Utvärdering av Stockholmsförsökets effekter på vägtrafikens avgasemissioner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av Stockholmsförsökets effekter på vägtrafikens avgasemissioner"

Transkript

1 VTI publikation Utvärdering av Stockholmsförsökets effekter på vägtrafikens avgasemissioner Arne Carlsson Ulf Hammarström Mohammed-Reza Yahya Per Jonsson

2 2 VTI rapport

3 Kort sammanfattning Den här rapporten undersöker modellberäknade förändringar i avgasutsläppen i samband med Stockholmsförsöket. För att jämföra de beräknade utsläppen med och utan trängselskatt har utsläppsmodellen ARTEMIS använts. Beräkningarna avser situationen med trängselskatt som jämföres med en tänkt situation utan trängselskatt. Beräkningarna avses gälla ett vardagsdygn i april 2006 (egentligen måndag-torsdagsdygn). 1. Resultat för innerstaden (området innanför avgiftsgränsen) Trafikarbetet inom innerstaden, dvs antalet körda fordonskilometer, har totalt minskat med ca 15 % sett över hela dygnet och med över 17 % under rusningstid morgon och eftermiddag. Den procentuella minskningen i trafikarbete för personbil är något högre. Det har blivit en markant ökning för bussar med drygt 18 % över dygnet och hela 35 % i morgonens rusningstrafik. Förutom förändringen av trafikarbetet har den minskade trängseln betydelse för avgasutsläppen. Med färre fordon blir det mindre överbelastning i trafiksystemet vilket leder till mindre trängsel. Följande generella sammanfattning kan göras beträffande förändrade utsläpp under försöket med trängselskatt. - Minskningen av trafikarbetet med ca 15 % har störst inverkan. Generellt sett minskar utsläppen i samma utsträckning som trafiken. Minskad trafikträngsel reducerar utsläppen med ytterligare 1 %-enhet sett över hela dygnet och med 2-3 % i rusningstid. Men ökad andel tung trafik, främst busstrafik, gör att utsläppen för kväveoxider och partiklar inte minskar lika mycket som trafiken minskar. - NO x -emissioner (kväveoxider) har minskat med 6,8 %, vilket motsvarar ca 150 kg per vardagsdygn. Minskningen är knappt hälften så stor som minskningen i trafikarbete. Ökad andel tunga fordon har stor inverkan, främst den ökade busstrafiken. En känslighetsanalys för felaktiga indata ger en möjlig reduktion på max 10 %. - Avgaspartiklar PM 10 har minskat med 9,4 % eller 6,3 kg per vardagsdygn, vilket motsvarar ca 60 % av trafikminskningen. Ökad andel tunga fordon har stor inverkan. - Koldioxidutsläppen (CO 2 ) har minskat med ca 14 %, eller 100 ton per vardagsdygn. Minskningen är ungefär lika stor som trafikminskningen. - Kolväteutsläppen exklusive metan (NMHC) har minskat med 15,4 % ellert 200 kg per vardagsdygn. Minskningen är ungefär lika stor som trafikminskningen. 2. Resultat för övriga länet utanför innerstaden Totala trafikarbetet i övriga länet utanför innerstaden är ca 11 gånger större än i innerstaden. Trafikarbetet har minskat med ca 1,5 % sett över hela dygnet och med 2,7 % i morgonrusningen. Trafikarbetet för personbil har minskat något mer. Det har blivit en viss ökning för bussar, precis som i innerstaden. Minskning av trafikträngseln i övriga länet är inte lika påtaglig jämfört med innerstaden, vilket medför att reduktionen i totala utsläpp blir ungefär som för trafikförändringen, men med korrektion för ökad andel bussar (ökning med 0,2 %-enheter). Utsläppen av kväveoxider och partiklar har minskat med 0,2-0,3 % i länet utanför innerstaden och utsläppen av koldioxid har minskat med drygt 1,2 %.

4 Innehållsförteckning Tabellförteckning... 5 Figurförteckning... 5 Förord... 6 Sammanfattning Inledning Syfte Resultat Zonen för trängselskatt Länet utanför betalzonen Resultat för fem trafikleder Essingeleden (från Bredäng till Haga Södra) Klarastrandsleden (från Tegelbacken till Solnavägen) Hornsgatan (från Liljeholmen till Ringvägen) Valhallavägen (från Roslagstull till Lidingövägen) St Eriksgatan (från Norra Stationsgatan till St Göransgatan) Översiktlig sammanfattning för trafiklederna 27 3 Slutsatser Metod och mätdata ARTEMIS-modellen Indata av särskild betydelse för Stockholmsförsöket Möjliga felkällor Referensförteckning

5 Tabellförteckning Tabell S1 Tabell S2 Tabell 2.1 Tabell 2.2 Tabell 4.1 Tabell 4.2 Tabell 4.3 Figurförteckning Figur S1 Figur S2 Figur 2.1 Figur 2.2 Figur 2.3 Figur 2.4 Figur 2.5 Figur 2.6 Figur 2.7 Figur 2.8 Figur 2.9 Figur 2.10 Trafikarbetet inom betalzonen utan och med trängselskatt samt dess förändring. Uppdelat på tidsperioder och fordonsslag. Förändring av trafikarbetet i länet exklusive betalzonen utan och med trängselskatt. Uppdelat på tidsperioder och fordonsslag. Trafikarbetet inom betalzonen utan och med trängselskatt samt dess förändring. Uppdelat på tidsperioder och fordonsslag. Trafikarbetet för länet utom betalzonen utan och med trängselskatt samt dess förändring. Uppdelat på tidsperioder och fordonsslag. Andelar av varje fordonsslag (%) vid ÅFs räkningar i betalsnitten. Andelar av varje fordonsslag (%) för länet utom betalzonen. Modellberäknade trafikarbeten med Emme/2 och slutligt valda värden efter justering med VTIs skattningar samt modellberäknade värden för länet. Förändring av emissionsfaktor för NO x i procent utan och med trängselskatt i högtrafiktid kl för olika fordonsslag. Procentuell förändring av NO x -utsläpp jämfört med trafikförändringen. Förändring av emissionsfaktor för NO x i procent utan och med trängselskatt i högtrafiktid kl för olika fordonsslag. Procentuell förändring av NO x -utsläpp jämfört med trafikförändringen. Förändring av emissionsfaktor förpm 10 i procent utan och med trängselskatt i högtrafiktid kl för olika fordonsslag. Procentuell förändring av partikelutsläpp jämfört med trafikförändringen. Procentuell förändring av CO 2 -utsläpp jämfört med trafikförändringen. Procentuell förändring av NMHC-utsläpp jämfört med trafikförändringen. Procentuell förändring av NO x -utsläpp jämfört med trafikförändringen i länet. Procentuell förändring av partikelutsläpp jämfört med trafikförändringen i länet. Procentuell förändring av CO 2 -utsläpp jämfört med trafikförändringen i länet. Procentuell förändring av NMHC-utsläpp jämfört med trafikförändringen i länet. 5

6 Förord Kommunfullmäktige i Stockholm beslutade den 2 juni 2003, att föreslå ett försök med miljöavgifter/trängselskatt Stockholmsförsöket. Den 16 juni 2004 beslutade riksdagen att anta lagen om trängselskatt (SFS 2004:629). Lagen möjliggör uttag av trängselskatt i Stockholm t.o.m. den 31 juli Den 28 april 2005 beslutade regeringen att försöksperioden med miljöavgifter/trängselskatt i Stockholm skulle påbörjas den 3 januari Huvudaktörerna i Stockholmsförsöket är Stockholms stad, Vägverket och Storstockholms Lokaltrafik (SL). Försöket finansieras av staten. Stockholmsförsöket består av tre delar: utökad kollektivtrafik, miljöavgifter/trängselskatt samt fler infartsparkeringar i staden och länet. Målen för försöket är: - Antalet fordon över innerstadssnittet under morgonens och eftermiddagens maxtimmar ska minska med procent. - Framkomligheten ska öka på de hårdast belastade vägarna i stockholmstrafiken. - Utsläppen av koldioxid, kväveoxider och partiklar i innerstadsluften ska minska. - De som vistas i innerstaden ska uppleva en miljöförbättring i gaturummet. Miljöavgiftskansliet är Stockholms stads projektkansli. Dess uppgift är att planera, samordna, informera om och utvärdera försöket. För att ge svar på i vilken utsträckning målen nås och för att kunna studera effekterna av Stockholmsförsöket har Miljöavgiftskansliet tillsammans med Vägverket, Landstingets Regionplane- och trafikkontor, SL, olika forskningsinstitutioner samt vissa av stadens förvaltningar, utarbetat ett omfattande utvärderingsprogram. Mätningarna, analyserna och rapporterna har utförts av myndigheter och förvaltningar samt konsultföretag specialiserade inom de olika delområden som ingår i utvärderingsprogrammet. Samtliga utvärderingsrapporter publiceras successivt på försökets hemsida, Projektledare för utvärderingsprogrammet var från början civ.ing. Joanna Dickinson. Hon efterträddes av tekn. dr. Muriel Beser Hugosson och tekn. lic. Ann Sjöberg. Utöver projektledarna har även Camilla Byström (tekn. dr.), Annika Lindgren, Oscar Alarik, Litti le Clercq, David Drazdil, Malin Säker och Ann Ponton Klevstedt arbetat med utvärderingarna. Denna rapport har undersökt hur vägtrafikens avgasemissioner har påverkats av Stockholmsförsöket. Projektledare hos Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) har Arne Carlson varit, övriga medarbetare är Pontus Matstoms, Ulf Hammarström, Mohammed-Reza Yahya och Per Jonsson. Studien bygger på trafikdata i zonen för trängselskatt samt hela Stockholms län. VTI har i ett annat delprojekt gjort skattningar av trafikarbetet för zonen. VVKonsult genom Mats Tjernkvist har utfört modellberäkningar av trafikarbetet i både zonen och i hela länet. Slutligen har Mario Keller vid forskningsinstitutet INFRAS i Zürich gjort emissionsberäkningar med en modell och tillhörande dataprogram kallat ARTEMIS. 6

