FEN 308 Logistik, 5p. Den stora utmaningen

Transkript

1 FEN 308 Logistik, 5p Introduktion till logistik Roger Stokkedal Strukturella förändringar Ökad storskalighet i produktionsteknik och produktionsanläggningar Ökad komplexitet i produktionstekniken Ökad produktfunktionalitet och komplexitet Skärpta miljökrav kring produkt och produktion Frihandel Global konkurrens Recycling med återvinning och återanvändning Den stora utmaningen Allt komplexare leverantörsnätverk skall etableras på allt kortare tid för att tillverka allt komplexare produkter till en marknad med allt högre krav - - på snabb marknadsintroduktion, funktionalitet, kvalitet och leveransservice För att lyckas krävs: Kortare ledtider i alla sammanhang Standardiserade gränssnitt och arbetssätt Allt säkrare och mer robusta (logistik-)processer Reducerad osäkerhet snabbare informationsflöden 1

2 Värdeskapande Reducerade ledtider kan ge ökad värdeskapande Produiktion Genomloppstid och värdeökning Färdigvarulager Regionlager Transportlager Regionlager Produiktion Transportlager Färdigvarulager Reducerad genomloppstid ger reducerad ledtid och kapitalbindning Råvarulager Tid Logistikens utveckling - historik Militärt ursprung Ex Napoleon Logistikens historiska framväxt Fas 1 Transport- och lageroptimering Innan 1960 Matematiska modeller tillverkning-kund (distribution) 1960-talet Introduktion av totalkostnadsanalysen Fas 2 Materialadministration (MA) talet Helhetssyn på materialflödet från råvaruleverantör till slutlig förbrukare, från kostnadsfokus till vinstfokus Fas 3 Logistikstrategi 1980-talet Fokus på kundtillfredsställelse, korta ledtider och resurs snålhet Influerad av japansk bilindustri 1980/90-talet Kraftig utveckling inom IT Fas 4 Supply Chain Management Outsourcing, fokus på kärnverksamhet Begrepp som Försörjningskedjor och The extended enterprise Senareläggning genom 3-parts företag Definition av logistik Logistik är processen med att planera, implementera och kontrollera ett effektivt varuflöde och lagring av råmaterial, varor i arbete, färdigvara, service och information, från råvara till slutanvändare med syftet att tillfredsställa kundens behov. 2

3 De sju R-en 1. Rätt material, 2. i Rätt mängd, 3. i Rätt skick, 4. vid Rätt plats, 5. i Rätt tid, 6. till Rätt kund och 7. till Rätt kostnad Totalkostnad Hantverk Produktionskostnader Distributionskostnader Industrialisering 80% 20% 50% 50% Automation 25% 75% Några grundbultar inom logistiken Helhetssynen och totalkostnadsprincipen Det sammanhängande flödet av material från råvarukällor till slutförbrukare och vidare till återvinning Processynsättet Ett utvecklat leveransservicebegrepp 3

4 Det totala logistiksynsättet Affärsidé Mål Strategier Policy Policy Policy Inköp Produktion Distribution & & & Försörjning Samordning Drift Samordning MF / Försäljning Styrning Styrning Styrning Fysiskt varuflöde Viktiga regler vid tillämpning av Helhetssynen och totalkostnadsprincipen En kostnadsbesparing på ett ställe i flödet kan medföra en kostnadsökning på ett annat och vice versa. En total kostnadsökning i flödet måste i slutändan belastas konsumenten. En intäktshöjande åtgärd kan få kostnadshöjande effekter t.ex då det gäller: Nytt design Frekventare leveranser Bredare sortiment Kortare leveranstider Viktiga regler vid tillämpning av Helhetssyn och totalkostnadsprincipen Samtliga effekter av påtänkta eller beslutade förändringar måste beaktas oavsett: Var i flödet de uppträder Vem som initialt får bära kostnadsökningar eller dra nytta av kostnadsminskningar Hur dessa kostnadsökningar och minskningar skall fördelas mellan aktörerna längs flödet får i nästa skede avgöras i kommersiella förhandlingar 4

5 Strategiska logistikaktiviteter Differentiering av leveransservice Centralisering av färdigvarulager Produktion mot kundorder Övergång till JIT-produktion Outsourcing av produktion Systemintegration med leverantör Taktiska logistikaktiviteter Investering i distributionsfordon Övergång från fast till flytande lagerplacering Beslut om serielängd i produktionen Övergång från funktionsverkstad till lineproduktion Beslut om orderkvantitet Val av leverantörer Operativa logistikaktiviteter Planering av distributionsfordons dagliga rutter Mottagning av order Utläggning av produktionsorder Styrning av interna transporter Placering av inköpsorder Godsmottagning 5

6 Förutsättningar för konkurrenskraft Korta leveranstider Många och kundanpassade produkter Låga kostnader Kort time-to-market Kvalitet och leveranssäkerhet är självklarheter Pris, flexibilitet och leveranstid är det som skiljer vinnarna från förlorarna Målsättningar för logistiken Hög leveransservice till marknaden Hög leveransservice till produktionen Låga driftskostnader Låg kapitalbindning Hög flexibilitet Logistik och lönsamhet Syftet med logistikutveckling är att förbättra leveransservicen, reducera kostnaderna och det bundna kapitalet för att förbättra företagets lönsamhet Ökad försäljning Bättre vinst och vinstgrad Reducerade kostnader Bättre räntabilitet Ökad leveransservice Reducerade logistikkostnader Bättre omsättningshastighet Bättre kapacitetsutnyttjande Mindre kapitalbindning 6

7 Hur beskriver vi ett flöde? (1) Genom röret strömmar ett flöde, F, i jämn takt Just nu vid tiden = 0 L F L är mängden varor mellan L L Efter en viss tid = T har hela mängden passerat F = L T Lagertyper och kapitalbindning Principiellt sett kan vi ha tre typer av lager i ett varuflöde: Produktionslager (varor i arbete) med eller utan säkerhetslager. Transportlager Förbrukningslager q Produktionslager Ls = säkerhetslager Medellager: Tid Ls + q/2 x förbrukning per år/produktionskapacitet per år Exempel: Årlig förbrukning av en artikel är st. Produkten produceras i serier om 300 st. Säkerhetslagret motsvarar 1 månads försäljning = 100 st. Produktionsapparaten har en kapacitet som motsvarar st av produkten. Medellager = (300/2 * 1 200/3600) = 150 st. 7

8 q Transportlager Medellager: Tid Förbrukning per år x transporttid i dagar/365 Exempel: Vi har en årlig förbrukning om styck och transporttiden är 5 dagar Det genomsnittliga transporlagret: * (5/365) = 16,4 styck Transportlagret är alltså oberoende av sändningsfrekvensen q Förbrukningslager Medellager: Ls + q/2 Ls = säkerhetslager Tid Exempel: I vårt exempel är sändningsstorleken 300 st. Grossisten har ett säkerhetslager på 200 st = 2 månaders försäljning Medellager = /2 = 350 st Kostnader för kapitalbindning och lagerhållning (1) Kapitalbindningen i materialflödet (i lager, under transport och i produktion är förknippad med bl a utrymmes- och riskkostnader samt finansieringskostnader: Den årliga finasieringskostnaden, FK, i kronor beräknas som: FK = L P r i i där: L är genomsnittlig varumängd (lagernivå) i flödesavsnittet eller lagret P är värder per styck i kr r i är den kakylmässiga räntan Kostnaden för kapitalbinding kan beräknas för t ex råvarulager, tillverkningslager, FVlager, och transportlager. Vid värdering av produkten lägger man till varans inköpsvärde de upparbetade kostnaderna. 8

9 Hur räknar vi fram nyckeltalet omsättningshastighet? (1) L F Lagrets in- och ut-port F är flödet (mängd per år, kvartal, månad etc) av artiken i fråga genom och ut ur lagret. L är genomsnittliga lagernivån för artikeln. Oh är omsättningshastigheten i antal gånger per år, kvartal, månad etc Oh = F L Hur räknar vi fram nyckeltalet omsättningshastighet? (2) Exempel 1 Flödet genom och ut ur lagret är pallar per år I genomsnitt är lagernivån 400 pallar Oh = 1200/400 = 3,0 gånger per år ty Exempel 2 Oh = F L Av artikel AZ 245 har under de senaste kvartalet plockats och levererats stycken I genomsnitt har det funnit 260 stycken på hyllan under samma period Oh = 3692/260 = 14,2 gånger per kvartal eller 14,2 4 = 56.8 gånger per år Hur räknar vi fram nyckeltalet omsättningshastighet? (3) För sortiment eller delsortiment kan man räkna fram en sammanvägd omsättningshastighet för hela (del-)sortimentet. Uflödet ur lagret och den genomsnittliga lagerbehållningen mäts i kronor. Värderingen skall vara densamma för båda! Exempel: Flödet för ett sortiment av borrar och skärverktyg genom och ut ur lagret har ett värde som under de senaste 12 månaderna uppgått till kr (värderat till inköpspris.) Det genomsnittliga lagervärdet för samma sortiment har uppgått till kr (också värderat till inköpspris.) Oh = /48600 = 3,41 gånger per år 9

10 Hur räknar vi fram nyckeltalet genomloppstid? Exempel 1 (forts) Oh = 1200/400 = 3,0 gånger per år Genomloppstiden (d v s den genomsnittliga liggtiden på lagret) = 1/3 år eller 12/3 = 4 månader T = 1 Oh Exempel 2 (forts) Oh = 3692/260 = 14,2 gånger per kvartal eller 14,2 4 = 56.8 gånger per år Genomloppstiden = 1/56,8 = 0,018 år eller 365/56,8 = 6,4 dagar. Kostnader för lagerhåll och lagerpåfyllnad När man skall bestämma vilken partistorlek (q) som är den optimala, måste vi ta hänsyn till följande kostnader: Kostnader för att binda varor i lager, den såkallade lagerräntan (r) Kostnader som uppstår i samband med att varje order läggs eller produktionsserie startar, den såkallade ordersärkostnaden (kp) Eventuella kvantitetsrabatter Lagernivå, st 100 Hur påverkar påfyllningsfrekvensen? antal order per år Ordersärkostnad (Kp) = 500 kr 500:- 500:- 500:- 500:- 500: , Genomsnittl. lagervärde = 100/2 = 50 Genomsnittl. lagervärd = 25/2 = 12,5 Tid Månader 10

11 Hur kan vi reducera kapitalbindningen? Genom att skapa ett snabbare flöde genom produktionen: Genom att senarelägga kostsamma operationer och inmontering av dyrare komponenter: Hur påverkar påfyllningsfrekvensen? antal order per år Lagernivå, st Fyra påfyllningar (order) per år: OH = 8ggr/år, Liggtid (mv) = 45 d En påfyllning (order) per år: OH = 2ggr/år, liggtid (mv)= 180 d , , 1 Genomsnittl. lagervärde = 100/2 = 50 Genomsnittl. lagervärde = 25/2 = 12,5 Tid Dagar, år The Forrester effect (1) +28% +40% +25% +10% +16% 0% -10% Detaljistens order från kunder Grossistens order från detaljisten Fabrikens order från grossisten Fabrikens produktion 10 Månader Ju längre bak i kedjan du befinner dig, desto större blir effekten! 11

12 The Forrester effect (2) --Hur neutraliserar man den? Reducera antal lager mellan produktion och konsumtion Kör så små inköps-, produktions- och transportserier som möjligt Undvik beställningspunkt system Implementera transparenta realtidsinformationssystem baserad på POS-data (POS = Point of Sale) Distribution... vad talar vi om? lagring plock ordermottagning fastställning av leveranstid framställning av transportdokumentation val av transportsätt/transporttidpunkt orderklargöring Lagerredovisning utlastning transport fakturering Allt som händer efter att varan är färdigproducerad för att skapa platsnytta åt slutanvändaren Distributionskanal Utgörs av ett antal mellanled som agerar mer eller mindre beroende av varandra - med målsättningar och förväntningar som kan stå i konflikt med varandra Syftet med en kanal är att tillhandahålla slutkund en önskad kombination av det utbud man presterar ( t ex avseende sändningskvantitet, ledtid, tillgänglighet, pris) Slutkunder påverkar distributionsstrukturen/ kanalens utseende genom sin efterfrågan 12

13 Olika distributionskanaler Industri produkter Kapital produkter Konsument produkter Produktionsorienterad Marknadsorienterad Fabrik Fabrik Distributionscentraler (DC) (DC) Region Region lager lager Grossist Grossist // detaljist detaljist Konsument // kund kund Distributionskanaler Direkt distribution 15 kanaler Samtransport eller centrallager 8 kanaler Effektivitetsmått i distributionen Mått på distributionens effektivitet: Kostnader för att distribuera produkterna Den kapitalbindning distributionen skapar Den leveransservice distributionssystemet uppnår Effektivitet uppnås genom att: Minimera kostnaderna vid en viss servicenivå Maximera leveransservicen vid en viss kostnadsnivå 13

14 Ändringar i distributionssystemet Medför: Kostnadsökningar Kostnadsreduktioner Intäktsökningar Intäktsreduktioner Ändringar måste alltid avvägas mot den totala effekten för företagets lönsamhet och kundrelationer Ändringar i distributionssystemet Avvägning: Reducering av färdigvarulager: + reducerad kapitalbindning + reducerade lokalkostnader + mindre svinn och kassation + mindre försäkring - flera restorder - kunder byter leverantör Kom ihåg The Forrester effect?! +28% +40% +25% +10% +16% 0% -10% Detaljistens order från kunder Grossistens order från detaljisten Fabrikens order från grossisten Fabrikens produktion 10 Månader Ju längre bak i kedjan du befinner dig, desto större blir effekten! 14

15 Just in time - JIT Material ska finnas tillgängligt i rätt tid - varken för tidigt eller för sent Inköpsfunktion - antal leverantörer, pålitlighet, elektronisk dataöverföring Transporter - sändningsstorlekar minskar, frekvenser ökar - behov av samordning Utvecklade relationer mellan lev/kund - direktleveranser Leverantörsstyrda lager (Vendor Managed Inventory VMI) Leverantören har ansvar för kundens lager Manuell styrning eller IT-baserade materialstyrningssystem (on-line eller batch kommunikation), visualiserade lager Precisering av ansvar t ex vem står för kapitalbindning, investeringar, kostnader för svinn/inkurans, inventering Utbyte av prognoser, kampanjplanering etc Postponement vs spekulation Spekulation - i förväg bedöma efterfrågan och lagra produkter för att skapa tillgänglighet (tillverkning mot lager) Postponement eller senareläggning av aktiviteter. (tillverkning mot kundorder) 2 huvudtyper: Senarelagd differentiering/massanpassning Geografisk senareläggning 15

16 Postponement - senarelagd differentiering Utformning av produkter i oberoende moduler, vilka kan monteras och kombineras till olika varianter/produkter Utformning av tillverkningsprocessen/ tjänsteprocessen så att den består av delprocesser som kan omformas i tid och rum Lokalisering av noder (tillverkningsställen/ monteringsställen/lager) för att understödja att differentieringen kan göras inom rimlig ledtid Postponement - geografisk senareläggning Senarelägga den fysiska förflyttningen som ska ske framåt i kanalen (till t ex regionala lager) A A + B A+B+C 16

17 Nödvändiga kostnadsavvägningar inom marknadsföring och logistik Pris Produkt Plats/kundservicenivåer Påverkan Marknadsföring Logistik Transport kostnader Logistik och marknadsföring Intäktsskapande Kostnadsreducerande Logistik Leveransservice: leveranstider leveranssäkerhet leveranspålitlighet Rationella logistiksystem för att reducera kapitalbindningen och sänka driftskostnaderna Lagerföringskostnader Inköpssärkostnader Lagerhållningskostnader Marknadsföring Syftet med MF-funktionen är att nå avslut och skapa transaktioner, dvs, intäkter Beslut på marknadssidan sätter ramar för kostnadsnivån i logistiksystemet Kundrelationer I genomsnitt är det sex gånger dyrare att utveckla en ny kund än att behålla en existerande. Ur en finansiell synpunkt borde det därför läggas större vikt på att behålla existerande kunder än att skaffa nya." 17

18 Vad är leveransservice? (1) Kundservice Total Produkt Leveransservice (tjänst) Leveranskvalitet Produkt Produktkvalitet Kundservice Aktiviteter före köp Aktiviteter vid köp Aktiviteter efter köp Produktinformation Enkelhet att placera order Finansiering och rådgivning Utställningar och Lagertillgänglighet, leveranssäkerhet Garanti, service, reparation och Leveranstid, säljbesök anpassningar leveranspålitlighet Konstruktion och Reservdelar Orderstatusinformation produktutveckling Utbildning Restorderrutiner Prov- och testmöjligheter Anpassning av emballage Möjlighet för småorder och hastorder Flexibilitet Beställnings- och betalningsrutiner Logistikaspekter d v s Leveransservice Vad är leveransservice? (2) - standardkomponenter - Leveranstid: Anger tiden från kunden beställer tills varan är levererad Leveranspålitlighet: Anger leveranstidens pålitlighet (variation). Kan t.ex uttryckas som andel order levererade i avtalad tid i förhållande till totalt antal order ( 98% inom rätt tid ) Leveranssäkerhet: Anger att rätt artikel levereras i rätt antal och att den levereras fri från hanterings- och transportskador. Kan t.ex uttryckas som t.ex andel order utan skador i förhållande till totalt antal order 18

19 Vad är leveransservice? (3) - ytterligare komponenter - Lagertillgänglighet (sannolikheten att en vara som uppges vara lagervara verkligen levereras från lager) Anpassning av emballage (Anpassning av) orderrutiner (hur smidigt är det att placera order, t.ex On-line) Flexibilitet, t.ex möjlighet för akutleverans, småorder, specialemballage Information (orderbekräftelse, avvikelserapportering, restordersystem med mera) Reklamationer/returer Anpassning av kvantitet/frekvens Anpassning av godsmärkning (t ex kunds order och artikel nummer) Relationer med kund/leverantör Mätning av leveransservice Lagertillgänglighet kan mätas på olika sätt: Antal levererade artiklar Antal beställda artiklar LTG 2 Antal komplett levererade order Totalt antal order LTG 3 Antal levererade orderrader Totalt antal orderrader LTG 4 Värdet av komplett levererade order Värdet av samtliga order Tid då leverans kan ske omgående Total tid LTG 5 LTG 7 Att mäta leveransservice Olika leveransservicemått kan ge totalt olika resultat Leverad Beställd Diff. % rätt % fel Antal komplett leverade order / antal order % 100 % Antal komplett leverade orderrader / ant orderrader % 36 % Antal leverade enheter / antal beställda enheter % 4 % värdet av leverade varor / värdet av beställda varor kr kr kr % 28 % TB leverade varor / TB beställda varor kr kr kr % 49 % Antal orderrader leverad i rätt tid / antal orderrader % 18 % 19

20 Hur skapa rätt leveransservice? Identifiera de viktigaste produkterna Identifiera de viktigaste kunderna Differentiera servicegrad i förhållande till produkternas och kundernas betydelse ABC - Analys 80/20 regeln Procent av lönsamhet (accumulerad accumulerad) 100% 95% 80% A B C 20% 50% Procent av kunder/produkter (accumulerad) 100% Exempel: Kund- /produktbidragsmatris Product Customer Classification A B C D I II III IV V Operational Example In-Stock Availability Order Cycle Time Order Completeness Priority range Standard Standard (Hours) Standard % 48 99% % 72 97% % 96 95% % % 20

21 Förväntningar och upplevd service Kundvärde Verkligt värde Uppfattad värde Företag A Företag B 21