Ombyggnation av gamla posthuset till dagens Hotel Post

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ombyggnation av gamla posthuset till dagens Hotel Post"

Transkript

1 Inledning Ombyggnation av gamla posthuset till dagens Hotel Post Kristina Hargelius, Ramböll Vid Drottningtorget i Göteborg ligger gamla posthuset som har sina anor från början av 1900-talet. Byggnaden var på sin tid ett av Göteborgs förnämsta byggnadsverk blev posthuset byggnadsminnesmärkt på så sätt att bl.a. fasaden och viss interiör inte får förändras. Under de senaste åren har byggnaden genomgått en omfattande ombyggnation och i januari 2012 slår Clarion upp portarna till sitt nya lyxhotell, Hotel Post. På uppdrag av PEAB genomförde Ramböll Sverige AB 2007 en miljöinventering, som sedan låg till grund för hela rivningsentreprenaden. Miljöinventeringen var omfattande då byggnaden har en mångårig byggnadshistorik med material som idag inte används på grund av dess miljö- och hälsofarliga egenskaper, t.ex. asbest i rördragningar och PCB i fogar. Byggnaden gicks igenom systematiskt, fotodokumenterades och prov togs ut för att identifiera föroreningskällor. Viss masskontroll av schaktmassor krävdes också. Abstract: Rivningen genomfördes i etapper och eftersom byggnaden är kulturhistoriskt intressant, var det av stor vikt att bevara originaldelar som har kulturhistoriskt värde. Under den första etappen lättrivningen revs endast innerväggar, installationer etc. Under nästa etapp tungrivningen, började även delar av ytterväggar, tak och tunga konstruktioner invändigt att rivas. För rivningen fanns övergripande miljömål som ingick i det miljöprogram som Ramböll upprättade. Av miljömålen framgick hur avfallet skulle hanteras, sorteras och omhändertas samt vikten av dokumentation. Ett av miljömålen var kunskapskravet för rivningsentreprenörerna om vilka föroreningar som skulle kunna påträffas vid rivningen, både de som var kända från miljöinventeringen och de som var dolda. Då Ramböll ansvarade för miljökontrollen, gjordes besök på plats för att följa upp hur miljömålen efterlevdes. Under 2011 avslutades rivningen och den bedömdes ha genomförts på ett strukturerat sätt som innebar att hänsyn togs för att minimera miljöpåverkan. Kommunikation mellan beställare konsulter rivningsentreprenörer sanerare fungerade tillfredsställande, vilket bidrog till att föroreningsspridning undveks och förorenade byggnadsdelar, kemikalier, rivningsmassor etc. samlades in och sorterades på ett miljömässigt sätt. Avfallssorteringen genomfördes så att källsorteringsmålet på 80% uppnåddes. Alla inblandade var insatta i föroreningsproblematiken på fastigheten och använde skyddsutrustning i adekvat omfattning.

2 PASS B Samhällsplanering Miljöriskområden - nu är det dags! Talare: Sofie Hermansson, miljöjurist, Statens geotekniska institut, Linköping, , och Henrik Svensson, Lst Jönköping Abstract: Antalet potentiellt förorenade områden i Sverige är stort och det arbete som ligger framför oss med att efterbehandla dessa är omfattande, vilket innebär hårda prioriteringar. Vi inser att vi inte kan få till stånd efterbehandling av alla områden eller ens i den takt vi önskar på de som är prioriterade för åtgärd. Konsekvensen av detta blir att vi har behov av att hantera de områden som inte kan åtgärdas nu eller inom rimlig tid. Ibland kanske det visar sig att det inte är motiverat eller ens möjligt att efterbehandla ett förorenat område, t.ex. en deponi. Miljöbalken erbjuder oss ett hittills outnyttjat instrument för att hantera dessa situationer; miljöriskområden. Endast ett miljöriskområde har till dags datum bildats, men som vi ser det är det ändå ett tillgängligt juridiskt instrument för att hantera förorenade områden som av en eller annan anledning inte kan efterbehandlas. För att länsstyrelserna ska bli medvetna om möjligheterna att besluta om miljöriskområden anser vi att frågan behöver komma upp på bordet. Miljöriskområden är ett långsiktigt sätt att hantera förorenade områden på. Genom bildandet av miljöriskområden kan risker hanteras, markanvändningen begränsas och information säkerställas för framtiden. Börjar länsstyrelserna besluta om miljöriskområden blir en konsekvens att hänsyn måste tas till dessa i bland annat samhällsplaneringen och många kommer att beröras av dess införande; länsstyrelser, kommuner, fastighetsägare, verksamhetsutövare, ansvariga enligt 10 kap. miljöbalken, fastighetsmäklare med flera. Det är därmed viktigt att frågan kommer upp på bordet och till diskussion. Utgående från att ämnet presenteras som ett föredrag önskar vi dels berätta om Kniphammaren, Sveriges första och enda miljöriskområde, dels om våra tankar kring miljöriskområden och det faktablad som är under utarbetande. Föredraget innehåller då bakgrunden till att instrumentet togs in i miljöbalken, lite om de anledningar som finns till varför några miljöriskområden inte blivit av och varför och när miljöriskområden bör aktualiseras m.m. Åtgärd av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde Martin Bergvall 1 (talare), Ulf Wiklund 1, Nina Nilsson 1 1 Tyréns AB, Västra Norrlandsgatan 10 B, Umeå Abstract : I många samhällen är grundvatten en viktig dricksvattenresurs. I Sverige kommer hälften av det producerade dricksvattnet från naturligt eller så kallat konstgjort grundvatten. Grundvattenmagasin är dock sårbara och ett en gång förorenat grundvatten riskerar att förbli förorenat under mycket lång tid. Att genomföra åtgärder av förorenade områden inom vattenskyddsområden kräver såväl effektiva som säkra åtgärdsmetoder. Flera av de viktigaste grundvattenresurserna i Sverige finns i isälvsavlagringar, som i allmänhet är långsträckta formationer med rikliga vattenmängder och hög permeabilitet. Blir dessa förorenade kan därför relativt stora områden omfattas. Det gör efterbehandling komplicerat, särskilt om området dessutom ligger inom ett vattenskyddsområde som omfattas av restriktioner. Plantskolor är ett exempel på verksamhet som ofta omfattar stora arealer och finns inom eller i anslutning till isälvsavlagringar. Inom ramen för ett doktorandarbete har vi studerat hur bekämpningsmedel från en nedlagd plantskola utanför Umeå har förorenat flera av kommunens uttagsbrunnar, som sammanlagt försörjer närmare invånare. Huvudsakligen rör det sig om 2,6-diklorbensamid (BAM) som är en av de vanligast förekommande föroreningarna i svenska vattentäkter. I regional skala har hela transportprocessen från källan vid markytan, genom den omättade zonen, och i grundvattenzonen studerats. Omfattande fältförsök har genomförts och det har konstaterats att föroreningen har funnits i

3 koncentrationer som överskrider Livsmedelsverkets gränsvärde för otjänligt dricksvatten i uttagsbrunnar som finns uppemot 5 km från källan. I ett akut åtgärdsskede utnyttjades ett flertal av de uttagsbrunnar som normalt används i produktionen som spärrbrunnar. Fältförsök och flödesmodellering visade dock att förutsättningarna var goda för att etablera uttagsbrunnar inom plantskoleområdet och på sätt pumpa bort föroreningen nära källan. En sådan lösning innebär att mer förorening kan bortföras till en lägre energiinsats och att samtliga uttagsbrunnar snabbare kan återtas i produktion. Exploatering och nybyggnation på gammal industrimark i stadsnära miljö Talare: Jessica Paulin, JM AB, Stockholm, Abstract: Dalénum: Gustav Daléns gamla tillverknings- och experimentområde centralt på Lidingös södra strand. Området har fyllts ut med industriavfall och förutom alla tungmetaller, Alifater, Aromater, PAH:er hittar man rester av bl a spännband, radiorör och hela gasflaskor. Området är ca m 2 och den nya planen innefattar nya bostäder (ca 2000), gator, parkmark och ledningsstråk. För att kunna hantera den förorenade marken har området delats in i markanvändningsklasser (Bostadsmark, Kontors- & Affärsmark, Parkmark Hårdgjord mark och Djup mark) som man satt upp åtgärdsmål för och från det beräknat platsspecifika riktvärden. Första saneringsåtgärdena startade 2009 i ledningsschakt genom en stor del av området. Sanering av kvartersmark började 2010 och man följer exploateringstakten med ca 2 kvarter per år, vilket ger ca 7 år ytterligare med saneringsarbeten. Kvarnholmen: Kvarnholmen har en tidig historia med Värdshus och beckbruk från 1700-talet. Sveriges första konstgödselfabrik startade 1866 med att tillverka Superfosfat av stenmassor från Boliden. Kvarnholmen expanderade stort när Kooperativa Förbundet tog över den kvarn som fanns på ön i början av 1920-talet. Här byggdes Europas modernaste mjölkvarn med silos och tillverkning av havregryn, makaroner och bröd. Arbetarbostäder byggdes i ny funkisstil och både trådbussar och lastbilar blev vardag. Redan på 1940-talet anlade man oljecisterner i berget och även den verksamheten expanderade fram till 1970-talet då oljedepån på Kvarnholmen blev en av Sveriges största. Med sitt både stadsnära och sjönära område planerar man idag för ca 2000 nya bostäder. Saneringsarbetena följer detaljplanerna och man har sanerat en park och för ledningsdragning i väg. Oljedepån har demonterats och omfattande saneringsarbeten återstår i marken. För både Dalénum och Kvarnholmen har kostnaden för sanering kunnat räknas hem eftersom det ska byggas så pass många lägenheter. Centrala Älvstaden i Göteborg förorenade områden; kartläggning, översiktlig bedömning av saneringskostnader och framtida behov av insatser Talare: Ingela Forssman, Sweco Environment, och Martin Blixt, Älvstranden Utveckling AB Abstract: I de centrala delarna av Göteborg finns stora ytor som i dagsläget ockuperas av trafikleder, järnväg, godsterminaler och liknande. Dessa verksamheter kommer på sikt att omlokali-seras, vilket frigör mer än 4 km2 centralt belägna ytor nära Göta Älv (se figur 1). Större delen av området består av gamla utfyllnads-områden som har en lång industrihistoria. En av flera förutsättningar för utvecklingen av området är att de markföroreningar som finns hanteras.

4 Centrala Älvstaden, som på uppdrag av kommunstyrelsen driver utvecklingen inom området, anlitade vintern 2010 Sweco Environment för att översiktligt kartlägga förekomst av förorenad mark. Syftet var att få en uppfattning av hur förorenat olika delar av området är, men också att bedöma hur omfattande saneringsinsatser som kommer att krävas. I uppdraget ingick också att göra en uppskattning av vilka merkostnader hante-ringen av markföroreningarna kommer att medföra. Inledningsvis gjordes en inventering av de ingående delområdena, med studier av historiska dokument och kartor som beskriver hur områdena fyllts ut och vilka verksamheter som funnits. Därefter gjordes en omfattande genomgång av Miljöförvaltningens arkiv för att leta fram alla miljötekniska markundersök-ningar, inventeringar etc som gjorts inom området. Sammanlagt rör det sig om drygt 120 rapporter vars resultat bedömts och sammanställt, både i tabell- och kartform Vissa av delområdena kommer i princip att lämnas oförändrade i framtiden medan andra kommer att genomgå en total omdaning. Antaganden om framtida exploateringars omfattning och bedömningar av respektive delområdes föroreningsgrad har, tillsammans med uppgifter om historik, använts vid beräk-ningar av merkostnader för hantering av markföroreningarna. De geotekniska förutsättningarna i de älvnära delarna av Göteborg, i kombination med att det på de flesta platser efterfrågas stora parkeringsutrymmen under jord, gör att det sannolikt huvudsakligen är grävsaneringar som kommer att bli aktuella. Beräkningarna av kostnader och volymer har gjorts i programmet Crystal Ball, som ger möjligheten att sätta spann på de ingående variablerna. En av osäkerheterna är exempelvis vilka priser mottagnings-anläggningarna kommer att ta ut i framtiden, i takt med att deponierna i närheten av Göteborg avvecklas. PASS C Humantox/ekotox/markfunktioner Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning? Talare: Anja Enell och David Bendz, Statens geotekniska institut, Adelgatan 19, Malmö Abstract: Vid syrauppslutning för bestämning av metallkoncentration i jord är själva upplösningsfasen av jord-matrisen kritisk. Starka syror och hög temperatur kan krävas för att lösa upp svårupplösta matriser. Vid dessa betingelser finns det en risk för att koldioxid och svaveldioxid samt metaller som kan bilda volatila föreningar drivs av från lösningen, vilket påverkar analysresultatets tillförlitlighet. Används istället för svaga reagenser för upplösningen riskerar den att bli ofullständig. Vikten av att utföra uppslutning i slutna kärl för att minska risken för förluster av flyktiga ämnen har diskuterats och undersökts i flertalet studier (t ex. Fällman och Johansson, 1995; Hjelmar och Holm, 1999 och referenser däri). Eftersom olika syror har olika upplösningsförmåga kan olika resultat erhållas då de tillämpas på samma material. En uppslutning med salpetersyra räknas som en relativt mild extraktion. För tex. antimon har kungsvatten visat sig ha en större extraktionsförmåga. Andra parametrar som t ex. kontakttid och temperatur/tryck vid uppslutningen, hur uppslutning utförs (i t ex. öppna eller slutna kärl), samt hur provet bereds innan det behandlas med syra (t ex. om det krossas eller mals) påverkar också resultatet. För möjligheten att jämföra testresultat och får ett enhetligt underlag för riskbedömning så vore det önskvärt om ett färre antal standardiserade metoder användes och att dessa metoder utfördes utan avsteg från standardprotokollet. Användandet av olika underlag (dvs. val av analysmetod för bestämning av halter i den förorenade jorden) kan leda till skillnader i utfallet av riskbedömningen.

5 Den här presentationen ger en översikt av de metoder som vanligen används idag och en beskrivning av hur de skiljer sig åt. Metodernas felkällor och osäkerheter diskuteras och exempel ges på hur stora skillnaderna kan bli när resultaten användas som underlag vid en riskbedömning. Ftalater och besläktade ämnen i luften i normala och förorenade byggnader Talare: Jan-Olof Levin, Umeå Universitet och Fenix Environmental, POB 7990, Umeå Abstract: Man har uppskattat att c:a en miljon ton ftalater producerades i Västeuropa Ftalater är diestrar av ftalsyra, bensen-1,2-dikarboxylsyra. Det är den vanligaste gruppen av mjukgörare för polymerer, främst PVC, för att göra dessa mer flexibla. PVC används i tillverkning av byggnadsmaterial av olika typer samt i en mängd konsumentprodukter som skor, plastpåsar, leksaker mm. Ett flertal ftalater finns på den europeiska kemikaliemyndighetens lista över ämnen som inger mycket stora betänkligheter (Candidate List of Substances of Very High Concern for Authorization). Ftalater är kända för att vara hormonstörande och att orsaka skador på människa av en typ som kallas testikulär dysgenesi-syndrom och som förutom testikelcancer inkluderar bl a försämrad sädeskvalitet och medfödda missbildningar i könsorganen. Epidemiologiska studier har också påvisat ett samband mellan ftalatexponering och astma hos barn. Ftalater och andra estrar av högre fettsyror förekommer allmänt i inomhusluft och damm i våra bostäder. Halterna i gasfas i luft är ofta av storleksordningen upp till 5 g/m3 som summan ftalater. De vanligast förekommande är dimetyl, dietyl- och dietylhexylftalat. Ftalsyraestrar kan hydrolyseras till ftalsyra och respektive alcohol. Alkoholen 2-etylhexanol är därför ett ofta förekommande ämne i luften då hydrolys av dietylhexylftalat skett, och används därför som markör för plastnedbrytning. Mätningar kan göras med pumpad metodik eller diffusionsprovtagare i form av veckomätningar. För mätning av partikelburna ftalater krävs filterprovtagning. Kemiska föroreningar från marken kan innebära påspädning av ftalathalterna i luften. Ftalater är ofta förekommande i mark som är kontaminerad med allmänt industriellt kemiskt avfall eller PVCinnehållande byggavfall. Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner från en sanering? Yevheniya Volchko 1 (talare), Magnus Bergknut 2, Jenny Norrman 1, Lars Rosén 1, Tore Söderqvist 3 1 Kompetenscentrum FRIST, Bygg- och miljöteknik, Chalmers tekniska högskola, 2 Kemiska institutionen, Umeå Universitet, 3 Enveco Miljöekonomi AB, Stockholm, Abstract: Det kommande föreslagna markdirektivet listar sju markfunktioner och tjänster som skall tas hänsyn till i framtida hantering av jord, vilket även kommer att leda till en mer holistisk syn på hur mark bör utvärderas i saneringsprojekt. Det vill säga, i framtiden kommer riskvärderingen även att behöva hantera markens funktioner och tjänster. För att åstadkomma hållbara saneringar i framtiden bör effekterna av sanering utvärderas ur de tre hållbarhetsdimensionerna: ekologiskt, sociokulturellt och ekonomiskt. Därför ges ett konceptuellt förslag på hur markfunktioner kan bedömas i dessa tre dimensioner. Förslaget bygger på en konceptualisering av sambandet mellan markfunktioner och ekosystemtjänster och hur detta kan ses ur ett hållbarhetsperspektiv och innebär (1) att använda soil quality indicators (SQI) (fysiska, kemiska och biologiska jordegenskaper) för att bedöma markfunktioner på områdesskala och i den ekologiska dimensionen, samt (2) att använda soil service indicators (SSI) (värderelaterade indikatorer) för att bedöma tjänster som ett resultat av markfunktionerna på alla olika skalor (område region nationellt etc) samt i de ekonomiska och

6 sociokulturella dimensionerna. Möjligheten att använda SQI utforskas genom en litteraturgenomgång av möjliga positiva och negativa effekter av saneringstekniker på markens funktioner. Studien kan ses som en början på en utveckling av ett nytt sätt att utvärdera effekterna på jord i saneringsprojekt, där markfunktioner är en naturlig del, vilket är viktigt för att möta kommande krav och att kunna ta mer informerade beslut. Toxikologisk karakterisering av avfall enligt H14-kriteriet 1 Rune Berglind (Talare), 1 Per Leffler, 2 Jan-Olov Andersson, 3 Daniel Ragnvaldsson 1 FOI CBRN-skydd och säkerhet och European CBRNE Center, Umeå universitet 2 Ragn-Sells AB i Umeå 3 SWECO Environment AB Abstract: Avsikten med projektet var att genom litteraturstudier sammanfatta kunskapen och pågående forskning beträffande användning av toxikologisk respektive kemisk analys vid riskanalys av avfall som specificerats under H14-kriteriet i Directive on Waste 2008/98/EC. Vidare ingick intervjuer för att skapa en bild av olika aktörers syn på frågan om hur miljöfarligheten hos avfall säkrast ska beskrivas. I internationell litteratur som behandlar metodik för riskbedömning av förorenat material såsom askor, jord och konstruktionsmaterial, ges stöd för att enbart kemisk analys inte ger tillräcklig information för sådan bedömning. Bakgrunden till denna slutsats är bl.a. att kemisk analys inte omfattar alla förekommande ämnen i materialet, interaktioner mellan olika ämnen kan inte förutses, känsligheten för ämnen och kombinationer av dessa varierar mellan olika arter och näringsmässiga nivåer i ekosystemet samt att genotoxiska egenskaper inte kan detekteras. I slutsatserna från dessa undersökningar föreslås att inför riskbedömning av avfall (och lakvatten från avfall) bör ett batteri av olika testmetoder användas. Förslaget är tre till fem olika testsystem baserade på t.ex. bakterier, alger, vattenlevande djur, maskar och högre växter. Metodiken omfattar en inledande undersökning med hjälp av enkla, kostnadseffektiva och snabba testsystem bestående av bakterier, alger och motsvarande, som ger svar på frågan om avfallets akuta giftighet. Krävs ytterligare information undersöks dess reproduktions- och tillväxtstörande egenskaper på kräftdjur som Daphnia magna eller Nitocra spinipes. Behövs ytterligare information om avfallet undersöks dess genotoxiska egenskaper och/eller upp- och nedregleringar av cellulära processer i testsystem med däggdjursceller. Aktörer knutna till myndigheter litar i högre grad på data framtagna genom kemisk analys av materialet och dess lakvatten inför riskbedömning av avfall. Intervjuerna i projektet visade dock att aktörer knutna till industri och motsvarande samt forskning förordar riskklassificering av avfall/dess lakvatten med hjälp av ekotoxikologiska analysmetoder (toxikologiska testbatterier). Projektet genomfördes genom ett samarbete mellan Ragn-Sells AB i Umeå, SWECO Environment AB, FOI CBRN-skydd och säkerhet samt European CBRNE Center, Umeå universitet. Projektet har finansierats genom Marksanerings Centrum Norr (MCN IO) med stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden

7 PASS E Bidragsfinansierade projekt Bohus varv - schaktsanering, inte lika enkelt som du tror Talare: Karin Blechingberg, Ale kommun och Per Samuelsson, COWI COWI AB, Box 12076, GÖTEBORG Tfn: , Mobil: , e-post: Abstract: Saneringen av Bohus varv har bjudit på många utmaningar. Läget vid Göta älv gör saneringen extra komplex. Området ligger i ett skredkänsligt område vid Göta älv och dessutom strax uppströms om råvattenintaget för Göteborgs dricksvattenförsörjning, vilken förser närmare människor med rent vatten. Göta älv betraktas som ett av de mest prioriterade områdena inom Västra Götaland vad gäller förorenade områden, dels beroende på den stora miljöbelastningen utmed älven och dels dess höga skyddsvärden. Vi kommer att berätta om hur projekteringen av saneringen genomfördes, de pilottester som utfördes i syfte att utreda hanteringen av de stora mängderna förorenat grundvatten, hur vi resonerade vid val av saneringsmetod samt hur saneringen avlöpte genom två av göteborgsregionens strängaste vintrar på flera år. Vi kommer ta upp vad vi anser vara projektets framgångsfaktorer, men även vad som varit mindre bra. Vi berättar också om vår strategiska kommunikation och om hur vi agerat proaktivt för att skapa trovärdighet, öppenhet och förståelse för saneringen. Vi har bland annat gjort en kommunikationsplan, genomfört krisövningar avseende kommunikation, upprättat en informationsbroschyr och gjort en presentationsfilm. Sanering av Oskarshamns hamnbassäng hur har nytto-aspekten använts för att optimera undersökningar, åtgärdernas omfattning och det planerade omhändertagandet av förorenat sediment? Kaj Nilsson (Talare), Oskarshamnskommun och Anders Bank, Structor Miljö Göteborg AB Abstract: De förorenade sedimenten i Oskarshamns hamnbassäng har undersökts och utretts i över 20 år. Hösten 2012 påbörjas åtgärderna med att stoppa en av Sveriges största utsläppskällor till Östersjön. Åtgärderna planeras pågå t o m För att nå optimal nytta av projektets tillgängliga medel har såväl undersökningar som åtgärder optimerats under projekteringsfasen. I föredraget kommer exempel på nya undersökningsmetoder som använts för att kartlägga utbredningen av förorenade sediment att presenteras liksom vägen till åtgärdernas slutliga omfattning samt hur omhändertagandet av de förorenade sedimenten optimerats. Utmaningen är att åtgärda m3 förorenade sediment inom en aktiv hamnbassäng till en fastställd totalsumma och nå en 90 % spridningsreduktion. I hamnbassängen finns 1000 ton tungmetaller samt stora mängder dioxiner lagrade i bottensedimenten. Varje år sprids ca 3 ton zink, 350 kg arsenik och 20 kg kadmium ut från hamnen till Östersjön. Hamnbassängen är en betydande källa för utsläpp till Östersjön. Den stora spridningen påverkar den marina miljön i Östersjön. Därför är det extra angeläget att sanera hamnbassängen. Det övergripande målet för saneringen av Oskarshamns hamnbassäng är att långsiktigt minska spridning av tungmetaller och organiska miljögifter från sedimenten i hamnbassängen i Oskarshamn till Östersjön.

8 Beckholmen tuff sanering i nationalstadsparken Talare: Christer Egelstig, Telefon direkt , Mobil , Beckholmen är ett saneringsprojekt som inte liknar något annat: Vi arbetar på en ö som är byggnadsminne av riksintresse och som ligger mitt i Stockholm och i Nationalstadsparken, med allt vad det innebär. Därtill är det full verksamhet på alla ytor och i alla byggnader, med bland annat varv och bostäder. Ett antal gamla skutor och ångbåtar har hemmahamn och sköts om på Beckholmen. Hela öns ledningsnät måste vid saneringen tas bort och samtidigt fungera! Det finns en central grönyta med värdefull vegetation där speciella åtgärder behövs för att bevara de mest värdefulla träden och växterna. Föroreningsläget beskrivs bäst som att ön är en oordnad deponi för farligt avfall, och även grönytan är kraftigt påverkad av förorenat blästerdamm från varvet. Vi kan på ön ha källan till hälften av kvicksilvret i Stockholms innerskärgård. Kort sammanfattning Föredraget innehåller beskrivning av Historisk bakgrund. (Tjära, varv med dockor och det militära, regalskeppet Wasa) Öns alla verksamheter, bland annat kommersiellt varv och underhåll av träskutor och ångbåtar. Allt pågår i normal omfattning (men inte ostört) under saneringen. De speciella undersökningarna och utredningarna. Bland annat behövdes en tung holländsk sonicborrvagn för att för att ta prov och sätta grundvattenrör 20 meter ner i sprängsten. Riskbedömningen är inte den vanliga och kan diskuteras. De (positiva) konsekvenserna av att projektet blev ett anmälningsärende hos Miljöförvaltningen och av att huvudmannen (Kungliga Djurgårdens förvaltning) inte behöver tillämpa LOU. Det lär vara första gången i ett bidragsfinansierat projekt som huvudmannen inte är en kommun eller behöver tillämpa LOU. Hur man i god anda kan komma överens om stora åtgärder i känslig miljö. Åtgärder i varvsområdena, som styrs av ett ständigt pusslande där de begränsade ytorna ska räcka till både för sanering och pågående verksamhet samt av att material till och från ön måste gå med båt - och av att den tekniska försörjningen hela tiden måste fungera trots att alla ledningar grävs upp. Vakuumsugning i grönytorna med nyutvecklad utrustning för att de viktigaste träden ska kunna räddas trots mycket höga föroreningshalter. Metoden har också med gott resultat använts i svårtillgängliga slänter och på tidigare sprängda ytor som förorenats. Några speciella växter får bo på Skansen över saneringen, ett par ekar har räddats till ön från Gävle och vi har provat att flytta träd utan jordklump. Bekymren med allt gammalt (t.ex. oljefyllda elledningar och torrdockorna) som finns i området och är dåligt dokumenterat, bland annat för att det varit militärt i 50 år. Hur vi försökt göra själva åtgärderna så tekniskt och administrativt enkla som möjligt eftersom det är trångt och förhållandena i övrigt är så speciella.

9 Nu har saneringen av Alingsås gasverk avslutats. Vilken nytta har man haft av alla utredningar och vilken nytta har saneringen fått? Talare: Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB Abstract: Alingsås gasverk har sanerats inom uppsatt tidplan och inom budget bl a tack vare en unik saneringsstrategi utgående från en konceptuell föroreningsmodell som successivt förfinats under projektet. Med hänsyn till den komplexa föroreningssituationen, närheten till ytvattendrag och boende stod det efter de åtgärdsförberedande undersökningarna klart att det skulle bli svårt att beskriva vad som skulle saneras och hur saneringen skulle ske i en konventionell teknisk beskrivning enligt AMA. Utmaningen låg i att sanera kraftigt förorenad jord delvis under grundvattenytan med boende 20 m från hot-spots och invid ett strömmande ytvattendrag. Med hänsyn till närheten till boende satsade kommunen resurser på en kommunikationskonsult och en omfattande miljömedicinsk utredning. Vilken nytta hade man av det? Nu byggs nya bostäder på marken, varför nyttan med saneringen är uppenbar i ett kommunalt perspektiv. Alingsås kommun har därför bidragit med en förhållandevis stor andel av saneringskostnaderna. PASS F Kostnadsnytta och kostnadseffektivitet HUR ANVÄNDER MAN MULTIKRITERIEANALYS FÖR UTVÄRDERING AV EFTERBEHANDLINGSÅTGÄRDERS HÅLLBARHET? Lars Rosén1 (talare), Pär-Erik Back1,2 (talare), Magnus Bergknut3, Petra Brinkhoff1,4, Malin Norin4, Jenny Norrman1, Tommy Norberg5, Tore Söderqvist6, Yevheniya Volchko1 1FRIST kompetenscentrum, Inst. för Bygg- och miljöteknik, Chalmers tekniska högskola, Göteborg 2Sweco Environment AB, Stockholm 3Marksaneringscentrum Norr, Kemiska institutionen, Umeå Universitet 4NCC Teknik, Göteborg 5Matematiska vetenskaper, Chalmers tekniska högskola, Göteborg 6Enveco Miljöekonomi AB, Stockholm Abstract: Vid en utvärdering av en åtgärds hållbarhet måste såväl miljömässiga som sociala och ekonomiska aspekter vägas samman. Ett verktyg för att kunna göra en sådan sammanvägning på ett strukturerat sätt är multikriterieanalys (MKA). MKA har sitt ursprung i beslutsteori och har använts med framgång som beslutsstöd i flera olika sammanhang, bl.a. efterbehandling av förorenade områden. En grundläggande metodik för MKA vid val av efterbehandlingsåtgärder har tidigare utvecklats vid Chalmers. Metodiken vidareutvecklas nu och anpassas dels för specifik tillämpning inom exploateringsprojekt, dels för att inkludera markfunktioner (soil functions) enligt det kommande europeiska markdirektivet. Att ta med markfunktioner innebär att inte endast markens kemiska kvalitet, representerade av riktvärden, beaktas utan även exempelvis markens förmåga att lagra näringsämnen, bryta ner föroreningar och magasinera grundvatten. Med den utvecklade metoden för MKA analyseras vilka positiva och negativa ekonomiska, sociala och ekologiska effekter ett visst åtgärdsalternativ leder till relativt ett referensalternativ. Som underlag för värdering och poängsättning av dessa effekter har bedömningsgrunder utarbetats. För värdering av ekonomiska effekter används kostnads-nyttoanalys. Tillämpning av MKA-metoden innebär att en bedömning kan göras av huruvida ett åtgärdsalternativ kan anses bidra till en hållbar utveckling och också vilket åtgärdsalternativ som i högst grad bidrar till en hållbar utveckling. Presentationen kommer att omfatta följande delar: (1) Översiktlig beskrivning av multi-kriterieanalys som metod; (2) Beskrivning av vilka kriterier som bör ingå vid en hållbarhetsutvärdering av efterbehandlingsalternativ, (3) Praktisk tillämpning av den framtagna metodiken i både exploaterings- och bidragsprojekt, illustrerad med fallstudier; (4) Slutsatser och rekommendationer för användning av MKA som verktyg för hållbarhetsutvärdering av efterbehandlingsåtgärder.

10 HUR GÖR MAN KOSTNADS-NYTTOANALYS AV EFTERBEHANDLINGSALTERNATIV? METODIK OCH EXEMPEL Lars Rosén1 (talare) Tore Söderqvist2, Pär-Erik Back1,3, Jenny Norrman1 1FRIST kompetenscentrum, Inst. För Bygg- och miljöteknik, Chalmers tekniska högskola, Göteborg 2Enveco Miljöekonomi AB, Stockholm 3Sweco Environment AB, Stockholm Abstract: En stegvis metodik har utvecklats för KNA av efterbehandlingsinsatser. Steg 1 innebär att de specifika nyttor och kostnader som är aktuella i efterbehandlingsprojektet definieras relativt ett referensalternativ och ställs upp i en s.k. målfunktion. I Steg 2 görs en lista med alla ingående nytto- och kostnadsposter och en kvalitativ uppskattning görs av deras betydelse för slutresultatet. I Steg 3 görs en kvantitativ beräkning av varje posts storlek i pengar, dvs. en monetarisering, i de fall där detta är möjligt eller bedömts som meningsfullt. I Steg 4 görs slutligen en summering av nyttorna och kostnaderna, för att visa om utfallet blir positivt eller negativt. Metodiken är användbar som ett hjälpmedel för att så långt det är praktiskt möjligt värdera och jämföra efterbehandlingsåtgärders samhällsekonomiska lönsamhet i såväl stora som mindre projekt. Metodiken är således ett verktyg för en samhällsekonomisk riskvärdering av olika åtgärdsalternativ. Metodiken har nu tillämpats i ett antal olika fallstudier. Presentationen kommer att omfatta följande delar: (1) Översiktlig beskrivning av kostnads-nyttoanalys som metod; (2) Beskrivning av vilka kostnader- och nyttor som bör ingå i en samhällsekonomisk värdering av efterbehandlingsalternativ, (3) Praktisk tillämpning av den framtagna metodiken i exploaterings- och bidragsprojekt, illustrerad med fallstudier; (4) Slutsatser och rekommendationer för användning av KNA som verktyg för riskvärdering av efterbehandlingsåtgärder. Kostnadsnytta och kostnadseffektivitet Hållbar sanering - vad är relevant att mäta/bedöma i den sociala dimensionen? Jenny Norrman 1 (talare), Tore Söderqvist 2, Gerda Kinell 2, Lars Rosén 1, Petra Brinkhoff 1,3, Yevheniya Volchko 1, Malin Norin 3 1 Bygg- och miljöteknik, Chalmers tekniska högskola, 2 Enveco Miljöekonomi AB, Stockholm, 3 NCC Teknik, Göteborg, Abstract: Som ett led i att utföra hållbarhetsbedömningar av saneringsåtgärder bör man dels hitta relevanta aspekter att bedöma i den sociala dimensionen och dels ha en metod för att utföra själva bedömningen av dessa. Inom ramen för ett större forskningsprojekt som syftar till att utveckla ett praktiskt verktyg för hållbarhetsbedömningar av saneringsåtgärder, har fokusgruppsmöten använts som metod för att undersöka myndigheters syn på hållbarhet inom sanering och för att undersöka vad allmänheten vet om förorenade områden och vad de värderar i samband med detta. Fem stycken fokusgruppsmöten har genomförts, två med myndigheter i olika delar av Sverige (storstadsregion och landsbygd) samt tre med allmänheten (två storstadskommuner och en landsbygdskommun). Utifrån det sammanställda materialet har aspekter som är viktiga att beakta vid hållbarhetsbedömningar kunnat identifieras. Dessutom ges förslag på hur information och kommunikation om dessa aspekter kan hanteras i pågående saneringsprojekt.

11 Samhällsekonomiska slutsatser av en kommuns arbete med förorenade områden och hur de kan användas nationellt Talare: Helena Fürst, Helena Fürst Miljökonsult AB och Tore Söderqvist, Enveco Miljöekonomi AB Abstract: För att synliggöra konsekvenserna av ett bredare och mer systematiskt arbete med förorenade områden i Sundsvalls kommun definierade vi ett referensalternativ (scenario 1) och ett åtgärdsalternativ (scenario 2). I referensalternativet arbetar kommunen vidare som idag. Det innebär att arbetet i många fall är händelsestyrt genom inkomna ärenden. I åtgärdsalternativet arbetar kommunen bredare och mer systematiskt. Kommunens kunskap om förorenade områden kommer då in mycket tidigt i samhällsplaneringen och den egeninitierade tillsynen ökar. Utifrån dessa två scenarier identifierade vi åtgärdsalternativets konsekvenser i förhållande till referensalternativets. Underlaget till studien var bland annat befintlig data, egen erfarenhet och kunskap om förorenade områden samt telefonintervjuer med ett urval av aktörer i kommunen. De negativa konsekvenserna till följd av scenario 2 handlar i första hand om ökade kostnader och ett ökat personalbehov hos såväl kommunen som exploatörer, fastighetsägare och företag. Beträffande positiva konsekvenser kan ett arbete med kommunens förorenade områden generellt förväntas gynna hälsa och miljö, både idag och på lång sikt. Särskilt betydelsefullt kan det vara för att minska den pågående diffusa föroreningsbelastningen på Sundsvallsbukten och för att minska risken för ökad föroreningsspridning till följd av framtida klimatförändringar. Många av de positiva konsekvenserna är tätt sammankopplade med varandra och involverar flera olika aktörer. Till exempel kan en höjd kunskapsnivå hos samtliga aktörer bidra till att samhällets resurser utnyttjas bättre, med avseende på såväl ekonomi som tid och miljö. För att nå regionens miljömål om förorenade områden behövs insatser på olika nivåer i samhället. För kommunens del är det särskilt viktigt att det planerade tillsynsarbetet kommer till stånd. Ökad efterbehandling av förorenade områden kan vidare leda till en positiv utvecklingsspiral för kommunen. Genom att frigöra centralt belägna områden kan det lokala näringslivet utvecklas och nya bostadsområden skapas. Det i sin tur kan leda till inflyttning, nya arbetstillfällen, vinst åt exploatören och en förbättrad kommunal ekonomi. Kunskapen om effekterna på lokal nivå kan ge vägledning i vilka nationella insatser som bör prioriteras, om efterbehandlingstakten ska kunna öka. PASS G Internationell utblick Sanering av förorenade sediment i Norge vad har vi lärt på 20 år? Talare: Jens Laugesen, Det Norske Veritas, Høvik, Norge Abstract: I Norge utförde vi den första sedimentsaneringen i Sørfjorden i 1992, vi har sedan utfört en rad saneringar andra platser i Norge. Föredraget går igenom vad vi har lärt av saneringarna. Blev det så rent som var målsättningen? Var det motstånd hos lokalbefolkningen mot saneringen? Föredraget tar även upp en muddring och stabilisering av förorenade sediment i Trondheim hamn och den Kostnads/nyttoanalys som gjordes, baserad på reella kostnader.

12 Hållbar efterbehandling NICOLEs vision Talare: Bertil Grundfelt, Kemakta Konsult AB Abstract: NICOLE bildades i mitten av 1990-talet som en s.k. Concerted Action inom EUs fjärde ramverksprogram miljö- och klimatforskning. Sedan 1999 är nätverket helt finansierat av medlemsavgifter. NICOLE har initierat ett antal arbetsgrupper för bearbetning av temata som ligger i linje med medlemmarnas intressen. En av dessa arbetsgrupper har tagit fram en vägledning för Hållbar efterbehandling. Detta föredrag kommer att ge Renare Marks medlemmar en inblick i dessa vägledningar. Kort sammanfattning Föredraget inleds med en kort överblick över de arbetsgrupper som NICOLE har initierat och de frågeställningar som dessa bearbetat. Därefter kommer fokus att läggas på en redovisning av huvudinnehållet i den vägledning för Hållbar efterbehandling som tagits fram inom Sustainable Remediation Working Group, SRWG. Frågeställningar som berörs är: Startpunkten för frågans behandling inom NICOLE Nicoles definition of Hållbar efterbehandling Arbetsgruppens sammansättning och arbete NICOLEs vision för Hållbar efterbehandling Medlemsenkät och dess resultat Arbetsgruppens definition av Hållbar efterbehandling Vägledningsdokumenten NICOLEs Road Map för Hållbar efterbehandling Svårigheter och möjligheter Vägen framåt BECOSI - ett EU-projekt om förorenade områden, med myndighetsperspektiv Författare: Elisabeth Omsäter (talare), Länsstyrelsen Östergötland, tel Magnus Kviele, tel , Fredrik Lundgren, tel , WSP Environmental Bakgrund: Länsstyrelsen Östergötland tog initiativ till att göra en EU- ansökan inom Central Balticprogrammet sommaren Under resten av året sökte vi sedan lämpliga partners bland myndigheter som arbetar med förorenade områden på olika nivåer i Estland, Lettland, Finland och Sverige. Ansökan lämnades in i maj 2010 och vi beviljades pengar hösten Projektet, som heter BECOSI, Benchmarking on contaminated sites, startade sedan i december Projektet löper under tre år. Vi är totalt åtta partners, två i varje land och där ingår kommuner, regionala och centrala myndigheter som alla arbetar med förorenade områden. Vi har valt att utgå från tre huvudområden som är angelägna för myndigheter att arbeta med nämligen tillsyn av förorenade områden, förorenade områden och fysisk planering och information/kommunikation om förorenade områden. Inom varje huvudområde finns ett antal aktiviteter, totalt 32 stycken i projektet, som syftar till erfarenhetsutbyte, kompetensuppbyggnad, praktiska verktyg för tillsyn/planläggning/information och faktisk tillämpning av myndighetsarbete. Exempel på aktiviteter är seminarier, workshops, studiebesök, utarbetande av checklistor och handböcker samt konkret tillsynsarbete och planarbete. För vissa aktiviteter anlitas extern expertis. Exempelvis anlitades WSP Environmental och föreläsare från universitetet i Tallinn för ett seminarium om riskkommunikation. Detta seminarium omfattade teori, fallstudier, diskussioner och

13 gruppövningar samt gemensam lösning av case under en heldag. Slutligen utarbetades en gemensam checklista för riskkommunikation i förorenad mark-projekt. Abstract: Länsstyrelsen Östergötland har tillsammans med sju partners i Finland, Estland, Lettland och Sverige startat projektet BECOSI Benchmarking on contaminated sites. BECOSI syftar till kompetenshöjning, erfarenhetsutbyte och ett effektivare arbetssätt hos myndigheter på olika nivåer. Huvudområden i projektet är myndighetstillsyn av förorenade områden, förorenade områden och fysisk planering och information/kommunikation om förorenade områden. PASS H Effektiva åtgärdsmetoder Case Study Reerslev Site, DK SVE system, P&T treatment and In-Situ Thermal Remediation by ISTD Författare: Liselotte Clausen (talare), Maiken Faurbye, Niels Ploug Krüger A/S Abstract: In Reerslev, Denmark a hotspot of more than 2.5 tonnes of chlorinated solvents was present in a low permeable clay layer. The hotspot was situated in a residential area and partly beneath an existing graveyard. The contamination caused a serious risk to the in-door climate in the family houses and to the local groundwater resource, which supplies water to 50,000 homes in the capital area, and is one of the most important water resources in Denmark. In-door climate control of the houses was conducted immediately after the contamination was detected to prevent health risk to the families living in the vicinity. To prevent further spreading from the hot spot area, a SVE system in the unsaturated zone was established in 2005 simultaneously with a P&T system in the secondary aquifer. Simultaneously, alternatives for remediation of the source area were considered. The low permeability geology and the location of the area adjacent to residential houses and the graveyard left only a few realistic remediation alternatives. In addition, results from groundwater model simulations showed that very strict clean-up criteria were essential to reach the objective of eliminating the groundwater risk. After careful consideration of the alternatives, the hotspot was cleaned up with ISTD (In Situ Thermal Desorption) in 2009, four years after the SVE and P&T systems were installed. Now two years after the ISTD treatment, the temperature of the treated area returning to it s original temperature and the last confirmatory soil samples have been analyzed. Therefore, it is time to evaluate the case to answer the following questions: Are all remediation goals met? Was it an intelligent remedial approach? What did we learn? The presentation will focus on the results from the site and the answers to these questions

14 Effektiva åtgärdsmetoder - Reduktiv deklorering Ett projekt exempel, steg för steg Maria Sundesten, Golder Associates Remediation Delivery AB och Lena Torin, Golder Associates AB (preliminär talare Maria Sundesten, Abstract: Inledningsvis beskriver föredraget översiktligt de processer som ligger bakom reduktiv deklorering, i syfte att ge en introduktion till metoden och en övergripande förståelse rörande hur metoden fungerar. Föredraget syftar ej till att ge fördjupade kunskaper i nedbrytningsprocessen eller geokemiska resonemang. Därefter presenteras genomförandet i olika faser från undersökning till entreprenadutförande och kontroll. Här läggs fokus på vilka parametrar som bör undersökas inledningsvis för att kontrollera om metoden är lämplig för det aktuella objektet, tips och råd inför dimensionering av åtgärden, praktiskt genomförande samt uppföljning. För presentationen kommer ett projektexempel att användas för illustration av åtgärden med bilder från genomförande, uppföljning av resultat m.m. Kompletterande åtgärder med hjälp av syreavgivande medel vid restförorening Talare: Kristin Forsberg, RGS90 i Sverige AB, Abstract: RGS90 has, for over 5 years, pioneered the use of ORC Advanced in excavation applications in order to promote in situ remediation of petroleum hydrocarbon contamination and reduce project cost by avoiding further expensive excavation or long term pump-and-treat works. ORC Advanced works by providing a controlled release of dissolved oxygen directly into the soil moisture or groundwater to provide an increased source of terminal electron acceptors which dramatically increase the biomass and activity of indigenous aerobic microbes. This then accelerates the rate of natural attenuation of aerobically degradable organic contaminants such as BTEX, PAH's and petroleum hydrocarbons by a factor of between 10 and 100 times. The biological degradation of organic contaminants can be accelerated for a period of up to 12 months from a single application. RGS90 has used ORC Advanced to treat contamination under active petrol stations and to remediate sites being redeveloped for commercial and residential use. The applications allow treatment to continue in areas that cannot be safely accessed through excavation. Development of the site is not effected as the remediation continues in situ and can be monitored as construction is progressed. This presentation will explain how the remedial process works, how genetic microbial analysis demonstrates the growth of biomass active in degrading petroleum hydrocarbons and what the effect is on contaminant concentrations. On a site in Helsingborg, RGS90 incorporated the use of ORC Advanced into a remedial strategy involving excavation, free product skimming and treatment of the residual groundwater treatment. The results showed a reduction of % of benzene in soil and more than 90 percent of reduction of MTBE in groundwater after 2 years. The site has closed to the satisfaction of the regulators and has now been fully redeveloped.

15 PASS I Juridik Update från Bryssel - det senaste inom förorenad mark Talare: Mårten Tagaeus, advokat och delägare, Linnea Ljung, biträdande jurist - Mannheimer Swartling Advokatbyrå Abstract: Ca 80 procent av all miljörätt kommer från EU, varför det är viktigt för aktörer att hålla sig uppdaterade på den senaste utvecklingen inom EU. Som exempel kan nämnas Industriemissionsdirektivet som ska implementeras i svenskt rätt senast 2013 och som innehåller nya bestämmelser rörande förorenad mark. Likaså är det viktigt att känna till rättspraxis på området. Föredraget kommer att innefatta en update från Bryssel med nyheter om vad som händer på förorenad mark-området i EU. Vi kommer vidare översiktligt att tala om miljöbalkens regler och miljömålen för att därefter gå igenom de senaste svenska rättsfallen rörande efterbehandling, Vi kommer även att behandla hantering av förorenad mark vid en riskklassning samt i en överlåtelsesituation ur ett juridiskt perspektiv. Rättspraxis rörande jämkning av efterbehandlingsansvar och exploatörens ansvar Talare: Maria Paijkull, Advokatfirman Vinge KB, Box 11025, Göteborg, tel , Abstract: Under 2010 meddelades ett antal domar om jämkning av efterbehandlingsansvar. I domarna fanns vissa viktiga principer där tidsaspekten gavs störst och avgörande betydelse. Miljööverdomstolens domar är i vissa delar hårdare än vad exempelvis kommentaren till miljöbalken har utgått från. Ett särskilt problem är hur föreläggandet ska kunna effektueras i praktiken då ansvaret begränsas till en del av åtgärdskostnaderna. Härtill kommer också problematiken att man inte alltid kan räkna med att staten skjuter till medel. Vid vårmötet presenteras en uppföljning till domarna. Frågan om exploatörens ansvar är också högaktuellt mot bakgrund av städernas förtätning genom ianspråktagandet av gamla industri- och utfyllnadsområden. Högsta domstolen har meddelat prövningstillstånd i ett mål där en exploatör driver tesen att exploatören är att likställa med verksamhetsutövare då man genom rivnings- och saneringsarbeten har bidragit till att föroreningarna sprids och att möjlighet därmed också finns att rikta regressanspråk mot den faktiska verksamhetsutövaren. Miljödomstolen ansåg inte att exploatören kunde hänföras till kategorin verksamhetsutövare, medan miljööverdomstolen ansåg att så var fallet. Till vilket slut kommer Högsta domstolen? Albano 32 Regresstalan om ersättning för efterbehandlingskostnader jämlikt 10 kap, 2 och 6 Miljöbalken Talare: Fredrik Delblanc, Demikon AB, och Adv. Anders Linnerborg, Setterwalls Advokatbyrå i Malmö AB Abstract: Mellan 2004 och 2006 sanerade Demikon AB på uppdrag av AB Landskronahem en förorening bestående av 300 m3 eldningsolja på fastigheten Albano 32 i Landskrona. Fastigheten låg relativt centralt i Landskrona och i direkt anslutning till skola, förskola samt boende. Saneringen delades upp i olika faser där första fasen bestod i att få upp så mycket olja i fri fas som möjligt. Sammanlagt sögs 160m3 eldningsolja upp i fri fas. Sedan utfördes schaktsanering av total ton förorenad jord. Tack vare den första fasen av saneringen klassades den förorenade jorden inte som farligt avfall. Detta minskade både transporter och deponiavgifter. Samtliga åtgärdsmål för saneringen uppnåddes och fastigheten är nu avsedd för bostadsändamål.

16 Med hjälp av den tekniska bevisningen har Setterwalls Advokatbyrå företrätt AB Landskronahem i en regresstalan jämlikt 10kap, 2 och 6 i Miljöbalken. Miljödomstolens dom kom i september 2011 och gav AB Landskronahem rätt. Motparten, den förre fastighetsägaren, tilldömdes att stå för hela saneringskostnaden inklusive upplupna räntor samt alla rättegångskostnader, totalt 48,3 Mkr. Fastighetstransaktioner vem ansvarar för förorening? Talare: Christina Rydell Ahlström, advokat, MAQS Advokatbyrå, Katrin Troedsson, advokat och partner, MAQS Advokatbyrå. Östra Hamngatan 24, Box 11918, SE Gothenburg, Sweden Tel/mob , Fax , Abstract: Ansvaret för miljöföroreningar är en av de förhandlingsfrågor som får störst fokus i samband med fastighetstransaktioner. Som köpare/säljare av en fastighet krävs därför kunskap om regleringen av ansvar för förorenad mark och om hur detta på bästa sätt kan avtalas parterna emellan. Syftet med föredraget är att ge åhöraren en inblick i de viktigaste frågeställningarna vad avser hantering och fördelning av det miljöansvar som kan uppkomma i samband med förvärv av fastighet eller fastighetsbolag EDD-processen fungerar; erfarenheter och exempel Talare: Annika Lindblad-Påsse & Karolina Flemström, från Golder Associates AB, Abstract: Due Diligence processen är en komplex process med många olika parter inblandade säljare, potentiella köpare, mäklare, rådgivare inom finans, juridik, teknik, miljö etc. För att kunna hjälpa säljaren/köparen krävs att man förstår hur processen är utformad, förstår objektens art samt förstår vilka problem och möjligheter som kan uppkomma i processen vid olika tidpunkter. I arbetet med EDD ingår att identifiera miljörelaterade risker vad gäller föroreningssituationen i mark, grundvatten och byggnader samt, för verksamheter, även lagefterlevnad. Olika nivåer av miljöutredningar utförs baserat på processens och objektens egenskaper. Underlagsinformationen är dock vanligen mycket begränsad i transaktionsskedet och avtalen som reglerar hantering av föroreningar baseras i många fall på spekulationer om förekomst av föroreningar. Miljörisker kan i avtalen ha lösts genom t.ex. garantier, olika typer av villkorsfonder eller justering av köpeskillingen. Ett vanligt villkor för att en garanti skall gälla är att krav på undersökningar/efterbehandling ställs av en myndighet. I vissa fall får säljaren fortsatt ansvar för en viss föroreningsskada och står då för alla kostnader kopplade till skadan under flera år vilket kan fungera bra. I andra fall har säljaren gett bredare relativt ospecificerade garantier med koppling till kända förhållanden som kan visa sig vara felaktiga. Detta kan vara positivt för både säljare och köpare men, i de fall en föroreningsskada är stor och kostsam att åtgärda, kan tvister uppstå om parterna tolkar förutsättningarna olika.

Renare Mark 2012. Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering?

Renare Mark 2012. Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering? Renare Mark 2012 Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering? Y. Volchko 1, M. Bergknut 2, L. Rosén 1, J. Norrman 1, Tore Söderqvist 3 1 Chalmers University of Technology

Läs mer

Hållbar sanering: Vad är relevant att mäta/bedöma i den sociala dimensionen?

Hållbar sanering: Vad är relevant att mäta/bedöma i den sociala dimensionen? Hållbar sanering: Vad är relevant att mäta/bedöma i den sociala dimensionen? Jenny Norrman (Chalmers, FRIST) Tore Söderqvist & Gerda Kinell (Enveco, FRIST) Petra Brinkhoff & Malin Norin (NCC Teknik, FRIST)

Läs mer

Analys och hantering av miljörisker - tekniskt och naturvetenskapligt perspektiv

Analys och hantering av miljörisker - tekniskt och naturvetenskapligt perspektiv Analys och hantering av miljörisker - tekniskt och naturvetenskapligt perspektiv Vägverket 1998 Lars Rosén Institutionen för bygg- och miljöteknik, Chalmers SWECO VIAK AB Vad är risk? En sammanvägning

Läs mer

Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning?

Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning? Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning? Anja Enell och David Bendz, SGI På säker grund för hållbar utveckling Syfte med presentationen En sammanställning av vilka metoder

Läs mer

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11 Peab Sverige AB Fabege AB Stockholm 2011-04-11 Datum 2011-04-11 Uppdragsnummer 61151144701 Utgåva/Status Joakim Persson Uppdragsledare Linnea Sörenby Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

BECOSI ett EU-projekt om förorenade områden, med myndighetsperspektiv

BECOSI ett EU-projekt om förorenade områden, med myndighetsperspektiv BECOSI ett EU-projekt om förorenade områden, med myndighetsperspektiv Elisabeth Omsäter, Länsstyrelsen Östergötland Fredrik Lundgren, WSP Environmental Myndighetsarbete med förorenade områden Tre vägar

Läs mer

Fibern 1 - Due Diligence, Falkenbergs kommun PM - Kostnadsbedömning med osäkerhetsanalys

Fibern 1 - Due Diligence, Falkenbergs kommun PM - Kostnadsbedömning med osäkerhetsanalys Fibern 1 - Due Diligence, Falkenbergs kommun Beställare: FALKENBERGS KOMMUN Box 293 311 23 Falkenberg Beställarens representant: Catharina Rydberg-Lilja Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB

Läs mer

Vad är risk? Exempel misslyckande. Olika synsätt och möjligheter för undersökning och efterbehandling. Vad är riskbaserad beslutsanalys?

Vad är risk? Exempel misslyckande. Olika synsätt och möjligheter för undersökning och efterbehandling. Vad är riskbaserad beslutsanalys? Riskbaserad beslutsanalys vid undersökningar och efterbehandling Lars Rosén Olika synsätt och möjligheter för undersökning och efterbehandling Säkerhetsnivå (UCLM 95 )? Kostnadseffektivitet t ex bästa

Läs mer

Jordens jord, om global saneringspolitik

Jordens jord, om global saneringspolitik Jordens jord, om global saneringspolitik Risk och nytta marksanera eller flytta? 26 augusti 2004 Stockholm Tomas Henrysson tomas@conviro.se Efterbehandlingsåtgärder FoU Pilotdemo Kostnad Effektivitet Riskbedömning

Läs mer

STORM-kurs. Miljötekniska undersökningar av förorenad mark. 19-20 april 2007 i Stockholm. Statliga organisationer för renare mark

STORM-kurs. Miljötekniska undersökningar av förorenad mark. 19-20 april 2007 i Stockholm. Statliga organisationer för renare mark Foto: Lars Forsstedt / ETC Bild STORM-kurs Miljötekniska undersökningar av förorenad mark 19-20 april 2007 i Stockholm Bakgrund STORM ( ) är ett nätverk för statliga organisationer som arbetar med förorenad

Läs mer

Exempel på masshantering i stora och små projekt. Magnus Dalenstam WSP Environmental

Exempel på masshantering i stora och små projekt. Magnus Dalenstam WSP Environmental Exempel på masshantering i stora och små projekt Magnus Dalenstam WSP Environmental Generella frågeställningar Vilka aktörer är inblandade? Vem styr masshanteringen och hur? Massbalans i vilket skede tas

Läs mer

Vanliga frågor & svar

Vanliga frågor & svar Vanliga frågor & svar Innehåll Ordlista... 2 Om Brevet... 2 Vad ska jag göra med brevet som jag fått?... 2 Motivering saknas till min fastighet, varför?... 2 Vilka har fått utskicket från Länsstyrelsen?...

Läs mer

Åtgärdskrav vid In-Situ efterbehandling

Åtgärdskrav vid In-Situ efterbehandling Golder Associates Anders Perssonsgatan 12 SE-416 64 Göteborg Tel: +46 31 700 82 30 Fax: +46 31 700 82 31 www.golder.se Sammanfattning föredrag Åtgärdskrav vid In-Situ efterbehandling Upprättande och kontroll

Läs mer

Utförda konsultuppdrag Tomas Henrysson Uppdaterad 2013-03-01

Utförda konsultuppdrag Tomas Henrysson Uppdaterad 2013-03-01 Uppdragen har genomförts via: Conviro AB 2002- Tomas Henrysson Miljökonsult 1998-2002 Golder Associates AB 2007-2008 (anges inom parantes) Detaljutformning av TUFFO Teknikutvecklingsprogram för förorenade

Läs mer

Nedläggning av bilskrot Västerås

Nedläggning av bilskrot Västerås Nedläggning av bilskrot Västerås 19 april 2013 Kristina Aspengren, kristina.storfors.aspengren@vasteras.se 021-39 18 12 Malin Urby, malin.urby@vasteras.se 021-39 27 72 Historia Verksamheten startade 1957

Läs mer

Möjligheter i arbetet med förorenad mark i planprocessen. Helena Bergenstierna Fastighetskontoret, Malmö stad

Möjligheter i arbetet med förorenad mark i planprocessen. Helena Bergenstierna Fastighetskontoret, Malmö stad Möjligheter i arbetet med förorenad mark i planprocessen Helena Bergenstierna Fastighetskontoret, Malmö stad Vårt hanteringssätt Kan markens lämplighet säkerställas på annat sätt än med villkor enligt

Läs mer

Vad du behöver veta om riskvärdering

Vad du behöver veta om riskvärdering Vad du behöver veta om riskvärdering Yvonne Andersson-Sköld Statens geotekniska institut, SGI www.swedgeo.se Innehåll Vad är riskvärdering? Varför beslutsverktyg? Metoder för riskvärdering När används

Läs mer

Projektbeskrivning Projektnamn: Förorenad mark

Projektbeskrivning Projektnamn: Förorenad mark Projektbeskrivning Projektnamn: Förorenad mark Jessica Ewald, David Lalloo / 040-252057/252056 Jessica.bernfreedewald@lansstyrelsen.se David.lalloo@lansstyrelsen.se Datum 2010-05-30 1. Problembeskrivning

Läs mer

Strategi för att bidra till Giftfri miljö

Strategi för att bidra till Giftfri miljö Strategi för att bidra till Giftfri miljö Länsstyrelsens regleringsbrev: åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå miljömålen Giftfri miljö prioriterat mål av Miljömålsrådet Syfte: Identifiera

Läs mer

Förorenad mark syns inte men finns om problematiken med förorenad mark och ansvar vid fastighetsöverlåtelser

Förorenad mark syns inte men finns om problematiken med förorenad mark och ansvar vid fastighetsöverlåtelser Förorenad mark syns inte men finns om problematiken med förorenad mark och ansvar vid fastighetsöverlåtelser Det finns 80 000 misstänkt förorenade platser i Sverige! Vad händer om jag köper en förorenad

Läs mer

Technical and environmental Due Diligence TEDD

Technical and environmental Due Diligence TEDD Technical and environmental Due Diligence TEDD I samband med fastighetsförvärv eller andra strategiska förändringar av byggnader, fastigheter och anläggningar bör en inventering/statusbesiktning utföras

Läs mer

1. Administrativa uppgifter 1.1 Fastighetsbeteckning 1.2 Fastighetsägare. 1.3 Besöksadress 1.4 Verksamhetsutövare (anmälare)

1. Administrativa uppgifter 1.1 Fastighetsbeteckning 1.2 Fastighetsägare. 1.3 Besöksadress 1.4 Verksamhetsutövare (anmälare) 1 (5) Anmälan om avhjälpandeåtgärder med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (efterbehandling av ett förorenat område) Länsstyrelsen

Läs mer

Åtgärdskrav vid In-situ sanering

Åtgärdskrav vid In-situ sanering Här en fin bild på en in situ teknik/metod/sanering Åtgärdskrav vid In-situ sanering Jan-Erik Lindstrand, MB Envirotek Anna-Lena Öberg-Högsta, Golder Associates AB Syfte och mål Syfte är att utarbeta en

Läs mer

Efterbehandling av förorenade sediment. Seminarium 7 februari 2012, Stockholm

Efterbehandling av förorenade sediment. Seminarium 7 februari 2012, Stockholm Renare Mark, tematisk grupp Förorenade sediment Efterbehandling av förorenade sediment Seminarium 7 februari 2012, Stockholm Hösten 2010 höll Renare Marks tematiska grupp Förorenade sediment sin första

Läs mer

DOM 2012-05-10 meddelad i Växjö

DOM 2012-05-10 meddelad i Växjö DOM 2012-05-10 meddelad i Växjö Sid 1 (3) KLAGANDE Ytmetall AB i likvidation, 556153-4685 c/o Advokat GW Ombud: IM MOTPART Länsstyrelsen i Blekinge län 371 86 Karlskrona ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen

Läs mer

Föroreningar i marken arbetet i Sverige och några aktuella problem Dan Berggren Kleja

Föroreningar i marken arbetet i Sverige och några aktuella problem Dan Berggren Kleja Föroreningar i marken arbetet i Sverige och några aktuella problem Dan Berggren Kleja Statens Geotekniska Institut & Sveriges Lantbruksuniversitet 2015-10-18 1 Markens ekosystemtjänster enligt EU:s förslag

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

Rättspraxis. Några viktiga rättsfall

Rättspraxis. Några viktiga rättsfall Rättspraxis Några viktiga rättsfall Överlåtelse av verksamhet Arvamet M 9822-02 Övertagande av verksamhet (inkråmsöverlåtelse) ger ansvar I praxis anses att den som tar över en verksamhet i princip övertar

Läs mer

Workshop kring vägledande domar. Sheraton 22 november 2010

Workshop kring vägledande domar. Sheraton 22 november 2010 Workshop kring vägledande domar från miljööverdomstolen Sheraton 22 november 2010 Avlägsna förorening 1999 Avlägsna hot spot Förorening 1969 RISK Transport- & exponeringsväg 1989 Människor och Miljö Områdesrestriktioner,

Läs mer

Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS)

Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS) Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS) Lars Rosén Chalmers tekniska högskola DRICKS centrum för dricksvattenforskning lars.rosen@chalmers.se Projektets övergripande syfte Utveckla metoder

Läs mer

Framtiden, vad är på gång?

Framtiden, vad är på gång? Framtiden, vad är på gång? Seminarium om undersökningsmetoder för förorenade områden, Malmö 6-7 maj Jenny Norrman SGI, FRIST Chalmers På säker grund för hållbar utveckling Spaning 1 Ökad användning av

Läs mer

VÄXJÖ TINGSRÄTT SLUTLIGT BESLUT Mål nr M 433O-10 Miljödomstolen 2010-12-29 meddelat i Växjö

VÄXJÖ TINGSRÄTT SLUTLIGT BESLUT Mål nr M 433O-10 Miljödomstolen 2010-12-29 meddelat i Växjö Copyright (c) Lex Press AB VÄXJÖ TINGSRÄTT SLUTLIGT BESLUT Mål nr M 433O-10 Miljödomstolen 2010-12-29 meddelat i Växjö Sid 1 (4) KLAGANDE 1. BE 2. MOTPART Länsstyrelsen i Jönköpings län 551 86 Jönköping

Läs mer

Överprövning av beslut att anta detaljplan för Örsjö 1:63, Skurups kommun

Överprövning av beslut att anta detaljplan för Örsjö 1:63, Skurups kommun asdf BESLUT 1(5) 2012-09-26 Vår referens Samhällsbyggnadsavdelningen Enheten för samhällsplanering Anna-Mary Foltýn 040-25 27 21 Kommunfullmäktige Skurups kommun 274 80 Skurup Överprövning av beslut att

Läs mer

EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1

EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1 EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1 Vetlanda kommun Redovisning av efterbehandling av fastigheterna Snickaren 3 och Östanå 3:1 Vetlanda 2003-12-01 Diarienummer 2002/TK0260.353 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Riskvärdering med AHP exempel åtgärdsval för fd kemtvätt i bostadsområde

Riskvärdering med AHP exempel åtgärdsval för fd kemtvätt i bostadsområde Riskvärdering med AHP exempel åtgärdsval för fd kemtvätt i bostadsområde Fredric Engelke, Structor fredric.engelke@structor.se AHP Analytic Hirarchy Process T D H En metod som strukturerar komplexa beslut

Läs mer

Omgivningspåverkan / recipentstatus. Michael Gilek, Ekotoxikologi. Konferens i Stockholm, 15-17 augusti 2007. Michael Gilek. www.sh.

Omgivningspåverkan / recipentstatus. Michael Gilek, Ekotoxikologi. Konferens i Stockholm, 15-17 augusti 2007. Michael Gilek. www.sh. Omgivningspåverkan / recipentstatus Michael Gilek michael.gilek@sh.se Hantering av förorenade sediment och muddermassor Nyköping, 18 april, 2007 Michael Gilek, Ekotoxikologi Reglering av kemikalier i Europa

Läs mer

24-25 September 2008 i Helsingfors Finland

24-25 September 2008 i Helsingfors Finland NORDROCS 2008 2:a Gemensamma Nordiska Mötet Om Sanering av Förorenade områden 24-25 September 2008 i Helsingfors Finland Sponsras av: SGS, NISKA & NYYSSÖNEN OY, ekokem-service, Maj and Tor Nessling Foundation,

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Anna Thyrén UPPRÄTTAD AV. Petra Almqvist. Inventering av förorenad mark av Björnemossen, Hova, Gullspångs kommun

UPPDRAGSLEDARE. Anna Thyrén UPPRÄTTAD AV. Petra Almqvist. Inventering av förorenad mark av Björnemossen, Hova, Gullspångs kommun -14 UPPDRAG MKB detaljplan Hova, Gullspångs kommun UPPDRAGSNUMMER 1321526 UPPDRAGSLEDARE Anna Thyrén UPPRÄTTAD AV Petra Almqvist DATUM GRANSKAD AV Ann Christine Lember Inventering av förorenad mark av

Läs mer

Rättspraxis. Några viktiga rättsfall

Rättspraxis. Några viktiga rättsfall Rättspraxis Några viktiga rättsfall Överlåtelse av verksamhet Arvamet (MÖD 2003:17) Övertagande av verksamhet (inkråmsöverlåtelse) ger ansvar. I praxis anses att den som tar över en verksamhet i princip

Läs mer

Vårmöte Nätverket Renare Mark Sundsvall 13/4 2011

Vårmöte Nätverket Renare Mark Sundsvall 13/4 2011 Vårmöte Nätverket Renare Mark Sundsvall 13/4 2011 Handbok för behandling av klororganiska föreningar Insitu Ulf Wiklund Medverkande: Tyrens: RGS90: Egen konsult: WSP: Niras: Bioclear: Regenesis: Ulf Wiklund,

Läs mer

Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4)

Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4) Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4) Objekt Gamla Slottsbrons sågverk ID nr F1764-0023 Kommun Grums Upprättad Björn Nilsson 2006-01-23 Senast reviderad Björn Nilsson 2006-03-08 Mark Antal prov 16*

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Nätverket. Protokoll - Årsmöte Regionala avdelningen i Öst 2015

Nätverket. Protokoll - Årsmöte Regionala avdelningen i Öst 2015 are Protokoll - Årsmöte Regionala avdelningen i Öst 2015 Plats:, Repslagaregatan 4, plan 3, Linköping Tid: 17.00, 26 februari 2015 l. Mötets öppnandes 2. Val av ordförande för årsmötet: Märta Ländell l

Läs mer

För renare luft, jord och vatten

För renare luft, jord och vatten Om AFRISO EMA: PID-mätare för VOC Vi utvecklar och marknadsför produkter och tjänster som bidrar till en bättre miljö och säkrare arbetsplatser. Vår strävan är att vara den naturliga samarbetspartnern

Läs mer

Verksamheten pågick ca 50 år. 1988 förbrukades -500 kilogram PCE -60 liter Na-hypoklorit. PCE lagrades i cistern inomhus

Verksamheten pågick ca 50 år. 1988 förbrukades -500 kilogram PCE -60 liter Na-hypoklorit. PCE lagrades i cistern inomhus Verksamheten pågick ca 50 år 1988 förbrukades -500 kilogram PCE -60 liter Na-hypoklorit PCE lagrades i cistern inomhus Inga golvbrunnar eller invallningar PCE = PERKLORETYLEN=TETRAKLORETYLEN Större oljeläckage

Läs mer

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Miljökontoret Margareta Lindkvist Tfn. 0581-81713 BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora YTTRANDE Sidan 1 av 5 2015-04-09 Ljusnarsbergs Kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

Rivningsplan / avfallshanteringsplan

Rivningsplan / avfallshanteringsplan Rivningsplan / avfallshanteringsplan Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning alt. adress Beräknat start och stoppdatum för rivning Byggherre Kontaktperson/telefon Entreprenör Kontaktperson/telefon

Läs mer

Inspektionsrapport, egenkontroll gällande båtklubbar och marinor

Inspektionsrapport, egenkontroll gällande båtklubbar och marinor Inspektionsrapport Dnr: 2015 4075 Sida 1 (5) 2015-06-26 Handläggare Charlotte Larsson Miljö- och hälsoskyddsinspektör Telefon 08-508 288 71 E-post: charlotte.larsson@stockholm.se Örnsbergs båtklubb Inspektionsrapport,

Läs mer

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN 1 (6) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Miljönämnden Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av

Läs mer

Förorenade områden, kartläggning och översiktlig bedömning av saneringskostnader. Centrala Älvstaden i Göteborg

Förorenade områden, kartläggning och översiktlig bedömning av saneringskostnader. Centrala Älvstaden i Göteborg Centrala Älvstaden, Göteborgs Stad Centrala Älvstaden i Göteborg Uppdragsnummer 1311521 000 Förorenade områden, kartläggning och översiktlig bedömning av saneringskostnader Centrala Älvstaden i Göteborg

Läs mer

Stark ställning i Norr erfarenheter från Marksaneringscenter Norr (MCN) Mats Tysklind

Stark ställning i Norr erfarenheter från Marksaneringscenter Norr (MCN) Mats Tysklind Marksaneringscentrum Norr (MCN) Stark ställning i Norr erfarenheter från Marksaneringscenter Norr (MCN) Mats Tysklind Projektledare för MCN Miljökemi, Umeå Universitet Mats.tysklind@chem.umu.se Risk och

Läs mer

Räddningstjänsten. Avslutade sin insats efter två dygn

Räddningstjänsten. Avslutade sin insats efter två dygn Räddningstjänsten Avslutade sin insats efter två dygn Kustbevakningen Avslutade sin insats efter 11 dygn Saneringsplanen Inventering Varför är vi inte på alla ställen just nu? Mer än 20000 m 1 sanerare

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Särskilda tillsynsprojekt 2013 Metodstudie ansvarskoll tillsyns- eller bidragsobjekt?

Särskilda tillsynsprojekt 2013 Metodstudie ansvarskoll tillsyns- eller bidragsobjekt? PROMEMORIA/PM 1(9) Kontaktperson Karin Persson Miljötillsynsenheten, EBH-gruppen Särskilda tillsynsprojekt 2013 Metodstudie ansvarskoll tillsyns- eller bidragsobjekt? Denna PM utgår från ansökan om bidrag

Läs mer

Samlad kunskap från Hållbar Sanering

Samlad kunskap från Hållbar Sanering Samlad kunskap från Hållbar Sanering UNDERSÖKNINGSMETODER RISKBEDÖMNING RISKVÄRDERING RISKKOMMUNIKATION ÅTGÄRDSLÖSNINGAR Nu vet vi mer håll till godo! Nu vet vi mycket mer än vi gjorde för sex år sedan.

Läs mer

DCIP (Resistivitet och Inducerad Polarisation) för kartläggning av förorenad mark och avfall

DCIP (Resistivitet och Inducerad Polarisation) för kartläggning av förorenad mark och avfall Renare Marks Vårmöte, Arlanda, 25-26 mars 2015 DCIP (Resistivitet och Inducerad Polarisation) för kartläggning av förorenad mark och avfall Torleif Dahlin 1, Esben Auken 2, Håkan Rosqvist 3 1 Teknisk geologi,

Läs mer

ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsens i Västra Götalands län beslut den 8 juli 2011 i ärende nr 575-6928- 2010, se bilaga 1

ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsens i Västra Götalands län beslut den 8 juli 2011 i ärende nr 575-6928- 2010, se bilaga 1 Mark-och miljödomstolen 2012-01-10 meddelad i Vänersborg KLAGANDE Preem AB, 556072-6977 Preemraff Göteborg Box 48084 418 23 Göteborg Ombud: Advokat LV Alrutz' Advokatbyrå AB Box 7493 103 92 Stockholm MOTPART

Läs mer

DISTANSUTBILDNING Miljö & förorenade områden

DISTANSUTBILDNING Miljö & förorenade områden DISTANSUTBILDNING Miljö & förorenade områden En utbildning i tiden för dig som vill jobba med sanering av förorenad mark. DISTANSUTBILDNING Vad innebär Miljö & förorenade områden? Detta är en tidsenlig

Läs mer

Vattnet i den hållbara staden Dagvattenkonferens Göteborg

Vattnet i den hållbara staden Dagvattenkonferens Göteborg Vattnet i den hållbara staden Dagvattenkonferens Göteborg Dag 1 Internationell utblick 12-13 november Dag 2 Utmaningar i Göteborg Actions driven by climate change and adaptation New York, Dordrecht Actions

Läs mer

Hur kan marken saneras?

Hur kan marken saneras? V a r j e f ö r o r e n a d j o r d ä r u n i k Hur kan marken saneras? SoilTechs analys av mark och föroreningar ger svaret M ARKSANERINGS KONSULTER SoilTech har kompetensen och resurserna SoilTech förfogar

Läs mer

Spridning av flyktiga föroreningar till inomhusmiljön

Spridning av flyktiga föroreningar till inomhusmiljön Spridning av flyktiga föroreningar till inomhusmiljön www.treehugger.com Yvonne Ohlsson yvonne.ohlsson@swedgeo.se Pär-Erik Back par-erik.back@swedgeo.se Flyktiga Föroreningar Lst Sthlm 24 mars 2014 1 Innehåll

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0391-1 2009-09-29 TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER. i Staffanstorps kommun

NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0391-1 2009-09-29 TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER. i Staffanstorps kommun NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0391-1 2009-09-29 TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER i Staffanstorps kommun Titel: Författare: Utgiven av: Tillsynsprojekt om PCB i byggnader Göran Eriksson Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Igelboda 49:1, Svartkärrsvägen 32, BRF Igelbodaplatån

Igelboda 49:1, Svartkärrsvägen 32, BRF Igelbodaplatån 1 (5) 2013-03-25 M 2012-1313 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Igelboda 49:1, Svartkärrsvägen 32, BRF Igelbodaplatån Föreläggande med vite om att åtgärda fuktskador Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

Förändringar i praxis rörande ansvaret för fastighetsförvärvare och exploatörer

Förändringar i praxis rörande ansvaret för fastighetsförvärvare och exploatörer 1 Förändringar i praxis rörande ansvaret för fastighetsförvärvare och exploatörer Advokat Anders Linnerborg, Setterwalls Advokatbyrå i Malmö 1 3 Om det inte finns någon verksamhetsutövare som kan utföra

Läs mer

PCB i byggnader. Erfarenheter från åtta SABO-företag som inventerat och sanerat PCB i fastigheter. Fredrik Hedlund, SABO AB januari 2002

PCB i byggnader. Erfarenheter från åtta SABO-företag som inventerat och sanerat PCB i fastigheter. Fredrik Hedlund, SABO AB januari 2002 PCB i byggnader Erfarenheter från åtta SABO-företag som inventerat och sanerat PCB i fastigheter. Fredrik Hedlund, SABO AB januari 2002 PCB måste ut ur kretsloppet. PCB är ett samlingsnamn för en grupp

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Socialstyrelsens ansvar inom hälsoskyddsområdet

Socialstyrelsens ansvar inom hälsoskyddsområdet Socialstyrelsens ansvar inom hälsoskyddsområdet Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor under miljöbalken - Normering och annan vägledande information - Uppföljning och utvärdering av operativ

Läs mer

Förorenade fastigheter hur gör man?

Förorenade fastigheter hur gör man? Förorenade fastigheter hur gör man? Förorenade fastigheter hur gör man? Storslagen natur är något som ofta förknippas med Dalarna. Kanske är det de höga bergen och djupa skogarna som gör att många trivs

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

Strandstaden i Fagersanna

Strandstaden i Fagersanna Strandstaden i Fagersanna Redovisning av föroreningssituation Ylva Persson Ann Helén Österås 2014-06-12 Innehåll Bakgrund dioxin Genomförda undersökningar Resultat fisk och grödor Resultat sediment och

Läs mer

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär När man misstänker att det finns hälsobesvär kopplade till en byggnad, är det ibland svårt att veta hur man ska agera. Även om

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 T 2052-10 KLAGANDE JM Värmdöstrand AB, 556001-6213 169 82 Stockholm Ombud: Advokat VD MOTPART Kustbostäder i Oxelösund Aktiebolag,

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter

Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter Projektets organisation Styrgrupp Fastställd vid årsmötet 2015-XX-XX Arbetsgrupp Referensgrupp Dnr Uppdrag och mål Deltagare 2 Organisation Inledning

Läs mer

Bidrag till länsstyrelserna för tillsynsprojekt inom förorenade områden (Naturvårdsverkets anslag 1:4)

Bidrag till länsstyrelserna för tillsynsprojekt inom förorenade områden (Naturvårdsverkets anslag 1:4) 1(4) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Larsson, Ulf Tel: 010-698 13 71 ulf.larsson@naturvardsverket.se BESLUT -01-21 Ärendenr: NV-03212-14 Samtliga Länsstyrelser Bidrag till länsstyrelserna för tillsynsprojekt

Läs mer

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, ROSSÖN VATTENVERK

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, ROSSÖN VATTENVERK Dokumentnamn: Bilaga 2 - Förslag vattenskyddsområde Dokumentet gäller för: VA-försörjning, dricksvatten Strömsund kommun Framtaget av: Ansvarig för dokumentet: Anna Norman, ProVAb VA-chef, Strömsund kommun

Läs mer

Avveckla koppargjuteriverksamhet

Avveckla koppargjuteriverksamhet Avveckla koppargjuteriverksamhet Inom Kopparlunden Västerås Jenny Seppas 2014-02-05 Vi avvecklar vårt koppargjuteri Vi tar ansvar för de föroreningar vi orsakat. Vi vill ha en nöjd miljömyndighet och nöjd

Läs mer

Miljorattsdagarna 2012

Miljorattsdagarna 2012 .... Miljorattsdagarna 2012 23-24 oktober 2012 Rosteriet, Liljeholmen Stockholm Så realiserar du lagändringarna i praktiken a Vad är nytt inom avfallslagstiftningen och hur påverkar det din verksamhet?

Läs mer

Testning som beslutsstöd

Testning som beslutsstöd Testning som beslutsstöd Vilken typ av information kan testning ge? Vilken typ av testning kan ge rätt information i rätt tid? Hur kan testning hjälpa din organisation med beslutsstöd? Hur kan produktiviteten

Läs mer

Nytt europeiskt regelverk för växtskydd. Hans Hagenvall Svenskt Växtskydd Februari 2009

Nytt europeiskt regelverk för växtskydd. Hans Hagenvall Svenskt Växtskydd Februari 2009 Nytt europeiskt regelverk för växtskydd Hans Hagenvall Svenskt Växtskydd Februari 2009 Som man sår får man skörda Rotdödare Men det är inte hela sanningen Stråknäckare Ogräs Det behövs också växtskydd

Läs mer

1 september 2010 31 augusti 2013

1 september 2010 31 augusti 2013 Hav möter Land klimat vatten & samhällsplanering tillsammans Projektledare: Ingela Isaksson Norsk koordinator: Tyra Risnes Dansk kontaktperson: Peter Grönkjaer Länsstyrelsen Västra Götalands län (lead

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Miljöbalken Per Lilliehorn Miljöbalken, 1998: 811 Trädde i kraft 1 januari 1999. Ersatte 16 lagar Skogsvårdslagen, luftfartslagen och väglagen hänvisar till bestämmelser i miljöbalken 2 Verksamhetsutövaren

Läs mer

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18 SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 Behovsbedömning tillhörande ändring av detaljplan för Sagobyn och Kv. Laen SAMRÅDSHANDLING Dnr MOB 2015-241 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2 Behovsbedömning

Läs mer

Orrekullagården, Orrekullavägen 2, Kolmården

Orrekullagården, Orrekullavägen 2, Kolmården Uppdrag MKB avseende inseglingen till Norrköpings hamnar Mötets syfte Samråd enligt miljöbalken angående MKB för planerade åtgärder i inseglingen till Norrköpings hamnar Datum och plats Torsdagen den 26

Läs mer

Bygga om-dialogen. Bjarne Stenquist, miljöförvaltningen Malmö stad. Bygga

Bygga om-dialogen. Bjarne Stenquist, miljöförvaltningen Malmö stad. Bygga Bygga om-dialogen Bjarne Stenquist, miljöförvaltningen Malmö stad Bygga Områdesbeskrivning Rapport sid 54 Gul = Resursrika och svenskdominerade Grön = blandade/integrerade utifrån de två segregationsvariablerna

Läs mer

SAMRÅD MED MALMÖ STAD AVSEENDE OMPRÖVNING AV VERKSAMHETEN VID MALMÖ AIRPORT, SVEDALA KOMMUN

SAMRÅD MED MALMÖ STAD AVSEENDE OMPRÖVNING AV VERKSAMHETEN VID MALMÖ AIRPORT, SVEDALA KOMMUN SAMRÅD MED MALMÖ STAD AVSEENDE OMPRÖVNING AV VERKSAMHETEN VID MALMÖ AIRPORT, SVEDALA KOMMUN Plats: Miljökontoret, Malmö stad Datum: 2009-06-11 kl. 09.00 11.00 Närvarande: Från Malmö stad Ingegerd Andersson,

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Workshop Building Applied and Building Integrated PV Systems

Workshop Building Applied and Building Integrated PV Systems Workshop Building Applied and Building Integrated PV Systems Results from group discussions and interactive session Chalmers, Göteborg 2015-03-03 Barriärer för spridning Regelverken är komplicerade och

Läs mer

Styrelsen för BT Kemi Efterbehandling

Styrelsen för BT Kemi Efterbehandling Sida 1/10 Plats och tid Kommunhuset, Svalöv, kl 09:00 10:15 Ajournering 09:35-09:50 Beslutande Ej tjänstgörande ersättare Hans-Inge Svensson (S), ordförande Marika Jardert (V), tjg ersättare för Birgit

Läs mer

Forskning Formar Framtiden

Forskning Formar Framtiden 2 3 1 4 5 Forskning Formar Framtiden DGA:s utbildningsvecka 2010 Maria Strandberg maria.strandberg@golf.se Utmaningar Klimatförändringar Begränsade naturresurser Lagar och restriktioner Opinion och politiskt

Läs mer