maj kr ISSN En annan värld är möjlig! Röster från en global rättviserörelse.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "maj 2008 30kr ISSN 1654-6067 En annan värld är möjlig! Röster från en global rättviserörelse."

Transkript

1 alt En annan värld är möjlig! Röster från en global rättviserörelse. #4 maj kr ISSN Tema: 10 år av globaliseringsdebatt ATTAC fyller år Susan George om bildandet av en globaliseringskritisk rörelse Vad hände med det gyllene tillfället?

2 I n n e h å l l Tio år av globaliseringsdebatt 3 Attac tio år Ett lokalgruppsperspektiv 6 Var tog det gyllene tillfället vägen? 7 Attacare om Attac 8 Tyskland bygger nätverk 9 ATTAC 2.0 dags för en omstart 12 eller åtminstone en rejäl diskussion? 13 alt #4 maj Mycket hinner förändras på tio år. Vi vill gärna tro att den internationella Attac-rörelsen lyckats göra en del avtryck i samhällsdebatten. Att allt det arbete som har lagts ned har bidragit till att göra jorden till en något bättre plats att leva på. Och vi hoppas att de erfarenheter som detta arbete givit upphov till, de kontakter som har knutits och det erkännande som uppnåtts, i en eller annan form kommer att fortsätta att utgöra grunden för en progressiv kraft för utveckling mot en rättvisare värld. Redaktion: Johan Rootzén, Karin Råghall och Veronika Skärlund Ansvarig utgivare: Johan Rootzén Layout: Anton Andreasson Omslagsbild: Bea Jansson Material: Vi strävar ständigt efter att utveckla tidningen, att ge utrymme för nya röster. Vi tar tacksamt emot bidrag i form av exempelvis texter, bilder eller illustrationer. Skicka artikelförslag till attac.se så svarar vi så fort vi kan! Redaktionen förbehåller sig rätten att korrigera texter. Alt finansieras med stöd från SIDA genom Forum Syd vilka ej har medverkat vid utformningen av materialet och ej heller tar ställning till de synpunkter som framförs. Som medlem av Attac Sverige får du fyra nummer av Alt per år. För dig som inte är medlem är det möjligt att beställa lösnummer för 30 kr per nummer. Kontakta oss på Hur såg världen ut för ett deccenium sedan? Och vad har hänt sedan dess? Vad har vi tagit med oss och vad har vi lämnat bakom oss? Vilka lärdomar kan vi dra av allt det som rörelsen har gått igenom? Och vilka utmaningar ligger framför oss? Att komma med några entydiga svar på dessa frågor vore att förenkla verkligheten. Men ändå, vi har gjort ett försök, att med hjälp av olika röster från den globala rättviserörelsen återge en del av det som är Attacs historia och dess framtid. I detta nummer av Alt har vi samlat texter som bidrar med olika perspektiv på de 10 år av globaliseringsdebatt som ligger bakom oss och på det arbete som nu ligger framför oss. Läs, reflektera och låt dig inspireras! / Redaktionen Attac Sverige: Attac Sverige, Tegelviksgatan Stockholm, ATTAC Association pour la Taxation des Transactions financières a l Aide aux Citoyens ATTAC Föreningen för beskattning av valutatransaktioner för medborgarnas bästa

3 alt #4 maj Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne går detta år till Amartya Sen från Indien. Augusti - Oroligheter på världens börser, inte minst i Asien december - Attac bildas under ett internationellt möte i Paris. Bakgrunden utgjordes av en ledarartikel som Ignacio Ramonet skrivit i tidskriften Le Monde Diplomatique. Han efterlyste en rörelse som kunde ifrågasätta den enda vägens politik och mobilisera människor för alternativ till oreglerade finansmarknader och nyliberalism. Namnet ATTAC står vid denna tid för Action pour une Taxe Tobin d Aide aux Citoyens (Aktion till förmån för Tobin-skatten till medborgarnas hjälp). Tio år av globaliseringsdebatt Intervju och översättning: Veronika Skärlund och Karin Råghall. Vad har egentligen hänt sedan Attac bildades 1998, och var står Attacrörelsen idag? Vi frågade Susan George, tidigare vice-president för Attac Frankrike och en av dem som varit aktiv sedan starten. Här berättar hon om framsteg och bakslag, samt föreslår en framtida allians med freds- och miljörörelsen för att föra den alternativa globaliseringskampen framåt. Vilka var huvudanledningarna till att Attac bildades för tio år sedan? Finanskrisen i Asien fick Ignacio Ramonet att skriva en ledare i Le Monde Diplomatique, med budskapet att vi verkligen behövde en organisation som arbetade för att skapa kontroller av de finansiella marknaderna och mot valutaspekulationer. Tanken var att det skulle göras genom att införa vad som då kalllades Tobinskatten. Så pass många människor skrev till tidningen att Ramonet tillsammans med Bernard Cassen kom fram till att de faktiskt borde starta en sådan organisation. De förutspådde inte att den skulle sprida sig så mycket, inte ens i Frankrike, än mindre utomlands. Vad anser du är Attacs viktigaste bidrag till globaliseringsdebatten fram tills idag? Jag kan nog inte välja bara en, men på ett övergripande plan är det vårt bidrag till att minska förtroendet för neoliberal, finansdriven företagskapitalism i allmänhet. Under den rubriken ingår även internationella skatter, skuldlättnader, avskaffandet av skatteparadis och internationella organisationer såsom WTO. Attac har också uppmärksammat angreppen mot arbetande människor i allmänhet, likväl som kampen mot genmodifierade grödor och andra missförhållanden inom företagsvärlden. 5 Susan George. Vi var också en väldigt viktig röst i Nejet till den europeiska konstitutionen Jag är särskild stolt över kampen mot WTO och GATS, där jag varit väldigt involverad. Jag ser det som en genuin samhällelig utbildningskampanj vi fick över 800 lokala styren att deklarera sina områden som GATS-fria zoner, och rörelsen spred sig till andra delar av Europa. Nu har vi även börjat ta upp klimatförändringarna och andra miljöfrågor, något som vissa av tidigare ledare motsatte sig. Vilka anser du är de största nederlag Attacrörelsen har drabbats av? Vad kan vi lära oss från dem? I Frankrike hade vi länge en eländig och försvagande period när frågan om personlig politisk makt för den dåvarande presidenten var den viktigaste frågan. Det var ett slags intern statskupp, som kulminerade i det bedrägliga valet i juni Vi återhämtar oss undan för undan från denna väldigt negativa period, men jag håller fast vid att de som orsakade denna kris har gjort sig skyldiga till att ha försvagat Attac Frankrike vid en tidpunkt när organisationen var som mest behövd (då den yttersta vänstern splittrades, socialliberalerna ständigt rörde sig längre högerut och Sarkozy segrade i presidentvalet). Den nya ledningen är kollegial, betydligt yngre, mer kvinnlig och inte så Paris-centrerad. 3

4 1999 Detta är året då det nya svenska pensionssystemet träder i kraft. 1 januari - Växelkurserna inom EMU låses som en förberedelse för övergången till euro. 30 november - Battle of Seattle, Attac syns i demonstrationerna under Världshandelsorganisationens (WTO) möte i Seattle Mars - Den så kallade IT-bubblan börjar spricka. Attac deltar i Jubel 2000-kampanjen, en sammanslutning av kyrkliga, fackliga, solidaritets- och miljöorganisationer världen över, vilken arbetar för skuldavskrivning för de fattigaste länderna. alt #4 maj 2008 Jag tycker att den är väldigt bra, men de har en svår uppgift. Vi kan lära oss att presidentperioder inte ska gå att förnya (åtminstone inte mer än en gång). Det värsta som kan hända med en organisation som Attac är att man tappar fokus på de yttre meningsmotståndarna och blir alltför upptagen med inre stridigheter. Jag är tacksam att detta inte har skett med Attac på de flesta andra ställen. På den politiska nivån har vi lyckats ifrågasätta neoliberal politik, men vi har ännu inte kommit på hur vi ska introducera mer demokrati på den europeiska, internationella och globala arenan. Vem är Susan George? Susan George, författare och akademiker, har sedan starten varit en av förgrundsfigurerna inom Attac. Mellan 1999 och 2006 var hon vice-president för Attac Frankrike. Hon har också varit aktiv i bland annat Greenpeace. Nu är hon ordförande i styrelsen för Transnational Institute en internationell sammanslutning av aktivist-akademiker som har gemensamt en kritisk syn på globalisering och ett engagemang för global social och ekonomisk rättvisa. Jag ser detta som Attacs historiska uppgift, men när jag säger historisk så menar jag också att det kommer att ta lång tid. Likväl har vi gått in i en ny era där medvetenheten om behovet av gränsöverskridande internationella organisationer existerar. Vi samordnar våra insatser mer och mer. De sociala forumen är ett bra exempel, även om de har många problem. Vilken roll har Attac spelat i framväxten av det så kallade globala civilsamhället? Många hävdar att det globala civilsamhället började växa fram i och med Seattle, vilket sammanfaller med Attacs födelse. Sen 1998 har Attac spelat en viktig roll eftersom det är en bestående organisation som inte upplöses efter varje socialt forum och den är internationell, om än inte tillräckligt. Det vetenskapliga rådets roll i Frankrike ser jag också som viktigt eftersom vi är en rörelse som verkar för medborgerlig utbildning för handling. Vi måste först kunna förklara en extremt komplex värld i termer som vanliga människor har möjlighet att förstå. Därefter måste vi översätta idéer till handling, så att vi kan agera mot de perversa krafter som nyliberal kapitalism innebär. Jag säger ofta att politik är mer komplicerat än det var tidigare när vi började kunde man skrika USA ut ur Vietnam! och alla visste vad vi menade. Nu måste vi förklara WTO, skatteparadis eller vad det nu kan vara. Det är mycket svårare för människor att förstå varför det spelar någon roll. Många skulle hävda att det globala civilsamhället inte existerar, eller bara periodvis, till exempel i samband med sociala forum. Jag ser det snarare i termer av creation continue fortsatt skapande; ett pågående arbete. Jag fyller 74 i år och jag vet att jag inte kommer att få se slutet på den här processen, troligtvis inte ens dess första stora framsteg. Men jag är övertygad om att vi inte längre kan återvända vi kan inte nöja oss med att ta oss an lokala och nationella problem (även om vi också måste göra detta, vilket ofta leder till att vårt arbete sprids över alltför stora områden). Nu har vi även teknologin vi behöver för solidaritet se bara på den här -intervjun och de hundratals andra mail som vi får och besvarar. Vem som helst som går med i den här rörelsen måste tänka långsiktigt, i historiska termer. Vi har tagit på oss ett enormt, avgörande projekt, inte av den sort man klarar av på ett år, eller tio, eller...? Sett från en internationell, ekonomisk/politisk utgångspunkt: hur tror du att det här senaste decenniet protesterna och händelserna som det har lett fram till kommer att beskrivas i framtidens backspeglar? På ett sätt har vi lyckats bra: Världsbanken, IMF och WTO befinner sig alla i kris och vi har haft ett finger med för att orsaka det. Vi har inte haft något att göra med den pågående finan- 4

5 alt #4 maj 2008 siella krisen, men vi har förutspått den och dess existens bekräftar våra analyser. Vi besegrade det konstitutionella fördraget på demokratisk väg i en rättvis strid Lissabonfördraget tvingades igenom på ett fullständigt odemokratisk sätt, vilket visar på dess svagheter. Vi har rätt mycket oftare än vi har fel. Men vår kamp står mot de mäktigaste motståndare världen någonsin har skådat, och vi gör det i första hand med hjälp av volontärer. Dessa har massor av idéer men sällan mycket pengar! Om man ser på förutsättningarna så skulle jag säga att vi har lyckats oväntat bra. Vad gäller framtiden säger jag som tidigare: Vi måste se det i ett långt perspektiv, vi är pionjärerna de amerikanska pionjärerna visste inte alltid var de var på väg (att vara på väg västerut är inte särskilt preciserat), och det gör inte vi heller, men vi vet vad vi värdesätter. Vi insisterar på demokrati och vill ha ett nytt sätt att organisera som inte är strikt hierarkiskt. Det här kan göra en galen eftersom det händer att saker tar så långt tid att fullfölja att man tappar tålamodet, men det är absolut framtidens sätt. Vi måste lyckas få till den perfekta kombinationen av organisering, kreativitet och att faktiskt få saker gjorda. 5 Demonstration i Versailles för en folkomröstning om EU-fördraget, 4 februari Foto: Jean-Marc Fiorese. Vilka anser du är Attacs största utmaningar inför framtiden? Att ta initiativet till en långvarig allians med miljö- och fredsrörelserna. Jag tror inte att vi kan vinna ensamma, och det kan inte de heller. Var är alla dessa människor som demonstrerade på gatorna den 15 februari 2003? Låt oss hitta dem! Jag gillar metaforen med cirkeln som innehåller allt hopp, alla drömmar och praktiska mål. Andra rörelser har sina egna cirklar; vår uppgift är att se var cirklarna överlappar varandra, och att bygga på den gemensamma grunden. Konsensusbyggandet har kommit längre med miljörörelsen än med fredsrörelsen, åtminstone i de länder jag känner till bäst. Jag tror att allians är ett av språkets vackraste ord, nästan lika vackert som solidaritet! Man behöver inte komma överens om allting för att veta att man har gemensamma fiender och därmed gemensamma mål, och att man måste röra sig mot dem tillsammans. <

6 2001 För ett halvår övertar Sverige ordförandeskapet i EU. Man satsar på de tre frågorna om EU:s östutvidgning, sysselsättningen och miljön. 6 7 januari - Attac Sverige bildas i Stockholm januari - Attac är med och startar upp det första World Social Forum i Porto Alegre, Brasilien juni - EU-toppmötet hålls i Göteborg. Attac beskylls för att ligga bakom de kravaller som förekommer. Göteborgskommissionen frikänner dock Attac från alla anklagelser. I september har Attac Sverige över medlemmar. alt #4 maj 2008 Attac tio år Ett lokalgruppsperspektiv Text: Anders Hjorth, Attac Sjuhärad Till att börja med är det svårt att låta bli att citera protokollet från Attac Sjuhärads konstituerande möte (september 2001): Cecilia Verdinelli-Peralta berättar om Attac Sverige och vad man uträttat sedan starten i januari Organisationen har nu över medlemmar och ca 40 lokalföreningar. Det var då det! Vad var det för föreställningar och drömmar vi hade om att vi skulle kunna påverka och vara med om att förändra världen? Ja, nog hade vi gott om idéer. Jag minns ett tidigt planeringsmöte som bara pågick och pågick. Tills en av medlemmarna resolut sade: Nej, nu är jag trött och vill gå hem! Och då avslutades verkligen mötet, vid tiden, om jag minns rätt. Idag kan det kanske vara lätt att bli pessimistisk. Jämfört med det där härliga första halvåret 2001 då allt var möjligt är vi inte många aktiva medlemmar kvar. Och har vi egentligen kommit någon vart? Jag fick för mig att undersöka saken genom att gå igenom vår egen protokollspärm, läsa gamla verksamhetsberättelser och försöka minnas hur det var. Det som följer är några höjdpunkter från nästan tio års jobb. Det finns mycket mer att berätta, men det får väl anstå till någon jubileumsskrift så småningom. Arbetsmetoderna har varierat stort. Vi har stått i marknadsstånd, ordnat seminarier, studiecirklar, forumdagar, skrivit debattartiklar, demonstrerat och manifesterat Själva omfattningen och bredden imponerar faktiskt! En höjdpunkt var så klart mötet med Oscar Olivera, vattenkämpen från Bolivia som tack vare en landsman i lilla Svenljunga blev en del av en Boliviaafton i församlingshemmet på den lilla orten! En annan är den stora demonstrationen mot USAs ännu inte inledda krig mot Irak 15 februari Det var personer på Stora Torget i Borås! Det var den största demonstrationen i staden sedan någon av socialdemokraternas största 1a maj-manifestationer för säkert minst 30 år sedan! Forumet 2005 är ett häftigt minne. Mycket folk av alla nationaliteter i kulturhuset. Och med bästa placeringen: Attacs frizonsbur där fyra stackars sömmerskor satt och sydde vita T-shirts. För många av besökarna tror jag det var första gången de fick upp ögonen för hur det ser ut i andra delar av världen! Jag minns fortfarande kommentaren: Är det verkligen så det är? En gång sålde vi kaffe till 400 personer som lyssnade på Peps Persson och hans Blodsband. Den gången sålde vi många böcker och bra många Babylontidningar! Ett möte hölls hemma hos Johnny Lindholm i Ambjörnarp. Hans lilla Epsilon förlag har i åratal ägnat sig åt att översätta Noam Chomsky, även de där tjocka tegelstenarna som annars inte ges ut på svenska. Ett tag trodde vi att Chomsky skulle besöka Ambjörnarp och hålla ett möte när han kom till Bok&Bibliotek Det blev en spännande väntan, men tyvärr kom han aldrig! En minnesvärd händelse var när vi träffade tyska kamrater från fackfören- ingen Verdi i Hamburg, även medlemmar i tyska Attac, och utbytte erfarenheter och synpunkter. Tyskarna har sommarhus i trakten och tillbringar lov och ledigheter i Sverige. Det finns förstås också andra minnen. Som när jag med hyrbil i snöstorm förde hem de utrymmeskrävande spelpjäserna till Monopolspelet från Stockholm. Tanken var att vi skulle använda dem under den planerade globaliseringskampanjen på skolorna. Snöstormen gjorde att hemresan tog större delen av natten. Och till råga på allt kom grejerna aldrig till användning! Men det spelar väl ingen roll! Idag har vi etablerat en fungerande nätverksförening, Glokala Sjuhärad, som når ut till bra många människor med goda arrangemang. Vi har varit framgångsrika med arbetet med Rättvisemärkt och Borås kommer 28 juni i år att diplomeras som Fair Trade City. Där har vi många kanaler att börja prata med människor om de globala frågorna! Vi har fått upp globala frågor också på den lokala dagordningen! Vi är inte så många, men det är så modernt folkrörelsearbete ser ut. Och har det egentligen någonsin varit annorlunda? När och hur man lyckas påverka andra människor är inte lätt att veta. Vi ska vara glada och stolta över det vi har gjort. Det är bara att fortsätta tio år till! < 6

7 alt #4 maj Vid årsskiftet introduceras Eurosedlar och -mynt i de flesta EU-länderna juni - Attac och LO ordnar första sommarlägret i Brunnsvik. 15 september - I det svenska riksdagsvalet går vänsterpartiet tillbaka, liksom moderaterna, som får sitt sämsta valresultat sedan 1970-talet. Socialdemokraterna bildar på nytt regering med Vänsterpartiet och Miljöpartiet som samarbetspartier. Var tog det gyllene tillfället vägen? Text: Hans Abrahamsson Tio år efter Attacs bildande ställde vi frågan till Hans Abrahamsson hur han idag ser på det Gyllene Tillfället. Hans argumenterar här för att klimatförändringarna och globaliseringens fortsatta ojämna utveckling snarare stärkt det gyllene tillfället till att komma tillrätta med världsordningens orättvisa regelverk. Fattigdomens och utvecklingens problem i en del av världen skapar säkerhetsproblem i en annan del av världen. Inget land oberoende av ekonomiskt och militär styrka kan längre ensamt svara för sin befolknings säkerhet. Det kräver istället internationellt samarbete och att grundorsakerna till problemen åtgärdas. När Attac bilades verkade manöverutrymmet för att komma tillrätta med de globala rättvisefrågorna relativt stort. I själva verket kan man se hela den globala rättviserörelsens framväxt som ett resultat av en ökad insikt om att frågan om fattigdom och globala orättvisor påverkade förutsättningar för en hållbar utveckling och global säkerhet. Utvecklingsproblem i en del av världen skapade säkerhetsproblem någon annanstans. Det blev allt svårare att hantera nya konfliktmönster och säkerhetshot skapade av klimatförändringar eller upplevda orättvisor och politiskt utanförskap med hjälp av konventionella militära medel. Det blev istället viktigt att komma tillrätta med problemens grundläggande orsaker. Själv drev jag tanken på det gyllene tillfället till förändring av Världsordningens regelverk. Dess motsättningar upplevdes som så hotande att olika makteliter utifrån sina egna säkerhetsintressen fick ett sammanfallande intressen att komma tillrätta med problemen. Vi såg som exempel på detta hur Clintonadministrationen började omformulera sin Afrikapolitik, i Sverige tillsattes den parlamentariska utredningen Globkom med syfte att formulera en svensk politik för global utveckling och FN-systemet manglade fram millenniedeklarationen. Fattigdomen skulle halveras fram till år Ingen av utredningarna ägnade på den tiden speciellt mycket tankekraft till hur man skulle kunna gå från ord till handling. Att ett gyllene tillfälle uppstår innebär ju på intet sätt att det kan gripas eller att det grips på ett sätt som är önskvärt för att nå eftersträvade förändringar. Genom den 11 september förändrade mycket. Ifrågasättandet av den nyliberala ordningen framställdes som ett stöd för terrorismen. Det bredare globala utvecklings- och säkerhetstänkande som präglade 1990-talets andra hälft bröts i sin linda. Istället blev det Bushadministrationen som grep det gyllene tillfället the unipolar moment som man säger i Washingtons politiska kretsar i ett försök att med militära medel skapa en annan värld enligt nykonservativa värderingar i USA. Den globala rättviserörelsen kom av sig. Var står vi då idag? Problemen vi såg finns kvar. Bortsett från i Kina och Indien har fattigdomen i Syd fördjupats. Men det blåser snåla vindar. Globaliseringens ojämna utveckling har förstärkt de främlingsfientliga krafterna i Europa. Vanligt folk rädds för globaliseringens följder vad gäller vår egen välfärd, söker skydd bakom gränser och bygger fästningar. Men den nationella blickens tid är förbi. Problemen vi står inför är globala till sin natur. Det kanske gick temporärt att bygga murar för att utestänga risken för att fattigdomens problem skulle spilla över och påverka den europeiska välfärden. Men nu ser vi hur fattigdomens problem inte bara skapar grogrund för nya konfliktmönster och terrorism. Fattigdomen griper också in i och förstärker klimatförändringarna. Och inget land, oberoende av ekonomisk och militär styrka 7

