogsbruket, byggsektorn, hushållen och den offentliga sektorn. Satsningen innebär bl.a. att fortsätta med stöd för att främja utveckling, användning och spridning av energieffektiv teknik för bl.a. bostäder, lokaler och dagligvaruhandeln. Vidare kommer stöd att ges åt de kommuner och landsting som ingår frivilliga avtal om energieffektivisering med staten. Genom det nya energieffektiviseringsprogrammet förstärks dessutom insatserna för att på ett effektivt sätt nå ut med information och öka olika aktörers kunskap om sin energianvändning och möjliga åtgärder för att effektivisera energianvändningen. För att förstärka insatserna mot företag inom näringslivet, inkl jordbruket, införs ett stödsystem med energikartläggningscheckar. Resurser tillförs också för utveckling och genomförande av lokalt/regionalt arbete, samverkansprojekt och nätverksaktiviteter liksom en kraftfull förstärkning av insatserna för att främja utveckling användning och spridning av energieffektiv teknik. Primärenergi eller slutanvändarenergi vad är skillnaden? När energieffektivisering diskuteras nämns ofta termerna primärenergi och slutlig energi. Primärenergi är, enkelt uttryckt, den energi som krävs för att producera en viss mängd slutlig energi. På vägen från produktion till slutkund försvinner en del energi genom utvinning, förädling, transport, omvandling eller distribution. Den slutliga energin är å andra siden den energi som används av slutanvändaren och mäts t.ex. i en elmätare. Det går med andra ord åt energi för att producera energi. Målsättningen bör vara att i första hand minska på de energikällor som tar mest energi i anspråk för produktion. Vid analys av systemeffekter handlar miljövärderingen om att inför en viss satsning i ett specifikt energisystem, till exempel en effektiviseringsåtgärd analysera konsekvenserna av åtgärden. Den aktuella satsningen ställs då mot ett referensalternativ. Detta referensalternativ är avsett att spegla vad som sker inom den aktuella systemgränsen om satsningen inte skulle genomföras. En minskad kwh el ger en större energieffektivisering än en minskad kwh värme i de fall energisystemet innehåller en kraftvärmeanläggning. Detta p.g.a. att med sänkt värmeförbrukning sjunker även elproduktionen som är baserad på värmeunderlaget. För att nå bästa energieffektivitet bör åtgärder beaktas ur ett systemperspektiv. Länets delmål ovan om 20 % energieffektivisering till år 2020 gäller för samtliga sektorer uppvärmning, elanvändning, transporter, energiförbrukning i industrin osv. När det gäller befintliga bostäder och lokaler är det nationella målet att energianvändningen per ytenhet år 2050 ska vara 50 % lägre än år De flesta fastigheter kommer inte att renoveras eller byggas om mer än en gång under de kommande 40 åren. Det betyder att vi, i varje enskilt fall där det är frågan om en omfattande renovering eller ombyggnad, Fossilbränslefri region nya mål och utmaningar 23 Kalmar läns klimatkommission, dec 2010

24 redan nu måste minska energianvändningen till hälften. Det dyker ju inte upp något ytterligare tillfälle före år En effektivare energianvändning leder till minskad energiförbrukning per enhet. Historiskt har detta ätits upp av en växande ekonomi och växande resursförbrukning, så att den totala energiförbrukningen netto ändå ökat. Om vi, fram till år 2020, kan effektivisera så mycket att den faktiska energiförbrukningen minskar med 10 % skulle detta frigöra 1,4 miljarder kronor per år i den regionala ekonomin. 2 Ett annat exempel är att om länets elförbrukning, genom effektivisering, kan minska med 10 % frigörs el motsvarande elbilar. 3 Totalt finns knappt personbilar i Kalmar län. Åtgärder/utmaningar - energieffektivisering Klimatkommission Kalmar län utmanar 1. länets invånare, offentlig sektor, företag och organisationer att fram till år 2014 effektivisera sin energianvändning med 10 % jämfört med år 2007 (mätt som energiförbrukning per kvadratmeter, per kilometer, per produktionsenhet eller liknande). 2. länets fastighetsägare att, vid ombyggnad av bostäder och lokaler, minska energianvändningen med minst 50 %, mätt som kwh/m2 A temp och med 1995 som utgångsår. Energieffektivisering i kommuner och landsting Delmål energieffektivisering i kommuner och landsting: År 2020 har energianvändningen i offentliga lokaler minskat med 20 % jämfört med de energideklarationer som genomfördes senast Då är också elanvändningen i verksamheterna 20 % effektivare än år Fr.o.m. år 2012 är energianvändningen i nybyggda offentliga lokaler lägre än 30 kwh/m2 A-temp (värme, varmvatten och fastighetsel) för eluppvärmda fastigheter och 60 kwh/m2 A-temp för övriga uppvärmningssätt. 5 1) Energimyndigheten anger följande indikativa värden: kwh/m2 för bostäder och kwh/m2 för lokaler. f%c3%b6r%20l%c3%a5genergibyggnader.pdf 2) Baserat på 1,4 TWh och ett antagande om ett medelenergipris på 1 kr/kwh till ) Baserat på 3 kwh/mil, 1 kr/kwh och 1500 mil/år. 4) kwh/m2 A temp 5) Motsvarande värde i dagens byggregler, klimatzon III: 55 kwh/m2 för eluppvärmda fastigheter och 100 kwh/m2 för övriga uppvärmningssätt. Det finns också ett lagförslag när det gäller lokaler, som innebär att kravet för övriga uppvärmningssätt sänks till 80 kwh/m2. Energimyndigheten föreslår i sin nationella strategi för främjande av lågenergibyggnader att 25 % av de hus som byggs år 2015 ska nå ner till ett värde på 30 kwh/m2 för eluppvärmda lokaler och 50 kwh/m2 för övriga uppvärmningssätt. Fossilbränslefri region nya mål och utmaningar 24 Kalmar läns klimatkommission, dec 2010

