APPLICERA Applicerbar metodik för platsspecifik riskbedömning av effekter på markmiljön

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "APPLICERA Applicerbar metodik för platsspecifik riskbedömning av effekter på markmiljön"

Transkript

1 APPLICERA Applicerbar metodik för platsspecifik riskbedömning av effekter på markmiljön Foto: Helena Branzén, SGI NRM Vårmöte

2 Finansiärer: Appliceras projektgrupp: Karin Wiberg a (koordinator) Anja Enell b Annika Åberg b Astrid Taylor a Christopher Jones a Dan Berggren Kleja a,b Lars Rosén e Magnus Engwall c Malin Fransson d Maria Larsson c Maria Viketoft a Pär-Erik Back b Sara Hallin a Sarah Josefsson a Yevheniya Volchko e Appliceras Referens- (R) och Dialoggrupp D) R Pär Elander, Elander Miljöteknik AB R Niklas Törneman, SWECO R Ingegerd Ask, Nyköpings kommun D Maria Carling, SGI R/D Annelie Lindahl Stam, Solna stads miljökontor R/D Anna Stjärne, Lst Västernorrland R/D Susanne Karlsson, Lst Östergötland a Swedish University of Agricultural Sciences (SLU), b Swedish Geotechnical Institute (SGI), c Örebro University, d Swedish Transport Administration, e Chalmers University of Technology NRM Vårmöte

3 Varför Applicera - vad är problemet? Markmiljön blir ofta det styrande skyddsobjektet vid miljöriskbedömningar av förorenad mark. Möjlighet till platsspecifik bedömning finns men används sällan, mkt beroende på avsaknad av enkel vägledning. Riktvärden är baserade på känslighetsfördelningsfunktioner som kopplar till biodiversitet, men saknar koppling till "funktion" hos markmiljön. Dessutom finns olika perspektiv på skyddsvärdet för markmiljön Situationen idag: Kostsamma schaktningar där all jord med föroreningsnivåer över riktvärden grävs bort, men nyttan för marken är ofta mycket oklar och ifrågasätts. NRM Vårmöte

4 Appliceras mål Utveckla en metodik för platsspecifik ekologisk riskbedömning av förorenad mark där relevanta markfunktioner beaktas. Delmål: Avgöra vilka markfunktioner som bör karakteriseras för platsspecifik ekologisk riskbedömning. Hitta mätbara indikatorer som kan användas för att karakterisera de utvalda markfunktionerna. Utifrån ovanstående ny kunskap - utveckla en TRIAD-metodik (en kombination av kemiska, ekologiska och toxikologiska tester). Utvärdera konsekvenserna av föreslagen metodik genom att göra kostnadsnytto-analyser där nuvarande och alternativ metodik för miljöriskbedömning jämförs NRM Vårmöte

5 Vid en riskbedömning görs en bedömning av hur situationen är men vi behöver även bedöma hur det bör vara Förororeningar? Mängder? Spridning? FAKTA- FRÅGOR Experimentgrupp Vilka skyddsobjekt? Vilket skyddsvärde? Är riskerna acceptabla? Krävs riskreduktion? VÄRDERINGS- FRÅGOR Värderingsgrupp NRM Vårmöte

6 Experimentgruppen MÅL & DELMÅL * Platsspecifik metodik - Hitta mätbara indikatorer som kan användas för att karakterisera viktiga markfunktioner Vad ska vi mäta? Expertkunskap Fördjupad litteraturgenomgång

7 Vad ska vi mäta? Mikroorganismer (bakterier) Mesofauna (nematoder) Makrofauna (maskar) Organiska föroreningar (total + biotillgänglig) Metaller Ekotoxikologiska indikatorer Textur, ph, OrgC, vatteninnehåll, etc.

8 Var ska vi mäta? Fältstudier: 1) PAH-förorenad bangård i Mjölby 2) Metallförorenad lokal

9 Mjölby val av plats Norra området 3 djup 0-0,3 m 0,3-0,6 m 0,6-0,9 m Södra området

10 Heterogenitet på studielokaler Fältexperiment behövs Lysimeterförsök på SLU Experimentell design med replikat och väl definierade behandlingar - Totalt 42 rör, Ø 30 cm, 1,2 m djup Kornstorleksfördelning Mjölby Fyllnadsmassor Fläckvis förorening - 2 olika jordar - PAH resp. Cu förorening - KM, MKM, 3-10 x MKM

11 Test av koncept Taxonomisk eller funktionsbaserad karakterisering? Vilka grupper av organismer ger mest information? Markfauna? Markmikroorganismer? Klassificering och ranking av variabler Hur kan vi integrera data och göra prediktioner? Vilka variabler är mest informativa / mest lätta att prediktera?

12 Random Forests Classification & variable importance Variable importance Fortsättning följer Ranking of variables what can we exclude?