8 februari - Enligt en rapport från Socialstyrelsen har de fattigaste grupperna i Sverige - invandrare, ensamstående föräldrar och ungdomar - det sämre idag än februari - Drygt 10 miljoner människor demonstrerar världen över mot USA:s och Storbritanniens planerade krig mot Irak. I Sverige demonstrerar cirka människor på ett 40-tal platser runt om i landet. 14 september - Folkomröstning hålls angående svenskt medlemskap i EMU. Valdeltagandet blir 80,9 % och Nej-sidan vinner med 56,1 % mot Ja-sidans 41,8 %. alt #4 maj 2008 kan ensamt komma tillrätta med de följder som klimatförändringarna skapar. Detta ställer den globala rättviserörelsen inför stora utmaningar. Det gäller att påvisa hur allt hänger samman hur svensk välfärd i bemärkelsen trygghet och säkerhet alltmer blir beroende av hur mänskligheten i sin helhet lyckas hantera fattigdomens och den hållbara utvecklingens problem. I den politiska debatten har relationen mellan välfärd rättvisa och hållbar utveckling ibland framställts som ett trilemma. Man kan komma tillrätta med två av problemen men bara på bekostnad av det tredje. Vår svenska välfärd skulle kunna förenas med frågan om rättvisa om tillväxten blir tillräckligt stark och kakan att fördela tillräckligt stor. Men en fortsatt tillväxt i vår del av världen minskar förutsättningarna till hållbar utveckling. Genom handel med utsläppsrättigheter och fortsatt teknisk utveckling vore det tänkbart att åtminstone för en kort tid förena frågan om välfärd med frågan om den hållbara utvecklingen. Men detta skulle ske på bekostnad av rättvisan. Få länder i syd har ekonomiska resurser för att vare sig hantera klimatförändringarnas effekter eller att köpa sig tillräckligt med utsläppsrätter. Trilemmats lösning står att finna i att omdefiniera vad vi i denna delen förstår med välfärd och säkerhet/trygghet i ett globalt perspektiv. Klimatförändringarna har förstärkt det gyllene tillfället. Att den globala rättviserörelsen spelar en avgörande roll för frågan om den hållbara utvecklingen och därför måste förstärka sina kontaktytor med miljörörelsen är det ingen som längre ifrågasätter. Men för att tillfället skall kunna gripas måste den globala rättviserörelsens europeiska gren också ta tag i frågan om vår egen välfärd och säkerhet. Den måste ta initiativ till nationella rådslag i Europas länder om hur en sådan skall kunna gå att förena med de krav som ställs på global rättvisa och en hållbar utveckling. Det är endast så vi kan bekämpa den europeiska främlingsfientligheten som när allt kommer omkring på kort sikt är det största hoten mot fred och hållbar utveckling. < Attacare om Attac Är nätverket Attac tillräckligt radikalt? Radikalare än Attac kan knappast något vara! Attacs mål är mycket radikala när de nås är världen en mänskligare plats att leva i. Ett stort problem är att göra vår röst hörd. Kanhända är det en bra idé att samarbeta mer med likasinnade organisationer. Kanhända behöver vi fokusera på några få aktuella frågor, till exempel FNs mänskliga rättigheter, handelsfrågor eller varför det nästan är världskrig nu. Är det viktigt för en rörelse som Attac att ha många medlemmar? Ayna Rönnblom Så länge Attac inte förlorar sin identitet och ursprungliga syften om demokrati och social rättvisa får gärna organisationen bli hur stor som helst. Men medlemsvärvning får aldrig betyda att Attac tonar ner sina politiska krav på förändring för att passa en allmän opinion, då skulle organisationen förlora sitt existensberättigande. Snarare måste Attac verka för att den allmänna opinionen förändras, vilket är det vi gör nu. Vilken roll kan och bör Attac spela framöver? Ola Claesson Jag tycker fortfarande inte att Attacs sätt att tänka kring globala frågor har fått tillräckligt genomslag. Även om det är svårt så tycker jag att vi ska fortsätta att försöka väcka opinion i frågor som rör global rättvisa men även med att försöka förändra tänket på parlamentarisk nivå. Kanske borde vi åter försöka fokusera mer på våra grundfrågor och återknyta mer till den grundläggande kritiken av nyliberalismen. Åsa Wohlin 8

9 alt #4 maj Attac är med och ordnar Stockholms, Göteborgs och Umeås sociala forum. Nätverket för Gemensam Välfärd bildas. Tyskland bygger nätverk Intervju och översättning: Johan Rootzén I Sverige, liksom i många andra länder, har Attac arbetat i uppförsbacke de senaste åren. Attac Tyskland skiljer sig dock från mängden. I Tyskland har man genom nätverksbyggande och lyhördhet lyckats bygga en organisation med hög aktivitetsnivå och politisk slagstyrka. Alt tog kontakt med Sven Giegold som varit med i Attac Tyskland sedan starten. Hur har Attac Tyskland utvecklats genom åren? Vi grundade Attac år 2000 under namnet Nätverket för demokratisk kontroll av de internationella finansmarknaderna. Namnbytet, till Attac Tyskland, kom först senare, på initiativ av några av våra lokalgrupper. Attac Tyskland fick sitt första uppsving i och med protesterna i Genua 2001 och vi växte snabbt till en bit över medlemmar. Vi lyckades samla människor med olika politisk bakgrund bakom våra huvudfrågor och kritiken mot den nyliberala globaliseringen. Det här var en tid när en röd-grön koalition satt på regeringsmakten, och det saknades en progressiv opposition i parlamentet. Attac kom att bli en av de ledande aktörerna i motståndet mot tysk inblandning i kriget i Mellanöstern. Denna mobilisering ledde så småningom fram till att förslaget att skicka tyska trupper till Irak röstades ner. År 2003 inledde regeringen en omfattande attack mot det tyska välfärdssystemet. Attac kom återigen att byta inriktning och började under denna tid fokusera mer på globaliseringens effekter i Tyskland. Vi lyckades bygga en allians med fackföreningsrörelsen och skapa ett politiskt klimat som vände sig mot nedrustningen av välfärden, en allians som håller än idag. När ett nytt vänsterparti bildades och de gröna hamnade i opposition och båda dessa tog över en del av Attacs krav hamnade vi i en slags strategisk kris. Genom den jättelika mobiliseringen inför G8 mötet i Tyskland 2008, och genom att fokusera alla våra krafter på specifika kampanjer, har vi lyckats återuppfinna oss själva. Det var en sådan kraftsamling som gjorde att Attac kom att spela en nyckelroll när privatiseringen av de tyska järnvägarna stoppades. Ser du någon skillnad mellan Attac Tyskland och andra Attac-grenar? Först av allt vill jag bara konstatera att vi har mycket som förenar oss med andra Attac-grenar. Politiskt märks detta i gemensamma deklarationer som Tio principer för en demokratisk EUkonstitution. Om man ska jämföra så tror jag Attac Tyskland har fördjupat sitt tematiska fokus mer än andra. Globaliseringen lämnar spår även i Tyskland därför har vi valt att engagera oss i frågor som rör välfärd och privatiseringar även på ett nationellt plan. Dessutom är Attac Tyskland öppnare när det gäller stora demonstrationer och olika former av civil olydnads-aktioner än andra Attac-avdelningar. Vi har även samlat ganska stora resurser på nationell nivå, till exempel vårt nationella kontor. Kontoret säkerställer administrationen av Attac och underlättar koordineringen av kampanjer och mediakontakter. Även om vi har professionaliserat en hel del funktioner är vi alltid noga med att slå vakt om att den politiska kontrollen ligger hos aktivisterna, samt att utveckla nationella aktiviteter som stärker lokalgrupperna. 9

10 december - Rudolf Meidner, 91, ekonom och upphovsman till löntagarfonderna avlider. WTO:s ministermöte i Hongkong 2005 bevakas på plats av många Attac-organisationer. alt #4 maj 2008 ställning i frågor som rör ekonomisk tillväxt och arbetsmarknadsåtgärder. Konsensusprincipen kan vara ganska konservativ. Dessutom dominerades den offentliga bilden av Attac länge av ett fåtal av de (manliga) grundarna. Det här överensstämde dåligt med den mångfald av människor som utgör basen i Attac. Därför har en ny ledning röstats fram, en koordinationsgrupp som är yngre och med jämnare könsfördelning. Vilken roll tror/tycker du att Attac kan/skall spela i Tyskland och i Europa? 5 Sven Giegold har varit med i Attac Tyskland sedan starten Vilka är era styrkor och svagheter? Attac samlar mer än 100 nationella organisationer, enskilda individer och 200 lokalgrupper. Detta gör att vi kan mobilisera ganska stora resurser när det behövs och kombinera fördelarna som sociala rörelser, NGOs och nätverk ger. Denna breda allians hålls samman genom vår konsensus princip. Det betyder att vi bara driver kampanjer och tar ställning om samhällets progressiva krafter är någorlunda överens i en fråga. Det här är ofta en styrka, men kan också vara en svaghet. Vi har exempelvis svårt att ta I Tyskland ser jag Attac som en organisation som driver stora kampanjer för olika alternativ när det gäller specifika frågor som rör altermondialism (en alternativ globalisering, red anm.). Om man blickar några år framåt i tiden så tror jag dock inte att det kommer att leda någon vart. Om vi verkligen vill kunna påverka globaliseringen och det globala kapitalet räcker det inte att försöka förhala processen och lindra de negativa effekterna. Vi måste arbeta för att globalisera sociala och ekologiska rättigheter och regler. Nationalstaten kommer att förbli en viktig arena för kamp, men mer och mer av den demokratiska kontrollen kommer att behöva utövas på internationell nivå. Det är inom ramen för EU som kampen om de alternativ vi arbetar för kommer att avgöras framöver. Om vi inte lyckas civilisera kapitalet här i Europa kommer vi inte heller lyckas göra det på internationell nivå. Attac skulle kunna spela en viktig roll genom att presentera europeiska alternativ och bygga breda allianser för dessa alternativ. Målet för detta projekt borde vara en radikal social-, ekologisk- och demokratisk reform av EU. EU måste respektera att en majoritet av befolkningen i Europa önskar internationell solidaritet snarare än marknadsradikalism. Vilka frågor fokuserar ni på just nu? För tillfället arbetar vi med tre kampanjer: Kampanjen mot privatiseringen av den tyska järnvägen är inne i slutskedet och förhoppnings- 10

11 alt #4 maj Attac har över medlemmar i 39 länder runt om i världen. vis lyckas vi avstyra regeringens planer. Vi driver även en kampanj för demokratisering av produktionen och distributionen av energi. Vi kräver förnybar och demokratiskt kontrollerad energi till alla. Dessutom, med anledning av den stora skatteskandalen i Liechtenstein och den globala finansiella krisen, arbetar vi mycket mer med frågor som rör de finansiella marknaderna nu än tidigare år. Det här är ett tillfälle att föra fram våra krav som vi inte får missa! Vad ser du som de största utmaningarna för Attac framöver? Jag tror att en nyckelfråga är att lära oss agera tillsammans internationellt. Idag är Attac ett internationellt nätverk av nationella Attac. Som för alla sociala rörelser är gräsrotsdemokrati viktigt och måste stärkas. Men om vi ska gå segrande ur kampen mot kapitalets aktörer, vilka är välorganiserade globalt, måste vi hitta nya former för den här gräsrotsdemokratin inom de sociala rörelserna. Vi måste bli bättre inte bara på att mötas och diskutera på europeisk och internationell nivå utan även samlas kring gemensamma kampanjer och koncentrera våra resurser internationellt. Det här kommer att vara ett av huvudtemana under Attacs första europeiska sommaruniversitet (European Summer University, ESU) som kommer att gå av stapeln i Saarbrücken (Tyskland) den 1-6 augusti i år. Vi hoppas ta emot många svenska aktivister på ESU! < Politiskt sommarläger i Tyskland Det har kommit in en massa förslag på workshops till Attacs europeiska sommaruniversitet, framförallt från attacare i Tyskland, Frankrike och Norge. Än så länge är ungefär 70 seminarier på gång men ännu fler är på inkommande. Det som behövs nu är mer sammarbete mellan attacare från olika länder, speciellt från Sverige och Norden. Man kan åka direktbuss från Sverige Saarbrücken i Tyskland där sommaruniversitetet äger rum. Kontakta Bea på om du vill åka med eller undrar över något. Fest och framtidsdiskussioner boka in ESF i Malmö i september! Över tjugotusen personer beräknas delta i forumet som är en mötesplats för sociala rörelser i Europa. Under fem dagar kommer seminarier och workshops att blandas med kultur, musik, aktivism och demonstrationer. För information om arbetsgrupper, volontärarbete, boende, deltagaravgifter m m, se 11

12 maj - Venezuelas president Hugo Chavez meddelar att landet tänker lämna Världsbanken i protest mot USA:s kontroll. 17 maj - Paul Wolfowitz meddelar att han från den 30 juni 2007 avgår som ordförande för Världsbanken, efter kritik om att otillbörligt ha gynnat en flickvän som arbetade inom organisationen. alt #4 maj 2008 ATTAC 2.0 dags för en omstart Text: America Vera-Zavala. Foto: Veronika Skärlund Vi pratade om det många gånger, jag och andra som var med och startade upp rörelsen om vikten att veta när en rörelse måste lägga ner. Vi sa flera gånger att det skulle vara så häftigt att faktiskt veta när i tid man ska stoppa och inte låta en rörelse bli en förening som finns som ett självändamål. Jag tycker vi är där nu. Låt oss stoppa. Varför finns Attac Sverige? Det är ingen retorisk fråga och det är inte heller en illasinnad fråga utan helt ärligt. Jag är medlem i Attac för att jag har varit det sen början och för att jag stöder den politiska inriktningen men inget mer. Attac Sverige har sedan det grundades förändrats och utvecklats väldigt lite samtidigt som omvärlden har förändrats väldigt mycket. När Attac startade i Sverige tillhörde debatten om globaliseringen en liten elit. Vi ville popularisera den. Vi lyckades över förväntan. Vi lyckades bryta samförståndet att alla är positiva till fri handel och vi lyckades skapa en angelägenhet för att förbättra världen. Efter 11 september 2001 och kriget mot terrorismen som bland annat inneburit ockupationen av Afghanistan och Irak är läget ett annat. Även det politiska läget i Sverige är ett annat. Gemensam Välfärd finns och engagerar sig i de frågorna, men kanske är det där Attac Sverige borde lägga allt sitt krut? Jag blev inbjuden att hålla tal på Attacs tioårsdag och Attacs Sveriges Riksårsmöte och då lade jag fram ett förslag. Och det är inget jag gjorde för att provocera eller för att jag tycker att Attac inte är bra nog eller något annat formulerat utifrån en negativ premiss utan detta är snarare formulerat utifrån en positiv premiss. Vi som har så mycket kvar att göra och säga hur ska vi göra det nu? < Americas förslag till Attac Sverige RÅM Förslaget är att Attac Sverige på detta RÅM bestämmer sig för att Attac Sverige nästa RÅM ska upplösas. Därefter ska vi ha massa föreläsningar, seminarier och möten runt omkring i Sverige för att se vad det är för slag rörelse vi i Sverige behöver och vi i Sverige vill ha. Sedan ska vi åter samlas och bilda en sån rörelse. Skulle ni anta detta förslag så skulle beslutet ske nu i helgen, mars 2008, sedan skulle själva startskottet för alla föreläsningar, seminarier och stora möten med medborgare vara nästa RÅM 2009 och grundandet av en ny rörelse våren Det här skulle inte innebära att engagemang och aktivism skulle upphöra eller frysas, tvärtom så skulle det innebära att vi som är medlemmar skulle få en väldigt viktig och samtidigt väldigt självklart uppgift. Vad för lags ny social rörelse behöver vi i Sverige? Vilken är Attacs mest bortglömda fråga? Pensionsfrågan! Det borde definitivt vara en fråga för Attac att man inte ska spekulera med våra pensionspengar på börsen. Jag vet faktiskt inte varför den har blivit bortglömd, det borde vara något som är viktigt och ständigt aktuellt eftersom vi alla varje år får orangakuvert på posten. Attac borde vara en motvikt mot utförsäljningen av det offentliga ägandet. Detta gäller även pensionsmedlen. America Vera-Zavala 12

13 alt #4 maj Attac är drivande i planerandet och arrangerandet av European Social Forum i Malmö. Källor: Wikipedia, attac.se eller åtminstone en rejäl diskussion? Text: Malin Arvidsson Egentligen hinner jag inte skriva den här artikeln. Min att-göra-lista är alldeles för lång som den är. Idag måste jag söka polisttillstånd till en aktion och skriva rent skriva rent protokoll från senaste medlemsmötet i Attac Malmö. Listan fortsätter med alla miljoners saker som ska ordnas inför European Social Forum i höst. Igår cyklade jag till Rosengård och tittade på en aula, fixade anmälningsformulär för solidaritetsboende, kopierade foldrar och Sådär håller det på. Man fixar och fixar men hjälper det? Leder arbetet till någon verklig förändring? Flera gånger har jag funderat på att gå ur Attac, för att få tid att tänka efter. Tycker jag så här? Är detta den bästa vägen att förändra? I politiken ska man hela tiden var självsäker och stå på sig, det finns inte mycket utrymme för reflektion. Därför blev jag väldigt glad över America Vera-Zavalas förslag om att lägga ned Attac. Äntligen någon som vågar, tänkte jag. Det skulle vara emot allt vad stadgar heter att fatta beslut om nedläggning utan att förslaget kommit in som motion i tid. Kompromissen blev att inte fatta något beslut i frågan under det här årsmötet, men att ändå behandla förslaget under påverkanstorget. Det blev ett långt och djuplodande samtal där många deltog. Jag ska försöka mig på omöjligheten att sammanfatta vad som sades. Flera instämde i att Attac har tappat initiativförmågan, och tyckte att förslaget var modigt. En vanligare inställning var man kan visionera om nya vägar för det politiska arbetet utan att lägga ner organisationen. En av de starkaste invändningarna mot förslaget var det vore synd att rasera organisationen när vi äntligen fått fungerande strukturer och har ett bra internationellt samarbete. Någon påpekade att nedläggning inte är någon långsiktig lösning; samma problem kommer att återkomma även i en ny organisation ska man då starta om igen? En mer konkret invändning var att om man ska hålla en massa möten och föreläsningar runt om i landet som America föreslår så behövs pengar och lokaler för detta. Politik förutsätter helt enkelt organisation. Det var få, faktiskt ingen alls, som helt och fullt stödde idén att lägga ner Attac. Däremot resulterade diskussionen i många förslag på förändring. En idé var att ha tydligare ambitioner: att välja mellan att vara en smal tankesmedja eller en bred folkrörelse. Ett annan tanke var att sluta lita blint på e-postlistor, att vi behöver fler fysiska möten. Någon föreslog: Varför inte följa upp European Social Forum med ett medlemsmöte under hösten 2008, där vi diskuterar hur Attac 2.0 ska se ut? Själv är jag inne på samma linje. Jag tycker att vi behöver förnya organisationen i grunden, och initiativet till detta kan inte bara komma från Gemensamma Arbetsgruppen. Året som kommer kan vi ha en seriös, förutsättningslös diskussion om hur vi vill verka. Den kan föras här i Alt, på hemsidan, vid speciella möten och så vidare. Kanske kan vi på detta sätt mejsla ut ett förslag till ny organisationsform och nya prioriteringar inför årsmötet Det är ett friskhetstecken att organisationens fortsatta liv ifrågasätts. Efter att ha lyssnat på årsmötets diskussioner kom jag ändå till slutsatsen att jag vill att Attac ska få leva ett tag till. Om mitt ständiga fixande är konstgjord andning eller början till något nytt vet jag inte. Det beror på oss, på dig och mig. < 13

14 Illustration: Linnéa Mindemo

15 alt #4 maj 2008 Attacs riksårsmöte 2008 Helgen den 1 2 mars gick Attacs riksårsmöte (RÅM) av stapeln på Midsommargården i södra Stockholm. Mötet började med att Johan Rootzén höll en workshop om rättvisa skatter. Dagarna innan hade dagstidningarna fyllts av artiklar om skattehärvan i Liechtenstein och ämnet kändes mer aktuellt än någonsin. America Vera-Zavala höll årsmötets inledningstal. Hon kom med det radikala förslaget att Attac skulle avvecklas efter nästa års RÅM. Hennes tanke var att en ny rörelse likt fågeln Fenix skulle byggas upp ur askan av den gamla, en ny folkrörelse utan några gamla och stela strukturer. Förslaget utmynnade i en givande diskussion på påverkanstorget. Vissa var mer positiva till förslaget än andra och diskussionen landade i att vi inte skulle lägga ner Attac men att det var viktigt att hålla uppe strategidiskussionerna.(se tidigare artiklar i tidningen). Det var inte bara Americas förslag som var en punkt på påverkanstorget utan i andra rum fördes flitiga diskussioner om bland annat stadgarna och verksamhetsplanen. Efter en dag med många samtal och mycket kaffedrickande var det fest. ETCs källarlokal på Södermalm hade bokats och lokalen fylldes med attacare, sympatisörer och annat folk. Traditionell husmanskost blandades med dans och senare under natten även en pojkbandsshow. Söndagen var dagen då alla val och omröstningar skulle ske. Då motionerna redan dagen innan hade diskuterats på påverkanstorget gick omröstningsmomentet snabbt och smidigt. Mötet röstade bland annat för ett permanent ungdomsmedlemskap på 75 kronor och att en grupp skulle tillsättas för att utforma en ny programförklaring. Förtroendeuppdragen valdes med acklamation och förutom flera omval valdes tre nya in i Gemensamma arbetsgruppen Anika Agebjörn, Ola Claesson och Ayna Rönnblom. Så var RÅM över för denna gång och ett nytt händelserikt verksamhetsår har börjat, ett år som bland annat bjuder på två heta debuter, det första Europeiska Sociala Forumet på hemmaplan och Attac Europas första sommarläger. < Åsa Ågren 15

16 Begränsad eftersändning Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan) Attac Sverige, Tegelviksgatan 40, Stockholm, Vad betyder Attac för dig och vad tror du om Attac inför framtiden? Att det finns en organisation att engagera sig i som vågar tänka och göra annorlunda och som ser på globala rättvisefrågor ur ett helhetsperspektiv. Vet inte vad jag tror om framtiden, men jag hoppas att vi ska växa och samtidigt behålla en dynamisk struktur med många aktiva medlemmar och ha roligt! Bea Jansson Gå med i Attac. Förvärvsarbetande: 300 kr/år Studenter, arbetslösa, pensionärer: 150 kr/år Bara 75 kronor per år för dig upp till 20 år! Sätt in pengarna på PG Glöm inte uppge namn, adress och e-postadress. Även gåvor tas tacksamt emot. Tema för nästa nummer av Alt: Handel och miljö

Vad är European Social Forum (ESF)?

Vad är European Social Forum (ESF)? The World Social Forum is an open meeting place for reflective thinking, democratic debate of ideas, formulation of proposals, free exchange of experiences and interlinking for effective action, by groups

Läs mer

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD?

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD? Rapport från Svensk Handel HAR FRIHANDELS- Johan Norberg Paula Werenfels Röttorp HAR FRIHANDELS- september 2000 SVENSK HANDEL 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Positiva till frihandel 6 U-landsfrågan 7

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland:

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland: Augusti-september 2014 Enkät om Sveriges demokratistöd till Ryssland Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter har under lång tid bevakat och granskat det svenska demokratistödet till Ryssland,

Läs mer

Stadgar för Hela Sverige ska leva

Stadgar för Hela Sverige ska leva Stadgar för Hela Sverige ska leva Antagna vid årsmötet 2011-05-10 1 Föreningens namn Föreningens namn är Hela Sverige ska leva. Föreningen är ideell och partipolitiskt och religiöst obunden. 2 Föreningens

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

Föreläsningspaket 2013-2014

Föreläsningspaket 2013-2014 Föreläsningspaket 2013-2014 Makten över maten I Sverige står maten idag för 25 procent av växthusgaserna, från produktion och transport tills den hamnar på tallriken eller i soporna. Olika livsmedel ger

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

Vår EU-valkampanj våren 2009

Vår EU-valkampanj våren 2009 Vår EU-valkampanj våren 2009 Bilaga till verksamhetsberättelse 2007-2009 I GLÖD-KONGRESSEN 2009 RÅDHUSET, MALMÖ BOX 704 03, 107 25 STOCKHOLM Besök, Sveavägen 68 Telefon: 08 545 55 330 Broderskapsrörelsen

Läs mer

Synen på fackets roll

Synen på fackets roll Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

Motion: En ny kostym idésmedjan Attac Sverige

Motion: En ny kostym idésmedjan Attac Sverige Motion: En ny kostym idésmedjan Attac Sverige Är ett annat Attac möjligt? Jag tror det, och jag ska förklara hur det kan se ut. Det aktuella politiska läget motiverar också Attac som fortsatt plattform

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

GATS. Ska våra rättigheter. bli varor? www.attac.nu/karlstad. Det fi

GATS. Ska våra rättigheter. bli varor? www.attac.nu/karlstad. Det fi GATS Ska våra rättigheter Det fi bli varor? www.attac.nu/karlstad GATS Vad är på gång? Världshandel med tjänster Sverige är medlem i världshandelsorganisationen WTO, som arbetar för att liberalisera världshandeln.

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Hur bildar jag en lokalgrupp?

Hur bildar jag en lokalgrupp? Hur bildar jag en lokalgrupp? Innehåll Vilka är vi? Så här gör du för att starta en lokalgrupp Hur går det första mötet till? Det lokala årsmötet Vad kan vi som lokalgrupp göra? Hur finansierar vi verksamheten?

Läs mer

En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2

En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2 En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2 Zuzana Helinsky BTJ Förlag Innehåll Omslag: Moa Björnson www.moas.nu Författaren och BTJ Förlag/BTJ Sverige AB, Lund 2011 Tryck: Holmbergs 11,

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

Motion 1. SFSF och Europa Europa står inför stora utmaningar. Det finns skäl till oro för demokratin och freden. När detta skrivs har vi tre månader

Motion 1. SFSF och Europa Europa står inför stora utmaningar. Det finns skäl till oro för demokratin och freden. När detta skrivs har vi tre månader Motion 1. SFSF och Europa Europa står inför stora utmaningar. Det finns skäl till oro för demokratin och freden. När detta skrivs har vi tre månader kvar till valen till EU-parlamentet. När motionen diskuteras

Läs mer

Förslag till verksamhetsplan för Klimataktion Stockholm 2015

Förslag till verksamhetsplan för Klimataktion Stockholm 2015 Förslag till verksamhetsplan för Klimataktion Stockholm 2015 Klimataktion Stockholms verksamhet utgår från riksorganisationen Klimataktions plattform, stadgar och beslut fattade av dess årsmöte. Verksamhetsplanen

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor:

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor: Möte 7. utvärdering Samling med fika 18.00 Feministcirkeln startar 18.15 och slutar cirka 20.30 Servera gärna fika till självkostnadspris. Upplägg Det kan vara bra om man gjort en plan för hur lång tid

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

STADGAR FORUM SYD. Antagna 080517 av Forum Syds årsmöte och bekräftat av Medlemsmötet 081122 efter revidering av stadgar 950204.

STADGAR FORUM SYD. Antagna 080517 av Forum Syds årsmöte och bekräftat av Medlemsmötet 081122 efter revidering av stadgar 950204. STADGAR FORUM SYD Antagna 080517 av Forum Syds årsmöte och bekräftat av Medlemsmötet 081122 efter revidering av stadgar 950204. Senaste revidering 150530 Stadgar för Forum Syd Organisationer i samverkan

Läs mer

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar.

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar. 2 Verksamhetsplanen är det dokument som pekar ut arbetarekommunens prioriterade verksamhet under 2013. Verksamhetsplanen föreslå inte till skillnad från föregående års verksamhetsplaner, att gälla över

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

klubbmaterial AKTIVITETER DEMOKRATI OCH EKONOMI AKTIVA FÖRTROENDEVALDA MEDLEMMAR SSU:S KLUBBMATERIAL 2015 DEMOKRATI OCH EKONOMI 1

klubbmaterial AKTIVITETER DEMOKRATI OCH EKONOMI AKTIVA FÖRTROENDEVALDA MEDLEMMAR SSU:S KLUBBMATERIAL 2015 DEMOKRATI OCH EKONOMI 1 klubbmaterial AKTIVITETER DEMOKRATI OCH EKONOMI AKTIVA FÖRTROENDEVALDA MEDLEMMAR SSU:S KLUBBMATERIAL 2015 DEMOKRATI OCH EKONOMI 1 SSUKLUBBENS DEMOKRATI OCH EKONOMI Detta häfte beskriver hur SSUklubben

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Partier och intresseorganisationer

Partier och intresseorganisationer Frankrike Frankrikes nuvarande författning kallas för femte republiken och antogs vid en folkomröstning 28 december 1958 med 80 % majoritet. I och med femte republiken så stärktes presidentens makt avsevärt.

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Demokrati och ekonomi

Demokrati och ekonomi Demokrati och ekonomi SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS DEMOKRATI OCH EKONOMI Detta häfte beskriver hur

Läs mer

11. Kongress för Unga Hörselskadade

11. Kongress för Unga Hörselskadade Heldag, station 1 11. Kongress för Unga Hörselskadade Förslag om kongress vartannat år lagt av Riksstyrelsen. Bakgrund Riksstyrelsen vill effektivisera och skapa ett mer långsiktigt arbete inom Unga Hörselskadade.

Läs mer

Anförande av Regionkommitténs ordförande Mercedes Bresso. Konferens. Anordnad av ReK och Malmö kommun. Malmö, den 4 oktober 2011 Inledningssession

Anförande av Regionkommitténs ordförande Mercedes Bresso. Konferens. Anordnad av ReK och Malmö kommun. Malmö, den 4 oktober 2011 Inledningssession Ordförandens kansli Bryssel den 3 oktober 2011 GSPI Anförande av Regionkommitténs ordförande Mercedes Bresso Konferens "Mot Rio+20 lokala och regionala åtgärder för en grön ekonomi" Anordnad av ReK och

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

Gör ett annat Europa möjligt!

Gör ett annat Europa möjligt! Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre

Läs mer

11 februari är IKFF medarrangör av workshopen EU, Civilian Crisis Management and the role of civil society på Försvarshögskolan i Stockholm.

11 februari är IKFF medarrangör av workshopen EU, Civilian Crisis Management and the role of civil society på Försvarshögskolan i Stockholm. Hej IKFF: are! Ett nytt år är här och fredsarbetet går vidare. Med tanke på den katastrofala början på året (våra tankar går naturligtvis till alla civila offer för krig i världen bl a i Gaza och på Sri

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat.

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 5 teman: Utvecklingssamarbete / bistånd Handelsavtal Klimat och miljö Globala rättvisefrågor Mänskliga rättigheter Är partierna överens om någonting? Sverige bör arbeta

Läs mer

Fler jobb, schyssta villkor och mindre klimatpåverkan i EU och i Sverige. Socialdemokraternas EU-valplan 2014

Fler jobb, schyssta villkor och mindre klimatpåverkan i EU och i Sverige. Socialdemokraternas EU-valplan 2014 Fler jobb, schyssta villkor och mindre klimatpåverkan i EU och i Sverige Socialdemokraternas EU-valplan 2014 Valet är avgörande: Socialdemokraterna kan bli största parlamentsgrupp i EU Mandatfördelning

Läs mer

Valseger 2014 valplan grön ungdom väst och göteborg

Valseger 2014 valplan grön ungdom väst och göteborg Valseger 2014 valplan grön ungdom väst och göteborg Inledning Grön Ungdom ska synas och höras. Ingen ska kunna missa att på något sätt under 2014 komma i kontakt med oss eller med Miljöpartiet. Grön Ungdom

Läs mer

En svår konst. modellen för Alingsås konsthall?

En svår konst. modellen för Alingsås konsthall? En svår konst modellen för Alingsås konsthall? EN UTREDANDE RAPPORT AV Jousette Carlsson Kulturverkstan 2010 SAMMANFATTNING Med väldigt små medel har Alingsås konsthall lyckats placera sig på Sveriges

Läs mer

EUROPA NOSTRA SVERIGE

EUROPA NOSTRA SVERIGE EUROPA NOSTRA SVERIGE Organisationen Europa Nostra (Vårt Europa), bildades 1963 i syfte att internationellt uppmärksamma och värna om det gemensamma europeiska kulturarvet. Europa Nostra är en paraplyorganisation

Läs mer

Frihet i Iran genom svensk export?

Frihet i Iran genom svensk export? Av Emilie Eriksson Frihet i Iran genom svensk export? För att Iran skall kunna nå frihet behöver många omständigheter förändras. Yttrandefriheten måste stärkas och ledarna väljas på demokratisk grund.

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Uppdragsbeskrivning Styrelseledamot i Internationella Arbetslag

Uppdragsbeskrivning Styrelseledamot i Internationella Arbetslag Du Uppdragsbeskrivning Styrelseledamot i Internationella Arbetslag IAL:s vision är en fredlig och gränslös värld där människor möts med kärlek, förståelse och respekt för varandra, sig själva och de sociala

Läs mer

Förtroendevalda. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

Förtroendevalda. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se Förtroendevalda SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS FÖRTROENDEVALDA SSU-klubbens förtroendevalda är de som

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb.

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. 1. Att befästa och stärka S förtroende vad gäller jobbpolitiken. 2. Att stärka S förtroende vad gäller

Läs mer

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013 Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013 Totalt var 58 personer anmälda till Länsteatrarnas vårmöte, då är våra gäster och värdar inräknade i summan, så 53 medlemmar deltog. Vi har fått in totalt 19

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Vi behöver tänka nytt. Eller gammalt, fast med nya förtecken. Det anser Rune Elofsson, arkitekt

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT.

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI 3 Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. 4 SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI Innehåll 1. Förord...5 2. Inledning...6 3. Bakgrund...7

Läs mer

Partierna och politikerna i medierna

Partierna och politikerna i medierna Partierna och politikerna i medierna En undersökning av Boråspolitiken i de sociala- och traditionella medierna Oskar Eklöf 1. Inledning 1.1. Bakgrund Under 2-talet har internet revolutionerat informations-

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: En rättvis värld är möjlig. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: En rättvis värld är möjlig. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: En rättvis värld är möjlig Version: Beslutad version En rättvis värld är möjlig 5 Socialdemokraternas internationella politik syftar till alla människors frigörelse, utveckling

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När

Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När EPSU:s fasta kommitté för allmännyttiga verk, 7 april, Luxemburg DAGORDNINGSPUNKT 6 EPSU:s styrelse, Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk Med utgångspunkt i kongressresolution R.1.

Läs mer

Det globala ansvaret

Det globala ansvaret Det globala ansvaret Under mina elva år som verksamhetsledare på Stiftelsen Ekocentrum i Göteborg skrev jag ett antal ledartexter till Ekocentrums månatliga nyhetsbrev som gick ut till cirka 7000 mottagare.

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 Bokförlaget thales varför enfrågepartier ställer till det Torbjörn Tännsjö redan på 1700-talet visade den franske tänkaren Condorcet att så snart man

Läs mer

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Förra året kunde vi i Sverige för första gången välja var en del av våra offentliga pensionspengar den s.k. premiepensionen

Läs mer

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013.

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. IOGT-NTO-rörelsens grundsatser utgör en ideologisk kompass och riktning för hela

Läs mer

Styrelsemöte Sverok Väst

Styrelsemöte Sverok Väst Närvarande: Cecilia Hällstrand, Martin Brosser, Joakim Öfverholm, Sigrid Svensson, Svetozar Kljajin, Simon Österlund, Mikael Jönsson 1. Mötet öppnas Cecilia Hällstrand öppnade mötet klockan 18:36. 2. Val

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Stadgar Union to Union

Stadgar Union to Union Stadgar Union to Union Antagna av föreningsstämman 2015-05-07 Union to Union är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Union to Union har sitt säte i Stockholm. Medlemmar i föreningen

Läs mer

STADGAR för Internationella kvinnoföreningen i Malmö

STADGAR för Internationella kvinnoföreningen i Malmö STADGAR för Internationella kvinnoföreningen i Malmö 1 Föreningen 1.1 Föreningens namn Föreningens namn är Internationella Kvinnoföreningen i Malmö. Föreningens namn förkortas IKF Malmö. IKF Malmö har

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Latinamerikagruppernas Verksamhetsplan 2015

Latinamerikagruppernas Verksamhetsplan 2015 Latinamerikagruppernas Verksamhetsplan 2015 Inledning Verksamhetsplanen syftar till att ge en god bild av Latinamerikagruppernas prioriteringar och planerad verksamhet i Latinamerika och i Sverige för

Läs mer

Effektrapport. Vad vill er organisation uppnå? Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen

Effektrapport. Vad vill er organisation uppnå? Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen Effektrapport Namn Organisationsnummer Juridisk form Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen 802001-0602 Ideell förening Vad vill er organisation uppnå? Vår vision är en fredligare värld. Det är vad Svenska

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden

Verksamhetsplan 2014. Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden Verksamhetsplan 2014 Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden Verksamhetsplan 2014 Studiefrämjandet Lidköping- Skarabygden Verksamhetsplanen utgår från Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2014, Studiefrämjandets

Läs mer

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Nu kräver vi förändring 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Svenska kollektivavtal ska gälla på alla arbetsplatser i Sverige. Jorge Nunez, metallarbetare, Ludvika När politikerna

Läs mer

Utvärdering av Länsteatrarnas Vårmöte i Växjö 2013

Utvärdering av Länsteatrarnas Vårmöte i Växjö 2013 Utvärdering av Länsteatrarnas Vårmöte i Växjö 2013 Totalt var 54 personer anmälda till Länsteatrarnas vårmöte, då är våra 10 gäster inräknade i summan, så 44 medlemmar deltog. Svarsfrekvensen var den sämsta

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 27 Fredag 24 september 2010 Så röstade Sverige Det har varit val i Sverige. Det var ett spännande val som innebär att mycket kan förändras i Sverige. Moderaterna blir starkare, socialdemokraterna

Läs mer

Stadgar för förbundet 2 Normalstadgar för distrikt 6 Normalstadgar för grupper 9

Stadgar för förbundet 2 Normalstadgar för distrikt 6 Normalstadgar för grupper 9 Antagna av kongressen 2011 Ändamålsparagraf bekräftad av förbundsårsmötet 2012 Reviderade av förbundsårsmöten 2014, 2015 Stadgar för förbundet 2 Normalstadgar för distrikt 6 Normalstadgar för grupper 9

Läs mer

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 1.1 Inledning 2 1.2 Metodbeskrivning 4 2 Malmö

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen

Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen På väg mot valrörelse Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen 7 juli 2010 Arne Modig David Ahlin Ny situation med två regeringsalternativ 1. Utgångsläget och förutsättningarna 2. Kampen om den politiska

Läs mer

Kongress för Unga Hörselskadade

Kongress för Unga Hörselskadade Kongress för Unga Hörselskadade På årsmötet 2012 lade tre av Unga Hörselskadades medlemmar ett förslag om att införa kongress vartannat år. Förslaget innebär också att styrelsen skulle ha en mandatperiod

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer