t i d n i n g e n 80 SEK #2 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "t i d n i n g e n 80 SEK #2 2013"

Transkript

1 t i d n i n g e n 80 SEK #2 2013

2 chefredaktörens ord Han, hen, hon, 4 Att söka och försöka finna sin identitet 10 Begreppslista Ledare: Därför gör vi ett hbtq-nummer Man måste vara stark för att våga sticka ut 17 Bildcitat Emma Hanqvist 18 Aleksa vägrar välja t i d n i n g e n Nummer Könskorrigering vilket stöd erbjuder samhället? Hbtq Hbtq-unga hittar hem hos Egalia Mobbade Martin vågade följa sitt hjärta Så stöttar stolta föräldrar Så blir vi bättre på att bryta skolans heteronorm 37 Bildcitat Cajsa Gustavsson 38 På nätet kan man skapa sin egen identitet 40 Krönika Mian Lodalen Bok- och filmtips Medlemsnytt På min dotters skola finns en pojke som aldrig gått i något annat än tjejkläder. Det diskuteras aldrig vilket kön han, eller hen, har. För barnen i skolan är hen en av alla de andra i klassen och i gruppen. Och även om det känns lite fånigt och gammaldags att skriva det, så måste jag erkänna att jag är imponerad av hens föräldrar som låter hen vara precis som hen är. Det får mig att tänka på boken Pricken, kaninen med prickar som var annorlunda jämfört med de andra kaninerna och som därför gömdes undan av sin mamma. Nr 2 Cecilia Nauclér Chefredaktör Det avvikande mot normen är farligt... eller är det det? När Pricken gömdes undan av sin mamma för att han såg annorlunda ut, försökte hon skydda Pricken, eller försökte hon skydda sig själv mot andras synpunkter och agerande? När jag läser citat från barn och ungas berättelser till BRIS så slås jag så oerhört av hur barnen och ungdomarna utanför den heterosexuella normen försöker anpassa sig till hur andra förväntar sig att de ska vara. Och det gör ont att läsa hur det tär på dem och hur de bara vill vara sig själva och att människor ska tycka om dem för hur de är, inte för deras könstillhörighet eller sexuella läggning. Räcker det inte med att man inte ens vet vilket omklädningsrum man ska gå till? Eller att vara skräckslagen över vilka reaktioner som kommer att uppstå om man går till fel omklädningsrum? Tänk om vi tar bort normer helt och hållet, att sexuell läggning eller kön inte har någon som helst betydelse. Utan att vi bara är människor, hur skulle vi vara då? När jag själv leker med den tanken är det väldigt många invanda föreställningar eller begrepp som försvinner. Ibland blir det svindlande och faktiskt svårt, men är det inte bara en vanesak? I boken om Pricken var slutet gott. Pricken accepterades för den han var. Alla människor förtjänar just det.

3 XXX Att söka och försöka finna sin identitet I bris stödkontakter om hbtq-frågor finns många exempel på hur barns och ungas identitetsutveckling blir en komplex och komplicerad process som tar mycket energi och tankeverksamhet i anspråk. Eftersom att få känna tillhörighet med en grupp och veta att man är inkluderad i en gemenskap är ett så grundläggande mänskligt behov, så kan det vara skrämmande att upptäcka att man kanske är på ett sätt som är annorlunda. Framförallt om barnet får tydliga signaler som talar om att just det sätt som man själv är på inte är accepterat i den grupp som man befinner sig i, till exempel i sin skolklass. Det hos de flesta människor väldigt djupt liggande behovet av att inordna sig själv och andra i olika kategorier, kan utan tvekan vara svårt att hantera, i synnerhet under tonårstiden. Det framkommer i många av barnens berättelser där de framhåller en önskan om att få veta vilken sort man är. Och då kommer frågan från barnet: Hur ska man veta säkert? Jag skulle vilja att samhället ser mig för den jag är inom mig, min personlighet. Jag gillar inte de här facken det får mig att sticka ut, och förklaras som konstig. Jag har alltid varit tyngd över det här ända sedan småskolan. Jag får brottas med det här varje dag, idag säger jag att jag är hetero för jag orkar inte skämmas, eller bli ifrågasatt. Det är synd! Mejl från tjej 17 år När barn och unga kontaktar bris befinner de sig ofta mitt i en process som handlar om att förstå sina egna känslor, tolka sina reaktioner och hitta sin egen väg och när de är mitt i den text Karin Johansson bild Lena Sjöberg/ Söderber Agentur processen kan den kännas lång, tung och svår. Många beskriver att de känner sig förvirrade, osäkra och oroliga. När barn känner att de har fötts till fel kön eller att de har en sexuell läggning som är annorlunda än de flesta andras, kan de ställas inför en mängd dilemman. Allra krångligast är det om man är osäker både på sin könsidentitet och på sin sexuella identitet. Och vilken kategori ska man tillhöra om man till exempel är en tjej som vill bli en kille och blir kär i tjejer? Är man egentligen heterosexuell då? Så länge jag kan minnas har jag haft dåligt självförtroende. Jag skäms lite för min sexualitet, inte minst för alla homofober som använder jävla bög som skällsord dag ut och dag in. Mejl från kille 14 år Även att veta vem man är kan vara en källa till både självförakt och skam och det finns det flera barn som beskriver. För de unga som vet att de vill påbörja en process för att byta kön så fort de fyllt 18 år, är väntan på könsbytet ofta oerhört lång och plågsam. De känner sig osedda och missförstådda när de blir kallade vid sitt gamla namn eller när de blir indelade i grupper efter sitt biologiska kön. Och det kan bli skrämmande för dem att må dåligt eftersom de oroar sig för att det ska göra att de inte klarar sig igenom psykologutredningen inför könsbytet så småningom. Komma ut En önskan som många ger uttryck för handlar om att våga komma ut, att andra i omgivningen ska få veta vem man är och att man ska slippa behöva bära på hemligheten om vem man är. Men för att det ska kännas rätt att ta det steg, som för de flesta känns som ett stort steg, vill de vara säkra på sin identitet. De vill inte komma ut som homo-, bi- eller transsexuella och sedan komma på att de inte är det. Dessutom funderar flera på att vänta med att komma ut tills de har en relation, så att inte andra av samma kön ska tro att de är förälskade i dem, något som skulle göra vänskapsrelationer onödigt komplicerade. De flesta verkar tänka sig att komma ut- steget är något som kostar på och som är riskfyllt, inget de vill utsätta sig för i onödan. Bli nedstämd av ensamheten. Det är inte lätt heller att ta kontakt med vänner när jag vet att jag är bisexuell. Jag vill så gärna komma ut!! En gång stod jag i dörröppningen till rfsl:s ungdomsträff och hörde röster där inne. Jag vågade inte gå hela vägen in, så jag vände hem. Mitt hjärta slog verkligen volter. Mejl från tjej 16 år Några berättar att de föraktar sig själva för att de inte har styrka nog för att våga komma ut. Det som oroar mest i samband med att komma ut är att omgivningen ska reagera negativt. Mångas oro grundar sig på att de faktiskt vet att föräldrar, släktingar, kamrater eller skolpersonal har en homofobisk inställning. Omgivningens inställning De barn och unga som själva är eller funderar på om de är homo-, bi- eller transsexuella är oerhört receptiva för attityder i omgivningen. De lägger märke till alla former av signaler och försöker kalkylera risker och möjligheter inför beslutet att komma ut. Omgivningens förväntningar på att de ska vara heterosexuella och trygga i sin könsidentitet är en viktig 4 BRIS-tidningen 2/2013 2/2013 BRIS-tidningen 5

4 underliggande faktor som påverkar hur de här barnen mår under sin identitetsutveckling och som de hela tiden kämpar med att förhålla sig till. Det finns flera exempel på barn och unga som har förstående och stöttande vuxna runt sig, framför allt inom familjen. En del har vänner som är positiva och i kamratkretsen kan homo- och bisexualitet vara helt oproblematiskt. I samband med planerna på att komma ut, för de som ännu inte gjort det, tror sig många om att få acceptans från sina föräldrar, i vissa fall av åtminstone från den ena av dem. Andra barn och unga lever i sammanhang både hemma, i skolan och på fritiden där inställningen till homo- och bisexualitet är tydligt negativ. Att till exempel vara barn i en strängt religiös familj och veta att man riskerar att bli fördömd och i värsta fall utesluten ut familjegemenskapen gör att många skriver att de nog får bära på hemligheten så länge de bor kvar hemma. Många berättar att ordet bög används nedsättande bland kamraterna och tror inte att det sociala klimatet skulle tillåta dem att komma ut. Det blir smärtsamt för den som vet med sig att den personliga sanningen troligen inte skulle bli positivt mottagen, om den kom fram. Min familj är kristna. Min pappa säger att han inte vill ha några bögar i sin familj. De ska brinna i helvetet. Chatt med kille 14 år Tillhörighet och utanförskap Längtan efter att finna andra som är likadana är stor hos många barn och unga. Dels handlar det om önskan att träffa en partner, men minst lika viktigt är behovet av gemenskap och igenkännande. Hos dem som har hittat ett sammanhang där de kan vara sig själva och där de är öppna med vad de känner, märks en tydlig skillnad om man jämför med de som bär på hemligheten. De förstnämnda mår över lag bättre och uttrycker mer sällan att de känner ensamhet. De fokuserar i stort sett på samma frågor och problem som andra barn och unga som hör av sig till bris, till exempel problem i relationen eller frågor om hur de ska närma sig någon som de gillar eller helt andra saker som påverkar dem i deras liv. Att känna utanförskap och ensamhet som ung på grund av att man bär på en stor och viktig hemlighet, eller på grund av att omgivningen inte accepterar en som man är, färgar även tankarna på framtiden. För en del av de unga som mår dåligt och redan känner sig udda och utanför, känns framtiden osäker och några har svårt att tro att de någonsin ska kunna känna sig inkluderade. Detta är särskilt påtagligt för dem som berättar att de bor på en mindre ort där alla känner alla. Kärlek och längtan Berättelserna om hur det känns att vara kär och längta efter närhet och sex är väldigt lika oavsett om känslorna riktar sig till någon av motsatt eller av samma kön. Det är samma funderingar runt hur man ska våga ta det första steget och samma oro för att man kanske inte ska kunna vara vänner efteråt om kärleken inte visar sig vara besvarad. Barnen beskriver hur de försöker förstå och tolka den andres signaler och funderar över hur tydliga de ska våga vara med vad de känner. Och lyckan över en besvarad kärlek är densamma som i alla andra berättelse till bris, oavsett sexuell läggning. Vad man känner och hur man mår De positiva och pirriga känslorna av att vara förälskad genomsyrar många av berättelserna. Antingen är man redan ihop med någon och det kan kännas underbart eller så skulle man vilka vara ihop med någon. Drömmar och längtan blandas med funderingar om föremålet för förälskelsen är eller inte är, känner eller inte känner som de. Om den underbara kärleken är hemlig, grumlas berättelserna om den. Förutom känslorna av ensamhet och utanförskap som genomsyrar många av berättelserna, finns hos många en stark oro för hur de ska bli bemötta om de berättar om sin sexuella identitet. Några känner självförakt och skriver att de känner sig missbildade och skäms över hur de är. Hos flera av dem pågår en ständig inre kamp mellan vetskapen om vad omgivningen och de själva förväntar sig och vad de i själva verket känner och vet. Flera av barnen lider av psykisk ohälsa och många av dem beskriver att de har dåligt självförtroende och ofta drar sig undan från sociala sammanhang. Det blir svårt att acceptera sig själv när människor i omgivningen inte gör det, eller när man oroar sig för att de inte ska göra det. Att utöva självförtryck och känna självförakt blir också ett resultat av att heteronormativiteten är integrerad i den egna personen hos flera av barnen (dock är det vår tolkning och inget som barnen själva beskriver). Ett exempel på detta är unga som tvingar sig att ha heterosexuella relationer trots att det inte känns rätt. Behovet av stöd och bekräftelse Behovet av att få prata med någon är stort hos samtliga dessa barn och unga och det är därför de har hört av sig till bris. De har många frågor och söker både stöd och bekräftelse. Själva osäkerheten om den sexuella identiteten eller könsidentiteten är ännu svårare att komma ut med än att berätta om att man är säker på vad man känner. Osäkerheten försöker de hantera på egen hand eller med hjälp av bris. Det är svårt att ha tålamod och ge sig själv tid att hitta rätt om man inte har någon vuxen som vet om vilken process man befinner sig i och som kan ge ett bra stöd under tiden. Det är nog bisexuell jag är. Jag tycker verkligen inte att det är något fel, men jag vet inte riktigt vem jag ska vända mig till, och prata med. Mina kompisar är världens bästa, och det känns som om jag kan prata med dom om allt...utom det här. Mejl från tjej 14 år För dessa barn och unga är elevhälsan sällan ett alternativ när de känner att de vill prata med någon, eftersom de kan känna sig osäkra på om personalen där ska förstå och bemöta dem på ett bra sätt. Dock finns det de som uttrycker glädje över att ha en öppet homosexuell lärare eller över att ha någon på skolan som de kan prata öppet med. De transsexuella barn och unga som har kontaktat bris är i stort behov av stöd eftersom de upplever sin väntan på att bli tillräckligt gamla för att få byta kön, som så lång och plågsam. 6 BRIS-tidningen 2/2013 2/2013 BRIS-tidningen 7

5 Möter du barn och unga i ditt arbete? BRIS-akademin erbjuder föreläsningar och utbildningar utifrån BRIS mångåriga kunskap och erfarenhet av samtal med barn och unga. Fakta Område hbtq Under år 2012 hade BRIS 556 kontakter i stödverksamheten som berörde vad BRIS kategoriserar som hbtq-frågor. De utgjorde 2 procent av det totala antalet kontakter. År 2011 var antalet 453 (2 procent). Mellan år 2010 då antalet var 234 kontakter (1 procent) och år 2012 har skett mer än en fördubbling av antalet kontakter. Vad ökningen beror på vet vi inte. Könsfördelningen Könsfördelningen i de här kontakterna var förhållandevis jämn då flickorna (2011) stod för 56 procent och pojkarna för 44 procent, jämfört med 78 procent flickor och 20 procent pojkar i det totala antalet kontakter till BRIS. Detta är alltså ett ämne som många pojkar ville prata med BRIS om. Genomsnittsåldern Genomsnittsåldern på barnen i de analyserade kontakterna var 14,4 år, vilket var något högre än snittåldern för alla kontakter (13,8 år). De yngsta barnen som kontaktade BRIS om detta ämne var 9 år gamla. Åldersfördelning för de sammanställda kontakterna om hbtq-frågor Vill du veta mer? Besök bris.se/brisakademin BRIS-tidningen 2/2013

6 Vokabulär Begreppslista A Att själv identifiera och definiera sig Var och en har rätt att själv bestämma hur man vill identifiera sig. Ingen utomstående kan sätta en etikett såsom queer, transperson eller homosexuell på någon utan att den personen själv kallar sig för det. Asexuell En person som inte har någon sexlust eller inte önskar inkludera andra i sin sexualitet. Begreppet används olika av olika personer. B Bisexuell En person som har förmågan att bli kär i, kåt på eller attraherad av människor oavsett kön. Bisexualitet definieras i svensk lagstiftning som en av tre sexuella läggningar. BDSM En förkortning som inkluderar flera sexuella uttryck: bondage & disciplin (B&D), dominans och underkastelse (Domination and submission, D&S) samt sadism och masochism (S&M). Termen används ibland felaktigt som en synonym för enbart sadomasochism. BDSM är en sexuell praktik, identitet och/eller preferens där utövarna har ett ömsesidigt erotiskt maktutbyte, ofta i form av dominans och underkastelse. Ibland ingår tillfogande av frivillig smärta som en del av det sexuella mötet, ibland gör det inte det. För vissa är det en sexuell läggning även om det inte i lagens mening räknas som en sexuell läggning. Bög En person som identifierar sig som kille/man och har förmågan att bli kär i, kåt på eller attraherad av killar/män. C Cis-person En person vars juridiska kön, biologiska kön, könsidentitet och könsuttryck är linjärt, hänger ihop och alltid har hängt ihop enligt normen. Exempelvis en person som föds med penis, ser sig själv som kille och har könet man registrerat som kön i folkbokföringen. Ordet rör könsidentitet och könsuttryck och har ingenting med sexuell läggning att göra. Cis är latin för på samma sida. Diskriminering Missgynnande behandling av en person enbart på grund av den personens kön, könsidentitet eller könsuttryck, etniska tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuella läggning eller ålder. Är förbjudet i lagstiftningen i arbetslivet såväl som inom andra samhällsområden. Dragking En person som klär sig som man, ofta på ett överdrivet sätt, i syfte att underhålla eller manifestera en politisk poäng. Dragqueen En person som klär sig som kvinna, ofta på ett överdrivet sätt, i syfte att underhålla eller manifestera en politisk poäng. E En Används synonymt med pronomenet man i vardagligt men är inte könat. (jmfr en kan åka buss istället för tåg till Malmö ) F Flata En person som identifierar sig som tjej/kvinna och som har förmågan att bli kär i, kåt på eller attraherad av andra tjejer/kvinnor. FTM Female to Male = kvinna till man. Ett vanligt sätt att klargöra både vilket kön personen har/hade biologiskt och vilket kön personen känner sig som eller anser sig ha. I detta fall någon som fötts som biologisk kvinna som numera är man. G Genus Ett ord som syftar på det sociala könet, eller det sätt på vilket vi reproducerar kön i samhället. Det handlar till exempel om hur vi skapar normer för manligt och kvinnligt i vår vardag genom kroppsspråk, val av kläder, yrken, intressen och så vidare. Hur genus konstrueras beror på historiska, sociala och kulturella sammanhang. Vad som anses vara manligt eller kvinnligt är därigenom något som ständigt förändras. H Hatbrott Brott som motiveras av hat mot vissa grupper av människor på grund av hudfärg, nationalitet, etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning, könsuttryck eller annan liknande omständighet. Det är motivet hos gärningspersonen/personerna som avgör om ett brott rubriceras som ett hatbrott. Hbtq Ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner samt andra personer med queera uttryck och identiteter. Hen (henom) Könsneutrala pronomen. Heterosexuell En person som har förmåga att bli kär i, attraherad av eller kåt på personer med annat och/eller motsatt kön. Heterosexualitet definieras i svensk lagstiftning som en av tre sexuella läggningar. Heteronorm Enligt heteronormen förväntas människor vara antingen kvinna eller man och ingenting annat, och man talar om dessa två som motsatta kön. Kvinnor och män förväntas vara olika; feminina respektive maskulina. Alla förväntas vara heterosexuella och eftersträva monogama parförhållanden. Att följa eller inte uppenbart avvika från normen ger ekonomiska, politiska och sociala fördelar. Homosexuell En person som har förmågan att bli kär i, kåt på och/eller attraherad av personer av samma kön. Homosexualitet definieras i svensk lagstiftning som en av tre sexuella läggningar. Homonorm Norm som utgår från att alla är och agerar på ett sätt där män enbart är intresserade av män och kvinnor enbart intresserade av kvinnor samt att allt som inte är på detta sätt är avvikande och/eller onormalt. Kan vara både medveten och omedveten och göra att t.ex. bisexuella eller transpersoner blir osynliggjorda i hbt-sammanhang. Detta är en social norm. Homofobi En ideologi, uppfattning eller värdering, ibland kopplad till rädsla, som ger uttryck för en negativ syn på homosexualitet eller homo- och bisexuella. Homofobin överlappar ibland transfobin. Härskartekniker Olika sätt som människor avsiktligt eller omedvetet använder sig av för att trycka ner andra personer. Härskartekniker har ofta funktionen att stärka eller bevara normer och orättvisor. I Identitet En människas uppfattning om vem den är, något som påverkas av andras uppfattning av vem en är. Intersektionalitet Ett perspektiv som används för att studera hur olika maktordningar hänger ihop med varandra och hur olika identiteter skapas som resultat av exempelvis religiositet, kön, sexualitet, klass och ålder. Hur de olika aspekterna hänger samman ser olika ut beroende på person, grupp och sammanhang. Intergender En person som inte vill inordna sig i den traditionella uppdelningen i enbart kvinnor och män. Någon som identifierar sig som mellan eller bortom könen. Har inte att göra med hur en kropp ser ut, utan vilket kön en känner sig som (könsidentitet). Intersexuell/intersexualism Ett stort antal olika tillstånd och diagnoser samlas under detta begrepp. Kortfattat en person med ett medfött tillstånd i vilket könskromosomerna, könskörtlarna (testiklar eller äggstockar) eller könsorganens utveckling är atypisk. Inter betyder mellan på latin och sexus betyder kön. Intersexuell betyder således mellan könen. Det finns olika åsikter om intersexuella bör inräknas bland transpersoner eller inte. K Kränkning Uppträdande som är nedlåtande mot eller sårar en persons värdighet. Kränkningar kan vara fysiska och verbala handlingar såväl som psykosociala attityder. De kan också ta sig uttryck i texter och bilder. Kön Begreppet kön är en socialt konstruerad kategori som används för att dela in människor i grupperna kvinnor och män. Kön kan delas in i fyra olika delar: Biologiskt kön - Definieras utifrån inre och yttre könsorgan, könskromosomer och hormonnivåer. Biologiskt kön avgörs av hur den fysiska kroppen ser ut. Juridisk kön - Det kön som står registrerat i folkbokföringen, pass eller legitimation. Juridiskt kön framgår också av den näst sista siffran i svenska personnummer. I Sverige finns bara två juridiska kön: man eller kvinna. Alla barn som föds tilldelas ett juridiskt kön baserat på ens biologiska kön. Könsidentitet/mentalt kön - En persons självupplevda kön, det vill säga det kön en person känner dig som. Ingen utom personen själv kan bestämma detta och var och en har rätt att själva avgöra vilken könsidentitet en har. Könsuttryck - Hur en person uttrycker sitt kön. Det görs till exempel genom kläder, kroppsspråk, frisyr, smink, socialt beteende och röst. Köna Tillskriva någon ett speciellt kön. Könskorrigering Den korrekta termen för det som ibland benämns som könsbyte. För att få rätt till könskorrigerande vård i Sverige idag krävs diagnosen transsexualism som ställs av psykiater vid någon av landets mottagningar för transsexuella. L Lesbisk En person som identifierar sig som tjej eller kvinna och som har förmåga att bli kär i, attraherad av och/eller kåt på andra tjejer/ kvinnor. M Maktstrukturer Strukturer på samhällsnivå som ger människor olika möjligheter och förutsättningar att påverka samhället och sitt eget liv. Vilka möjligheter och förutsättningar en har hänger ihop med till exempel klass, etnisk tillhörighet, funktionsförmåga, hudfärg, sexualitet och religiositet. Monogami Att ha sexuella och/eller emotionella relationer med bara en person i taget. En person som uteslutande har monogama sexuella och/eller emotionella relationer kan sägas vara monoamorös. MTF Male to female = man till kvinna. Ett vanligt sätt att klargöra både vilket kön personen har/hade biologiskt och vilket kön personen känner sig som eller anser sig ha. I detta fall någon som fötts som biologisk man som numera är kvinna. N Normal En benämning på föreställningen om den ideala kroppen och det ideala psyket. En person som lever upp till funktionsnormen och inte har någon form av 10 BRIS-tidningen 2/2013 2/2013 BRIS-tidningen 11

7 funktionsnedsättning kan kallas för normal. Normer Oskrivna regler, förväntningar och ideal som handlar om vad som anses vara positivt, önskvärt och fördelaktigt och vad som inte är det. Normer är situationsberoende, föränderliga över tid och formas utifrån maktförhållanden. P Polygami Att ha sexuella och/eller emotionella relationer med fler än en person i taget. En person som väljer att ha sexuella och/eller emotionella relationer med fler än en i taget kan sägas vara polyamorös. Privilegier Privilegier är fördelar och förmåner som personer eller grupper får i olika sammanhang utifrån sociala, kulturella, ekonomiska eller andra grunder. Privilegier handlar ofta om sociala och ekonomiska fördelar som personer eller grupper får utifrån rådande normer. Privilegium kan också vara lagstadgade, exklusiva rättigheter som staten ger till vissa personer eller grupper. Q Queer Ett brett begrepp som kan betyda flera olika saker men i grunden är ett ifrågasättande av heteronormen. Många ser sin könsidentitet och/eller sin sexualitet som queer. Queer kan innebära en önskan att inkludera alla kön och sexualiteter eller att inte behöva identifiera/definiera sig. S Sexism En ideologi, uppfattning eller värdering som ger uttryck för en negativ syn på kvinnor och femininitet och menar att kvinnor ska vara underordnade män. Sexualitet Ett begrepp som ofta används för att gruppera människor utifrån vem de har förmågan att bli kära i, attraherade av och/eller bli kåta på. I svensk lagstiftning används begreppet sexuell läggning. Sexuella läggningar lagstiftningsmässigt är hetero-, homo- och bisexualitet, men en person kan definiera sin egen sexuella läggning som något annat, exempelvis som varandes asexuell. Stereotyp Bilder eller föreställningar om grupper och personer, ofta i form av förenklade antaganden och idéer om vilka egenskaper, intressen och förmågor medlemmar i en viss grupp har. T Transgender Engelskt uttryck som kan översättas till transperson på svenska. En person kan kalla sig transgenderist, vilket är en könsidentitet som vanligtvis är synonym med intergender. Trakasserier Att utsätta någon eller några för handlingar som till exempel mobbning, utfrysning eller förtal som kränker den personens/de personernas värdighet. Transperson Transperson är ett paraplybegrepp. Med transpersoner menas oftast personer som genom sina könsuttryck och/ eller könsidentiteter avviker från könsnormen. Det kan till exempel vara transvestiter, transgenderister, dragkings/ dragqueens, transsexuella, intergender och intersexuella. Begreppet är inte tvingande; det står var och en fritt att definiera sig som transperson eller inte. Transpersoner kan uppfatta sig varandes män, kvinnor, både man/och kvinna eller neutrala, oberoende av om deras biologiska kön och juridiska kön är manligt eller kvinnligt. Transpersoner kan också välja att inte definiera sitt kön alls. Det finns även olika åsikter om fetischistiska transvestiter bör inkluderas i begreppet eller inte. Att vara transperson har inte något med personens sexuella läggning att göra. Det hänger istället ihop med personens könsidentitet och könsuttryck och hur dessa relateras till personens biologiska kön. Transpersoner kan vara hetero-, homo-, bi- eller asexuella eller definiera sin sexuella läggning på annat sätt, precis som vem som helst. Transsexuell En person som upplever sig vara av annat kön än det juridiska kön en tilldelades vid födseln och som har en vilja att förändra kroppen helt eller delvis med exempelvis kirurgi eller hormonbehandling. Transsexualism är en medicinsk diagnos som för vissa innebär ett övergångsstadium tills en har korrigerat sin kropp. Andra fortsätter att definiera sig som transexuella eller före detta transsexuella även efter korrigeringen. Transvestit En person som ibland eller alltid, helt eller delvis, iklär sig eller använder sig av ett annat köns kläder och/eller andra attribut. Transfobi En ideologi, uppfattning eller värdering som ger uttryck för en negativ syn på transpersoner eller personer vars könsuttryck avviker från normerna. Transfobi överlappar ibland homofobin. Tvåsamhetsnorm En norm som medför att det ses som positivt, eftersträvansvärt och normalt att ha eller vilja ha enbart en partner åt gången i sexuella och/eller kärleksrelationer. foto peter cederling Ledare Därför gör vi ett hbtq-nummer bris är till för alla barn alltid! Det mottot arbetar bris för varje dag att vara till för de barn som behöver oss, oavsett religiös tillhörighet, politisk åsikt, hudfärg eller sexuell läggning. För bris handlar det inte bara om att vara tillgänglig vad gäller öppettider eller hur många stödkanaler vi erbjuder. Det handlar också om att bris i vår samtalsmetodik, och i hur vi möter barnen och ungdomarna, inte utesluter eller pekar ut något barn. Vi ställer aldrig frågan om kön, religiös tillhörighet, politisk uppfattning eller sexuell läggning, utan barnen och ungdomarna väljer helt själva vad de vill berätta för oss och hur de vill berätta det. Så varför väljer bris att göra ett helt nummer om barn utanför normen? De som ofta kallas för hbtq-barnen? Är inte det att peka ut en grupp barn och ungdomar och på så sätt exkludera dem? Svaret är både ja, och nej. För visst är det ett utpekande. Men barn som kontaktar oss om hbtqfrågor är en osynlig grupp i samhället, precis som barn som utsätts för sexuella övergrepp eller ungdomar som skadar sig själva med sex. bris har tidigare inte uppmärksammat hbtqområdet, vare sig i bris-tidningen eller i någon bris-rapport. Att uppmärksamma frågorna och området är för oss att synliggöra de här barnen och ungdomarna, deras situation och deras behov. Anledningen till att bris har hbtq-frågor som ett område i vår dokumentation av barn och ungdomskontakter är att vi för några år sedan märkte att kontakter kring hbtq-frågor ökade. Vi ville därför kunna se varför barnen med problem eller frågor som rör hbtq kontaktar bris, eftersom det hjälper oss att öka vår egen kunskap. Vad de ofta berättar för oss är hur svårt det är när omvärlden förväntar sig något av dem som de inte kan uppfylla att vara heterosexuell. De är ungdomar som befinner sig utanför normen och många gånger beskriver de hur de försöker att anpassa sig till omvärldens förväntningar i stället för att omvärlden accepterar dem för dem de är, och många beskriver hur försöken att anpassa sig tär på dem. De här barnens röster är lika viktiga för oss som alla andra barns röster. Behovet av att öka kunskapen om barn och unga som befinner sig utanför den heteronormativa normen är stort och för bris är det en början att fortsätta vårt arbete med att inkludera alla barn genom att synliggöra barnens röster. Oavsett sexuell läggning, politisk åsikt, etnicitet eller religiös tillhörighet. Kattis Ahlström generalsekreterare 12 BRIS-tidningen 2/2013 2/2013 BRIS-tidningen 13

8 forskning Man måste vara stark för att våga sticka ut A lla Barn får tidigt lära sig att de förväntas intressera sig för någon av motsatt kön och man måste vara stark för att våga bryta mot heteronormen. Det menar Fanny Ambjörnsson, socialantropolog och queerforskare. samhällen innehåller normer och förväntningar kring hur man ska se ut, vara och bete sig om man tillhör en viss grupp. I vårt samhälle är heterosexualitet en sådan norm som vi fostras in i redan som barn. När flickor leker med pojkar frågar vi om de är kära, men ingen frågar flickor som leker med andra flickor om de är kära i varandra, säger Fanny Ambjörnsson, socialantropolog och queerforskare på Stockholms universitet. Hon tror att det kan bero på att heteronormen inte kopplas ihop med sexualitet. Homosexualitet däremot förknippas väldigt mycket med sex och eftersom vi inte vill sexualisera barn pratar vi inte om det. Problemet är att när vi osynliggör det som avviker från normen, uppfattas det lätt som något konstigt, säger Fanny Ambjörnsson. Hon menar att vi matas med heteronormativitet från alla håll. I populärkultur drömmer de flesta om den heterosexuella tvåsamheten och telebolag erbjuder särskilda rabatter till familjer som består av mamma, pappa, barn. I skolböcker får vi lära oss att en familj ska se ut på ett särskilt sätt och i medier skildras homosexuella ofta som olyckliga. Det gör att det blir väldigt tufft för ungdomar som avviker mot normen. Man måste vara stark för att våga sticka ut. Även om man inte blir helt utstött så är man ständigt potentiellt utsatt eftersom man hela tiden måste förklara sig och sitt sätt att leva, säger Fanny Ambjörnsson. När man är ung och fortfarande håller på att skapa sig en identitet kan normerna spela extra stor roll. Vi påverkas mycket av våra relationer till andra. Om man bor i ett samhälle där det inte finns några andra som bryter mot normerna blir det jättesvårt att själv göra det. Även om man själv kan se att ens sexualitet inte är fel är det extremt svårt att stå upp för den om alla andra antyder att den är konstig eller onormal, säger hon. text Pernilla Ahlsén foto Eva Dalin Fakta Fanny Ambjörnsson är socialantropolog och queerforskare, och har skrivit doktorsavhandlingen I en klass för sig (Ordfrontförlag, 2004) om gymnasieflickor och deras syn på genus, klass och sexualitet. Hon har även skrivit flera böcker om feminism, normer och queerteori, bland annat Vad är queer? (Natur & Kultur, 2006) och Rosa den farliga färgen (Ordfront förlag, 2011). Men är det inte lättare att bryta mot heteronormen i dag än tidigare? Jo, det tror jag. Att vår lagstiftning ger mer skydd och stöd och att vi ser fler alternativ i medierna och populärkulturen påverkar förstås. Samtidigt ska vi inte förledas att tro att maktstrukturerna har försvunnit eller att normerna inte längre påverkar oss. Man måste fortfarande vara stark för att orka vara den som avviker. Unga som befinner sig i underordnade positioner klassmässigt eller etniskt har ofta en familj som befinner sig i samma situation. Det har sällan hbtq-ungdomar. Om den egna familjen också ifrågasätter en, blir man väldigt ensam. Det kan vara enormt påfrestande som ung. Därför väntar många med att komma ut tills de är lite äldre och säkrare i sig själva eller har skaffat andra familjer, säger Fanny och påminner om att det finns sammanhang för hbtq-ungdomar, både på nätet och i verkliga livet, där det råder alternativa normer. Gemenskapen där kan vara helt avgörande för att man ska orka och jätteviktig för självkänslan. Men de alternativa normerna för hur man ska bete sig kan också vara starka och kan kännas lika tvingande. Vad kan vuxna göra för att förenkla för unga som avviker mot heteronormen? Man kan underlätta genom att visa på fler alternativ både i skolundervisningen och hemma i familjen. Prata om att det går att leva på olika vis. De barn som är starka nog att stå upp för sig själva ska vi förstås stötta och uppmuntra. 14 BRIS-tidningen 2/2013 2/2013 BRIS-tidningen 15

9 Bildcitat: hbtq av Emma Hanquist För några veckor sedan träffade min tjejkompis som är 15 år en tjej som hon började intressera sig för, och de blev senare ett par. När hon berättade det hela för sin mamma blev det allt annat än positiva reaktioner. Hon hotade henne med hedersmord och att skicka hem henne till deras hemland. Istället skickades hon till sin farbror. Hon får inte gå ut eller ha någon som helst kontakt med omvärlden. Hennes mamma förklarar att min kompis aldrig mer får återvända hem, och nu står jag och hennes flickvän som två panikslagna frågetecken... Vad ska vi göra? Mail från tjej 15 år Hejsan jag är en transexuell FTM och jag behöver någon att prata med som är som mig, jag känner mig så ensam o missbildad och jag får panik. Jag behöver verkligen någon jag kan mejla med som e som mej. Mail från kille 15 år Jag tror att jag kanske kan vara bi/lesbisk. Hur vet man om man är det? Jag skulle vilja diskutera det här med mina kompisar men jag vågar inte riktigt. Inte för att de tycker att bi/ homosexualitet är fel, men jag tror det mesta skulle bli lite tillkrånglat. Jag skulle vara rädd för deras tankar om mig, att jag skulle tro att de var rädda att jag gillade dem på det där speciella pirriga sättet. Det skulle vara så jobbigt, samtidigt som jag verkligen vill berätta det. Mail från tjej 14 år 16 BRIS-tidningen 2/2013 2/2013 BRIS-tidningen 17

10 Aleksa Lundberg föddes som kille, kom ut som gay men ville leva fullt ut som tjej. Idag, elva år efter könsbytet, har hon inte längre behov av att passa in i normen: Jag är en rejäl brutta som inte är 100 procent åt något håll. text Anna Vorne foto Johan Bergling Aleksa vägrar välja Som barn drömde hon om att vara prinsessan Aurora, en cool brutta som styrde och ställde och omgärdades av lojala kammartjänare och vakter. Och i likhet med många andra småtjejer lät hon håret växa och föredrog klänning och strumpbyxor framför trista byxor. Aleksa var en till synes helt vanlig liten tjej fast med snopp. Jag blev ofta tagen för tjej som barn, berättar Aleksa Lundberg, idag 31. Pappa tog starkt avstånd från min tjejjiga sida, men mamma lät mig ha stora t-shirts och kalasbyxor på dagis och lekte ofta tjej med mig. Vi brukade leka att vi var yppiga servitriser som lagade soppa och klagade på våra män. Livet var i stort ganska okomplicerat fram till den dag då Aleksa var med sin dag mamma och en grupp ungar på utflykt i lek parken hemma i Stockholmsförorten Hägersten. I samband med en lek uppmanade dag mamman barnen att dela upp sig i grupper om tjejer och killar. Jag stannade upp och blev kluven. Jag visste att jag rent kroppsligt tillhörde killgruppen, men jag lekte med och identifierade mig med tjejer. Det blev en tvist mellan kropp och hjärna som slutade med att jag ställde mig i tjejgruppen. Då tog dagmamman ett hårt tag i min handled och drog bort mig till killgruppen: Här ska du stå förstår du väl! sa hon bryskt. Upplevelsen satte djupa spår i Aleksa som för första gången insåg att hon inte hade rätt att själv bestämma vem hon ville vara. Jag fick panik men kunde inte uttrycka min ilska, så jag slöt mig. Jag var bara 5-6 år gammal men förstod att jag behövde en strategi för att överleva. Aleksa gick in en bubbla, en egen skyddad fantasivärld, där endast hon själv satte gränser för vem hon ville vara och hur hon ville se ut. Samtidigt kröp sig verkligheten på den skyddade tillvaron hemma fick ett abrupt slut när det blev dags att börja skolan. Aleksas mamma, som tidigare uppmuntrat hennes tjejjighet klippte nu av hennes långa hår och köpte Dodgerskläder, sportiga killkläder passande för en 7-årig pojke. Mamma ville skydda mig genom att ta bort allt som jag kunde bli retad för. Och visst, att låta sin son ta tofsar i håret i skolan kan leda till en mobbningssituation men den kommer man över, för mobbarna är inte primära personer i ens liv. Föräldrar å andra sidan, har central betydelse i ditt liv. När de visar att ditt sätt att vilja se ut och vara inte är okej, skadar de dig för livet. Jag har fått gå länge i terapi för att acceptera mig själv som jag är. Skolåren beskriver hon som tuffa och kantade av mobbning. Aleksa stack ut och varken lärare eller föräldrar kunde hantera situationen. Räddningen blev en rad olika teatergrupper. Där fann Aleksa en gemenskap där hon uppmuntrades att ta plats och där hon kunde få utlopp för alla känslor. Det var okej att vara annorlunda. Teatern räddade mitt liv. Tänk att inte 18 BRIS-tidningen 2/2013 2/2013 BRIS-tidningen 19

11 Aleksa Lundberg Ålder: 31 år. Bor: Stockholm. Yrke: Skådespelare och dramatiker. Har bland annat skrivit den självbiografiska pjäsen Infestus som handlar om könstillhörighet och att lära sig att acceptera sig själv. För närvarande skriver Aleksa på en förlängning av pjäsen. vara någon till att plötsligt få ett sammanhang. Genom teatern stärktes Aleksas självkänsla och sexton år gammal vågade hon komma ut som homosexuell. Jag hade i det längsta förträngt att jag var gay, men när jag var 16 kom jag ut med buller och bång! Jag klippte mig i tjejfrisyr, sminkade mig, bar tajta kläder med boy-to-boy-symboler och snodde pappas platåskor. Det var skönt på alla sätt. Att bli den feminina killen som gillar killar var en befrielse. Men något saknades. Inom sig förstod Aleksa att hon i stället ville leva som tjej, fullt ut. Arton år gammal tog hon kontakt med ett team för könsbytesutredning. Jag tyckte att jag hade hittat svaret, jag såg plötsligt ljuset i tunneln. Perioden som följde minns Aleksa dock med blandade känslor. Utredaren visade tydligt att han tvivlade på hennes transsexualism Jag kommer att skriva HAN om dig i mina journaler tills jag beslutat mig för att det ska stå annorlunda. Det var först i samband med en kroppsundersökning som gjordes för att utesluta att Aleksa var intersexuell som utredaren blev övertygad. Jag hade ju försökt förtränga att jag var kille. När han tog på mitt kön var det som att han tog fram något som jag hade gömt undan jag fick panikångest. Men efter den incidenten började han kalla mig för HON i journalerna och jag fick en remiss till Socialstyrelsens rättsliga råd där jag beviljades könsbyte. Idag, 11 år senare, är Aleksa kritisk till hur godtyckligt hon bedömdes som transsexuell. Forskning kring könstillhörighet visar på en komplexitet som gör det svårt att kategorisera människor utifrån endast två kön, man eller kvinna. Men i samhället finns inte plats för gråskalor, vilket, enligt Aleksa, kan leda till att man byter kön för att passa in. Könsbyten blir därmed en heteronormativ handling. Jag blev deppig efter mitt könsbyte. När jag hade mitt eftersamtal med utredaren förväntade han sig att allt skulle vara bra, men jag mådde fortfarande inte bra. Jag hade blandat ihop mitt livstrauma med min könsidentitet. Tänk om Jag hade min transsexualism bara var en blandat flykt? Utredning kring könstillhörighet behöver breddas, menar Aleksa. Man borde samtala om det komplexa i att vara människa och att det inte finns några rätt eller fel. En fjollig man och en manlig kvinna ska inte behöva byta kön för att passa in. Utredare måste våga ifrågasätta patienter och se hela människan. För många transsexuella blir livet efter operationen en ständig kamp för att passera som det nya könet. Kvinnor som fötts som män kan exempelvis operera stämbanden för att få ljusare röst och plastikoperera näsa och haka för att få mer feminina drag. För Aleksa har frågan kring könstillhörighet idag inte längre något självklart svar. Jag har gjort upp med att passera som kvinna. För ett år sedan kom jag till insikt varför ska jag bevisa mig till en viss könsroll? Jag är född som kille, kom ut som gay men vill leva som tjej. Alla delar finns i mig och det är en potential som finns i oss alla. Idag ser jag mig själv som en rejäl brutta som inte är 100 procent åt något håll. Och det är helt okej! ihop mitt livstrauma med min könstillhörighet 20 BRIS-tidningen 2/2013 2/2013 BRIS-tidningen 21

12 text Anna Vorne foto Anna Rehnberg Könskorrigering - vilket stöd erbjuder samhället? Att växa upp i fel kön kan orsaka stort lidande och många unga söker hjälp hos utredningsteam i hopp om att få genomgå könskorrigering. När de väl kontaktat oss släpper ofta en bit av lidandet, säger socionomen och utredaren Marie Hagberg. enligt svensk lag måste man vara 18 år för att genomgå ett kirurgiskt könsbyte, men man kan börja med en utredning för könskorrigering redan vid 16 års ålder. Marie Hagberg, socionom på Lundströmmottagningen i Alingsås, ingår i ett utredningsteam bestående av socionomer, psykologer och läkare. Hon har många års erfarenhet av att möta unga människor med tvivel kring sin könstillhörighet, och vet vilket stort steg det innebär för de unga som tar kontakt med mottagningen. När de väl bestämt sig för att kontakta oss släpper i regel lite av det lidande de har känt innan, de mår bättre. De blir också ofta otåliga och vill ha hormonbehandling direkt. Men i övrigt är alla olika individer med olika bakgrund. Bland ungdomarna finns de som redan i tidig ålder vetat att de fötts i fel kön, till de som upptäckt det först i puberteten eller senare som vuxna. De finns de som inte har så många andra bekymmer i övrigt till de som lider av psykisk ohälsa orsakad av andra saker än oro kring könsidentitet. Många av ungdomarna hittar sig själva och sin könsidentitet via olika typer av rollspel som de kan leva ut på sociala medier eller spel på nätet och där de alltid är det kön de egentligen vill vara. Många unga transpersoner blir 22 BRIS-tidningen 2/2013 2/2013 BRIS-tidningen 23

13 mobbade i skolan, mer än vad homo- och bi sexuella ungdomar blir, säger Marie Hagberg. De kan vara könsöverskridande i sitt beteende och det väcker lätt känslor hos andra barn som ofta inte vet vad transsexualism eller transgender är. Här har skolorna ett stort ansvar det borde finnas lärare med utbildning i sexologi som kan informera. Att känna sig annorlunda och utanför i skolan är nog så jobbigt. Många unga transpersoner mår dessutom dåligt hemma eftersom de inte vågar berätta om sin situation av rädsla för att göra föräldrarna ledsna eller arga. Enligt Marie Hagberg tar det ofta tid innan ungdomarna vågar berätta, även om de lever i familjer där de känner sig älskade och trygga. Ju yngre barnet är när hon, han eller hen berättar, desto mer utsatt kan man vara av vuxna som har svårt att ta det till sig. Men för många föräldrar kommer det inte som en chock, de kan ha anat sedan länge att barnet känner sig som ett annat kön. Trots att hbtq-rörelsen har tagit mer plats i samhället genom bland annat utbildningar och skolinformationer är det fortfarande svårt för många att vara könsöverskridande och alla ungdomar har själva inte kunskaper om transsexualism. Det är först när man sett en tv-dokumentär om någon transsexuell man förstått men det är ju jag. Många kan ha känt ångest under lång tid och även ha tankar på suicid. Det är ännu svårare för utlandsfödda transsexuella som kommit till Sverige som barn, där kan suicidrisken var större. Man kan ha gjort ett halvhjärtat suicidförsök, mer som ett rop på hjälp. I vissa kulturer och religioner kan det vara otänkbart att Det är väldigt få som utreds för könskorrigering som avslås, säger Marie Hagberg, socionom på Lundströmmottagningen i Alingsås. vilja genomgå könskorrigering eller känna tvivel på sin sexualitet. Men det kan också bero på andra problem i familjen. Numera kan den som vill bli utredd för könskorrigering gå till en ungdomsmottagning eller till skolsköterskan/skolkuratorn/skolpsykolog och få en remiss. De som remitterar barnen har då gjort en första bedömning att behovet är seriöst. Utredningen görs sedan utifrån utredarnas olika kompetens socionomerna gör en psykosocial utredning där de tittar på personens sociala nätverk från tidig barndom till nutid, på studier och på hur personen ser på sin både sin könsidentitet och sexuella identitet. Psykologen tittar i sin tur på personligheten, på graden av stabilitet och känsla för ansvar. En psykiater utreder personens psykiska hälsa för att bland annat undersöka om det finns fler orsaker till att hon, han eller hen mår dåligt. Den röda tråden i processen är trovärdighet kring könsidentitet är personen förankrad i sin vilja att genomgå könskorrigering och förstår hon/ han/hen vad det verkligen innebär. Det är väldigt få som utreds som avslås, säger Marie Hagberg. I de fall teamet avslår handlar det om att personen kanske ännu inte är mogen för en könskorrigering med tanke på sitt övriga liv. Eller att man har svårt formulera sin könsidentitet på ett säkert sätt så att det känns för teamet att det här inte blir ett bra beslut att genomföra en behandling i alla fall inte just nu. Sedan händer det ibland att unga personer själva väljer att avbryta. De känner själva att de inte är redo och har kanske andra problem som de behöver bearbeta först. Under processens gång ges föräldrarna till barnet möjlighet till närståendesamtal där de får ställa frågor och prata om det som sker. En del föräldrar kan bli väldigt ledsna och känna att de har förlorat en son eller en dotter. De ställer många frågor, ofta blir det mycket bra dialoger där man tar upp könsfrågor som inte tidigare har diskuterats inom familjen. Någon enstaka gång har det hänt att en förälder har ifrågasatt vår bedömning av deras barns möjlighet till könskorrigering. De flesta blir dock lugnade av att vi utreder så grundligt och att det tar så lång tid att komma fram till ett beslut. När personen beviljats könskorrigering påbörjas hormonbehandling och han/hon/ hen börjar leva som sitt nya kön. Många har redan börjat leva in real life och kommer ut inför omgivningen och byter namn om man inte gjort det tidigare. Utredningsteamet rekommenderar alltid personen i fråga att hitta andra transpersoner att prata med under transitperioden, som förändringsprocessen brukar kallas. Hormonbehandlingen förändrar kroppen successivt, män får bröst och mer underhudsfett medan kvinnor exempelvis får mer muskelmassa och skäggväxt. Under transitperioden börjar många känna sig mer tillfreds. Men man ska veta att behandlingen inte är helt riskfri. Det kan finnas vissa risker för komplikationer eller sjukdomar om man behåller vissa av sina ursprungliga könsorgan. Det måste forskas mer kring det, säger Marie Hagberg. Hormonbehandlingen är livslång. Slutar Allt fler väljer idag att inte operera om sitt underliv man med hormonbehandling går kroppen ofta tillbaka en del beroende på hur länge man behandlats, dock blir FtM (kvinnor till män) ganska snabbt viriliserade, vilket gör att den mörkare rösten inte går tillbaka. Allt fler väljer idag att inte göra en nedre kirurgi, det vill säga operera om sitt underliv. Idag behöver man heller inte sterilisera sig. Det finns en förväntan på att en könskorrigering ska lösa många problem, och oftast känner man sig mycket mer harmonisk, tillfreds och lugn när man påbörjat sin behandling. Men har man andra problem kan de dyka upp när man mer blir färdig och då skulle det behövas ännu mer resurser för stödjande samtal eller psykoterapi på orten där man bor, menar Marie Hagberg. Det handlar också om självkänsla. Har man fått med sig det hem ifrån är det till hjälp. Man kan också bygga upp sin självkänsla genom att man nu känner sig mer harmonisk i det rätta könet och då börja ta itu med andra saker i sitt liv. Socialstyrelsen håller nu på att ta fram nya riktlinjer för transvården till I dagsläget är eftervården begränsad på grund av bristande resurser vad gäller samtalsbehandling. Depressioner efter en könskorrigerande behandling kan komma, när det förväntade lugnet inte infinner sig. Då får man vända sig till den vanliga vården som övrig psykiatri, vårdcentraler, ungdomsmottagningar eller betala för egen psykoterapi. Eftervården behöver mer resurser, avslutar Marie Hagberg. Tips från Marie Hagberg Så kan vi stötta unga transsexuella Informera, informera, informera! Som förälder kan man tidigt berätta för sitt barn att man kan bli kär i någon av samma kön. Om ditt barn vill bete sig könsöverskridande korrigera inte honom/ henne. Låt barnet leva ut sin personlighet och klä sig som hon/han/hen vill. Ställ frågor om hur barnet vill ha det, men lägg inga värderingar i det barnet säger annat än att det är okej, annars tystnar dialogen. Fråga barnet om han/hon/hen vill att du ska berätta för lärarna i skolan. Tipsa barnet om vem hon/han/hen kan prata med utöver föräldrarna Skolorna behöver ha lärare som kan prata om transsexualism och övriga transpersoner på ett sätt som passar barn åldersmässigt. Ju yngre de är desto lättare har de att ta det till sig. BVC och MVC bör utbildas om transsexualism/transgender och hbtqpersoner överhuvudtaget. 24 BRIS-tidningen 2/2013 2/2013 BRIS-tidningen 25

14 Hbtq-unga hittar hem hos Egalia Jenny Söderstrand är projektledare för Egalia, RFSL Stockholms fritidshäng för hbtq-ungdomar. En plats för unga hbtq-ungdomar där de kan vara sig själva och hitta starka förebilder. Det är tanken bakom Egalia RFSL:s fritidshäng i Stockholm. text Mia Berg foto Johan Bergling Två kvällar i veckan slår Egalia upp dörrarna på Sveavägen i Stockholm. In strömmar ungdomar mellan 13 och 19 år, som alla har gemensamt att de inte känner sig hemma i samhällets heteronormer. Många av hbtq-ungdomarna har det tufft både i skolan och hemma. De blir ifrågasatta, kränkta, trakasserade och ibland även hotade. För en del av dem betyder det att de inte vågar komma ut. För andra att de känner sig hämmade. Att ha ett ställe där de kan vara sig själva fullt ut på fritiden är väldigt viktigt. Det säger Jenny Söderstrand som är projektledare för Egalia, RFSL Stockholms fritidshäng för hbtq-ungdomar. Verksamheten är en drogfri och ledarledd mötesplats som har som mål att vara just en frizon, ett ställe där ungdomarna kan fundera över sin identitet och samtidigt möta andra i samma situation. Hos oss är hbtq normen, och vi jobbar aktivt för att ha alla delar av hbtq-rörelsen representerade bland ledarna och på plats. När man är ung är det viktigt att hitta bra förebilder, och för de här ungdomarna är det extra viktigt, säger hon. Verksamheten bedrivs enligt Egalia-modellen, ett sätt att arbeta som formades under ett Arvsfondsprojekt mellan 2007 och 2010, men som sedan dess utvecklas löpande. Varje träff börjar med en samling där alla får presentera sig och berätta hur man vill bli tilltalad: med till exempel hon, hen, han eller den. Efter samlingen är det någon typ av aktivitet med koppling till hbtq, som ledaren eller ungdomarna själva bestämt. Dragworkshop, föreläsning om antirasism och queer-historia är exempel på aktiviteter. Men det är också vanligt med pyssel av olika slag, eftersom det kan vara lättare att prata när händerna gör något annat. Vi bjuder på fika varje gång, men vi engagerar alltid ungdomarna själva i varje aktivitet. Det är viktigt att de känner att det är deras plats, att de är med och skapar den, säger Jenny Söderstrand. Till varje träff kommer ungefär 25 ungdomar, och det är minst ett nytt ansikte varje gång. Eftersom det kan vara pirrigt och läskigt första gången tas de om hand lite extra av ledarna. Den som vill kan även mejla i förväg och bli mött utanför så att personen slipper komma in själv. Hbtq-ungdomar är ju olika varandra, precis som alla andra. En del är ganska trygga i sig själva och har vänner som stöttar dem. Andra möter betydligt större motstånd i familj och vänskapskrets, de blir förstås både mer sårbara och mer utsatta. Vi önskar att vi kunde nå ut till fler av dem som har det jobbigast, men de är ju också svårast att nå. Det långsiktiga målet med Egalia är att minska den psykiska ohälsan bland hbtq-ungdomar i Stockholm, och att minska deras sociala utanförskap. Vi vill att de ska vandra vidare i livet stärkta i sina känslor och i sin identitet. Att de ska känna sig trygga och ha en gemenskap med andra som de kan luta sig emot. Och ungdomarna som kommit till Egalia vittnar om att de får just det. De skapar nya nätverk och börjar ofta både höras och umgås utanför fritidshänget. Det minskar ensamheten och ökar möjligheten för dem att känna efter och experimentera med sexualitet, könsidentitet och könsuttryck. Jag skulle önska att politikerna insåg hur viktigt Egalia är för de här ungdomarna och kunde trygga vår verksamhet ekonomiskt. Som det är idag får vi bidrag från Stockholms stad år för år. Men det här är ingen engångssatsning, det är en verksamhet som kräver kontinuitet, och det är lättare för oss att fortsätta bygga något ännu bättre om vi vet att vi får fortsätta, säger Jenny Söderstrand. Mer om Egalia på egaliaung.se 26 BRIS-tidningen 2/2013 2/2013 BRIS-tidningen 27

15 Mobbade Martin vågade följa sitt hjärta När Martin Björgell gick på sin pojkväns begravning fick han sitta längst bak i kyrkan. Pojkvännen hade aldrig vågat berätta om sin homosexualitet av rädsla för att bli bortstött. Jag tror att oron ofta är obefogad, de flesta föräldrar vill bara se sitt barn lyckligt säger Martin. text Anna Vorne foto Johan Bergling Bland kollegorna på Handelsbanken kallas Martin Björgell, 25, ibland skämtsamt för Den utvalde den unge killen från skånska Bunkeflostrand som handplockats till ett individuellt utvecklingsprogram, är ordförande i Scouterna i Sverige, har utsetts till Årets Unga Ledare på Eldsjälsgalan, föreläser och fått stipendium från Kungen och stiftelsen Ungt Ledarskap. En självsäker karriärist vars väg tycks ha varit spikrak. Nej, nej, det var den inte, säger Martin Björgell och skakar på huvudet. Jag var mobbad som barn, var smal, hade pottfrisyr och var dålig på fotboll. I skolan blev Martin Björgell Ålder: 25 år Bor: Stockholm Yrke: Civilekonom, går ett individuellt utvecklingsprogram inom Handelsbanken, jobbar även som föreläsare och moderator och är ordförande i Scouterna Sverige. Familj: Pojkvän jag kallad Bögell i stället för Björgell. Bunkeflostrand där jag växte upp är ett väldigt normkonservativt samhälle där man helst inte skulle sticka ut. Martin beskriver sig själv som killen som var omtyckt av lärare och som alltid var bästis med tjejerna i klassen. Men inuti mådde han dåligt. Trots stöttande föräldrar och en trygg hemmiljö kände han sig ensam med känslan av att inte passa in. Jag var 15 när jag förstod att jag var gay. Jag hade nog haft tankar på det innan men låtit dem studsa undan. Jag vågade inte komma ut. Bög och homo var ett skällsord på skolgården och lärarna pratade fortfarande om homosexualitet som en biologisk defekt. Och jag minns att jag tänkte: Här sitter jag och är en biologisk defekt, berättar Martin. I stället förträngde han sina känslor och skaffade flickvän som alla andra. Först fem år senare vågade Martin komma ut för sin familj och sina närmaste. Då hade han först berättat för några tjejkompisar som för länge sedan hade haft på känn vad som tyngde honom. Det var så otroligt skönt. Jag brukar likna det vid att ha levt i en låda och plötsligt få kliva ut, det var det bästa jag har gjort! När jag berättade för familjen sa pappa: Vi stöttar dig till 100 procent. Mamma grät av glädje för att jag hade sådant förtroende för dem att jag vågade berätta. Och min lillebror sa: Betyder det 28 BRIS-tidningen 2/2013 2/2013 BRIS-tidningen 29

16 att du kan tänka dig att hångla med killar? Ja, sa jag. Ok, sa han. Sedan var det inget mer med det. All oro visade sig ha varit obefogad. Trots det förstår Martin att det långt ifrån är lika okomplicerat för alla. Han berättar om en av sina tidiga pojkvänner som höll sin homosexualitet hemlig av rädsla för att bli bortstött av sin familj. Under ett halvårs tid hade han och Martin ett hemligt förhållande, tills allt fick ett tragiskt slut. Jag var utomlands, i Kenya, när jag fick veta att han omkommit i en olycka. Jag minns att det kändes som att jag lämnade min kropp och svävade omkring. Det var så overkligt. På begravningen hälsade Martin för första gången på sin omkomne pojkväns föräldrar. Är det du som är Martin? sa de. De förstod. Jag fick sitta längst bak i kyrkan. Det vi hade var bara mellan oss. Jag förstod att han inte hade vågat berätta av rädsla för att inte bli älskad av sin familj, men de hade med all säkerhet älskat honom ändå. De flesta föräldrar vill bara se sina barn lyckliga och att de följer sitt hjärta. Martin återkommer ofta till familjen, hur föräldrarnas stöd har gjort honom trygg och stark att våga vara den han är. Familjen och gemenskapen i scoutkåren. Jag gick med i scouterna när jag var 8 år. Det var en trygg plats för mig där jag fick vara mig själv. Det är deras förtjänst att jag är så trygg i mina värderingar. Där finns inga hinder för att hitta dina möjligheter, det finns ingen avbytarbänk. Det finns plats för alla. Hos scouterna fick Martin tidigt träning i ledarskap och redan som 14-åring Diskussionen om värderingar måste tas direkt och varje gång tog han plats i scoutkårens styrelse, och som 20-åring valdes han in i Scouternas styrelse. Och oavsett om det handlar om scoutkåren, bankvärlden eller föreläsningar är Martin alltid tydlig med att prata öppet om alla bitar av sitt liv, även de jobbiga åren som mobbad. Jag hoppas att det ska bidra till att fler känner att de inte behöver vara perfekta för att duga och att man kan få vara sig själv. Många känner sig nog avslappnade med att jag är så öppen med min bakgrund och med min homosexualitet. Inom Scouterna diskuteras hbtq-frågor inom alla åldersgrupper för att avdramatisera ämnet och för att motverka att sexuell läggning likställs med identitet. Här, menar Martin, har skolorna ett stort ansvar för att barn som växer upp utanför normen inte ska bli utsatta. Bland annat borde lärare löpande väva in hbtq-frågor i undervisningen och lyfta fram vardagsmänniskor med annan sexuell läggning än normen. Var är den motorintresserade bögen? Var är den balettdansande flatan? I nuläget hanterar man i stället frågorna genom att skapa temaveckor kring ämnet med risk för att elever känner sig utpekade. Då blir det lite som att Hur känns det att vara bög? Man drar alla hbtq-personer över en kam, men jag kan inte tala för alla homosexuella. Min läggning är också bara en del av vem jag är. Jag är Martin, jag gillar scouterna och att laga mat och jag råkar ha pojkvän. Viktigt är också att lärare markerar så fort någon använder bög eller flata som skällsord. Diskussionen om värderingar måste tas direkt och varje gång, menar han. Dessutom ska man vara medveten om att fördomar även finns inom hbtq-rörelsen. Många som inte vågar komma ut känner press att göra en stor grej av hela komma ut-processen samt att vara på ett visst sätt för att passa in i subgruppen. Man är inte mer värd för att man kommer ut med buller och bång. Alla har rätt att vara sig själva. Bara för att du kommer ut som bög behöver du heller inte bli en fjollbög. Det finns lika många nyanser inom hbtq-världen som inom den normativa världen. Än finns det mycket kvar att göra för att utjämna skillnader mellan grupper i samhället, men när det handlar om hbtqfrågornas framtid är Martin hoppfull. När jag föddes var homosexualitet klassat som som en sjukdom. Nu har vi friskförklarats och får till och med gifta oss. Om 50 år kommer man se hbtq-rörelsens väg mot acceptans som rekordsnabb i jämförelse med andra rörelser. Det är bra att tänka på när det känns motigt. 30 BRIS-tidningen 2/2013 2/2013 BRIS-tidningen 31

17 text Pernilla Ahlsén foto Johan Bergling föräldrar Så stöttar stolta föräldrar Kommer mitt barn att mötas av fördomar och hur kan jag stötta på bästa sätt? Hos RFSL:s nätverk Stolta föräldrar får oroliga mammor och pappor svar på sina frågor och hjälp att finna sig till rätta i rollen som förälder till ett homo-, bi- eller transsexuellt barn. Eftersom heterosexualitet fortfarande är norm i samhället tar många föräldrar för givet att deras barn ska intressera sig för någon av det motsatta könet. Därför blir många överraskade när de inser att deras barn är homo-, bi eller transsexuellt. En del blir oroliga över hur omgivningen ska reagera, att barnet ska mötas av fördomar, känna sig utanför eller utsättas för trakasserier. Andra blir arga och ledsna och känner skam när de inser att de kanske inte var så fördomsfria som de trodde. Det är vanligt att man känner sig lite vilsen och ensam om sina tankar, och då är det bra att träffa andra som har varit med om samma sak. De flesta går igenom en liknande process och de frågor som dyker upp har många andra redan gått igenom, säger Åsa Wikman som själv har en lesbisk dotter. Hon är engagerad i Stolta föräldrar, ett ideellt nätverk som drivs av RFSL och finns på flera orter i Sverige. På deras möten träffas mammor och pappor för att utbyta erfarenheter, ställa frågor och stötta varandra. I förlängningen handlar det om att stärka föräldrarna så att de kan vara ett bra stöd för sina barn. Vanliga frågor från nya medlemmar är hur de ska prata med barnen kring deras homosexualitet, hur de ska fortsätta att ha en bra relation och hur de kan hjälpa sina barn om de mår dåligt. Utgångspunkten är att alla älskar sina barn och vill hjälpa dem, men alla vet inte hur de ska gå till väga. Det händer att föräldrarna känner att de inte klarar av situationen, och i värsta fall kan det leda till att de är avvisande mot sina barn. Då kan vi hjälpa till och berätta hur vi har gjort, säger Åsa Wikman. Nätverket anordnar även studiecirklar och har ett telefonnummer dit föräldrar kan ringa och ställa frågor. När det finns behov kan Stolta föräldrar förmedla kontakt med psykologer. Ett annat mål med verksamheten är att motarbeta fördomar mot hbtq-personer. Nätverket jobbar mycket med att sprida information och samarbetar med andra organisationer som elevvårdsteam och Hem och skola. Dessutom är de med på Pride-festivalen i Stockholm. Vi hoppas att vi kan bidra till ökad förståelse och acceptans i samhället genom att visa att vi stöder våra barn i deras sexualitet, säger Åsa Wikman. Utgångspunkten är att alla älskar sina barn och vill hjälpa dem, men alla vet inte hur de ska gå till väga Åsa Wikman är engagerad i det ideella nätverket Stolta föräldrar. 32 BRIS-tidningen 2/2013 2/2013 BRIS-tidningen 33

18 Numera är frågor kring kön, sexualitet och jämställdhet ofta inskrivna i skolornas kursplan. Hbtq-barn och ungdomar ska känna sig lika inkluderade som heterosexuella. Men hur väl fungerar det i praktiken? Så blir vi bättre på att bryta skolans heteronorm text Mia Berg foto Sebastian Waldenby Nathalie Simonsson, RFSU. Vem blir man om man inte gills? Vem blir man om man inte vågar visa människor man träffar varje dag vem man egentligen är? Många hbtq-barn och ungdomar mår dåligt, eftersom skolans värld kan vara full av normer de inte passar in i. Det är inte meningen att det ska vara så, förstås. För ett par år sedan blev skrivningarna vad gäller kön, sexualitet, jämställdhet och relationer tydligare i skolans kurs- och ämnesplaner. I historia ska läraren till exempel ta upp kontinuitet och förändringar i synen på kön, jämställdhet och sexualitet. I bildundervisning ska bildanalyser även inkludera identitet, sexualitet och maktrelationer, i religionskunskap ska alla religioners syn på sexualitet diskuteras listan kan göras lång. Tidigare kanske hbtq-frågor togs upp i sex- och samlevnadssammanhang, och då ibland som något vid sidan av, eller extra, vilket i sig kan stärka utanförskapet. I skolan måste man undvika heteronormativa 34 BRIS-tidningen 2/2013 5/2009 BRIS-tidningen 35

19 Bildcitat: hbtq av Cajsa Gustafsson strukturer och se hbtq-perspektivet som en integrerad del i sex- och samlevnadsundervisningen. Den har blivit integrerad i den övriga ämnesundervisningen, och därmed får även hbtq-frågorna större plats, säger Tommy Eriksson, undervisningsråd på Skolverket. Att frågor kring kön, sexualitet, jämställdhet och relationer integreras i kursoch ämnesplaner bäddar för en bättre situation på skolorna, men i slutändan är det upp till varje lärare och varje skola att vända och vrida på normerna. Och det är lite si och så med det, säger Nathalie Simonsson, som för RFSU:s räkning rest runt i skolor i sex år och pratat med flera tusen ungdomar om kroppen, sex och känslor. Det finns så klart skolor där det fungerar, där lärarna får alla att känna sig lika sedda. Men skolans värld präglas ofta av en stark heteronorm. Den märks till exempel då skolmaterial, böcker och filmer nästan alltid bara visar heterosexuella. Dansar man på gympan förväntas eleverna dansa i par, kille-tjej. Och kunskapen om transpersoner är låg. Det är vanligt att lärare antar att det inte finns några hbtq-elever på just deras skola, och när ett barn väl antyder att det till exempel har känslor för ett annat barn av samma kön vill de vuxna gärna förklara bort det. Vuxna tenderar att ha en uppfattning om att man kommer på först senare i livet att man är bi- eller homosexuell. Ett barn som berättar om sina känslor kan få till svar att det inte alltid är så lätt att veta vad man känner, eller att man kan känna på så många olika sätt och att det kan ändras med tiden. Det är intressant, för de flesta av oss har inga problem med att lita på heteroungars kärlek, eller hur? Det är få barn som är öppna med hur de känner, men många hbtq-personer säger senare i livet att de vetat sedan de var barn. Och om man ser till hur många vuxna hbtq-are det finns, borde det rent statistiskt sett vara några barn i varje klass. Därför betyder lärarens inställning allt, menar Nathalie Simonsson. Jag ser det som ett vardagsarbete, att prata så att man inkluderar alla på ett självklart sätt och visar att alla elever är lika mycket värda. Jag önskar att fler vågade problematisera normen och diskutera hbtqfrågor med barn När en lärare säger något med självklarhet några gånger, så vänjer sig eleverna snabbt och plockar upp det. Det här är inte bara en fråga om att vara schyst mot hbtq-ungdomar, det är en skyldighet man har som lärare att prata så att ingen blir kränkt. Att det finns normer som exkluderar vissa grupper av människor är allvarligt, och normerna leder till kränkningar. Friendsrapporten 2012 visar att en fjärdedel av de ungdomar som har blivit kränkta i skolan har blivit det på grund av vem de är kära i. 23 procent av kränkningarna handlade om könsöverskridande identitet eller uttryck. Nathalie Simonsson konstaterar att det är höga siffror. Men de avspeglar sig inte alls i antalet anmälningar till Skolinspektionen och Diskrimineringsombudsmannen. Där är det bara enstaka fall varje år som berör hbtqfrågor. Varför är det så, tror du? Hbtq-ungdomar behöver bli stärkta i att de har rätt att ha det på ett annat sätt. Heteronormen flyttar gränserna för vad som är okej. På många skolor ropar eleverna jävla bög efter varandra utan att någon ingriper. Då är det lätt att tro att sådana kränkningar är något man förväntas acceptera. Men så är det inte. Vuxenvärlden skulle behöva bli ännu bättre på att markera mot kränkningar som har med sexualitet, könsidentitet och könsuttryck att göra. Och att isolera orden från sätten de används på. Att förbjuda ordet bög, som en del skolor gjort, löser ingenting. Jag önskar att fler vågade problematisera normen och diskutera hbtq-frågor med barn: Hur använder vi ordet bög? Vad får det för konsekvenser? Är det lika lätt för alla att berätta vem man är kär i? Varför inte? Vad kan vi göra för att ändra på det? Det är också viktigt att behandla begreppen likvärdigt. Ska du prata om homosexualitet och bisexualitet, så prata också om heterosexualitet, säger hon. Då undviker du att ge hbtq-frågor en särställning som något udda. Det är vad det handlar om, att hela tiden sträva efter att värdera alla lika. Det finns skolor som klarar av det. Och utvecklingen är positiv det är en stor skillnad mot för tio år sedan. De flesta idag är helt med på att killar kan gilla killar och tjejer kan gilla tjejer. Nu återstår att skapa en skolmiljö där alla barn ryms och kan må bra, säger Nathalie Simonsson. 36 BRIS-tidningen 2/2013 2/2013 BRIS-tidningen 37

20 digitalt På nätet kan man skapa sin egen identitet Hur ska vuxna hantera när unga hbtq-personer söker kontakt med likasinnade via nätet? Genom att respektera barn och ungas egna strategier för säkerhet vid kommunikation, att inte ge kontraproduktiva råd och i stället se nätet som en fantastisk identitetsskapande möjlighet. text Nicklas Lund foto Johan Bergling Det finns ett osynliggörande av personer som inte följer heteronormen, säger Mina Gäredal på RFSL Ungdom. Hen reagerar på att organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter sällan lyfter frågan om hbtqungdomar, vilket är märkligt med tanke på att studier visar prevalens av psykisk ohälsa bland unga personer som lever utanför normen. Efter flera studier (såväl kvalitativa som kvantitativa), i samarbete med bland annat Ungdomsstyrelsen, har hen på fötterna vad gäller ämnen som effekter av heteronormen, sex mot ersättning och internet utanför heteronormen. Problemet kring unga och internet ligger i huvudsak i att internetvärlden ses som något annorlunda och lite läskigt av vuxenvärlden; medan det för de flesta barn och unga handlar om en av många kanaler för raggning och dejtande, där kunskap om gränssättning är lika viktig som i andra delar av livet. På internet finns möjligheten att hitta personer att flirta med på ett fysiskt säkert sätt, där det inte finns risk att exempelvis bli nedslagen på grund av att någon man flirtar med visar sig vara homofob, säger Mina Gäredal. Det råder en homo- och transfobi i samhället och för många unga är flirtande på internet ett sätt att slippa risken att hamna i jobbiga situationer. Internet hjälper också mycket mot känslan av att vara ensam som finns hos många unga hbtq-personer en känsla som är genomgåen På internet finns möjligheten att hitta personer att flirta med på ett fysiskt säkert sätt Mina Gäredal på RFSL Ungdom de oavsett om man bor i Stockholms innerstad eller i en mindre ort. Det finns ett osynliggörande, en rädsla för att vara öppen hos många. Nätet har här en fantastisk identitetsskapande roll. Att kunna söka homosexuella killar på 17 år i sin stadsdel på nätet och få svart på vitt att det finns 25 stycken som är som jag, det är en stor bekräftelse man vet inte vilka de är, men att de finns, här där jag finns. Det handlar om säkerhet, om känslan av att inte vara ensam, att hitta fakta, om porr och noveller samt inte minst om kontaktytan. Säkerhet i form av en plats där man inte behöver vara rädd. Gemenskapen i att hitta likasinnade. Hitta information bortom skolundervisning, att få kunskap man inte får annars som i högre utsträckning ges till unga som följer heteronormen. Porr har för många en identitetsskapande aspekt att hitta samkönad sex på nätet; att för första gången se hur ens egna fantasier delas av andra. Samt kontaktytan i mötet, det virtuella som sedan kan leda till träff utanför nätet. Det är ingen fråga om vara eller inte vara; nätet finns och är. Det är mycket fokus på risker när man pratar om internet om man ska vara där överhuvudtaget, dejta et cetera, vilket Mina Gäredal ser som en icke-fråga. Jag upplever ett ifrågasättande från vuxenvärlden, något som gör att man inte kan prata om det. En begränsning i tid eller kontroll av vad man gör, på vilka sajter man får vara, kan vara fullkomligt förödande för en ung hbtq-person. 38 BRIS-tidningen 2/2013 2/2013 BRIS-tidningen 39

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning

Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning Vierge Hård RFSL Ungdom vierge@rfslungdom.se Transformering.se Normer Vad är en norm? osynlig regel, förväntningar på hur det ska vara

Läs mer

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen. Göra Plats! består av två delar men har det gemsamma målet att öka stödet och möjligheterna för nyanlända hbtq-personer att få sina rättigheter tillgodosedda, genom: Öka kompetensen genom utbildning. Skapa

Läs mer

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Denna policy är fastställd i landstingsfullmäktige 2011-12-06 och ska gälla 2012 2016 Inledning Enligt beslut i Stockholms läns landstings fullmäktige 2011-01-18

Läs mer

Inledning. Version på lätt svenska

Inledning. Version på lätt svenska Inledning Version på lätt svenska HBTQ Hbtq är ett paraplybegrepp, eller ett samlingsnamn, för homosexuella (h), bisexuella (b), transpersoner (t) och andra personer vars identitet är queer (q). Inom vården

Läs mer

Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp. Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer

Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp. Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer Den här broschyren riktar sig till dig som möter personer i åldern 15-25 år i ditt arbete. Du arbetar

Läs mer

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär Örebro kommun 2015 01 21 Ks 1130/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR UTFORMANDE AV ENKÄTER PROGRAM

Läs mer

Transpersoner - en del av HBT-familjen! Alexandra Milton (alexandra@rfsl.se)

Transpersoner - en del av HBT-familjen! Alexandra Milton (alexandra@rfsl.se) Transpersoner - en del av HBT-familjen! Alexandra Milton (alexandra@rfsl.se) Alexandra Milton, 29 Bor i Stockholm Yrkesofficer i Flygvapnet sedan 1996 Lunds universitet - statskunskap 2 år i RFSL:s förbundsstyrelse

Läs mer

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Målområde 1 - Örebro kommun ska skapa förutsättningar för att hbtperspektivet finns med i det fortsatta arbetet för alla människors

Läs mer

Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv

Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv Lisa Ericson Lisa.ericson@stockholm.rfsl.se RFSL Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter - Bildades 1950 - Arbetar för att

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117 Banafjälskolan förskolan 2012-2013 Version: 20120117 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Vår vision på Banafjälskolan... 3 2. Bakgrund... 4 3. Främjande och förebyggande arbete... 4 3.1 Planerade

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN Mina Gäredal Edward Summanen Unga hbtq-personer som har sex mot ersättning Från Osynliga synliga aktörer 13 personer mellan 15 och 25 år som inte

Läs mer

Erfarenheter i fokus - 19-21/11-2010

Erfarenheter i fokus - 19-21/11-2010 Erfarenheter i fokus - 19-21/11-2010 Nu börjar vi... I restaurangen på Scandic Star Hotell i Lund samlades 16 deltagare, en kursledare, två medhälpare och personliga assistenter för att äta en god trerätters

Läs mer

Hbtq-perspektiv PÅ FÖREBYGGANDE ARBETE I FÖRENINGSLIVET

Hbtq-perspektiv PÅ FÖREBYGGANDE ARBETE I FÖRENINGSLIVET Hbtq-perspektiv PÅ FÖREBYGGANDE ARBETE I FÖRENINGSLIVET 1 (8) Inledning En trygg miljö utan sexuella kränkningar och övergrepp är en förutsättning för att ha tillgång till demokratisk delaktighet och all

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 1 Vintergatans likabehandlingsplan Bakgrund Förskolan har skyldighet att varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsplan enligt 3

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det 1 Poly så funkar det Text: Johanna Mannung & RFSU Redigering och layout: Anna Knöfel Magnusson Illustration: Eva Fallström RFSU 2009 2 Poly kärlek till fler än en Att vara polyamorös innebär att ha förmågan

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS?

BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS? BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS? B0010509 150I Stockholms läns landsting finns idag tre mottagningar som har kompetens gällande HBT-kvinnor. Mama Mia mödrarvård, Regnbågsprojektet på Danderyd förlossning,

Läs mer

Förslag till Hbt-policy för Stockholms läns landsting

Förslag till Hbt-policy för Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (3) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-09-22 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-08-04 HSN 1107-0685 Handläggare: Gunilla Neves Ekman Förslag till Hbt-policy för Stockholms

Läs mer

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande SÄFFLE KOMMUN Barn- och utbildningskontoret Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Kortversion Herrgårdsgymnasiet och Särgymnasiet 2014/2015 relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande Deltagarmål Ha kännedom om hur normer påverkar vår arbetsmiljö och vårt bemötande

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Verksamhetsområde: Norr PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING GÄLLANDE FÖR OCH UPPRÄTTAD AV: Hovgårdsskolan År 2011 2012 Ansvarig rektor: Annika Rylander PLANENS SYFTE: Förbud mot diskriminering

Läs mer

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA Vad gör man om man sitter på en fin middag när ens barn plötsligt utbrister Min pappa har en jättestor snopp!. Journalisten och författaren Hillevi Wahl frågade sexualupplysare,

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle 1. VISION Hjoggböle är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och känner sig trygga. Där personal och barn känner arbetsglädje

Läs mer

Vad är det för skillnad på att strula och hångla?

Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Om man mår dåligt och inte vill prata med någon face to face vad gör man då? Hjälp kondomen sprack i går när jag och min flickvän hade sex, har hört att

Läs mer

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Sidan 2 av 5 Bilaga till plan mot diskriminering och kränkande behandling 15/16 Begrepp Diskriminering Diskriminering är

Läs mer

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp Likabehandlingsplan förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Garvarens förskola Teckomatorp Avser verksamhetsåret 2014-2015 Innehållsförteckning

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Idéer för sexualundervisningen

Idéer för sexualundervisningen Idéer för sexualundervisningen Både nya och erfarna lärare kan hitta inspiration i vår idébank. Du får använda materialet fritt och kopiera våra förslag. Om du själv har goda erfarenheter eller idéer som

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Öckerö förskola 2013/2014 Likabehandlingsplanens innehåll Sid Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Diskrimineringsgrunder 2-3 Definition av kränkande behandling

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för. Lärkans Förskola. År 2009-2010

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för. Lärkans Förskola. År 2009-2010 Getinge verksamhetsområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för Lärkans Förskola År 2009-2010 På vår förskola ska alla barn känna sig trygga. Alla barn ska bli sedda, trivas och

Läs mer

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet KÅSAN I UR OCH SKUR AB Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet Mål: En förskola utan kränkande behandling Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att

Läs mer

Vi kommer att använda benämningen hbti i broschyren, eftersom den inkluderar de flesta personer tillhörande sexuella minoriteter och könsminoriteter.

Vi kommer att använda benämningen hbti i broschyren, eftersom den inkluderar de flesta personer tillhörande sexuella minoriteter och könsminoriteter. Att behandla sexuella minoriteter och könsminoriteter i media är inte alltid en enkel uppgift. Det är mänskligt att utgå ifrån att alla lever sina liv "som folk gör mest" och att man vänjer sig vid det

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Blomslingans förskola Reviderad oktober 2013 Vår hållning All personal på Strömsunds Förskolor,

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

abc om hbt till sfi 1

abc om hbt till sfi 1 abc om hbt till sfi 1 Inledning Vad är heteronormen? A Idag talar man ofta om heteronormen. Det är ett sätt att flytta fokus från det som avviker homosexualitet till exempel till att istället titta på

Läs mer

Individer och gemensk aper

Individer och gemensk aper Individer och gemenskaper 9 Individer och gemensk aper I samhällskunskap betyder individ samma sak som människa. Vi människor lever tillsammans i olika typer av gemenskaper, till exempel familjen, föreningar,

Läs mer

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Molidens förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med 2015-07-30

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Molidens förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med 2015-07-30 Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Molidens förskola 2014/2015 Denna plan gäller till och med 2015-07-30 Innehållsförteckning A Mål och vision Inflytande och delaktighet Kartläggning, uppföljning

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Killen bredvid DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Killen bredvid handlar om förälskelse, rätten att få vara den en är och beslutet att gifta sig med den en älskar. Filmen kan väcka tankar kring heteronormativitet och

Läs mer

TRANSPOLITISKT PROGRAM

TRANSPOLITISKT PROGRAM Sveavägen 57-59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för sexuellt likaberättigande The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights Member of International Lesbian

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Välkommen! 1 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. 2 Rädda Barnens arbetsmetoder 3 Barn har rättigheter! Idrott för

Läs mer

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Lika och olika Barnkonventionens artikel 2 säger att alla barn har lika värde och samma rättigheter. I svensk lagstiftning finns

Läs mer

Begrepp. Diskriminering

Begrepp. Diskriminering Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck,

Läs mer

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin sidan 1 Författare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Maria sitter på tåget och ska åka till sin mormor i Göteborg. Mittemot Maria sitter en jättesnygg tjej som läser dikter. Det brukar Maria också göra.

Läs mer

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi Hemsida: www.lofgren-martenson.com

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 Innehållsförteckning Likabehandlingsarbetet på Snömannen 2015... 4 Syfte med planen:... 4 Lpfö 98 sid 4 Förskolans värdegrund och uppdrag... 4 Vad säger

Läs mer

Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande

Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande Dokument fastställt av styrelsen 2014-12-09 Dokument reviderat av styrelsen 2015-05-05 Inledning Denna policy gäller Uppsala Politicesstuderande (UPS) styrelse,

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Datum: Maj 2011 Ansvariga:

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Att tolka HBT. Konkreta tips för att inkludera hbt-perspektivet i ditt dagliga arbete som tolk. Europeiska unionen, Europeiska flyktingfonden

Att tolka HBT. Konkreta tips för att inkludera hbt-perspektivet i ditt dagliga arbete som tolk. Europeiska unionen, Europeiska flyktingfonden Att tolka HBT Konkreta tips för att inkludera hbt-perspektivet i ditt dagliga arbete som tolk Europeiska unionen, Europeiska flyktingfonden Att tolka hbt framtogs inom ramen för projektet Hbt-kompetens

Läs mer

Torups förskola Likabehandlingsplan 2014-2015

Torups förskola Likabehandlingsplan 2014-2015 2014-09-12 Torups förskola Likabehandlingsplan 2014-2015 Innehållsförteckning Definitioner och begrepp Varför en likabehandlingsplan? Vad är diskriminering? Direkt diskriminering Indirekt diskriminering

Läs mer

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Tallholma förskola 2010 Den årliga planen syftar till att främja barnens lika rättigheter oavsett

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i Pysslingen Förskolor och Skolor AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier

Läs mer

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn. Värderingsövningar Heta stolen sitter i ring. Om man är av samma åsikt som påståendet, stiger man upp och byter plats. Om man är av annan åsikt, sitter man kvar. Finns inga rätta eller fel svar, utan man

Läs mer

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Degerfors 17 oktober 2014 * Sofie Kindahl Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Sveriges ungdomspolitiska mål: Alla ungdomar,

Läs mer

IDROTT OCH HBTQ LÄRARHANDLEDNING TILL UTSTÄLLNINGEN ATT TVÄTTA SIN SMUTSIGA BYK ÅRSKURS 7 9 OCH GYMNASIET FÖRDJUPNING

IDROTT OCH HBTQ LÄRARHANDLEDNING TILL UTSTÄLLNINGEN ATT TVÄTTA SIN SMUTSIGA BYK ÅRSKURS 7 9 OCH GYMNASIET FÖRDJUPNING IDROTT OCH HBTQ LÄRARHANDLEDNING TILL UTSTÄLLNINGEN ATT TVÄTTA SIN SMUTSIGA BYK ÅRSKURS 7 9 OCH GYMNASIET FÖRDJUPNING INLEDNING Välkommen till utställningen Att tvätta sin smutsiga byk. Här får du tips

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1(10) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Hemgårdens förskola 20150101-20160131 2(10) Innehåll 1 Vision...3 2 Delaktighet...3 3 Utvärdering...4 4 Främjande insatser...4 5 Kartläggning...5

Läs mer

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRSUNDA FÖRSKOLA 20130101-20131231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Lagar 2 Vad innebär trakasserier, sexuella trakasserier,

Läs mer

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan...

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... Likabehandlingsplan Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... 3 DEFINITION AV BEGREPP... 4 FRÄMJANDE INSATSER... 5 KARTLÄGGNING...

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner (L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner Homo -bi eller heterosexualitet handlar om sexuell läggning. Transbegreppet handlar om hur man överskrider normer kring könsidentitet (upplevt kön)/könsuttryck

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN

Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN 2014-2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Förskolans vision 3. Vad står diskrimineringsbegreppen för 4. Främjande åtgärder 5.

Läs mer

2014-2015. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling på område Karstorps förskolor

2014-2015. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling på område Karstorps förskolor 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling på område Karstorps förskolor 1 VISION POLICY... 3 DEFINITION AV DISKRIMINERING... 3 DISKRIMINERING... 3 DIREKT OCH INDIREKT DISKRIMINERING...

Läs mer

Likabehandlingsplan. Parkrinken avdelning röd

Likabehandlingsplan. Parkrinken avdelning röd Likabehandlingsplan Parkrinken avdelning röd 1 Innehållsförteckning Innehåll Grunduppgifter 3 Utvärdering 4 Främjande insatser 5 Kartläggning 6 Förebyggande åtgärder 7 Områden som berörs av åtgärden 7

Läs mer

Särskild utbildning för vuxnas plan

Särskild utbildning för vuxnas plan Särskild utbildning för vuxnas plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lärcenter Falköping, maj 2013. Kontaktpersoner personal: Kerstin Larsson

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

2002. Då hade hon umgåtts

2002. Då hade hon umgåtts Tonår. Pubertet. Högstadiet. För många innebär de orden en känsla av frihet, och en övertygelse om att kunna erövra världen. Hos andra väcker de en känsla av otillräcklighet, osäkerhet eller oro. Oavsett

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

Sexualitet och kärlek ur ett samspelsperspektiv

Sexualitet och kärlek ur ett samspelsperspektiv Får jag lov? Om kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN GRUNDSKOLAN FRITIDSHEMMET FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Planen gäller för läsåret

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen StoraVargen 2013 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision... 2 2. Vad säger lagen... 2

Läs mer