13 Figur: Back et al., SGI Värdegrund för skydd av markmiljön Resultat från värderingsgruppen i APPLICERA Anja Enell, Pär-Erik Back, Annika Åberg, Lars Rosén, Malin Fransson, Yevheniya Volchko, Karin Wiberg Figur: Back et al., SGI NRM Vårmöte

14 Individers ansvar Tillämpning Varför en värdegrund? VÄRDERINGS-FRÅGOR Markmiljö i det hållbara samhället Bedöma hur det bör vara Vilka skyddsobjekt? Vilket skyddsvärde? Är riskerna acceptabla? Krävs riskreduktion? Miljöbalk Vägledning Metodik Miljömål Vårt miljöetiska synsätt kan i hög grad påverka resultatet Miljöbalken som utgångspunkt Samhällets synsätt Miljöetik NRM Vårmöte

15 Några viktiga begrepp Miljöetik Antropocentrism Ekocentrism Egenvärde Resursvärde (Instrumentellt värde) NRM Vårmöte

16 Antropocentrism Egenvärde: Det värde ett objekt har oberoende av den nytta andra individer har av objektet Människan är överordnad naturen Människan har ett egenvärde Naturens värde är enbart ett resursvärde. Ex Resursvärde: Pengar har ett värde enbart så länge vi har någon nytta av dem. När denna nytta upphör förlorar de sitt värde. Figur: Back et al., SGI NRM Vårmöte

17 Antropocentrism Människan är överordnad naturen Människan har ett egenvärde Naturens värde är enbart ett resursvärde. Traditionell antropocentrism (före Miljöbalken): Människan ses inte som en del av naturen. Naturresurserna är i praktiken outsinliga. Naturen kan absorbera människans avfall utan gräns. Enbart människor i nuvarande generation har egenvärde. Figur: Back et al., SGI NRM Vårmöte

18 Mellangenerationell antropocentrism den hållbara utvecklingens antropocentrism Både människor i nuvarande generation och kommande generationer har egenvärde Naturens värde är enbart ett resursvärde Människan är en integrerad del av naturen. Naturresurserna är begränsade. Det finns en gräns för naturens förmåga att absorbera avfall. Figur: Back et al., SGI NRM Vårmöte

19 Svag Ekocentrism Alla ekosystem, delar av ekosystem samt varelser har egenvärde människans egenvärde är störst Figur: Back et al., SGI NRM Vårmöte

20 På vilken miljöetik vilar då miljöbalken? Vilken miljöetik? NRM Vårmöte

21 NRM Vårmöte

22 Miljöbalkens synsätt (1) Hur ser lagstiftaren på naturens egenvärde? Miljöbalkens portalparagraf: En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenat med ett ansvar Miljöbalkens förarbeten: Naturen utgör inte bara livsmiljö för människan utan har dessutom ett eget skyddsvärde. NRM Vårmöte

23 Miljöbalkens synsätt (2) Miljöbalkens förarbeten (forts.): Utgångspunkten för miljöbalkens regler är också att naturen som sådan har ett värde. den biologiska mångfalden skall värnas vilket är en naturlig följd av att naturen tillerkänns ett självständigt skyddsvärde. Förutom att naturen har ett skyddsvärde som sådan är naturen och dess resurser en förutsättning för produktion och välfärd och för människans fortlevnad. NRM Vårmöte

24 Miljöbalkens synsätt Slutsats Den miljöetiska syn som återspeglas i miljöbalken utgör en blandning av: Mellangenerationell antropocentrism (den hållbara utvecklingens antropocentrism) Svag ekocentrism + Figur: Back et al., SGI Figur: Back et al., SGI NRM Vårmöte

25 Markmiljöns olika värden Ekosystem (helhet inkl. arter) Figur: Back et al., SGI Markekosystem Människor i nuvarande och kommande generationer Populationer Individer NRM Vårmöte

26 Gröna rutor = egenvärden Blå och röda pilar = resursvärden Blå pil = ekosystemtjänster (EST) Exempel: Nedbrytning av avfall, föda för människor Blå streckad pil = EST indirekt via ekosystemet som helhet Exempel: Fågelskådning Röd pil = Nyttor för ekosystemet Exempel: Föda för fåglar Markmiljöns skyddsvärde Människor i nuvarande och kommande generationer Figur: Back et al., SGI Markmiljön (inkl. populationer) Ekosystem (helhet inkl. arter) NRM Vårmöte

27 Figur: Back et al., SGI Markmiljöns skyddsvärde Förväntad markanvändning Markmiljöns egenvärde Markmiljöns potentiella EST samt potentiella bidrag till övriga EST för nuvarande och kommande generationer Markmiljöns skyddsvärde Markmiljöns potentiella bidrag till ekosystemet som helhet NRM Vårmöte

28 Viktiga slutsatser Då markmiljöns skyddsvärde ska bedömas bör alltså både markanvändning och samtliga värden ovan beaktas. Det är endast i specialfallet då alla tre värdekomponenter har försumbart värde, idag och för kommande generationer, som man helt kan bortse från markmiljöns skyddsvärde i en riskbedömning. NRM Vårmöte

