Infektioner med Respiratory Syncytial

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Infektioner med Respiratory Syncytial"

Transkript

1 Svår RSV-bronkiolit som och symtom efter 18 års u SAMMANFATTNING För att kartlägga utvecklingen av efterföljande obstruktiva symtom, allergisk sensibilisering och allergi efter en tidig svår RSV-bronkiolit har vi vid Barn- och ungdomskliniken, Södra Älvsborgs sjukhus, Borås, följt 47 i övrigt friska spädbarn, som sjukhusvårdades med en RSV-bronkiolit under första levnadsåret under vintersäsongen Samtidigt rekryterades en kontrollgrupp på 93 individer, matchade för ålder, kön och BVC-område. Båda grupperna har följts prospektivt vid samma tidpunkter under spädbarnsåret och vid ett, tre, sju, 13 och 18 års ålder. Uppföljningen har vid samtliga tillfällen visat signifikant ökad förekomst av astma, allergisk sensibilisering och allergisk rhinokonjunktivit i RSV-gruppen jämfört med kontrollgruppen. Vid 18-årsuppföljningen kunde konstateras att den höga förekomsten av aktuell astma i RSV-gruppen berodde på en stor andel individer med tidig astmadebut som kvarstod till tidig vuxen ålder, tidig allergisk sensibilisering och klinisk allergi, reducerad lungfunktion och förhöjt FENO-värde. Individer i RSVgruppen både med och utan astma hade sänkt lungfunktion mätt med spirometri, vilket endera kan tala för sänkt lungfunktion redan före RSV-bronkioliten eller en påverkan genom den tidiga bronkioliten. Lung clearance index var endast påverkat hos individer med aktuell astma men inte hos individer utan symtom, vilket talar för att en tidig RSV-bronkiolit på sikt inte påverkar de små luftrören. Nele Sigurs, barnläkare, med dr., tidigare överläkare vid Barn- och Ungdomskliniken Södra Älvsborgs sjukhus, Borås. kontaktadress: Nele Sigurs Edsviksvägen 84 C, SE Sollentuna NELE SIGURS Infektioner med Respiratory Syncytial virus (RSV) är vanliga hos små barn och vid två års ålder har nästan alla barn utvecklat antikroppar som tecken på genomgången infektion (1). Majoriteten av barnen får en övre luftvägsinfektion, men hos ca en tredjedel tillkommer symtom från de nedre luftvägarna, oftast i form av en så kallad bronkiolit (2). Mellan en och två procent av i övrigt friska spädbarn behöver läggas in för sjukhusvård i samband RSV-bronkioliten (2, 3). Definitionen på bronkiolit varierar hos olika författare, men kan sammanfattas som «ett tidigare friskt litet barn, som efter ett par dagars övre luftvägssymtom insjuknar med tachypné, dyspné, hyperinflation, samt vanligen ronchi och/eller krepitationer vid auskultation» (4, 5). Vissa författare anser att barnen helst bör vara yngre än 6 månader för att man skall ställa diagnosen bronkiolit (6), medan andra sätter gränsen vid två år (7). De i det äldre åldersspannet av dessa barn skulle nog i Sverige snarare klassificeras som «obstruktiv bronkit» (www.barnallergisektionen. se). Det är nu väl etablerat att en tidig RSV-bronkiolit är associerad med efterföljande obstruktiva luftvägssymtom och att lungfunktionen efter genomgången bronkiolit kan vara påverkad många år framåt (8 11 ). Däremot är det omdiskuterat om dessa efterföljande symtom utgörs av allergisk astma eller om de är icke-allergiska och övergående (12). Likaså är det oklart vilken betydelse viruset i sig har och vilken roll predisponerande faktorer hos barnet spelar för utvecklingen av senare luftvägssymtom (9 11 ). Lägre lungfunktion redan före RSV-bronkioliten har föreslagits som en riskfaktor för både bronkiolit och de senare luftvägssymtomen (13). Man har även föreslagit vissa genetiska riskfaktorer för såväl utveckling av RSV-bronkiolit och senare obstruktiva symtom (14). Boråsuppföljningen För att kartlägga utvecklingen av efterföljande obstruktiva symtom, allergisk sensibilisering och allergi efter en tidig svår RSV-bronkiolit har vi vid Barn- och ungdomskliniken, Södra Älvsborgs sjukhus Borås, följt 47 i övrigt friska spädbarn, som sjukhusvårdades med en RSV-bronkiolit under första levnadsåret (43<6 månader vid inläggningstillfället) under vintersäsongen För alla utom ett av barnen var sjukvårdstillfället första gången de hade symtom från luftvägarna. Samtidigt rekryterades en kontrollgrupp på 93 individer, matchade för ålder, kön och BVCområde (14). Båda grupperna har följts prospektivt med samma metoder och vid samma tidpunkter under spädbarnsåret och vid ett, tre, sju, 13 och 18 års ålder (15 18). Noggranna uppgifter via standardiserade frågeformulär och intervjuer avseende bakgrundsfaktorer omfattande bl a luftvägssymtom hos barnen, ärftlighet för astma/allergi, rökning i familjen och innehav av pälsdjur insamlades vid varje tillfälle. Vid 18-årsuppföljningen frågades också efter egen rökning hos studiepersonerna. Inga signifikanta skillnader mellan grupperna hittades. Vidare undersöktes barnen kliniskt och genomgick allergitester vid samtliga uppföljningar. Allergitesterna från tre års ålder och framåt utgjordes av Phadiatop (ett screeningtest för påvisande av IgE-antikroppar i serum), och pricktest mot inhalationsallergen. Hos individer med positiv Phadiatop gjordes tester för påvisande av specifika IgE-antikroppar i serum mot inhalations- 32 ALLERGI I PRAKXSIS 1/215

2 liten lungfunktion ppföljning Tidig svår RSV-bronkiolit är associerad med efterföljande obstruktiva luftvägssymtom. Lungfunktionen efter genomgången bronkiolit kan vara påverkad många år framåt. Om dessa efterföljande symtom utgörs av allergisk astma eller om de är ickeallergiska och övergående har varit mer omdiskuterat. FOTO: COLOURBOX.COM allergen med ImmunoCAP -metodik. Data finns från alla individer upp till 7 års ålder, och vid 13 och 18 års ålder från 46 individer i RSV-gruppen (98 %) och från 92 kontroller (99 %). Eftersom diagnosen astma är svår att ställa i förskoleåldern har vi genomgående i studien krävt minst tre läkarverifierade episoder av bronkobstrukton för att ställa diagnosen astma. Tre eller flera ej läkarverifierade episoder har registrerats som recurrent wheeze. Vid uppföljningarna vid 13 och 18 års ålder är det anamnestiskt klart att båda dessa definitioner utgörs av astma. I denna sammanställning har astma och recurrent wheeze vid 18 års ålder sammanslagits och registrerats som astma (TABELL 1). Allergisk sensibilisering definierades som påvisande av IgE-antikroppar i serum med Phadiatop -test (ett screeningtest för sensibilisering) och/eller positiv pricktest mot inhalationsallergen. Klinisk allergi definierades enligt förutbestämda kriterier som allergiska symtom vid kontakt med allergen. 18-årsuppföljningen Vid den sjätte uppföljningen vid 18 års ålder gjordes klinisk undersökning, hudpricktest (katt, hund, häst, björk, timotej, gråbo, kvalster, mögel) och TABELL årsuppföljning. Symtom senaste året och allergisk sensibilisering mätt med Phadiatop och ImmunoCAP mot perenna allergen (pälsdjur, kvalster, mögel). RSV (n=46) KONTROLLER n= 92 p Astma 39 % 9 %,1 Allergisk rhinokonjunktivit 43 % 17 %,2 Positiv Phadiatop 56 % 28 %,5 Sens. perenna allergen 51 % 21 %,1 Phadiatop -test. Om Phadiatoptestet utföll positivt testades för specifikt IgE mot inhalationsallergenen katt, hund, häst, björk, timotej, gråbo, kvalster (dermatophagoides pteronyssinus och farinae) och mögel, (Cladosporium, Alternaria) med ImmonoCAP -metodik. För att bedöma lungfunktionen gjordes spirometri med mätning av FEV 1, FEV 1 /FVC samt FEF Bronkiell hyperreaktivitet undersöktes med torrluftsprovokation med Aiolos Astmatest (torr luft med tillsats av 5 % CO2 hyperventileras under 4 min med en minutventilation som motsvarar patientens vilo-fev 1 x 26). Metoden har visat sig korrelera väl till förekomst av ansträngningsutlöst astma (19). Efter provokationen gjordes reversibilitetstest med salbutamolinhalation. Innan spirometri och torrluftsprovokation utfördes gjordes mätning av kväve (FENO) i utandningsluft med Niox Mino (Aerocrine, Stockholm). Vidare utfördes s.k. multiple breath washout, varvid testpersonen sköljer ut en A ALLERGI I PRAKXSIS 1/215 33

3 % % * * Max FEV 1 fall % Reversibilitet % inertgasmarkör med normala andetag under flera minuter. Man kan sedan beräkna lung clearance index (LCI), som visar hur effektivt den inandade luften fördelas i lungorna och därigenom medger analys av förändringar i de små luftrören (2). Resultat Uppföljningen har vid samtliga tillfällen visat signifikant ökad förekomst av astma, allergisk sensibilisering och klinisk allergi i form av allergisk rhinokonjunktivit i RSV-gruppen jämfört med kontrollgruppen (15 18). Tabell 1 visar frekvens av astma, rhinokonjunktivit och sensibilisering mot perenna ** RSV RSV FIGUR 1. Max Max FEV % fall av FEV 1 efter torrluftsprovokation och % reversibilitet 1 fall % Reversibilitet % (mean, SEM) hos 44 individer i RSV-gruppen och hos 86 kontroller. Astma vid 18 år % ** p<.1, Chi 2 för trend Astma, förälder Nej Ja Nej Ja RSV- bronkiolit Nej Nej Ja Ja kontroller kontroller * p<,5, ** p<,1 luftvägsallergen vid 18-årsuppföljningen. Vid 18-årsuppföljningen visade spirometri sänkta värden (FEV 1, FEV 1 / FVC, FEF ) i RSV-gruppen jämfört med kontrollgruppen oavsett om individerna hade astma eller ej under senaste året. Likaså påvisades med torrluftsprovokation ökad bronkiell hyperreaktivitet och ökad reversibilitet i RSV-gruppen jämfört med kontrollerna (FIGUR 1). Däremot påvisades ingen skillnad mellan grupperna vad gällde LCI. Ej heller sågs någon skillnad mellan grupperna avseende utandad kväveoxid (FeNO). Förhöjt LCI var dock associerat med astma under senaste året hos både RSV-grupp och kontroller. FIGUR 2. Proportion ( %) individer med astmasymtom senaste året i den sammanslagna gruppen (n=138) vid 18-årsuppföljningen i relation till astma hos förälder Fig 2 och genomgången RSV-bronkiolit. Chi-square test för trend angett, samt 95 % CI. Med multivariat logistisk regression studerades enskilda riskfaktorers betydelse för aktuell astma vid 18 års ålder. Det visade sig att genomgången RSV-infektion var den enskilt viktigaste markören. Ärftlighet för allergi/astma föll inte ut som en enskild riskfaktor i den logistiska regressionen, men inflytande av astmahereditet sågs ändå vid uppföljningen i den sammanslagna gruppen om 138 individer såg vi en signifikant trend mot ökande astmafrekvens vid kombinationen RSVbronkiolit hos barnet och astma hos någon av föräldrarna (FIGUR 2). Denna prospektiva långtidsuppföljning gjorde det möjligt att i detalj karakterisera de luftvägssymtom, som utvecklats från tidig småbarnsålder upp till tidig vuxen ålder (TABELL 2). Gruppen med kroniska obstruktiva symtom var signifikant större i RSV-gruppen (14/46, 3 %) jämfört med kontrollgruppen (1/92) (TABELL 2). Denna grupp bedömdes som kronisk astma och karakteriserades av tidig debut av astma, hög frekvens allergisk sensibilisering och hög frekvens allergisk rhinokonjunktivit (FIGUR 3). Vid 18 års-uppföljningen hade denna grupp också sämre lungfunktion mätt med spirometri, högre LCI (försämrad perifer luftvägsfunktion) och mer uttalad bronkiell hyperreaktivitet samt högre FeNO-värde än den symtomfria gruppen (18). Diskussion Våra resultat Vid en 18-årsuppföljning efter tidig svår RSV-bronkiolit sågs en påtagligt ökad förekomst av astma, allergisk sensibilisering och allergisk rhinokonjunktivit i RSV-gruppen jämfört med en kontrollgrupp. Denna höga förekomst av aktuell astma i RSVgruppen berodde på en stor andel individer med tidig astmadebut som kvarstod till tidig vuxen ålder, tidig allergisk sensibilisering och klinisk allergi, reducerad lungfunktion och förhöjt FENO-värde. Individer i RSV-gruppen både med och utan astma hade sänkt lungfunktion mätt med spirometri vilket endera kan tala för sänkt lungfunktion redan före RSV-bronkioliten eller en påverkan 34 ALLERGI I PRAKXSIS 1/215

4 Fig 3 genom den tidiga bronkioliten. LCI var endast påverkat hos individer med aktuell astma men inte hos individer utan symtom, vilket talar för att en tidig RSV-bronkiolit på sikt inte påverkar de små luftrören. Genomgången RSV-bronkiolit var den enda signifikanta riskfaktorn för aktuell astma vid 18 år. Vi såg dock en signifikant trend mot ökande astmafrekvens vid kombinationen RSVbronkiolit hos barnet och astma hos någon av föräldrarna. Procent med positiv Phadiatop * Kronisk astma (=15) Sen dedut (n=11) Remission (n=11) Symtom till max 3 år ( Transient wheeze ) Aldrig symtom (n=83) Vad har andra studier av RSV-bronkiolit visat? Resultat av olika studier har varit något motsägelsefulla, vad gäller uppföljningar i såväl förskoleålder, skolålder eller längre av allergisk sensibilisering och sena luftvägssymtom efter en tidig RSV-bronkiolit. En ofta citerad studie följde upp 27 barn med måttligt svår RSV-bronkiolit före tre års ålder som inte behövde sjukhusvård (12). Dessa 27 barn är en subgrupp av den välkända Tucsonstudien, där man prospektivt följt en grupp individer upp till vuxen ålder med kartläggning av symtom från luftvägarna (13). I RSV-uppföljningen fann man ökad frekvens av bronkobstruktiva symptom upp till 11 års ålder men ej vid 13 års ålder (12). «Atopi» bedömdes enbart utifrån utfall av pricktest när barnen var 11 år och visade ingen skillnad mellan kontroller och indexbarn (c:a 6 % positivt utfall i bägge grupperna!). Gruppen skiljer sig sålunda från vår kohort i sammansättning och i bedömning av allergi, men resultaten skulle kunna tolkas så att även hos barn med lindrigare RSV-bronkiolit ses ökad risk för senare luftrörsbesvär under de närmaste åren efter den akuta episoden. I kontrast till denna studie står en finsk studie publicerad 214 av en 3-årsuppföljning av individer, som sjukhusvårdats för RSV-bronkiolit före två års ålder där man fann en ökad förekomst av astma, 3 % jämfört med 3,8 % hos kontroller (22). Två nyligen publicerade studier där barn sjukhusvårdats för RSV-bronkiolit i spädbarnsålder har gett olika resultat vad gäller efterföljande astma (23, 24). I den första studien, som inte hade någon kontrollgrupp Ålder (år) p<.1 TABELL 2. Karakterisering av obstruktiva symptom från tre till 18 års ålder beroende på förekomst av (+/-) of astma/recurrent wheeze vid fyra undersökningstillfällen och antalet i varje obstruktionsgrupp för RSV-grupp och kontrollgrupp. Statistik syftar på jämförelse av proportioner av individer i de olika symtomgrupperna hos RSV- och kontrollgrupperna. fann man att 48 % av barnen fått astmadiagnos vid 6 års ålder och att 32 % var sensibiliserade (23). I den andra studien av RSV- och ospecificerad bronkiolit fann man bara 8,2 % astma i RSV-gruppen och betydligt fler, 24 % i den ospecificerade gruppen vid en uppföljning när barnen var 6,5 år (24). Diskrepansen mellan olika studier kan ha flera orsaker, t ex skillnader i ålder vid bronkiolitdiagnosen, liksom skillnader i bronkiolitdefinition och i sjukdomens svårighetsgrad (9 11). Så vitt vi vet är vår studie den enda studie som systematiskt följt upp en grupp barn med tidig svår RSV-bronkiolit, och samtidigt prospektivt och på samma sätt följt upp en kontrollgrupp till tidig vuxen ålder. Ändå är det en begränsad deskriptiv studie och subgrupperna med obstruktiva symtom är små, så man kan inte förvänta sig alla svar om RSV och astma i denna studie. p<,1, *p<,5 jämfört med «aldrig symtom». FIGUR 3. Sensibilisering (Phadiatop) i relation till typ av symtomutveckling från 3 till 18 år i den sammanslagna gruppen på 138 individer. MÖNSTER OBSTRUKTIVA SYMTOM RSV (n=46) KONTROLLER (n=92) Aldrig obstruktiva symtom Symtom till max 3 år (transient) 7 11 Remission, symtom tll max 13 år 7 4 Sen debut vid 13 eller 18 år 4 7 Kronisk astma, symtom från 3 år, eller vid 3 tillfällen inkl. 18 år 14 1 Vilken betydelse har viruset i sig och vilken roll spelar predisponerade faktorer hos individen? Det är som tidigare nämnts oklart och omdiskuterat vilka efterföljande luftvägssymtom, som orsakas av viruset, och vilka, som beror på predisponerande faktorer hos individen. Två stora registerstudier från de senaste åren har studerat denna fråga och dragit olika slutsatser (25, 26). I den ena studien där det ingick ca 95 barn, fann man att de barn, som föddes strax före vintervirussäsongen hade en ökad risk att utveckla astma vid fem års ålder, vilket man tolkade som en sannolik effekt av en tidig RSV-infektion (25). En astmadiagnos hos ett förskolebarn är ju ytterst osäker, så därför är ju författarnas resonemang tveksamt. I den andra studien ingick 828 tvillingpar där man studerade sambandet mellan sjukhusvård för RSV-bronkiolit och astmadiagnos A ALLERGI I PRAKXSIS 1/215 35

5 randomiserade studien följde dock endast barnen till ett års ålder (31). Möjligheten att sänka wheeze-frekvensen genom att minska påverkan av RSV-infektion kan tala för att viruset i sig har en direkt påverkan på efterföljande symtom. I en av studierna såg man dock bara en minskad symtomfrekvens hos barnen utan atopihereditet (29). För att man säkert skall kunna bedöma vad RSV i sig gör i förhållande till predisponerande faktorer hos barnet behöver man randomiserade studier hos fullgångna barn med intervention mot RSV. Vi har påpekat behovet av sådana interventionsstudier mot RSV i alla våra uppföljningar (15 18). Detta behov underströks också i en Editorial och i en kommentar när vår 18-årsuppföljning publicerades år 21 i Thorax (32, 33). Resultaten från en svensk uppföljningsstudie av spädbarn med svår RSV-bronkiolit och friska kontroller som följts vid ett, tre, sju, 13 och 18 års ålder visade ökad förekomst av astma, allergisk sensibilisering och allergisk rhinokonjunktivit i RSV-gruppen jämfört med kontrollgruppen. FOTO: COLOURBOX.COM vid 3 9 års ålder (26). Man tolkade resultaten så som att både sjukhusvård för bronkiolit och senare astmautveckling troligen berodde på genetiska faktorer. Också denna studie är svårbedömd, eftersom det endast rör sig om uppgifter från dataregister, och det är okänt om barnen haft en tidigare RSV-infektion innan sjukhusvården. Dessutom är även barnen i denna studie så unga (3 9 år) att en astmadiagnos kan vara svårbedömd. Under det senaste decenniet med förbättrad virusdiagnostik har man i flera studier visat att även andra luftvägsvirus förutom RSV kan ge bronkiolit i tidig ålder och även följas av senare obstruktiva symtom (27). Det viktigaste av dessa virus är sannolikt rhinovirus, där man sett en ännu starkare koppling till senare astmautveckling efter tidig bronkiolit och obstruktiv bronkit än vad som påvisats för RSV (27). Vid infektioner med rhinovirus förfaller det finnas en kraftigare koppling mellan predisponerande faktorer hos barnet i form av genetisk risk att utveckla såväl rhinovirusbronkiolit som efterföljande obstruktiva symtom än vad man kan se vid RSV. Möjliga skillnader i verkningsmekanismer mellan RSV och rhinovirus för utveckling av såväl bronkiolit som astma diskuteras i två översiktsartiklar från 213 och 214 (1, 11). I den senaste av dessa artiklar föreslår man att rhinovirus är en trigger och RSV är en inducer (11). I båda artiklarna påpekar man också att verkningsmekanismerna fortfarande är oklara och omdiskuterade och att mer forskning behövs för att lösa denna «höna-ägg»-problematik. När det gäller RSV har man en behandlingsmöjlighet med palivisumab-profylax med Synagis, en humaniserad monoklonal IgGantikropp mot RSV (28). Eftersom preparatet är mycket dyrt används det enbart till för tidigt födda barn med även andra riskfaktorer. Tre studier angående prematura barn, varav den senaste är randomiserad har visat att man kan sänka wheeze-frekvens och/ eller antal dagar med wheeze under uppföljning i förskoleåldern efter en tidig RSV-infektion (29 31). Den Konklusion En tidig svår RSV-bronkiolit är associerad med utveckling av tidigt debuterande allergisk astma, som kvarstår upp till ung vuxen ålder. Även hos individer som haft en tidig svår RSV-bronkiolit men var utan astmasymtom vid 18 år sågs en liten men dock signifikant påverkan på enskilda lungfunktionsmått jämfört med friska kontroller, men ingen påverkan på små luftvägar mätt som LCI. REFERENSER 1. Glezen WP, Taber LH, Frank AL, Kasel JA. Risk of primary infection and reinfection with respiratory syncytial virus. Am J Dis Child 1986; 14: Hall CB, Simoes EA, Anderson LJ. Clinical and epidemiologic features of respiratory syncytial virus. Curr Top Microbiol Immunol 213: 372: Eriksson M, Bennet R, Rotzén-Östlund M, von Sydow M, Wirgart BZ. Population-based rates of severe respiratory syncytial virus infection in children with and without risk factors, and outcome in a tertiary setting. Acta Paediatr 22; 91: Smyth RL, Openshaw PJ. Bronchiolitis. Lancet. 26; 368(9532): Review. 5. Ruuskanen O, Ogra P. Respiratory syncytial virus. Curr Probl Pediatr 1993; 23: Court SDM. The definition of acute respiratory illnesses in children. Postgrad Med J 1973; 49: Jartti T, Lehtinen P, Vuorinen T, Ruuskanen O. Bronchiolitis: age and previous wheezing episodes are linked to viral etiology and atopic characteristics. Pediatr Infect Dis J 29; 28(4): Pullan CR, Hey EN. Wheezing, asthma, and pulmonary dysfunction 1 years after infection with respiratory syncytial virus in 36 ALLERGI I PRAKXSIS 1/215

6 infancy. Br Med J (Clin Res Ed) 1982; 284: Walton RP, Johnston SL. Role of respiratory viral infections in the development of atopic conditions. Curr Opin Allergy Clin Immunol 28; 8(2): Saglani L. Viral infections and the development of asthma in children. Ther Adv Infect Dis 213; 1: Rossi GA, Colin AA. Infantile respiratory syncytial virus and human rhinovirus infections:respective role in inception and persistence of wheezing. Eur Respir J; 214 Oct 3. pii: erj [Epub ahead of print] 12. Stein RT, Sherrill D, Morgan WJ, Holberg CJ, Halonen M, Taussig LM, Wright AL, Martinez FD. Respiratory syncytial virus in early life and risk of wheeze and allergy by age 13 years. Lancet 1999; 354: Stern DA, Morgan WJ, Wright AL, Guerra S, Martinez FD. Poor airway function in early infancy and lung function by age 22 years: a non-selective longitudinal cohort study. Lancet 27; 37: Drysdale SB, Prendergast M, Alcazar M, Wilson T, Smith M, Zuckerman M, Broughton S, Rafferty GF, Johnston SL, Hodemaekers HM, Janssen R, Bont L, Greenough A.Genetic predisposition of RSV infection-related respiratory morbidity in preterm infants. Eur J Pediatr 214; 173: Sigurs N, Bjarnason R, Sigurbergsson F, Kjellman B, Björkstén B. Asthma and immunoglobulin E antibodies after respiratory syncytial virus bronchiolitis: a prospective cohort study with matched controls. Pediatrics 1995; 95: Sigurs N, Bjarnason R, Sigurbergsson F, Kjellman B. Respiratory syncytial virus bronchiolitis in infancy is an important risk factor for asthma and allergy at age 7. Am J Respir Crit Care Med 2; 161: Sigurs N, Gustafsson PM, Bjarnason R, Lundberg F, Schmidt S, Sigurbergsson F, Kjellman B. Severe respiratory syncytial virus bronchiolitis in infancy and asthma and allergy at age 13. Am J Respir Crit Care Med. 25; 171: Sigurs N, Aljassim F, Kjellman B, Robinson PD, Sigurbergsson F, Bjarnason R, Gustafsson PM. Asthma and allergy patterns over 18 years after severe RSV bronchiolitis in the first year of life. Thorax 21; 65: Anderson SD1, Kippelen P. Assessment of EIB: What you need to know to optimize test results. Immunol Allergy Clin North Am 213; 33: Gustafsson PM, Aurora P, Lindblad A. Evaluation of ventilation maldistribution as an early indicator of lung disease in children with cystic fibrosis. Eur Respir J 23; 22: Stern DA, Morgan WJ, Halonen M, Wright AL, Martinez FD. Wheezing and bronchial hyper-responsiveness in early childhood as predictors of newly diagnosed asthma in early adulthood: a longitudinal birthcohort study. Lancet 28; 372: Ruotsalainen M1, Piippo-Savolainen E, Hyvärinen MK, Korppi M. Respiratory morbidity in adulthood after respiratory syncytial virus hospitalization in infancy. Pediatr Infect Dis J 21; 29: Bacharier LB, Cohen R, Schweiger T, Yin-Declue H, Christie C, Zheng J, Schechtman KB, Strunk RC, Castro M. Determinants of asthma after severe respiratory syncytial virus bronchiolitis. J Allergy Clin Immunol 212; 13(1): Am J Respir Crit Care Med. 28; 178: Koponen P, Helminen M, Paassilta M, Luukkaala T, Korppi M. Preschool asthma after bronchiolitis in infancy.eur Respir J 212; 39: Wu P1, Dupont WD, Griffin MR, Carroll KN, Mitchel EF, Gebretsadik T, Hartert TV. Evidence of a causal role of winter virus infection during infancy in early childhood asthma. 26. Thomsen SF1, van der Sluis S, Stensballe LG, Posthuma D, Skytthe A, Kyvik KO, Duffy DL, Backer V, Bisgaard H. Exploring the association between severe respiratory syncytial virus infection and asthma: a registry-based twin study.am J Respir Crit Care Med. 29; 179: Jackson DJ1, Gangnon RE, Evans MD, Roberg KA, Anderson EL, Pappas TE, Printz MC, Lee WM, Shult PA, Reisdorf E, Carlson-Dakes KT, Salazar LP, DaSilva DF, Tisler CJ, Gern JE, Lemanske RF Jr. Wheezing rhinovirus illnesses in early life predict asthma development in high-risk children. Am J Respir Crit Care Med 28; 178: Resch B. Respiratory Syncytial Virus Infection in High-risk Infants an Update on Palivizumab Prophylaxis. Open Microbiol J 214; 8: Simões EA, Carbonell-Estrany X, Rieger CH, Mitchell I, Fredrick L, Groothuis JR; Palivizumab Long-Term Respiratory Outcomes Study Group. The effect of respiratory syncytial virus on subsequent recurrent wheezing in atopic and nonatopic children. J Allergy Clin Immunol 21; 126: Yoshihara S1, Kusuda S, Mochizuki H, Okada K, Nishima S, Simões EA; C-CREW Investigators. Effect of palivizumab prophylaxis on subsequent recurrent wheezing in preterm infants. See comment in PubMed Commons belowpediatrics 213; 132: Blanken MO1, Rovers MM, Molenaar JM, Winkler-Seinstra PL, Meijer A, Kimpen JL, Bont L; Dutch RSV Neonatal Network. Respiratory syncytial virus nd recurrent wheeze in healthy preterm infants. N Engl J Med 213; 368: Bush A, Pavord I. Action not words, please! Thorax 21; Stein RT, Martinez FD. Respiratory syncytial virus and asthma: still no final answer (21). Thorax. 21; 65:

Metodik. Kohorten utgörs av 101 personer som

Metodik. Kohorten utgörs av 101 personer som Svår obstruktiv bronkit astma som vuxen, prev GÖRAN WENNERGREN 1 OCH EMMA GOKSÖR 2 SAMMANFATTNING Virusutlösta obstruktiva besvär är vanligt hos spädbarn och småbarn. Nya uppföljningsdata gör att tidigare

Läs mer

Astmaförlopp. från barn till vuxen. GÖRAN WENNERGREN, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg

Astmaförlopp. från barn till vuxen. GÖRAN WENNERGREN, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Astmaförlopp från barn till vuxen sammanfattning Många barn har obstruktiva luftrörsbesvär med pipande och väsande andning under de första åren. Spädbarn och småbarn som har besvär enbart i samband med

Läs mer

Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism

Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Allergistämman, Göteborg 2012 Karel Duchén Docent, Barnallergolog. Barn och ungdomskliniken Universitetssjukhuset i Linköping Fettsyra metabolism

Läs mer

NO mätning och astma. NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Vad koster det??? Extra Kostnader. Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta??

NO mätning och astma. NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Vad koster det??? Extra Kostnader. Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta?? NO mätning och astma NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta?? Søren Wille Barnkliniken Helsingborg NIOX Vad koster det??? NIOX mino 16 1 1 139 35 (år 1) 3 (år 2 &

Läs mer

Västra Götalands Barn - tidiga faktorer med betydelse för senare hälsa och sjukdom

Västra Götalands Barn - tidiga faktorer med betydelse för senare hälsa och sjukdom Projektbeskrivning Västra Götalands Barn - tidiga faktorer med betydelse för senare hälsa och sjukdom Bakgrund Under senare år har intresset varit stort för tidiga faktorers betydelse för sjukdom senare

Läs mer

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner.

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. There are no translations available. BAKGRUND/ORSAKER Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. Klamydier är små gramnegativa strikt intracellulära bakterier,

Läs mer

Astma och allergi hos barn och ungdomar

Astma och allergi hos barn och ungdomar Astma och allergi hos barn och ungdomar Definition Återkommande obstruktiva episoder (>2 ) hos små barn(2 år) och hos barn oavsett ålder med annan allergisk sjukdom

Läs mer

Astma och allergi hos barn och ungdomar

Astma och allergi hos barn och ungdomar Astma och allergi hos barn och ungdomar Hampus Kiotseridis, Barnläkare 2012-03-27 Definition Återkommande obstruktiva episoder (>2 ) hos små barn(2 år) ochhos hos

Läs mer

fokus på övervikt bo lundbäck och eva rönmark

fokus på övervikt bo lundbäck och eva rönmark Riskfaktorer för astma med fokus på övervikt sammanfattning Övervikt som riskfaktor för astma uppmärksammades så sent som för drygt ett decennium sedan. I västvärlden har ökningen av förekomsten av astma

Läs mer

Allergisjuksköterskors överkänslighetsbesvär och arbetsmiljö

Allergisjuksköterskors överkänslighetsbesvär och arbetsmiljö 12-11-27 Allergisjuksköterskors överkänslighetsbesvär och arbetsmiljö en enkätundersökning inom ASTA Pia Kalm-Stephens & Therese Sterner Allergistämman 12 Bakgrund Genom åren återkommande diskussioner

Läs mer

Miniprojektet. Catarina Almqvist Malmros

Miniprojektet. Catarina Almqvist Malmros Miniprojektet Catarina Almqvist Malmros Barnläkare och docent Astrid Lindgrens barnsjukhus och Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) Mini project "Upptakten" VetU te 1 Läkarprogrammet

Läs mer

Basofil allergenstimulering- CD-sens

Basofil allergenstimulering- CD-sens Basofil allergenstimulering- CD-sens Anna Nopp, Docent Institutionen för medicin Solna Enheten för klinisk immunologi och allergi Karolinska Institutet Nopp 1 Nopp 2 Sensibilisering Först sedan man kommit

Läs mer

Ateroskleros i halskärlen hos KOL-patienter

Ateroskleros i halskärlen hos KOL-patienter Ateroskleros i halskärlen hos KOL-patienter - resultat från Role Of Low Lung function Study (ROLLS) Sophia Frantz, specialistläkare, doktorand Klinisk fysiologi, Diagnostiskt Centrum, UMAS Bakgrund Låg

Läs mer

En del av området Herrgården, Rosengård. Området byggdes 1969. Det planerades för 2700 boende, men man uppskattar att där bor 5-6000 personer nu

En del av området Herrgården, Rosengård. Området byggdes 1969. Det planerades för 2700 boende, men man uppskattar att där bor 5-6000 personer nu Rosengård i Malmö En del av området Herrgården, Rosengård Området byggdes 1969. Det planerades för 2700 boende, men man uppskattar att där bor 5-6000 personer nu Genom åren har det varit 7 olika fastighetsägare,

Läs mer

Vården av patienter med astma

Vården av patienter med astma Partiklar i utandningsluft ny metod för att monitorera inflammation i de små luftvägarna SAMMANFATTNING Inflammation i de små luftvägarna förekommer vid alla typer av astma, även mildare former, och är

Läs mer

Spirometri Milena Sundstedt, mars 2012

Spirometri Milena Sundstedt, mars 2012 Spirometri Milena Sundstedt, mars 2012 Indikationer spirometri Diagnostik och gradering vid misstänkt påverkan på lungfunktionen Symtom som andfåddhet, pip i bröstet, hosta Återkommande luftvägsinfektioner

Läs mer

Allergiska / atopiska marschen. Överkänslighet. Förskola / skola barnens arbetsplats. 22 % har allergirelaterad sjd! barnens folksjukdom

Allergiska / atopiska marschen. Överkänslighet. Förskola / skola barnens arbetsplats. 22 % har allergirelaterad sjd! barnens folksjukdom och allergi hos skolbarn Vad ska vi tänka på Kan vi minska risken att de drabbas Förskola / skola barnens arbetsplats Många individer / ytenhet Hög fysisk aktivitet Allergi och miljö i skolan Seminarium

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Innemiljö i skolor, astma, allergier och sjuka hus symptom (SBS)

Innemiljö i skolor, astma, allergier och sjuka hus symptom (SBS) Innemiljö i skolor, astma, allergier och sjuka hus symptom (SBS) Dan Norbäck E-mail: dan.norback@medsci.uu.se Skolmiljöstudier i andra länder EU-studier (HESE, HESEINT, SINPHONIE) Mätstudie på Island Tvärsnittstudier

Läs mer

Farmakologisk behandling vid astma Bakgrundsdokumentation

Farmakologisk behandling vid astma Bakgrundsdokumentation Bakgrundsdokumentation Artiklar publicerade under rubriken Bakgrundsdokumentation är författarens enskilda manuskript. Budskapet i dessa delas därför inte alltid av expertgruppen i sin helhet. Epidemiologi

Läs mer

Kväveoxid i utandningsluft - ett komplement vid medicinsk kontroll av lungfunktionen hos härdplastexponerade?

Kväveoxid i utandningsluft - ett komplement vid medicinsk kontroll av lungfunktionen hos härdplastexponerade? Kväveoxid i utandningsluft - ett komplement vid medicinsk kontroll av lungfunktionen hos härdplastexponerade? Författare Marek Slomski Handledare Anders Seldén, docent och överläkare Arbets och miljömedicinska

Läs mer

astmabehandlingen Astma är inte en sjukdom utan Atopi Astma Allergi Intermittent/Perenn Fenotyp Debut Barn/Vuxen Ålder Komorbiditet ASA-intolerans

astmabehandlingen Astma är inte en sjukdom utan Atopi Astma Allergi Intermittent/Perenn Fenotyp Debut Barn/Vuxen Ålder Komorbiditet ASA-intolerans Genotyp, fenotyp, endotyp astmabehandlingen SAMMANFATTNING Astmasjukdomen bör betraktas som ett syndrom där flera olika faktorer så som arv, ålder, komorbiditet, livsstil och omgivningsfaktorer styr det

Läs mer

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR 6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll

Läs mer

Skyddar snusk mot allergi?

Skyddar snusk mot allergi? Skyddar snusk mot allergi? Agnes Wold Avdelningen för klinisk bakteriologi Sahlgrenska Sjukhuset/Göteborgs universitet Allergi förändrad reaktivitet = immunologiskt betingad överkänslighet Allergikerns

Läs mer

Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010

Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010 Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010 Anders Ternhag 1(31) Innehåll Vad är procalcitonin? Vilka användningsområden finns dokumenterade? Luftvägsinfektioner Sepsis Slutsatser Kan PCT minska onödig ab användning?

Läs mer

Värt att veta om astma

Värt att veta om astma Värt att veta om astma Det handlar om luft och några hinder på vägen OM DU HANTERAR DIN ASTMA RÄTT, SKA DU KUNNA LEVA ETT HELT NORMALT LIV. Alltför många förknippar astma med ett liv fyllt av begränsningar.

Läs mer

Infant lung function testing ILFT. Per Thunqvist Sachsska Barnsjukhuset, Stockholm Barnveckan Linköping 2007

Infant lung function testing ILFT. Per Thunqvist Sachsska Barnsjukhuset, Stockholm Barnveckan Linköping 2007 Infant lung function testing ILFT Per Thunqvist Sachsska Barnsjukhuset, Stockholm Barnveckan Linköping 2007 Möjliga undersökningsmetoder för barn under 2(3) år Tidalandningsanalyser Passiv lungmekanik

Läs mer

Ett hembesök - Är inte alltid som vi tror! Birgitta Lagercrantz och Therese Sterner Allergikonsulenter

Ett hembesök - Är inte alltid som vi tror! Birgitta Lagercrantz och Therese Sterner Allergikonsulenter Ett hembesök - Är inte alltid som vi tror! Birgitta Lagercrantz och Therese Sterner Allergikonsulenter Hembesöket Utförs enligt genomarbetad metod (Allergikonsulenterna) BLFa och ASTA Medicinering följsamhet

Läs mer

Berne Eriksson. Medicinkliniken, Halmstad. Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314

Berne Eriksson. Medicinkliniken, Halmstad. Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314 När lungan är sjuk Berne Eriksson Medicinkliniken, Halmstad Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314 ICD 10 10. Andningsorganens sjukdomar (J00-J99) +Akuta infektioner i övre luftvägarna (J00-J06)

Läs mer

Handläggning av RSV-infektion hos hjärtsjuka barn - kompletterande rekommendation

Handläggning av RSV-infektion hos hjärtsjuka barn - kompletterande rekommendation Handläggning av RSV-infektion hos hjärtsjuka barn - kompletterande rekommendation Bakgrundsdokumentation RS-virusinfektion hos riskbarn i Stockholmsområdet Margareta Eriksson, Rutger Bennet Sedan 25 år

Läs mer

Allergena komponenter i vete

Allergena komponenter i vete Allergena komponenter i vete albuminer och globuliner gluten Tri a 15 - AAI monomer Tri a 28 - AAI dimer Tri a 29, 30 - AAI tetramer Tri a 12 - profilin Tri a 14 - LTP Tri a 18 - hevein-like Tri a 25 -

Läs mer

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie Gustafsson P, Holmström E, Besjakov J, Karlsson MK. ADHD symptoms and maturity a follow-up study in school children. Acta Paediatrica

Läs mer

Astmakontroll i Sverige

Astmakontroll i Sverige Astmakontroll i Sverige En rapport från Aerocrine AB Innehållsförteckning Bakgrund och innehållsförteckning Sida 2 Om Astma och astmasymptom Sida 2 Astmadiagnos och behandling Sida 3 Samhällsekonomiska

Läs mer

Inomhusmiljön i skola och förskola

Inomhusmiljön i skola och förskola Inomhusmiljön i skola och förskola Greta Smedje Är miljön i skolan dålig? I skolan finns samma problem som i andra byggnader, t.ex. fukt och emission av kemiska ämnen, t.ex. från byggnadsoch inredningsmaterial

Läs mer

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014-10-09

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014-10-09 Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014 Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska, Skånes Universitetssjukhus Therese.sterner@skane.se 2014 therese.sterner@skane.se 1 Vad vet vi idag Att fukt

Läs mer

Skelettmuskelförädringar & fysisk aktivitet hos KOL patienter

Skelettmuskelförädringar & fysisk aktivitet hos KOL patienter Skelettmuskelförädringar & fysisk aktivitet hos KOL patienter Gabriella Eliason Leg BMA Universitetslektor Institutionen för hälsovetenskap och medicin Örebro Universitet 2014-10-15 1 Kronisk obstruktiv

Läs mer

D 10. Underhållsbehandling av astma hos barn

D 10. Underhållsbehandling av astma hos barn 1 (9). Svenska barnläkarföreningens sektion för barn- och ungdomsallergologi - Stencilkommittén 07 09 11 Utredning och behandling D 10. Underhållsbehandling av astma hos barn Barnallergisektionens stencilkommitté

Läs mer

Hälsoeffekter från vedeldning

Hälsoeffekter från vedeldning Hälsoeffekter från vedeldning Gerd Sällsten, 1:e yrkes- och miljöhygieniker, professor Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs universitet www.amm.se Hälsoeffekterna av

Läs mer

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Studie I-IV I. Increased carotid intima thickness and decreased media thickness

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Enkätundersökning av barnen på en förskola i Henån, Orust

Enkätundersökning av barnen på en förskola i Henån, Orust Enkätundersökning av barnen på en förskola i Henån, Orust Helena Sandén Specialistläkare Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 26 april 2012 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets-

Läs mer

Fisk skyddar mot astma medan tidig antibiotikabehandling

Fisk skyddar mot astma medan tidig antibiotikabehandling Fisk skyddar mot astma medan tidig antibiotikabehandling är en riskfaktor Skyddar fisk mot astma? Både moderns intag av fisk under graviditeten och barnets eget intag av fisk under spädbarnsåret har rapporterats

Läs mer

KOL. Håkan Cederlund Spec.Invärtesmedicin/lungsjukd. Carema,Simrishamns sjukhus

KOL. Håkan Cederlund Spec.Invärtesmedicin/lungsjukd. Carema,Simrishamns sjukhus KOL Håkan Cederlund Spec.Invärtesmedicin/lungsjukd. Carema,Simrishamns sjukhus Cirka 500 000 människor i Sverige har KOL KOL-bördan kommer att öka betydligt i framtiden, återspeglande de tidigare rökvanorna

Läs mer

Vetenskaplig bakgrund

Vetenskaplig bakgrund Vetenskaplig bakgrund Inledning Både ärftliga och miljörelaterade faktorer påverkar risken att utveckla allergisjukdomar. Förekomst av allergisjukdom i familjen är en av de starkaste riskfaktorerna för

Läs mer

juni-2008 Allergi hos barn och vuxna patientinformation

juni-2008 Allergi hos barn och vuxna patientinformation juni-2008 Allergi hos barn och vuxna patientinformation Innehåll Sida Allergi hos barn och vuxna... 2 Allergiantikroppar (IgE)... 3 Symtom på allergi... 3 Astma... 3 Allergisk snuva... 3 Ögoninflammation...

Läs mer

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)?

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ENGAGe ger ut en serie faktablad för att öka medvetenheten om gynekologisk cancer och stödja sitt nätverk på gräsrotsnivå. Äggstockscancer

Läs mer

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 270 lottnummer 1.000 kronor vardera:

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 270 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 14-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta

Läs mer

Födoämnesallergi - Provokation

Födoämnesallergi - Provokation Födoämnesallergi - provokation 1(6) Födoämnesallergi - Provokation Detta PM avser IgE-förmedlade reaktioner. Bakgrund. Födoämnesallergi definieras som en avvikande reaktion på ett födoämne, en reaktion

Läs mer

Innemiljö i Förskolor

Innemiljö i Förskolor Innemiljö i Förskolor Guihong Cai Arbets- och miljöhygieniker, doktorand Inst. för Medicinska Vetenskaper, Arbets- och Miljömedicin, Uppsala Universitet Inomhusmiljöer för Barn Spendera tid 60% i bostaden

Läs mer

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö AAT-brist AAT-brist är ett ärftligt tillstånd (inte

Läs mer

EPIDEMIOLOGISKA STUDIER HOS BARN OCH VUXNA I SKÅNE EBBA MALMQVIST, DR. MILJÖMEDICIN

EPIDEMIOLOGISKA STUDIER HOS BARN OCH VUXNA I SKÅNE EBBA MALMQVIST, DR. MILJÖMEDICIN Luftföroreningar och hälsa EPIDEMIOLOGISKA STUDIER HOS BARN OCH VUXNA I SKÅNE EBBA MALMQVIST, DR. MILJÖMEDICIN Luftföroreningar Vart tar de vägen? Traditionell syn på inhalerade partiklars öde Transporteras

Läs mer

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se EXPRESS Extremely Preterm Infant Study in Sweden Samtliga levande födda barn < graviditetsvecka 27 Dödfödda graviditetsvecka 22+0 26+6 1 april 2004

Läs mer

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD, distriktssköterska, med. dr. FPU ledare Akademiskt primärvårdscentrum Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kronisk inflammation

Läs mer

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några

Läs mer

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa)

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa) Allergivaccination Allergivaccination 3 Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja behandling med allergivaccination, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge

Läs mer

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet

Läs mer

Metforminbehandling vid njursvikt

Metforminbehandling vid njursvikt Metforminbehandling vid njursvikt Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Örebro okt 2012 Metforminbehandling vid njursvikt? Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Stockholm

Läs mer

Alfa 1-antitrypsinbrist

Alfa 1-antitrypsinbrist Patientfall 1 Man född 1947 Alfa 1-antitrypsinbrist Aldrig rökt 2009 besök på vårdcentralen på grund av ökad andfåddhet vid ansträngning Spirometri: FEV 1 80% av förväntat Ingen åtgärd Eeva Piitulainen

Läs mer

Nutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat?

Nutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat? Nutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat? Carl-Erik Flodmark 1 Docent i Pediatrik vid Lunds universitet Barnmedicin Skånes Universitetssjukhus 2015-01-05 Företräder ej Socialstyrelsen eller

Läs mer

IL 5. Nytt om astma och allergi. Astmacigaretter och rökpulver. Nya astmabehandlingar IL 5 antagonist

IL 5. Nytt om astma och allergi. Astmacigaretter och rökpulver. Nya astmabehandlingar IL 5 antagonist IL 5 Nytt om astma och allergi Alf Tunsäter, Docent, överläkare 2014 04 02 Genom att behandla denna typ av astma med en humaniserad monoklonal antikropp mot IL 5 (mepolizumab) har det i två studier visats

Läs mer

LUNGFUNKTION HOS JÄMTLÄNDSKA MJÖLKBÖNDER UNDER EN 10 ÅRS PERIOD

LUNGFUNKTION HOS JÄMTLÄNDSKA MJÖLKBÖNDER UNDER EN 10 ÅRS PERIOD LUNGFUNKTION HOS JÄMTLÄNDSKA MJÖLKBÖNDER UNDER EN 10 ÅRS PERIOD Staffan Bernárdzon Handledare: Överläkare Tohr Nilsson, Yrkesmedicinska kliniken Sundsvall Projektarbete vid företagsläkarkursen, Sahlgrenska

Läs mer

Vad kan du få allergivaccination mot? Träd Gräs Gråbo Husdammskvalster Pälsdjur (katt, hund, häst) Bi och geting

Vad kan du få allergivaccination mot? Träd Gräs Gråbo Husdammskvalster Pälsdjur (katt, hund, häst) Bi och geting ALLERGIVACCINATION Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja en allergivaccinationsbehandling, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge dig information om behandlingens

Läs mer

När behöver vi antibiotika?

När behöver vi antibiotika? När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning

Läs mer

Subjektiv och objektiv värdering av behandlingsresultat av astma i ett primärvårdsmaterial

Subjektiv och objektiv värdering av behandlingsresultat av astma i ett primärvårdsmaterial Subjektiv och objektiv värdering av behandlingsresultat av astma i ett primärvårdsmaterial Författare: Karin Hassel, distriktssköterska Vårdcentralen Norrmalm, Skövde Sven Fornwall, distriktsläkare Vårdcentralen

Läs mer

Pressmaterial från Boehringer Ingelheim och Pfizer, november 2009

Pressmaterial från Boehringer Ingelheim och Pfizer, november 2009 Pressmaterial från Boehringer Ingelheim och Pfizer, november 2009 KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är ett växande folkhälsoproblem, inte bara i Sverige utan i hela världen. I Sverige

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

DOFT ÖVER KÄNSLIG HET

DOFT ÖVER KÄNSLIG HET DOFT ÖVER KÄNSLIG HET Ett Okänt Problem Doftöverkänslighet - Ett okänt problem 2 Doftöverkänslighet - Ett okänt problem 3 Till dig som studerar till sjuksköterska eller läkare Till högskolor och universitet

Läs mer

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Utblick luft, miljö och hälsa Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Disposition Riskfaktorer för folkhälsa globalt Luftföroreningar, ett hälsoproblem på global och Europeisknivå Vilka hälsoeffekter

Läs mer

http://www.orebroll.se/lakemedel Å DAVIDSSON 2012

http://www.orebroll.se/lakemedel Å DAVIDSSON 2012 http://www.orebroll.se/lakemedel ÖLL Anafylaxi Adrenalin intramuskulärt ANAFYLAXI GETING BI an a phy lax is Exaggerated allergic reaction to a foreign protein resulting from previous exposure to it Origin:

Läs mer

VINTERKRÄKSJUKAN Symtom, smitta, kostnader SMI-dag 22 mars 2012. Bo Svenungsson Smittskydd Stockholm

VINTERKRÄKSJUKAN Symtom, smitta, kostnader SMI-dag 22 mars 2012. Bo Svenungsson Smittskydd Stockholm VINTERKRÄKSJUKAN Symtom, smitta, kostnader SMI-dag 22 mars 2012 Tänk på att kräkningar och diarré inte alltid är vinterkräksjuka Kan vara tecken på allvarlig infektion!! Den typiska infektionen Inkubationstid

Läs mer

Astma En skrift om kronisk inflammation i luftvägarna

Astma En skrift om kronisk inflammation i luftvägarna Astma En skrift om kronisk inflammation i luftvägarna Den här skriften är en del av Hjärt-Lungfondens arbete med att sprida information om hjärt- och lungsjukdomar. Den är möjlig att ta fram tack vare

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

Astma en svårdefinierad sjukdom Med differentialdiagnostiska kriterier kan patienten få rätt behandling

Astma en svårdefinierad sjukdom Med differentialdiagnostiska kriterier kan patienten få rätt behandling Olle Löwhagen, professor, överläkare, allergisektionen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska, Göteborg olle.lowhagen@lungall.gu.se Astma en svårdefinierad sjukdom Med differentialdiagnostiska

Läs mer

Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU

Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU Autism hos små barn: Tidig screening och behandling Maria Råstam, professor, handledare Karin Källén, docent, bihandledare SvenOlof

Läs mer

Vårdprogram för. ASTMA hos vuxna ASTMA hos barn

Vårdprogram för. ASTMA hos vuxna ASTMA hos barn ASTMA hos vuxna ASTMA hos barn 2008 ASTMA hos vuxna och ASTMA hos barn Innehåll ASTMA HOS VUXNA Definition... 3 Symptom... 3 Symptomutlösande faktorer... 3 Diagnostik/Utredning... 4 Behandling... 4 Underhållsbehandling...

Läs mer

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet? Glukosmätning vid typ 2 Vad sägers evidens och erfarenhet? Första bärbarab blodsockermätaren Ames,, 1969, ca 17 cm långl Stickan ca 7,5 cm långl Vad vet vi om nyttan av att ha bra glykemisk kontroll? UK

Läs mer

Astma hos barn under skolåldern

Astma hos barn under skolåldern Astma hos barn under skolåldern Guiden är avsedd för föräldrarna till barn under skolåldern som lider av astma. Innehåll: Astma som sjukdom 3 Astmasymtom och -misstanke 4 Astmaundersökningar och -diagnos

Läs mer

Hepatit C hos personer som injicerar droger (PWID)

Hepatit C hos personer som injicerar droger (PWID) Hepatit C hos personer som injicerar droger (PWID) Martin Kåberg Specialistläkare Infektion Överläkare Psykiatri/beroende Medicinskt ansvarig för sprututbytet Karolinska Universitetssjukhuset/Capio Maria

Läs mer

Astma. En temaskrift om kronisk inflammation i luftvägarna

Astma. En temaskrift om kronisk inflammation i luftvägarna Astma En temaskrift om kronisk inflammation i luftvägarna Denna temaskrift är en del av Hjärt- Lungfondens arbete med att sprida information om hjärt- och lungsjukdomar. Den är möjlig tack vare gåvor från

Läs mer

Smittskydd - har vi råd att låta bli?

Smittskydd - har vi råd att låta bli? DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Smittskydd - har vi råd att låta bli? Resultat från forskning kring RS- och Coronavirusinfektioner i mjölkbesättningar Anna Ohlson, anna.ohlson@svenskmjolk.se

Läs mer

ANVÄNDARMANUAL FÖR VÅRDGIVARE

ANVÄNDARMANUAL FÖR VÅRDGIVARE ANVÄNDARMANUAL FÖR VÅRDGIVARE Vanliga frågor & svar Utgåva 1: december 2009 ANVÄNDARMANUAL 2 Introduktion av COPD Assessment TestTM (CAT) CAT (COPD Assessment Test) är ett verktyg som fylls i av patienten.

Läs mer

Små barns hälsa, kost och tillväxt. Tillväxtprojektet (Tp)

Små barns hälsa, kost och tillväxt. Tillväxtprojektet (Tp) Små barns hälsa, kost och tillväxt. Tillväxtprojektet (Tp) Almquist-Tangen Gerd Roswall Josefine Dahlgren Jovanna Bergman Stefan Alm Bernt Nutritions- och Tillväxtmönster Height Vad får det för konsekvenser?

Läs mer

Innemiljö och hälsa fukt och mikrooganismer. Greta Smedje

Innemiljö och hälsa fukt och mikrooganismer. Greta Smedje Innemiljö och hälsa fukt och mikrooganismer Greta Smedje Fukt och mikroorganismer som hälsorisk Olika typer av hälsoeffekter av inomhusmiljön Irritation i ögon, näsa, hals, tungandning, huvudvärk, trötthet

Läs mer

Hälsoeffekter av mögelexponering hos svenska FN-soldater i Liberia

Hälsoeffekter av mögelexponering hos svenska FN-soldater i Liberia Hälsoeffekter av mögelexponering hos svenska FN-soldater i Liberia Rapport från Arbets- och miljömedicin 2006:3 Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting Hälsoeffekter av mögelexponering hos svenska

Läs mer

10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin

10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin 10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Specialist i Allmänmedicin Doktorand vid Centrum för Allmänmedicin (CeFAM) Karolinska Institutet Innehåll dagens föreläsning: Osteoporosprojektet

Läs mer

Födoämnesallergi har en

Födoämnesallergi har en Födoämnesallergi från barn till tonår sammanfattning Allergier och atopisk sjukdom är den vanligaste gruppen kroniska sjukdomar hos barn och ungdomar. De vanligaste allergierna är hos de minsta barnen

Läs mer

0Sl Centrala etikprövningsnämnden Sid i (2)

0Sl Centrala etikprövningsnämnden Sid i (2) : 0Sl Centrala etikprövningsnämnden Sid i (2) CENTRAL ETHICAL REVIEW BOARD BESLUT Dnr Ö 11-2010 2010-06-11 KLAGANDE Örebro läns landsting Box 1613 701 16 Örebro ÖVERKLAGAT BESLUT Regionala etikprövningsnämndens

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Lungtransplantation öppenvård Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Miljömedicinskt yttrande om cirkus invid skola i Lidköpings kommun

Miljömedicinskt yttrande om cirkus invid skola i Lidköpings kommun Miljömedicinskt yttrande om cirkus invid skola i Lidköpings kommun Göteborg den 17 juni 2005 Erik Larsson Miljöutredare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-773 28 53 erik.larsson@amm.gu.se Besöksadress:

Läs mer

Seretide. 12-2014, v05 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Seretide. 12-2014, v05 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Seretide 12-2014, v05 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Astma Astma är en lungsjukdom som inträffar

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

PRESSINFORMATION HOSTA HOS BARN ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA

PRESSINFORMATION HOSTA HOS BARN ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA PRESSINFORMATION HOSTA HOS BARN ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Pressmaterial för journalister från BioPhausia. Kontaktperson: Kjell Legernaes, Marknadschef. Tel, vxl: 08-407 64 30, e-mail: kjell.legernaes@medivir.se

Läs mer

Långdragen hosta. Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra

Långdragen hosta. Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra Långdragen hosta Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra Ska man behandla långdragen hosta med antibiotika? NEJ Med enstaka undantag HOSTA enligt Wikipedia Hosta är en reflex som utlöses när slemhinnorna

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer