HANDLINGSPLAN. Första hjälpen och krisstöd. vid allvarlig händelse; svår sjukdom, hot, olycka, dödsfall och självmord

Transkript

1 HANDLINGSPLAN Första hjälpen och krisstöd vid allvarlig händelse; svår sjukdom, hot, olycka, dödsfall och självmord Planen har framarbetats för Utbildningsnämndens verksamheter Första upplagan 1994 Reviderad upplaga 1997, 1999, 2001, 2002, 2003, 2004, 2005 jan, 2005 okt, 2006, 2007, 2008, 2009, 2010,2011, Senaste upplaga och gäller till och med 2014, samt revideras vid behov.

2 REGISTER 1 LARM telefonnummer (1) 2 Resurspersoner förvaltningsledning och stödteam (1) 3 Resurspersoner respektive verksamhet (2) 4 Resurspersoner POSOM-gruppen PKL-gruppen (1) 5 Resurspersoner omsorgsförvaltningen, räddningstjänsten, företagshälsovården, kyrkan (1) 6 Emotionell första hjälpen (1) 20 regler för ett bra omhändertagande (1) 7 Förberedande arbete (1) 8 Om barn blir svårt skadat eller avlider under vistelse i förskola/skola/fritidshem/fritidsgård (2) 9 Om barn blir svårt skadat eller avlider på väg till/från förskola/skola/fritidshem/fritidsgård eller under utflykt/studieresa (3) 10 Om barn blir svårt skadat eller avlider under fritiden (3) 11 Om personal avlider (2) 12 Särskilda omständigheter vid självmord (1) 13 Om barn drabbas av svår sjukdom (1) 14 Om barns förälder eller syskon avlider (1) 15 Bombhot (1) 16 Brand (1) 17 Hot, våld eller misshandel (1) 18 Om ett barn försvinner (1) 19 Större olyckor eller katastrofer (1) 20 Kommunikation med barn och ungdom i sorg och i kris (1) Krisbearbetning (1) 21 Informationsbilaga A: Bruk av ritualer (1) 22 Informationsbilaga B: Visning av den avlidne (1) 23 Informationsbilaga C: Sorg- o krisreaktion hos barn; Posttraumatiska stresstörningar (4) 24 Informationsbilaga D: Att underrätta om dödsfall (2) 25 Informationsbilaga E: Samtal i barn-/ungdomsgruppen (3) 26 Informationsbilaga F: Bedömning av risker för självmord (1) 27 Litteraturlistor (3) 28 Anmälan av brott (1)

3 LARMNUMMER AMBULANS 112 BRANDKÅR 112 POLIS 112 GIFTINFORMATION Tala om VAD som hänt 2. och VAR hjälpen behövs, 3. VILKET TELEFONNUMMER som Du ringer ifrån 4. samt DITT NAMN Telefonnummer VÅRDCENTRALEN KUNGSHAMN SOTENÄS VÅRDCENTRAL HUNNEBOSTRAND SJUKVÅRDSRÅDGIVNINGEN 1177 BARN- o UNGDOMSPSYKIATRISKA MOTTAGNINGEN (BUP) LYSEKIL På icke kontorstid kontakta sjukvårdsrådgivningen RÄDDNINGSTJÄNSTEN SOTENÄS ej brådskande /25, akut 112 POLISEN i SOTENÄS nationellt nummer SOTENÄS TAXI

4 RESURSPERSONER INOM FÖRVALTNINGSLEDNINGEN Tel. arbete Tel. bostad Mobiltel. Tillförordnad ORDFÖRANDE I UTBILDNINGSNÄMNDEN Jeanette Loy Mejselgatan 6B Kungshamn TILLFÖRORDNAD VICE ORDF. I UTBILDNINGSNÄMNDEN Nils-Olof Bengtson 2:E VICE ORDFÖRANDE Annica Erlandsson FÖRVALTNINGSCHEF Lars Bennersten RESURSPERSONER INOM STÖDENHETEN Tel. arbete Tel. bostad Mobiltel. SKOLSKÖTERSKA, högstadiet, Hunnebostrands skola Carolina Stranne SKOLPSYKOLOG Elisabeth Helge SKOLSKÖTERSKA Carina Andersson Kungshamn-Åsenskolan, Smögen och Bovall SKOLKURATOR Sara Aronsson (F-9)

5 RESURSPERSONER INOM FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Förskolan Norr Bovallstrand Tel. arbete Tel. bostad Mobiltel. Förskolechef Lena Hallgren Hunnebostrand Förskolechef Eva Hansson Förskola Söder Kungshamns förskola, familjecentral, DBV Förskolechef Karina Rödström Smögen/Väjern förskola Förskolechef Lena Hallgren Grundskola norr Bovallstrand grundskola Rektor Michael Rung Hunnebostrands grundskola Rektor Björn Nilsson f Grundskola söder Kungshamn-Åsen grundskola Rektor Thomas Edlund Smögens grundskola f-6 Rektor Michael Rung Sotenässkolan 7-9 Rektor Jeanette Janson Stödteam Rektor Eva-Lott Grafman Särskild undervisningsgrupp Rektor Eva-Lott Grafman Särskolan f-10 Rektor Eva-Lott Grafman

6 RESURSPERSONER INOM KULTUR/FRITID, BIBLIOTEK, MUSIKSKOLA OCH VUXENUTBILDNING KULTUR & FRITID Tel. arbete Tel. bostad Mobiltel. Ansvarig Staffan Karlander BIBLIOTEK Samordnare Helena Blomqvist MUSIKSKOLAN Musikledare Fleming Larsson

7 POSOM-GRUPPEN (Psykosocialt omhändertagande vid större olyckor och katastrofer) Lena Larsson Närhälsan Pia Augutsson Olsson Närhälsan Maria Miemois Svanberg Sotenäs VC Laila Johansson Svenska kyrkan Jan Thorsen Räddningstjänsten Elisabeth Helge Skolhälsovården Vakant Ifo-chef Elisabeth Hansson Närhälsan PKL-GRUPPEN Näl (Psykologisk krisledningsgrupp inom sjukvården Uddevalla/NÄL) Haide Gårdlind Mellgren (PKL ledningsansvarig, NU-sjukvården)

8 RESURSPERSONER INOM OMSORGSFÖRVALTNING, RÄDDNINGSTJÄNST, FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Tel.arbete Tel.bostad Mobiltel. ORDFÖRANDE i Kommunstyrelsen (ansvarig för området omsorg) Mats Abrahamsson OMSORGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningschef Nina Roos INDIVID och FAMILJEOMSORG Verksamhetschef Annika Westlund RÄDDINGSTJÄNSTEN i SOTENÄS Räddningschef Peter Bergman Stf räddningschef Tony Åsberg SÄKERHETSSAMORDNARE SandraYlinenpää FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN Kinnekullehälsan, Väjern, Kungshamn RESURSPERSONER FRÅN KYRKORNA I SOTENÄS SÖDRA SOTENÄS FÖRSAMLING Askum, Bohus-Malmön, Kungshamn, Smögen Tel.arbete Tel.bostad Mobiltel. Kyrkoherde Eva Östlundt Komminister Mikael Landgren Diakon Laila Johansson-Lind Diakon Maria Landgren TOSSENE/HUNNEBOSTRAND Kyrkoherde Per-Olof Olsson Komminister Vakant

9 EMOTIONELL FÖRSTAHJÄLP Se till att klimatet kring hjälpen präglas av: omsorg förståelse acceptans stöd Bidra med fakta och information: vad har hänt och när skedde det vad kommer att ske härnäst undvik att teoretisera; ge enkla förklaringar Sätt av tid för att lyssna och stödja Undvik fraser av typen: tiden läker alla sår jag förstår hur du känner det det kunde ju ha varit värre du kan vara glad att du lever Lova inte mer än du kan hålla Skydda eleverna mot onödig stress som: påflugna journalister starka sensoriska intryck hjälpsamma men överaktiva personer

10 20 REGLER FÖR ETT BRA OMHÄNDERTAGANDE Den internationella spädbarnsdödsföreningen har utarbetat 20 regler för ett bra omhändertagande i en sorgsituation. Det krävs inga övermänniskor för att följa dem, endast medmänniskor. 1. Man skall veta att sorgearbetet är en normal och nödvändig process. 2. Man skall vara tillsammans med de sörjande - inte lösa deras problem. 3. Man skall erkänna andras smärta, lära sig att gå in i den och inte försöka avlägsna den. 4. Man skall lyssna till vad de sörjande berättar. 5. Man skall låta dem upprepa sig gång på gång. 6. Man skall tala så lite som möjligt - och undvika varje försök till tröst som innebär en förringande av förlusten. 7. Man skall acceptera att alla har sitt eget sätt att sörja - och att ingen sorg är riktig eller felaktig. 8. Ingen är tvungen att rättfärdiga sina känslor. 9. Man skall uppmuntra dem som har en gemensam sorg att dela den med varandra om de kan. 10. Man skall erkänna att de sörjande har lidit en förlust. 11. Man skall inte hindra någon från att uttrycka skuldkänslor eller vrede om de behöver det. 12. Man skall hjälpa de sörjande att inse att den döde aldrig kommer tillbaka. 13. Man skall ge de efterlämnade tid att sörja. 14. Man skall tillåta de sörjande att ha verkliga minnen från ett verkligt förhållande till den döde. 15. Man skall erkänna de sörjandes behov av att tala om den de har förlorat. 16. Man skall uppmuntra de sörjande att bearbeta smärtan och visa alla sina känslor - utan att fördöma. 17. Man skall ge barn tillfälle att delta i sorgeprocessen tillsammans med de vuxna. 18. Man skall komma ihåg att många som erbjuder omedelbart stöd ofta försvinner efter ett tag. 19. Man skall inte låta ett avvisande hindra en från att återkomma med nya erbjudanden om hjälp. 20. Man skall uppmuntra de sörjande att leva och älska igen - men inte förrän de känner sig redo för det.

11 FÖRBEREDANDE ARBETE Det är många dödsfall som på olika sätt angår en arbetsplats. Det kan därför vara en klar fördel om man på arbetsplatsen ägnar tid till förberedelser av hur man ska förhålla sig till sådana händelser. Erfarenheten visar att mental förberedelse och planering före dödsfall och andra kritiska händelser leder till en åtskilligt bättre hantering än om man bara tar det som det kommer. Därför kan man ha god nytta av att göra en del saker som ökar arbetsplatsens förmåga att ta itu med sådana problem, t ex följande: 1 Utse en krisgrupp för arbetsplatsen. Upprätta förteckning över krisgruppen, namn och telefonnummer. Aktualisera förteckningen regelbundet! 2 Anpassa handlingsplanen efter lokala behov. Upprätta en arbetsordning/åtgärdsplan för arbetsplatsen. 3 Upprätta listor över barnen och anhörigas namn och telefonnummer Observera vikten av telefonnummer där anhöriga kan nås under dagtid. Aktualisera listorna regelbundet! 4 Erbjud personalen handledning och krisbearbetning. 5 Genomför temadag för personalen, hur man handskas med dödsfall på arbetsplatsen. 6 Ordna kurser för personalen, om barn i sorg och kris. 7 Anskaffa lämplig litteratur alternativ låna från stödenhetens referensbibliotek. ATT TÄNKA PÅ Vid kritisk händelse sker allting snabbt och oförberett. Det ställer stora krav på god kommunikation inom verksamheterna. Adrenalinchocken ger en välbehövlig kraftskjuts. Om Du får för mycket blockeras viktiga intellektuella funktioner i hjärnan. Börja med en kraftig utandning som avslappning och kraftsamling. Bevara lugnet.

12 OM BARN BLIR SVÅRT SKADAT ELLER AVLIDER UNDER VISTELSE I FÖRSKOLA, SKOLA, FRITIDSHEM ELLER PÅ FRITIDSGÅRD DIREKT PÅ PLATS 1 a) Gör vad du kan på plats! Försök skaffa hjälp! Uppträd lugnt och förtroendeingivande Snabb överblick av situationen, notera vad klockan är Livshotande tillstånd ABC (Andning, Blödning, Chock) Ambulans tillkallas, Tel 112 Underrätta verksamhetsansvarig Bekräfta för berörd personal att ambulans, brandkår och/eller polis har tillkallats. Personal stannar hos det drabbade barnet. b) Om eleven har egen medicin ge dessa 2 Ta hand om övriga skadade 3 Elever och övrig personal avlägsnas från olycksplatsen Avdela en person att ta hand om dem som känner oro 4 Kom ihåg att Du alltid kan trösta och vara nära 5 Underrätta närstående 6 Då ambulans kommit, överlåt omhändertagandet till ambulanspersonalen Uppge elevens fullständiga namn, personuppgifter 7 Meddela rektor/ biträdande rektor 8 Om närstående ej anlänt: Någon vuxen följer med ambulansen 9 Meddela närstående när de anländer vart ambulansen fört eleven 10 Tillbudsrapportering görs av den personal som bevittnat händelsen och lämnas till skolledningen. När du ringer 112 Var beredd på följande frågor: - vem som ringer och varifrån du ringer (telefonnummer där du befinner dig) - vilken skola (namn adress och var på skolan) - typ av olycka t.ex. våld, olyckshändelse, brand, explosion (om livshotande tillstånd "förtur") - antalet skadade

13 SAMMA DAG 1 Verksamhetsansvarig: Samlar utvald personalgrupp (nedan kallad gruppen). Leder gruppens arbete. Informerar Förvaltningschefen. Tar ställning till om enstaka avdelning eller hela förskolan skall stängas dagen efter eller del av dagen. Tar ställning till om enstaka klass eller hela skolan skall ges ledigt dagen efter eller del av skoldagen. Tar ställning till behov av särskilt stöd till barn/personal. Erfarenheter visar att bearbetning underlättas om barngruppen kan hållas samman enl ord tidsschema. Om dagsprogrammet måste brytas ska inga barn behöva gå hem till en tom bostad. Kontakta först föräldrarna. 2 Gruppen ansvarar för: att det drabbade barnets föräldrar underrättas. Vid dödsfall kontaktas polisen, som svarar för att närstående underrättas. att syskon underrättas och får stöd. Dödsbud bör lämnas av någon familjemedlem, helst förälder. 3 Gruppen ansvarar för information till barnen: om olyckan/dödsfallet (förmedling av dödsbud se informationsbilaga D) om nästa dags program om arbetsplatsens vidare åtgärder om besök på sjukhus om begravning 6 Gruppen ansvarar för information till övrig personal: om olyckan/dödsfallet om fakta kring händelsen om vilka stödåtgärder som satts in om planer för vidare åtgärder om hantering av massmedia 7 Gruppen ansvarar för information till övriga föräldrar: om olyckan/dödsfallet om nästa dags program om arbetsplatsens vidare åtgärder Förskolebarnens föräldrar får information i samband med hämtning av barnet. Skolbarnens föräldrar får information genom telefonkontakt med resp familj. OBS Ge direktinformation, arrangera inte telefonlista!

14 EFTERFÖLJANDE DAG OCH SENARE UPPFÖLJNING 1 Verksamhetsansvarig: Inleder nästa dag med information till ALL PERSONAL. Samlar berörd personal för genomgång av gårdagens händelse. Vid behov kan extern resurs leda mötet. Tar ställning till flaggningsritual. Tar ställning till behov om ytterligare information till barnen/eleverna /föräldrarna/personalen. Ansvarar vid dödsfall för att en minnesstund planeras och genomförs vid arbetsplatsen. Kallar till föräldramöte så snabbt som möjligt. Syftet med föräldramöte är att ge korrekt information samt bearbetning av händelsen. 2 Verksamhetsansvarig/Närstående personal: Kontaktar/besöker berörd familj och diskuterar hur arbetsplatsen kan ge stöd samt önskemål om närvaro vid begravningen. Barngruppens/klassens deltagande vid begravningen avgör resp förälder. LÅNGSIKTIG BEARBETNING: Vid dödsfall. Låt barnets låda, klädkrok, pärm, bänk m m vara kvar terminen ut. Eventuell minnessak kan sättas upp t ex teckning, foto. Diskutera förhållningssätt vid speciella dagar exempelvis födelsedag, årsdag för dödsfallet, terminsslut m m. Tänk på stöd till elever med särskilda behov eller sänkta krav på ämnesprestationer. Tänk på att möjlighet finns att bjuda in berörd personal från polis, brandkår, ambulans för ytterligare bearbetning och konkret information till barngruppen. Kan även fungera på liknande sätt för personalgruppen. Uppmuntra lek och teckning som bearbetning av händelsen. Var gärna själv aktiv tillsammans med barnen. Se till att lämpliga leksaker finns till hands och låna in lämplig litteratur. Besök eventuellt kyrkogård alternativt barnets grav. Tag kontakt med familjen för besök i hemmet eller bjud in till arbetsplatsen. Tänk på syskonen. Tänk på att föräldrarna är i kris och kan reagera utifrån det lång tid efteråt, även fast barnet tillfrisknat.

15 OM BARN BLIR SVÅRT SKADAT ELLER AVLIDER PÅ VÄG TILL/FRÅN FÖRSKOLA/SKOLA, FRITIDSGÅRD ELLER UNDER STUDIERESA/UTFLYKT Rutiner skall finnas som säkrar information från polis, räddningstjänst, vårdcentral, föräldrar eller andra instanser till ledningen för daghem och skolor. Vid studieresor förses medföljande personal med aktuell namnlista över samtliga medresande barn och personal. Listan skall innehålla namn, föräldrars/anhörigas namn och telefonnummer. Dubblett på listan förvaras på av personalen väl känd plats på arbetsplatsen. SAMMA DAG SOM OLYCKAN/HÄNDELSEN BLIR KÄND 1 Verksamhetsansvarig: Kontrollerar uppgifterna om olyckan och ev dödsfall innan vidareinformation lämnas. Samlar in så många fakta som möjligt om händelsen från föräldrar och andra inblandade (polis, vårdcentral/sjukhus, räddningstjänst) Informationen bör innehålla: - NÄR, VAR och HUR skedde olyckan/dödsfallet - VILKA barn/personal var närvarande - VAR finns de skadade/döda nu 2 Verksamhetsansvarig: Samlar utvald personalgrupp ( nedan kallad gruppen) och informerar om händelsen. Leder gruppens arbete. Informerar Förvaltningschefen. Vid trafikolycka kontaktas transportföretaget. Tar ställning till om enstaka avdelning eller hela daghemmet skall stängas dagen efter eller del av dag. Tar ställning till om enstaka klass eller hela skolan skall ges ledigt dagen efter eller del av skoldagen. Tar ställning till behov av särskilt stöd till barn/personal. Erfarenheter visar att bearbetning underlättas om barngruppen kan hållas samman enl ordinarie tidsschema. Om dagsprogrammet måste brytas ska inga barn behöva gå hem till en tom bostad.. Kontakta först föräldrarna. 3 Gruppen ansvarar för information till barnen: om olyckan/dödsfallet (förmedling av dödsbud se informationsbilaga D) om nästa dags program om vidare åtgärder om besök på sjukhus om begravning

16 4 Gruppen ansvarar för information till övrig personal: om olyckan/dödsfallet om fakta kring händelsen om vilka stödåtgärder som satts in om planer för vidare åtgärder om hantering av massmedia 5 Gruppen ansvarar för information till övriga föräldrar: om olyckan/dödsfallet om nästa dags program om vidare åtgärder Förskolebarnens föräldrar får information i samband med hämtning av barnet. Skolbarnens föräldrar får information genom telefonkontakt med resp familj. OBS Ge direktinformation, arrangera inte telefonlista! Kommer information om olycka/dödsfall på annat sätt än via föräldrar gäller även: 6 Gruppen ansvarar för: att det drabbade barnets föräldrar underrättas. Vid dödsfall kontaktas polisen, som svarar för att närstående underrättas. att syskon underrättas och får stöd. Dödsbud bör lämnas av någon familjemedlem, helst förälder.

18 OM BARN BLIR SVÅRT SKADAT ELLER AVLIDER UNDER FRITIDEN Skapa rutiner som säkrar information från polis, räddningstjänst, vårdcentral, föräldrar eller andra instanser till ledningen för arbetsplatsen. SAMMA DAG SOM OLYCKAN/HÄNDELSEN BLIR KÄND 1 Verksamhetsansvarig: Kontrollerar uppgifterna om olyckan och ev dödsfall innan vidareinformation lämnas. Samlar in så många fakta som möjligt om händelsen från föräldrar och andra inblandande (polis, vårdcentral/sjukhus, räddningstjänst) Informationen bör innehålla: - NÄR, VAR och HUR skedde olyckan/dödsfallet - VILKA barn/personal var närvarande - VAR finns de skadade/dödade nu 2 Verksamhetsansvarig: Samlar utvald personalgrupp ( nedan kallad gruppen) och informerar om händelsen. Leder gruppens arbete. Informerar Förvaltningschefen. Tar ställning till om enstaka avdelning eller hela förskolan skall stängas dagen efter eller del av dag. Tar ställning till om enstaka klass eller hela skolan skall ges ledigt dagen efter eller del av skoldagen. Tar ställning till behov av särskilt stöd till barn/personal. Erfarenheter visar att bearbetning underlättas om barngruppen kan hållas samman enl ordinarie tidsschema. Om dagsprogrammet måste brytas ska inga barn behöva gå hem till en tom bostad. Kontakta först föräldrarna. 5 Gruppen ansvarar för information till barnen: om olyckan/dödsfallet (förmedling av dödsbud se informationsbilaga D) om nästa dags program om vidare åtgärder om besök på sjukhus om begravning 6 Gruppen ansvarar för information till övrig personal: om olyckan/dödsfallet om fakta kring händelsen om vilka stödåtgärder som satts in om planer för vidare åtgärder om hantering av massmedia

19 7 Gruppen ansvarar för information till övriga föräldrar: om olyckan/dödsfallet om nästa dags program om vidare åtgärder Förskolebarnens föräldrar får information i samband med hämtning av barnet. Skolbarnens föräldrar får information genom telefonkontakt med resp familj. OBS Ge direktinformation, arrangera inte telefonlista! Kommer information om olycka/dödsfall på annat sätt än via föräldrar gäller även: 8 Gruppen ansvarar för: att det drabbade barnets föräldrar underrättas. Vid dödsfall kontaktas polisen, som svarar för att närstående underrättas. att syskon underrättas och får stöd. Dödsbud bör lämnas av någon familjemedlem, helst förälder.

21 OM PERSONAL AVLIDER Vid plötsligt dödsfall: 1 Medicinsk första hjälp 2 Ring 112 tillkalla ambulans, brandkår och/eller polis. Underrätta Föreståndaren/Rektor. Bekräfta att ambulans, brandkår och/eller polis har tillkallats. Personal tar hand om barngruppen/klassen. 3 Verksamhetsansvarig samlar all personal för information: om olyckan/dödsfallet om fakta kring händelsen om vilka stödåtgärder som satts in om planer för vidare åtgärder om hantering av massmedia 4 Verksamhetsansvarig: Informerar Förvaltningschefen. Tar ställning till om enstaka avdelning eller hela förskolan skall stängas dagen efter eller del av dagen. Tar ställning till om enstaka klass eller hela skolan skall ges ledigt dagen efter eller del av skoldagen. Tar ställning till behov av särskilt stöd till barn/personal. Erfarenheter visar att bearbetning underlättas om barngruppen kan hållas samman enl ord tidsschema. Om dagsprogrammet måste brytas ska inga barn behöva gå hem till en tom bostad. Kontakta först föräldrarna. 5 Personalen ansvarar för information till barnen: om olyckan/dödsfallet (förmedling av dödsbud se informationsbilaga D) om nästa dags program om vidare åtgärder om begravning 6 Personalen ansvarar för information till föräldrar: om olyckan/dödsfallet om nästa dags program om vidare åtgärder

22 EFTERFÖLJANDE DAG OCH SENARE UPPFÖLJNING 1 Verksamhetsansvarig: Inleder nästa dag med information till ALL PERSONAL. Samlar berörd personal för genomgång av gårdagens händelse. Vid behov kan extern resurs leda mötet. Tar ställning till flaggningsritual. Tar ställning till behov om ytterligare information till barnen/eleverna /föräldrarna/personalen. Ansvarar vid dödsfall för att en minnesstund planeras och genomförs vid arbetsplatsen. Kallar till föräldramöte så snabbt som möjligt. Syftet med föräldramöte är att ge korrekt information samt bearbetning av händelsen. LÅNGSIKTIG BEARBETNING: Tänk på stöd till elever med särskilda behov eller sänkta krav på ämnesprestationer. Tänk på att möjlighet finns att bjuda in berörd personal från polis, brandkår, ambulans för ytterligare bearbetning och konkret information till barngruppen. Kan även fungera på liknande sätt för personalgruppen. Uppmuntra lek och teckning som bearbetning av händelsen. Var gärna själv aktiv tillsammans med barnen. Se till att lämpliga leksaker finns till hands och låna in lämplig litteratur. Svara adekvat och ej undvikande på barnens frågor och undringar. Informera efterträdande personal ingående om tidigare reaktioner. Förbered barnen med att informera om den nya personalen/läraren, planera mottagandet.

23 SÄRSKILDA OMSTÄNDIGHETER VID SJÄLVMORD Självmord förekommer i alla åldersgrupper, men den klart största ökningen finner man i åldersgruppen år. Mobbning, incest, annan misshandel, växande våld och kriminalitet, framtidspessimism, ensamhet, brist på kontakt och öppenhet i mänskliga relationer eller problematiska hemförhållanden är faktorer som kan knäcka livslusten hos barn och unga. Självmord bland barn eller ungdomar behöver inte medföra ökad självmordsrisk bland kamraterna under förutsättning att dödsfallet diskuteras och genomarbetas. Om ett barn begår självmord: Kontakta de anhöriga för att i samråd med dem bestämma vad som skall sägas till de andra barnen Ge en faktisk orientering om händelsen, och undvik att spekulera i möjliga motiv Information sprids snabbt och tystnad från ledningens och personalens sida leder till att pratet försiggår i det fördolda. För att minska ryktesspridning bör faktainformation ges efter samråd med den drabbade familjen. Det är viktigt att dödsfallet inte romantiseras. Om barn på ett öppet sätt får reda på omständigheter kring självmordet, kan de också prata med de vuxna om hur de ska svara på frågor från vänner och bekanta och få hjälp med att tackla olika situationer. Ett självmord skapar alltid en speciell sorts smärta och nya problem. Man bör tala om självmord som en definitiv lösning på ett problem, som skulle kunnat vara övergående och lösts på annat sätt. Det är skolans uppgift att hjälpa elevens kamrater att tolerera den smärta som skapats. Lärarna bör bistå barnen att finna olika verktyg och uttryckssätt som kan hjälpa dem i denna och andra krissituationer. Det finns en dokumenterad risk för spridning av självmord. Därför bör experthjälp anlitas på ett tidigt stadium, för rådgivning om uppföljning (se informationsbilaga F). Om ett barn anförtror en personal/lärare självmordstankar: Måste personalen/läraren skaffa hjälp åt barnet att lösa problemen. Gå inte in i en allians med barnet om att hemlighålla tankar eller planer på självmord. Självmordsförsök av förälder kan på många sätt vara svårt för barnen att leva med. Det förändrar förhållandet mellan vuxna och barn. Den av föräldrarna som försökt begå självmord kommer att känna sig ännu mer maktlös och otillräcklig i förhållandet till barnen. Dessa kan å sin sida uppleva stark fruktan för att det ska hända igen eller ta på sig ansvaret för självmordsförsöket. De kan också ta över ansvaret för mamma eller pappa och bli en sorts kontrollant.

24 OM ETT BARN DRABBAS AV SVÅR SJUKDOM Vid allvarlig sjukdom hamnar personalen och barngruppen i den tunga belägenheten att tillsammans följa ett barns sjukdom och sista tid i livet eller komma till en dödsbädd. Vad barnen behöver är regelbundet återkommande information om hur den sjuke mår och hur det hela utvecklar sig. Verksamhetsansvarig eller närstående personal: Kommer överens med det sjuka barnets föräldrar om vad som skall informeras om till barngruppen/klassen och deras föräldrar. Planerar för hur informationen skall gå till. Försök påverka till en öppen kommunikation. Informera barngruppen/klassen på ett konkret och åldersanpassat sätt om vad sjukdomen innebär. Ge utrymme för bearbetning. Håll kontakt med det sjuka barnet genom exempelvis sjukhusbesök, hembesök, skicka brev/teckningar. Håll kontinuerlig kontakt med föräldrarna. Det är viktigt för den elev som ligger på sjukhus att känna att han eller hon inte kommer långt efter i skolarbetet i förhållande till klassen. Föräldramöte rekommenderas för adekvat information. Viktigt att det sjuka barnets föräldrar finns med, vid behov kan även behandlande sjukvårdspersonal eller skolsköterska medverka. I de fall där barn dör av cancer eller någon annan speciell sjukdom, kan det vara en idé att barngruppen/klassen arrangerar basarer eller tillställningar, där intäkterna går till sjukhusets barnavdelning eller till forskning i just denna sjukdom. Vid väntade dödsfall kommer förstås barnens reaktioner att bestämmas av den information de har fått under sjukdomens förlopp. En mental förberedelse och möjlighet att ta farväl hjälper barnen i deras sorgearbete. Men oavsett den mentala förberedelsen kommer alla dödsfall att medföra direkta eller omedelbara sorgereaktioner hos barnen.

25 OM ETT BARNS FÖRÄLDER ELLER SYSKON AVLIDER 1 Om ett dödsfall inträffar i ett barns familj bör Verksamhetsansvarig/Personalen underrättas. Om dödsfallet inträffar medan barnet är på daghemmet/i skolan bör någon familjemedlem, helst en av föräldrarna, komma till förskolan/skolan för att underrätta och hämta barnet personligen. (Förmedling av dödsbud se anvisningar i informationsbilaga D) 2 Verksamhetsansvarig/Närstående personal: Kontaktar den berörda familjen för samråd om vilka uppgifter som får lämnas ut och hur dessa bör presenteras. Somliga barn vill närvara när barngruppen/klassen informeras, andra föredrar att inte delta.. 3 Vid en förälders död skall personalen acceptera och visa förståelse för att barnets arbetskapacitet sjunker under en tid. Det sörjande barnet kan därför behöva särskild hjälp när koncentrations-förmågan stabiliserar sig till en mer normal nivå. 4 Det har stort symbolvärde att en representant för förskolan/skolan, helst närstående personal, är närvarande vid begravningen. Även nära vänner till det sörjande barnet kan delta, det avgör resp. barns förälder. 5 Uppmuntra lek och teckning som bearbetning av händelsen. Var gärna själv aktiv tillsammans med barnen och var inte avvisande för barnets frågande och undrande. Se till att lämplig litteratur finns till hands. 6 Informera fortlöpande de anhöriga om barnets beteende/prestation. 7 Om personalen behöver konsultation i hur man skall bemöta barnen och deras beteende så kan kontakt tas med skolpsykologen för handledning. 8 Att få komma tillbaka till förskolan/skolan så snart som möjligt är bra för barnet och bör därför uppmuntras. Av alla tänkbara dödsfall är det föräldrarnas död som får de största konsekvenserna för barn. De förlorar inte bara en människa som står för kärlek och daglig omsorg Dödsfallet leder också till instabilitet och stora omvälvningar i deras vardag. De flesta barn förnekar också vissa aspekter av det slutgiltiga i föräldrarnas död. När en förälder dör, är det en sådan genomgripande händelse att barnet kommer att hålla delar av verkligheten på avstånd - inte så att kontakten med verkligheten försvinner utan så att den känslomässigt tas in gradvis. Efter föräldrarnas död kan en del ungdomar för tidigt tvingas in i en vuxenroll där de måste ta ett ansvar som inte står i proportion till deras ålder. Barns reaktioner när syskon dör är i stort sett desamma som när en förälder dör, men intensiteten, varaktigheten och följderna är oftast inte så stora på längre sikt. När ett barn dör, påverkas förstås det känslomässiga klimatet i hemmet i hög grad. De syskon som är kvar upplever inte bara en förlust av en lekkamrat och rival, de förlorar också föräldrarnas uppmärksamhet och omsorg under en tid. De får uppleva starka känslor från de vuxnas sida och de hamnar själva i centrum för föräldrarnas ängslan att också de ska dö.

26 BOMBHOT Om skolan blir bombhotad är det viktigt att ta hotet på allvar, men det är inte rektor som ska avgöra äktheten i hotet. Det ska polisen göra. 1. Rektor kontaktar genast polisen. Därmed har rektor överlämnat ärendet till polisen. Det är polisen som avgör vad som ska göras. 2. Rektor förbereder sig på samma sätt som vid en brandövning och aktualiserar utrymningsplan och uppsamlingsplatser. 3. All information till Allmänheten och massmedia skall lämnas av kommunens informationsansvarig. 4. Klasslärarna samlar sina respektive klasser, kontrollerar närvaron. 5. Uppföljning: Utvärderingen bör ske i krisgruppen snarast efter händelsen. Rektor samlar krisgruppen. Ansvarig: polis Ansvarig på skolan/förskolan: Rektor/förskolechef

27 BRAND Om skolan drabbas av brand, kan det jämföras med en krissituation. Brand är i första hand en uppgift för räddningstjänsten och polisen, som omedelbart underrättas. 1. Rektor aktualiserar utrymningsplan. 2. Undervisande lärare samlar sin klass och fortsätter enligt utrymningsplanen. 3. Eventuell underrättelse till föräldrar/vårdnadshavare. 4. All information till allmänheten och massmedia skall lämnas av kommunens informationsansvarig. 5. Skolans krisorganisation tar hand om de sociala och psykiska efterverkningarna på samma sätt som när en allvarlig olycka inträffat i skolan. 6. Uppföljning: Utvärdering av utrymningen ska ske i krisgruppen snarast efter händelsen. Rektor sammankallar gruppen. Ansvarig: Räddningstjänst, polis Ansvarig på skolan: Rektor/förskolechef

28 HOT, VÅLD ELLER MISSHANDEL..inom skolan 1. Om elev hotas ska den som först får vetskap om hotet omedelbart meddela rektor. Om personal hotas ska den hotade omedelbart meddela rektor. 2. Rektor sammankallar de berörda efter att först ha kartlagt vilka de är. Det varierar utifrån den uppkomna situationen vilka som bör vara med. Tänkbara personer är klasslärare, utsatt personal, den hotande, föräldrar, vittnen, psykolog, skolsköterska och skyddsombud. Vid behov meddelas kommunens informationsansvarig. 3. Samtalet skall - vara en markering - utreda eventuell bakomliggande konflikt och resultera i ett beslut om åtgärd - följas upp efter ca 2 veckor 4. Hot, våld eller misshandel kan komma att anmälas till socialtjänsten eller polisen. Ansvarig (vid polisanmälan): Polis Ansvarig på skolan: Rektor/förskolechef..utifrån kommande 1. Om elev eller personal hotas ska den som först får vetskap om hotet eller den hotade omedelbart meddela rektor. Beroende på hotets art bör den som hotas avlägsnas från skolan till säker (okänd) plats. 2. Rektor polisanmäler. 3. Rektor sammankallar de berörda efter att först ha kartlagt vilka de är. Det varierar utifrån den uppkomna situationen vilka som bör vara med. Tänkbara personer är klasslärare, utsatt personal, den hotade, föräldrar, vittnen, psykolog, skolsköterska, skyddsombud, förvaltningschef, säkerhetssamordnare, informationsansvarig och personal från IFO. 4. Samtalet skall resultera i ett beslut om åtgärder och hur uppföljning ska ske. Ansvarig: Polis Ansvarig på skolan: Rektor/förskolechef ATT TÄNKA PÅ Behov av läkarvård Behov av transport och medföljande Stöd till såväl drabbad som förövare Rektor underrättar anhöriga till de inblandade (vid polisanmälan i samråd med polis) Rektor i samråd med kommunens informationsansvarig och säkerhetssamordnare förbereder sig inför massmedia / kontaktar massmedia Dokumentera händelsen. Använd mall för anmälan tillbud/skada eller mall för dokumentation av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Skadeanmälan - Anmälan till Arbetsmiljöverket

29 OM ETT BARN FÖRSVINNER, FRÅN SKOLAN / FÖRSKOLAN En elev försvinner från lektion/skolan 1. Personal, som får vetskap om försvinnandet, kontrollerar med elevens kamrater om någon vet något. 2. Personal, som får vetskap om försvinnandet, meddelar rektor. 3. Rektor organiserar sökandet i skolan och dess närområde. 4. Rektor alternativt klasslärare meddelar förälder. (Inom en timme) 5. Rektor kontaktar polis. (Inom en timme) 6. Rektor kontaktar kommunens informationsansvarig 7. Rektor sammankallar krisgruppen, som följer polisens direktiv. 8. Uppföljning och skriftlig dokumentation av händelsen. Ansvarig: Polis Ansvarig på skolan: Rektor En elev försvinner från lektion/skolan på grund av stark sinnesrörelse 1. Personal, som får vetskap om försvinnandet, kontrollerar med elevens kamrater om någon vet något. 2. Personal, som får vetskap om försvinnandet, meddelar rektor. 3. Personal, som eleven har förtroende för, frikopplas för att söka efter eleven. 4. Rektor alternativt klasslärare meddelar förälder. (Inom en timme) 5. Rektor kontaktar polis om sökandet inte gett resultat. (Inom en timme) 6. Rektor kontaktar kommunens informationsansvarig 7. Rektor sammankallar krisgruppen, som följer polisens direktiv. 8. Uppföljning och skriftlig dokumentation av händelsen. Ansvarig: Polis Ansvarig på skolan: Rektor Ett barn försvinner från förskolan 1. Personalen samlar ihop barnen och någon/några personal går in med barnen på förskolan. Övrig personal kontaktar personal på andra avdelningar för att få hjälp med sökandet. 2. Personal från icke berörd avdelning organiserar sökandet, riktningar, tidpunkt för återsamling m.m. 3. Om barnet inte påträffas inom närområdet och inom rimlig tid (beroende på situationen och platsen) kontaktas förskolechef. 4. Förskolechef kontaktar föräldrar. 5. Förskolechef kontaktar polisen. 6. Förskolechef kontaktar kommunens informationsansvarig. 7. Förskolechef sammankallar krisgruppen, som följer polisens direktiv. 8. Förskolechef eller annan lämplig personal tar hand om föräldrarna. Om dessa ej är tillgängliga på förskolan beordras någon i personalstyrkan att ta kontakt med dem för besök och stöd. 9. När barnen hämtas från förskolan meddelas övriga föräldrar och underrättas därefter då ny information finns att lämna. 10. Kökspersonalen ser till att det finns fika eller eventuellt mat till dem som deltar i sökandet och till berörda. Ansvarig: Polis Ansvarig på skolan: Förskolechef

30 STÖRRE OLYCKOR ELLER KATASTROFER Den här typen av olyckor drabbar ofta hela förskolan/skolan/kommunen hårt. Delar av ovan redovisad handlingsplan samt informationsbilagor kan tillämpas utifrån händelsens karaktär: Kontakta kommunens POSOM-grupp, se förteckning under flik 4. Om personer förts till sjukhus kan sjukhusets PKL-grupp kontaktas, se förteckning under flik 4.

31 KOMMUNIKATION MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG OCH KRIS Det är viktigt med öppen och ärlig kommunikation: ge åldersanpassad information undvik abstrakta förklaringar använd inte uttrycken sömn, resa etc, som omskrivning för döden Ge tid till kognitiv bemästring*: acceptera frågor och samtal om händelsen acceptera lek som är relaterad till händelsen sänk kraven på ämnesprestationer planera fortsatta aktiviteter inom daghemmet, skolan, kamratkretsen Gör förlusten verklig: dölj inte dina egna känslor låt barnen delta i ritualer ställ fram föremål som påminner om den döde (skolbänk, foto, teckningar m m) Tala om för barnen att det är normalt att reagera: upplys dem om vanliga reaktioner (se informationsbilaga C) avvisa inte deras reaktioner tala om för dem att det är smärtsamt men nödvändigt att arbeta sig igenom sina känslor ge dem hopp, men undvik att förringa deras smärta Föreslå olika sätt för barnen att uttrycka sina känslor, t ex: arbeta med teckning, målning, tidningsklipp sätt ihop ett minnesalbum sätt upp bilder skriv uppsatser, dikter, dagböcker gör rollspel, dockteater, dramatisk rekonstruktion och lek besök olycksplatsen samtal I ett kritiskt skede förändras reglerna för vanlig samtalsstruktur. Man pratar om heliga saker på en förtroendefull nivå, med personer som man i vardagslag tilltalar på ett helt annat sätt. Det kan väcka känslor av förvirring, förvåning, ilska och bestörtning, vilket ger osäkerhet och kanske rädsla. Kom ihåg att i krissituationer aktualiseras mycket känsliga upplevelser från tidigare skeden i livet. Upplevelser som bara delvis bearbetats. Dessa rester kan återuppväckas i likartade händelseförlopp. Även speciella ljud, lukter och beröringsupplevelser brukar förstärka reaktionerna. VÅRA SAMTALSNIVÅER = LAZARUS RINGAR * Bemästring är översättning av en mycket användbar och belysande norsk term mestring. Bemästring är en heltäckande beskrivning för individens sätt att förhålla sig till och klara av sin situation.

32 KRISBEARBETNING Barn behöver hjälp med att bearbeta sin sorg. Här kan personalen göra en värdefull insats. Barn har stark fantasi. Om barnet känner att det finns utrymme för dess frågor och tid att prata, förhåller det sig till den information det får, i stället för till fria fantasier. Barnet behöver vara hos de sina och genomleva det hela tillsammans med dem som det tycker om. Barn blir inte särskilt hjälpta av teoretiska förklaringar om vad som har hänt, de behöver själva se och vara med. Det som är konkret kan de förstå och förhålla sig till. En del barn har blivit hjälpta genom att teckna. Svåra upplevelser, dramatiska händelser och obehagliga känslor kan vara lättare att leva med när man har uttryckt dem i bild. Det gäller i synnerhet de yngsta som ännu inte har ord och begrepp för allt de upplever. Man ser ofta att barn leker av sig sorgen. De leker begravning och situationer från sjukhuset. Därmed får barnen hjälp att komma tillrätta med det som har hänt. Krisreducering: Debriefing är en metod att reducera yrkespåförd stress. Metoden förebygger yrkesmässig utbränning, en reningsprocess. Debriefing, är en detaljerad genomgång i grupp av tankar och reaktioner på kritisk händelse. Syftet är att förhindra onödiga psykiska efterverkningar. Händelser som ger extra stor belastning, så att debriefing kan behövas är: - död eller allvarlig skada på arbetskamrat - andra allvarliga händelser med fara för eget liv barn involverade mycket starka sinnesintryck near-miss (nästan-olyckor; överlevnad genom ett rent under) stora olyckor och katastrofer Debriefing bör sättas in tidigast 24 timmar från den kritiska händelsen, eftersom kvarstående chockreaktioner förhindrar bearbetningen. Debriefing kan sättas in timmar efter den kritiska händelsen. I speciella fall kan debriefing genomföras upp till sex månader efter. Gruppen bör inte vara fler än 8-15 personer (ideal gruppstorlek = 7-12 pers). Gruppen bör inte blandas med både deltagare från räddningsarbete och åskådare utan ha en gemensam grund. Om gruppen blir större än 20 personer finns risk för att karaktären i gruppen ändras från bearbetande till en mer undervisande form. Debriefingen tar i regel 2-4 timmar för en bearbetande genomgång. Gruppen hålls samman så länge som bearbetning krävs och till dess att uppföljning genomförts. Debriefinguppföljning bör ske efter 3-5 veckor för att gruppmedlemmarna skall hinna assimmilera intryck och reaktioner samt få distans till händelsen.

33 Informationsbilaga A BRUK AV RITUALER Ritualer gör det möjligt att uttrycka känslor direkt utan att behöva använda så många ord. Ritualerna gör det overkliga verkligt och reducerar fantasier. En minnesstund till minne av ett barns eller en personals död är ett bra tillfälle att manifestera och uttrycka gruppens sorg. Barnen och personalen samlas i någon lämplig lokal - aula, matsal, gymnastiksal - för att minnas olyckan på ett värdigt sätt. En minnesstund kan omfatta: - Minnesord av daghemmets föreståndare/skolans rektor - Minnesord av närstående personal/klasslärare - En tyst minut - Ett barn läser en passande dikt - Kort andakt - En sång eller ett musikstycke. Lämpligt val kan vara den dödes favoritmelodi. Låt barnen smycka med blommor, levande ljus m m. Barnens föräldrar och syskon kan bjudas in, liksom kamrater från andra avdelningar/klasser. Efter minnesstunden kan eleverna gå till sin avdelning/sitt klassrum, sitta en stund och tala med varandra om såväl akten som själva händelsen. På avdelningen/i klassrummet kan den dödes plats/skolbänk smyckas av barnen. Man kan tända ett ljus och sätta upp en bild av den döda kamraten. Barnen ges sedan möjlighet att uttrycka sin sorg muntligt eller under tystnad. Barns närvaro vid visning av den döde diskuterras särskilt i bilaga B. Deltagande i denna ritual bör vara förbehållet nära vänner. Beroende på typen av händelse kan antingen en enda daghemsavdelning/skolklass eller hela daghemmet/skolan delta i begravningen. Här kan barnen uttrycka sin sorg symboliskt, t ex genom blommor på kistan, teckningar eller andra symboler. En representant för barnen kan säga några ord och/eller lägga en krans på kistan. Ritualer kan genomföras även vid besök på olycks- eller katastrofplatsen. Det förekommer ofta att ceremonier sker spontant, man kan exempelvis se ungdomar som i samlad skara vandrar med tända ljus i händerna till platsen för en trafikolycka. Daghemmet/skolan kan ta initiativ till eller stödja sådana ceremonier, men barnen bör själva utforma dem. Dagar som födelsedag, dödsdag eller första högtiden efter dödsfallet kan utgöra ett komplement till samtal om den döde. Man kan tända ljus, sjunga, ha blommor på avdelningen/i klassrummet, lägga blommor på graven mm.

34 Informationsbilaga B VISNING AV DEN AVLIDNE Lämplig litteratur: Rädda Barnens skrifter: Barns sorg Några råd till famlj och vänner av Atle Dyregrov och Elin Hordvik Små barns sorg av Atle Dyregrov Att ta avsked ritualer som hjälper barnet genom sorgen av Atle Dyregrov

35 Informationsbilaga C SORG- OCH KRISREAKTIONER HOS BARN Det råder stora individuella skillnader mellan barns krisreaktioner. Vuxna ska därför vara ytterst återhållsamma med att beteckna vissa reaktioner som onormala. De reaktioner som beskrivs nedan är alla vanligt förekommande i samband med extrema händelser. Barns förståelse av döden i olika åldrar Barn under fem år uppfattar inte döden som något stadigvarande. De upplever döden som återkallelig och de ger i sina frågor klart uttryck för detta, Barnens begrepp är mycket konkreta i detta åldersstadium och det är bra om man kan undvika abstrakta förklaringar eller förskönande omskrivningar som barnet kan ta mycket bokstavligt. Detta gäller t ex omskrivningar som att den döde sover eller har åkt på en lång resa. Det är inte ovanligt att barn som fått döden beskriven på detta sätt blir rädda när föräldrarna sover eller reagerar starkt när någon ska resa bort. Från barnpsykologiskt håll hävdar man att barn är präglade av ett magiskt tänkande där det uppfattar sig själv vara i centrum för det mesta som sker. Ett sådant tankesätt kan göra att barn tror att det är de som har förorsakat ett dödsfall. I åldrarna fem till tio år utvecklar barn gradvis en förståelse av att döden är oåterkallerlig och att alla livsfunktioner upphör. I sjuårsåldern verkar barnen få bättre förståelse av att döden är oundvikligt och universell. I likhet med de yngre barnen är de fortfarande konkreta i sina tankar och de behöver konkreta uttryck som stöd i sitt sorgearbete. Nyare forskning visar att barn långt ner i förskoleåldern klarar av att visa stark medkänsla eller empati. Efterhand som barnen blir större, förstår de mer av orsak och verkan bakom händelser och de kan bli mycket upptagna av rättvisan i det som sker - att det händer onda saker med goda människor. I den tidiga skolåldern verkar det ske en förändring i barnens villighet att visa känslor. Framförallt är det pojkarna som börjar undertrycka sina känslor i takt med att kamratgruppen blir en viktig kunskapskälla och genom påverkan från de vuxnas attityder. Det är många föräldrar som upplever att deras barn stänger inne sin sorg och inte vill prata om det som hänt. Från tioårsåldern blir barns föreställningar om döden mer abstrakta och de kan förstå de mera långtgående konsekvenserna av ett dödsfall. I den åldern tänker barn ännu mer på rättvisa och orättvisa, ödet och det övernaturliga. Tillsammans med de förändringar som sker på det biologiska, psykologiska och sociala området, kan ett dödsfall leda till mycket starka reaktioner från ungdomarnas sida. Omedelbara reaktioner Barn reagerar olika på kriser och dödsfall. De vanligaste akuta reaktionerna består i: - chock och misstro - rädsla och protest - apati och förlamning - fortsättande av normala aktiviteter Särskilt äldre barn reagerar med chock och misstro och kommer ofta med yttrande som det kan inte vara sant, det är en dröm, det känns overkligt. Chockreaktionen är en skyddsmekanism som gör det möjligt för barnen att ta till sig situationen gradvis. Det händer inte sällan att barn, liksom för att hålla smärtsamma fakta ifrån sig, förnekar dödsfallet. Vuxna förvånar sig ofta över att barn inte reagerar starkare än vad de gör, men det är då viktigt att minnas att barn tar till sig det inträffade stegvis och att de också har en kortare sorgperiod än de vuxna.

Visa mer