29 Figur: Back et al., SGI Slutsatser Förväntad markanvändning Då markmiljöns skyddsvärde ska bedömas bör både markanvändning och samtliga värden i figuren beaktas. Det är endast i specialfallet då alla tre värdekomponenter har försumbart värde, idag och för kommande generationer, som man helt kan bortse från markmiljöns skyddsvärde i en riskbedömning. Markmiljöns egenvärde Markmiljöns potentiella EST samt potentiella bidrag till övriga EST för nuvarande och kommande generationer Markmiljöns skyddsvärde Markmiljöns potentiella bidrag till ekosystemet som helhet Hur tänker du kring dessa slutsatser? Tveksamheter? Saknas något? Måste vi bry oss om markmiljön vid en riskbedömning när syftet med området är att det inte ska växa något där? EST= Ekosystemtjänster Finns det något fall där vi helt kan bortse från markmiljöns skyddsvärde vid en riskbedömning NRM Vårmöte

30 Markmiljöns olika värden Människor i nuvarande och kommande generationer Foto: Helena Branzén, SGI Gröna rutor = egenvärden Blå och röda pilar = resursvärden Blå pil = ekosystemtjänster (EST) Exempel: Nedbrytning av avfall, föda för människor Blå streckad pil = EST indirekt via ekosystemet som helhet Exempel: Fågelskådning Röd pil = Nyttor för ekosystemet Exempel: Föda för fåglar Figur: Back et al., SGI Markmiljön (inkl. populationer) Ekosystem (helhet inkl. arter) NRM Vårmöte

Markmiljöns skyddsvärde

Markmiljöns skyddsvärde Markmiljöns skyddsvärde En härledning med utgångspunkt i miljöetik och lagstiftning Pär-Erik Back, Anja Enell, Malin Fransson, Sofie Hermansson, Lars Rosén, Yevheniya Volchko, Karin Wiberg, Annika Åberg

Läs mer

Skydd av Markmiljö. Pär-Erik Back. Renare Marks seminarium i Visby, 9 oktober På säker grund för hållbar utveckling

Skydd av Markmiljö. Pär-Erik Back. Renare Marks seminarium i Visby, 9 oktober På säker grund för hållbar utveckling Skydd av Markmiljö Renare Marks seminarium i Visby, 9 oktober 2014 Pär-Erik Back par-erik.back@swedgeo.se På säker grund för hållbar utveckling Innehåll Problemställning Befintlig vägledning Vanliga frågor

Läs mer

Principer för miljöriskbedömning

Principer för miljöriskbedömning Principer för miljöriskbedömning Naturvetenskapliga principer och utgångspunkter Utgångspunkt För att kunna prioritera insatser och resurser vid efterbehandling krävs riskvärderingar baserade påvälgrundadebedömningar

Läs mer

Omgivningspåverkan / recipentstatus. Michael Gilek, Ekotoxikologi. Konferens i Stockholm, 15-17 augusti 2007. Michael Gilek. www.sh.

Omgivningspåverkan / recipentstatus. Michael Gilek, Ekotoxikologi. Konferens i Stockholm, 15-17 augusti 2007. Michael Gilek. www.sh. Omgivningspåverkan / recipentstatus Michael Gilek michael.gilek@sh.se Hantering av förorenade sediment och muddermassor Nyköping, 18 april, 2007 Michael Gilek, Ekotoxikologi Reglering av kemikalier i Europa

Läs mer

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11 Peab Sverige AB Fabege AB Stockholm 2011-04-11 Datum 2011-04-11 Uppdragsnummer 61151144701 Utgåva/Status Joakim Persson Uppdragsledare Linnea Sörenby Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

Fytosanering och energiskog möjlig behandlingsmetod?

Fytosanering och energiskog möjlig behandlingsmetod? Fytosanering och energiskog möjlig behandlingsmetod? Anja Enell a, Yvonne Andersson-Sköld a, Jenny Vestin a och Marlea Wagelmans b a Statens geotekniska institut, b Bioclear, Holland På säker grund för

Läs mer

Renare Mark 2012. Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering?

Renare Mark 2012. Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering? Renare Mark 2012 Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering? Y. Volchko 1, M. Bergknut 2, L. Rosén 1, J. Norrman 1, Tore Söderqvist 3 1 Chalmers University of Technology

Läs mer

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra?

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra? Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra? Värde Instrumentellt värde Värde som medel, som instrument för någon/något. Värdefullt för den nytta någon har av det. Pengar är ett givet

Läs mer

Sanering av Limhamnsläge, Malmö på rätt väg mot hållbar schaktsanering. Eleonore Andersson, Petra Brinkhoff & Malin Norin NCC Construction

Sanering av Limhamnsläge, Malmö på rätt väg mot hållbar schaktsanering. Eleonore Andersson, Petra Brinkhoff & Malin Norin NCC Construction Sanering av Limhamnsläge, Malmö på rätt väg mot hållbar schaktsanering Eleonore Andersson, Petra Brinkhoff & Malin Norin NCC Construction Renare Marks Vårmöte i Malmö 19-21 mars 2013 2 Historik Mellan

Läs mer

Implementering av en procedur för platsspecifik riskbedömning av PAHföreningar, och IBRACS

Implementering av en procedur för platsspecifik riskbedömning av PAHföreningar, och IBRACS Implementering av en procedur för platsspecifik riskbedömning av PAHföreningar, som rekommenderas av RIVM och IBRACS Dan Berggren Kleja (SGI) Anja Enell (SGI), Staffan Lundstedt (UU), Sarah Josefsson (SLU),

