Högkapacitetsfordon, Infrastruktur och Trafiksäkerhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Högkapacitetsfordon, Infrastruktur och Trafiksäkerhet"

Transkript

1 Högkapacitetsfordon, Infrastruktur och Trafiksäkerhet NVF seminarium 19 mars 2013 i Arlanda, Sverige. Rapport nr. 1/2013 Utskott: Fordon och Transporter

2 Författare: Titel: Serie: Utgivningsort: Tryck: Mårten JOHANSSON, Sverige Johan GRANLUND, Sverige Högkapacitetsfordon, Infrastruktur och Trafiksäkerhet NVF-rapport: 1/2013 Stockholm, Sverige 2013 NVF-rapporterna kan beställas via respektive lands sekretariat per telefon, fax, e-post eller post. Se kontaktuppgifterna på näst sista sidan. En uppdaterad rapportförteckning finns på förbundets nordiska hemsida,

3 Högkapacitetsfordon, Infrastruktur och Trafiksäkerhet NVF seminarium 19 mars 2013 i Arlanda, Sverige. Rapport nr. 1/2013 Utskott: Fordon och Transporter

4 Innehållsförteckning sidan 1. Innehållsförteckning 4 2. Förord 5 3. Sammanfattning 7 4. Yhteenveto 8 5. Summary 9 6. Högkapacitetsfordon, infrastruktur och trafiksäkerhet Referat Svensk Åkeritidning 14 4

5 Förord Denna rapport är en sammanfattning av NVF seminariet Högkapacitetsfordon, Infrastruktur och Trafiksäkerhet som genomfördes den 19 mars 2013 i Arlanda, Sverige, med 90 deltagare. Ett varmt tack till moderator, föredragshållarna och deltagare i paneldebatt: Mikael Nilsson, Sveriges Åkeriföretag, moderator Björn Stafbom, Näringsdepartementet Sverige, paneldebatt Mårten Johansson, Sveriges Åkeriföretag Anita Jormsjö, Transportstyrelsen Sverige Anders Berndtsson, Trafikverket Sverige Thomas Holmstrand, Trafikverket Sverige Peter Engström, Cliffton Sverige Kari Saari, Trafikministeriet Finland Hans Ahola, Ahola Transport Finland Johan Granlund, Vectura Sverige Arrangör för seminariet var Nordiskt Vägforum Fordon och Transporter, NVF, ett nordiskt kunskapskluster med specialister som samverkar för effektivisering och utveckling av godstransporter på väg. Arbetet i NVF fokuserar på tre områden, Best Practise för tunga fordon inklusive högkapacitetsfordon, fordonskontroll och samverkan mellan fordon och väg. Rapporten har koordinerats inom NVF och sammanställts av Mårten Johansson, Sveriges Åkeriföretag och Johan Granlund, Vectura. NVF Fordon och Transporters ordförande i respektive nordiskt land har beretts tillfälle att bidra med synpunkter. Till alla som medverkat till seminariets genomförande och med värdefulla synpunkter i denna rapport riktas ett varmt tack. Stockholm i augusti 2013 Mårten Johansson NVF Fordon och Transporter, Sverige ordförande 5

6 6

7 Sammanfattning Samhällets utmaning på transportområdet är att klara av en ökad mobilitet till låga kostnader och samtidigt minska negativ påverkan inom miljö, infrastruktur och trafiksäkerhet. Högkapacitetsfordon för godstransport på väg är en del av lösningen att möta samhällets ökade behov av effektiva transporter. 85 procent av antalet ton gods som transporteras på väg inom EU sker på sträckor under 150 km och har därför inget alternativt transportsätt. För att optimera vägars användning och nyttopotentialen hos högkapacitetsfordon bör bärförmåga och kapacitet hos vägnät och broar analyseras och, där så är möjligt, klassas upp. Med ökad tillåten längd på fordonskombinationer så kan bruttovikter ökas samtidigt som infrastrukturkostnader kan hållas låga. Ökad tillåten bruttovikt för fordonskombinationer utan att öka tillåten fordonslängd innebär att infrastrukturkostnaderna blir högre. Teknisk utveckling av fordon baseras på många internationella regelverk och standarder. Försök i Sverige med lastbilar med bruttovikter upp till 90 ton och ca 30 m långa har varit framgångsrika inom trafiksäkerhet och minskad miljöpåverkan per ton transporterat gods. Ett större antal högkapacitetsfordon kan göra större skillnad och stor nytta för samhället. I stället för småskaliga försök med godkännande av varje enskild fordonskombination så bör framgångsreceptet snarast skalas upp i omfattning. Finland har också föreslagit användning av högkapacitetsfordon, där avsikten är att högsta tillåtna bruttovikt höjs till 76 ton. Sverige, Finland, Nederländerna, Danmark och Norge tillåter idag användning av 25,25 m långa modulfordon med 60 tons bruttovikt. Det finns en stor potential för länder att effektivisera godstransporter på väg och samtidigt minska miljöpåverkan genom användning av modulfordon och högkapacitetsfordon. Regelverk och procedurer bör därför tas fram som snabbar upp och underlättar en ökad användning av högkapacitetsfordon baserat på ökat transportbehov och krav från intressenter från alla transportslag. Såväl infrastruktur som regelverk för högkapacitetsfordon bör utvecklas för att underlätta implementering av bättre och mer effektiv transport av gods. 7

8 Yhteenveto Yhteiskunnan haasteena liikennesektorilla on selviytyä kasvavasta liikkumistarpeesta alhaisilla kustannuksilla ja samanaikaisesti vähentää negatiivista vaikutusta ympäristöön, infrastruktuuriin ja liikenneturvallisuuteen. Korkean kapasiteetin kuljetukset (HCTkuljetukset) tieliikenteen tavaraliikenteessä ovat yksi ratkaisutapa yhteiskunnan kasvaviin tarpeisiin koskien tehokkaita kuljetuksia. 85 prosenttia tavaraliikenteen tonnimääristä, jotka kuljetetaan tiellä EU:n alueella, tapahtuu alle 150km:n matkoilla ja siksi niille ei ole olemassa vaihtoehtoista kuljetustapaa. Kasvanut tarve tieverkon ja siltojen kantavuudelle ja kapasiteetille tulee analysoida, jotta voidaan optimoida teiden ja HCT- kuljetusten käyttö. Ajoneuvojen suuremmalla sallitulla pituusrajoituksella voidaan kokonaismassaa nostaa samalla kun infrastruktuurikustannukset voidaan pitää matalina. Suurempi sallittu ajoneuvon kokonaismassa ilman suurempaa sallittua ajoneuvopituutta tarkoittaa kalliimpia infrastruktuurikustannuksia. Ajoneuvojen tekninen kehitys perustuu moniin kansainvälisiin säännöksiin ja standardeihin. Ruotsin kokeilu kokonaismassaltaan 90 tonnin ja noin 30 metrin pituisten kuorma-autojen osalta on ollut menestys liikenneturvallisuudelle ja vähentänyt ympäristövaikutuksia per kuljetettu tonnikilometri. Suurempi määrä HCT -kuljetuksia voi saada aikaan suuremmat erot ja suuren hyödyn yhteiskunnalle. Pienten väliaikaisten jokaisen ajoneuvoyhdistelmän hyväksymisen sijaan tulisi pikaisesti avata laajemmin. Suomi on myös ehdottanut siirtymistä käyttämään korkean kapasiteetin kuljetuksia, joiden kokonaismassa on 76 tonnia. Ruotsi, Suomi, Hollanti, Tanska ja Norja hyväksyvät myös 25,25m pitkien ja 60t kokonaismassaisten moduuliyhdistelmien käytön. Useammillekin Euroopan maille pitäisi löytyä suuri potentiaali tehostaa tavaraliikennettä teillä ja samalla vähentää ympäristövaikutuksia käyttämällä moduuliyhdistelmiä ja HCT-kuljetuksia. Esiin täytyykin ottaa säännökset ja menettelytavat, jotka nopeuttavat ja helpottavat HCT - kuljetusten kasvavaa käyttöä, joka johtuu kasvaneesta kuljetustarpeesta ja eri kuljetusmuotojen mielenkiinnosta. Myös infrastruktuuria tulee kehittää helpottamaan parempien ja tehokkaampien tavarakuljetusten suorittamiseksi. 8

9 Summary Society's challenge in road transport is to cope with increased mobility at lower cost while reducing negative impacts on the environment, infrastructure and road safety. High Capacity Vehicles (HCV) for road freight and transport is part of the solution to meet society's growing need for efficient transportation. Nowadays, 85 per cent of the tonnage of freight transported by road in the EU takes place at distances below 150 km and therefore have no alternative mode of transport. To optimize the use of roads and commercial potential of high capacity vehicles, the bearing capacity and geometric capacity of the road network and its bridges should be analyzed and, where possible, rated up. By increasing permitted lengths of vehicle combinations, the gross weight can be increased and infrastructure costs can be kept down. By increasing the permitted gross weight of vehicle combinations, without increasing the permitted length, the infrastructure cost will increase. Technical developments of vehicles are based on many international regulations and standards. Trials carried out in Sweden with trucks with gross weights of up to 90 tons and about 30 meters long have been successful regarding road safety and reduced environmental impact per tonne of goods transported. A larger number of HCV can make a difference and greatly benefit society. Instead of small trials with temporary approval of each single vehicle combination, more large scale, in depth trials should be urgently carried out. Finland has also suggested the use of HCV, where the gross weight will be raised to 76 tonnes. Sweden, Finland, the Netherlands, Denmark and Norway allow the use of m long module vehicles of 60 tonnes gross weight. There is large potential for countries to improve the efficiency of road haulage, while reducing environmental impact through the use of modular vehicles and HCV. Legislative procedures should be developed to expedite and facilitate the implementation of HCV based on growing demand and interest from stakeholders from all transport modes. Infrastructure as well as regulations and legislation for HCV should be further developed in order to facilitate the implementation of better and more efficient transport operations. 9

10 Högkapacitetsfordon, infrastruktur och trafiksäkerhet Ett 90 tal personer från alla Nordiska länder samlades den 19 mars 2013 i Arlanda, Sverige för att delta i NVF seminariet högkapacitetsfordon, infrastruktur och trafiksäkerhet. I denna rapport finns en kort introduktion till de föredrag som hölls på seminariet samt relaterade länkar med PPT bilder från föredragshållarna. Seminariet öppnades av moderator Mikael Nilsson, ordförande i Sveriges Åkeriföretag. Godstransporter på väg med modulfordon inom 25,25 m och 60 ton tillåts i Sverige, Finland, Nederländerna, Danmark och Norge. Sverige har gått vidare i arbetet att effektivisera godstransporter och minska miljöpåverkan genom försök med HCV, High Capacity Vehicle, där fordonen är längre än 25,25 meter och har bruttovikter över 60 ton. Finland planerar att öka bruttovikterna på fordon upp till 76 ton. Internationella erfarenheter av högkapacitetsfordon är goda. Erfarenheter från användning av olika koncept av HCV redovisades bl.a. i september 2012 på HVTT12 symposiet, Heavy Vehicle Transport Technology, i Stockholm där 133 internationella experter från 28 länder samlades under tre dagar med NVF som värd. Dokumentation från HVTT12 finns på hemsidan Mårten Johansson, Sveriges Åkeriföretag presenterade arbetet inom NVF utskott Fordon och Transporter. Utmaningen är att öka mobilitet för gods och personer och samtidigt minska negativ påverkan i samhället som trafikolyckor, emissioner, slitage, trängsel mm. Ca hälften av dödsolyckorna med tunga fordon inblandade är med mötande trafik. Att hindra fordon att komma över på fel körbana har stor betydelse för trafiksäkerheten. Antalet lastbilsfronter är en annan trafiksäkerhetsfaktor där större fordon ökar transportkapaciteten på väg samtidigt som antalet lastbilsfronter minskar. De reglerade utsläppen av avgaser har minskat upp till 98 procent från Euro 0 år 1990 till Euro VI Fokus är nu på att minska koldioxidutsläppen, dels genom låginblandning med koldioxidneutralt bränsle men också genom användning av alternativa bränslen. HCV är också att effektivt sätt att minska negativ påverkan i samhället i förhållande till den nytta som HCV bidrar med. 85 procent av antalet ton gods som transporteras på väg inom EU sker på sträckor under 150 km och har därför inget alternativt transportsätt. EU-kommissionen har nu påbörjat en översyn av regler i direktiv 96/53/EC om vikt- och dimension för tunga fordon. Försök med High Capacity Transport i Sverige presenterades av Anita Jormsjö, Transportstyrelsen i Sverige. Anita handlägger dispensansökningar om försök med högkapacitetsfordon i Sverige. Hon sammanfattade regelverken, berättade om pågående försök och utredningar, samt vad försöken kan ge svar på. Anita visade videofilmer från flera stabilitets- och manövertest med tunga och långa fordonskombinationer. Filmerna ger en indikation på att de HCT-ekipage som testas har god trafiksäkerhet. Kursstabiliteten vid olika manövrar, så som dubbelt körfältsbyte, är imponerande god. Jämfört med traditionell semitrailer betedde sig de filmade ekipagen bättre. Även med tre släpkärror spåras lastbilen mycket fint vid körning på allmän landsväg med tvära kurvor och snäva korsningar. 10

11 Ett exempel på demonstrationsprojekt är ETT-projektet, En Trave Till, för timmertransport. ETT genomförts med fordon som är 30 m långa och har en bruttovikt på 90 ton. Projektet har hittills sparat in liter diesel och förebyggt utsläpp av 225 ton koldioxid. Antalet fordon för att transportera drygt ton virke sammanlagt km har reducerats med 45 procent. På Transportstyrelsens hemsida (www.transportstyrelsen.se) finns information om procedurer för att få tillstånd att genomföra försök med högkapacitetsfordon. Hur kan HCT fordon bidra till att nå klimatmålen i Sverige är rubriken på det föredrag som hölls av Anders Berndtsson, Trafikverket. Högkapacitetsfordon är ett bra sätt att arbeta med ständig förbättring på miljöområdet enligt Berndtsson. Han berättade om DUO2 projektet, där en dragbil med två påhängsvagnar kopplats samman med dolly. Ekipaget är 32 m långt och får väga 80 ton. DUO2 har visats spara 27 procent bränsle/ ton gods jämfört med internationella dragbilar som bara kör med en påhängsvagn. Jämförs istället mot modulfordon inom 25,25 m maxlängd, sparar DOU2-ekipaget ca 16 procent bränsle per ton gods. Baserat på slutsatser från VTI, Chalmers, Skogforsk, KNEG, Trafikverket m.fl. studier så medverkar dessa längre och tyngre fordon på ett bra sätt till minskad miljöpåverkan. Thomas Holmstrand, Trafikverket, föreläste om Möjligheter och begränsningar i väginfrastrukturen för HCT fordon i Sverige. Thomas berättade att stora delar av vägnätet har hög kapacitet för fordons mått och bruttovikt. Dessa sträckor kan därmed utnyttjas mer rationellt genom att möjliggöra transporter med högkapacitetsfordon. Behovet av nya investeringar i vägar och broar kan då minskas. Trafikverket medger därför nu viktdispenser för vissa försöksprojekt för att möjliggöra forskning på fältet och som ger ny kunskap. Trafikverkets analys av broars bärighet, baserat på bl a huvudvägarna E4, E6, E18, E20, 32, 55 och 56, indikerar att det behövs ca 2,1 miljarder kronor för bärighetshöjande åtgärder till 74 ton med 25 metersfordon, eller 3,4 miljarder för 80 tons fordon. Med längre fordon, t.ex. 32 meter, blir behovet av bärighetshöjande åtgärder på dessa vägar istället ca 1 miljard kronor för 74 ton och 1,5 miljarder för 80 ton. Längre fordon är alltså gynnsamt för broarna. Det finns sannolikt en mycket stor nytta för samhället och näringslivet med bärighetshöjande åtgärder, men nyttan har ännu inte hunnit beräknas. Malmtransporter 90 ton på 10 axlar / Pajalaprojektet, presenterades av Peter Engström, Cliffton Mining. I Kaunisvaara (norra Sverige) lastas järnmalmskoncentrat på 10-axliga fordonskombinationer för att transporteras 162 km till Pitkäjärvi/Svappavaara för att där lastas på tåg för vidare transport på Malmbanan till Atlanthamnen i Narvik (Norge). Lastbilarna med fyra axlar och trippelboggi drar sexaxliga släpvagnar. Ekipagen lastar 63,8 ton inom 90 tons bruttovikt. De första fordonen testkördes i april 2012 och 2015 skall 250 förare köra 63 ekipage var sjunde minut. Detta innebär transport av 4,6 miljoner ton årligen. Kari Sari, Trafikministeriet Finland, berättade om Finlands förslag att öka vikterna på lastbilar upp till 76 ton. Förslaget har notifierats till EU kommissionen och Finland avvaktar svar. Fyraxliga lastbilar föreslås öka bruttovikten från 32 till 35 ton, femaxliga lastbilar från 38 till 42 ton. Modulkombinationer med 8 axlar föreslås öka bruttovikten från 60 till 64 ton och om 65 procent av vikten är fördelad på dubbelmonterade hjul så föreslås 68 11

12 tons bruttovikt. Kombinationer med 9 axlar höjs på samma sätt från 60 till 69 ton eller max 76 ton med viss andel dubbelmonterade hjul. Vid bruttovikter över 68 ton skall minst 20 procent av vikten vara på drivande axlar. Under en övergångsperiod på 5 år föreslås en temporär höjning av tvåaxliga lastbilars bruttovikt från 18 till 20 ton och treaxliga lastbilar från 26 till 28 ton samt sjuaxliga modulkombinationer till 64 tons bruttovikt. Tillåten fordonshöjd ökas från 4,2 till 4,4 m. (Anm.: EU har bifallit och Finland genomför de föreslagna höjningarna av tillåten kapacitet i okt 2013). Hans Ahola, Ahola Transport, talade om Hur vill transportnäringen att HCT-regler ska utformas. Ahola menade att Finland borde samarbeta mer med Sverige och följa de exempel på HCT fordon som Sverige tar fram. De finska förslagen till ökade bruttovikter medför specialkonstruktioner som gör det dyrt att anpassa sig till ändrade regler. Johan Granlund, Vectura, gav sin syn på Förvaltning av vägars geometri, bärighet, trafikseparering, vägkant och skyddsanordningar. Johan visade att mötesseparering med mitträcke är en viktig trafiksäkerhetsåtgärd för att hindra mötande fordon att köra in i lastbilars front. Hälften av dödsolyckorna med tung lastbil inblandad sker med mötande trafik. Vidare behöver vissa kritiska platser i infrastrukturen få kraftigare vägräcken eftersom befintliga räcken inte är dimensionerade för de tyngsta fordonen. Det behövs en klassning för vägräcken med tillräcklig krockkapacitet för att stoppa tyngre lastbilsekipage än 38 ton. Det finns också brist på bra rastplatser för yrkestrafik och HCT fordon. Vägnätet är gammalt och till stor del byggt för långsammare vagnar än dagens motoriserade fordon. Vägarnas geometri bör därför ses över och förvaltas på ett mer professionellt sätt. Många av dagen kurvor har fel dosering vilket bl a innebär risk för vattensamling och därmed halkolyckor. Dessa vägsäkerhetsrisker åtgärdas sällan när ny beläggning läggs ut. Tyngre fordon innebär ökade krav på jämnare vägbana för att inte öka störande markvibration till närboende. När man talar om vägars bärighet är ofta vägkanten kritisk. Johan presenterade kortfattat den metod för dimensionering av vägars bärighet nära vägkanten, vilken är dokumenterad i NVF-rapport Förslag till nya vikter och dimensioner i Norge: Vid möte med utskott NVF Fordon och Transporter dagen efter det öppna HCTseminariet presenterade Thomas Tangvik-Magnussen hur vikter och dimensioner ändras. Remissperioden avslutades den 21 december Avsikten är att dels följa rättsakterna 96/53/EC och 2007/46/EC, dels tillämpa nationella undantag. Nationellt tillåts 19,5 m långa vagntåg och 17,5 m semitrailervagntåg. Högsta bruttovikt är 50 ton. Timmerfordons längd 22 m, föreslås öka på vissa vägar till 24 m. Timmerfordons bruttovikt föreslås öka till 60 ton. Fyraxliga släp med axelavstånd >5,8 m föreslås få 32 tons bruttovikt. Modulkombinationer på 25,25 m och 60 tons bruttovikt tillåts, men är på vissa vägar begränsade till 50 ton. Transport av 45 fots container tillåts under vissa förutsättningar. Båtar och husmoduler med en bredd upp till 3,25 m kan transporteras på vissa vägar. Regler för dispenstrafik utan tidsbegränsning behålls med singel-/boggi-/trippel-axellaster 11/21/26 ton och 65 tons bruttovikt. Mobilkranar och betongpumpbilar föreslås 12/24/28 ton med bruttovikt 65 ton på vissa vägar utan tidsbegränsning. Med tidsbegränsning föreslås också 12/24/30 ton och bruttovikt 100 ton på vissa vägar. 12

13 Länkar till föredragshållarnas bildspel (pdf) NVF Fordon och Transporter, Mårten Johansson, Sveriges Åkeriföretag Försök med High Capacity Transport (HCT) fordon i Sverige, Anita Jormsjö, Transportstyrelsen Hur kan HCT fordon bidra till att nå klimatmålen i Sverige, Anders Berndtsson, Trafikverket Möjligheter och begränsningar i väginfrastrukturen för HCT fordon i Sverige, Thomas Holmstrand, Trafikverket Malmtransporter 90 ton på 10 axlar / Pajalaprojektet, Peter Engström, Cliffton Förslag till ökad bruttovikt 76 ton i Finland, Kari Saari, Trafikministeriet Hur vill transportnäringen att HCT regler skall utformas, Hans Ahola, Ahola Transport Förvaltning av vägars geometri, bärighet, trafikseparering, vägkant, skyddsanordningar. Johan Granlund, Vectura Video på sid 6: Forslag til endringer i kapitel 5 om tillatte vekter og dimensjoner for offentlig veg i Norge, Thomas Tangvik-Magnussen, Statens vegvesen 13

14 TEKNIK LÄNGRE OCH TYNGRE Mycket att vinna på högkapacitetsfordon Såväl hinder som möjligheter togs upp när Nordiskt Vägforum bjöd in till seminarium om högkapacitetsfordon. TEXT OCH FOTO: ANDERS SILJEVALL E n trave till, Ett-demo och Pajalaprojektet är några av de senaste årens försöksprojekt när det handlar om längre och tyngre fordon. Det var just dessa som var i fokus på Nordiskt Vägforums seminarium Högkapacitetsfordon, infrastruktur och trafiksäkerhet. På plats fanns bland annat myndigheter och näringsliv. När vi får en förfrågan från en entreprenör tittar vi på om vi kan få ny kunskap genom att bevilja försöksprojektet. De gånger som vi har sagt nej har det ofta berott på att underlaget för ansökningen inte har varit tillräckligt utförligt, menar Anita Jormsjö på Transportstyrelsen, som hanterar en del av dispenserna. Mikael Nilsso Ande 62 S V EN SK Å K ER I T I D N ING NR rs Berndt sson Anders Berndtsson på Trafikverket pratade om hur högkapacitetsfordonen kan bidra till att nå de svenska klimatmålen: För företagen kan det innebära betydande besparingar. Att köra med ETT-ekipage kan till exempel innebära en besparing med 20 procent bränsle per fraktat ton, jämfört med konventionella timmerbilar. Men hur kommer samhället i stort att förändras? Gör en konservativ beräkning, och säg att fem procent av transporterna skulle gå med längre och n Thomas Holm strand

15 tyngre fordon. Det skulle innebära att koldioxidutsläppet minskar med två procent. Vinsten kan verka liten ur ett samhälleligt perspektiv, men ur ett aktörsperspektiv är det en jättestor vinst, konstaterar Anders Berndtsson. Han berättar också om planerna på att införa ett kontrollsystem för alla längre och tyngre fordon som rulllar. Tanken är att just säkra upp så att alla med dispens faktiskt följer regelverket. Kontrollen görs av GPS och en svart låda i varje bil. Bland annat kontrolleras hastigheter samt kör- och vilotider. En fråga som brukar komma i anslutning till diskussionerna om tyngre fordon är förstås den om ökad belastning på vägnätet. En med koll är Thomas Holmstrand, specialist i transportdispensfrågor: Broarna är svaga länkar i vägnätet. För att kunna köra med tyngre fordon över en del av dem krävs upprustningar för miljarder. Enligt vår prognos bör ett utpekat statligt vägnät som klarar högre bruttovikt vara klart till Ännu längre fram i tiden kan det bli möjligt att också tillåta högre axeltryck, men det är inte aktuellt i nuläget, säger Thomas Holmstrand. MÅNGA HAR HÖRT talas om de 90 ton tunga malmtransporterna som nu går mellan Kaunisvaara och Pitkäjärvi. Peter Engström, avdelningschef på Cliffton Mining, var på plats för att berätta om Pajalaprojektet, eller Route 395 som han kallar det. I februari 2012 skrev Cliffton kontrakt med Northland Resources om malmtransporter från gruvan i Kaunisvara. Att köra med 90 ton tunga lastbilar på dåliga vägar ställer stora krav. I dispensen framgår att fordonen ska hålla minst fyra minuters avstånd från varandra och det ska kunna styrkas att man har kört ensam över broar. Dialogen med Trafikverket har varit jättebra för vår del. Det pågår ett upprustningsarbete av vägarna och det är roligt att vi som näring får våra röster hörda av myndigheterna, tycker Peter Engström. I Finland ligger nu ett förslag om att den maximala bruttovikten ska ökas från 60 upp till 74 ton, och att maxhöjden ska förlängas från 4,2 till 4,4 meter. I början av maj i år kommer beskedet om det blir någon regeländring: Finland har samma slags grundindustri och transportsystem. Därför är det viktigt att höra vad som görs i Sverige. Om vi höjer maxvikterna bör inte Sverige dröja för länge med att göra samma sak, säger Kari Saari på finska Trafikministeriet. Han betonar dock att regeländringarna än så länge bara är förslag. Den finske storåkaren Hans Ahola, med Ahola Transport, var inte odelat positiv till den föreslagna höjningen av bruttovikten. Vi åkare är eniga om att det vore tillräckligt att öka maxvikten till 64 ton med befintliga axlar. En större ökning skulle innebära att stora investeringar behövs, och det skulle snedvrida konkurrensen. Ju tyngre och längre fordon, desto viktigare med bra vägar med rätt lutning. Det som är bra för dessa fordon är bra för all tung trafik, menar Vecturas vägyteexpert Johan Granlund. DET VIKTIGASTE tycker han är att väglutningen blir korrekt, även när gamla vägar underhålls. Vid nya vägbyggen är det självklart att man designar lutningarna i förhållande till kurvornas radie och fartgräns. Men när det kommer till underhåll av gamla vägar är det inte sällan som vägbanans geometri blir farligare efter åtgärd. En av mina käpphästar är att inte bara asfalten ska underhållas, utan också geometrin. Det går alltid att göra den lite bättre, säger Johan Granlund. Han berättar också att dödliga singelolyckor är fem gånger vanligare i ytter- än i innerkurvor. Detta beror på att en fellutning kan innebära att fordonet slungas över den mötande vägbanan. Med tyngre fordon ställs ännu högre krav på att vägbanan är jämn eftersom de oftast har en högre tyngdpunkt, vilket gör att de kränger mer under ojämnt underlag, säger Johan Granlund. Han tycker också att fler åtgärder bör göras för att skapa en hållbar infrastruktur: Genom vägseparering förhindras många av den vanligaste typen av dödsolyckor där lastbilar är inblandade att mötande trafikanter kör in i en lastbilsfront. Även med relativt klena vägräcken förebyggs hälften av dödsolyckorna, säger Johan Granlund. I Sverige finns 350 rastplatser på kilometer landsväg. Det är alldeles för lite, menar Johan Granlund. Sveriges Åkeriföretags ordförande Mikael Nilsson var moderator under seminariet. Han konstaterar att många av transportbranschens problem skulle gå att lösa med hjälp av högkapacitetsfordon. Det är intressant att det redan nu finns så många lösningar. Även om det rör sig om enstaka projekt går det att utveckla dem. Vi har ju redan den mesta kunskapen. Utmaningen framöver blir att nå ut till politikerna för att få igenom de lagändringar som krävs, säger han till Svensk Åkeritidning. Björn Stafborn DEN POLITISKA VÄGEN Nordiskt vägforums seminarium avslutades med en debatt mest pratade Björn Stafborn från Näringsdepartementet och Anders Berndtsson på Trafikverket. Vi för fram förslag till EUkommissionen och redovisar våra försök med tyngre fordon. Däremot måste vi ta hänsyn till de reaktioner vi får. På kontinenten finns en annan syn på lasbilstrafiken. Många länder har ett mer utvecklat tågnät för transporter, säger Björn Stafborn på Näringsdepartementet. Anders Berndtsson på Trafikverket betonade vikten av att arbeta aktivt med att få igenom förändringar, och inte bara vänta på att ett politiskt beslut ska komma. Elektrifiering av vägnätet är ett exempel på det. Där har en process satts igång. Tekniken är inte särskilt avancerad. Det svåra är att få alla att vilja jobba för att idéerna ska bli verklighet. Det enda sättet är att samarbeta. Man kan inte gå och hoppas på att berörd minister helt plötsligt går med på att finansiera ett projekt, konstaterar Anders Berndtsson. Anita Jormsj Pe Hans Ahola Kari Saari ter Engs tröm SV EN SK ÅKERITIDNI NG NR ö

16 NVF Vejdirektoratet Niels Juels Gade 13 Postboks 9018 DK-1022 København K Danmark Telefon telefax E-post: NVF c/o Vägförvaltningen Postbox 33 FIN Helsingfors Finland Telefon telefax E-post: NVF c/o Landsverk Box 78 FO-110 Torshavn Færøerne Telefon telefax E-post: NVF c/o Vegagerdin Borgartun 7 IS-105 Reykjavik Island Telefon telefax E-post: NVF c/o Vegdirektoratet Postboks 8142 Dep NO-0033 Oslo Norge Telefon telefax E-post: NVF c/o Trafikverket SE Borlänge Sverige Telefon växel direkt E-post: NVF-rapporterna kan beställas via respektive lands sekretariat per telefon, fax, e-post eller post. Se kontaktuppgifterna på näst sista sidan. En uppdaterad rapportförteckning finns på förbundets nordiska hemsida, 16

17

Remissyttrande om rapporterna N2014/3453/TE och N2014/3454/TE gällande tyngre och längre fordon på det svenska vägnätet.

Remissyttrande om rapporterna N2014/3453/TE och N2014/3454/TE gällande tyngre och längre fordon på det svenska vägnätet. Datum Vår beteckning 1(7) 2014-10-20 2014-19 Er beteckning N2014/3453/TE N2014/3454/TE Näringsdepartementet Transportenheten 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande om rapporterna N2014/3453/TE och N2014/3454/TE

Läs mer

Heavy Vehicle Transport Technology Symposia HVTT13:

Heavy Vehicle Transport Technology Symposia HVTT13: 1 (5) 28.10-31.10 2014 Heavy Vehicle Transport Technology Symposia : Internationella trender samt reflektioner efter symposiet International Forum for Road Transport Technology (IFRTT) är ett globalt nätverk

Läs mer

Hur vill transportnäringen att HCT skall utvecklas? NVF 2014-12-04. Lena Larsson, Volvo GTT Per Olsson, Parator

Hur vill transportnäringen att HCT skall utvecklas? NVF 2014-12-04. Lena Larsson, Volvo GTT Per Olsson, Parator Hur vill transportnäringen att HCT skall utvecklas? Lena Larsson, Volvo GTT Per Olsson, Parator Historia 2006 2005 2009 2008 2007 2010 2014-15 2012-13 2011 Vision 2017 DUO-trailer Timber Strategy DUO-CAT,

Läs mer

Hur kan HCT bidra till klimatmålen? Anders.Berndtsson@Trafikverket.se 010 123 65 29

Hur kan HCT bidra till klimatmålen? Anders.Berndtsson@Trafikverket.se 010 123 65 29 Hur kan HCT bidra till klimatmålen? Anders.Berndtsson@Trafikverket.se 010 123 65 29 Först några utgångspunkter The main conclusion of the analysis is that the introduction of Mega- Trucks would be beneficial

Läs mer

Erfarenheter av ledningssystem för trafiksäkerhet och ISO 39001 i Sveriges Åkeriföretag

Erfarenheter av ledningssystem för trafiksäkerhet och ISO 39001 i Sveriges Åkeriföretag Erfarenheter av ledningssystem för trafiksäkerhet och ISO 39001 i Sveriges Åkeriföretag Mårten Johansson marten.johansson@akeri.se +46 70 671 13 85 teknikchef Sveriges åkeriföretag Sveriges Åkeriföretag

Läs mer

Effektiviseringspotential. HCT-system. Fallstudie Örebro 2015-03-20

Effektiviseringspotential. HCT-system. Fallstudie Örebro 2015-03-20 Effektiviseringspotential med HCT-system Fallstudie Örebro 2015-03-20 Innehåll Vad och varför HCT? Beskrivning fallstudier: Zinkgruvan Mining och Kopparbergs Bryggeri Resultat Slutsatser Rekommendationer

Läs mer

Köra personbil eller lätt lastbil med släpvagn. Du har väl koll på de nya körkortsreglerna?

Köra personbil eller lätt lastbil med släpvagn. Du har väl koll på de nya körkortsreglerna? Köra personbil eller lätt lastbil med släpvagn Du har väl koll på de nya körkortsreglerna? Gäller från 19 januari 2013 Nya regler för släpvagnskörning Den 19 januari 2013 träder nya körkortsregler i kraft

Läs mer

Linjemärkning innebär reflextejp som anger horisontella dimensioner på fordon.

Linjemärkning innebär reflextejp som anger horisontella dimensioner på fordon. Datum Vår beteckning 2005-12-05 reflex0512mj Er beteckning Sändlista: Näringsdepartementet, Per Björklund, Charlotte Ottosson Vägverket, Sören Hedberg, Göran Andersson För kännedom: Scania, Anders Lundström

Läs mer

GreCOR Green Corridor in the North Sea Region. Nicklas Hansson

GreCOR Green Corridor in the North Sea Region. Nicklas Hansson GreCOR Green Corridor in the North Sea Region Nicklas Hansson White Paper 2011 & TEN-T Senast 2050: Ökade transporter och förbättrad rörlighet med 60 % utsläppsminskning som mål. Jämfört med 1990 års nivåer.

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Lasta lagligt Vikt- och dimensionsbestämmelser för tunga fordon 2010 Innehållsförteckning Vägnätet... 3 Kartor visar vägnätets bärighetsklasser... 3 Vikt- och dimensionsbestämmelser... 4 Max axeltryck...

Läs mer

Köra personbil eller lätt lastbil med släpvagn. Du har väl koll på de nya körkortsreglerna?

Köra personbil eller lätt lastbil med släpvagn. Du har väl koll på de nya körkortsreglerna? Köra personbil eller lätt lastbil med släpvagn Du har väl koll på de nya körkortsreglerna? Gäller från 19 januari 2013 Nya regler för släpvagnskörning 19 januari 2013 började nya körkortsregler att gälla

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

Vägen till ETT lyckat samarbete

Vägen till ETT lyckat samarbete Vägen till ETT lyckat samarbete Lena Larsson & Lennart Cider AB Volvo År 2 År 3 År 4 År 5 Vision Projektmål År 1 Strategi Aktivitet 2010-10-19 Bild 1 Miljöhänsyn Ett av Volvos Kärnvärden Minska CO 2 utsläppen

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

Behovet av 2,51 m invändigt i vissa fordonskombinationer som alternativ till dyrare åtgärder

Behovet av 2,51 m invändigt i vissa fordonskombinationer som alternativ till dyrare åtgärder Datum Vår beteckning 2006-12-04 ndep20061204 Er beteckning Näringsdepartementet Charlotte Ottosson 103 33 STOCKHOLM Behovet av 2,51 m invändigt i vissa fordonskombinationer som alternativ till dyrare åtgärder

Läs mer

Hastighetsbegränsning i de nordiska länderna. Nordiskt Trafiksäkerhetsforum, Bergen 16.5.2013 Riikka Rajamäki

Hastighetsbegränsning i de nordiska länderna. Nordiskt Trafiksäkerhetsforum, Bergen 16.5.2013 Riikka Rajamäki Hastighetsbegränsning i de nordiska länderna Nordiskt Trafiksäkerhetsforum, Bergen 16.5.2013 Riikka Rajamäki 2 Innehåll Beslutande organ Bashastighet Motorvägar Landsvägar Inom tätort Bussar, lastbilar

Läs mer

Systemanalys HCT. Emeli Adell Trivector Projektledare

Systemanalys HCT. Emeli Adell Trivector Projektledare Systemanalys HCT Emeli Adell Trivector Projektledare Syftet med systemanalysen: Undersöka vilka effekter som införande av HCT kan leda till för samhället som helhet på kort och lång sikt. Arbetsgrupp:

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om ändring av förordningen om användning av fordon på väg Utfärdad i Helsingfors den 6 juni 2013 I enlighet med statsrådets beslut ändras i förordningen om användning av fordon på

Läs mer

Längre och tyngre fordon för ökad hållbarhet - Sammodalitetsprojektet. Inge Vierth, VTI NVF-konferens Helsingfors 3 februari 2010

Längre och tyngre fordon för ökad hållbarhet - Sammodalitetsprojektet. Inge Vierth, VTI NVF-konferens Helsingfors 3 februari 2010 Längre och tyngre fordon för ökad hållbarhet - Sammodalitetsprojektet Inge Vierth, VTI NVF-konferens Helsingfors 3 februari 2010 Sammodalitet Sammodalitet - transporterna effektiviseras både inom varje

Läs mer

City Mobility Transport Solutions -Environmental and economic sustainability by new technology Trondheim 26th of June

City Mobility Transport Solutions -Environmental and economic sustainability by new technology Trondheim 26th of June City Mobility Transport Solutions -Environmental and economic sustainability by new technology Trondheim 26th of June Edward Jobson Volvo Bus Bus system Electric Hybrid Buses High Power Charging IT support

Läs mer

Allmänna körkortsregler

Allmänna körkortsregler Allmänna körkortsregler För att framföra bil med släpvagn krävs minst ett bilkörkort med behörighet B och i vissa fall behörighet BE. Obs: Fr.o.m 19 Januari 2013 inför Riksdagen en möjlighet att ta utökad

Läs mer

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 2014-05-16 Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 kemiindustrierna i Sverige och Skogsindustrierna har valt att gemensamt yttra sig

Läs mer

UTFORMNING AV TRAFIKSÄKRA SIDOOMRÅDEN. Skyltfonden har bidragit ekonomiskt till projektet

UTFORMNING AV TRAFIKSÄKRA SIDOOMRÅDEN. Skyltfonden har bidragit ekonomiskt till projektet UTFORMNING AV TRAFIKSÄKRA SIDOOMRÅDEN Skyltfonden har bidragit ekonomiskt till projektet Februari 2009 Dok. Nr.: TR-523-50028 - Rev. 0 Rapport Rapport titel: Utformning av trafiksäkra sidoområden Sponsor:

Läs mer

ETT(A) modular system for Timber transport Efficient transport of CO 2 neutral raw material

ETT(A) modular system for Timber transport Efficient transport of CO 2 neutral raw material ETT(A) modular system for Timber transport Efficient transport of CO 2 neutral raw material V3P 1 2010-02-03 Advanced Engineering V3P ETT(A) modular system for Timber transport Skogforsk leads the ETT-project

Läs mer

Hastighets gränser. ur ett. svenskt. perspektiv. Trafikdag

Hastighets gränser. ur ett. svenskt. perspektiv. Trafikdag Hastighets gränser ur ett svenskt perspektiv Trafikdag 2012 TIDIGARE HASTIGHETSSYSTEM I SVERIGE UTOM TÄTTBEBYGGT OMRÅDE: kommunen beslutar om tättbebyggt område generellt 70 km/tim och på motorväg 110

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Dags för fortbildning se sidan 6. Yrkesförarkompetens. för förare av buss och tung lastbil

Dags för fortbildning se sidan 6. Yrkesförarkompetens. för förare av buss och tung lastbil Dags för fortbildning se sidan 6 1 Yrkesförarkompetens för förare av buss och tung lastbil Att köra lastbil eller buss i sitt yrke är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet.

Läs mer

PowerCell Sweden AB. Ren och effektiv energi överallt där den behövs

PowerCell Sweden AB. Ren och effektiv energi överallt där den behövs PowerCell Sweden AB Ren och effektiv energi överallt där den behövs Requirements of power electronics for fuel cells in electric vehicles Andreas Bodén (Rickard Nilsson) Förstudie: Kravställning på kraftelektronik

Läs mer

High Capacity Transports. Fallstudier: Ekonomiska och miljömässiga jämförelser mellan HCT, konventionell lastbil och järnväg

High Capacity Transports. Fallstudier: Ekonomiska och miljömässiga jämförelser mellan HCT, konventionell lastbil och järnväg High Capacity Transports Fallstudier: Ekonomiska och miljömässiga jämförelser mellan HCT, konventionell lastbil och järnväg T h é r è s e G r ö n d a h l Examensarbete inom Trafik och Transportplanering

Läs mer

DHL Freight Sweden GODSETDAGEN 2013 Utmaningar på väg och järnväg för att nå miljömål 2020

DHL Freight Sweden GODSETDAGEN 2013 Utmaningar på väg och järnväg för att nå miljömål 2020 DHL Freight Sweden GODSETDAGEN 2013 Utmaningar på väg och järnväg för att nå miljömål 2020 Stockholm 5 Mars Ylva Öhrnell Miljö- och Kvalitetschef DHL TRANSPORTER PÅ JÄRNVÄG Viktigt för att nå vårt miljömål

Läs mer

Fö4 Vägtransporter. Agenda. Fordon och begränsningar (1) Johanna Törnquist Krasemann. Vägtransporters förutsättningar

Fö4 Vägtransporter. Agenda. Fordon och begränsningar (1) Johanna Törnquist Krasemann. Vägtransporters förutsättningar Fö4 Vägtransporter Agenda Vägtransporters förutsättningar Resursutnyttjande och betalande frakt Farligt gods på väg ADR Klimatpåverkan och tekniska lösningar Vägverket, politiska styrmedel och avgifter

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Under perioden kommer NVF att ha 16 utskott. 14 av utskotten verkar på både nationell och nordisk nivå medan 2 verkar på enbart nordisk nivå.

Under perioden kommer NVF att ha 16 utskott. 14 av utskotten verkar på både nationell och nordisk nivå medan 2 verkar på enbart nordisk nivå. 1(4) NVF-möte med utskottens ordförande och sekreterare Datum: 2013-05-21 Plats: Radisson Blu Royal Viking Hotel, Stockholm Närvarande: Se deltagarförteckning, bilaga 1 Mötet öppnas Annelie Nylander öppnade

Läs mer

Sammanträdesdatum 2015-01-08. Svar på motion om att få bort tung genomfartstrafik på Särskogsleden

Sammanträdesdatum 2015-01-08. Svar på motion om att få bort tung genomfartstrafik på Särskogsleden SAMMANTRÄDESPROTOKOll KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum 2015-01-08 :. '.. ~.r T,,,, 'j.u..l 13 (20) 10 Svar på motion om att få bort tung genomfartstrafik på Särskogsleden Dnr 2014/904 INLEDNING Emil Andersson

Läs mer

Bilar som talar med varandra

Bilar som talar med varandra Bilar som talar med varandra för säkerhets skull Trafikverket resultatkonferens 2012-04-23 Stefan Myhrberg Transport Engagements Ericsson Bilar som pratar med varandra AGENDA Uppkopplade fordon och samverkande

Läs mer

Titel: Lasta lagligt 2005 Författare: Vägverket, Sektionen för Kollektiv- och yrkestrafi k Illustratör: Hb Jilg:s rit & idé Utgivningsdatum: 2004-11

Titel: Lasta lagligt 2005 Författare: Vägverket, Sektionen för Kollektiv- och yrkestrafi k Illustratör: Hb Jilg:s rit & idé Utgivningsdatum: 2004-11 Vikt- och dimensionsbestämmelser för tunga fordon 2005 Titel: Lasta lagligt 2005 Författare: Vägverket, Sektionen för Kollektiv- och yrkestrafi k Illustratör: Hb Jilg:s rit & idé Utgivningsdatum: 2004-11

Läs mer

Avancerad dispensansökan i Trix. 2012-08-24 Elmia, Jönköping

Avancerad dispensansökan i Trix. 2012-08-24 Elmia, Jönköping Avancerad dispensansökan i Trix 2012-08-24 Elmia, Jönköping Thomas Holmstrand Specialist transportdispenser thomas.holmstrand@trafikverket.se Direkt: 010-123 59 91 2 2012-08-31 Transportdispenser = beslut

Läs mer

Gäller från 19 januari 2013. Köra lastbil eller buss, med eller utan släpvagn. Du har väl koll på de nya körkortsreglerna?

Gäller från 19 januari 2013. Köra lastbil eller buss, med eller utan släpvagn. Du har väl koll på de nya körkortsreglerna? Gäller från 19 januari 2013 Köra lastbil eller buss, med eller utan släpvagn Du har väl koll på de nya körkortsreglerna? Nya regler för lastbil och buss Den 19 januari 2013 träder nya körkortsregler i

Läs mer

Goda exempel -inom nätverket KNEG

Goda exempel -inom nätverket KNEG Goda exempel -inom nätverket KNEG Henrik Boding PostNord Logistics Örebro 2013.09.04 1 2 Det här är PostNord Logistics Nordens ledande logistikföretag Omsätter 13,4 mdr SEK och har 8 000 anställda (2012)

Läs mer

Information från STRO Bernt Wahlberg Informationschef STRO

Information från STRO Bernt Wahlberg Informationschef STRO Information från STRO Bernt Wahlberg Informationschef STRO STRO idag: Bernt Wahlberg Informationschef STRO Jan Strandberg Goodyear/Ordförande STRO Allan Ostrovskis Nokian/ Vice Ordförande STRO Frank Larsen

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

Hogia Transport Systems

Hogia Transport Systems Hogia Transport Systems Lösningar för miljöanpassade transporter hjälper företag utvecklas Hogia Transport Systems och miljön Vi lever idag i en värld med ett ständigt ökat behov av transporter för både

Läs mer

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i morgon Urban Wästljung Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av utredningen för fossilfri fordonstrafik

Läs mer

Dubbelekipage: Skara-Falköping (Jula)

Dubbelekipage: Skara-Falköping (Jula) Dubbelekipage: Skara-Falköping (Jula) Rickard Bergqvist Professor i Logistik och Transportekonomi Industriell och Finansiell ekonomi & Logistik Företagseknomiska institutionen Handelshögskolan vid Göteborgs

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Transporter och handel med utsläppsrättigheter. Lars B Johansson Head of Environmental Affairs Schenker AG

Transporter och handel med utsläppsrättigheter. Lars B Johansson Head of Environmental Affairs Schenker AG Transporter och handel med utsläppsrättigheter Lars B Johansson Head of Environmental Affairs Schenker AG 1 Drivmedel och koldioxid Alla fossila bränslen ger CO 2 -utsläpp vid förbränning 1 l bensin 2.3

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

Sveriges hamnar. - Idag och i morgon

Sveriges hamnar. - Idag och i morgon Sveriges hamnar - Idag och i morgon Förbundet Svenska Hamnar De svenska hamnföretagens bransch- och arbetsgivareförbund Förbundet driver branschens intressefrågor så att hamnföretagen kan bli framgångsrika

Läs mer

Implementering av tunga lastbilar i Finland

Implementering av tunga lastbilar i Finland Rapport 2014:4 Implementering av tunga lastbilar i Finland Rapporttitel Maria Mustonen E-post: info@tfk.se Internet: www.tfk.se ISBN: 13: 978-91-85665-69-3 10: 91-85665-69-X Omslagsbilder: Volvo Lastvagnar

Läs mer

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket:

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: 1 Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: Bakgrund: Före jul presenterade Naturvårdsverket Färdplan 2050 en nationell färdplan för ett koldioxidneutralt

Läs mer

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se FFF på FFI Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för

Läs mer

Elektrifiering av tunga vägtransporter

Elektrifiering av tunga vägtransporter Elektrifiering av tunga vägtransporter Harry Frank Per Ranch Presentation för Riksdagens Trafikutskott den 6 april 2010 Agenda Sammanfattning Projektformalia Antaganden Diskussion Resultat Invändningar

Läs mer

Framställan Vinterdäck på tunga fordons drivaxel Förslag till ändringar i trafikförordningen (1998:1276)

Framställan Vinterdäck på tunga fordons drivaxel Förslag till ändringar i trafikförordningen (1998:1276) Dnr: TRV 2011/22239 A Dnr: TSV 2011-1792 Framställan Vinterdäck på tunga fordons drivaxel Förslag till ändringar i trafikförordningen (1998:1276) Innehåll Vinterdäck på tunga fordons drivaxel... 3 Bakgrund...

Läs mer

Bygg om eller bygg nytt

Bygg om eller bygg nytt Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version 2015-04-01 Steg 3 och 4 Bygg om eller bygg nytt Kapitel 1 Introduktion Översiktlig beskrivning av förändringar och uppdateringar i kapitel

Läs mer

Rapport. Tyngre fordon på det allmänna vägnätet

Rapport. Tyngre fordon på det allmänna vägnätet Rapport Tyngre fordon på det allmänna vägnätet 2014 Trafikverket Postadress: E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Tyngre fordon på det allmänna vägnätet- rapportering

Läs mer

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon Heini-Marja Suvilehto (Hippu) Enheten för policystyrning 08-586 21 741 E-post: heini-marja.suvilehto@kkv.se

Läs mer

Sammankoppling av fordon

Sammankoppling av fordon Sammankoppling av fordon 2005-05-04 38-50302d Den maj 2003 infördes ny fordonslagstiftning med nya villkor för sammankoppling av tunga fordon. I den här broschyren framgår hur olika fordon får sammankopplas

Läs mer

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC Förkortad restid SWARCO NORDIC Ökad säkerhet Förbättrad miljö Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO I First in Traffic Solutions. MARGINELLT BÄTTRE SIGNALER GER STORA VINSTER

Läs mer

Aktuell avfallspolitik

Aktuell avfallspolitik Aktuell avfallspolitik Skellefteå 26/2 Åke Gustafsson Trafikverket vad gör vi? Allmänna vägar - vad är vad? Drift och Underhåll en ständig process Att arbeta på väg en riskfylld sysselsättning 2 2014-03-11

Läs mer

Rapport. Klimatneutrala godstransporter på väg KNEG 2014-08-12

Rapport. Klimatneutrala godstransporter på väg KNEG 2014-08-12 Rapport Klimatneutrala godstransporter på väg KNEG 14-08-12 Innehåll Genomförande 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Slutsatser 7 Resultat 9 Miljöaspekten viktig vid upphandling 10 Miljökrav i upphandling

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

Hur gör man en ansökan till Horisont 2020 11 december 2013 Jenny Holgersson, Red Energy Experts AB Clas Tegerstrand, Sustainable Business Mälardalen

Hur gör man en ansökan till Horisont 2020 11 december 2013 Jenny Holgersson, Red Energy Experts AB Clas Tegerstrand, Sustainable Business Mälardalen Hur gör man en ansökan till Horisont 2020 11 december 2013 Jenny Holgersson, Red Energy Experts AB Clas Tegerstrand, Sustainable Business Mälardalen Steg 1 hitta utlysningen! Dokument som följer med utlysningen

Läs mer

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken.

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken. Miljöfordon och förnybara drivmedel Vad kan vi göra här och nu? Klicka Möjligheter här för att ändra och format begränsningar på Upplägg Utmaningar och mål Möjligheter och begränsningar Vad kan vi göra

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

Vi antar utmaningen! Är du också med?

Vi antar utmaningen! Är du också med? Vi antar utmaningen! Är du också med? Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbete för ett bättre klimat Preem Petroleum AB x Schenker AB x Volvo Lastvagnar AB x Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer

reportage 74 ton lagligt Olyckskorparna har inget att hämta

reportage 74 ton lagligt Olyckskorparna har inget att hämta Olyckskorparna har inget att hämta 30 SVENSK ÅKERITIDNING NR 7/8 2013 Marginalerna minskar och konjunkturen viker, men alla hänger inte läpp. Med nya idéer går det att hitta flytet även i bistra tider.

Läs mer

RÄDDA VÄRLDEN SPARA DINA PENGAR!

RÄDDA VÄRLDEN SPARA DINA PENGAR! Joel Ström, Caroline Lindgren, Emilia Fagerberg, Dennis Berg, Julia Ärleskog, Daniel Holst, Josephine Jansson, Sebastian Moholm, Linus Blomqvist, Jonas Karlsson. Brinellgymnasiet nässjö klass Te08 RÄDDA

Läs mer

Heini-Marja Suvilehto

Heini-Marja Suvilehto MILJÖANPASSAD UPPHANDLING AV TRANSPORTER Heini-Marja Suvilehto BEHOVS- ANALYS UPPHANDLING VILKA KRAV KAN MAN STÄLLA HÅLLBAR UPPHANDLING AV FORDON OCH TRANSPORTER UPPFÖLJNING BEHOVSANALYS FORDON Kan ni

Läs mer

Instruktioner för framkomlighet och säkerhet

Instruktioner för framkomlighet och säkerhet Instruktioner för framkomlighet och säkerhet Special Generella krav Kraven bygger på en kombination på max 25,25 m Minimum krav på anläggningsväg är att den tål 10-tons axeltryck Om backningsmanöver krävs,

Läs mer

Systemfel i transportsektorn. Jan-Eric Nilsson

Systemfel i transportsektorn. Jan-Eric Nilsson Systemfel i transportsektorn Jan-Eric Nilsson En bakgrund: Riksrevisionens observationer Planeringen genomförs inte enligt fastlagda principer man bygger bort problem som skulle kunna hanteras med andra

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Environmental benefits CO 2

Environmental benefits CO 2 Environmental benefits CO 2 14 12 g/kwh 10 8 6 4 2 Aux 2,7% Aux 0,1% OPS EU Energy mix OPS Wind power -50% 0 NOx SO2 PM*10 CO2/100-100% Source: Entec, Shore-side electricity report (2005), Wind power statistics

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

obilitet & Klimat u utvecklingsområden för Schenker Sveriges rikesverksamhet Bo Hallams Marknadsdirektör Schenker Sverige

obilitet & Klimat u utvecklingsområden för Schenker Sveriges rikesverksamhet Bo Hallams Marknadsdirektör Schenker Sverige obilitet & Klimat u utvecklingsområden för Schenker Sveriges rikesverksamhet Bo Hallams Marknadsdirektör Schenker Sverige 1 avajer och klänningar växer som bekant inte i tikerna, och bomullen växer inte

Läs mer

På väg mot hållbara transporter

På väg mot hållbara transporter volvo trucks. driving progress På väg mot hållbara transporter Volvo Lastvagnar och miljön Volvo Truck Corporation www.volvotrucks.com RSP 20100100002 Svenska. Tryckt i Sverige. På väg mot hållbara transporter.

Läs mer

Klimatneutrala Västsverige

Klimatneutrala Västsverige www.gamenetwork.se Klimatneutrala Västsverige Bilen, biffen, bostaden 2.0 Nätverkets mål: Västsverige skall vara ledande i att bidra till en hållbar utveckling. Nätverket GAME 2012-2014 www.gamenetwork.se

Läs mer

From juni 2012 tankar vi Preems Evolution.2-diesel, med 30% förnybar råvara.

From juni 2012 tankar vi Preems Evolution.2-diesel, med 30% förnybar råvara. Sex bilar med olika motorstyrka och utväxling, i en jakt för att hitta den för uppdraget optimala dragbilen. För enkelhetens skull lackerade i olika färger. From juni 2012 tankar vi Preems Evolution.2-diesel,

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter Inge Vierth, VTI Seminarium Hur ska sjöfarten utvecklas i östra Mellansverige Västerås, 2 april 2014 Externa (marginal)kostnader

Läs mer

Simrishamn, VPS, David Weiner, dweiner Utfärdardatum: 2011-08-19 Sida 1

Simrishamn, VPS, David Weiner, dweiner Utfärdardatum: 2011-08-19 Sida 1 Sida 1 Miljöpåverkan från transporter Vilka är alternativen Volvos miljöbilar Elsattsningen One Tonne Life Säkerhet i alla faser Sida 2 Utställda bilar C30 DRIVe (115 hk) Bränsleförbrukning 0,38 l/mil

Läs mer

Säkra hjul räddar liv. För tunga lastbilar, släpvagnar och bussar

Säkra hjul räddar liv. För tunga lastbilar, släpvagnar och bussar Säkra hjul räddar liv För tunga lastbilar, släpvagnar och bussar Ett löst hjul äventyrar säkerheten på vägen. Hjulmuttrar lossnar under körning Denna sanning kan leda till att ett hjul faller av, vilket

Läs mer

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Tekniska förvaltningen Gatu- och trafikkontoret Tjänsteskrivelse 1(6) Erik Nilsgart 046-3555232 erik.nilsgart@lund.se Tekniska nämnden Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Sammanfattning

Läs mer

Sunda transporter från sunda åkeriföretag

Sunda transporter från sunda åkeriföretag UTSKRIVBAR VERSION AV PROGRAMFÖRKLARING Fair TRANSPORT format: Liggande A4 Sunda transporter från sunda åkeriföretag Programförklaring Bra val ska löna sig. Både för dem som köper och säljer transporter.

Läs mer

Esbo stad Protokoll 100. Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 100. Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1 4906/11.00.01/2014 Stadsstyrelsen 178 11.5.2015 100 Motion om genomförande av programmet för främjande av bilar med små utsläpp i huvudstadsregionen Beredning och upplysningar:

Läs mer

Instruktioner för framkomlighet och säkerhet

Instruktioner för framkomlighet och säkerhet Instruktioner för framkomlighet och säkerhet Special Generella krav Kraven bygger på en kombination på max 25,25 m Minimum krav på anläggningsväg är att den tål 10-tons axeltryck Om backningsmanöver krävs,

Läs mer

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Svensk presentation 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Trailereffekter AB Bild Specialisten på delar till trailers och släpvagnar 2012-12-28 Anita Lennerstad 2 Utveckling bild bild Axel Johnson AB BRIAB bild

Läs mer

Resultatkonferens 2015. Välkommen!

Resultatkonferens 2015. Välkommen! Resultatkonferens 2015 Välkommen! Lite kort information Säkerhet Quality Hotel Reception Lunch Stadshotellet Tallkotten Middag kl 18 Stadshotellet Tallkotten Utvärdering till Katarina 2000 Vintage Resultatkonferens

Läs mer

siemens.se/ehighway ehighway Klimatsmarta och kostnadseffektiva transporter på elvägar.

siemens.se/ehighway ehighway Klimatsmarta och kostnadseffektiva transporter på elvägar. siemens.se/ehighway ehighway Klimatsmarta och kostnadseffektiva transporter på elvägar. Utmaningen klimatutsläppen måste minska snabbt ehighway en del av lösningen I denna broschyr beskrivs kortfattat

Läs mer

Energieffektiva fordonskombinationer DuoTrailer STEG1

Energieffektiva fordonskombinationer DuoTrailer STEG1 Energieffektiva fordonskombinationer DuoTrailer STEG1 Sammanfattning Godstransporter i Europa förväntas öka med mer än 50 % fram till år 2020, jämfört med år 2000 1. För att miljömässigt hantera detta

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg Nenet Norrbottens energikontor Kjell Skogsberg Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen ett presentationsverktyg för energianvändning och utsläpp av växthusgaser Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen

Läs mer

Handläggare: Jenny Andersson Datum: 2013-04-26 Dnr: PJ2-2/1213

Handläggare: Jenny Andersson Datum: 2013-04-26 Dnr: PJ2-2/1213 Handläggare: Jenny Andersson Datum: 2013-04-26 Dnr: PJ2-2/1213 Remissvar: förslag till direktiv om forskning, studier, elevutbyte, avlönad och oavlönad yrkesutbildning, volontärarbete och au pair-arbete

Läs mer

e-infrastrukturen som grund för e-govermnent Dr. Owen Eriksson Högskolan Dalarna och VITS

e-infrastrukturen som grund för e-govermnent Dr. Owen Eriksson Högskolan Dalarna och VITS e-infrastrukturen som grund för e-govermnent Dr. Owen Eriksson Högskolan Dalarna och VITS Vad är ITS? Intelligenta transportsystem och tjänster (ITS) är det begrepp som används för att beskriva hur informationsteknologin

Läs mer

Kör- och vilotider Regler och vägledning 1 november 2013

Kör- och vilotider Regler och vägledning 1 november 2013 Kör- och vilotider Regler och vägledning november 2013 1 Denna broschyr innehåller Kortfattad information och vägledning om regler för kör- och vilotider. De fullständiga författningstexterna och den promemoria

Läs mer

2014-12-17 PM Int trp, allm. PM angående. Transporter i Sverige utförda av utländska åkare från EU

2014-12-17 PM Int trp, allm. PM angående. Transporter i Sverige utförda av utländska åkare från EU Datum Vår beteckning 2014-12-17 PM Int trp, allm Er beteckning Handläggare Tina Thorsell PM angående Transporter i Sverige utförda av utländska åkare från EU Nedan följer den tolkning Sveriges Åkeriföretags

Läs mer

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige Regeringsuppdrag att utreda höghastighetsjärnväg i Sverige Götalandsbanan Stockholm-Jönköping-Göteborg Europabanan Stockholm-Jönköping-Helsingborg/Malmö Regeringsuppdrag

Läs mer

FÖRORD... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 1 INLEDNING... 5 2 TIDIGARE BEHANDLING INOM RIKSDAGEN... 6 3 ATT TA KÖRKORT...

FÖRORD... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 1 INLEDNING... 5 2 TIDIGARE BEHANDLING INOM RIKSDAGEN... 6 3 ATT TA KÖRKORT... FÖRORD... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 1 INLEDNING... 5 2 TIDIGARE BEHANDLING INOM RIKSDAGEN... 6 3 ATT TA KÖRKORT... 7 4 AKTÖRER OCH VÄNTETIDER FÖR FÖRARPROV... 12 4.1 FÖRDELNING AV

Läs mer

Generella miljökrav underentreprenörer. 1. Syfte. 2. Omfattning. 3. Arbetsgång. Förändringar från senaste version

Generella miljökrav underentreprenörer. 1. Syfte. 2. Omfattning. 3. Arbetsgång. Förändringar från senaste version Strategiskt Dokumentnummer 2967 Version 4.0 Fastställt: 2014-06-18 Fastställd av: Nyström-Hedvall Kerstin, SHC Granskad av: Josefsson Anna, RNC Handläggare: Blom Patrik, SHC Förändringar från senaste version

Läs mer