7 Sammanfattning Minskad biltrafik i innerstaden är ett av huvudsyftena med Stockholmsförsöket. Föreliggande rapport syftar till att undersöka resulterande förändringar i avgasemissioner. För att jämföra emissionerna med och utan trängselskatt behöver approximationer användas. För detta har emissionsmodellen ARTEMIS använts som är en ny modell framtagen inom ramen för ett EU-projekt. För närvarande pågår implementering av ARTEMIS och en parallell utfasning av EMV-modellen. Med modellen som utgångspunkt har en central frågeställning formulerats: Hur har emissioner av CO 2, NO X, NMHC och PM 10 för avgaspartiklar förändrats i Stockholms län exklusive betalzonen, Stockholms stad inom betalzonen samt längs betydelsefulla leder efter att Stockholmsförsöket infördes? Utvecklingen av ARTEMIS (Assessment and Reliability of Transport Emission Models and Inventory Systems) baseras på omfattande mätprogram. Med detta underlag har emissionsfaktorer (utsläpp per körd km) beskrivits vid ett antal körcykler som representerar typiska europeiska körförhållanden. De beräknade emissionerna delas in i varma emissioner som skapas under körning (hot emissions), kalla emissioner vid start med ej fullt uppvärmd motor, samt evaporativa emissioner som genom avdunstning avges från både stillastående och rörliga fordon. Två huvudsakliga grupper av indata krävs i modellen, data om trafikarbete (antal körda km) och data om fordonssammansättningen för det totalt utförda trafikarbetet. Fordonssammansättningen delas upp i personbilar, lätta lastbilar, tunga lastbilar, stadsbussar och långfärdsbussar. Dessa fem huvudgrupper av fordon delas upp ytterligare i undersegment med avseende på bl.a. cylindervolym och åldersdistribution. Data om den antalsmässiga fordonssammansättningen och dess egenskaper i Stockholms innerstad samt i Stockholms län är hämtade från bilregistret gällande för januari I det aktuella fallet har separata beräkningar av emissioner gjorts för Stockholms län exklusive betalzonen, området för trängselskatt (betalzonen), Essingeleden, Klarastrandsleden, Hornsgatan, Valhallavägen och St. Eriksgatan. Beräkningarna avser situationen med trängselskatt som jämföres med en tänkt situation utan trängselskatt (s.k. med-utan-studie). Beräkningarna med trängselskatt är utförda för ett vardagsdygn i april 2006 (egentligen måndagtorsdagsdygn). Situationen utan trängselskatt är också beräknade ör ett vardagsdygn men bygger på beräknade och mätta trafikförhållanden i april Bilparkens sammansättning är gemensam för de två fallen och representeras av bilregistret för AB-län enligt ovan. Trafikarbetet har erhållits från skattade och modellberäknade värden för betalzonen samt enbart modellberäkningar för länet. Data om fordonssammansättningen har erhållits från de manuella räkningar av fordon/fordonstyp som Ångpanneföreningen genomfört vid de snitt där betalstationer skulle installeras respektive fanns i april Alla beräkningar av emissioner är utförda för fyra olika tidsintervall, 06:00-09:00, 09:00-15:00, 15:00-18:00 och 18:00-06:00. Resultatsammanfattning 1. Zonen för trängselskatt Trafikarbetet inom betalzonen har minskat med ca 15 % sett över hela dygnet och med över 17 % i topptrafiktimmarna morgon och eftermiddag. Tabell S1 redovisar trafikarbetet utan och med trängselskatt samt den procentuella förändringen för varje tidsperiod och uppdelat på fordonsslag. Kategorin stadsbuss och långfärdsbuss har slagits ihop till en grupp i redovisningen. 7

8 Tabell S1 Trafikarbetet inom betalzonen utan och med trängselskatt samt dess förändring. Uppdelat på tidsperioder och fordonsslag; personbil (Pb), lätt lastbil (Llb), tung lastbil (Tlb) och buss. Zone Utan trängselskatt Zone Med trängselskatt Tidsperiod Pb Llb Tlb Buss Totalt Tidsperiod Pb Llb Tlb Buss Totalt Zone Skillnad i % Tidsperiod Pb Llb Tlb Buss Totalt ,1-17,4-4,5 34,8-17, ,9-12,3-8,8 17,3-16, ,8-19,3-6,9 21,3-17, ,9-13,5-10,7 7,1-10, ,5-15,0-7,8 18,4-15,5 Som framgår av tabellen har trafikarbetet för personbil minskat med ca 16 %, vilket är mer än den genomsnittliga minskningen. Men det har blivit en markant ökning för bussar med drygt 18 % över dygnet och hela 35 % i morgonens topptrafik. Ökningen motsvarar ca km för bussar över ett vardagsdygn. Metoden att bestämma andel trafikarbetete per fordonskategori från ÅFs mätningar förutsätter samma medelreslängd (inom zonen) per kategori. Men de nytillkomna bussarna år 2006 kan ha väsentligt mindre reslängd inom zonen än de bussar som observerades år 2004, och därmed kortare reslängd än övriga fordon. Det skulle i så fall medföra att nya busskm är en överskattning och en del av detta trafikarbete skulle läggas på de övriga kategorierna. I princip bör emissionerna av de olika ämnena reduceras i samma utsträckning som trafikarbetet minskar. Men dessutom tillkommer en viss liten effekt av den minskade trängseln. Med trängselskatt blir det en överflyttning av trafikarbete från överbelastat tillstånd till ej överbelastat. Detta innebär något mindre emissioner per körd km och kan illustreras med figur S1 nedan. Figuren visar procentuell förändring av emissionsfaktorn per fordonsslag för utsläpp av kväveoxider, NO x, under färd, s.k. varmutsläpp (gram NO x per körd fordonskm). % Förändring Hot Emission Factor i %, Stockholm betalzonen, NOx 0,00-0,50-1,00-1,50-2,00-1,98-2,50-3,00-3,50-3,11-2,65-2,63 Pb Llb Tlb Buss 8

9 Figur S1 Förändring av emissionsfaktor för NO x i procent utan och med trängselskatt i högtrafiktid kl för olika fordonsslag; personbil (Pb), lätt lastbil (Llb), tung lastbil (Tlb) och buss. Enligt figuren minskar utsläppen av NO x med 2-3 % per fordonskm under morgonens högtrafik. Motsvarande värden för hela dygnet är 0,6-1 %. Minskad trängsel medför alltså ytterligare en reduktion av utsläpp utöver trafikminskningen. Men sammansättningen av trafiken har ändrats med trängselskatt, andelen personbil har minskat med 1,2 %-enheter och andelen tunga fordon (tung lastbil och buss tillsammans) har ökat med 1,1 %-enheter. Enligt tabell S1 har trafikarbetet för tunga fordon ökat med drygt km. Eftersom tunga fordon har väsentligt sämre prestanda beträffande NO x -utsläpp medför detta en relativ försämring. En tung lastbil har i genomsnitt 25 gånger större NO x - utsläpp under färd jämfört med personbil och en buss har 28 gånger större utsläpp i zonen. Den förändrade fordonssammansättningen medför att det inte är möjligt att få en reduktion av NO x -emissioner som är lika stor som trafikminskningen. Nettoförändringen med hänsyn tagen till alla faktorer redovisas i figur S2. % Förändring TA och emission i %, Stockholm betalzonen TA NOx ,2-4, ,3-7,7-6, , ,5-16,9-17,4-17, Figur S2 Procentuell förändring av NO x -utsläpp jämfört med trafikförändringen. Figur S2 visar förändringen i totala emissionerna av NO x, både varmutsläpp under färd samt inverkan av kallstarter. Utsläppen från kallstarter (enbart bensindrivna fordon) är proportionell mot trafikförändringen. Figuren visar att reduktionen i NO x -emissioner är ca 7 % över hela dygnet samt 5-8 % under dagtid. Det kan diskuteras om emissionsfaktorn i ARTEMISmodellen för bussar är för hög. Men det har faktiskt inte så stor betydelse. En känslighetsanalys med en halverad emissionsfaktor för bussar reducerar emissionerna med ytterligare 3-4,5 %-enheter beroende på tidsintervall. På samma sätt har inverkan av det tillkommande trafikarbetet för bussar analyserats. Om hälften av de tillkommande busskm görs om till trafikarbete för personbil och lätt lastbil reduceras kväveoxidutsläppen med ytterligare 2 %- enheter sett över hela dygnet och 3,5 %-enheter på morgonen. En rimlig feluppskattning säger att reduktionen av NO x -utsläpp kan vara max 10 % under hela dygnet (i stället för beräknade 6,8 %) och max 9 % under morgonen (mot beräknade 5,2 %). Övriga avgasemissioner är dock inte alls lika känsliga för den ökade andelen tunga fordon förutom avgaspartiklar (PM 10 ) som också har hög emissionsfaktor för tunga fordon. Men för 9

10 PM 10 är förändringen i emissionsfaktor större än för NO x. Följande generella sammanfattning kan göras beträffande förändrade emissioner vid försöket med trängselskatter. Trafikminskningen med ca 15 % betyder mest. Generellt sett minskar emissionerna i samma utsträckning som trafiken. Minskad trafikträngsel reducerar emissionerna med ytterligare 1 %-enhet sett över hela dygnet och med 2-3 % i högtrafiktid. Men ökad andel tung trafik och främst ökad busstrafik ger en relativ ökning av utsläppen men i olika grad för olika ämnen. Följande sammanställning av resultaten per ämne kan göras för betalzonen: NO x -emissioner (kväveoxider): Har reducerats med 150 kg per vardagsdygn eller 6,8 %, vilket är klart lägre än trafikminskningen. Ökad andel tunga fordon har stor inverkan, främst den ökade busstrafiken. Reduktionen kan vara max 10 % enligt ovan. Avgaspartiklar PM 10 : Har reducerats med 6,3 kg per vardagsdygn eller 9,4 %, vilket är lägre än trafikminskningen. Ökad andel tunga fordon har stor inverkan. CO 2 -emissioner (koldioxid): Har reducerats med ca 100 ton per vardagsdygn eller 14 %. Denna reduktion motsvarar i stort sett trafikminskningen. Kolmonooxid (CO) har reducerats med 1,2 ton per vardagsdygn eller drygt 16 %. Detta är något större reduktion än trafikminskningen och beror på en liten skillnad i emissionsfaktor mellan lätta och tunga fordon. NMHC-emissioner (kolväten exkl metan): Har reducerats med ca 200 kg per vardagsdygn eller 15,4 %. Denna reduktion är ungefär lika stor som trafikminskningen. Ca 65 % av emissionerna för personbil kommer från avdunstning och kallstarter. För betalzonen har dessutom gjorts en beräkning av emissioner från icke-avgaspartiklar (beläggningsslitage från dubbdäck samt däcks- och bromsslitage). Utgångspunkten för beräkningarna är den förändringsskattning av trafikarbetet inom betalzonen som VTI genomfört 1. Den säger att trafikarbetet per vardagsdygn minskat med fkm ± km. Enligt räkningar i Stockholmstrafiken ligger andelen dubbade lätta fordon på ca 70 % under månaderna januari-mars. Detta innebär en reduktion på ca kg PM 10 från beläggning under januari-mars, vilket motsvarar en reduktion med 14 %. Broms- och däcksslitage bidrar med mg PM 10 per fordonskm vid 5 % tunga fordon och de trafikförhållanden som råder inom zonen. Detta innebär en inbesparing på 6-9 kg per vardagsdygn. Totalt med beläggningsslitaget erhålles en reduktion på kg per vardagsdygn av PM 10 från icke avgaspartiklar, vilket motsvarar 14 %. Notera att detta är långt mer än reduktionen i avgaspartiklar på drygt 6 kg. 2. Länet utanför betalzonen Trafikarbetet i länet är ca 22 milj fkm per vardagsdygn, ca 11 gånger mer än i zonen. Trafikarbetet har minskat med ca 1,5 % sett över hela dygnet och med 2,7 % i topptrafiktimmarna morgon. Tabell S2 redovisar den procentuella förändringen för varje tidsperiod uppdelat på fordonsslag. 1 Wiklund,

11 Tabell S2 Förändring av trafikarbetet i länet exklusive betalzonen utan och med trängselskatt. Uppdelat på tidsperioder och fordonsslag. Länet Skillnad i % Tidsperiod Pb Llb Tlb Buss Totalt ,93-2,70-2,70 10,28-2, ,36-0,12-0,12 13,20-0, ,79-1,56-1,56 11,57-1, ,72-2,49-2,49 10,51-2, ,81-1,58-1,58 11,54-1,58 Som framgår av tabellen har trafikarbetet för personbil minskat något mer än den genomsnittliga minskningen och det har blivit en viss ökning för bussar, precis som i betalzonen. Ökningen motsvarar ca km för bussar över ett vardagsdygn. Jämfört med betalzonen finns inte lika påtaglig minskning av trafikträngseln, vilket medför att förändringen i emissionsfaktorer är marginell och i allmänhet under 0,5 %. Detta medför att reduktionen i totala emissioner i stort blir som trafikförändringen, men med korrektion för ökad andel bussar (ökning med 0,2 %-enheter). Följande sammanställning av resultaten kan göras för länet utanför betalzonen: NO x -emissioner (kväveoxider): Har reducerats obetydligt med 38 kg per vardagsdygn eller 0,2 %. Ökad andel bussar har stor inverkan för att reduktionen blir marginell. Avgaspartiklar PM 10 : Har reducerats med 1,6 kg per vardagsdygn eller 0,3 %, vilket motsvarar ca 20 % av trafikminskningen. Ökad andel bussar har stor inverkan. CO 2 -emissioner (koldioxid): Har reducerats med 62 ton per vardagsdygn eller 1,24 %, vilket nästan är lika mycket som trafikminskningen. Kolmonooxid (CO) har reducerats med 1,3 ton per vardagsdygn eller knappt 2,3 %. Detta är en större reduktion än trafikminskningen. NMHC-emissioner (kolväten exkl metan): Har reducerats med ca 170 kg per vardagsdygn eller 1,85 %. Denna reduktion är något större än trafikminskningen. 3. Resultat fem leder Beräkningar av avgasemissioner har gjorts för Essingeleden, Klarastrandsleden, Hornsgatan fram till Ringvägen, Valhallavägen och St Eriksgatan. Resultaten är mindre säkra än för beräkningarna enligt ovan på grund av osäkra indata beträffande trafikarbete med och utan trängselskatt och andelar av fordonskategorier. Generellt kan sägas att Essingeleden fått en trafikökning med 1,1 % men markant ökad busstrafik. Detta medför ökade emissioner av NO x och PM 10 med drygt 10 %. Största förbättringen finns på Valhallavägen och St Eriksgatan som har både en trafikminskning och minskad trängsel, vilket ger markanta reduktioner i avgasemissioner på %. Beräkningarna för Klarastrandleden är osäkra på grund av bortfall i flödesmätningar. Men trafikträngseln har minskat, vilket torde balansera det ökade trafikarbetet för tunga fordon. På Hornsgatan är det stor osäkerhet om hur trafikarbetet för tunga fordon förändrats. 11

12 1 Inledning Stockholms innerstad har under en lägre tid utstått trängsel i trafiken. En stor del av morgonoch eftermiddagstrafiken har varit koncentrerad på ett fåtal huvudlänkar. Bidragande orsaker till detta har varit avsaknaden av effektiva ringleder som inte kunnat konstrueras då innerstaden är omgiven av vatten 2. Resultatet har blivit att trafikens medelhastighet på de större vägarna som leder in och ut från Stockholm varit långt under hastighetsbegränsningen. Detta har påverkat trängsel, enklast beskrivet som köbildning, och luftkvalitet. Den senaste fullständiga årsrapporten innan Stockholmsförsöket påbörjades (2004) rapporterade om överskridande av miljökvalitetsnormen (MKN) gällande luftkvalitet i vissa områden där kontinuerliga mätningar gjorts. Halterna av SO 2, CO, bensen och bly är så låga att normerna med god marginal klarar miljökvalitetsnormerna. Om både dygns- och årsnormen inkluderas överskreds halterna av NO 2 och PM 10 på Hornsgatan, Norrlandsgatan och Sveavägen 3. De förväntade effekterna av trängselskatt i Stockholm på luftföroreningar har presenterats i rapporten Miljöavgifters effekt på utsläpp, halter och hälsa i Storstockholmsområdet 4. Beräkningarna som rapporten bygger på tog hänsyn till hur trafiken, samt emissioner av PM 10 och NO x, förändras vid införande av trängselskatt. För årsmedeldygnet beräknades trafiken i Stockholms innerstad minska med 7 % och för högtrafikperioder med 20 %. För Stockholms län skulle då utsläppen av NO x och PM 10 minska med 2 %, och för Stockholms stad med mellan 3 och 4 %. I Stockholms innerstad förväntas en minskning av NO x med 10 % medan PM 10 skulle sänkas med 8 %. Vid vissa avgiftsfria vägsträckningar, såsom Essingeleden, beräknades trafikmängd och emissioner öka något. Dessa områden med ökade emissioner och halter är dock betydligt mindre än de områden som erhåller minskade emissioner och halter. Införsel av avgifter för att minska trängsel har även införts i andra städer. Som exempel kan London, Singapore och Oslo nämnas. I London infördes systemet 2003 och sedan dess har trafikflödet minskat betydligt 5. Vad gäller luftföroreningssituationen kunde inte haltminskningar skönjas vid jämförelse av före- och undersituationen, men det berodde på ogynnsamma väderförhållanden. När istället emissioner från trafiken modellerades utifrån ändrade trafikflöden och fordonssammansättningar kunde dock reella minskningar av emissioner fastställas. Inom betalzonen sänktes utsläppen av både NO x och PM 10 med 12 %, vilket främst tillskrivs att emissionerna av dessa ämnen minskar med ökad hastighet till följd av minskad trängsel. Inom betalzonen minskade antalet personbilar med 29 % efter att trängselavgift infördes, medan antalet bussar ökade med 20 %. För att jämföra emissionerna med och utan trängselskatt behöver approximationer användas. För detta har emissionsmodellen ARTEMIS använts som är en ny modell framtagen inom ramen för ett EU-projekt. Med modellen har beräknats hur emissioner av CO 2, NO X, NMHC och PM 10 för avgaspartiklar har förändrats efter att Stockholmsförsöket infördes. Utvecklingen av ARTEMIS (Assessment and Reliability of Transport Emission Models and Inventory Systems) baseras på omfattande mätprogram, både gamla och nya. Med detta underlag har emissionsfaktorer beskrivits vid ett antal körcykler som representerar typiska europeiska körförhållanden. I modellen finns också möjlighet att beräkna emissioner av N 2 O, 2 Armelius och Hultkrantz, SLB-analys, SLB-analys, Beevers och Carslaw,

13 NH 4, CH 4, CO, SO 2 och Pb, men eftersom de ämnena inte utgör något större hot för Stockholms luftkvalitet har de uteslutits i presentationen av resultaten, förutom CO som redovisas mer översiktligt. De beräknade emissionerna delas in i varma emissioner som skapas under körning, kalla emissioner vid start med ej fullt uppvärmd motor, samt evaporativa emissioner som genom avdunstning avges från både stillastående och rörliga fordon. Två huvudsakliga grupper av indata krävs i modellen, data om trafikarbete (antal körda km) och data om fordonssammansättningen (fordonskategorier) för det utförda trafikarbetet. Fordonssammansättningen delas upp i personbilar, lätta lastbilar, tunga lastbilar, stadsbussar, långfärsbussar. Dessa fem huvudgrupper av fordon delas upp ytterligare i undersegment med avseende på bl.a. cylindervolym och åldersdistribution. Data om den antalsmässiga fordonssammansättningen och dess egenskaper i Stockholms innerstad samt i Stockholms län är hämtade från bilregistret gällande för januari Angående trafikaktivitet fordrar ARTEMIS data om årlig körsträcka för varje fordonskategori, bränslekvalitet, resors längd, parkeringstider, temperaturskillnader över dygnet och året samt lastnivå för tunga lastbilar. Information om hur fordonsparken beter sig i trafiken är också nödvändig. ARTEMIS kan hantera upp till 276 specifika trafiksituationer som består av 69 vägkategorier (stad/landsbygd, olika hastighetsbegränsningar och nivå på vägarna) som kombineras med fyra olika belastningsgrader (free flow, heavy, congested, stop-and-go). Utifrån emissionsfaktorer per fordon och trafiksituation kan totala emissioner beräknas för en fordonssammansättning för en valfri period. Total bränsleförbrukning och mängd avgasemissioner bestäms av hur trafikarbetet för respektive fordonskategori fördelas på olika vägmiljöer och belastningsgrader (grad av trängsel). Vid utvärderingen bestäms därmed förändringen av trafikarbetet för varje fordonskategori, förändring av trafikens fördelning på olika vägtyper och eventuellt förändrade belastningsgrader. I det aktuella fallet har separata beräkningar av emissioner gjorts för Stockholms län exklusive betalzonen, området för trängselskatt (betalzonen), Essingeleden, Klarastrandsleden, Hornsgatan, Valhallavägen och St. Eriksgatan. Beräkningarna avser situationen med trängselskatt som jämföres med en tänkt situation utan trängselskatt (s.k. med-utan-studie). Beräkningarna med trängselskatt är utförda för ett vardagsdygn i april 2006 (egentligen måndagtorsdagsdygn). Situationen utan trängselskatt är också beräknade för ett vardagsdygn men baseras på beräknade och mätta trafikförhållanden i april Bilparkens sammansättning är gemensam för de två fallen och representeras av bilregistret för AB-län enligt ovan. Trafikarbetet har erhållits från skattade och modellberäknade värden för betalzonen samt enbart modellberäkningar för länet. Data om fordonssammansättningen har erhållits från de manuella räkningar av fordon/fordonstyp som Ångpanneföreningen genomfört vid de snitt där betalstationer skulle installeras respektive fanns i april Alla beräkningar av emissioner är utförda för fyra olika tidsintervall, 06:00-09:00, 09:00-15:00, 15:00-18:00 och 18:00-06: Syfte Huvudsyftet med undersökningen är att genom modellberäkningar kvantifiera trafikemissionerna av CO 2, NO x, PM och NMHC med trängselskatt (med trafikarbete i april 2006) och utan trängselskatt (representerat av trafikarbete i april 2005) på olika rumsliga och tidsmässiga skalor. De olika rumsliga skalorna inkluderar Stockholms län exklusive betalzonen, Stockholms stad inom betalzonen och fem särskilt känsliga gatuleder inom Stockholms stad (Essingeleden, Klarastrandsleden, Hornsgatan, Valhallavägen och St. Eriksgatan). Med tidsmäs- 13

14 siga förändringar avses hur emissionerna förändrats under de olika tidsperioderna 06:00-09:00, 09:00-15:00, 15:00-18:00 samt 18: som alla har olika grad av trafikbelastning. Resultaten av förändringar i emissioner åskådliggörs i två former; dels den totala förändringen per ämne och dels förändringar per körd sträckenhet och fordonskategori, också indelat per ämne. Andra frågor som belyses är hur fordonssammansättningen, trafikarbete och trafiksituationer har förändrats till följd av trängselskattens införande. 14

15 2 Resultat I detta avsnitt redovisas de resultat som erhållits vid körningar med ARTEMIS-modellen för de olika områdena och tidsperioderna. Redovisning görs också av de modellberäknade totala trafikarbetena som VVKonsult beräknat. Dessa trafikarbeten är nedbrutna på fordonskategori enligt de antalsräkningar av fordon som ÅF genomfört i avgiftssnitten, vilket också redovisas. Alla indata redovisas i kapitel Zonen för trängselskatt Trafikarbete Totala trafikarbetet för alla fordon inom betalzonen har minskat med ca 15 % sett över hela dygnet och med över 17 % i topptrafiktimmarna morgon och eftermiddag. Tabell 2.1 redovisar trafikarbetet utan och med trängselskatt samt den procentuella förändringen för varje tidsperiod samt uppdelat på fordonsslag. Kategorin stadsbuss och långfärdsbuss har slagits ihop till en grupp i redovisningen. Tabell 2.1 Trafikarbetet inom betalzonen utan och med trängselskatt samt dess förändring. Uppdelat på tidsperioder och fordonsslag. Zone Utan trängselskatt Zone Med trängselskatt Tidsperiod Pb Llb Tlb Buss Totalt Tidsperiod Pb Llb Tlb Buss Totalt Zone Skillnad i % Tidsperiod Pb Llb Tlb Buss Totalt ,1-17,4-4,5 34,8-17, ,9-12,3-8,8 17,3-16, ,8-19,3-6,9 21,3-17, ,9-13,5-10,7 7,1-10, ,5-15,0-7,8 18,4-15,5 Som framgår av tabellen har trafikarbetet för personbil minskat mer än den genomsnittliga minskningen, drygt 16 % mot drygt 15 %. Men det har blivit en markant ökning för bussar med drygt 18 % över dygnet och hela 35 % i morgonens topptrafik. Ökningen motsvarar ca km för bussar över ett vardagsdygn. Metoden att bestämma andel trafikarbetete per fordonskategori från ÅFs mätningar förutsätter samma medelreslängd (inom zonen) per kategori. Men de nytillkomna bussarna år 2006 kan ha väsentligt mindre reslängd inom zonen än de bussar som observerades år 2004, och därmed kortare reslängd än övriga fordon. Detta skulle i så fall medföra att nya busskm är en överskattning och en del av detta trafikarbete skulle läggas på de övriga kategorierna. Räknat i fkm är reduktionen i trafikarbete ca km. Men tunga fordon (tung lastbil och buss tillsammans) har en ökning på drygt km per vardagsdygn, vilket är ca 3 % för dessa kategorier. Således ligger hela reduktionen på de lätta fordonen. Från de statistiska skattningarna kan ett konfidensintervall (osäkerhetsintervall) beräknas för totala trafikarbetet. Detta blir ca ± 10,5 % för morgonens topptrafik och ± 9 % för hela dygnet. Data i tabell 2.1 kan jämföras med resultatet av en renodlad förändringsskattning som 15

16 VTI genomfört 6 (parvisa jämförelse i 52 mätsnitt). Följande procentuella förändringar erhölls jämfört med april 2005 Vardagsdygn: - 14 % ± 4 %-enheter Maxperiod morgon: - 14% ± 5 %-enheter Som framgår av ovanstående två punkter ligger förändringen av trafikarbetet enligt tabell 2.1 klart inom konfidensintervallet för förändringsskattningen. Emissioner I princip bör emissionerna av de olika ämnena reduceras i samma utsträckning som trafikarbetet minskar, vilket blir den huvudsakliga effekten. Men dessutom tillkommer en viss liten effekt av den minskade trängseln. Med trängselskatt blir det en överflyttning av trafikarbete från överbelastat tillstånd till ej överbelastat. Andelen trafik i free flow och heavy tillstånd har ökat med ca 4-6 %-enheter under dagtid kl Detta innebär något mindre emissioner per körd km och kan illustreras med figur 2.1 nedan. Figuren visar procentuell förändring av emissionsfaktorn per fordonsslag för utsläpp av kväveoxider, NO x, under färd, s.k. varmutsläpp (gram NO x per fordonskm för respektive kategori). Figuren avser tiden kl på morgonen. Effekten beror helt och hållet på minskad trängsel. % Förändring Hot Emission Factor i %, Stockholm betalzonen, NOx 0,00-0,50-1,00-1,50-2,00-1,98-2,50-3,00-3,50-3,11-2,65-2,63 Pb Llb Tlb Buss Figur 2.1 Förändring av emissionsfaktor för NO x i procent utan och med trängselskatt i högtrafiktid kl för olika fordonsslag. Enligt figuren minskar utsläppen av NO x med 2-3 % per fordonskm under morgonens högtrafik. Motsvarande värden för hela dygnet är 0,6-1 %. Minskad trängsel medför alltså ytterligare något reducerade utsläpp utöver trafikminskningen. Men sammansättningen av trafiken har ändrats med trängselskatten, andelen personbil har minskat med 1,2 %-enheter och andelen tunga fordon (tung lastbil och buss tillsammans) har ökat med 1,1 %-enheter. Enligt ovan har trafikarbetet för tunga fordon (tung lastbil och buss) ökat med drygt km per vardagsdygn. Under morgonens maxperiod är överflyttningen 1,7 %-enheter från personbil till tunga fordon, vilket är en ännu större förändring än för dygnet. Eftersom tunga fordon har väsentligt sämre prestanda beträffande NO x -utsläpp medför 6 Wiklund,

17 detta en relativ försämring. En tung lastbil har i genomsnitt 25 gånger större NO x -utsläpp under färd jämfört med personbil och en buss har 28 gånger större utsläpp. Den förändrade fordonssammansättningen medför att det inte är möjligt att få en reduktion av NO x -emissioner som är lika stor som trafikminskningen. Nettoförändringen med hänsyn tagen till alla faktorer redovisas i figur 2.2. Figuren visar förändringen i totala emissionerna av NO x, både varmutsläpp under färd samt inverkan av kallstarter. Utsläppen från kallstarter (enbart bensindrivna fordon) är proportionella mot trafikförändringen. % Förändring TA och emission i %, Stockholm betalzonen TA NOx ,2-4, ,3-7,7-6, , ,5-16,9-17,4-17, Figur 2.2 Procentuell förändring av NO x -utsläpp jämfört med trafikförändringen. Figuren 2.2 visar att reduktionen i NO x -emissioner är ca 7 % över hela dygnet samt 5-8 % under dagtid. Det kan diskuteras om emissionsfaktorn i ARTEMIS-modellen för bussar är för hög. Men det har faktiskt inte så stor betydelse. En känslighetsanalys med en halverad emissionsfaktor för bussar reducerar emissionerna med ytterligare 3-4,5 %-enheter beroende på tidsintervall på dagen. På samma sätt har inverkan av det tillkommande trafikarbetet för bussar analyserats. Om hälften av de tillkommande busskm görs om till trafikarbete för personbil och lätt lastbil reduceras kväveoxidutsläppen med ytterligare 2 %-enheter sett över hela dygnet och 3,5 %-enheter på morgonen. En rimlig feluppskattning säger att reduktionen av NO x -utsläpp kan vara max 10 % under hela dygnet (i stället för beräknade 6,8 %) och max 9 % under morgonen (mot beräknade 5,2 %). Absolutvärdet för emissionerna är 2,28 ton per vardagsdygn utan trängselskatt. Övriga avgasemissioner är inte alls lika känsliga för den ökade andelen tunga fordon förutom avgaspartiklar (PM 10 ) som också har hög emissionsfaktor för tunga fordon. För PM 10 är förändringen i emissionsfaktor större än för NO x, vilket innebär större känslighet för minskad trängsel. Figur 2.3 nedan visar procentuell förändring av emissionsfaktorena för PM 10, varmutsläpp i g/km. Figuren kan jämföras med motsvarande data i figur 2.1. Därvid framgår att lätta fordon har väsentligt mindre förändring av emissionsfaktorer för partiklar. Detta beror på att större delen av dessa fordon är bensindrivna och partikelutsläppen från bensinmotorer är ej beroende av trafikträngseln. Tunga fordon med nästan 100 % diesel däremot har större förändring, vilket innebär att de är mer känsliga för trafikträngseln. 17

18 % Förändring Hot Emission Factor i %, Stockholm betalzonen, PM10 0,00-0,50-1,00-0,73-0,61-1,50-2,00-1,72-2,50-3,00-3,50-3,20 Pb Llb Tlb Buss Figur 2.3 Förändring av emissionsfaktor förpm 10 i procent utan och med trängselskatt i högtrafiktid kl för olika fordonsslag. Enligt figur 2.3 minskar utsläppen av partiklar med 0,7 % per pbkm och 3,2 % per km för tunga lastbilar, allt under morgonens högtrafik. Motsvarande värden för hela dygnet är ca 0,5 % för lätta fordon och buss samt 1 % för tunga lastbilar. Nettoförändringen i partikelutsläpp med hänsyn tagen till alla faktorer redovisas i figur 2.4. Figuren visar förändringen i totala emissionerna av PM 10, både varmutsläpp under färd samt inverkan av kallstarter. Utsläppen från kallstarter (enbart bensindrivna fordon) är proportionella mot trafikförändringen. % Förändring TA och emission i %, Stockholm betalzonen TA PM , ,7-10,1-11,1-10,7-9, ,5-16,9-17,4-17, Figur 2.4 Procentuell förändring av partikelutsläpp jämfört med trafikförändringen. Figuren 2.4 visar att reduktionen i PM 10 -partikelemissioner är ca 9 % över hela dygnet samt % under dagtid. Om man precis som ovan beträffande kväveoxider gör en känslighetsanalys med halverat busstrafikarbete erhålles en reduktion i partiklar med ytterligare 1,4 %- enheter sett över hela dygnet och 2,4 %-enheter på morgonen. En rimlig feluppskattning säger 18

19 att reduktionen av partiklar kan vara max 11 % under hela dygnet (i stället för beräknade 9,4 %) och max 10,5 % under morgonen (mot beräknade 8,7 %). Emissioner av koldioxid (CO 2 ) är väsentligt mindre känsliga för den ökade andelen tunga fordon. Emissionsfaktorerna för tunga fordon är drygt fyra gånger större än för lätta. Det innebär att den mindre trafikträngseln får relativt sett större betydelse för emissionerna. Förändringen i emissionsfaktorerna för varmutsläpp är drygt 1 % för lätta fordon och ca 0,5 % för tunga fordon sett över hela dygnet, vilket alltså förklaras av mindre trafikträngsel. I topptrafik på morgonen är förändringen ca 3 % respektive 2 %. Nettoförändringen i koldioxidutsläpp med hänsyn tagen till alla faktorer redovisas i figur 2.5. Figuren visar förändringen i totala emissionerna av CO 2, både varmutsläpp under färd samt inverkan av kallstarter. Utsläppen från kallstarter (enbart bensindrivna fordon) är proportionella mot trafikförändringen för lätta fordon. % Förändring TA och emission i %, Stockholm betalzonen TA CO ,7-8, ,0-15,9-15,5-15,5-16,9-17,0-17,4-17, Figur 2.5 Procentuell förändring av CO 2 -utsläpp jämfört med trafikförändringen. Figuren 2.5 visar att reduktionen i CO 2 -emissioner är ca 14 % över hela dygnet samt % under dagtid. Reduktionen är genomgående ca 1,5 %-enhet mindre än trafikminskningen förutom nattetid då skillnaden är 2,5 %-enheter. Emissionerna av kolmonoxid (CO) är ännu mer okänsliga för den ökade andelen tunga fordon. Emissionsfaktorerna för tunga fordon är enbart ca 60 % större än för lätta. Det innebär att den mindre trafikträngseln får ännu större betydelse för emissionerna. Förändringen i emissionsfaktorerna för varmutsläpp är drygt 1 % för både lätta och tunga fordon sett över hela dygnet, vilket alltså förklaras av mindre trafikträngsel. I topptrafik på morgonen är förändringen ca 3 % för alla fordonskategorier. Detta medför att reduktionen i CO-emissioner blir större än trafikminskningen. Den är drygt 16 % över hela dygnet samt % under dagtid. Reduktionen är genomgående ca 1-1,5 %-enhet större än trafikminskningen förutom nattetid då reduktionen är mindre än trafikminskningen. Slutligen redovisas emissioner av kolväten exklusive metan (NMHC). Metan har tagits bort därför att detta ej anses som hälsofarligt till skillnad mot övriga kolväten. För NMHC tillkommer emissioner på grund av avdunstning för bensindrivna fordon, dels från stillastående fordon och dels avdunstning under färd running losses. Dessa är relativt sett av stor betydelse. Ca 15 % av de totala NMHC-emissionerna för personbil kommer från avdunstning. Kall- 19

20 starter står för hälften, varför avdunstning och kallstarter tillsammans svarar för ca 65 % av totala NMHC-emissionerna för personbil. Motsvarande värde för lätta lastbilar är drygt 40 %. Beträffande emissionsfaktorer för tunga fordon är dessa drygt 3 gånger större än för lätta. Förändringen i emissionsfaktorerna för varmutsläpp är ca 1 % för lätta fordon och tunga lastbilar men bara 0,2 % för bussar över hela dygnet. I topptrafik på morgonen är förändringen ca 3 % för lätta fordon och tunga lastbilar och 1,5 % för bussar. Nettoförändringen i NMHC-utsläpp med hänsyn tagen till alla faktorer redovisas i figur 2.6. Figuren visar förändringen i totala emissionerna av NMHC, avdunstning, varmutsläpp under färd samt inverkan av kallstarter. % 0 Förändring TA och emission i %, Stockholm betalzonen TA NMHC ,7-9, ,5-15,4-16,9-17,4-17,4-17,8-18,3-18, Figur 2.6 Procentuell förändring av NMHC-utsläpp jämfört med trafikförändringen. Figuren 2.6 visar att reduktionen i NMHC-emissioner är ca 15,5 % över hela dygnet samt 17,5-18,5 % under dagtid. Reduktionen är genomgående ca 1,5 %-enhet större än trafikminskningen förutom nattetid då skillnaden är 0,8 %-enheter. Detta beror på att minskad trängsel väger tyngre än ökad andel tunga fordon eftersom avdunstning och kallstarter utgör en så stor del av emissionerna för bensinfordon. Sammanfattning av resultat för betalzonen Följande sammanfattning kan göras beträffande förändrade emissioner vid försöket med trängselskatter. Trafikminskningen med ca 15 % betyder mest. Generellt sett minskar emissionerna i samma utsträckning som trafiken. Minskad trafikträngsel reducerar emissionerna med ytterligare 1 %-enhet sett över hela dygnet och med 2-3 % i högtrafiktid. Men ökad andel tung trafik och främst ökad busstrafik ger en relativ ökning av utsläppen men i olika grad för olika ämnen, vilket resulterar i en reduktion som är mindre än trafikminskningen. Följande sammanställning av resultaten kan göras för betalzonen. Här anges också reduktionen i absoluta tal (ton eller kg per vardagsdygn): NO x -emissioner (kväveoxider): Har reducerats med 150 kg per vardagsdygn eller 6,8 %, vilket är klart lägre än trafikminskningen. Ökad andel tunga fordon har stor inverkan, främst den ökade busstrafiken. Reduktionen kan vara max 10 % enligt ovan vilket skulle innebära en reduktion på 220 kg per dygn. 20

21 Avgaspartiklar PM 10 : Har reducerats med 6,3 kg per vardagsdygn eller 9,4 %, vilket är lägre än trafikminskningen. Ökad andel tunga fordon har stor inverkan. Reduktionen kan vara max 11 % enligt ovan vilket skulle innebära en reduktion på 7,3 kg per dygn. CO 2 -emissioner (koldioxid): Har reducerats med ca 100 ton per vardagsdygn eller 14 %. Denna reduktion motsvarar i stort sett trafikminskningen. Kolmonoxid (CO) har reducerats med 1,2 ton per vardagsdygn eller drygt 16 %. Detta är något större reduktion än trafikminskningen och beror på en liten skillnad i emissionsfaktor mellan lätta och tunga fordon. NMHC-emissioner (kolväten exkl metan): Har reducerats med ca 200 kg per vardagsdygn eller 15,4 %. Denna reduktion är ungefär lika stor som trafikminskningen. Ca 65 % av emissionerna för personbil kommer från avdunstning och kallstarter. För betalzonen har dessutom gjorts en beräkning av emissioner från icke-avgaspartiklar (beläggningsslitage från dubbdäck samt däcks- och bromsslitage). Utgångspunkten för beräkningarna är den förändringsskattning av trafikarbetet inom betalzonen som VTI genomfört 7. Den säger att trafikarbetet per vardagsdygn minskat med fkm ± km. Under januari-mars är trafiken ca 95 % av den i april och andelen lätta fordon är 95 %. Andelen dubbade lätta fordon är ca 70 %. Detta medför en reduktion av dubbat trafikarbete med km per vardagsdygn. Detta motsvarar ett reducerats beläggningsslitage på kg per vardagsdygn. Enligt en rapport från VTI 8 är andelen PM 10 -partiklar av totala beläggningsslitaget 2,5 %. Detta innebär en reduktion på ca kg PM 10 från beläggning under januari-mars, vilket motsvarar en reduktion med 14 %. Broms- och däcksslitage bidrar med mg PM 10 per fordonskm vid 5 % tunga fordon och de trafikförhållanden som råder inom zonen. Detta innebär en inbesparing på 6-9 kg per vardagsdygn. Totalt med beläggningsslitaget erhålles en reduktion på kg per vardagsdygn av PM 10 från icke avgaspartiklar, vilket motsvarar 14 %. Notera att detta är långt mer än reduktionen i avgaspartiklar på drygt 6 kg. 2.2 Länet utanför betalzonen Trafikarbete Trafikarbetet i länet är ca 22 milj fkm per vardagsdygn, ca 11 gånger mer än i zonen. Trafikarbetet har minskat med ca 1,5 % sett över hela dygnet och med 2,7 % i topptrafiktimmarna morgon. Tabell 2.2 redovisar trafikarbetet utan och med trängselskatt samt den procentuella förändringen för varje tidsperiod och uppdelat på fordonsslag. Tabell 2.2 Trafikarbetet för länet utom betalzonen utan och med trängselskatt samt dess förändring. Uppdelat på tidsperioder och fordonsslag. Länet Utan trängselskatt Länet Med trängselskatt Tidsperiod Pb Llb Tlb Buss Totalt Tidsperiod Pb Llb Tlb Buss Totalt Wiklund, Carlsson et al.,

22 Länet Skillnad i % Tidsperiod Pb Llb Tlb Buss Totalt ,93-2,70-2,70 10,28-2, ,36-0,12-0,12 13,20-0, ,79-1,56-1,56 11,57-1, ,72-2,49-2,49 10,51-2, ,81-1,58-1,58 11,54-1,58 Som framgår av tabellen har trafikarbetet för personbil minskat något mer än den genomsnittliga minskningen och det har blivit en viss ökning för bussar, precis som i betalzonen. Ökningen motsvarar ca km för bussar över ett vardagsdygn, vilket är ett resultat av att andelen bussar i trafikarbetet har ökat från 1,5 % till 1,7 %. Personbilar har en motsvarande minskning med 0,2 %-enheter medan lätta och tunga lastbilar har oförändrade andelar Emissioner Jämfört med betalzonen finns inte lika påtaglig minskning av trafikträngseln, vilket medför att förändringen i emissionsfaktorer är marginell och i allmänhet under 0,5 % för alla ämnen och fordonskategorier. Under topptrafiken kl finns dock enstaka emissionsfaktorer som minskat med 1 % eller mer. Detta medför att reduktionen i totala emissioner blir ungefär som trafikförändringen, men med korrektion för ökad andel bussar (ökning med 0,2 %-enheter enligt ovan). Nedan i figurer redovisas den procentuella nettoförändringen av emissioner precis som ovan i avsnitt 2.1. Figur 2.7 visar förändringen i NO x -emissioner i länet, total förändring med både varmutsläpp under färd samt inverkan av kallstarter. % Förändring TA och emission i %, Länet exkl betalzonen TA NOx 1,5 1,24 1,0 0,5 0,0-0,5-0,12-0,16-0,19-1,0-0,91-1,5-2,0-1,46-1,56-1,58-2,5-3,0-2,70-2, Figur 2.7 Procentuell förändring av NO x -utsläpp jämfört med trafikförändringen i länet. Figuren 2.7 visar att reduktionen i NO x -emissioner enbart är ca 0,2 % över hela dygnet samt som störst 1,5 % på morgonen. Under dagen kl finns en ökning med 1,2 %, som beror på att trafiken enbart minskat med 0,1 % medan tunga trafiken ökat med 13 %, se tabell 2.2. På samma sätt som för betalzonen har en känslighetsanalys gjorts med en halverad emissionsfaktor för bussar. Därvid reduceras emissionerna med ytterligare 0,8 %-enheter för varje tidsintervall och över hela dygnet. Detta skulle ge en reduktion på max 1% av kväveoxider (mot beräknade 0,2 %). 22

2006:24. Fördelning av olika fordonsslag

2006:24. Fördelning av olika fordonsslag 26:24 Fördelning av olika fordonsslag Analys och sammanställning av fordonsräkningar genomförda 24, 25 och 26 KORT SAMMANFATTNING Trafiken in till och ut från Stockholms innerstad har räknats manuellt

Läs mer

Attityder inom företag till Stockholmsförsök och trängselskatt

Attityder inom företag till Stockholmsförsök och trängselskatt 2006:26 Attityder inom företag till Stockholmsförsök och trängselskatt Hur ser företagare på trängselskatt och dess eventuella effekter på verksamheten? KORT SAMMANFATTNING Denna undersökning visar hur

Läs mer

SLB 8:2009. Trängselskattens inverkan på utsläpp och luftkvalitet

SLB 8:2009. Trängselskattens inverkan på utsläpp och luftkvalitet SLB 8:2009 Trängselskattens inverkan på utsläpp och luftkvalitet UTVÄRDERING TILL OCH MED ÅR 2008 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm. SLB-analys är operatör

Läs mer

SLB 2:2006. Stockholmsförsöket EFFEKTER PÅ LUFTKVALITET OCH HÄLSA

SLB 2:2006. Stockholmsförsöket EFFEKTER PÅ LUFTKVALITET OCH HÄLSA SLB 2:26 EFFEKTER PÅ LUFTKVALITET OCH HÄLSA STOCKHOLM JUNI 26 Kort sammanfattning Det är väl dokumenterat att luftföroreningar, speciellt partiklar, har betydande effekter på Stockholmarnas hälsa, både

Läs mer

Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Scenarier. Emissionsberäkning. Tre scenarier Nu-scenarie: 2006

Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Scenarier. Emissionsberäkning. Tre scenarier Nu-scenarie: 2006 Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Marie Haeger-Eugensson Jenny Westerdahl Karin Sjöberg Lin Tang IVL Svenska Miljöinstitutet Scenarier Tre scenarier Nu-scenarie: 26 Framtidsscenarie

Läs mer

Miljöpåverkan från dieselpersonbilar

Miljöpåverkan från dieselpersonbilar RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 1:99 Miljöpåverkan från personbilar EN UNDERSÖKNING I STOCKHOLMS STAD OCH LÄN MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, AUGUSTI 1999 Miljöpåverkan från personbilar EN UNDERSÖKNING I

Läs mer

Fordonstrafiken in i och ut ur Stockholms innerstad före, under och efter trängselskatteförsöket samt efter trängselskattens införande 1 augusti 2007

Fordonstrafiken in i och ut ur Stockholms innerstad före, under och efter trängselskatteförsöket samt efter trängselskattens införande 1 augusti 2007 Siamak Baradaran Trafikkontoret/Stockholm stad 2007-11-23 siamak.baradaran@tk.stockholm.se +46-8 508 279 09 +46-761 22 79 09 Leif Carlsson Vägverket region Stockholm Leif.carlsson@vv.se +46-8 757 66 78

Läs mer

Förändrade resvanor i Stockholms län

Förändrade resvanor i Stockholms län RAPPORT 2006:67 VERSION 0.5 Förändrade resvanor i Stockholms län Effekter av Stockholmsförsöket Dokumentinformation Titel: Förändrade resvanor i Stockholms län - Effekter av Stockholmsförsöket Serie nr:

Läs mer

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt:

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: AB Storstockholms Lokaltrafik 1 () Monica Casemyr Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: Juni 2 Sammanfattning i punktform Månadsindikatorerna för juni 2

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1 Fortsättning från pdf nr 1 Dagbefolkning 5 1 Kilometer 3-15 151-35 351-6 61-1 11-165 1651-27 271-43 431-7 71-125 1251-232 Figur 8. Fördelning av befolkning i Storstockholm år 2 (5 meters upplösning). Nattbefolkning

Läs mer

Fakta och resultat från Stockholmsförsöket

Fakta och resultat från Stockholmsförsöket Fakta om utvärderingen av Stockholmsförsöket Vad är det som utvärderats? Ett utvärderingsprogram utarbetades i samråd med Vägverket, Landstingets Regionplane- och trafi kkontor, Storstockholms Lokaltrafi

Läs mer

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar Christer Johansson ITM Stockholms universitet SLB Miljöförvaltningen, Stockholm Effekter av dagens jämfört

Läs mer

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken 2009-05-14 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

EFFEKTER AV STOCKHOLMSFÖRSÖKET - HANTVERKSFÖRETAG OCH TRAFIKSKOLOR

EFFEKTER AV STOCKHOLMSFÖRSÖKET - HANTVERKSFÖRETAG OCH TRAFIKSKOLOR HJ EFFEKTER AV STOCKHOLMSFÖRSÖKET - HANTVERKSFÖRETAG OCH TRAFIKSKOLOR SLUTRAPPORT Stockholm 2006-05-28 Ida Blomberg Jenny Widell SWECO VBB Gjörwellsgatan 22 Box 34044, 100 26 Stockholm Telefon 08-695 60

Läs mer

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

HUR LÅNGT RÄCKER BESLUTADE ÅTGÄRDER FÖR ATT KLARA NORMERNA FÖR PARTIKLAR OCH KVÄVEOXIDER?

HUR LÅNGT RÄCKER BESLUTADE ÅTGÄRDER FÖR ATT KLARA NORMERNA FÖR PARTIKLAR OCH KVÄVEOXIDER? MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2007-09-03 Jarmo Riihinen Telefon 08-508 28 820 jarmo.riihinen@miljo.stockholm.se Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 2007-09-18 p 14 HUR LÅNGT RÄCKER BESLUTADE

Läs mer

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker Author Markus Olofsgård Phone +46 10 505 00 00 Mobile +46703566210 E-mail markus.olofsgard@afconsult.com Date 2015-02-11 Project ID 702782 MölnDala Fastighets AB Kompletterande luftkvalitetsutredning för

Läs mer

RAPPORT 2006:53 VERSION 1.0. Stockholmsförsökets effekter på utnyttjandet av infartsparkeringar och parkeringshus i Stockholms län - slutrapport

RAPPORT 2006:53 VERSION 1.0. Stockholmsförsökets effekter på utnyttjandet av infartsparkeringar och parkeringshus i Stockholms län - slutrapport RAPPORT 2006:53 VERSION 1.0 Stockholmsförsökets effekter på utnyttjandet av infartsparkeringar och parkeringshus i Stockholms län - slutrapport Dokumentinformation Titel: Stockholmsförsökets effekter på

Läs mer

Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner

Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner LVF 2013:13 Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner Räkning på parkerade personbilar januari-mars 2013 samt jämförelse med räkningar på rullande personbilar Magnus Brydolf SLB-ANALYS,

Läs mer

Miljöavgifternas effekt på utsläpp, halter och hälsa i Storstockholmsområdet

Miljöavgifternas effekt på utsläpp, halter och hälsa i Storstockholmsområdet LVF 2004:13 Miljöavgifternas effekt på utsläpp, halter och hälsa i Storstockholmsområdet av Christer Johansson, Lars Burman & Boel Lövenheim, SLB-analys, Miljöförvaltningen, Stockholm samt Bertil Forsberg

Läs mer

Luftkvaliteten i Malmö med fokus på arbetet för att nå miljökvalitetsnormerna för NO 2. Henric Nilsson, Malmö stad

Luftkvaliteten i Malmö med fokus på arbetet för att nå miljökvalitetsnormerna för NO 2. Henric Nilsson, Malmö stad Luftkvaliteten i Malmö med fokus på arbetet för att nå miljökvalitetsnormerna för NO 2. Henric Nilsson, Malmö stad Hälsoeffekter Där det finns mest luftföreoreningar finns en ökad risk att barn föds underviktiga.

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun 2007:25 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, JUNI 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2

Läs mer

Bellona 5, Solna. Luftkvalité uteluft- detaljplanskede. Bellona 5, Solna Befintlig byggnad 2015-01-30

Bellona 5, Solna. Luftkvalité uteluft- detaljplanskede. Bellona 5, Solna Befintlig byggnad 2015-01-30 Bellona 5, Solna Luftkvalité uteluft- detaljplanskede Bellona 5, Solna Befintlig byggnad Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund och syfte... 4 Utredningens genomförande och omfattning... 4 Fastigheten

Läs mer

SLB 7:2010. Utsläpp och halter av kväveoxider och kvävedioxid på Hornsgatan

SLB 7:2010. Utsläpp och halter av kväveoxider och kvävedioxid på Hornsgatan SLB 7:21 Utsläpp och halter av kväveoxider och kvävedioxid på Hornsgatan ANALYS AV TRAFIKMÄTNINGAR UNDER HÖSTEN 29 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholms

Läs mer

Vilken trafikminskning ger egentligen Trängselskatten? / Mikael Bigert

Vilken trafikminskning ger egentligen Trängselskatten? / Mikael Bigert Vilken trafikminskning ger egentligen Trängselskatten? / Mikael Bigert På Trafikverkets hemsida informeras allmänheten om vilka effekter som förväntades av Trängelskatten/2/: Biltrafiken över betalstationssnittet

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun 2006:39 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Förord... 2 Miljökvalitetsnormer... 3

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun LVF 2013:10 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2011 Malin Täppefur SLB-ANALYS, APRIL 2013 Förord SLB-analys är operatör för Stockholms

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2007:9 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2005 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2007 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Till: EU-kommissionen, GD Miljö Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Bakom detta dokument står Stockholmsregionens Europaförening (SEF), med Stockholms stad, Kommunförbundet Stockholms

Läs mer

Effekter av Sunfleet bilpool

Effekter av Sunfleet bilpool Rapport 2014:84, Version 1.1 Effekter av Sunfleet bilpool - på bilinnehav, ytanvändning, trafikarbete och emissioner Dokumentinformation Titel: Effekt av Sunfleet bilpool - på bilinnehav, ytanvändning,

Läs mer

Rapport ANALYS AV BILTRAFIKEN INFÖR STOCKHOLMSFÖRSÖKET APRIL 2005 RAPPORT

Rapport ANALYS AV BILTRAFIKEN INFÖR STOCKHOLMSFÖRSÖKET APRIL 2005 RAPPORT RAPPORT FÖRORD Stockholmsförsöket startade den 22 augusti 25 med att kollektivtrafiken utökades. Den 3 januari 26 startar försöket med miljöavgifter. Miljöavgiftskansliet har i uppdrag att utvärdera Stockholmsförsöket

Läs mer

Åtgärder för kvävedioxid och partiklar i Stockholm, Södertälje och Uppsala

Åtgärder för kvävedioxid och partiklar i Stockholm, Södertälje och Uppsala Åtgärder för kvävedioxid och partiklar i Stockholm, Södertälje och Uppsala Helen Barda Länsstyrelsen i Stockholm 2013-10-02 1 Åtgärder för kvävedioxid och partiklar i Stockholms län Åtgärdprogram (ÅGP)

Läs mer

Infra City Öst, Upplands-Väsby

Infra City Öst, Upplands-Väsby 2009:12 Infra City Öst, Upplands-Väsby SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) SLB-ANALYS, AUGUSTI 2009 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Åre Östersund Airport

Åre Östersund Airport Ramböll Sverige AB --- LFV Åre Östersund Airport Göteborg 2007-07-06 LFV Åre Östersund Airport Datum 2007-07-06 Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutversion Anders Mosesson Uppdragsledare Håkan Lindved Handläggare

Läs mer

RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING

RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING WSP Analys & Strategi 2 (15) Bakgrund...3 Förutsättningar...3 Godsmängder...3 Omräkning till lastbilar...6 Antal TEU som används för

Läs mer

Trängselavgifter i Stockholm

Trängselavgifter i Stockholm LVF 2003:6 Trängselavgifter i Stockholm EFFEKTER PÅ LUFTKVALITET ÅR 2015 Christer Johansson, Lars Burman och Boel Lövenheim SLB-analys, Miljöförvaltningen, Stockholm samt Bo Segerstedt Institutionen för

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

Effekter av miljözon i Stockholm

Effekter av miljözon i Stockholm Miljöförvaltningen Gatu- och Fastighetskontoret Effekter av miljözon i Stockholm - miljövinster - företagsekonomiska konsekvenser Stockholms luft- och bulleranalys Stockholm januari 1996 2 Effekter av

Läs mer

Bakgrund. Gällande reglering. Utredning avseende trängselskatter skatteplikt och betalning

Bakgrund. Gällande reglering. Utredning avseende trängselskatter skatteplikt och betalning FÖRETAGAROMBUDSMANNEN PROMEMORIA Stiftelsen Den Nya Välfärden Datum 2005-10-13 Danderydsgatan 10 Ärende FO 2005-008 Box 5625 PM nr 2 (slutlig bedömning) 114 86 Stockholm Utredare Mårten Hyltner Utredning

Läs mer

Utvärdering av effekter på taxi, budtransporter och färdtjänst av Stockholmsförsöket

Utvärdering av effekter på taxi, budtransporter och färdtjänst av Stockholmsförsöket Foto: Carl Swensson 2006:27 Utvärdering av effekter på taxi, budtransporter och färdtjänst av Stockholmsförsöket 2006-06-16 KORT SAMMANFATTNING Syftet med denna studie är att följa upp vilka effekter som

Läs mer

Utsläpp till luft Bilaga till Program för detaljplan Airport City

Utsläpp till luft Bilaga till Program för detaljplan Airport City Utsläpp till luft Airport City Härryda Kommun 2011-05-05 Upprättad av: Sara Janhäll Granskad av: Jesper Lindgren Godkänd av: Sara Janhäll RAPPORT Utsläpp till luft Airport City Härryda Kommun Beställare

Läs mer

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp

Läs mer

1.1 Beläggningsgrad och ärendefördelning - personbilstrafik

1.1 Beläggningsgrad och ärendefördelning - personbilstrafik 1.1 och ärendefördelning - personbilstrafik Den rikstäckande resvaneundersökningen RES 0506 genomfördes under perioden hösten 2005 till hösten 2006. Samtliga resultat för 2006 är framtagna ur RES 0506.

Läs mer

LVF 2010:7. Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman

LVF 2010:7. Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman LVF 2010:7 Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman SLB-ANALYS, MAJ 2010 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin

Läs mer

KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM

KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM C:\Users\SELJ17226\Desktop\Konsekvenser av elbussar i Stockholm_2.docx Mall: Rapport - 2003.dot ver 1.0 Uppdragsnr: 10198560 1 (8) KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM PM - Kalkyl över elbussar i Stockholm

Läs mer

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.

Läs mer

Ny bussdepå vid Tomtebodaterminalen, Solna

Ny bussdepå vid Tomtebodaterminalen, Solna LVF 2013:3 Ny bussdepå vid Tomtebodaterminalen, Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR ÅR 2020 AVSEENDE HALTER AV PARTIKLAR, PM10 OCH KVÄVEDIOXID, NO 2 Lars Burman SLB-ANALYS, APRIL 2013 Förord Denna utredning är

Läs mer

WWFs globala program Climate Savers involverar. Det ligger i luften. Volvo utvidgar klimatsamarbete med WWF ETT NYHETSBREV JUNI 2012 FRÅN

WWFs globala program Climate Savers involverar. Det ligger i luften. Volvo utvidgar klimatsamarbete med WWF ETT NYHETSBREV JUNI 2012 FRÅN Det ligger i luften ETT NYHETSBREV JUNI 2012 FRÅN Volvo utvidgar klimatsamarbete med WWF Volvo Anläggningsmaskiner och Volvo Bussar ansluter sig till Volvokoncernens samarbete med WWFs program Climate

Läs mer

Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola

Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola Syftet med detta projekt har varit att belysa effekterna på miljön av externa affärsetableringar

Läs mer

Modellsimuleringar av NOx och PM10 i Västra Götaland år 2010 och 2011

Modellsimuleringar av NOx och PM10 i Västra Götaland år 2010 och 2011 Enger K M-konsult AB Modellsimuleringar av NOx och PM10 i Västra Götaland år 2010 och 2011 Uppsala 2014-02-10 Leif Enger KM-konsult AB Sammanfattning Genom att jämföra spridningsberäkningar för olika ämnen

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen Detaljplan för Hossaberget Detaljplan för Hossaberget Beställare: Partille kommun 433 82 Partille Beställarens representant: Erika von Geijer Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg

Läs mer

En liten bok om bilskatter

En liten bok om bilskatter En liten bok om bilskatter Bilen behövs i Sverige Nio av tio resor sker på vägar Åtta av tio resor görs med bil 60 % av allt gods transporteras med lastbil Fordonsindustrin sysselsätter 140 000 personer

Läs mer

Kunskap och attityder hos företagare till försöket med miljöavgifter

Kunskap och attityder hos företagare till försöket med miljöavgifter 2005:22 Kunskap och attityder hos företagare till försöket med miljöavgifter Påverkas företagens verksamhet av trafiksituationen i Stockholm och hur ser de på miljöavgifter? FÖRORD Huvudmålen för Stockholmsförsöket

Läs mer

Regionalekonomisk utvärdering av Stockholmsförsöket

Regionalekonomisk utvärdering av Stockholmsförsöket Regionalekonomisk utvärdering av Stockholmsförsöket Christer Anderstig, Hélène Bratt, Lennart Fridén Frida Saarinen och Lina Sjölin Inregia AB, Maj, 2006 på uppdrag av Miljöavgiftskansliet Inregia AB,

Läs mer

Åtgärdsprogram avseende miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid

Åtgärdsprogram avseende miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid Regeringsbeslut 18 2004-12-09 M2003/1891/Mk M2004/141/Mk Miljödepartementet Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 104 22 STOCKHOLM Åtgärdsprogram avseende miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och

Läs mer

Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet

Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet Bilaga till Program för detaljplan för Airport City Härryda Kommun 2011-05-05 WSP Analys & Strategi Box 13033 402

Läs mer

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING PM TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING 19 MARS 2012 Titel: Trafikanalys i Ljungby centrum Status: Koncept Datum: 2012 03 19 Beställare: Ljungby kommun Kontaktperson:

Läs mer

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN I VÄSTERNORRLANDS LÄN DNR: 13/00266 2014-12-01 UPPHANDLING SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK 2015 BILAGA 2.2: MILJÖKRAV Sida 1 (5) Bilaga 2.2 Miljökrav SÄKO 2015 Sida 2 (5) Innehåll 1.

Läs mer

Kövarningssystem på E6 Göteborg

Kövarningssystem på E6 Göteborg TI notat 12 23 TI notat 12-23 Kövarningssystem på E6 Göteborg Analys av parameterinställningar Författare FoU-enhet Projektnummer 4489 Projektnamn Uppdragsgivare Urban Björketun Arne Carlsson Mohammad-Reza

Läs mer

Kvalitetssäkring av modellberäkningar

Kvalitetssäkring av modellberäkningar Modellanvändning för en renare tätortsluft Kvalitetssäkring av modellberäkningar Innehåll Vad kan jag göra åt det? Vilka kvalitetskrav finns på modellberäkningar? Hur kan man utföra en utvärdering mot

Läs mer

FoodTankers AB. Miljörapport

FoodTankers AB. Miljörapport FoodTankers AB Miljörapport 2008-02-18 2007 FoodTankers på väg i verkligheten för framtiden AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 KVALITET- & MILJÖPOLICY 4 HUR SER FRAMTIDEN UT FÖR TRANSPORTFÖRETAG 5 MILJÖPÅVERKAN

Läs mer

Tunga fordon i Stockholms miljözon.

Tunga fordon i Stockholms miljözon. SLB 2:2007 Tunga fordon i Stockholms miljözon. RESULTAT AV KONTROLLER ÅR 2007 MILJÖFÖRVALTNINGEN Avd för plan och miljö Avd för miljöövervakning TRAFIKKONTORET Region Innerstad 2 Sammanfattning Miljöförvaltningen

Läs mer

Figur 1 Vy mot väster tvärs Landsvägen och mitt för Cirkusängen 6

Figur 1 Vy mot väster tvärs Landsvägen och mitt för Cirkusängen 6 Linköping 2011-03-29 PM Spridningsberäkning Cirkusängen 1. Bakgrund Stadsbyggnads- och Miljöförvaltningen i Sundbyberg arbetar med planprogrammet för bl.a. fastigheten Cirkusängen 6, som ligger utefter

Läs mer

skyltar, transpondrar och tullkepor

skyltar, transpondrar och tullkepor skyltar, transpondrar och tullkepor Stockholmsförsöket i Stadsmuseets samlingar 7 2 b l i c k ~ s t o c k h o l m d å & n u Skyltar som numera finns i Stadsmuseets samlingar. Foto: Ramón Maldonado, 2008,

Läs mer

Heini-Marja Suvilehto

Heini-Marja Suvilehto MILJÖANPASSAD UPPHANDLING AV TRANSPORTER Heini-Marja Suvilehto BEHOVS- ANALYS UPPHANDLING VILKA KRAV KAN MAN STÄLLA HÅLLBAR UPPHANDLING AV FORDON OCH TRANSPORTER UPPFÖLJNING BEHOVSANALYS FORDON Kan ni

Läs mer

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma?

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Håkan Sköldberg, Profu 2015 05 13 Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och

Läs mer

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Antagen på Luftvårdsförbundets styrelsemöte 11 juni 2012, kostnadsfördelning justerad på styrelsemöte 23 november 2012 Bakgrund

Läs mer

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Val av modell Användning av modeller Kvalitetssäkring av beräkningar och resultat Lagstiftning Rapportering i samarbete med NV och IVL Hur erbjuder

Läs mer

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING Miljöavgiftskansliet pí~çëäéçåáåöëâçåíçêéí= píçåâüçäãë=pí~ç= OMMSJMRJNM== Analysgruppen Jonas Eliasson, Transek AB (sekr.) Karin Brundell Freij, Lunds tekniska högskola Lars Hultkrantz, Örebro universitet

Läs mer

Den svenska regeringen får med anledning av skrivelsen framföra följande.

Den svenska regeringen får med anledning av skrivelsen framföra följande. 212-2-15 M211/382/R Miljödepartementet Rättssekretariatet Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för miljö B-149 BRYSSEL Belgien Svar på Europeiska kommissionens skrivelse angående tillämpningen av

Läs mer

Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen

Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen Dagens presentation Tidigare utvärdering av den rättsliga konstruktionen Presentation

Läs mer

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon Heini-Marja Suvilehto (Hippu) Enheten för policystyrning 08-586 21 741 E-post: heini-marja.suvilehto@kkv.se

Läs mer

Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun

Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun www.cero.nu Uppdrag: Strategisk klimatanalys av resvanor och tjänsteresor Beställare: Malin Leifsson,

Läs mer

Miljöavgifter i Stockholm

Miljöavgifter i Stockholm December 2003 Miljöavgifter i Stockholm Analys av effekter av olika förslag till utformning Huvudrapport Transek AB är ett oberoende och forskningsinriktat företag som bedriver forskning och konsultverksamhet

Läs mer

Sammanfattning av utgångsläget inför Stockholmsförsöket

Sammanfattning av utgångsläget inför Stockholmsförsöket Sammanfattning av utgångsläget inför Stockholmsförsöket Rapport 2005:31 Version 1.0 T RAFFIC AB Dokumentinformation Titel Sammanfattning av utgångsläget inför Stockholmsförsöket Serie nr Trivector rapport

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Hur farlig är innerstadsluften och kan man bo hälsosamt på Hornsgatan? FTX Ventilation samt hög Filtrering är det en bra lösning?

Hur farlig är innerstadsluften och kan man bo hälsosamt på Hornsgatan? FTX Ventilation samt hög Filtrering är det en bra lösning? Hur farlig är innerstadsluften och kan man bo hälsosamt på Hornsgatan? FTX Ventilation samt hög Filtrering är det en bra lösning? Anders Hedström I A Q Expert G. Rudolf, J. Gebhart, J. Heyder, CH. F.

Läs mer

Uppdatering och förbättring

Uppdatering och förbättring SMED Rapport Nr 79 2007 Uppdatering och förbättring av beräknade partikelemissioner till luft i Sverige Delrapport/Lägesrapport NFR 1 A 3 b, Road transportation Helena Danielsson, IVL 2007-06-17 Avtal

Läs mer

RAPPORT TR2006-238 R01 Bullerutredning för trafikövningsplats Ingarvets industriområde Falun UTKAST

RAPPORT TR2006-238 R01 Bullerutredning för trafikövningsplats Ingarvets industriområde Falun UTKAST RAPPORT TR2006-238 R01 Bullerutredning för trafikövningsplats Ingarvets industriområde Falun UTKAST 2006-11-20 Upprättad av: Lisa Granå Granskad av: Tommy Zetterling RAPPORT TR2006-238 R01 Bullerutredning

Läs mer

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON UPPHANDLINGS- KRITERIER OMFATTNING TUNGA För att vara säker på att du använder senaste versionen av detta dokument besök www.msr.se/kriterier/. Där finns också mer information om Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier.

Läs mer

Ny energianläggning i Upplands Bro

Ny energianläggning i Upplands Bro LVF 2009:9 uppdaterad 090828 Ny energianläggning i Upplands Bro SPRIDNINGSBERÄKNING AV HALTER KVÄVEDIOXID, SVAVELDIOXID OCH INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) ÅR 2015 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, AUGUSTI 2009

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen

Läs mer

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING Luftkvalitetspolicy i Malmö 10 december Matthew Ross-Jones, Enheten för Luft och Klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer

Miljözon för tung trafik. Bestämmelser i Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund

Miljözon för tung trafik. Bestämmelser i Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund Miljözon för tung trafik Bestämmelser i Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund Broschyren gäller från och med april 1998 och ersätter tidigare broschyrer För Lund gäller bestämmelserna från och med 1 januari

Läs mer

PM Trafik och bullerutredning Norrtälje hamn

PM Trafik och bullerutredning Norrtälje hamn PM TRAFIK OCH BULLERUTREDNING 1 Datum 2013-11-27 PM Trafik och bullerutredning Norrtälje hamn Anna-Ida Lundberg ÅF Lars Lindström ÅF Anders Bernhardsson M4Traffic ÅF-Infrastructure AB, Frösundaleden 2

Läs mer

miljözon Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund Nya bestämmelser

miljözon Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund Nya bestämmelser miljözon S Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund 2007 Nya bestämmelser Därför har vi miljözoner Vi har, i likhet med ett antal andra städer i Europa, problem med dålig luftkvalitet på grund av för stora

Läs mer

2006:31. Samhällsekonomisk analys av Stockholmsförsöket

2006:31. Samhällsekonomisk analys av Stockholmsförsöket 2006:31 Samhällsekonomisk analys av Stockholmsförsöket KORT SAMMANFATTNING En samhällsekonomisk analys är ett sätt att systematiskt försöka sammanfatta en åtgärds samtliga effekter och kostnader. Analysen

Läs mer

Köpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet

Köpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet Köpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet Jonas Ericson Miljöbilar i Stockholm Juridiken Direktiv 2009/33/EU om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon Lag (2011:846) om miljökrav vid

Läs mer

Godstransporter 2005. Naturskyddsföreningen Ansökan för Bra Miljöval

Godstransporter 2005. Naturskyddsföreningen Ansökan för Bra Miljöval Naturskyddsföreningen Ansökan för Bra Miljöval Godstransporter 2005 Denna handling är en Ansökan om Licens att få använda Bra Miljöval i enlighet med Licensvillkoren för nedan angiven Produkt. Skickas

Läs mer

Skattning av trafikarbetet i Stockholms innerstad och Stockholms län

Skattning av trafikarbetet i Stockholms innerstad och Stockholms län VTI rapport 532 Utgivningsår 2006 www.vti.se/publikationer Skattning av trafikarbetet i Stockholms innerstad och Stockholms län Underlag till utvärdering av Stockholmsförsöket Åsa Forsman Mats Tjernkvist

Läs mer

Verksamhetsåret 2014

Verksamhetsåret 2014 Klimatredovisning AB Svenska Spel Verksamhetsåret Utförd av Rapport färdigställd: 2015-03-05 Sammanfattning klimatpåverkan Svenska Spel Tricorona Climate Partner AB (Tricorona) har på uppdrag av AB Svenska

Läs mer

PLANBESKRIVNING SKJUTSHÅLLET 1. Fittja, Botkyrka Kommun. Detaljplan för E56-50 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten

PLANBESKRIVNING SKJUTSHÅLLET 1. Fittja, Botkyrka Kommun. Detaljplan för E56-50 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Referens: Olof Karlsson, planarkitekt Detaljplan för SKJUTSHÅLLET 1 Fittja, Botkyrka Kommun PLANBESKRIVNING Planområdets läge 2(6) HANDLINGAR Detaljplanen

Läs mer

Försök med miljöavgifter i Stockholm

Försök med miljöavgifter i Stockholm Underlag för utformning och genomförandeplan Förord Transek har på uppdrag av Stockholms stad belyst hur ett avgiftssystem för den planerade försöksverksamheten med miljöavgifter skulle kunna utformas

Läs mer

TRAFIKUTREDNING FÖR KUNGSHAMNS HOTELL tillhörande detaljplan

TRAFIKUTREDNING FÖR KUNGSHAMNS HOTELL tillhörande detaljplan TRAFIKUTREDNING FÖR KUNGSHAMNS HOTELL tillhörande detaljplan 101495 2012-04-10 Bo Lindelöf Konsult WSP Samhällsbyggnad Bo Lindelöf 031-727 25 00 Innehåll 1 Bakgrund och förutsättningar...4 2 Förslag...9

Läs mer

Buller vid ny idrottshall

Buller vid ny idrottshall RAPPORT 2013:09 VERSION 1.1 Buller vid ny idrottshall Lomma kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid ny idrottshall - Lomma kommun Serie nr: 2013:09 Projektnr: 13007 Författare: Petra Ahlström, Kvalitetsgranskning

Läs mer

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se Upplägg Vilka är de viktigaste miljöeffekterna av sjöfart? Vilka effekter kan vi förvänta

Läs mer

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft PLAN 2012-11-08 04.00 D-LFV 2007-035287 1(6) 1 BAKGRUND 1.1 Swedavia Handlingsplan för minskade utsläpp till luft Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling. Swedavia arbetar

Läs mer