Läs mer

Föroreningar i marken arbetet i Sverige och några aktuella problem Dan Berggren Kleja

Föroreningar i marken arbetet i Sverige och några aktuella problem Dan Berggren Kleja Föroreningar i marken arbetet i Sverige och några aktuella problem Dan Berggren Kleja Statens Geotekniska Institut & Sveriges Lantbruksuniversitet 2015-10-18 1 Markens ekosystemtjänster enligt EU:s förslag

Läs mer

Nätverket Renare Mark Vårmöte 2009 Tema Hållbar sanering

Nätverket Renare Mark Vårmöte 2009 Tema Hållbar sanering Preliminärt program 2008-01-19 Nätverket Renare Mark Vårmöte 2009 Tema Hållbar sanering 24-25 mars 2009, Aula Magna, Stockholms universitet Sista anmälningsdag 15 februari 2009 Anmälan: www.renaremark.se

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta 1 BIOLOGI Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i biologi. Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Biologisk kunskap och förståelse M1 hjälpa

Läs mer

Kurs i riktvärdesmodellen 2014-04-11

Kurs i riktvärdesmodellen 2014-04-11 Kurs i riktvärdesmodellen 2014-04-11 Föreläsare: Pär-Erik Back, SGI Deltagare: 7 st handläggare från Region Gotland samhällsbyggnadsförvaltning, enhet miljö och hälsa och Länsstyrelsen. Upplägg Kursen

Läs mer

EV logga från kund RAPPORT. Försvarsanläggning (namn och ort) 1 (7) ra04s

EV logga från kund RAPPORT. Försvarsanläggning (namn och ort) 1 (7) ra04s EV logga från kund Försvarsanläggning (namn och ort) 1 (7) I 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 4 2 Inledning 4 2.1 Bakgrund 4 2.2 Syfte 4 3 Verksamhetsbeskrivning 4 4 Områdesbeskrivning 4 4.1 Naturvärden

Läs mer

Bedömning av prövningsnivån vid återvinning av schaktmassor i anläggningsändamål

Bedömning av prövningsnivån vid återvinning av schaktmassor i anläggningsändamål Bedömning av prövningsnivån vid återvinning av schaktmassor i anläggningsändamål Inledning Detta handläggarstöd är tänkt som en hjälp i bedömningen av när en anläggning där schaktmassor (avfall) återvinns

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Analys med avseende på PAH16 visar bara toppen av isberget. Maria Larsson MTM Forskningscentrum Örebro Universitet

Analys med avseende på PAH16 visar bara toppen av isberget. Maria Larsson MTM Forskningscentrum Örebro Universitet Analys med avseende på PAH16 visar bara toppen av isberget Maria Larsson MTM Forskningscentrum Örebro Universitet Förorenade områden Riskbedömning av förorenad mark baseras på kemisk analys av ett fåtal

Läs mer

Livets myller Ordning i myllret

Livets myller Ordning i myllret LIVETS MYLLER ORDNING I MYLLRET Livets myller Ordning i myllret Hur kommer det sig att vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden när det gäller hur organismerna är släkt med varandra och hur de ska delas

Läs mer

Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson

Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson Preliminär rapport 2006-12-21 Dnr M2005:03/2006/39

Läs mer

Västerås stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Anna Karlsson, FO/avfallsutbildning, Eskilstuna

Västerås stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Anna Karlsson, FO/avfallsutbildning, Eskilstuna Västerås stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Anna Karlsson, FO/avfallsutbildning, Eskilstuna 100928 Kvarteret Översten, Västerås Nyetablering av bostäder Beläget vid E18 Försvarsmakten haft området

Läs mer

Laktester för riskbedömning av förorenade områden. Bakgrund. Syfte. Underlag

Laktester för riskbedömning av förorenade områden. Bakgrund. Syfte. Underlag Laktester för riskbedömning av förorenade områden Preliminär metodik för utförande och tolkning av laktester (Hållbar Sanering) Kemakta Konsult AB Statens Geotekniska Institut, SGI DHI Water & Environment

Läs mer

Inventering undersökning klassning av nedlagda deponier

Inventering undersökning klassning av nedlagda deponier Inventering undersökning klassning av nedlagda deponier Renare marks vårmöte 25-26 mars 2015 Peter Flyhammar SGI, avd. Markmiljö Mötesnamn etc 1 Avdelning Markmiljö Exempel på arbetsområden: Förorenad

Läs mer

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin Planering Bi och Ke 7 P2 Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter Onsdag Fotosyntes och förbränning s. 132-136 Fotosyntesen fångar in solenergin Uppgifter s. 136 35 Förbränning

Läs mer

PM Miljö SKANSKA NYA HEM AB. Ekerö Strand. Stockholm 2011-06-20

PM Miljö SKANSKA NYA HEM AB. Ekerö Strand. Stockholm 2011-06-20 SKANSKA NYA HEM AB Stockholm 2011-06-20 Datum 2011-06-20 Uppdragsnummer 61151145372 Utgåva/Status Utredning Joakim Persson Uppdragsledare Jeanette Winter Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Mark Elert och Celia Jones

Mark Elert och Celia Jones Hantering av förorenade muddermassor på land - Kriterier för TBT, Irgarol o Diuron Nytänkande i hanteringen av förorenade sediment och förorenad mark i hamnar och småbåtshamnar Mark Elert och Celia Jones

Läs mer

Markens geofysiska och kemiska egenskapers påverkan på biotillgängligheten i antropogena jordar

Markens geofysiska och kemiska egenskapers påverkan på biotillgängligheten i antropogena jordar Markens geofysiska och kemiska egenskapers påverkan på biotillgängligheten i antropogena jordar Examensarbete, 45 hp, naturgeografi och kvartärgeologi Leo Regazzoni, WSP Sverige Nätverket Renare Mark Vårmöte

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

A3. Skäligt och rimligt i praktiken

A3. Skäligt och rimligt i praktiken A3. Skäligt och rimligt i praktiken Nätverket Renare marks Vårmöte 2007 Helena Segervall Föredragets innehåll Utredning och sanering av förorenade områden Tillsynsmyndighetens arbetssätt Den ansvariges

Läs mer

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Ann-Marie Fällman Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2008-04-01 Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

Forskarmöte 2005. Umeå - universitetet

Forskarmöte 2005. Umeå - universitetet Umeå - universitetet Inledningsföredrag Forskningsarbete inom efterbehandlingsprojekt - ett förbisett trumfkort? Olof Regnell, Lunds universitet Forskning Utredning Svarar på frågor Grundläggande frågor

Läs mer

Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm?

Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm? Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm? Thomas Rihm På säker grund för hållbar utveckling Avfall (förslag MB) Varje ämne eller föremål som innehavaren gör sig av

Läs mer

Möjligheter i arbetet med förorenad mark i planprocessen. Helena Bergenstierna Fastighetskontoret, Malmö stad

Möjligheter i arbetet med förorenad mark i planprocessen. Helena Bergenstierna Fastighetskontoret, Malmö stad Möjligheter i arbetet med förorenad mark i planprocessen Helena Bergenstierna Fastighetskontoret, Malmö stad Vårt hanteringssätt Kan markens lämplighet säkerställas på annat sätt än med villkor enligt

Läs mer

Strandstaden i Fagersanna

Strandstaden i Fagersanna Strandstaden i Fagersanna Redovisning av föroreningssituation Ylva Persson Ann Helén Österås 2014-06-12 Innehåll Bakgrund dioxin Genomförda undersökningar Resultat fisk och grödor Resultat sediment och

Läs mer

Varia 629. Förorenade områden Inventering av effektivitetshinder och kunskapsbehov 2011 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE

Varia 629. Förorenade områden Inventering av effektivitetshinder och kunskapsbehov 2011 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Förorenade områden Inventering av effektivitetshinder och kunskapsbehov 2011 En aktivitet inom SGI:s ansvarsområde för forskning, teknikutveckling

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Insekters mångfald och betydelse för ekosystemets funktion i strömmande vatten. Björn Malmqvist, Ekologi, Miljö och Geovetenskap, Umeå Universitet

Insekters mångfald och betydelse för ekosystemets funktion i strömmande vatten. Björn Malmqvist, Ekologi, Miljö och Geovetenskap, Umeå Universitet Insekters mångfald och betydelse för ekosystemets funktion i strömmande vatten Björn Malmqvist, Ekologi, Miljö och Geovetenskap, Umeå Universitet Vattendagarna, Stockholm 20-22 nov 2007 300,000 km vattendrag

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

RAPPORT MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING, TIPP INOM FASTIGHETEN KUNGSÄNGEN-TIBBLE 1:331

RAPPORT MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING, TIPP INOM FASTIGHETEN KUNGSÄNGEN-TIBBLE 1:331 RAPPORT MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING, TIPP INOM FASTIGHETEN KUNGSÄNGEN-TIBBLE 1:331 RAPPORT 21 DECEMBER 2012 Uppdrag: 244 238, Brunna Översiktlig markundersökning Titel på rapport: Status: Miljöteknisk

Läs mer

PM - Resultatsammanställning från kompletterande analyser av jord

PM - Resultatsammanställning från kompletterande analyser av jord Uppdragsnr: 10209867 1 (5) 10209867 Tyresö centrum etapp 1 PM - Resultatsammanställning från kompletterande analyser av jord Forellen 15, Tyresö kommun 2015-05-18 Nina Andersson WSP Sverige AB Box 502

Läs mer

Förorenad mark på bilskrotar

Förorenad mark på bilskrotar Förorenad mark på bilskrotar Maria Carling, SGI maria.carling@swedgeo.se 013-201826 På säker grund för hållbar utveckling Vad vill jag ha sagt? Miljötekniska markundersökningar Potentiella föroreningar

Läs mer

Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1

Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1 Naturinformation Rapport 2015:1 Naturvårdsarter, Park och naturförvaltningen, januari 2015 Rapport, sammanställning och kartproduktion: Ola Hammarström Foton: och Uno Unger Layout: Ola Hammarström Denna

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

KILSTRÖMSKAJEN, KARLSKRONA. Översiktlig miljöteknisk markundersökning

KILSTRÖMSKAJEN, KARLSKRONA. Översiktlig miljöteknisk markundersökning KILSTRÖMSKAJEN, KARLSKRONA Översiktlig miljöteknisk markundersökning PM 2015-02-04 Upprättad av: Danielle Wiberg och Jerry Forsberg Granskad av: Jerry Forsberg Uppdragsnr: 10208095 Daterad: 2015-02-04

Läs mer

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Riskbedömning av förorenade områden

Riskbedömning av förorenade områden Riskbedömning av förorenade områden En vägledning från förenklad till fördjupad Remissversion 2007 2007-10-19 NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Riskbedömning av dokumenterad restförorening på OKQ8:s f.d. bensinstation 33116, fastighet Syltlöken 1, Mölndals kommun.

Riskbedömning av dokumenterad restförorening på OKQ8:s f.d. bensinstation 33116, fastighet Syltlöken 1, Mölndals kommun. 2016-02-09 Riskbedömning av dokumenterad restförorening på OKQ8:s f.d. bensinstation 33116, fastighet Syltlöken 1, Mölndals kommun. Inledning (tidigare Sandström Miljö och Säkerhetskonsult AB) genomförde

Läs mer

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk

Läs mer

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun Uppdrag Miljöteknisk byggnads- och markundersökning Beställare Kronetorp Park AB Från Nicklas Lindgren, Ramböll Sverige AB Till Mats Widerdal,

Läs mer

Markteknisk undersökning av fastigheten Maskinisten 2 i Katrineholm.

Markteknisk undersökning av fastigheten Maskinisten 2 i Katrineholm. Sida 1 (11) Markteknisk undersökning av fastigheten Maskinisten 2 i Katrineholm. Uppdragsledare och författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskare: Mats Dorell Structor Nyköping AB Sida 2 (11)

Läs mer

Processer att beakta i de förorenade massorna

Processer att beakta i de förorenade massorna Tekn.Dr. Sami Serti Riskbedömning vid hantering av sediment/muddermassor en processbaserad historia Tfn: +46 8 695 64 88 Tfn (mobil): +46 734 12 64 88 E-post: sami.serti@sweco.se Processer att beakta i

Läs mer

Hur undviker man krockar mellan plan- och bygglagen och miljöbalken vid exploatering?

Hur undviker man krockar mellan plan- och bygglagen och miljöbalken vid exploatering? Hur undviker man krockar mellan plan- och bygglagen och miljöbalken vid exploatering? Renare Marks vårmöte 25-26 mars 2015 Exploatering drivkraft, många intressen ska beaktas Drivkraft för hantering av

Läs mer

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Ekologi EKOLOGI HUS LÄRAN OM Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Biosfären Där det finns liv. Jorden plus en del av atmosfären. Ekosystem

Läs mer

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Försvarssektorns miljödag Stockholm 13 april 2016 Michael Löfroth, The

Läs mer

Antal sidor: 5 Helsingborg 2013-09-16

Antal sidor: 5 Helsingborg 2013-09-16 VVS Energi & Miljö Styr & Övervakning Brand & Risk Teknisk Förvaltning Bostadsbolaget Åbyängskolan Katedern 11 Västerviks Kommun PCB utredning mark inför byggnation Antal sidor: 5 Helsingborg : Bengt Dahlgren

Läs mer

PM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad

PM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad UPPDRAG Plinten 1 Kompletterande MU UPPDRAGSNUMMER 1331623000 UPPDRAGSLEDARE Annika Niklasson UPPRÄTTAD AV Annika Niklasson DATUM Härtill hör Bilaga 1 Bilaga 2 Fältrapport (15 sid) Analysresultat jord

Läs mer

Spridning av flyktiga föroreningar till inomhusmiljön

Spridning av flyktiga föroreningar till inomhusmiljön Spridning av flyktiga föroreningar till inomhusmiljön www.treehugger.com Yvonne Ohlsson yvonne.ohlsson@swedgeo.se Pär-Erik Back par-erik.back@swedgeo.se Flyktiga Föroreningar Lst Sthlm 24 mars 2014 1 Innehåll

Läs mer

Är det möjligt att återvinna metaller ur förorenade massor? Dan Berggren Kleja, SGI Karin Karlfeldt Fedje, Renova/Chalmers

Är det möjligt att återvinna metaller ur förorenade massor? Dan Berggren Kleja, SGI Karin Karlfeldt Fedje, Renova/Chalmers Är det möjligt att återvinna metaller ur förorenade massor? Dan Berggren Kleja, SGI Karin Karlfeldt Fedje, Renova/Chalmers 1 Syfte 1. Översikt befintliga tekniker när det gäller återvinning av metaller

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Hållbart skogsbruk en nyckelfråga Miljödimensionen = riksdagens miljökvalitetsmål, inklusive regeringens preciseringar av dessa

Läs mer

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden? Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden? En omväg via konventionen (CBD) och ekosystemtjänster till hotade arter och landskapsskötsel Janne Bengtsson

Läs mer

Avfall i anläggningsarbeten

Avfall i anläggningsarbeten Avfall i anläggningsarbeten Beskrivning av vår vägledning och handbok Filip Norlén Sektionen för avfall och kemikalier Örebro 21 november 2013 2013-09-24 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer

Stina Jansson Kemiska institutionen Umeå Universitet

Stina Jansson Kemiska institutionen Umeå Universitet Stina Jansson Kemiska institutionen Umeå Universitet Deepwater Horizon olyckan......en händelse som är problematisk och tragisk ur många olika perspektiv Den här föreläsningen fokuserar på det miljökemiska

Läs mer

Seminarium om utmaningar och möjligheter kring deponier 26 november Malmö

Seminarium om utmaningar och möjligheter kring deponier 26 november Malmö Seminarium om utmaningar och möjligheter kring deponier 26 november Malmö Dagens hantering av förorenade jord- och muddermassor Peter Flyhammar, SGI Finansiärer: SGI och Avfall Sverige På säker grund för

Läs mer

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik 2013-05-29 Vad är ekosystem? Ekosystem ett dynamiskt komplex av växt-, djuroch

Läs mer

Riskbedömning och åtgärdsmetoder av dioxinförorenad jord. Ett kunskaps- och erfarenhetsprojekt mellan Vietnam och Sverige

Riskbedömning och åtgärdsmetoder av dioxinförorenad jord. Ett kunskaps- och erfarenhetsprojekt mellan Vietnam och Sverige Riskbedömning och åtgärdsmetoder av dioxinförorenad jord. Ett kunskaps- och erfarenhetsprojekt mellan Vietnam och Sverige Jens Johannisson I Vietnam 6 månader under 2012 Initierade och drev ett projekt

Läs mer

Drivkrafter i efterbehandlingsarbetet i Sverige

Drivkrafter i efterbehandlingsarbetet i Sverige Drivkrafter i efterbehandlingsarbetet i Sverige Annika Jansson, Naturvårdsverket 2009-03-26 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Mål och förutsättningar 2009-03-26 Naturvårdsverket

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Sedimentprovtagning vid huvudvattenledningen mellan Ra dan och Kaninholmen

Sedimentprovtagning vid huvudvattenledningen mellan Ra dan och Kaninholmen Uppdragsnummer Sweco 1146009000 Projektnummer: 957 Diarienummer Norrvatten: 2013-03-04_0210 Sedimentprovtagning vid huvudvattenledningen mellan Ra dan och Kaninholmen Sweco Environment AB Rev. 2014-03-19

Läs mer

Riktvärden för förorenad mark

Riktvärden för förorenad mark Riktvärden för förorenad mark Modellbeskrivning och vägledning 1 2 3 RAPPORT 5976 september 2009 Riktvärden för förorenad mark Modellbeskrivning och vägledning NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel:

Läs mer

Metodik för miljöriskbedömning av förorenade områden

Metodik för miljöriskbedömning av förorenade områden Metodik för miljöriskbedömning av förorenade områden RAPPORT 5928 JULI 2009 Metodik för miljöriskbedömning av förorenade områden Michael Gilek, Södertörns Högskola Celia Jones, Kemakta Konsult AB Ann Sofie

Läs mer

EGENKONTROLL AV FÖRORENADE OMRÅDEN

EGENKONTROLL AV FÖRORENADE OMRÅDEN EGENKONTROLL AV FÖRORENADE OMRÅDEN i Sverige Miljöbalkens syfte Miljöbalken 1 syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att en hälsosam och god miljö säkras för nuvarande och kommande generationer.

Läs mer

Framtiden, vad är på gång?

Framtiden, vad är på gång? Framtiden, vad är på gång? Seminarium om undersökningsmetoder för förorenade områden, Malmö 6-7 maj Jenny Norrman SGI, FRIST Chalmers På säker grund för hållbar utveckling Spaning 1 Ökad användning av

Läs mer

Analys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser

Analys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM Stockholm Universitet Analys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser Ca 700 000 båtar totalt i Sverige Varav

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Kort om Enetjärn Natur Start 2001 Ekologkonsult > 20 medarbetare (biologer, jägm, miljövetare, disputerade)

Läs mer

Att bygga på förorenade områden! Hur vågar man köpa en gammal kemisk industri?

Att bygga på förorenade områden! Hur vågar man köpa en gammal kemisk industri? Att bygga på förorenade områden! Hur vågar man köpa en gammal kemisk industri? Malin Norin NCC Teknik Geo/Anläggning NCC Construction Sverige AB, Malin Norin Under ytan 2009-10-21 1 Markköparen vågade

Läs mer

Analys och hantering av miljörisker - tekniskt och naturvetenskapligt perspektiv

Analys och hantering av miljörisker - tekniskt och naturvetenskapligt perspektiv Analys och hantering av miljörisker - tekniskt och naturvetenskapligt perspektiv Vägverket 1998 Lars Rosén Institutionen för bygg- och miljöteknik, Chalmers SWECO VIAK AB Vad är risk? En sammanvägning

Läs mer

Informationsmöte 25 september Huvudstudie Bysjön. Miljöteknisk markutredning för bostads- och grönområde vid Bysjön, Borlänge kommun

Informationsmöte 25 september Huvudstudie Bysjön. Miljöteknisk markutredning för bostads- och grönområde vid Bysjön, Borlänge kommun Informationsmöte 25 september 2014 Huvudstudie Bysjön Miljöteknisk markutredning för bostads- och grönområde vid Bysjön, Borlänge kommun Lina Westerlund 2014-09-25 Innehåll Kort historik Varför ännu en

Läs mer

Markmiljötekniskt PM. Bilaga 5-1, flik 17. Mariestads kommun Sjöstaden

Markmiljötekniskt PM. Bilaga 5-1, flik 17. Mariestads kommun Sjöstaden Bilaga 5-1, flik 17 Mariestads kommun Sjöstaden Markmiljötekniskt PM Ingår i ansökan om tillstånd till vattenverksamhet enligt Miljöbalken kap 11 för åtgärder i vatten med anledning av Sjöstadens utbyggnad.

Läs mer

Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS)

Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS) Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS) Lars Rosén Chalmers tekniska högskola DRICKS centrum för dricksvattenforskning lars.rosen@chalmers.se Projektets övergripande syfte Utveckla metoder

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Utvärdering av saneringsmetoder - miljöprestanda & samhällsekonomi. Organisation. Upplägg föredrag

Utvärdering av saneringsmetoder - miljöprestanda & samhällsekonomi. Organisation. Upplägg föredrag Utvärdering av saneringsmetoder - miljöprestanda & samhällsekonomi Finansiering: Kunskapsprogrammet Hållbar Sanering Organisation Projektgrupp Karin Andersson, SIK uppdragsledare, LCA Joakim Johansson,

Läs mer

STORM-kurs. Miljötekniska undersökningar av förorenad mark. 19-20 april 2007 i Stockholm. Statliga organisationer för renare mark

STORM-kurs. Miljötekniska undersökningar av förorenad mark. 19-20 april 2007 i Stockholm. Statliga organisationer för renare mark Foto: Lars Forsstedt / ETC Bild STORM-kurs Miljötekniska undersökningar av förorenad mark 19-20 april 2007 i Stockholm Bakgrund STORM ( ) är ett nätverk för statliga organisationer som arbetar med förorenad

Läs mer

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan! Huranvändningenavekosystemtjänsteri ogräskontrollenkanminska köksväxtsodlingensnegativa klimatpåverkan WeronikaSwiergiel,HortonomIsamarbetemedDanJohansson,Odlareoch SvanteLindqvist,Odlare Foto:WeronikaSwiergiel

Läs mer

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi

Läs mer

Ekosystemtjänster skapar mer resilienta städer - hur påverkar det vårt dagliga arbete? Åsa Keane

Ekosystemtjänster skapar mer resilienta städer - hur påverkar det vårt dagliga arbete? Åsa Keane Ekosystemtjänster skapar mer resilienta städer - hur påverkar det vårt dagliga arbete? Åsa Keane 20160519 (asa.keane@white.se, 08-4022574) 1. VARFÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER? 2. VAD KONKRETA EXEMPEL I STADEN?

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Riskbedömning och NVs riktvärdesmodell

Riskbedömning och NVs riktvärdesmodell Riskbedömning och NVs riktvärdesmodell Maria Carling, SGI maria.carling@swedgeo.se tfn:013-201826 Utbildning Länsstyrelsen Örebro 2011-05-25 1 Innehåll Vad är en risk? Olika typer av riskbedömningar Konceptuell

Läs mer

Åtgärdskrav vid In-situ sanering

Åtgärdskrav vid In-situ sanering Här en fin bild på en in situ teknik/metod/sanering Åtgärdskrav vid In-situ sanering Jan-Erik Lindstrand, MB Envirotek Anna-Lena Öberg-Högsta, Golder Associates AB Syfte och mål Syfte är att utarbeta en

Läs mer

EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET

EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET Försvarsektorns miljödag 13 april 2016 Ulrika Hagbarth 2016-04-20 1 Ekosystemtjänst eller inte: Pollinering Flödesreglering i vattendrag Grundvatten Fotosyntes Järnmalm

Läs mer

PM Översiktlig miljöteknisk utredning, förorenat område - Översiktlig beskrivning och bedömning av föroreningssituation

PM Översiktlig miljöteknisk utredning, förorenat område - Översiktlig beskrivning och bedömning av föroreningssituation PM Översiktlig miljöteknisk utredning, förorenat område - Översiktlig beskrivning och bedömning av föroreningssituation Uppdrag: Översiktlig miljöteknisk utredning för detaljplan för kvarteret Alen, fastighet

Läs mer

Bullervall och terrass, Norra Älvstranden, Göteborg

Bullervall och terrass, Norra Älvstranden, Göteborg Bullervall och terrass, Norra Älvstranden, Göteborg Varvsområde Förorenat område Blomstrande stadsdel Marie Börnell, Sweco 1 Utveckling av den goda staden Sannegården Eriksberg Lindholmen/ Lundbystrand

Läs mer

Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag

Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag Potentiella vattenförekomster 490 vattendrag (flödesordning >3) 209 sjöar >0,5 km2 inkl mindre sjöar om skyddade områden eller hotspots, ex belastning från punktkällor

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer