Kulturanpassad vård i livets slutskede

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kulturanpassad vård i livets slutskede"

Transkript

1 Kulturanpassad vård i livets slutskede Kerstin Gebru Vård i livets slutskede delrapport 2003 :4 ISSN ISBN

2 Förord Vikten av samverkan och att samordna vårdinsatserna optimalt i livets slutskede lyfts fram i olika statliga utredningar. Malmö FoU-enhet för äldre har genomfört ett projekt, som omfattar flera delstudier, för att kartlägga hur vården kring äldre fungerar i livets slutskede. Syftet med denna studie har varit att kartlägga om, och i vilken utsträckning, omvårdnads- och patientjournaler innehåller noteringar om kulturell bakgrund för personer som är födda utomlands och vilken betydelse och inverkan dessa kan tänkas ha för planeringen av vården i livets slutskede. Studien har genomförts av Kerstin Gebru som är lektor på Malmö Högskola, Hälsa och Samhälle. Vi hoppas att denna rapport ska kunna vara ett stöd för att utveckla ett mer kulturbaserat tänkande i planeringen av omvårdnaden tillsammans med patienten. Ett stort tack riktas till Kerstin Gebru som med stort engagemang, ihärdighet och noggrannhet genomfört denna rapport. Tack till alla er som bidragit med synpunkter under arbetets gång. Elizabeth Åhsberg på FoU-enheten har svarat för handledningen av Kerstin Gebru. Arbetet med denna rapport har möjliggjorts med stöd från Socialdepartementet. Malmö i juli 2003 Eva Lundberg Chef för FoU-enheten för äldre 1

3 2

4 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 4 ENGLISH SUMMARY 6 INLEDNING 7 STYRFAKTORER FÖR UTÖVANDE AV VÅRD 7 STYRFAKTORER RÖRANDE PATIENTJOURNALFÖRING 8 KULTURANPASSAD VÅRD 9 KULTURANPASSAD VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE 13 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 14 METOD 15 ETISKA ÖVERVÄGANDEN 15 URVAL 15 MATERIAL 17 ANALYSMETOD 17 RESULTAT 18 BESKRIVNING AV DEN UNDERSÖKTA GRUPPEN 18 ANALYS AV INNEHÅLL I PATIENTJOURNALERNA 19 Faktor: Kulturellt betingade värderingar, övertygelser och livsstilar 21 Faktor: Religiösa och filosofiska faktorer 21 Faktor: Släktband och sociala faktorer 22 Faktor: Ekonomiska faktorer 23 Faktor: Utbildningsfaktorer 23 Faktor: Språk 24 Faktor: Etnohistoria 25 Faktor: Politiska och legala faktorer 25 Faktor: Teknologiska faktorer 26 SAMMANFATTNING AV RESULTAT 26 DISKUSSION 27 RESULTATDISKUSSION 27 Reflektioner kring härledda faktorer i Soluppgångsmodellen 27 Reflektioner kring patientjournaler 31 REFLEKTIONER KRING METOD 31 SLUTSATSER 32 REFERENSER 34 BILAGA

5 Sammanfattning Gebru, K. (2003) Kulturanpassad vård i livets slutskede. FoU-rapport 2003:4, Malmö FoU-enhet för äldre. Behov av insatser i samband med vård i livets slutskede har uppmärksammats i en aktuell statlig utredning (SOU 2001:6). Kommittén belyser att detta är ett område inom vilket det råder stora brister. Brister som poängteras är, förutom de rent medicinska insatserna, även bemötande av patient och information till patient samt stöd till närstående. Med hänvisning till den kulturella mångfalden i det svenska samhället betonas även vikten av en ökad öppenhet inför olika individers särskilda behov. Ansvaret för vård i livets slutskede för äldre i ordinärt och särskilt boende är, efter Ädelreformen, i stor utsträckning en kommunal angelägenhet. Som en följd av detta har Malmö Stad, i samarbete med Region Skåne, beslutat att fortsätta utvecklingen av den palliativa vården (Samarbetsavtal mellan Nämnden för Sydvästra Skånes sjukvårdsdistrikt inom Region Skåne och Malmö Stad, 2002). Dessutom, som ett led i projektet Vård i livets slutskede formulerades bl a ett mål om att ge individuellt anpassat stöd till personer med olika kulturell eller etnisk tillhörighet (Projektplan för Vård i livets slutskede, Malmö Stad, 2000). I Malmö är ett sådant mål särskilt aktuellt eftersom 38 % av befolkningen har utländsk bakgrund. Av dessa är 24 % födda utomlands och 14 % har minst en förälder född utomlands (SCB och Malmö Stadskontor, 2002). Syftet med föreliggande studie var att kartlägga om, och i vilken utsträckning, omvårdnads- och patientjournaler innehåller noteringar om kulturell bakgrund för patienter som är födda utomlands. Studien avser de personer som avlidit under året 1999 och var födda i annat land än Sverige och som vid dödstillfället var 65 år eller äldre, folkbokförda i Malmö och inskrivna för vård vid Universitetssjukhuset Malmö Allmänna Sjukhus (UMAS). Frågeställningarna avsåg i vilken utsträckning patientens kulturella bakgrund beskrivs i omvårdnads- och patientjournaler från den vårdenhet där patienten avlidit. Om beskrivningar av kulturell bakgrund förekom i nämnda journaler ställdes frågan till vilka specifika delar av Soluppgångsmodellen dessa beskrivningar kunde relateras. Soluppgångsmodellen (Leininger, 2002) är en modell som är tänkt att fungera som en karta, en översikt genom vilken vårdaren ska kunna föreställa sig den värld av faktorer som påverkar människans kulturella villkor och som inverkar på vården/omvårdnaden av patienten. Det totala undersökningsmaterialet utgjordes av 121 journaler från patienter som var födda i annat land än Sverige. Resultatet visade att alla faktorer som ingår i Soluppgångsmodellen, utom de teknologiska, har kunnat spåras på något sätt i dokumentationen. De vanligaste notering- 4

6 arna rörde släktskap och sociala faktorer, därefter språk och etnohistoria. Uppgifter om folklig (lekmannamässig) vård har däremot inte kunnat spåras. Enligt Leininger behöver dock denna vara känd, för att vården skall kunna planeras tillsammans med patienten utifrån ett kulturbaserat tänkande. Många patienter använder sig, enligt Leininger, av folkliga vård-/behandlingsformer innan man kommer till sjukhuset och kommer förmodligen att fortsätta med dessa om ingen rådgivning skett i mötet med sjuksköterska/läkare. En rådgivning/diskussion i vilken vårdpersonalen, enligt Leininger, kan välja mellan de tre strategierna bevarande, anpassande eller omformande i sin strävan efter en kulturanpassad vård. Slutsatser som kunnat dras av studien är att brister fanns i vården, om den skall kunna benämnas kulturanpassad enligt Leiningers Soluppgångs-modell. För att avhjälpa dessa brister behöver vårdpersonalen ytterligare kunskap om den helhetssyn som inkluderar patientens kulturella bakgrund. Vidare har framkommit att dubbeldokumentation i journalerna var mycket vanlig. Sjuksköterskan och läkaren dokumenterade liknande information, inhämtad från patienten och ibland från patientens anhöriga/närstående. Följden blev sannolikt att tiden för vård- och behandlingsinsatser minskade. För att få mer tid för att planera och genomföra en kulturanpassad vård bör diskussioner föras hur man på bästa sätt skulle kunna föra en journal för varje patient om det inte av särskilda skäl finns anledning att föra flera journaler. 5

7 English summary Gebru, K. (2003) Culturally congruent care for the terminally ill. Report 2003:4, Malmö Research and Development Unit. The need of efforts related to the care of terminally ill has been identified in a governmental investigation. The committee illuminates the scarcity of the knowledge within this field. The city of Malmö in collaboration with the county council Region Scania [Region Skåne] have decided to develop the palliative care. Additional to this idea the project Care of the terminally ill [Vård i livets slutskede] formulated the goal meant to provide an individually adjusted support to individuals of different cultural and ethnic background. In Malmö such a goal is imperative as 38% of the population is composed of individuals of foreign background. About 24% of those are born abroad and 14% have at least one parent born abroad. The aim of this study was to investigate if and to what extent nursing care journals and patient journals (the doctor s journal) include notes on the cultural background of the patients born abroad. The study refers to the individuals who died during the year 1999, born in another country than Sweden, and 65 years or older at the time of death. The individuals had their national registration in Malmö and were admitted to the University Hospital of Malmö. The questions at issue were: to what extent had cultural background of the patient been noted in the journals, on the unit where the patients had died? If descriptions/notes concerning the cultural background were available in the journals, to what extent could those descriptions be related to the specific concepts of Leininger s Sunrise Model (Leininger, 2002)? The Sunrise Model is supposed to function as a visual guide to help users envision a holistic perspectives of many influences on culture care. The total population of the study was made up of 121 journals referring to patients born in another country than Sweden. The result revealed that all factors included in the Sunrise Model, except the technological factors, could be traced. The most common notes concerned kinship and social factors, followed by language and ethnohistory. However, information concerning the folk (lay) care could not be found. According to Leininger, this information has to be known by the care should be regarded as culture congruent. As Leininger stresses, many patients do have folk knowledge and skills used at home and if this knowledge is known by the nurse/doctor they can help the patient by the three strategies: culture care preservation/maintenance, culture care accommodation/negotiation or culture care repatterning/restructuring. 6

8 Inledning Behov av insatser i samband med vård i livets slutskede har uppmärksammats i en aktuell statlig utredning (SOU 2001:6). Kommittén belyser att detta är ett område inom vilket stora brister råder. Brister som poängteras är, förutom de rent medicinska insatserna, även bemötande av patient och information till patient samt stöd till närstående. Med hänvisning till den kulturella mångfalden i det svenska samhället betonas även vikten av en ökad öppenhet inför olika individers särskilda behov. Kommitténs utgångspunkt är att alla människor skall erbjudas vård på lika villkor och att människovärdesprincipen utgör basen (a a s 78) och att vid utbildning i kulturmötesfrågor bör tonvikten läggas på personalens förmåga att utgå från patienternas individuella behov för att kunna hantera olika situationer. Vidare anges betydelsen av att vårdpersonalen blir medveten om hur man själv fungerar och påverkar dem man möter (a a). Det har visats att sjuksköterskor och läkare anser sig ha bristande kunskaper om invandrares kulturella bakgrund och att det därmed upplevs som svårt att ge en god vård och omvårdnad (Barbosa da Silva, 1990; Olin Lauritzen, 1990, 1993; Aurelius, 1993; Högskoleverket, 1996; Gebru, 1997). Frågan som kan ställas blir då, hur målen i Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) om en god kvalitet uppfylls när en invandrad patient vårdas i livets slutskede. Ansvaret för vård i livets slutskede för äldre i ordinärt och särskilt boende är, efter Ädelreformen, i stor utsträckning en kommunal angelägenhet. Som en följd av detta har Malmö Stad, i samarbete med Region Skåne, beslutat att fortsätta utvecklingen av den palliativa vården (Samarbetsavtal mellan Nämnden för Sydvästra Skånes sjukvårdsdistrikt inom Region Skåne och Malmö Stad, 2002). Dessutom, som ett led i projektet Vård i livets slutskede formulerades bl a ett mål om att ge individuellt anpassat stöd till personer med olika kulturell eller etnisk tillhörighet (Projektplan för Vård i livets slutskede, Malmö Stad, 2000). I Malmö är ett sådant mål särskilt aktuellt eftersom 38 % av befolkningen har utländsk bakgrund. Av dessa är 24 % födda utomlands och 14 % har minst en förälder född utomlands (SCB och Malmö Stadskontor, 2002). Styrfaktorer för utövande av vård Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och Lagen om åligganden för personal inom hälso- och sjukvården (SFS 1994:953) bör vården utgå från en helhetssyn på människan. I Hälso- och sjukvårdslagen anges att: - målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen 7

9 - vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet - vården skall vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet - vården skall bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet - vården skall främja goda kontakter mellan patienten och hälsooch sjukvårdspersonalen. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1993:17) om omvårdnad inom hälso- och sjukvården vänder sig till all hälso- och sjukvårdpersonal. I råden betonas att den humanistiska människosyn och det antagande om människors lika värde som genomsyrar Hälso- och sjukvårdslagen, innebär ett genomtänkt etiskt förhållningssätt i vård och omvårdnad. Liksom all annan vård skall omvårdnad ges till patienterna på lika villkor utifrån vars och ens behov, oberoende av ålder, kön, utbildning, ekonomi, etnisk bakgrund och religion. Syftet med vården, och omvårdnaden, är att förutom att stärka hälsa, förebygga sjukdom och ohälsa, återställa och bevara hälsa utifrån patientens individuella möjligheter och behov, minska lidande samt ge möjlighet till en värdig död. Styrfaktorer rörande patientjournalföring Patientjournalen är ett av de viktigaste hjälpmedlen för vårdpersonalen i det dagliga praktiska vård- och behandlingsarbetet inom hälso- och sjukvården. Så lyder texten i en av de orienterande uppsatser som inleder författningshandboken 2003 för personal inom hälso- och sjukvård. I Patientjournallagen (SFS 1985:562) anges att en journal skall innehålla de uppgifter som behövs för en god och säker vård. Dessutom anges att skyldig att föra journal är den som har legitimation eller särskilt förordnande att utöva ett viss yrke. Först och främst är en patientjournal avsedd att vara ett stöd för den eller de personer som ansvarar för patientens vård. Vidare utgör den, enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om patientjournallagen (SOSFS 1993:20), ett arbetsverktyg eller underlag för bedömningen av de åtgärder som kan behöva vidtas av någon som inte tidigare träffat patienten. Patientens integritet skall respekteras när journalen utformas. Känsliga uppgifter som patienten meddelat i förtroende skall därför inte ogenomtänkt föras i patientjournalen men om uppgifterna är relevanta för tolkning av sjukdomsbilden skall de dokumenteras. Förutom ovanstående anges också i Patientjournallagen särskilda föreskrifter för dokumentering av omvårdnad. Omvårdnad är en uppgift för all personal runt patienten och vanligtvis är det sjuksköterskan som ansvarar för omvårdnadsplaneringen inkluderande beslut och handlingar. 8

10 Lagtexten anger att en patientjournal skall innehålla en tydlig omvårdnadsdokumentation och denna skall baseras på patientens individuella behov, beskriva vårdens planering, genomförande och resultat (SFS 1985:562). Vad som är omvårdnad beskrivs av Socialstyrelsen i allmänna råd om omvårdnad inom hälso- och sjukvården (SOSFS 1993:17) och där anges att patienten skall ges möjlighet att delta i beslut om och genomförande av sin omvårdnad och varje situation är unik och omvårdnaden utformas därför individuellt. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1996:24) om kvalitetssystem i hälso- och sjukvården anger specifikt att journalen är en typ av dokumentation som beskriver vårdprocessen för den enskilda patienten. Den bör medge uppföljning av hur väl processen genomförts och om den givit avsett resultat. Kulturanpassad vård 1 För att utöva en professionell vård behövs en inlärd kunskap om andra kulturers levnadsstilar och om sin egen. En grundläggande kunskap kan hjälpa vårdpersonal att öppna sina sinnen för olika kulturer och förändra sitt snäva synsätt på kulturer inkluderande den egna. Härigenom kan de kanske utveckla ett holistiskt synsätt och därigenom förutsättningar för en kulturanpassad vård. Den verkliga hemligheten med kulturanpassad vård ligger i vårdarens förmåga att vara en aktiv lyssnare, en som lär sig något och en som reflekterar över vad patienten delgett. Fokus bör mera vara på patientens sätt att se på världen än på vårdarens sätt att se på världen. Detta kan ge patienten en känsla av kontroll, makt och att få delge sina tankar om vård och kan i förlängningen ge patienten en starkare känsla av välbefinnande (Leininger, 1991; Leininger & McFarland, 2002). Leininger 2 (1991, 2002) har beskrivit den teoretiska kunskap som behövs för att nå fram till en kulturanpassad (kulturkongruent) vård. Hon menar att denna vård endast kan uppnås om patientens kulturrelaterade värderingar, uttryck eller mönster är kända och tillämpas på ett lämpligt och meningsfullt sätt av vårdaren i kontakten med patienten och dennes närstående. Dessa värderingar ligger inbyggda i den specifika kulturens världsbild, språk, religion (eller andlighet), släktförhållanden, politik (eller rättsväsende), utbildning, ekonomi, teknologi, etnohistoria och miljömässiga sammanhang. Vidare betonar Leininger att alla mänsk- 1 Vård =eng. caring = att utöva omsorg, i betydelsen att bry sig om, ta hand om 2 Leininger formulerade en omvårdnadsteori, Culture Care Diversity and Universality och beskriver i den länken mellan antropologi och vård/omsorg/omvårdnad. Hon menar att hennes teori kan användas, inte bara av sjuksköterskan, utan även av andra professioner och discipliner (2002). 9

11 liga kulturer besitter specifika naturliga (lekmannamässiga, folkliga) kunskaper om och former för vård/omvårdnad och dessa kan variera mellan olika kulturer. Dessutom poängteras att kulturrelaterade vård- /omvårdnads-skillnader och likheter mellan professionella vårdgivare och vårdtagare föreligger i alla mänskliga kulturer världen över. Dessa teoretiska antaganden har Leininger (2002) formulerat i en modell, Soluppgångs-modellen (Figur 1). 10

12 Leiningers Soluppgångsmodell som beskriver kulturella omsorgsskillnader och omsorgslikheter KULTURBASERAD OMSORG Världsbild Kulturella & Samhällsstrukturella Dimensioner Religiösa & Filosofiska Faktorer Teknologiska Faktorer Släktskap & Sociala Faktorer Kulturellt Beting- ade Värderingar, Övertygelser och Livsstilar Miljömässig kontext, Språk & Etnohistoria Påverkar Uttryck, Mönster & Handlingar, Omsorgsutövandet Holistisk Hälsa / Sjukdom / Död Politiska & Legala Faktorer Ekonomiska Faktorer Fokus: Individer, Familjer, Grupper, Samhällen eller Institutioner i Olika Hälsosammanhang av Utbildningsfaktorer Naturlig (Folklig) Omsorg Omvårdnadshandlingar Professionella Omsorgs-Vård Handlingar Transkulturella Vårdbeslut & Handlingar Kod ( Influenser) Kulturrelaterat Bevarande / Upprätthållande Kulturrelaterad Anpassning / Förhandling Kulturrelaterad Omformning / Omstrukturering Kulturanpassad vård som leder till Hälsa, Välbefinnande eller Död Figur 1. Leiningers Soluppgångsmodell, enligt Leininger (2001) i Leininger & McFarland (2002, s 80). Tillstånd att använda modellen har givits av författarna. Originaltext se Bilaga 1. Enligt Leininger (1991) är modellen tänkt att fungera som en karta, en översikt genom vilken vårdaren ska kunna föreställa sig den värld av faktorer som påverkar människans kulturella villkor och som inverkar på vården/omvårdnaden av patienten. Teknologiska faktorer, religiösa och filosofiska faktorer, släktband och sociala faktorer, politiska och legala faktorer, ekonomiska och utbildningsfaktorer hör till dessa. Dessutom 11

13 påverkas det mänskliga beteendet av kulturellt betingade värderingar och livsstilar, språk, etnohistoria samt av i vilken miljö individen för tillfället befinner sig. Etnohistoria definieras som tidigare erfarenheter och händelser rörande individer och grupper. Krigsupplevelser kan vara sådana händelser. Modellen kan användas med olika infallsvinklar. Sjuksköterskan/läkaren kan börja samla information rörande vilken faktor som helst i modellen beroende på vad som bedöms som viktigast för tillfället. Sjuksköterskan/läkaren kan inte få patientens svar på alla komponenterna vid ett tillfälle utan successivt får man veta alltmer i takt med att förtroendet byggs upp dem emellan (Leininger, 1991). I modellen anges också strategier för vårdbeslut och vårdhandlingar. Leininger menar att sjuksköterskan/läkaren kan välja mellan tre strategier i sin strävan efter att uppnå målet om en kulturanpassad vård: - bevarande eller upprätthållande av kulturrelaterad vård definieras som hjälpande, stödjande, befrämjande eller förstärkande professionella handlingar och beslut, som hjälper människor inom en given kultur att bevara och/eller upprätthålla relevanta omsorgsvärderingar så att de kan upprätthålla sitt välbefinnande, tillfriskna från sjukdom eller konfrontera handikapp och/eller död - anpassning av eller förhandling om kulturrelaterad vård definieras som sådana hjälpande, stödjande, befrämjande eller förstärkande professionella handlingar och beslut som hjälper människor inom en given kultur att anpassa sig till eller förhandla med andra, i syfte att tillsammans med professionella vårdgivare uppnå ett gynnsamt eller tillfredsställande hälsoresultat - omformning eller omstrukturering av kulturrelaterad vård definieras som sådana hjälpande, stödjande, befrämjande eller förstärkande professionella handlingar och beslut som hjälper patienten att omorganisera, förändra eller modifiera sin livsstil till nya, annorlunda eller mer gynnsamma hälsovårdsmönster, samtidigt som de respekterar patientens kulturbetingade värderingar och övertygelse. Leininger (1991) ser kultur som en riktning för uppfattningar om hur man, när man tillhör en viss grupp, bör leva, hålla sig frisk och hur man bör dö. Kulturen lärs in och överförs från generation till generation och individen har en sorts färdiga lösningar för sina problem. Kontinuerligt konfronteras emellertid den kulturella gruppen, och individen i gruppen, med nya problem och då måste nya lösningar skapas om de gamla inte fungerar. Kulturen och individens egna uppfattningar är således dynamiska och föränderliga. Det är därför en grannlaga uppgift för sjuksköterskan/läkaren att möta och respektera den äldre utlandsfödde patien- 12

14 ten, som vistas på en slutenvårdenhet under sina sista levnadsdagar/- månader. Kulturanpassad vård i livets slutskede Vård av patienter i livets slutskede ställer stora krav på personalens förmåga till helhetssyn. När patienterna dessutom har en annan kulturell eller religiös bakgrund ställs ytterligare krav på personalen (Ekblad & Marttila, 1999). Vidare anges att forskning om det mångkulturella i vård i livets slutskede är begränsat och att det i internationell litteratur betonas behovet av kompetensutveckling av vården till patienter med kulturell mångfald och speciellt kulturella aspekter av döden och döendet (a a, s 9). DeMarinis (2002) ser också vården av döende patienter med en annan kulturell bakgrund som extra utmaning för personalen, eftersom varje kultur har sitt sätt att skapa mening i döendet. Som DeMarinis (1998) anger, utgör inte äldre personer med invandrarbakgrund en enhetlig grupp utan består av olika kulturella grupper som har kommit till Sverige vid olika tidpunkter och under olika förhållanden. Två generella kategorier av äldre personer med invandrarbakgrund framträder. Den första utgörs av äldre som under lång tid varit bosatta i Sverige och ofta varit arbetsverksamma. Den andra kategorin är äldre personer som kommit hit som vuxna, från begränsad eller ingen välfärd alls. Detta kan bidra till att de finner sig själva främmande i det svenska samhället. De har påverkats olika mycket av västerländska och skandinaviska värderingar. Många har kanske till stor del kvar sin förankring i de olika religiösa traditionerna och/eller en mindre individualistisk, mera grupporienterad kultur (a a, s 35). På samma sätt som Leininger (2002) betonar DeMarinis att det i mötet med patient är viktigt att personalen lyssnar och ställer frågor för att få fram rätt information. Hon betonar dessutom, på samma sätt som Leininger, betydelsen av att personalen tar reda på hur de egna värderingarna, som präglar synen på hälsa, sjukdom och död, påverkar hur man tolkar och hanterar situationen, när man vårdar döende människor. Mötet mellan personal och patient bör vara ett möte mellan två människor med olika kulturell bakgrund, inte ett möte mellan två kulturer (a a, 30). Vården skall ge stöd och underlätta för patienten att uppnå ett välbefinnande eller en värdig död (Leininger, 1991; Leininger & McFarland, 2002). Gates (1991) har studerat angloamerikanska och afroamerikanska döende personer med cancer, på sjukhus och hospice, och vilken innebörd de lagt i vårdens utförande. I studien framkommer att vården som ges av familjemedlemmarna kommer före sjuksköterskornas och läkarnas men att patienterna var förvånad över personalens psykologiska engagemang. Vidare framkom att patienterna ibland gärna ville vårda andra: 13

15 familjemedlemmar och vårdpersonal. Ibland kunde exempelvis en patient gå med på behandling för att de andra skulle bli nöjda. Helhetssynen som betonas i Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) blir framträdande i den kulturella mångfalden i vården. Den innefattar således en kulturanpassad vård, en vård som är planerad och beslutad i överensstämmelse mellan patient och vårdare och som inkluderar patientens sätt att se på världen. De uppgifter som behövs för en god och säker vård skall enligt Patientjournallagen (SFS 1085:562) anges i patientens journal och vara ett stöd för den eller de personer som ansvarar för patientens vård. Mot bakgrund av detta blir det därför viktigt att veta, vad som behöver dokumenteras rörande kulturell mångfald, för att vården av den äldre utlandsfödde patienten skall kunna bli av god kvalitet, när hon/han vistas sina sista levnadsdagar/-månader på en slutenvårdsenhet. Syfte och frågeställningar Inga studier finns om vad eller hur sjuksköterskan/läkaren dokumenterar vård som kan betraktas som kulturanpassad vård. Föreliggande studie kan därför bidra med kunskap utifrån en kartläggning av dokumentation vid ett sjukhus. Studien är en delstudie i det övergripande projektet Vård i livets slutskede, som drivs av Malmö FoU-enhet för äldre. Tidigare delstudier har bl a beskrivit vårdpersonals uppfattningar om vård i livets slutskede (Guedj, 2001). Dessutom har vård och omsorg samt sjukvård under det sista levnadsåret baserat på registerstudier belysts (Nilsson, 2001; Östman & Elmståhl, 2001). Föreliggande undersökning kan ses som ett bidrag till att belysa vård-/omvårdnadsplanering för äldre patienter födda utomlands som avlidit på en slutenvårdsenhet. Syftet med föreliggande studie var att kartlägga om, och i vilken utsträckning, omvårdnads- och patientjournaler innehåller noteringar om kulturell bakgrund för patienter som är födda utomlands. Studien avser de personer som avlidit under året 1999 och var födda i annat land än Sverige och som vid dödstillfället var 65 år eller äldre, var folkbokförda i Malmö och inskrivna för vård vid Universitetssjukhuset Malmö Allmänna Sjukhus (UMAS). Frågeställningarna var: - I vilken utsträckning beskrivs patientens kulturella bakgrund i omvårdnads- och patientjournaler från den vårdenhet där patienten avlidit? - Om beskrivningar av kulturell bakgrund förekommer i nämnda journaler, till vilka specifika delar av Soluppgångsmodellen kan dessa beskrivningar relateras? 14

16 Metod Etiska överväganden Tillstånd till studien beviljades initialt av Forskningsetikkommittén, Medicinska fakulteten, Lunds Universitet. Efter ansökan till Epidemiologiskt Centrum på Socialstyrelsen, samt undertecknande av Förbehåll för utlämnande av personuppgifter ur Dödsorsaksregistret erhölls uttag ur Dödsorsaksregistret. De journaler som ingick i studien kommer från avlidna patienter. De berörda kunde alltså varken informeras eller samtycka. Möjligen skulle närstående kunna ha haft någon synpunkt på om journalerna kan lämnas ut eller inte. Närstående har dock ej informerats eftersom materialet behandlats konfidentiellt och inga personer kommer att kunna identifieras i resultatredovisningen. Mot denna bakgrund redovisas inte enstaka journaler med angivande av land/nationstillhörighet då detta kan bryta konfidentialiteten. Urval Med vård i livets slutskede avses i denna studie den eller de sista dagar/månader en patient vårdats på en slutenvårdsenhet fram till sin död. Patienten kan ha vårdats för olika sjukdomstillstånd och döden kan ha varit mer eller mindre väntad. Någon avgränsning har inte gjorts för olika former av vård, exempelvis palliativ vård. Uppgifter ur Dödsorsaksregistret på alla som var 65 år eller äldre och var bokförda i Malmö vid dödstillfället under året 1999 erhölls. Resultatet blev 2667 poster. Variablerna personnummer inklusive sekeltal, födelseland, nationalitet samt dödsdatum ingick i posterna. Från dessa poster valdes sedan manuellt alla som var födda i annat land än Sverige. Antalet erhållna personnummer uppgick till 291. För att från dessa 291 personnummer kunna urskilja de personer som vid dödstillfället varit inskrivna för vård ansöktes om tillstånd för tillträde till datorsystemet PASIS (Patientadministrativt stöd i Skåne). Efter erhållet tillträde till PASIS identifierades 129 patienter som avlidit på UMAS (tabell 1). Via PASIS erhölls även information om på vilken vårdenhet patienten avlidit. 15

17 Tabell 1. Antal personer > 65 år, födda utomlands, i Malmö 1999, samt av dessa antal döda under Antal granskade journaler framgår också i denna tabell, däremot redovisas ej siffror som anger tre eller färre levande eller döda. Födelseländerna redovisas då i stället i bokstavsordning. Födelseland Antal personer skrivna i Malmö Av dessa antal döda Av dessa antal döda inom sluten vård Danmark Jugoslavien Polen Ungern Norge Tyskland Bosnien Finland Rumänien Tjeckoslovakien Afghanistan* Estland* Filippinerna* Indien* Irak* Iran* Italien* Japan* Kina* Pakistan* Turkiet* USA* Österrike* * Födelseländerna redovisas i bokstavsordning Antal granskade journaler För att få tillgång till patienternas journaler från den vårdenhet där patienten avlidit ansöktes om tillstånd hos respektive arkiv. Efter beviljat tillstånd har tillträde till 129 journaler varit möjligt. Sex journaler har ej återfunnits på arkiven och 2 journaler är sekretessbelagda. Således är det externa bortfallet ca 6 % (8/129). Svårigheter för arkivpersonalen att hitta fem av journalerna berodde på organisationsförändringar inom arkivsystemen. Den sjätte saknade journalen var återlämnad till arkivet efter utlåning, men kunde sedan ej hittas. 16

18 Material Det totala undersökningsmaterialet utgörs av 121 journaler från patienter som var födda i annat land än Sverige (tabell 1). Dessa patienter hade avlidit under året 1999 och var vid dödstillfället folkbokförda i Malmö och inskrivna för vård vid UMAS. I tabell 1 visas patienternas födelseländer och fördelningen av antalet insamlade och granskade journaler per land. Av konfidentiella skäl redovisas ej siffror som anger ett antal av tre eller lägre. Samtliga patientjournaler har kopierats inför innehållsanalysen. Alla dokument, sjuksköterskans och läkarens, rörande vård och omvårdnadsplanering har inkluderats i kopieringen. Alla listor rörande provtagningar, undersökningar och läkemedel har exkluderats. Analysmetod Undersökningen utgörs av en innehållsanalys och detta kan enligt Polit m fl (2001) göras på bl a patientjournaler. Objektiviteten i innehållsanalysen ökar genom att analysen genomförs på basen av klart formulerade regler. Dessa regler skall fungera som garanti för att samma resultat skall erhållas vid en upprepad undersökning (a a). Mot bakgrund av Leiningers teori konstruerades ett formulär för analys. Formuläret utgjordes av begreppen i Soluppgångsmodellen. De erhållna journalerna granskades. Från varje patientjournal lyftes den del av texten ut som kunde relateras till begreppen i Soluppgångsmodellen. I varje journal kunde det finnas flera textmassor relaterade till samma faktor, men någon numerisk redovisning har inte skett av dessa textmassor. Med hjälp av analysformuläret var det möjligt att sortera och identifiera de faktorer som omnämns i Soluppgångsmodellen. Det var också möjligt att identifiera avsaknad av text i patientjournalen. Den relaterade textmassan i de 121 journalerna fördes in i datorprogrammet Excel och utskriften utgjordes av en stor karta där identifierad text för de olika faktorerna i Soluppgångsmodellen bildade ett mönster. 17

19 Resultat Beskrivning av den undersökta gruppen I de 121 journaler som har analyserats framgick att 52 journaler härrör från kvinnliga och 69 från manliga patienter. Medelåldern för männen var 76 år (75,84) och för kvinnorna 76 år (75,96). Patienternas åldersfördelning redovisas i tabell 2. Tabell 2. Fördelning av patienter efter ålder och kön. Ålder Antal män Antal kvinnor Totalt Totalt Av de 121 patienterna var 58 gifta (16 kvinnor och 42 män), 20 skilda (8 kvinnor och 12 män), 37 änkor/änklingar (27 kvinnor och 10 män) och 6 var ogifta (1 kvinna och 5 män). Vårdtiden, på den avdelning där patienten avlidit, sträckte sig från 1 dag till 5 månader (tabell 3). Sammanfattningsvis kan sägas att 50% av patienterna vårdats kortare tid än 7 dagar på den avdelning de avlidit. De flesta av patienterna har, förutom den avdelning där de avlidit, vårdats på flera olika avdelningar under olika specialiteter, under året innan de dog. 18

20 Tabell 3. Patienternas vårdtid, på den avdelning de avlidit, fram till dödstillfället. Vårdtid Antal patienter 1 dag 9 2 dagar 17 3 dagar 7 4 dagar 9 5 dagar 4 6 dagar 6 7 dagar 8 8 dagar 3 9 dagar 6 10 dagar 7 11 dagar 1 12 dagar 3 13 dagar 4 14 dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar 3 3 månader 1 4 månader 1 5 månader 1 Analys av innehåll i patientjournalerna Analysen bygger på den text som läkare respektive sjuksköterskor dokumenterat. De textavsnitt som lyfts ut ur respektive patientjournal sorterades med hjälp av analysformuläret till respektive faktor i Soluppgångsmodellen. Figur 2 redovisar det antal journaler som har en textmassa som har kunnat relateras till respektive faktor. 19

21 Leiningers Soluppgångsmodell som beskriver kulturella om- sorgsskillnader och omsorgslikheter KULTURBASERAD OMSORG Världsbild Kulturella & Samhällsstrukturella Dimensioner 14 Religiösa & Filosofiska Faktorer 121 Släktskap & Sociala Faktorer Kulturellt Betingade Värderingar, Övertygelser och Livsstilar Miljömässig kontext, Språk & Etnohistoria 66 Påverkar Politiska & Legala Faktorer 4 Ekonomiska Faktorer Teknologiska Faktorer Uttryck, Mönster & Handlingar, Omsorgsutövandet Holistisk Hälsa / Sjukdom / Död 27 Utbildningsfaktorer Fokus: Individer, Familjer, Grupper, Samhällen eller Institutioner i Olika Hälsosammanhang av Naturlig (Folklig) Omsorg Omvårdnadshandlingar Professionella Omsorgs-Vård Handlingar Transkulturella Vårdbeslut & Handlingar Kod Kulturrelaterat Bevarande / Upprätthållande Kulturrelaterad Anpassning / Förhandling Kulturrelaterad Omformning / Omstrukturering (Influenser) Kulturanpassad vård som leder till Hälsa, Välbefinnande eller Död Figur 2. Antal journaler med textinnehåll relaterat till Soluppgångsmodellens faktorer. Figuren visar det antal journaler som innehöll beskrivningar av patientens kulturella bakgrund och som kunnat relateras till Soluppgångsmodellens faktorer. I samtliga journaler har släktband och sociala faktorer beskrivits och i 66 journaler har dokumentation gjorts rörande språk. Patientens etnohistoria har angetts i 60 journaler och utbildningsfaktorer i 27. I 14 dokument har religiösa faktorer belysts och i 13 har dokumentation om kulturella värderingar, övertygelser och livsstilar angetts. Fyra av journalerna innehåller dokumentation om ekonomiska faktorer. I 20

22 nedanstående avsnitt presenteras exempel på journalinnehållet sorterade enligt faktorerna i Soluppgångsmodellen. Texten inom parentesen i citaten är författarens noteringar och är baserad på information hämtad ur Dödsorsaksregistret och inte på information hämtad ur patientjournalen. Faktor: Kulturellt betingade värderingar, övertygelser och livsstilar Med denna faktor menar Leininger de värderingar, övertygelser och livsstil som patienten har och som är viktiga för att han/hon skall må så bra som möjligt och som sjuksköterskan/läkaren behöver känna till. Dokumentation om kulturellt betingade värderingar, övertygelser och livsstilar har identifierats i 13 journaler. Sådan text kunde beskriva vad anhöriga själva vill göra. Dottern och hennes make klär efter dödsfallet patienten i sina privata kläder. (patient född i Bosnien) Man tillhör en grekisk-ortodox tro där begravning inom det snaraste är önskvärd. (patient född i Jugoslavien) Andra texter kunde visa vad personalen skall göra. Personalen ska tvätta och klä patienten i privata kläder, Tända ljus, inga blommor. Familjen ordnar präst. (patient född i Tjeckoslovakien) Anhöriga har inga speciella önskemål angående omhändertagandet. Endast att vi skall tända ett ljus./ /Örhänge avtaget. (patient född i Jugoslavien) Enligt anhörigas önskemål har patienten smycken på sig ner till patologen. Örhängen samt en guldring. (patient född i Rumänien) Vid dödsfall. Ljus skall tändas omgående. Om möjligt sättas i händerna en liten stund. Munnen ska lindas. (patient född i Jugoslavien) Patient ska svepas i egen sari. Ligger i klädskåpet. (patient född i Norge) Dessa citat belyser delar av värderingar, övertygelse och livsstil som gäller i samband med själva dödstillfället. Begreppet kulturellt betingade värderingar, övertygelser och livsstilar ligger nära begreppet religiösa och filosofiska faktorer. Själva handlingen, som var antecknad i journalen, har därför exemplifierats under ovanstående faktor och den religiösa tillhörigheten har beskrivits under nästföljande faktor. Faktor: Religiösa och filosofiska faktorer Leininger menar att personalen behöver känna till vad i vården som påverkas av patientens religiösa och filosofiska behov. För att kunna göra detta måste man skaffa kunskap om sådana behov finns eller ej. 21

23 I 14 av journalerna dokumenterades religiösa faktorer. I 11 av dessa dokument namngavs religionen och i resterande journaler har endast orden religiösa skäl antecknats. Journaltext kan lyda: Patienten är muslim och anhöriga vill ej att patienten obduceras. (patient född i Bosnien) Anhöriga vill att muslimsk begravningsbyrå skall hämta patientens kropp. (patient född i Bosnien) Katolsk präst kontaktad (patient född i Italien) Kristen patient/ /Anhörigas vilja är att patienten skall kläs i speciella kläder Kavaj Halsband med kors att hålla i handen. (patient född i Bosnien) Två av patienterna var judinnor och för dem fanns inga anteckningar rörande eventuella önskemål kopplat till religionen och ej heller att det inte fanns några speciella behov. Faktor: Släktband och sociala faktorer Denna faktor innebär, enligt Leininger, att personalen behöver känna till familjens eller nära vänners betydelse för patienten. Vidare bör också kunskap finnas om hur patienten vill att familjen/närstående skall kunna delta i vården. Detta hänger samman med vad patienten förväntar sig av den vård personalen ger. Analysen visar att släktband och sociala faktorer dokumenterats i samtliga 121 journaler. Civilstånd, antal barn och ibland barnbarn, ibland ort var dessa bor, har dokumenterats. Anhörigas/närståendes betydelse framgick i många av journalerna. I dokumenten beskrevs bl a anhörigas inställning till information till patienten rörande diagnos. Patienten inte informerad första dagarna, anhöriga vill inte det. På tredje dagen får patienten information tillsammans med dotter, barnbarn och tolk. (patient född i Bosnien) Vi får inte berätta diagnosen för patienten utan anhörigas samtycke. (patient född i Ungern) Dokumentation fanns också om anhörigas närvaro på vårdavdelningen och deltagande i vårdarbetet. Anhöriga är många och kräver mycket uppmärksamhet. Patienten själv är lugn. Anhöriga önskar att blodtrycket skall kollas hela tiden/ /vill att patienten skall få en spruta så att hon vaknar/ /då patientens anhöriga tror att patienten är döende har dom belägrat avdelningen samt hela huset. (patient född i Polen) Det väntas cirka 200 människor. De skall vara på rummet eller i dagrummet./ /Anhöriga till patienten tittar till patienten ofta. (patient född i Tjeckoslovakien) 22

24 Vill att maken skall sitta sidan om henne en timme efter det att hon dött så att det är säkert att hon är död. (patient född i Finland) Kommer överens med anhöriga att patienten skall få vara på rummet tills fler anhöriga och vänner kommer från flera håll i Europa (patient från Norge) Dotter vill gärna delta i omvårdnaden på avdelningen i den mån det går. / /vid omläggningen/ / vid smörjning. (patient född i Rumänien) Får av sin brorsdotter mat ett par gånger i veckan. (patient född i Bosnien) I många av journalerna har det dokumenterats att anhöriga avböjt obduktion utifrån patientens önskemål eller utifrån egna önskemål. I några fall angavs att obduktion ej önskas på grund av religiösa skäl, men i flera fall angavs ingen orsak. Anhöriga önskar ingen obduktion. (patient född i Tjeckoslovakien) Annan dokumenterad information som kunnat spårats var: Inga släktingar i Malmö. Sjuksköterskan kontaktar systerdotter i Danmark. Enligt patientens önskan planeras begravning i hemlandet. (patient född i Danmark) Patienten återkom från Turkiet-resan. Varit hemma och sagt adjö till släkt och vänner. (patient från Turkiet) Faktor: Ekonomiska faktorer Med denna faktor avses, enligt Leininger, den kunskap som vårdpersonalen behöver om hur ekonomin påverkar patientens behov av vård och möjlighet att utnyttja vården. Ekonomiska faktorer har dokumenterats i fyra journaler, dels utifrån patientens behov men även utifrån anhörigas/närståendes behov. Träffa kurator angående bidrag till resan/ /donationsmedelsansökan till sonens resa. (patient född i Turkiet) Söka pengar i fond för extrautgifter (patient född i Polen) Söker ekonomiskt stöd till säng/ /nyligen rätt till pension/ / eventuellt ansöka om fondbidrag. (patient född på Filipperna) Kurator skall kontaktas angående ekonomi. (patient född i Bosnien) Faktor: Utbildningsfaktorer Leininger betonar vikten av att känna till den utbildning eller yrkeserfarenhet en person har och den betydelse detta kan ha för patientens upplevelse av välbefinnande eller icke välbefinnande. I detta kan också innefattas den tilltro patienten känner för den information personalen ger. Läs- och skrivkunnighetsförmågan kan också räknas till denna faktor, 23

25 eftersom de kan påverka på vilket sätt information och undervisning kan ges till patienten. Utbildningsfaktorer har dokumenterats i 27 journaler. Beskrivningar av yrkeserfarenhet var exempelvis lärare, skomakare, bagare, förvärvsarbetare på Kockums, arbetat till havs tidigare i livet, mentalsköterska, skatteverket, undersköterska. Ytterligare dokumentation om utbildningsfaktorer gick ej att spåra. Faktor: Språk Leininger betonar betydelsen av att känna till patientens språkliga förmåga och givetvis även sjuksköterskans/läkarens förmåga att hantera språksituationen. I 60 av journalerna fanns dokumentation rörande språk. Journaltext beskrev bl a svårighet att kommunicera. Patienten är orolig. Ringer ständigt på klockan utan att kunna redogöra för sitt problem. Dock kunnat förklara när hon haft ont./ /Svårt att utvärdera vård p g a språksvårigheter. (patient född i Bosnien) Patienten upprörd på strålavdelningen, eftersom det var ingen tolk där./ /kan bero på att patienten inte förstår vad som händer och varför. (patient född i Bosnien) Har förmåga att göra sig förstådd men förstår ej alltid svårare information. (patient född i Tjeckoslovakien) Talar en salivfattig, svårbegriplig danska. (patienten har expressiv dysfasi) (patienten född i Danmark) Pratar otydligt och lågt samt blandning av svenska, norska och danska (patient född i Norge) I andra journaler noterades både att det finns språksvårigheter och hur dessa lösts med hjälp 4av anhöriga. Talar ej svenska. Status gjort tillsammans med son som tolk./ patienten kan få ord svenska. Familjen tolkar gärna, även per telefon./ /fått information om sin sjukdom via extern tolk. (patient född i Jugoslavien) Ingen svenska, dålig engelska och tyska, barnbarn tolkar. (patient född i Polen) Ungersktalande, ryska / / Barn och barnbarn tolkar / / Talar ej svenska / / kontakt skall tas med ungersktalande läkare + dotter för att få klarhet i hur patienten mår fysiskt och mentalt / / Dr X (ungersktalande) kommer hit vid lunchtid. (patient född i Rumänien) Patienten talar endast arabiska./ / Förstår ingen svenska./ / Ringer anhörig för tolkning. (patient född i Pakistan) Pratar polska./ /patienten talar mycket lite svenska, maken tolkar. / /Status gjort med maken som tolk. (patient född i Polen) 24

26 Dokumentation visade också hur andra lösningar använts. Ingen tolk vid inskrivningstillfället/ /uppgifter hämtas från journalanteckningar från akuten/ /talar lite svenska. Tala sakta. (patient född i Jugoslavien) Har inte kunnat tala så mycket med patienten eftersom hon inte kan svenska/./icke svensktalande./ /undersköterska tolkar/ /Beställd tolk tolkar. (I journalen sitter en lista på svenska ord översatta till bosniska) (patient född i Jugoslavien) Samtal med tolk./ /Talar ingen svenska, talar endast bosniska./ /Besked kan skickas på svenska hem, bekanta tolkar./ kan få ord tyska. (patient född i Bosnien) P g a svårigheter ber jag dottern skriva kort som patienten kan peka på och på så sätt göra sig förstådd (patient född i Pakistan) Som framgår av ovanstående exempel var dokumentation om språk ofta förekommande och var beskrivet på många olika ställen i journalerna. Faktor: Etnohistoria Enligt Leininger definieras etnohistoria som en sekvens av fakta, händelser eller utveckling över tid som känd, bevittnad eller dokumenterad och som rör grupper. Krigsupplevelser kan vara sådana händelser. Att känna till från vilket land en patient kommer kan vara en del av faktorn etnohistoria. Sjuttioåtta (78) journaler innehöll uppgifter om från vilket land patienten kom (ibland står det kommer ifrån och ibland står det född i, ibland står det bryter på danska och då tolkas det som kommer från Danmark även om inte detta ord nedtecknats). Av de 43 journaler som inte angav var patienten kom ifrån var patienter födda i Danmark, Estland, Finland, Tyskland, Indien, Italien, Norge, Polen, Rumänien, Tjeckoslovakien, Ungern, USA och Österrike. Citat som belyste fakta och händelser i patientens liv kopplat till en grupps etnohistoria framgick i nedanstående journalanteckningar: Överlevt ryskt fångläger under kriget. (patient född i Ungern) Judinna, suttit i koncentrationsläger. Kom till Sverige efter kriget. (patient född i Ungern) Kom till Sverige som flykting under 2:a världskriget. Återvände till sin familj i Finland, men valde åka tillbaks till Sverige. (patient född i Finland). Patienten svårt skadad under 2:a världskriget. (patient född i Danmark) Patient suttit i koncentrationsläger x 2. (patient född i Polen) 25

27 Faktor: Politiska och legala faktorer Leininger avser med denna faktor de politiska och legala problem som kan finnas, kan uppstå och som kan påverka patientens välbefinnande eller försvårar sättet att leva. Flyktingskap kan vara ett exempel på denna faktor. I en av journalerna hade en enda anteckning gjorts om erfarenheter av att vara flykting. Suttit i flyktingförläggning senaste 6-7 åren. (patient född i Bosnien) Faktor: Teknologiska faktorer Med denna faktor avses, enligt Leininger, patientens erfarenhet av modern teknologi, om och när patienten vårdats tidigare. Situationen kan ju vara den att patienten aldrig vårdats på ett högteknologiskt sjukhus tidigare utan vårdats på ett mer traditionellt sätt. I nästan samtliga journaler fanns anteckningar på vilka vårdmottagningar och vårdavdelningar patienten besökt eller vistats på, men inte i någon fanns dokumenterat vilken erfarenhet eller icke erfarenhet patienten har av högteknologisk vård. Sammanfattning av resultat Av de personer 65 år och äldre, som avlidit inom sluten vård under året 1999 var av de utlandsfödda flest från Danmark, Jugoslavien, Polen, Ungern och Tyskland. Den undersökta gruppen utgjordes av 52 kvinnor och 69 män. Vårdtiden, på den avdelning patienten avlidit, fram till dödstillfället varierade mellan 1 dag och fem månader. Flest patienter hade vårdats endast 2 dagar på den avdelning de avlidit på. Resultatet bygger på den text som läkare respektive sjuksköterskor dokumenterat i sina respektive journaler. Den text som anges i citaten är den som förekommit i journalen och är således inte avkortad. Alla faktorer, utom de teknologiska, har på något sätt kunnat spåras i dokumentationen. De vanligaste noteringarna rörde släktskap och sociala faktorer, därefter språk och etnohistoria. Uppgifter om folklig (lekmannamässig) vård har däremot inte kunnat spåras. Enligt Leininger behöver dock denna vara känd, för att vården skall kunna planeras tillsammans med patienten utifrån ett kulturbaserat tänkande. Många patienter använder sig, enligt Leininger, av folkliga vård-/behandlingsformer innan man kommer till sjukhuset och kommer förmodligen att fortsätta med dessa om ingen rådgivning skett i mötet med sjuksköterska/läkare. En rådgivning/diskussion i vilken vårdpersonalen, enligt Leininger, kan välja mellan de tre strategierna bevarande, anpassande eller omformande i sin strävan efter en kulturanpassad vård. 26

28 Diskussion Resultatdiskussion Denna studie har genomförts i förhoppning att resultatet kan förmedlas till ansvariga inom sjuksköterske- och läkarutbildning, så att en bättre förberedelse kan äga rum inför arbete med döende patienter av utländsk bakgrund. Resultatet kan också ingå som en del av fortbildning för personal inom öppen- och sluten hälso- och sjukvård. Som en del i det övergripande projektet Vård i livets slutskede kan denna studie bidra till en sammansatt bild av hur vården av döende patienter bedrivs i Malmö. Fokus för studien har varit att beskriva i vad mån patientens kulturella bakgrund noteras i omvårdnads- och patientjournaler som härrör från patienter födda utomlands. Dessa noteringar har sedan härletts till begrepp i Leiningers Soluppgångs-modell. Denna modell har valts då Leiningers teori som ligger till grund för modellen förespråkar en helhetssyn på patienten, en helhetssyn som också föreskrivs i Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och Lagen om åligganden för personal inom hälso- och sjukvården (SFS 1994:953). Enligt Patientjournallagen ( SFS 1085:562) skall en journal innehålla de uppgifter som behövs för en god och säker vård. Vidare skall journalen vara ett arbetsverktyg eller underlag för bedömning av de åtgärder som skall planeras och/eller utföras av någon som inte tidigare träffat patienten. För att få en god och säker vård på den vårdenhet där patienten avlider krävs att sjuksköterskan/läkaren har en förmåga att se patienten utifrån en helhetssyn och att de dokumenterar den information som behövs. Resultatet av denna journalgranskning visar att sjuksköterskan/läkaren i viss mån beskriver patienter födda utomlands med en helhetssyn som inkluderar patientens kulturella bakgrund. I många av dokumenten förefaller dock ibland noteringarna vara atomistiska och bristfälliga när de granskats och härletts till faktorerna i Soluppgångsmodellen. Reflektioner kring härledda faktorer i Soluppgångsmodellen Samtliga journaler innehöll noteringar rörande släktband och sociala faktorer. Personalen förefaller känna till familjens eller de närståendes betydelse för patienten och dokumenterar när patienten fått besök och om besökare använts vid tolkning. Vidare noterades om patienten ville ha mat hemifrån eftersom den svenska maten inte alltid uppskattas. Dessutom dokumenterades anhörigas inställning till hur personalen informerar patienten rörande diagnos och anhörigas önskemål om deltagande i vår- 27

Utbildningsmaterial kring delegering

Utbildningsmaterial kring delegering Utbildningsmaterial kring delegering Att användas vid undervisning inför delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter. Innehåller även overheadmaterial Framtagen av MAS gruppen i Jämtlands län 2005 Omvårdnad

Läs mer

Referensdokument Dokumentnamn

Referensdokument Dokumentnamn Referensdokument Dokumentnamn 9.1 A. OMHÄNDERTAGANDE AV SVÅRT SJUKA OCH DÖENDE Äldreförvaltningen Indikator Äldreförvaltningen Processindikator Vård i livets slut Område 9 Enhet Äldreboenden, korttidsboende

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)

Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45 Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Palliativ vård Kommittén om vård i livets slutskede 2000 har beslutat sig för att använda begreppet palliativ

Läs mer

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull

Läs mer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer Åtgärder i samband med dödsfall Sida 1 (5) 1. Dokumenttyp 2. Fastställande/upprättad Instruktion 2011-05-31 av Vård- och omsorgschefen 3. Senast reviderad 4. Detta dokument gäller för 5. Giltighetstid

Läs mer

Med vård avses i denna lag även undersökning och behandling.

Med vård avses i denna lag även undersökning och behandling. Patientjournallag SFS nr: 1985:562 Utfärdad: 1985-06-13 Ändring införd: t.o.m. SFS 2002:298 Inledande bestämmelser 1 Vid vård av patienter inom hälso- och sjukvården skall föras patientjournal. Patientjournal

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Döendet. Palliativa rådet

Döendet. Palliativa rådet Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun Inledning Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen ligger till grund för lokalavärdighets - garantier i Järfälla kommun.

Läs mer

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning vid Dödsfall Dokumentansvarig (MAS) Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument Lag/föreskrift/råd:

Läs mer

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-

Läs mer

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun 1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.

Läs mer

Rutin fast vårdkontakt

Rutin fast vårdkontakt Arbetsområde: Rutin Fast Rutin fast För personer i ordinärt boende utses den fasta en bland hälsooch sjukvårdspersonal inom landstinget med undantag av de personer som är bedömda som hemsjukvårdspatienter.

Läs mer

Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James. /smash/search.

Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James.  /smash/search. Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer Inger James http://www.diva-portal.org /smash/search.jsf Kontext Gränssituationer Kirurgisk vårdavdelning Olika gemenskaper Huvudsyftet

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation

Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation Journalhandling En journalhandling är alla handlingar och anteckningar som innehåller uppgifter om patientens tillstånd och de åtgärder som genomförts eller

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. 2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].

Läs mer

Omhändertagande vid dödsfall

Omhändertagande vid dödsfall Riktlinjer för hälso- och sjukvården Ansvarar för att riktlinjen blir känd: Respektive arbetsledare Dokumentets namn: Omhändertagande vid dödsfall. Utfärdad av: Margaret Fritz Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården i särskilt boende i Solna kommun

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården i särskilt boende i Solna kommun 2012-07-16 SID 1 (9) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från revideras 2016-07-25 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer

Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer Erfarenheter från hälso- och sjukvårdspersonal inom barncancervården Pernilla Pergert, Leg. sjuksköterska, Med Dr. Barncancerforskningsenheten,

Läs mer

Rutin m m i samband med transport av avlidna

Rutin m m i samband med transport av avlidna Rutin m m i samband med transport av avlidna Bakgrund Bakgrund till denna rutin är cirkulär 2005:52 från Sveriges Kommuner och Landsting Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna. I hälso-

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen

Läs mer

Delegering. av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård. Del 1. Utbildningskompendium. för. delegeringsutbildning

Delegering. av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård. Del 1. Utbildningskompendium. för. delegeringsutbildning Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård Utbildningskompendium för delegeringsutbildning Del 1 Inledning Denna skrift riktar sig till dig som står i begrepp att ta emot en delegering. Att

Läs mer

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOCIALSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:XX (M) Utkom från trycket den månad Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande

Läs mer

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

UNDERSKÖTERSKANS ROLL Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut

Läs mer

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p 1. Introduktion, (2 poäng) - redogöra för utbildningens uppläggning, innehåll, genomförande, - kunna tillämpa problembaserat lärande

Läs mer

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall 1 Inledning I hälso- och sjukvårdslagens (HSL)1 första paragraf regleras att omhändertagande av avlidna tillhör hälso- och sjukvården och i 2d HSL regleras att När någon

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

Maria Åling. Vårdens regelverk

Maria Åling. Vårdens regelverk 2016-01 19 Maria Åling Vårdens regelverk Föreskrift, En föreskrift är bindande REGLER som skapats genom ett beslut i något offentligt organ. En föreskrift meddelas genom LAG eller FÖRORDNING eller, på

Läs mer

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund

Läs mer

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL 1 PRIMÄRVÅRD VLL HÄLSOCENTRAL BJURHOLM 18.2. KOMMUN BJURHOLM ÄLDRE OCH HANDIKAPPOMSORG Bjurholm, mars 2015 Palliativ vård vid livets slut utgår från Nationell vårdprogram för palliativ vård och Socialstyrelsens

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka

PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka 40 2013 1 Trycksår är ett problem inom vården och orsakar ett stort lidande för patienten, ökat arbete för medarbetare och

Läs mer

När någon avlidit. till dig som närstående, information och praktiska råd

När någon avlidit. till dig som närstående, information och praktiska råd När någon avlidit till dig som närstående, information och praktiska råd I den här foldern kan du läsa om vad som sker i samband med att någon avlidit och vad du som närstående har ansvar för samt vart

Läs mer

Omvårdnad vid livets slutskede

Omvårdnad vid livets slutskede Ansvarig för rutin Medicinsk ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2016-07-14 Revideras 2018-07-14 Omvårdnad vid livets slutskede SOSFS 2005:10 Grundläggande för all vård-

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG Kvalitetssäkra patientjournalen Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om

Läs mer

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson Monica Rask- Carlsson, MAS 2011-04-11 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetet 2011-04-11 Övergripande rutin

Läs mer

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik Stephan Rapp Högskolan för lärande och kommunikation Gränsöverskridande 3. Skolpraktik 1. Lärarutbildning

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om ekonomiskt bistånd

Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om ekonomiskt bistånd Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: Kommunstyrelse, Nämnder med ansvar för SoL, Förvaltningschefer Nr 8/2013 Juni 2013 Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Riktlinjer för hälso- och sjukvård Riktlinje för dokumentation i patientjournalen RIKTLINJER 1 Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Ersätter Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation i

Läs mer

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1)

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1) Student Portfolio Vad är en Student Portfolio? Student Portfolio är studentens dokument och är ett medel för måluppfyllelse. Den ska fungera som ett stöd samt ge en tydlig struktur i studentens lärandeprocess

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR

Läs mer

värdighetsgarantier för dig som har stöd av äldreomsorgen i Botkyrka

värdighetsgarantier för dig som har stöd av äldreomsorgen i Botkyrka värdighetsgarantier för dig som har stöd av äldreomsorgen i Botkyrka värdighetsgarantier Från och med 2014 gäller värdighetsgarantier i Botkyrkas äldreomsorg. Garantierna är äldreomsorgens löften till

Läs mer

Ansökan om god man eller förvaltare

Ansökan om god man eller förvaltare Ansökan om god man eller förvaltare Här följer instruktioner för hur en ansökan om anordnande av godmanskap enligt 11 kap 4 föräldrabalken, dvs. ett vanligt godmanskap, eller förvaltarskap enligt 11 kap

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i vård och omsorg samt ge kunskaper om hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. Efter

Läs mer

Dödsfall och omhändertagande av avliden

Dödsfall och omhändertagande av avliden Sida 1 (8) 2016-04-26 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (8) Innehåll Inledning... 3 Ansvar... 3 Medicinskt Ansvarig

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:...

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:... Namn:......... Datum och tid för del:...... Plats:...... Allmän och Specifik omvårdnad Syftet med omvårdnad är att stärka och/eller återställa hälsa, förebygga sjukdom och minska lidande. Omvårdnaden utgår

Läs mer

Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till

Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till Godkänt den: 2016-03-21 Ansvarig: Gäller för: Barbro Nordström Landstinget i Uppsala län Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till Rutinen gäller för patienter över 18 års ålder. Innehåll

Läs mer

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Nationell satsning på ökad patientsäkerhet Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Vägledning för vårdgivare enligt kraven i patientsäkerhetslagen Förord Den nya lagen om patientsäkerhet innebär stora

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Utbildningsplan för Specialistsjuksköterskeprogrammet

Utbildningsplan för Specialistsjuksköterskeprogrammet Utbildningsplan för Specialistsjuksköterskeprogrammet Specialist Nursing Programme 60 högskolepoäng Programkod: MSJ2Y Fastställd: 2009-09-16 Beslutad av: Medicinska fakultetens grundutbildningskommitté

Läs mer

Vård i livets slutskede Innehållsförteckning

Vård i livets slutskede Innehållsförteckning Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller för Vård och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 198/15 Version 3 Gäller från 2015-01-18

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientdatalag; utfärdad den 29 maj 2008. SFS 2008:355 Utkom från trycket den 11 juni 2008 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens tillämpningsområde m.m.

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Terminologiska

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Nationell Patientöversikt (NPÖ) för en effektiv och säker vård inom vård- och omsorgsboende i Solna kommun

Nationell Patientöversikt (NPÖ) för en effektiv och säker vård inom vård- och omsorgsboende i Solna kommun SID 1 (10) Ansvarig för riktlinje Medicinskt ansvarig sjuksköterska NPÖ ansvarig Gäller från, rev 2015-08-14 Cecilia.linde cecilia.linde@solna.se Paulina Terävä paulina.terävä@solna.se Riktlinjer som gäller

Läs mer

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare Hälso- och sjukvårdsfrågor Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes

Läs mer

Information till studenter och handledare om bedömning av verksamhetsförlagd utbildning

Information till studenter och handledare om bedömning av verksamhetsförlagd utbildning Information till studenter och handledare om bedömning av verksamhetsförlagd utbildning I kursen finns en integrering mellan teoretiskt innehåll och verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Kursplanens lärandemål

Läs mer

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar 2013 2015 1 1. Inledning Socialstyrelsen har gett ut föreskriften Bedömning av om en hälso- och

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen

UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen Dnr. 613/333-00 Fastställd av institutionsstyrelsen 2000-06-07 2 SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET

Läs mer

Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam

Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam Mortaliteten i befolkningen = 100% 90-95 000 dör varje år i Sverige ( 1%) 76 000 (=80%) dör

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om JUNI 2009 Svensk sjuksköterskeförening om Sjuksköterskans profession De gemensamma kriterierna för en profession är att den vilar på vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapsområde leder till legitimation

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Studentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet

Studentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet Institutionen för vårdvetenskap och hälsa KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Termin 4 BeVut, Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Omgivning, hälsa och ohälsa, 30 hp. Kurs kod: OM3260 Studentens

Läs mer

Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd

Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd I denna pärm finns riktlinjer för omhändertagande av anhöriga i samband med dödsfall liksom för uppföljning med efterlevande via telefonsamtal. Ett bra

Läs mer

Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg

Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård Lokal överenskommelse inom Mittenälvsborg Regionen ansvarar för all hälso- och sjukvård inom primärvård och sjukhus. Kommunerna har hälso- och sjukvårdsansvaret

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Omvårdnad vid livets slutskede

Omvårdnad vid livets slutskede Ansvarig för rutin Medicinsk ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-25 Omvårdnad vid livets slutskede SOSFS 2005:10 Grundläggande för all vård-

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder i hälso- och sjukvården vid dödsfall;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder i hälso- och sjukvården vid dödsfall; Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Tf. chefsjurist Pär Ödman SOSFS 20XX:XX (M) Utkom från trycket den dag månad år Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder

Läs mer

Beslutad av Omsorgsförvaltningen. Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare

Beslutad av Omsorgsförvaltningen. Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare 1 Dokumenttyp Rutin vid dödsfall Dokumentansvarig Gudrun Ek Särne Medicinskt ansvarig sjuksköterska Beslutad av Omsorgsförvaltningen Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare Giltig fr o m 2009-04-08

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer