Kvinnan utan egenskaper stereotypens funktion i filmberättande KU-rapport av Kira Carpelan, handledare Vanja Hermele

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvinnan utan egenskaper stereotypens funktion i filmberättande KU-rapport av Kira Carpelan, handledare Vanja Hermele"

Transkript

1 Kvinnan utan egenskaper stereotypens funktion i filmberättande KU-rapport av Kira Carpelan, handledare Vanja Hermele Inledning Den kvinnliga karaktären i en filmberättelse är ofta målet eller medlet och sällan subjektet. För att göra henne och hennes omständigheter tydligare har jag gjort ett videoverk där den kvinnliga karaktären lyfts ur sitt narrativa sammanhang, det vill säga filmens berättelse som styr förutsättningarna för hennes vara. Som referenser för arbetet har jag använt kända filmer som innehåller kvinnliga huvudkaraktärer eller kvinnliga karaktärer med en avgörande funktion i narrativet. 1 Även om det i en film finns en kvinnlig huvudkaraktär eller en kvinnlig drivande karaktär är det likväl sällsynt att de framställs som subjekt. Den dominerande blicken i de flesta filmer är fortfarande den manligt kodade, vilket gör att en kvinnlig huvudkaraktär inte självklart blir ett subjekt trots att hon är centrum i handlingen. 2 Exempel på det är det stora antalet filmer där den kvinnliga huvudkaraktären beskriver sig själv med en berättarröst, för att översätta hennes erfarenhet till något som blir begripligt för den manligt kodade åskådarblicken (Indochine, The Piano, Bridget Jones Diary, Letter from an Unknown Woman). Ett annat sätt att lösa problemet är genom en manlig karaktär som är ställföreträdande åskådare och guidar betraktaren i förståelsen av den kvinnliga karaktären (Breakfast at Tiffany s, Nikita, A Woman Under the Influence). Breakfast at Tiffany s (Blake Edwards, 1961) Mitt urval av referenser består av ett femtiotal filmer ur västerländsk kanon, främst Hollywood och europeisk film, från ljudfilmens födelse i slutet av 1920-talet 3 fram till idag. Jag arbetar 1

2 också med en given och specifik erfarenhet av att själv identifiera mig med kvinnliga karaktärer i amerikansk och europeisk film. Jag är, sedan innan jag ens visste att det fanns, skolad i dubbel identifikation, det vill säga förmågan att samtidigt vara och se objektet. 4 Syftet med det här arbetet har varit att ta reda på hur dominerande konventioner i narrativ film ser ut när de är verksamma. Specifikt de som gäller förutsättningar, beteenden och positioner representerade av kvinnor. Följande rapport visar också på förhållandet mellan teori och praktik i ett konstnärligt utvecklingsarbete, som både är en slags teoretiskt informerad praktik och en praktiskt informerad teori. Projektet resulterar också i videoverket Kvinnan utan egenskaper. Teoretisk utgångspunkt Min vetenskapliga metod är kvalitativ och liknar vad som brukar kallas hermeneutisk analytisk induktion 5, vilket fungerar så att man formulerar en fråga, bestämmer metod och källor, samlar in material, gör ett urval och genomför en analys. Min konstnärliga metod är repetitiv och reflekterande och beskrivs i stycket Genomförande. Som analytiskt verktyg har jag använt filmteoretikern Richard Dyers definition av begreppet pastisch. 6 Det grundläggande perspektivet för mitt arbete är poststrukturalistiskt influerat av den franska filosofen Jaques Derrida och hans idé om dekonstruktion som metod för skapande tolkning. 7 En enkel förklaring av poststrukturalism enligt en nutida semiotiskt inriktad grundbok i filmteori lyder såhär: Post-structuralism has been variously described as a shift of interest from the signified to the signifier, from the utterance to enunciation, from the spatial to the temporal, and from structure to "structuration". 8 Med andra ord är post-strukturalismen en reaktion på och vidareutveckling av ett strukturalistiskt synsätt där man menar att det i och mellan texter finns ett övergripande universellt metaspråk för analys och tolkning. Post-strukturalismen ifrågasätter detta metaspråks oberoende-ställning och påpekar att allt som yttras existerar inom yttrandesfären och kan tolkas. Det finns ingen plats utanför språket. Mitt förhållande till filmen som medium är generellt semiotiskt, det vill säga jag ser film som ett slags språk, inspirerat främst av filmteoretikern Teresa de Lauretis. 9 I mitt arbete utgår jag även från de teorier om blickens kontrollerande funktion som behandlats av 2

3 feministiska filmteoretiker sedan mitten av 1970-talet och fram till idag. 10 Jag kommer mer ingående att förklara vad Dyer menar med pastisch men först två andra, för det här arbetet centrala begrepp; kanon och dekonstruktion. Kanon (rättesnöre, fastställd norm 11 ) implicerar kvalitet och bevarandet av det allmänt värdefulla inom en konstriktning. Begreppet är inte specificerat och vad som ingår i kanon förändras beroende på vilka intressen som gör sig gällande. Kanon kan vara nationell som i Danmark 12 eller mediespecifik som den filmkanon filmteoretikern Janet Staiger beskriver. 13 Kanon kan vara allmän eller personlig. I det här fallet är den båda. Som konstnär och akademiker är jag både en del av och medskapare till kanon. Som studerande på universitetets filmvetenskap samt på en yrkesförberedande praktisk filmskola har jag tagit del av ämnet filmhistoria, som i sig är en form av kanon. Filmer lyfts fram som nyskapande eller typiska, och får genom sin särprägel eller fulländning utgöra exempel från en epok eller avgörande vändning och på så vis representera utvecklingen av filmen som konstart och kommersiell produkt. Filmhistorien är en berättelse om vad film är och historiska filmer kanoniseras. Det finns en dubbel verkan. De filmer som väljs in i kanon blir till en betydande enhet men utpekandet av en film som tillhörande kanon ger också återverkningar på det individuella verket. Utöver att vara vad det är blir verket också till representant för något utöver sig själv, en nationell identitet eller en estetisk riktning till exempel. En effekt av detta är en förlorad distans till dessa filmer. I och med att ett verk kanoniseras upphöjs det till norm. Eftersom normen är det givna, glömmer man att tolka det man ser utifrån dess specifika förutsättningar och komplexiteten hos ett verk kan gå förlorad. Exempel på kanoniserat och därmed tillplattat arbete är Jean Luc Godards filmer. Det han förhöll sig till när han gjorde filmerna finns inte med när vi ser dem idag och därför riskerar de att tömmas på mening. Ett annat problem med kanonisering av vissa filmer är att de framhålls som universellt värdefulla, de ska tilltala alla. Ur feministisk synvinkel är det motsägelsefullt, då många av de filmer som ingår i kanon bygger på en manligt strukturerad identifikationsprocess vilket innebär att kvinnliga åskådare tvingas inta ett masochistiskt förhållningssätt för att kunna tilltalas som subjekt. 14 Det jag tidigare kallade dubbel identifikation. 3

4 I likhet med att det inte kan finnas en plats utanför språket menar jag att jag inte kan se något utan att använda min blick. Den blicken som är informerad av erfarenheten av att vara kvinna född i Sverige på 1970-talet med kunskaper i filmhistoria och feministisk filmteori. Jag kan inte gå runt min egen förståelse av de filmer jag sett och refererar till. Mitt referensmaterial är sett på det viset en form av personlig kanon. På samma vis som Godards filmer lever ett entydigare liv sedan de utnämnts till milstolpar i filmhistorien påverkas även min lista med filmer av hur jag sett dem, hur jag minns dem och hur jag valt att sammanställa dem. Det första utkastet på listan med filmer som skulle utgöra mitt referensmaterial tillkom intuitivt. Jag associerade fritt och sökte titlar i The Internet Movie Data Base. 15 Sedan skiktade jag det första urvalet mot variablerna genre och tillkomstdecennium för att få en spridning över tid och stil. Min metod både praktiskt och teoretiskt bygger på idén om dekonstruktion. Begreppet är Jaques Derridas vidareutveckling av den tyska filosofen Martin Heideggers destruktion 16, en metod för traditionskritik genom ett sönderdelande inifrån. Ordet dekonstruktion är en sammanslagning av destruktion, konstruktion och rekonstruktion och spelar med betydelserna av alla dessa tre termer. I en konstruktivistisk syn på världen förutsätts att alla relationer och positioner är resultatet av konstruktioner. För att tala om dessa relationer och positioner krävs att man rekonstruerar dem. För att utveckla relationer och förflytta positioner krävs destruktion och nya konstruktioner. Dekonstruktion är både ett förhållningssätt och en struktur för analys. Derrida menar att i stort sett alla slags uttryck går att förstå som text och därför är möjliga att behandla dekonstruktivt. Dekonstruktion kan vara en konstnärlig metod i likhet med till exempel det som konstteoretikern och curatorn Nicolas Bourriaud kallar postproduktion. 17 Dekonstruktion som kritisk teoretisk metod beskrivs i en filosofisk uppslagsbok bland annat såhär: Problemet kan formuleras enligt följande: Hur kan vi tänka det som är annorlunda än den tradition som genomsyrar vårt sätt att tänka, vår kultur? En enkel uppgörelse med den metafysiska traditionen är meningslös då vi inte råder över ett språk utanför denna tradition. Derridas uppgörelse har istället karaktären av en omständlig inläsning i traditionen för att dra fram en dold 4

5 förutsättning eller möjlighetsbetingelse i den och därigenom skjuta undan grunden för den. 18 Dekonstruktion är alltså ett förhållningssätt för att möjliggöra kritik och förändring. En dekonstruktivistisk hermeneutik eller negativ hermeneutik är en form av ideologiskt grundad kritik och fungerar ungefär som när fan läser Bibeln. 19 Mitt huvudsakliga teoretiska verktyg har som sagt varit Richard Dyers beskrivning av begreppet pastisch. 20 Det är ytterligare ett sätt att möjliggöra kritik genom en form av rekonstruktion. Enligt Dyer är pastisch enkelt uttryckt en initierad estetisk imitation. Det är ett slag av imitation där resultatet är ett arbete som varken är ett original eller en kopia, varken helt nytt eller en fullständig upprepning, utan någonting mitt emellan. Inom detta mittemellan som Dyer kallar möjligheternas fält kan man verka medvetet eller omedvetet, öppet eller dolt, dömande eller hyllande. I boken Pastich beskriver han hur pastischen kan framställas på olika sätt och vara verksam på olika vis inom ett verk. Inledningsvis beskriver Richard Dyer hur pastisch är besläktat med en rad andra förhållningssätt som till exempel kopia, version, hommage, parafras, plagiat, bluff, travesti och parodi. Någonstans i mitten placerar han pastischen beroende på graden av öppenhet, medvetenhet och värderande. Och en pastisch är enligt honom just öppen, medvetet refererande och värderande. Ett helt verk kan vara en pastisch, men pastischen kan också vara en aspekt av ett verk eller en formell operation inom ett verk. Dyer nämner Gustave Flauberts roman Madame Bovary som ett exempel på pastisch som verktyg. Flaubert använder en litterär teknik kallad fri indirekt stil vilket är när berättaren sammansmälter med en av karaktärerna och imiterar dennes sätt att uttrycka något utan att citera eller använda talstreck. Det är en form av pastisch på så vis att det signalerar att där finns ett utrymme mellan den som uttalar något och det uttalade, i vilket man kan ana exempelvis en ironiserande eller sympatiserande attityd. Han använder också som grepp att imitera den stil som var typisk för tidens romantiska litteratur, med en till större delen kvinnlig läsekrets, som huvudkaraktären Emma Bovary läser och identifierar sig med. Så här beskrivs det Emma läser: 5

6 It was nothing but loves, lovers, beloveds, damsels in distress fainting in lonely pavillions, postillions slaughtered at every juncture, horses worked to the ground on every page, dark forests, troubles of the heart, vows, sobs, tears and kisses, little boats by moonlight, nightingales in glades, gentlemen brave as lions, sweet as lambs, virtuos like you don t see them, allways well turned out and weeping like funeral urns. 21 Det är alltid en medveten pastisch Dyer talar om. Ordet pastisch används ibland för att benämna något som ett misslyckat försök att vara originell. Det handlar då inte om pastisch som verktyg för skapande utan fungerar istället som ett nedsättande omdöme, till exempel för en kritiker att ta till om han eller hon inte vill befatta sig med ett arbete. Pastisch kan dock även vara ett verktyg för analys och läsning. Ett kreativt sätt att använda pastisch som verktyg för läsning är till exempel det queerteoretiska begreppet camp. 22 Camp är en viss slags sensibilitet aktiv i relationen mellan handlingar, individer, situationer och homosexualitet. Sensibiliteten innefattar ironi, estetisering, teatralitet och humor. En person kan både vara och ha camp. Det kan vara en form av maskerad eller performativitet. Dyer behandlar pastisch-begreppet ur fyra olika perspektiv: pastisch som kombination, pastisch kallad pastisch, pastisch inifrån samt pastisch i förhållande till genre och historia. Den form av pastisch som kanske är vanligast förekommande och lättast att få syn på är pastisch som kombination, som Dyer kallar pasticcio (efter italienskans ord för paj). Man kan jämföra det med en postmodernistisk metod som innefattar collage och sampling. Richard Dyer skriver: In sum pasticcio combines things that are typically held apart in such a way as to retain their identities. It may emphasise or play down the differences between its sources, organise them more or less evidently and emphatically. It may be a wearying confusion or a stimulating array, a mess or a carnival. 23 I delen som handlar om pastisch kallad pastisch tar Dyer upp en i främsta hand litterär tradition som benämner sig själv som pastisch vilket i övrigt är ovanligt. Ett exempel på en författare som kallat sitt arbete pastisch är Marcel Proust. Sedan beskriver han pastisch inifrån vilket är när ett arbete görs inom ramen för ett annat. Ett exempel på det är Mordet på Gonzago 24 i Hamlet. För 6

7 att ge flera exempel på pastish inifrån talar Dyer om bland annat iscensatta dokumentärer. Och en metod för att signalera pastisch i dessa fall är, eftersom det som sagt alltid är en fråga om öppen och medveten imitation, till exempel elements of slight exaggeration and minor inaccuracy that [...] together point up the fact of imitation. 25 Sammanfattningsvis skriver Dyer om pastisch inifrån: Pastisches within give with one hand and take with the other. They say, this is what this sort of thing is like; and they get close enough to convey, or remind us of, the flavor of it. Yet they also say: this work is not this sort of thing. The frame indicates the difference and may suggest an attitude towards the work within, but so does the inflection the pastisching of the work within itself. 26 Den sista formen av pastisch Dyer tar upp är den som arbetar med genre och med historiska referenser. Genrefilm följer mönster och för att göra en genrefilm måste man känna till dessa mönster. Men det finns också den sortens film som inte bara gör film enligt mönstret, utan samtidigt öppet reflekterar kring betydelsen av detta: att den gör film enligt ett mönster. Exempel på det är genusmedveten westernfilm som The Quick and the Dead från 1995 med Sharon Stone i huvudrollen. Här används genretypiska stil- och berättargrepp på ett sätt som närmar sig pastisch i sin medvetenhet. Det är också ett exempel på manlighet som maskerad. En kvinna i rollen som gun man gör stereotyperna obestridligt tydliga. Ett annat exempel på genre-pastisch är neo-noir som i till exempel L.A. Confidential (1997). Det är främst inom den senare kategorin av pastisch som jag kan se mitt eget verk. Dyer framhåller två utmärkande drag för pastisch i förhållande till genre och historia: the form of a pastische is in part governed by the modes other than pastisching within which it is also of necessity working (mainstream Hollywood as opposed to French New Wave, standard narrative cinema as opposed to modernist pasticcio) a pastische imitates what it perceives to be characteristic of its referent, perceptions that are temporally and culturally specific. 27 Richard Dyer menar att genrespecifik pastisch inte bara förhåller sig till konventioner inom 7

8 respektive genre, utan också är beroende av de större strukturer som genomsyrar filmindustrin, såväl som dess historia och teori. Dessutom är det ett subjektivt imiterande, blicken hos den som refererar avgör hur specifika konventioner aktiveras, imiteras och refereras till. Dessutom är blicken alltid situerad i sin tid och kontext, vilket blir särskilt tydligt i det konstnärliga arbetet. Genomförande Jag ska beskriva hur arbetet med produktionen av videoverket har sett ut. För att formulera hur den konstnärliga processen har fungerat har jag använt mig av min arbetsbok. Arbetsboken är en yrkesdagbok som innehåller anteckningar kring allt som har med det konstnärliga arbetet att göra. Det är inte en anteckningsbok utan en slags loggbok jag började skriva för drygt tio år sedan. Metoden här har varit att sortera och redigera utdrag ur arbetsboken till dess att jag börjat se sambanden i processen. Utdragen ur arbetsboken har varit ett stöd i skrivandet och har efter hand redigerats ut ur texten. Manusarbetet inleddes med att jag skrev ner de scener med kvinnliga karaktärer jag upplever att jag sett flest gånger och som varit sig lika oavsett tid och genre. Denna fas var i princip helt och hållet intuitivt organiserad. När jag samlat ett tiotal scener jämförde jag dem med mitt referensmaterial för att se om de scener jag skrivit var så vanligt förekommande som jag mindes dem. Efter att ha sett om referenserna till alla scener lade jag till de eventuella drag och detaljer som kunde hjälpa scenen att bli rikare eller tätare i sin gestaltning. I arbetsboken den tjugofemte januari står det Ett språk som inte låter skrivet. Riktningen rumslig inte abstrakt. Hantera realism. I arbetet med fotot, scenografin, kostymen, sminket och regin har jag gjort likadant och arbetat med typer och kända filmreferenser med tillägget att jag då haft hjälp av andra inom produktionen inom respektive områden och att referenskontrollen har varit gemensam. Kostymtecknaren och jag hittade gemensamt referenser för kostymen. Sminkören hade bilder för sminket. Fotografen och jag diskuterade cinematografiska referenser. Scenografen hittade scenografi-referenser och skådespelaren hade referenser jag kunde använda i regiarbetet. 8

9 Det färdiga manuset består av följande femton scener: Får besök, På restaurang, Planerar ett förhållande, Ser sig i spegeln, Vilar på sängen, Jagad, Pratar i telefon, På kontor, Chef, Äter glass framför TV:n, Sen till jobbet, Maffiabruden, Ringer men ingen svarar, Fel dag, Begravning. Inför inspelningen gjorde jag ytterligare ett urval bland mina referenser för att förenkla regiarbetet och skapa gemensamma bilder som alla inblandade kunde förhålla sig till oberoende av mig. De bilder jag valde var de jag upplevde som de tydligaste och mest tillspetsade. Ett exempel var Frankie and Johnny (Garry Marshall, 1991) med två av sin tids populäraste skådespelare Michelle Pfeiffer och Al Pacino. Filmen utspelar sig i New York och behandlar vardagsromantik och motvillig kärlek mellan en servitris och en snabbmats-kock på en amerikansk lunchrestaurang. Den narrativa mallen är en klassisk Hollywoodsk kärlekshistoria. 28 Man och kvinna möts av en slump, den ena lyckas trots en rad hinder att övertyga den andra om att det är ödesbestämt och de blir till slut ett par. En annan film som blev inspelnings-referens var Coctail (Roger Donaldson, 1988). Där finns bilden av affärskvinnan som likställs med en man. Den innehåller också exempel på ombytta roller när det gäller det könsspecifika hos huvudkaraktärerna i ett streber-drama. Hjälten, spelad av Tom Cruise, hamnar i en del av filmen i en relation där han istället för att vara mannen blir kvinnan. Tydligast är det i en scen där hans 9

10 flickvän som är chef på ett stort företag gör sin morgonrutin innan hon går till jobbet och Cruises karaktär tassar runt i tofflor och morgonrock och finner sig fogligt i att blir instruerad om hur han bör bete sig, klä sig och ta hand om sig för att vara så attraktiv som möjligt. Hon går och han är hemma. Ett tredje filmexempel som jag använde till inspelningen var Private Benjamin (Howard Zieff, 1980) där Goldie Hawn spelar rollen som kvinnan som måste bli gift (när det misslyckas tar hon värvning i armén). Där finns i Hawns tappning både kvinnan som lyssnar och försöker anpassa sig efter mannens behov (på restaurang) samt den stackars klena kvinnan som bekymrar sin omgivning (vilar på sängen). Ytterligare en referens var Bridget Jones (Bridget Jones' Diary, Sharon Maguire, 2001) den klumpiga och oansenliga kvinnan som är sympatisk för att hon låter andra ha roligt på hennes bekostnad. 10

11 Viktigt är dock att alla scener i manuset har flera referenser, ingen scen är enhetligt baserad på en enda referens. Frågan om vilken tid scenen utspelade sig kunde ibland vara svår att besvara. Ofta fick kostymen och scenografin styra ljuset och sminket. Flera av scenerna i videoverket kommer att innehålla anakronistiska element på grund av att förebilderna finns utspridda över hela filmhistorien. Ur arbetsboken den nionde juni: Kanske finns lösningen mitt emellan teater och dokumentär HDTV. Alexandra spelar Ofelia för Spegelteatern. A Woman Under the Influence (John Cassavetes, 1974) A Bout de Souffle (Jean Luc Godard, 1960) När det gäller fotot finns filmfotografiska referenser förutom i mainstream Hollywood-filmer även hos John Cassavetes och Franska Nya Vågen. Jag och fotografen funderade över hur man skulle förhålla sig till fotots funktion som bestämmare av tid och rum i ett narrativ. Vi talade också om utsnittets betydelse i karaktärsbeskrivningar. Den vanligaste filmbilden alla kategorier är en närbild av en kvinnas ansikte. Närbilden i spelfilm är ett eget forskningsfält och jag ska inte fördjupa mig i det här. Men kort sagt är det så att ju närmare inpå den avbildade man kommer, desto mindre kan urskiljas av karaktärsdragen hos henne. 29 Enligt konventioner om utsnitt och placering i den klassiska stilen gäller också att en karaktärs handlingsutrymme motsvaras av utrymmet som omger karaktären på duken, det vill säga hur mycket av rummet som finns runt karaktären i ett utsnitt. Närbild ger litet handlingsutrymme. Helbild ger stort handlingsutrymme. Placeringen, var i rutan personen befinner sig, anger karaktärens styrka och förmåga att påverka situationen hon eller han befinner sig i. En centrerad karaktär är omringad och fångad i mitten av ramen. Hon eller han upplevs ha 11

12 liten möjlighet att påverka sin situation och uppfattas som svag. En karaktär som är placerad till höger eller vänster i bildrutan och har (handlings) utrymme åt någotdera hållet, kan samla och rikta sin kapacitet och påverka sin situation och uppfattas därmed som starkare. 30 Över huvud taget ville jag, före och under inspelningen, att vi på alla plan skulle tänka oss att vi arbetar med bilden av en bild. Alla konventioner i Hollywood och den europeiska konstfilmen skulle vi ta vara på och behandla som betydande beståndsdelar i filmbildens tillblivelse. Redigeringen är igen ett arbete med komposition. Då manuset till Kvinnan utan egenskaper inte innehåller någon början, mitt och slut finns det möjlighet att kombinera scenerna på många olika vis. En grundläggande förutsättning för all redigering är dock att där finns en rytm. I det här fallet skapas den genom det sätt på vilket scenerna läggs efter varandra, eftersom de flesta scener består av en enda tagning. Det finns dock ett par undantag. Det ena är Jagad-scenen som byggs upp av flera tagningar med olika utsnitt och det andra är Begravningen. Jag har behandlat scenerna i motsatspar i redigeringen för att accentuera kontrasterna och hjälpa upp rytmen. Videon innehåller många scener som liknar varandra och jag vill att de ska fungera som ekon och vara återkommande och inte staplade och ihållande som effekten skulle blivit om jag lagt dem efter varandra. Videon har inget narrativ men den har en aktör och en agent, aktören är kvinnan och agenten är kameran, och spelet mellan dem skapar spänningen. Betraktaren ska känna igen karaktären från scen till scen, men också uppfatta att hon är olika individer. Indikationerna om att tid, plats och person varierar finns på alla plan i produktionen (kostym, smink, foto, scenografi, ljud och regi) men det är trots allt samma skådespelare och man läser av vana samman bilder i sekvens. Det finns alltså en otydlighet i identifikationen av karaktären som är medveten. Åskådaren skall göras medveten om att man ser Kvinnan och kanske också på vilket sätt man ser henne. 12

13 Av flera skäl är det viktigt att videons inledande scen är en närbild. Dels för att poängtera att det handlar om en riktad studie, att det har skett ett urval och att fokus i videon ligger på den här personen oavsett vad som händer, om det händer något. Men också för att man som betraktare från början skall bjudas in till en närgången och utdragen blick på Kvinnan. Den inledande scenen, Spegelscenen, är relativt lång och händelselös. Den är behaglig att se på med mjukt ljus och varma toner i komplementfärgerna aprikos och ljusgrönt. Den är inbjudande och sätter ett långsamt tempo som stämmer med merparten av materialet i videon. Den innehåller dessutom presentationen av den psykoanalytiska metaforen och etablerar en dubbel blick. Scenen som följer sedan är Jagad-scenen vilken innehåller mer rörelse och klipp. Den är obehaglig, ganska realistisk och förhåller sig till en traditionell ensidig blick. Färgtonerna är kallare och den är kornig och ganska kontrastrik. Istället för en enda tagning är den uppbyggd av flera tagningar. Jag använder traditionell klippning för att skapa en tydlig rumslighet. Scenen börjar med en helbild som etablering och går sedan till halvbilder och närbilder för att öka tempot. För spänningen mellan åskådar-information och karaktärens information finns en subjektiv vinkel ur förövarens perspektiv. Mycket av det som sker är tänkt att hända i ljudet. Miljöer och rum men också vridningar och 13

14 förtydliganden görs där. Karaktären i fotot har specifika referenser som till exempel A Bout de Souffle av Jean Luc Godard som jag använt för scenen då hon talar i telefonen. Jag tar ur kulören till nästan svartvitt så att det röda i telefonen anas men i övrigt är det grått. Anledningen är att påminna om imitationen. På liknande vis används referenserna i övriga scener. De liknar något man känner igen, men med ett tillägg eller ett undantag. Avslutning Det som jag uppfattar som pastisch i mitt arbete finns framförallt att se i videoverket Kvinnan utan egenskaper. Poängen här har varit att koppla ihop ett teoretiskt intresse, som kanske delvis är en förutsättning för ett arbete, med tillkomsten av ett konkret arbete, produktionen av ett videoverk. Det här sättet att reflektera metodiskt och riktat i en process har varit både givande och besvärligt. Givande för att varje uttalad eller nedtecknad tanke leder vidare. Besvärligt för att man ständigt måste iaktta sig själv och underhålla minnet. Berättelsen om processen hotar att styra processen snarare än följa den. Arbetsboken är full av anteckningar som har med detta att göra. En tanke som summerar problemet är hämtad från Heidegger. Ur arbetsboken den femte juni: Heidegger säger bevarande om tillblivelsen och vänder på tiden för blivandet. Det som blir till bevaras. Det som bevaras blir till. Nästa arbete kommer att handla om den antydda författaren We can consider a narrative to be a chain of events in cause-effect relationship occurring in time and space. [...] Typically, a narrative begins with one situation; a series of changes occurs according to a pattern of cause and effect; finally, a new situation arises that brings about the end of the narrative. Bordwell, David, Thompson, Kristin: Film Art. An introduction, åttonde upplagan. Boston: McGraw-Hill, 2008, s Silverman, Kaja: Lost Objects and Mistaken Subjects i Sue Thornham (red.): Feminist Film Theory. A Reader. Edinburgh: Edinburgh University Press, 2005, s Bordwell, David, Thompson, Kristin: Film History. An Introduction. Boston: McGraw-Hill, Doane, Mary Anne: Film and the Masquerade: Theorising the Female Spectator i Sue Thornham (red.): Feminist Film Theory. A Reader. Edinburgh: Edinburgh University Press, 2005, s Hartman, Jan: Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur, 2007, s. 277 ff. 14

15 6 Dyer, Richard: Pastiche. London: Routledge, Derrida, Jaques: Rösten och fenomenet. Stockholm: Thales, Stam, Robert, Burgoyne, Robert, Flitterman-Lewis, Sandy: New Vocabularies in Film Semiotics. Structuralism, post-structuralism and beyond. London: Routledge, 1992, s De Lauretis, Teresa: Alice Doesn't. Feminism, semiotics, cinema. Bloomington: Indiana University Press, Thornham, Sue (red.): Feminist Film Theory. A Reader. Edinburgh: Edinburgh University Press, Svenska Akademins ordlista, tolfte upplagan, I Danmark har man skapat en nationell kulturkanon. Se danska kulturministeriets hemsida: ( kl 20.39). 13 Staiger, Janet: Om filmkanonbildningens praxis i Lars Gustaf, Erik Hedling ( red.): Modern filmteori 1. Lund: Studentlitteratur, 1995, s Mulvey, Laura: Visual Pleasure and Narrative Cinema i Sue Thornham (red.): Feminist Film Theory. A Reader. Edinburgh: Edinburgh University Press, 2005, s ( kl 20.56). 16 Birnbaum, Daniel, Wallenstein, Sven-Olof: Heideggers väg. Stockholm: Thales, 1999, s Bourriaud, Nicolas: Postproduction. New York: Lukas & Sternberg, Grøn, Arne, Husted, Jørgen, Lübcke, Poul, Alstrup Rasmussen, Stig, Sandøe, Peter, Stefansen, Niels Christian, Bengtsson, Jan: Filosofilexikonet, övers. Jan Hartman(org. Titel: Politikens filosofileksikon, Köpenhamn: Politikens förlag, 1983). Stockholm: Forum, s Staiger, Janet: Om filmkanonbildningens praxis i Lars Gustaf Andersson, Erik Hedling (red.), Modern filmteori 1. Lund: Studentlitteratur, 1995, s Dyer, Richard: Pastiche. London: Routledge, Ibid. s (org. citat ur Flaubert, Gustave: Madame Bovary. Paris: Galimard, 1998 [1856], s. 58). 22 Babuscio, Jack: Camp and the Gay Sensibility i Harry Benshoff, Sean Griffin (red.), Queer Cinema the Film Reader. New York: Routledge, 2004, s Dyer, Richard: Pastiche, London: Routledge, 2007, s Det spel-i-spelet som uppförs av ett gästande teatersällskap och som efter Hamlets instruktioner är en dramatisering av mordet på Hamlets far. 25 Dyer, Richard: Pastiche. London: Routledge, 2007, s Ibid. s Ibid. s Usually the classical syuzhet [plot] presents a double causal structure, two plot lines: one involving heterosexual romance (boy/girl, husband/wife), the other line involving another sphere work, war, a mission or quest, other personal relationships. Bordwell, David: Narration in the Fiction Film. Madison: University of Wisconsin Press, 1985, s Det typiska exemplet är Ingmar Bergmans Persona (1966). Mer om närbilden i Deleuze, Gilles: Cinema 1. The Movement-Image. Minneapolis: University of Minnesota Press, 1986, s Om framing i Bordwell, David, Thompson, Kristin: Film Art. An introduction, åttonde 15

16 upplagan. Boston: McGraw-Hill, 2008, s. 186 eller Deleuze, Gilles: Cinema 1. The Movement- Image. Minneapolis: University of Minnesota Press, 1986, s Bordwell, David: Narration in the Fiction Film. Madison: University of Wisconsin Press, 1985, s

Kvinnan utan egenskaper stereotypens funktion i filmberättande KU-rapport av Kira Carpelan, handledare Vanja Hermele

Kvinnan utan egenskaper stereotypens funktion i filmberättande KU-rapport av Kira Carpelan, handledare Vanja Hermele Kvinnan utan egenskaper stereotypens funktion i filmberättande KU-rapport av Kira Carpelan, handledare Vanja Hermele Inledning Det finns konventioner för hur kvinnor porträtteras i spelfilm. Den kvinnliga

Läs mer

Kursplan. Kurskod FMB102 Dnr 01:145 Beslutsdatum 2001-10-03. Kursen ges som fristående kurs

Kursplan. Kurskod FMB102 Dnr 01:145 Beslutsdatum 2001-10-03. Kursen ges som fristående kurs Kursplan Institutionen för humaniora Kurskod FMB102 Dnr 01:145 Beslutsdatum 2001-10-03 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne FILMVETENSKAP, allmän kurs Film Studies, General Course Filmvetenskap Poängtal

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Kurskod: MK003G Utbildningsområde: Tekniska området Humanistiska området Huvudområde: Medie- och

Kurskod: MK003G Utbildningsområde: Tekniska området Humanistiska området Huvudområde: Medie- och 1(5) Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Medie- och kommunikationsvetenskap grundkurs, inriktning film, 30 högskolepoäng Media and Communication Studies, Film Studies,

Läs mer

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

Hur kan den feministiska utopin förändra verkligheten?

Hur kan den feministiska utopin förändra verkligheten? Hur kan den feministiska utopin förändra verkligheten? Chloé Avril, doktorand i engelska En politisk genre Den utopiska genren är från början politisk. Avsikten är oftast att skildra en alternativ värld

Läs mer

Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne

Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne Published in: Presentationer från konferensen den 3 maj 2012 Publicerad: 2012-01-01 Link to publication Citation for published

Läs mer

LPP, Klassiker. Namn: Datum:

LPP, Klassiker. Namn: Datum: LPP, Klassiker Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda former från Sverige,

Läs mer

Med filmen som språk Metodhandledning

Med filmen som språk Metodhandledning Med filmen som språk Metodhandledning Grav språkstörning Vad innebär det att ha grav språkstörning? Grav språkstörning är en språklig funktionsnedsättning där den språkliga förmågan är nedsatt på olika

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning III Martin Jönsson Att lära Fyra argument mot tanken att mening är någonting mentalt. En semantisk princip (principen att mening fixerar referens) En ny filosofisk fråga

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Lektion 3. Anteckningar

Lektion 3. Anteckningar Lektion 3 Anteckningar Fraser: Tid Klockan Uttal (pronunciation) Långa och korta ljud + melodi Grammatik: Word order + Basics of the clause elements Vi lär oss klockan! Halv Kvart i, kvart över Tjugo i,

Läs mer

Marcel Prousts På spaning efter den tid som flytt Magisterkurs Sara Danius och Sven-Olov Wallenstein Höstterminen 2013

Marcel Prousts På spaning efter den tid som flytt Magisterkurs Sara Danius och Sven-Olov Wallenstein Höstterminen 2013 Marcel Prousts På spaning efter den tid som flytt Magisterkurs Sara Danius och Sven-Olov Wallenstein Höstterminen 2013 Kursen behandlar Prousts På spaning efter den tid som flytt (1913-1927) tillsammans

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Nattens lekar en lärarhandledning utifrån Stig Dagermans novell med samma namn

Nattens lekar en lärarhandledning utifrån Stig Dagermans novell med samma namn Nattens lekar en lärarhandledning utifrån Stig Dagermans novell med samma namn Till läraren Det här är en lärarhandledning för dig som vill arbeta med Stig Dagermans novell Nattens lekar. Handledningen

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Gör något! Nyckelord: Likabehandling, hbt, glåpord/mobbning, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll

Gör något! Nyckelord: Likabehandling, hbt, glåpord/mobbning, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll 1 Gör något! Material Time Age B11 2x45 min 13-15 Nyckelord: Likabehandling, hbt, glåpord/mobbning, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett YouTube-klipp och ett rollspel om homofobiska

Läs mer

UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON. Lena Lid Andersson Page 1

UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON. Lena Lid Andersson Page 1 UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON Lena Lid Andersson Page 1 VAD ÄR DET VI GÖR I FÖRETAG OCH ORGANISATIONER? Kommunicerar! Möten 31

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

Sveriges Teaterkung. En kung fick inte mördas

Sveriges Teaterkung. En kung fick inte mördas Sveriges Teaterkung Gustav III föddes 1746 och kröntes till Sveriges kung 1772. Med en politisk kupp gjorde han sig själv enväldig. Samtidigt var han starkt influerad av upplysningens idéer om tolerans

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

- Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön

- Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön - Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön - Språk och kön - - Män, kvinnor och språket - Få ämnen är så svåra att behandla som språket och dess influenser. Detta hävdar jag

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Ett samtal mellan Alessandra Di Pisa, Giovanni Naves, Alejandra Lundén och Magdalena Dziurlikowska.

Ett samtal mellan Alessandra Di Pisa, Giovanni Naves, Alejandra Lundén och Magdalena Dziurlikowska. Ett samtal mellan Alessandra Di Pisa, Giovanni Naves, Alejandra Lundén och Magdalena Dziurlikowska. GN (Giovanni Naves): När jag tittar på era verk ser jag att ni, trots att ni nästan alltid är själva

Läs mer

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fackuppsats för Modul 2 Litteraturvänner världen runt vet att det finns få saker som är så inspirerande som en riktigt spännande berättelse, med personliga karaktärer,

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Bildanalys. Introduktion

Bildanalys. Introduktion Bildanalys Introduktion Ett konstverk kan läsas på många olika sätt, ur flera olika perspektiv. Det finns inte en bestämd betydelse utan flera. Utgångspunkten för all tolkning är den personliga, egna upplevelsen,

Läs mer

Moa Israelsson Forsberg

Moa Israelsson Forsberg Monday Art Ateljébesök hos Moa Israelsson Forsberg Posted on mån 24 Feb 2014 by Eleonora Ånhammar Moa Israelsson Forsberg både bor och arbetar i det lilla samhället Åkers Styckebruk utanför Strängnäs.

Läs mer

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Lär på språket Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Språkutveckling i styrdokumenten Teori och metod Vad är genrepedagogik? Tre ämnen arbetar språkutvecklande Exempel från klassrummet

Läs mer

Förändrad skrivuppgift: pedagogiskt utvecklingsarbete kursvärderingar. Uppsats eller poster? Poster + uppsats!

Förändrad skrivuppgift: pedagogiskt utvecklingsarbete kursvärderingar. Uppsats eller poster? Poster + uppsats! Att skriva Förändrad skrivuppgift: pedagogiskt utvecklingsarbete kursvärderingar Uppsats eller poster? Poster + uppsats! Processinriktat skrivande Skrivande som tankeredskap Skrivande som yrkesförberedelse

Läs mer

BOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning

BOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning BOKEN PÅ DUKEN Lärarhandledning Inledning Barn ser alltmer rörliga bilder och läser allt färre böcker men de båda medierna står inte i något motsatsförhållande till varandra. Film ger upphov till starka

Läs mer

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning Reflektion Uppgift 7 Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010 IT Pedagogutbildning Innehåll Inledning... 1 Reflektion... 1 1. Förbered dig i god tid...

Läs mer

In i föreställningarna, genom bakom bilden

In i föreställningarna, genom bakom bilden Kungliga Konsthögskolan Fri Konst HT 2013 Masteressä In i föreställningarna, genom bakom bilden Författare: Carolina Billvik Professor: Sophie Tottie Kontextualisering och icke-kontextualisering Jag söker

Läs mer

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk 3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Judar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk jiddisch är ett officiellt nationellt minoritetsspråk. De nationella

Läs mer

MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET)

MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET) ENGELSKA B MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET) Du skall förstå vad som sägs i längre sekvenser av sammanhängande tydligt tal som förmedlas direkt eller via medier och där innehållet kan vara obekant för dig

Läs mer

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/ Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job

Läs mer

Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White

Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White www.atriumforlag.se info@atriumforlag.se Innehåll Om boken 2 Om författaren 2 Ingångar till läsningen 3 Analys Berättare Karaktärer Läsdagbok Språket Teman 4

Läs mer

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Intervjuer: konsten att lyssna och fråga 2010-04-26 Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10 ferdinando.sardella@lir.gu.se Översikt Vad är en intervju Intervjuandets

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

samhälle Susanna Öhman

samhälle Susanna Öhman Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det

Läs mer

PM för kurs i Vetenskapsteori

PM för kurs i Vetenskapsteori PM för kurs i Vetenskapsteori Doktorandkurs, 5 poäng, HT-07 Allmän information Varje läsår ges en kurs i vetenskapsteori för LTU:s doktorander. Kursen är tänkt att motsvara 5 poäng i forskarutbildningen.

Läs mer

Isometries of the plane

Isometries of the plane Isometries of the plane Mikael Forsberg August 23, 2011 Abstract Här följer del av ett dokument om Tesselering som jag skrivit för en annan kurs. Denna del handlar om isometrier och innehåller bevis för

Läs mer

Kopieringsunderlag Your place or mine? Frågor till avsnittet

Kopieringsunderlag Your place or mine? Frågor till avsnittet Your place or mine? Frågor till avsnittet Förståelsefrågor: nyhetsbyrån Reuters inte att ordet terrorist ska användas, utan självmordbombare, tänker du? den närmaste israeliska staden. Hur många raketer

Läs mer

Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor

Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor Uppsala universitet vt 2014, Filosofins klassiker, den nya tiden. Lärare: Robert Callergård Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor På seminarierna diskuterar vi tre klassiska texter två seminarier

Läs mer

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk 3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk meänkieli är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden

Läs mer

Utvärdering SFI, ht -13

Utvärdering SFI, ht -13 Utvärdering SFI, ht -13 Biblioteksbesöken 3% Ej svarat 3% 26% 68% Jag hoppas att gå till biblioteket en gång två veckor I think its important to come to library but maybe not every week I like because

Läs mer

Styrdokumentkompendium

Styrdokumentkompendium Styrdokumentkompendium Information och kommunikation 2 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll

3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll 3.8 SIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika

Läs mer

Grammatiska metaforer i engelskan och hur de översätts till svenska. Lene Nordrum Engelska institutionen Göteborgs universitet

Grammatiska metaforer i engelskan och hur de översätts till svenska. Lene Nordrum Engelska institutionen Göteborgs universitet Grammatiska metaforer i engelskan och hur de översätts till svenska Lene Nordrum Engelska institutionen Göteborgs universitet Vad är r en nominalisering? Regeringens användning av lärosalar som flyktingläger

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Essä. Vad är en essä? Mönster och disposition. 1. Rubrik och Inledning. De två benen

Essä. Vad är en essä? Mönster och disposition. 1. Rubrik och Inledning. De två benen Essä Vad är en essä? En essä är en text där en person försöker reda ut sina tankar och kunskaper inom ett ämne eller utifrån en frågeställning. Ämnena kan variera mellan allt från hur fotboll och politik

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

SVENSKA 3.17 SVENSKA

SVENSKA 3.17 SVENSKA ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och

Läs mer

Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan: Svenska Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen

Läs mer

Musik Sång och musicerande

Musik Sång och musicerande Sång och musicerande utvecklar kunskaper på instrument och i sång som en grund för musicerande enskilt och i grupp och för fortsatt självständig vidareutveckling i musik, utvecklar tillit till den egna

Läs mer

English. Things to remember

English. Things to remember English Things to remember Essay Kolla instruktionerna noggrant! Gå tillbaka och läs igenom igen och kolla att allt är med. + Håll dig till ämnet! Vem riktar ni er till? Var ska den publiceras? Vad är

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su. Litteracitet på flera språk Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.se Brian Street 1984, 1993 New Literacy Studies (tidigt 80 tal) New

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING FÖR. fotograf Markus Gårder

LÄRARHANDLEDNING FÖR. fotograf Markus Gårder LÄRARHANDLEDNING FÖR Lärarhandledningen är tänkt att användas tillsammans med programmet som ni får under föreställningen. Det finns flera olika typer av övningar och uppgifter och vår förhoppning är att

Läs mer

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan: SVENSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen

Läs mer

Leonardo da Vinci och människokroppen

Leonardo da Vinci och människokroppen Leonardo da Vinci och människokroppen När vi läser om renässansen, är det självklart att studera Leonardo da Vinci eftersom han behärskade så många områden och kom att prägla mycket av det som vi referar

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Webbmaterial Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Instruktion handlingsplan för konflikträdda Syftet med denna handlingsplan är att på ett enkelt sätt, utan förberedelser,

Läs mer

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler. MUSIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl tanke- som känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika saker för var

Läs mer

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name:

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name: Workplan Food Spring term 2016 Year 7 Name: During the time we work with this workplan you will also be getting some tests in English. You cannot practice for these tests. Compulsory o Read My Canadian

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade 3.5 TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 1 2012 årgång 16

tidskrift för politisk filosofi nr 1 2012 årgång 16 tidskrift för politisk filosofi nr 1 2012 årgång 16 Bokförlaget thales recension daniel j. solove: Nothing to Hide: The False Tradeoff between Privacy and Security, New Haven: Yale University Press 2011.

Läs mer

Engelska åk 5 höstterminen 2013

Engelska åk 5 höstterminen 2013 gelska åk 5 höstterminen 2013 Under hösten kommer vi att jobba utifrån olika temaområden i engelska. Några områden handlar om länder, intressen och partyinbjudningar. Vi utgår från ett läromedel i engelska

Läs mer

Språket, individen och samhället VT08

Språket, individen och samhället VT08 Språket, individen och samhället VT08 Barns och vuxnas andraspråksinlärning Tvåspråkighet, kognition, m.m. Ellen Breitholtz 1. Barns och vuxnas andraspråksinlärning Vem är bäst? Vem är bäst på att lära

Läs mer

Exempel på akademiskt skrivande? Akademiskt skrivande och tänkande. Eller detta. Fler exempel.. Så kan det bli. Föredömen?

Exempel på akademiskt skrivande? Akademiskt skrivande och tänkande. Eller detta. Fler exempel.. Så kan det bli. Föredömen? Exempel på akademiskt skrivande? Akademiskt skrivande och tänkande Fredrik Stjernberg fredrik.stjernberg@liu.se The visual is essentially pornographic, which is to say that it has its end in rapt, mindless

Läs mer

Spel som interaktiva berättelser

Spel som interaktiva berättelser Spel som interaktiva berättelser Finns många typer av interaktivt berättande; ska titta närmare på spel eftersom de exemplifierar en rad aspekter av interaktivt berättande väldigt tydligt. Kan förstå spel

Läs mer

SECRET LOVE LÄRARHANDLEDNING

SECRET LOVE LÄRARHANDLEDNING SECRET LOVE LÄRARHANDLEDNING OM UTSTÄLLNINGEN Secret Love är en unik konstutställning om tabubelagd kärlek. Utställningen vill berätta och utmana våra föreställningar både om kärlek och om Kina. Ett land

Läs mer

Särskild prövning Historia B

Särskild prövning Historia B Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår

Läs mer

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Ämnesspecifika begrepp. Bildframställning.

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Ämnesspecifika begrepp. Bildframställning. BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Fältstudier och analys

Fältstudier och analys Fältstudier och analys Jan Gulliksen Människa-datorinteraktion IT-institutionen Uppsala universitet http://www.it.uu.se Övningsuppgift I grupper om tre personer Låna ut en mobiltelefon till den som sitter

Läs mer

FILMHANDBOK SÅ GÖR DU FILM!

FILMHANDBOK SÅ GÖR DU FILM! Liten FILMHANDBOK SÅ GÖR DU FILM! ANSVARIG UTGIVARE : Marie Nilsson TEXTER : Ingrid Bergman, Måns Berthas, Anders Justin, Erika Moll, Marie Nilsson, Karin Westin ILLUSTRATIONER : Clara Lindegren GRAFISK

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

TOLERANS 2 ÅSKÅDAREN SPELAR ROLL

TOLERANS 2 ÅSKÅDAREN SPELAR ROLL SIDA 1/9 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och

Läs mer

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle LINKÖPINGS UNIVERSITET Uppdaterad: 2014-09-08 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Statsvetenskap 3 Lisa Hansson (lisa.hansson@liu.se) Offentlig politik

Läs mer

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte MODERSMÅL FINSKA 1 Sverigefinnar, judar, tornedalingar och romer är nationella minoriteter med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk finska, jiddisch, meänkieli och romani chib är officiella nationella

Läs mer

Masteressä Kungl. Konsthögskolan Niklas Edstam Professor: Sigrid Sandström Handledare: Fredrik Ehlin

Masteressä Kungl. Konsthögskolan Niklas Edstam Professor: Sigrid Sandström Handledare: Fredrik Ehlin Masteressä Kungl. Konsthögskolan Niklas Edstam 870902-6630 Professor: Sigrid Sandström Handledare: Fredrik Ehlin Jag är inte någon annan. Men ibland vill jag vara någon annan. Gå i fotspår och utforma

Läs mer