Återkoppling från yrkesföraren av tung lastbil

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Återkoppling från yrkesföraren av tung lastbil"

Transkript

1 Malmö högskola Fakulteten för lärande och samhälle Skolutveckling och ledarskap Examensarbete 15 högskolepoäng på grundnivå Återkoppling från yrkesföraren av tung lastbil Hur vi kan förbättra utbildningen av yrkesförare och därmed också öka trafiksäkerheten. The feedback from professional drivers of heavy trucks How we can improve the training of professional drivers and thus improve road safety. Jeanette Henriksson-Krusell Lärarutbildning 180 hp Lärarexamen YRK 180 hp Examinator: Jan Härdig Handledare: Haukur Viggosson

2 2

3 Tackord Jag vill rikta ett stort TACK till alla som tagit sig tid och ärligt delat med sig av sig själva i min enkätundersökning. 3

4 4

5 Sammanfattning Jag arbetar på gymnasieskolan, Fordonsprogrammet Transportteknik där jag medverkar i utbildningen av elever till yrkesförare på tung lastbil och även buss. Min enkätundersökning är avgränsad till enbart lastbilschaufförer. Jag upplever att det saknas relevant återkoppling från yrkesförare där det framgår om yrkesförare följer de regler och föreskrifter som ingår i deras yrkesutövning. Denna undersökning belyser i vilken utsträckning yrkesföraren i arbetslivet följer gällande regler och föreskrifter. Den belyser vilka brister som finns, inom vilka område och i vilka sammanhang dessa är. Detta kan i mitt arbete leda fram till om något i utbildningen behöver förändras eller om det framkommer något område som vi skulle behöva fokusera mer på i vår utbildning av yrkesförare på tung lastbil. Syftet är att se om det behövs ett omvärderande av utbildningen som utvisar var eller på vad som mer fokus i utbildningen behövs. Hur vi kan förbättra utbildningen av yrkesförare och därmed också öka trafiksäkerheten. Min undersökning är av empirisk och kvantitativ karaktär. Tidsåtgång är en termin med halvfarts studerande. Jag har använt mig av enkätunderlag från yrkesförare som varit verksamma olika lång tid, samt tagit del av redan befintlig fakta. Områdena som undersökningen behandlar genom enkätfrågorna är lastsäkring, trafikregler, kör- och vilotider, lagar- såsom exempelvis överlast och smuggling, kompetens, behörighet, fortbildning och hälsa. Min frågeställning var om yrkesföraren följer de regler och föreskrifter som ingår i dennes yrkesutövning? Och svaret måste på det stora hela bli, - ja. Sen finns det områden som vi kan förbättra, och det var ju mitt syfte att försöka få fram om det behövs ett omvärderande av utbildningen som utvisar var eller på vad som mer fokus i utbildningen behövs. Genom min undersökning har jag kommit fram till att vi i utbildningen av yrkesförare behöver lägga ännu mer tid, och som jag ser det, ännu mer praktisk användning av färdskrivare och kör- och vilotidsbestämmelser. Jag har också kommit till en slutsats att vi behöver lägga ännu mera fokus på lastberäkningar och godshantering. Min undersökning visar även på att en yrkesförare idag faktiskt har en omfattande utbildning och oftast med specialinriktning för just det ändamålet de utför. Detta tycker jag känns tryggt och det bidrar till statushöjande av yrket och förhoppningsvis en yrkesstolthet hos chauffören. Nyckelord: Fordonsprogrammet, Transportteknik, yrkesförare, yrkesutbildning, yrkeslärare, tung lastbil och enkätundersökning. 5

6 6

7 Innehållsförteckning Sammanfattning Bakgrund Definition av yrkesförare på tung lastbil, och tung lastbil med tungt släp Rollen som yrkesförare Syfte och frågeställning Avgränsningar Syfte frågeställning Litteraturgenomgång Metod och genomförande Urvalsgruppen Genusperspektiv Reliabilitet och validitet Etiska aspekter Resultat, analys och teoretisk tolkning Slutsats och diskussion Diskussion Slutsats Fortsatt forskning Referenser Bilaga 1. Missivbrev Bilaga 2. Enkätundersökning

8 8

9 1. Bakgrund Jag arbetar på gymnasieskolan, Fordonsprogrammet Transportteknik där jag medverkar i utbildningen av elever till yrkesförare på tung lastbil och även buss. Jag har själv tidigare varit yrkeschaufför på tunga fordon och har därmed mina egna erfarenheter. Samtidigt är detta en bransch som hela tiden är under utveckling, den styrs och påverkas inte bara av marknaden utan även av många regelverk från olika myndighetsinstanser. Jag ville undersöka om yrkesförare följer de regler och föreskrifter som ingår i deras yrkesutövning för att utvärdera om vi kan förbättra utbildningen av yrkesförare på tunga fordon. 1.1 Definition av yrkesförare på tung lastbil, och tung lastbil med tungt släp. En tung lastbil är en lastbil med en totalvikt som överstiger 3,5 ton. Likaså är ett tungt släp ett fordon med en totalvikt över 3,5 ton.(http://www.riksdagen.se/sv/dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/sfs_sfs /) En yrkesförare är en person som kör lastbil yrkesmässigt. Med yrkesmässigt menas trafik där personbilar, lastbilar, bussar, terrängmotorfordon eller traktorer med tillkopplade släpfordon (traktortåg) med förare ställs till allmänhetens förfogande mot betalning för transport av personer eller gods.( 1.2 Rollen som yrkesförare Att vara yrkesförare innebär att kunna framföra en lastbil på ett trafiksäkert sätt. Därmed måste hen hålla sig uppdaterad på förändringar inom trafiklagar och vägmärken. Hen måste veta regler för lastsäkring och lagar om kör- och vilotider. Vidare bör en yrkesförare ha kunskap och kännedom om hälsa och ergonomi, säkerhet och kundfokus, samt i viss mån internationella regler. 2. Syfte och frågeställning 2.1 Avgränsningar Eftersom jag arbetar med att utbilda yrkesförare har jag valt att avgränsa min studie till att handla om faktorer hos människan som skulle kunna påverka trafiksäkerheten. Jag måste då börja med att ta reda på var bristerna är. 9

10 2.2 Syfte Syftet är att se om det behövs ett omvärderande av utbildningen som utvisar var eller på vad som mer fokus i utbildningen behövs. Hur vi kan förbättra utbildningen av yrkesförare och därmed också öka trafiksäkerheten. 2.3 frågeställning Frågeställningen är således: Följer yrkesföraren de regler och föreskrifter som ingår i dennes yrkesutövning? 3. Litteraturgenomgång Att en olycka uppstår kan givetvis bero på många olika faktorer, antingen var för sig eller tillsammans. Faktorer som spelar en roll för en olycka: - människan utbildning, felbedömningar, erfarenhet, ålder, hälsa/sjukdom, alkohol/-droger, trötthet, användning av skyddsutrustning. - fordonet/fordonen märke, årsmodell, ev. fordonsbrister, hastighet, deformation, skyddsutrustning. - yttre förhållande tid, plats, olyckor som direkt kan relateras till fel på vägbanans utformning eller beläggningens skick. Jag har valt att avgränsa min studie till att endast handla om människan och kommer därför inte att gå in på de andra faktorerna. Ca 20 % av alla vägtrafikolyckor med dödlig utgång involverar tunga lastbilar. Utredaren Johan Strandroth på Vägverket har gjort en djupstudieanalys av dödsolyckor med tunga lastbilar. De vanligaste orsakerna till dödsolyckor med lastbil, är mötesolyckor med personbil, omkörnings- och upphinnandeolyckor. (http://www.nvfnorden.org/lisalib/getfile.aspx?itemid=2068). I en artikel publicerad i Svenska Dagbladet den 18 oktober 2001 kan man läsa att tung trafik är inblandad i var femte dödsolycka trots att de utgör mindre än två procent av fordonsparken. Det är dock sällan det är lastbilschauffören som är vållande. Vägverkets trafiksäkerhetsdirektör Roger Johansson säger att olyckorna oftast beror på dålig uppmärksamhet, framför allt från personbilsförarnas sida. (http://www.svd.se/nyheter/inrikes/lastbilar-bakom-manga-olyckor_ svd) 10

11 Statistik från Vägverket visar på att ca fall per år klassas som självmord, alltså förare i personbilar som avsiktligt frontalkrockar med ett tyngre fordon. (Publikation nr: 2002:146 Johan Strandroths studie punkterade myten att utländska chaufförer är överrepresenterade i olycksstatistiken. Äldre lastbilar och äldre personbilar förekommer oftare i olyckor med dödlig utgång. Den vanligaste olyckstypen där lastbilsförare skadas, är vältolyckor i samband med instabilitet enligt Anna Wrige som är chef för Volvo Lastvagnars haverikommission. (Tung lastbilstrafik dödsfälla. Nationalencyklopedin, hämtad ). Som jag nämnt tidigare skadas och dödas varje år många människor i trafiken och då en olycka skett brukar man peka på att den mänskliga faktorn är den största som på något sätt bidragit till händelseförloppet. Resultat från Vti s 1 rapport 613 om yrkesförares syn på regelefterlevnad i trafiken visar på att har man identifierat tre olika typer av mänskliga felhandlingar: misstag, rutinfel och medvetna felhandlingar. Misstag kan bero på att föraren felbedömer hastigheten på ett annat fordon. Det kan också handla om att föraren blir bländad och därför inte ser en fotgängare som uppehåller sig vid vägrenen. Rutinfel handlar om slarv eller glömska, föraren glömmer att ta på sig bilbältet eller lägger i fel växel. Medvetna felhandlingar beskrivs som avvikelser från rutiner som i vanliga fall skall skydda individen från fara. Det kan handla om att föraren inte följer de regler som finns och kör betydligt fortare än tillåtet eller att han/hon kör om ett fordon även om sikten är skymd. För att minska antalet olyckor pekar forskningen på att det främst är medvetna felhandlingar man bör koncentrera sig på eftersom dessa handlingar utgör huvudorsaken till trafikolyckor snarare än misstag och felsteg. (Gras, Cunill, Sullman, Planes och Aymerich, 2004; Parker, West, Stradling och Manstead, 1995a; Reason, et. al., 1990; Stradling och Parker, 1996; Sullman, Meadows och Pajo, 2002). Forskningen har funnit att medvetna felhandlingar inte beror på bristande körvana utan på förarens attityder och deras normer, hur han/hon värderar det egna beteendet. För att minska antalet medvetna felhandlingar behövs en ökad insikt om de faktorer som motiverar detta beteende. Föreställning om beteendet och Värdering av effekt Attityd till beteendet Föreställning om normen och Viljan till anpassning Subjektiv norm Intention Beteende Föreställning av kontroll och Upplevda resurser Upplevd kontroll av beteendet Figur 1 Theory of Planned Behaviour (Ajzen, 1989). 1 Vti Statens väg- och transportforskningsinstitut. 11

12 Enligt teorin påverkas beteendet direkt av intentionen, som i sin tur påverkas av attityden till beteendet, den subjektiva normen samt den upplevda kontrollen av beteendet. Attityden är ett uttryck för individens samlade värdering av vilka konsekvenser ett speciellt handlade skulle få. Den subjektiva normen mäter en form av grupptryck och beskriver hur andra skulle reagera om beteendet utfördes. I detta sammanhang är det viktigt att påpeka att den inte mäter hur andra faktiskt skulle reagera utan istället vad individen tror. Upplevd kontroll av beteendet är den subjektiva upplevelsen av den egna förmågan att bemästra situationen och inte den faktiska förmågan (Schifter och Ajzen, 1985). Denna förmåga kan vara baserad på tidigare erfarenheter, egna eller andras. Dessa variabler är definierade som tre oberoende funktioner, som var och en för sig i olika grad påverkar intentionen. Den streckade linjen mellan upplevd kontroll av beteendet och beteende visar på att sambandet kan vara antingen direkt eller indirekt beroende på graden av kontroll. Teorin utgår ifrån att en individ kan ha flera olika föreställningar om en speciell handling, men styrs av relativt få, som kallas framträdande föreställningar. Tre olika framträdande föreställningar har beskrivits: föreställning om beteendet, föreställning om normen och föreställning av kontroll. Föreställning om beteendet är kopplat till hur viktigt man tycker dessa föreställningar är. Föreställning om normen är kopplad till om man vill anpassa sig till denna norm. Föreställning av kontroll är kopplat till den egna upplevda förmågan och hur lätt eller svårt något upplevs. Föreställningen av kontroll, som minskar eller ökar de tänkta svårigheterna, är påverkad av tidigare erfarenheter, antingen egna eller andras. Hur lätt eller svårt något är beror också på vilka möjligheter som står till buds. Ju mer information och ju färre hinder en individ anser sig själv ha, desto starkare är känslan av kontroll. I Vti s studie uppger förarna som orsaker till de medvetna överträdelserna är att de anser att tempot är högt och att konkurrensen med andra företag kan leda till att man bryter mot reglerna. När det gäller användning av otillåtna ämnen i kroppen av yrkesförare under sitt yrkesutövande har jag tagit del av en studie, även den gjord av Vti 2, angående förekomst av droger och läkemedel i trafik i Sverige. Studien visade på att bland förare på väg var 97,5 procent negativa för alla substanser. Alkohol ingick inte i studien eftersom endast förare som först visat negativt utandningsprov deltog. Illegala droger förekom hos 0,4 procent av förarna och läkemedel förekom hos 2,1 procent. I 0,02 procent av förarna förekom en kombination av illegala droger och läkemedel. De vanligaste illegala drogerna bland förare på väg var amfetaminer och THC (cannabis) som vardera förekom i 0,2 procent av förarna. Smärtstillande opiodier var det vanligaste förekommande läkemedlet med en prevalens på 1,1 procent. Sömnmedel förekom i 0,5 procent och lugnande medel i 0,3 procent av förarna på väg. När resultaten delas upp efter ålder och kön kan konstateras att den totala prevalensen var högre hos kvinnor och äldre förare, beroende på en högre förekomst av läkemedel. Resultaten bör dock tolkas med försiktighet eftersom de är behäftade med stor osäkerhet, (Förekomst av droger och läkemedel i trafik i Sverige, Vti publikation, notat ). 2 Vti Statens väg- och transportforskningsinstitut. 12

13 4. Metod och genomförande Förutom relevant litteratur inom ämnet har jag genomfört en enkätundersökning bland yrkesförare. Dessa yrkesförare har jag kommit i kontakt med genom branschorganisationer och personliga kontakter. Jag valde att söka upp min urvalsgrupp personligen på branschorganisationsdagar. Detta gjorde jag för att jag dels ville ha förarnas spontana direkta svar, att mindre risk för eventuell påläsning inom ämnet skulle kunna påverka deras svar. Men även med vetskap att många yrkesförare är mest praktiker hade jag med en annan metod t.ex. en enkät via nätet genast sållat bort viktig fakta från personer som kanske inte har tillgång till internet, har mailadress eller är så bra på att hantera datorer. Metoden valde jag också med tanke på enkelheten, det enda de behövde göra var att avvara lite tid. Jag fick också en hög svarsfrekvens, hela 82 %. 4.1 Urvalsgruppen Åttiotvå personer av etthundra tillfrågade har fyllt i en enkät. Den stora majoriteten av dem har varit yrkeschaufförer i tio år eller längre, ca 20 procent av dem har varit yrkeschaufförer mellan fem och tio år, och endast ett par av dem mellan ett och fem år. Utifrån detta kan man dra slutsatsen att de tillfrågade nog är förare med god kännedom om branschen och stor personlig erfarenhet. Åldersspridningen på urvalsgruppen är ganska bred, tjugofyra stycken är mellan fyrtiosex och sextiofem år, tjugosex stycken är mellan trettio och fyrtiofem år, och arton stycken är mellan arton och tjugonio år Genusperspektiv Då endast tre kvinnliga yrkeschaufförer deltagit kan jag bekräfta att det fortfarande är ett mansdominerat yrke. Två av de kvinnliga deltagarna är i åldersgruppen arton till tjugonio år, medan den tredje av dem är över fyrtiosex år. Av denna information kan man kanske tänka att branschen är på väg, men går långsamt mot jämställdhet mellan könen. 4.2 Reliabilitet och validitet Reliabiliteten eller tillförlitligheten på enkätundersökningen har jag bedömt som hög, och mycket hög. Denna bedömning har jag gjort utifrån bedömningar såsom: aktuell aktiv målgrupp deltagarmängden uppskattad ärlighet antal besvarade frågor självständiga kommentarer och åsikter utvärdering av tänkta kontrollfrågor 13

14 Validiteten, d.v.s. undersökningen ska mäta det den är avsedd att mäta. Områdena som undersökningen behandlar genom enkätfrågorna är: lastsäkring, trafikregler, kör- och vilotider, lagar- såsom exempelvis överlast och smuggling, kompetens/behörighet/fortbildning hälsa. 4.3 Etiska aspekter Som också framgår i mitt missivbrev försäkrar jag att jag håller mig till de forskningsetiska regler som vanligtvis gäller med tanke på anonymitet, dvs. varken namn eller firmas namn kommer att kunna identifieras i mitt examensarbete. Samt att enkäten endast kommer att användas till det beskrivna ändamålet. Att undersökningen är helt frivillig och kan avbrytas närhelst respondenten vill. 5. Resultat, analys och teoretisk tolkning Här kan man utläsa att ca 50 procent alltid använder bilbältet medan de som slarvar eller aldrig använder bilbältet tillsammans uppgår till en ganska stor grupp. När jag undersökte vilken åldersgrupp som slarvade mest var det förvånansvärt nog den yngre gruppen, år. Detta måste vi inom utbildningen alltså försöka uppmärksamma mer. 14

15 Vad gäller lastsäkring verkar det ändå som om det fungerar bra över lag. Anledningar till slarv har många angett tidsbrist eller att godset är svårt att lastsäkra. Av dessa kommentarer skulle man kunna tänka sig att det kanske hade varit bra med lite avancerade praktiska övningar i lastsäkring inom chaufförers fortbildning (YKB 3 ). Ur diagrammet kan man utläsa att trötthet, eller helt enkelt tillräcklig vila, behöver vi prata mer om. I vårt numera tjugofyra timmars samhälle är det viktigt att varje individ lär sig hitta sin egen balans med tillräcklig vila och sömn av god kvalitet. Sedan 2007 ingår det i utbildningen av nya B - körkortstagare 4. 3 YKB yrkeskompetensbevis. Obligatorisk utbildning för lastbils- (och busschaufförer). 35 timmar vart femte år för körkortstagare innan För körkortstagare efter 2009 behövs en grundutbildning på 280 timmar om du är under 21 år, annars 140 timmar. 4 B körkort är körkort för personbil. 15

16 Här hade man önskat att det endast var färg i en av staplarna, men det är trots allt 6.3 procent som har kört med något otillåtet medel i kroppen. Ingen av dessa var i åldersgruppen Endast en har uppgett vad för ämne han tagit, och det var värktabletter. Det känns trots allt positivt att det inte var i den yngre åldersgruppen då jag tänker mig att de yngre oftare kör mer obekväma tider och nätter och kanske skulle kunnat tänka sig att använda något för att lättare hålla sig vakna. Kontinuerlig information om detta ämne behövs alltid. Ur tabellen kan utläsas att fusk med kör- och vilotiderna är bland det vanligaste kravet en yrkesförare bryter mot. Som frågan är ställd handlar det om medvetet fusk från förarens sida. Detta är allvarligt då en icke utvilad förare kan utgöra en trafikfara. Inom detta område förekommer regelbundet kontroller hos åkeriföretag och ute på vägarna med stora bötesbelopp som påföljder, trots detta förekommer det oseriösa åkare som t.o.m. uppmuntrar till fusk. Förhoppningsvis är de flesta åkare seriösa och enligt TYA 5 s regionala branschråd är god kunskap om kör- och vilotiderna nr.1 på branschens topp-5 önskelista om vad en nybliven förare bör kunna. (Seminarium, TYA s regionala råd i Skåne, Lars Johansson, ). 5 TYA, Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd 16

17 Ur min undersökning framgår inte hur mycket vikt över tillåtna krav som har körts. Kunskap om lastvikter och konsekvenser behövs uppenbarligen. Nämnas kan att detta ingår i YKBfortbildningen av redan verksamma chaufförer. Tydligen förekommer s.k. svartarbete en del i denna bransch, något för oss inom yrkesutbildningen att diskutera mer i ett större samhällsperspektiv. Det finns säkert fler branscher där svartarbete både är mer förekommande och även givetvis mindre förekommande. 17

18 Det är mycket glädjande att det inte verkar förekomma någon nämnvärd smuggling, särskilt med tanke på det geografiska läget för min undersökning. Undersökningen har gjorts med förare i Sveriges södra region (mestadels Malmö). Av de förare som uppgett att de smugglat är det endast en som uppgett vad, och det var sprit. Människosmuggling som uppges som ett stort problem i vissa länder och regioner känns avlägset i min undersökning. Som kan utläsas ur tabellen har chaufförerna inte bara utbildning, utan också rätt utbildning för det de utövar. 18

19 Majoriteten är positiva till fortbildning. Några kommentarer från de som svarat nej: - att det är en ekonomisk fråga. - att den bästa fortbildningen får man bakom ratten. - att det inte behövs. Min frågeställning har inte gått djupare in på utgången av trafikolyckan, det kan alltså vara allt från lättare materielskador till dödsolyckor. Man måste komma ihåg att detta är en yrkesgrupp som tillbringar sin arbetsdag på vägarna, utifrån det anser jag att tabellen bekräftar tidigare nämnd statistik (avsnitt 1.3). Självklart arbetar vi hela tiden med nollvisionen 6 i åtanke. 6 Nollvisionen - det långsiktiga målet för trafiksäkerheten skall vara att ingen skall dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor inom vägtransportsystemet. 19

20 Trafikreglerna verkar följas, det är bra. Observera att uppgifterna som står angivna om vad det bryts mot, är förarnas egna kommentarer. Majoriteten av de tillfrågade manliga chaufförerna anser sig inte vara överviktiga. Av de kvinnliga tillfrågade anser sig två av tre vara överviktiga. 20

21 Endast ett fåtal har hälsoproblem, vilket är mycket glädjande tycker jag. Jag tycker också att det är intressant att de få problem som finns har en så bred spridning. Att det inte är enbart ryggproblem eller hjärt- och kärlsjukdomar, utan någon psykisk och några olika fysiska åkommor. Observera att uppgifterna som står angivna om vad det är för åkomma, är förarnas egna kommentarer. Nästan hälften av de tillfrågade anser att nya förare saknar kunskap om något i yrket. Här är ett urval av vad de anser saknas: - Arbetslivserfarenhet. - Erfarenhet. - Förstånd. 21

22 - Man sett har dålig kunskap om godshanteringen, rör sig fel m.m. - Om hur man skall bete sig i trafiken och på olika företag. - Respekt för fordonen dom kör. - Vinterkörning. - Erfarenhet och öppenhet, mycket praktik innan jobb brukar lösa det. - Trafikvett - Överskattar lastsäkring, och kör och vilotider. - Hänsyn - Trafikregler. - Trafikvett - Ödmjukhet inför sin uppgift. Yrkesstolthet. - Avstånd, hastighet. - Bulk. (Bulktransporter) - Det vore konstigt annars. - Det är inte guld som glimmar. Många har skrivit att det saknas erfarenhet, och det är väl inte så konstigt tycker jag. Vi utbildare jobbar ständigt på att ha nära kontakt med branschen och hela tiden utveckla varandras förståelse. Det är inte lätt alltid, ute i branschen är det mycket ekonomin som styr och ibland känns det som om förståelsen för en nybliven förare som faktiskt aldrig har varit ute i någon form av arbetsliv utan faktiskt kommer direkt från grundskola och sen gymnasium är liten. Även om ett yrkesprogram är mycket inriktat på det riktiga arbetslivet har eleven egentligen aldrig riktigt använt sina nyvunna kunskaper i arbetslivet, och att då ställa krav på att denna person ska kunna prestera lika mycket som en med flera års erfarenhet kan för många nya bli en sådan stress och press att de inte klarar av det. Jag anser att vi som utbildar kanske ska prata lite mer med eleverna om attityder och ödmjukhet inför sin uppgift och att branschen tar ett stort ansvar och tar väl hand om de nyblivna förarna, och som en skriver, lär dem lite yrkesstolthet. En annan fråga i min enkät handlade om vad de tycker en snart nybliven förare bör lära sig på sin praktik. Jag hoppas att förarna som svarade nedanstående inser att de har pratat mycket om sitt eget ansvar och vad de bör tänka på att lära en praktikant när de har en med sig. Här är ett urval av vad de anser bör läras på praktiken: - Trafikreglerna. - Allt han/hon kan få del av. - Att allting inte alltid fungerar på det sättet som står i teorin. - Att vara motiverad till jobbet. - Hur yrket fungerar. - Kör och vilotiderna!!! Godshantering! - Lastsäkring, och inte bror duktig. - Lyssna på äldre. - Läsa karta, hur fraktsedlar funkar. - Praktisk lastsäkring. - Sköta sig och göra reklam för sig själv. 22

23 - Sunt förnuft. - Trafik och lastningssäkerhet, kundbemötande. - Att lära sig vad saker ock ting tar i tid. Något som ständigt frågas av kunder och planering - Yrket, öva upp den sociala förmågan. - Aldrig säga nej till jobb! - Att allt kan man inte läsa sig till. - Att få insikt i hur ett åkeri fungerar. - Att lära sig förstå ansvar. - Att man lastar rätt, lastsäkrar, håller hastighet, kör och vilotider, använder blinker. - Att verkligen få vara aktiv i det moment man utbildas för. Undvika passivt bisittande. - Hur man uppför sig hos kunder - lagar, regler. - Lastning och lossning + undvika fusk. - Lastsäkring, lära sig hitta utan GPS, halkkörning. - Respekt för medtrafikanter. - Ta ansvar och visa hänsyn. - Ta det lugnt med bil och utrustning. Reparationer kostar mer än ett missat lass. - Tempo. - Att vara lyhörda och ta det lugnt. Ingen blir proffs man lär sig alltid något nytt. - Allt praktiskt med godshantering, hantera bakgavellyft och H-truck, fraktsedlar m.m. - Att ha med sig kvalitetstänket redan från början. Dubbelkolla så att man gör rätt! - Handhavande av utrustning, och god översikt av trafikbilden. - Lasta och lossa och inte fuska. - Lastregler och kör- och vilotid. - Säker körning, last (vikt) fördelning. - Hålla tider, jobba tills man är färdig, vara trevlig mot kunden. - Kostnader för onödiga reparationer. - Serviceanda En reflektion jag har gjort är att inte en enda har nämnt någonting om backning, antingen är förståelsen för detta stor eller så är detta något som nyblivna förare är duktiga på. Kundbemötande och sociala färdigheter är intressant att så många tar upp tycker jag. 23

24 6. Slutsats och diskussion 6.1 Diskussion Min frågeställning var om yrkesföraren följer de regler och föreskrifter som ingår i dennes yrkesutövning? Och svaret måste på det stora hela bli, - ja. Sen finns det områden som vi kan förbättra, och det var ju mitt syfte att försöka få fram om det behövs ett omvärderande av utbildningen som utvisar var eller på vad som mer fokus i utbildningen behövs. Min undersökning har gett mig underlag för vad vi bör lägga mer fokus på i utbildningen av yrkesförare. Inte bara genom min egen undersökning har jag kommit fram till att vi i utbildningen av yrkesförare behöver lägga ännu mer tid, och som jag ser det, ännu mer praktisk användning av färdskrivare och kör- och vilotidsbestämmelser utan också genom Skånes branschråd med representanter från fem ledande transportnäringar, fack och branschorganisation som uttryckt goda kunskaper inom kör- och vilotider som högsta önskemål hos en ny chaufför. Det är ibland svårt att öva realistisk praktiskt inom detta område då en elevs arbetsdag ser annorlunda ut än yrkesförarens. Inom detta område har praktiken stor betydelse för elevens verklighetsförankring som jag ser det. Jag har också kommit till en slutsats att vi behöver lägga ännu mera fokus på lastberäkningar och godshantering. Det visade sig att detta är något som även redan yrkesverksamma chaufförer behöver, därför är det bra att dessa saker ingår i deras obligatoriska fortbildning (YKB). Tyvärr är den oftast endast teoretisk där. Jag tror den hade blivit ännu bättre med praktiska problem och faktiska situationer att lösa även för de redan verksamma chaufförerna, dels för att det är så de faktiskt jobbar dagligdags och så de bäst tar till sig ny kunskap. Spänna spännband kan de, så det är inte det jag menar att de ska öva utan att tonvikten läggs mer på lastvikter och udda/annorlunda last, förskjutna tyngdpunkter, samlastning och omlastning vid delleveranser. Ungdomarna i gymnasiet skulle behöva känna av verklighetsförankringen mer med t.ex. mer verkliga uppdrag och tidspress. Att goda kunskaper om trafikregler verkar finnas är jättebra, dock tycks det slarvas en del med bilbältesanvändning. Det som förvånade mig särskilt var att de var flest yngre som slarvade med detta. I elevernas utbildning måste vi absolut lägga mer vikt vid bältets betydelse och konsekvenser vid icke bältesanvändning. Teknik i fordonet såsom alkolås eller ISA-system 7 används än så länge i begränsad omfattning. I vissa fordon finns det även spärrar som gör att man inte kan köra fortare än en bestämd hastighet. Många yrkesförare är mycket positiva till olika tekniska system. Man får dock vara uppmärksam så att inte hjälpmedlen passiviserar föraren och tar ifrån honom/henne det egna ansvaret. Om man hänvisar till tidigare forskning, verkar det vara som mest fokus bör läggas på just attityder, då tidigare forskning påvisar att det flesta regelbrott yrkesförare gör är medvetna sådana. Här har branschen också ett stort ansvar då man funnit att upplevelsen av andra förare 7 Intelligent stöd för anpassning av hastighet 24

25 påverkar det egna beteendet, vad man ser att andra gör reflekterar vad som anses vara normalt snarare än vad man bör göra. Yrkesförarna som bryter mot reglerna upplever, i högre grad än de som följer reglerna att konsekvensen av beteendet är positiv och att personer i dess omgivning accepterar förseelsen. För oss utbildare kan det rent konkret handla om utbildningsinsatser där man istället för att fokusera på negativa konsekvenser utgår från förarnas delvis positiva syn på sitt beteende. Attityder om ren kriminalitet inom branschen såsom stöld, droganvändning eller smuggling känns än så länge inte som något större problem, men behöver absolut diskuteras. Det som kan behöva diskuteras lite djupare enligt min undersökning är s.k. svartarbete. Inom skolan diskuterar vi ofta attityder och förhållningssätt, livsstilar och vikten av att sova och äta rätt. Det var med stor glädje jag utläste resultatet om chaufförernas hälsa, och då ska vi komma ihåg att de flesta i urvalsgruppen varit verksamma yrkeschaufförer i tio år eller mer. Däremot kan vi aldrig nog diskutera hur farligt det kan vara att köra när man är för trött, och att man har begränsningar även som ung och frisk, särskilt i ett samhälle som är igång 24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan. Det är roligt att yrkeskåren över lag verkar positiva till fortbildning och engagerade i utveckling inom branschen och nya chaufförer även om bransch och utbildning, som jag ser det, kan fortsätta öka förståelsen för varandra. 6.2 Slutsats Min undersökning visar på att en yrkesförare idag faktiskt har en omfattande utbildning och oftast med specialinriktning för just det ändamålet de utför. Detta tycker jag känns tryggt och det bidrar till statushöjande av yrket och förhoppningsvis en yrkesstolthet hos chauffören. Att jag delat upp tabellerna i manliga och kvinnliga är egentligen ganska irrelevant då jag anser att den kvinnliga urvalsgruppen är för liten för att representera en hel grupp, men jag hade ett visst intresse av att dela upp dem och tyckte personligen att det var lite roligt. 6.3 Fortsatt forskning Jag har kommit fram till att vi kan förbättra utbildningen av yrkesförare och därmed också öka trafiksäkerheten. Detta är som jag ser det, hela tiden en pågående utveckling där ny kunskap och forskning kontinuerligt bidrar till förändringar för fortsatt ökad trafiksäkerhet. Där anser jag VTI 8 vara en stor och ledande aktör, trots att det nog ofta uppfattas som om de jobbar i bakgrunden. Det kunde vara intressant att ta reda på mer om genusperspektivet inom yrkesförare. Är det mer jämställt inom bussbranschen? eller kör fler kvinnor buss och fler män lastbil? o.s.v. Ett annat intressant ämne är yrkesförares hälsa. Är där något speciellt hälsoproblem som drabbar yrkesförare? Man kan också ta med ett genusperspektiv, t.ex. om vad en man respektive kvinna anser vara övervikt. 8 VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut. 25

26 7. Referenser Förekomst av droger och läkemedel i trafik i Sverige. Vti publikation, notat Gras, Cunill, Sullman, Planes och Aymerich, 2004; Parker, West, Stradling och Manstead, 1995a; Reason, et. al., 1990; Stradling och Parker, 1996; Sullman, Meadows och Pajo, hämtad hämtad hämtad hämtad Publikation nr: 2002:146, hämtad hämtad hämtad Seminarium, TYA s regionala råd i Skåne, Lars Johansson, Tung lastbilstrafik dödsfälla. Nationalencyklopedin, hämtad TYAs rapport: rekrytering av lastbilsförare Vti aktuellt, 1/2011. Yrkesförares syn på regelefterlevnad i trafiken. Vti publikation, rapport 613,

27 Bilaga 1. Missivbrev 27

28 Bilaga 2. Enkätundersökning 28

29 29

30 30

31 31

32 32

Sunda transporter från sunda åkeriföretag

Sunda transporter från sunda åkeriföretag UTSKRIVBAR VERSION AV PROGRAMFÖRKLARING Fair TRANSPORT format: Liggande A4 Sunda transporter från sunda åkeriföretag Programförklaring Bra val ska löna sig. Både för dem som köper och säljer transporter.

Läs mer

Lastbilsförare. - vad vill du arbeta med? För dig som är över 20 år

Lastbilsförare. - vad vill du arbeta med? För dig som är över 20 år År Månad Ort Namn Födelseår Önskad specialkompetens Lastbilsförare - vad vill du arbeta med? Yrkeskunnig Noggrann Serviceinriktad Bra omdöme Initiativförmåga Självständig Miljötänkande Planeringskunnig

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B;

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 och 12 förordningen (1998:978) om trafikskolor. TSFS 2011:20

Läs mer

Vägverkets författningssamling

Vägverkets författningssamling Vägverkets författningssamling Vägverkets föreskrifter om grundläggande kompetens och fortbildning för förare som utför gods- eller persontransporter; VVFS 2008:159 Utkom från trycket den 7 mars 2008 beslutade

Läs mer

Trafiksäkerhet i bussbranschen

Trafiksäkerhet i bussbranschen Trafiksäkerhet i bussbranschen Sammanställning av enkätsvar från bussföretag i Stockholms län Anna-Sofia Holmquist November 2000 2000 Notat 11 Förord Under hösten 2000 har NTF Stockholms län genomfört

Läs mer

Skolmaterial för dialog och reflektiontion om alkohol och droger i trafiken. Gymnasiet. Pratmanus till föräldramöte

Skolmaterial för dialog och reflektiontion om alkohol och droger i trafiken. Gymnasiet. Pratmanus till föräldramöte Skolmaterial för dialog och reflektiontion om alkohol och droger i trafiken Gymnasiet. Pratmanus till föräldramöte 1. Don t drink & drive startades av Vägverket år 2003 och syftar till att göra ungdomar

Läs mer

Erfarenheter av ledningssystem för trafiksäkerhet och ISO 39001 i Sveriges Åkeriföretag

Erfarenheter av ledningssystem för trafiksäkerhet och ISO 39001 i Sveriges Åkeriföretag Erfarenheter av ledningssystem för trafiksäkerhet och ISO 39001 i Sveriges Åkeriföretag Mårten Johansson marten.johansson@akeri.se +46 70 671 13 85 teknikchef Sveriges åkeriföretag Sveriges Åkeriföretag

Läs mer

TRAFIKSÄKERHETSPOLICY

TRAFIKSÄKERHETSPOLICY TRAFIKSÄKERHETSPOLICY Rev. 2004-10-01 Rev. 2005-11-14 Rev. 2007-09-19 Rev. 2008-03-03 1 TRAFIKSÄKERHETSPOLICYPROGRAM FÖR LINDBERGS BUSS AB. Lindbergs Buss AB bedriver linje- och beställningstrafik. Under

Läs mer

FORTSATT ÖKAT BEHOV AV LASTBILSFÖRARE OCH UTBILDNINGS- PLATSER

FORTSATT ÖKAT BEHOV AV LASTBILSFÖRARE OCH UTBILDNINGS- PLATSER EN ARBETSKRAFTSBAROMETER FRÅN TYA, TRANSPORTFACKENS YRKES- OCH ARBETSMILJÖNÄMND AUGUSTI 215 FORTSATT ÖKAT BEHOV AV LASTBILSFÖRARE OCH UTBILDNINGS- PLATSER EN ARBETSKRAFTSBAROMETER FRÅN TYA, TRANSPORTFACKENS

Läs mer

Sveriges Trafikskolors Riksförbund UTBILDNINGAR OCH TJÄNSTER

Sveriges Trafikskolors Riksförbund UTBILDNINGAR OCH TJÄNSTER Trafikskolan tar ansvar för ifyllda utbildningar och tjänster. Dessa blir sökbara via STR:s webbplatser. Personbil Introduktionsutbildning Utbildning för handledare och elever som ska övningsköra privat

Läs mer

YrkesKompentensBevis för busschaufförer.

YrkesKompentensBevis för busschaufförer. YrkesKompentensBevis för busschaufförer. Lagen om Yrkesförarkompetens ska garantera att alla yrkeschaufförer har rätt kunskap och skicklighet för att säkerheten på vägarna ska öka. Värdefulla chaufförer

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Övergångsorganisationen

Övergångsorganisationen Övergångsorganisationen Övergångsorganisation Stab Vägtrafik lagstiftning Yrkestrafik Fordon Körkort Förvaltnings rätt Statistik ochanalys Transportstyrelsen Vägtrafikavdelning Stab Vägtrafik lagstiftning

Läs mer

FAQ om YKB Yrkeskompetensbevis

FAQ om YKB Yrkeskompetensbevis FAQ om YKB Yrkeskompetensbevis Vad står YKB för? Det står för Yrkeskompetensbevis. Vilken myndighet är ansvarig för Det gör Transportstyrelsen. Vad säger lagen om yrkeskompetens? Lagen innehåller bestämmelser

Läs mer

framtidstro och rekryteringsbehov

framtidstro och rekryteringsbehov TYAs arbetskraftsbarometer 2010 september framtidstro och rekryteringsbehov Det finns åter framtidstro bland Sveriges åkerier och den uppåtgående trenden att rekrytera håller i sig. TYAs Arbetskraftsbarometer

Läs mer

Schenker AB Lars Andreen - Trafiksäkerhetsansvarig. Sveriges ledande transport- och logistikföretag.

Schenker AB Lars Andreen - Trafiksäkerhetsansvarig. Sveriges ledande transport- och logistikföretag. Schenker AB Lars Andreen - Trafiksäkerhetsansvarig Sveriges ledande transport- och logistikföretag. 1 Schenker AG - ledande leverantör av integrerade logistiktjänster Med en omsättning på 6,225 miljoner

Läs mer

Trafiksäkerhet en arbetsmiljöfråga. 2009-01-27 Ditriktet i Malmö

Trafiksäkerhet en arbetsmiljöfråga. 2009-01-27 Ditriktet i Malmö Trafiksäkerhet en arbetsmiljöfråga 1 Vi arbetar för att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och att förbättra arbetsmiljön ur ett helhetsperspektiv. 2 Arbetsmiljöverkets avdelning för

Läs mer

Lastbilsförares bältesanvändning

Lastbilsförares bältesanvändning Lastbilsförares bältesanvändning En undersökning genomförd av NTF Väst på uppdrag av Volvo Trucks Malin Lundgren Bältesanvändning i Sverige Trots att Sverige har hög bältesanvändning visar studier av dödsolyckor

Läs mer

Tank- och bulkbilsförare

Tank- och bulkbilsförare Loggbok - Komplement Tank- och bulkbilsförare KOMPLEMENT TILL LOGGBOK FÖR ARBETS- PLATSFÖRLAGT LÄRANDE INOM gymnasie- SKOLANS TRANSPORT- UTBILDNING Innehållsförteckning Yrkesbeskrivning 4-7 Checklistor

Läs mer

INRIKTNING TRANSPORT

INRIKTNING TRANSPORT INRIKTNING TRANSPORT TYA vill med denna information hälsa dig välkommen till transportbranschen. Sid 1. Välkomstbrev från branschen Sid 2. Kursöversikt Sid 4. Transport- och yrkestävlingar Sid 5. Kollegahjälp

Läs mer

B-TEORI. Lektion 2 Människan i trafiken. bengt hedlund

B-TEORI. Lektion 2 Människan i trafiken. bengt hedlund B-TEORI Lektion 2 Människan i trafiken bengt hedlund Grundläggande regler Uppträd mot andra trafikanter så som Du vill att de ska uppträda mot Dig! B-TEORI - bengt hedlund 2(24) Grundläggande regler En

Läs mer

Inom vår verksamhet ska vi ha en policy och dokumenterade rutiner för hur arbetsmiljöarbetet ska utföras.

Inom vår verksamhet ska vi ha en policy och dokumenterade rutiner för hur arbetsmiljöarbetet ska utföras. Arbetsmiljöpolicy Inom vår verksamhet ska vi ha en policy och dokumenterade rutiner för hur arbetsmiljöarbetet ska utföras. Upprättad trafiksäkerhetspolicy skall alltid följas, samt rutiner för olyckfallsanmälningar

Läs mer

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Resultat av observationer 24 Kjell Cronvall Juni 24 24 Rapport 42 Förord NTF Stockholms län har i samarbete med Yrkestrafikrådet 1 studerat bilbältesanvändningen

Läs mer

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Resultat av observationer 2003 Kjell Cronvall September 2003 2003 Notat 0302 Förord NTF Stockholms län har i samarbete med Yrkestrafikrådet 1 studerat

Läs mer

Inget behov av gymnasial lärlingsutbildning inom yrkesförarområdet

Inget behov av gymnasial lärlingsutbildning inom yrkesförarområdet Inget behov av gymnasial lärlingsutbildning inom yrkesförarområdet Ett mindre antal gymnasieskolor har startat försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning med målsättning att utbilda yrkesförare

Läs mer

Information till förare av tunga lastbilar

Information till förare av tunga lastbilar Information till förare av tunga lastbilar Sammanställning av aktivitet och enkätsvar Anna-Sofia Holmquist November 2000 2000 Notat 9 Inledning Under våren och hösten 2000 har NTF Stockholms län genomfört

Läs mer

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 Våren 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Syfte... 2 3. Metod... 2 4. Resultat... 3 5. Jämförelse mellan resultaten 2009 och 2015...

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Forsbergs Trafikskola

Forsbergs Trafikskola 1 (5) Undervisningsplan behörighet B För dig som ska ta ett B-körkort Här följer en kort sammanfattning av utbildningen på vår trafikskola. Först visar vi en översikt av de olika delarna. I kolumnen till

Läs mer

Dags för fortbildning se sidan 6. Yrkesförarkompetens. för förare av buss och tung lastbil

Dags för fortbildning se sidan 6. Yrkesförarkompetens. för förare av buss och tung lastbil Dags för fortbildning se sidan 6 1 Yrkesförarkompetens för förare av buss och tung lastbil Att köra lastbil eller buss i sitt yrke är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet.

Läs mer

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS för förare av buss och tung lastbil Att köra buss och lastbil i yrkestrafik är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. Därför införs en

Läs mer

Bra arbetsmiljö på väg

Bra arbetsmiljö på väg Bra arbetsmiljö på väg Trafiksä en arb Många anställda har vägar och gator som sin arbetsplats. Förutom yrkesförarna rör det sig bland annat om hemtjänst- och hemsjukvårdspersonal, väktare, hantverkare

Läs mer

2014-01-21. Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun?

2014-01-21. Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? 2014-01-21 Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? Enkätundersökning november-december 2013 SAMMANFATTNING Varje år genomförs en enkätundersökning bland föräldrar som har barn med skolskjuts.

Läs mer

Framställan Vinterdäck på tunga fordons drivaxel Förslag till ändringar i trafikförordningen (1998:1276)

Framställan Vinterdäck på tunga fordons drivaxel Förslag till ändringar i trafikförordningen (1998:1276) Dnr: TRV 2011/22239 A Dnr: TSV 2011-1792 Framställan Vinterdäck på tunga fordons drivaxel Förslag till ändringar i trafikförordningen (1998:1276) Innehåll Vinterdäck på tunga fordons drivaxel... 3 Bakgrund...

Läs mer

Varför skoltävlingar

Varför skoltävlingar Skoltävlingar Bakgrund -2000-talet, tävlingar med teoretiska prov. 2002 Praktiskt inriktade regionfinaler ca 100 deltagare årligen 2004 Yrkes-SM Piteå 2005 WorldSkills Helsingfors - Nicklas Hallgren och

Läs mer

PÅ VÄG FÖR VÄRMLANDS ÅKARE

PÅ VÄG FÖR VÄRMLANDS ÅKARE PÅ VÄG FÖR VÄRMLANDS ÅKARE Affärer på värmländska Inget annat landskap är som Värmland. Och vi värmlänningar är inte som andra. Därför behövs Värmlandsåkarna en egen förening som hjälper åkerier i Värmland

Läs mer

Skillnaden i att vara lastbilsförare i dag och för hundra år sedan, är enorm. Förutom den rent tekniska utvecklingen med större och effektivare

Skillnaden i att vara lastbilsförare i dag och för hundra år sedan, är enorm. Förutom den rent tekniska utvecklingen med större och effektivare Skillnaden i att vara lastbilsförare i dag och för hundra år sedan, är enorm. Förutom den rent tekniska utvecklingen med större och effektivare fordon och avancerad kommunikation, är förarens vardag lika

Läs mer

Peter Andersson. MariTerm AB

Peter Andersson. MariTerm AB Peter Andersson INLEDNING samt ANSVARSFÖRDELNING VID BRISTFÄLLIG LASTSÄKRING I SVERIGE 1 Standarder: En 12195-1 pren 12642 Ansvarsfördelning vid bristfällig lastsäkring i Sverige Schenkers program för

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

ISA. för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft

ISA. för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft ISA för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft Det finns många skäl till att trafiken på våra vägar ska vara trygg och säker. Skälen kan vara allt från att barnen ska färdas tryggt till och från

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Förare och maskiner i byggoch anläggningsbranschen

Förare och maskiner i byggoch anläggningsbranschen Förare och maskiner i byggoch anläggningsbranschen Vägledning till aktuella regler gällande mobila arbetsmaskiner. Oktober 2013 Maskinförare Utbildning För att köra följande maskiner erfordras enligt kollektivavtal

Läs mer

NU ÄR DET DAGS ATT GE DINA FÖRARE YRKESKOMPETENSUTBILDNING!...ANNARS KAN DET SNART TA STOPP

NU ÄR DET DAGS ATT GE DINA FÖRARE YRKESKOMPETENSUTBILDNING!...ANNARS KAN DET SNART TA STOPP NU ÄR DET DAGS ATT GE DINA FÖRARE YRKESKOMPETENSUTBILDNING!...ANNARS KAN DET SNART TA STOPP VILKEN UTBILDNING BEHÖVER DINA FÖRARE? Du som arbetsgivare är ansvarig för att dina förare har ett yrkeskompetensbevis,

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 5 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1 INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET -presentation OH nr 1 BEHÖVS? -presentation OH nr 2 FARTEN DÖDAR Risk att dö (%) Kollisionshastighet (km/tim) -presentation OH nr 3 STORSKALIGT FÖRSÖK Fyra

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Yrkeshögskoleutbildning med nationell kursplan Trafiklärare. Plan över yrkeshögskolepoäng för utbildning till trafiklärare

Yrkeshögskoleutbildning med nationell kursplan Trafiklärare. Plan över yrkeshögskolepoäng för utbildning till trafiklärare Yrkeshögskoleutbildning med nationell kursplan Trafiklärare Plan över yrkeshögskolepoäng för utbildning till trafiklärare Kunskapsområde Trafiklärare Kurs Yrkeshögskolepoäng Arbetsmiljö och ansvar 12 Fordonssäkerhet

Läs mer

Riskutbildningar som gör skillnad

Riskutbildningar som gör skillnad Riskutbildningar som gör skillnad Ett trafiksäkerhetscenter med resurser På vårt trafiksäkerhetscenter erbjuder vi en modern inlärningsmiljö med väl dokumenterad pedagogik. Vårt huvuduppdrag är att ta

Läs mer

Fastställande av läroplaner avseende förarutbildning för körkortsklasserna C1 och C

Fastställande av läroplaner avseende förarutbildning för körkortsklasserna C1 och C Fordonsförvaltningscentralen Fabiansgatan 32 PB 120 00101 Helsingfors Telefon: 0100 7800 Fax: (09) 6185 3600 www.ake.fi Finlands Bilskoleförbund Banmästargatan 11 00520 HELSINGFORS Datum 14.5.2009 Dnr

Läs mer

Kranbilsförare. Loggbok för vuxna. Underlag för APL-handledare/-instruktör på APL-företag

Kranbilsförare. Loggbok för vuxna. Underlag för APL-handledare/-instruktör på APL-företag Kursdelarens A Kranbils ktör på KRANBILSFÖRARE 1(5) Arbetsplatsförlagd del av testmodul, validering eller utbildning Kursdelarens När du dokumenterar den arbetsplatsförlagda delen i nedanstående checklista

Läs mer

Trafiksäkerhetspolicy

Trafiksäkerhetspolicy ÅSELE TAXISAMORDNING AB Trafiksäkerhetspolicy Syfte Åsele taxisamordning AB skall verka för en hög och varaktig trafiksäkerhet inom verksamheten. Alla transporter skall utföras med fokus på trafiksäkerhet

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen 1 (9) Sida Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen RÅD FÖR EN BRA SÄKERHETSKULTUR I FÖRETAGET SSG arbetar för en säker arbetsmiljö och en starkare säkerhetskultur Ett material från Arbetsgrupp

Läs mer

Hur vända den negativa vaccinationstrenden?

Hur vända den negativa vaccinationstrenden? Hur vända den negativa vaccinationstrenden? Åke Örtqvist Smittskyddsläkare SLL Sidan 1 Procent Problem Sjunkande vaccinationstäckning/antal hos 65+ Andel pensionärer vaccinerade mot influensa 80 70 60

Läs mer

Effekt från beteende- och fysisk faktor på vibrationsexponering

Effekt från beteende- och fysisk faktor på vibrationsexponering Effekt från beteende- och fysisk faktor på vibrationsexponering Bakgrund Varje dag utsätts miljontals arbetstagare för kroppsvibrationer (helkroppsoch handarm vibrationer). För att förebygga och minska

Läs mer

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling ISSN 2000-6802 Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrift om kursplan för trafiklärarutbildning i yrkeshögskolan; beslutad den 21 september 2010. MYHFS

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010

Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010 Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010 Rapport upprättad av Nathalie Randeniye, Manpower student, januari 2011 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Skadade i trafiken 2009

Skadade i trafiken 2009 Skadade i trafiken 2009 Olyckor i vägtrafiken är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Olyckorna orsakar död och skada på människor och egendom. En förutsättning för trafiksäkerhetsarbete är

Läs mer

aktiva säkerhetssystem i bilar

aktiva säkerhetssystem i bilar aktiva säkerhetssystem i bilar hur kan de nya intelligenta förarstödsystemen hjälpa förare- även äldre- att köra säkert? Ulf Roos BIL Sweden Teknik och miljö BIL Sweden är den svenska branschorganisationen

Läs mer

Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning

Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning April 2011 1 Inledning 2009 dödades 358 personer i trafiken. 74 procent av dem var män och endast 26 procent var kvinnor. Den höga andelen män kan

Läs mer

Hållbar jämställdhet (HÅJ)

Hållbar jämställdhet (HÅJ) PiteåPanelen Rapport 21 Hållbar jämställdhet (HÅJ) April 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret Hållbar jämställdhet Piteå kommun har arbetat aktivt med jämställdhet i verksamheterna sedan 2009. Jämställdhet

Läs mer

Service- och säkerhetspolicy

Service- och säkerhetspolicy Service- och säkerhetspolicy 1. Servicekrav Ledning ska ha god överblick över verksamheten i dess helhet ska leda utvecklings- och förbättringsarbetet gällande kvalitetsmål ska se till att interna och

Läs mer

Bara pinsamt eller en ren katastrof? Råd, regler och tips vid lastsäkring

Bara pinsamt eller en ren katastrof? Råd, regler och tips vid lastsäkring Bara pinsamt eller en ren katastrof? Råd, regler och tips vid lastsäkring Du har väl lastsäkrat? Checklista: Personbil Har du säkrat lasten åt alla håll?..sid 3 Släpkärra Vilken vikt på släpkärra får din

Läs mer

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige NORDPLUS Vägledning, validering och kompetensförsörjning

Läs mer

Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen

Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen Inledning För precis 10 år sedan tog riksdagen beslutet om Nollvisionen. Nollvisionen är bilden av en framtid där människor inte dödas eller

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Alkohol och tung trafik Hur kommer vi åt problemen med alkoholpåverkade förare? Lars Olov Sjöström Trafiksäkerhetschef, MHF

Alkohol och tung trafik Hur kommer vi åt problemen med alkoholpåverkade förare? Lars Olov Sjöström Trafiksäkerhetschef, MHF Alkohol och tung trafik Hur kommer vi åt problemen med alkoholpåverkade förare? Lars Olov Sjöström Trafiksäkerhetschef, MHF Fakta om rattfylleri i Sverige Totalt beräknas andelen nyktra förare i trafiken

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

AttraktivtArbete. Anställda vill göra ett bra arbete

AttraktivtArbete. Anställda vill göra ett bra arbete AttraktivtArbete En kompetensmiljö för attraktivt arbete 2010 #1 Anställda vill göra ett bra arbete Det är viktigt att känna att man gör ett bra arbete och att det man gör är viktigt. Dessa två saker är

Läs mer

Fordons- och transportprogrammet (FT)

Fordons- och transportprogrammet (FT) Fordons- och transportprogrammet (FT) Fordons- och transportprogrammet (FT) ska utveckla elevernas kunskaper om tekniken i olika fordon eller förmåga att hantera transporter. Efter examen från programmet

Läs mer

En bransch att må bra i

En bransch att må bra i En sammanfattning av slutsatser och åtgärder 2012 2013 Lotta Linderson 2013-10-18 1 Bakgrund och syfte I december 2011 gjordes en medlemsundersökning med fokus på stress. Nära hälften av medlemmarna, 6019

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Information. till Handledaren ett stöd i handledarrollen

Information. till Handledaren ett stöd i handledarrollen Information till Handledaren ett stöd i handledarrollen Inledning Totalt finns det tre olika former av praktik; Prao, som är för eleverna på högstadiet, APU (Arbetsplatsförlagd Utbildning) som ingår i

Läs mer

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Rapport Brukarenkät 2008 Dokumentägare Dokumentansvarig OA-förvaltningen Berit Burman Dokumentinformation Redovisning

Läs mer

referat nr.8 Jag trodde jag kunde mycket

referat nr.8 Jag trodde jag kunde mycket referat nr.8 nr.0 Från TYAs rådskonferens i Sunne Rubrik 13-14 november 2008 Månad 2008 Utgiven i december 2008 Jag trodde jag kunde mycket Jessica Nyberg har rätta påbråt. Pappa har eget skogsbilsåkeri.

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet MEDBORGARPANELEN 2014 Rapport 4 Journal på nätet MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet Enkät nummer fyra är nu slutförd Vilket resultat! Tack alla medborgare för ert engagemang och era

Läs mer

Foto: Peter Zachrisson/Zmedia. Henrik Ankarcrona. Mental träning & prestation

Foto: Peter Zachrisson/Zmedia. Henrik Ankarcrona. Mental träning & prestation Foto: Peter Zachrisson/Zmedia Henrik Ankarcrona Mental träning & prestation I n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g INTRODUKTION sid 3 Problembeskrivning sid 3 Syftet med arbetet sid 3 Frågeställning sid

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Motivering. Landskapsförordning om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare. 1. Bakgrund. 2. Förslag till åtgärder

Motivering. Landskapsförordning om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare. 1. Bakgrund. 2. Förslag till åtgärder PROMEMORIA 2008-XX-XX Landskapsförordning om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Motivering 1. Bakgrund Europaparlamentets och rådet har antagit direktiv 2003/59/EG om grundläggande kompetens och

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

"Vad som är viktigt i mitt liv Personal Goals and Values Card Sorting Task utarbetade för individer med Schizofreni.

Vad som är viktigt i mitt liv Personal Goals and Values Card Sorting Task utarbetade för individer med Schizofreni. "Vad som är viktigt i mitt liv Personal Goals and Values Card Sorting Task utarbetade för individer med Schizofreni. Theresa B Moyers och Steve Martino Översättning Paul Harris och Carina Bång Att använda

Läs mer

Alkohol och andra droger

Alkohol och andra droger Avskrift Missbruk av Alkohol och andra droger på arbetsplatsen Policy och vägledning Missbruk av alkohol och andra droger Missbruksproblem på arbetsplatsen Det finns en tumregel som visar att ca 10 % av

Läs mer

Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det?

Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det? Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det? FRÅGA Hur många av er här går på hälsokontroll varje år? Hur många går till tandläkaren varje år? Hur många av er kontrollerar er mentala hälsa varje år?

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

FÖRORD... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 1 INLEDNING... 5 2 TIDIGARE BEHANDLING INOM RIKSDAGEN... 6 3 ATT TA KÖRKORT...

FÖRORD... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 1 INLEDNING... 5 2 TIDIGARE BEHANDLING INOM RIKSDAGEN... 6 3 ATT TA KÖRKORT... FÖRORD... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 1 INLEDNING... 5 2 TIDIGARE BEHANDLING INOM RIKSDAGEN... 6 3 ATT TA KÖRKORT... 7 4 AKTÖRER OCH VÄNTETIDER FÖR FÖRARPROV... 12 4.1 FÖRDELNING AV

Läs mer

En dynamisk modell för att prediktera antalet trafikdödade

En dynamisk modell för att prediktera antalet trafikdödade Ö Hallberg 2009-05-26 B 1 En dynamisk modell för att prediktera antalet trafikdödade Örjan Hallberg, Hallberg Independent Research, Trångsund Inledning Statistiska Centralbyrån har sedan 1960-talet utgivit

Läs mer

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås Idrott och hälsa Emma Holström Borås Dylan Williams fem nyckelsstrategier 1. Tydliggör mål och kunskapskrav 2. Skapa aktiviteter som synliggör lärandet 3. Återkoppling som för lärandet framåt 4. Aktivera

Läs mer

Sammanställning av Kursutvärdering V11 (BU Distans KBH) Vetenskaplig teori och metod

Sammanställning av Kursutvärdering V11 (BU Distans KBH) Vetenskaplig teori och metod Sammanställning av Kursutvärdering V11 (BU Distans KBH) Vetenskaplig teori och metod Datum: 2011-07-05 10:22:32 Besvarad av: 14(20) (70%) 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen?

Läs mer

Allmänna körkortsregler

Allmänna körkortsregler Allmänna körkortsregler För att framföra bil med släpvagn krävs minst ett bilkörkort med behörighet B och i vissa fall behörighet BE. Obs: Fr.o.m 19 Januari 2013 inför Riksdagen en möjlighet att ta utökad

Läs mer

Rapport om framtagandet. av övningskort till. Mittuniversitetet

Rapport om framtagandet. av övningskort till. Mittuniversitetet Rapport om framtagandet av övningskort till Mittuniversitetet Av: Peter Flobecker och Magnus Rudberg Handledare: Martin Neldén, Räddningsverket 0612-822 35 Innehållsförteckning: 1 Sammanfattning 2 Bakgrund

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-22 27 HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER INLEDNING Ånge kommun har som arbetsgivare ansvar för arbetsmiljön. Kränkande särbehandling

Läs mer