25 Alla kommuner och landsting som åtar sig att arbeta aktivt med energieffektivisering kan under åren få ett årligt ekonomiskt stöd. I juni 2010 hade samtliga berörda i Kalmar län sökt detta stöd. Åtagandet för de som får stöd omfattar att fastställa en strategi för energieffektivisering i sin egen verksamhet och sedan att aktivt arbeta för att genomföra denna. Strategin ska omfatta en nulägesanalys, mål och en handlingsplan samt val av minst två av de sex förutbestämda åtgärder. Det innebär t.ex. att köpa energieffektiva produkter eller att hyra/äga energieffektiva byggnader. Effekter av energieffektiviseringsarbetet ska redovisas årligen till Energimyndigheten. Energimyndigheten ska även ge råd och stöd till kommuner och landsting om energieffektivisering. På regional nivå är det länsstyrelsen som ansvarar för samordning och stöd till kommuner och landsting. Detta sker för närvarande inom ramen för Uthållig kommun Åtgärder/utmaningar Energieffektivisering i kommuner och landsting Klimatkommission Kalmar län utmanar 1. Kalmar läns kommuner att, i sina energieffektiviseringsstrategier, anta mål som är minst lika ambitiösa som de delmål för energieffektivisering som anges ovan. 2. länets kommuner att använda nybyggnadsmålet 60 kwh/m2 vid egna byggnationer, markförsäljning, bygglov och upprättande av detaljplaner. Energieffektivisering i företag Delmål energikartläggningscheckar: År 2014 har 100 företag i Kalmar län genomfört en energikartläggning av sin verksamhet. Energimyndigheten erbjuder fr.o.m. år 2009 stöd till kartläggning av energiförbrukning och effektiviseringspotential hos företag. Stödet kallas även energikartläggningscheck och kan sökas till och med år Det täcker 50 procent av kostnaden för energikartläggningen, vilket innebär att företaget kan få maximalt kronor. Stödet gäller företag som använder mer än 500 MWh energi per år, även t ex fastighetsföretag och offentliga bolag. Lantbruk kan få stöd även om de har mindre energianvändning än 500 MWh per år. Kalmar län har under ett antal år erbjudit motsvarande energikonsultcheckar till företag i länet med färre än 50 anställda. Intresset från företagen har varit ganska ljumt, trots att forskning från Linköpings Universitet, erfarenheter från Uthållig kommun m.m. visar på en mycket stor potential. Många företag har t ex med enkla åtgärder kunnat sänka sin elförbrukning med 30 %. Det finns risk att företagen inte kommer att utnyttja energikartläggningscheckarna i förväntad omfattning. Företagen ser inte alltid att det finns slöseri att eliminera. Mycket handlar om den mänskliga faktorns inställning till att handla. Företagen prioriterar annat Fossilbränslefri region nya mål och utmaningar 25 Kalmar läns klimatkommission, dec 2010

26 arbete även om det finns ekonomiska incitament för energieffektivisering. De nya nationella energikartläggningscheckarna behöver arbetas in hos företagen om de ska bli en framgång. Erfarenheter från bl.a. ett projekt på småländska höglandet, genomfört av Energikontor Sydost, visar att det i de flesta fall behövs ett besök ute på företaget. Åtgärdsförslag/utmaningar Energieffektivisering i företag Klimatkommission Kalmar län utmanar länets företag att söka energieffektiviseringscheckarna Klimatkommissionen föreslår ett länsprojekt som syftar till att öka intresset hos företagen för energieffektivisering och energieffektiviseringscheckar genom ett antal olika informationsaktiviteter och goda exempel. Fossilbränslefri region nya mål och utmaningar 26 Kalmar läns klimatkommission, dec 2010

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030.

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. 2002 Hållbar utveckling i Kalmar län 2003 Hållbarhet in i RUPen Första regionala miljömål (lst) 2004 Första läns KLIMP (2004, 2005,2006, 2007,

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Bakgrund och syfte för Klimatdialogerna - ÖKA TAKTEN!

Bakgrund och syfte för Klimatdialogerna - ÖKA TAKTEN! Bakgrund och syfte för Klimatdialogerna - ÖKA TAKTEN! Klimatsamverkan Kalmar län Energiomställning (HINDRA) Klimatanpassning (LINDRA) Hållbar tillväxt Klimatkommissionens uppgifter: - Öka takten (för att

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se FFF på FFI Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Arbetet för en fossilbränslefri region (nooil) ska

Arbetet för en fossilbränslefri region (nooil) ska Uppföljning av Kalmar läns mål för Fossilbränslefri region (nooil) Inledning 1 Samlade klimatutsläpp 2 Vägtrafik 3 Biogas 6 Energieffektivisering 8 El från förnybara källor 14 Uppvärmning av fastigheter

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Fossilbränslefri kommun 2025

Fossilbränslefri kommun 2025 4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i morgon Urban Wästljung Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av utredningen för fossilfri fordonstrafik

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma?

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Håkan Sköldberg, Profu 2015 05 13 Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15 PROTOKOLL 14 (27) KS 148 Dnr 2013/KS214 400 Remiss - Regional strategi och handlingsplan för biogas för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Biogas Sydost har kommit in med förslag till regional strategi

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Begränsad klimatpåverkan Vi kan inte förhindra att klimatet förändras Däremot

Läs mer

Programförklaring för Miljöfordon Syd

Programförklaring för Miljöfordon Syd Programförklaring för Miljöfordon Syd 1. Miljöfordon Syd och dess syfte (enligt stadgarna - 2 ÄNDAMÅL) Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom: 1. att marknadsföra

Läs mer

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö!

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö! Energideklaration fordon Analys av fordon som ger lägre kostnader och miljöpåverkan Jonas Lööf Miljöfordon Syd Tylösand 2013-05-14 Miljöfordon Syd Förening för alla bil- och miljöintresserade fler miljöbilar

Läs mer

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12 Vilken miljöbil ska man välja? Örebro 2009-05-12 Mina kontaktuppgifter Jonas Lööf Kemiingenjör och miljövetare Arbetat med miljöbilar sedan 1997 Projektledare Miljöfordon Syd jonas@miljofordonsyd.se Mobil:

Läs mer

Diagram för exempelkommun Växjö

Diagram för exempelkommun Växjö Diagram för exempelkommun Växjö Indikatorer för kommunen som helhet (som geografiskt område) Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i nya personbilar (H2_KH) % Måluppfyllelse (H2_KH)

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10 Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun 2010-2020 Ljusdals kommun Lennart Wing Bengt Gustafsson 2011-03-24 2 (14) Sammanfattning Denna strategi utgör kommunens övergripande riktlinjer för ett gemensamt strategiskt arbete med energieffektivisering

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna 2012. Olle Hådell

Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna 2012. Olle Hådell Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna 2012 Olle Hådell Annual production (Gb/yr) Uthållig energiförsörjning för transporter är en kritisk fråga. Transporter

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

GAME-dagen 14/9 2011. Hållbara transporter (Grön logistik)

GAME-dagen 14/9 2011. Hållbara transporter (Grön logistik) GAME-dagen 14/9 2011 Västsvenska initiativ inom miljöteknikområdet Hållbara transporter (Grön logistik) Bernt Svensén Business Region Göteborg Innehåll Varför hållbara transporter? Förutsättningar & styrkor

Läs mer

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Joakim Lundgren Avdelningen för energiteknik Luleå tekniska universitet 2007-12-14 1/23 Bakgrund 60 40 150 - Två miljarder människor i världen har fortfarande

Läs mer

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig Biogas en nationell angelägenhet Lena Berglund Kommunikationsansvarig Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv Kraftvärme

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång?

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Petter Kjellgren, Projektledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Avstamp Jönköping

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Hanna Jönsson, Processledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Göteborg, 26 april 2012 Klimatstrategi för Västra Götaland Bryta beroendet

Läs mer

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det?

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? (Klimatforum 2013) Jonas Åkerman Avdelningen för miljöstrategisk analys fms /KTH E-post: jonas.akerman@abe.kth.se Utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015

Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015 Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015 Uppföljning 2012 Agneta Bergman, Klimatsamordnare Miljöenheten April 2013 2 / 8 Målsättning Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015, antogs i juni

Läs mer

Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson

Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson IPCC: Vi har ett vägval! Källa: IPCC, 2014, AR5 5 Transporter är en (relativt) enkel sektor 6 Åtgärder = det som händer Styrmedel

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Så tänkte vi när vi utvecklade: Avsvavlar eldningsoljor Alkylatbensinen Miljödiesel Miljö- och klimatoptimerar

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län. Remisskonferens 20 april 2012

Nytt program för energi och klimat i Örebro län. Remisskonferens 20 april 2012 Remiss Nytt program för energi och klimat i Örebro län Remisskonferens 20 april 2012 Förmiddagens program Bakgrund, syfte och struktur Vision 2050 Övergripande mål Insatsområden - Bostäder och lokaler

Läs mer

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Gävle-Dala Drivmedelskonvent 20 mars 2014 Caroline Steinwig Swedegas en nyckelspelare på svensk gasmarknad Investerar i infrastruktur för gas Äger,

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon. Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office

Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon. Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office Tre kommersiellt tillgängliga biodrivmedel Etanol Biodiesel

Läs mer

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Gas i transportsektorn till lands og till vands Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG

Läs mer

Transportstöd fossilfria/mer miljöanpassade & kostnadseffektiva fordon i Blekinge län. www.miljofordonsyd.se 2015-02-25

Transportstöd fossilfria/mer miljöanpassade & kostnadseffektiva fordon i Blekinge län. www.miljofordonsyd.se 2015-02-25 Transportstöd fossilfria/mer miljöanpassade & kostnadseffektiva fordon i Blekinge län 2015-02-25 Miljöfordon Syd Förening för alla bil- och miljöintresserade fler miljöbilar fler tankställen med förnybara

Läs mer

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun Klimat- och energiplan - 2014-2016 Motala kommun Beslutsinstans: KF Diarienummer: 13/KS 0064 Datum: 2013-12-16 Paragraf: KF 120 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-12-16 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Fredrik Selander (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om statligt stöd till energieffektivisering i

Läs mer

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken.

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken. Miljöfordon och förnybara drivmedel Vad kan vi göra här och nu? Klicka Möjligheter här för att ändra och format begränsningar på Upplägg Utmaningar och mål Möjligheter och begränsningar Vad kan vi göra

Läs mer

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Biogasens roll som fordonsbränsle SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Fordonsgas i Sverige Det finns 152 publika tankstationer, april 2014 Anders Mathiasson, Energigas Sverige 2014-05-14

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Vi antar utmaningen! Är du också med?

Vi antar utmaningen! Är du också med? Vi antar utmaningen! Är du också med? Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbete för ett bättre klimat Preem Petroleum AB x Schenker AB x Volvo Lastvagnar AB x Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Miljöarbete i Eskilstuna

Miljöarbete i Eskilstuna Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogas Öst Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogasprocessen CO 2 Uppgradering, CH 4 ~65% CH 4, ~35% CO 2 Vad är biogas och vad används det till? Kretsloppssamhälle mellan

Läs mer

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé.

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé. Skånes förutsättningar goda Störst råvarutillgångar av Sveriges län Skåne som pilot för biogas Goda förutsättningar för avsättning av biogas och rötrester Stor andel av de svenska företag som levererar

Läs mer

Klimatarbetet i kommuner, landsting och regioner

Klimatarbetet i kommuner, landsting och regioner TABELLBILAGA TILL KLIMATRAPPORT Vårt dnr 07/2163 2007-10-16 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Andreas Hagnell, Martin Ström Klimatarbetet i kommuner, landsting och regioner Denna PM innehåller

Läs mer

Mörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 80 MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) 2010-002912 33724-1. Marie Rosenqvist.

Mörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 80 MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) 2010-002912 33724-1. Marie Rosenqvist. 1(9) Handläggare Marie Rosenqvist Mörbylånga Kommun 21-2912 Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 8 MÖRBYLÅNGA Strategi Kommun/Landsting Mörbylånga Kommun Antal årsarbetskrafter: 461 Antal invånare: 1421

Läs mer

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier Energieffektivisering Energimyndighetens strategier 2009-11-24 Carin Karlsson Avdelningen för hållbar energianvändning carin.karlsson@energimyndigheten.se Nya satsningar i Sverige I energipropositionen

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket:

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: 1 Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: Bakgrund: Före jul presenterade Naturvårdsverket Färdplan 2050 en nationell färdplan för ett koldioxidneutralt

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer