LUND UNIVERSITET Socialhögskolan SOL 066 Vårtermin 2003

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LUND UNIVERSITET Socialhögskolan SOL 066 Vårtermin 2003"

Transkript

1 LUND UNIVERSITET Socialhögskolan SOL 066 Vårtermin 2003 Konsten att kila vidare En undersökning om förhållningssätt till döden och döendet Handledare: Jan Magnusson Av: Maria Andersson och Pernilla Johansson

2 Abstract The purpose of this essay was to define, and be able to show, how peoples approach to death and dying is expressed in today s society. Do people participate when death comes them near? Do they talk about death and dying? How do they approach the concept of their own impending death? What are their thoughts on funeral and rituals? How is sorrow dealt with in today s society? Our work, and the inquiry that we sent to 60 people, age 20 to 65 years old, revolved around these very questions. The replies to the inquiry were then used to find patterns in peoples approach to death and dying. As a comparison to today s attitudes we used descriptions of the traditional, the modern and the post-modern death such as we found them in the literature, which formed the basis for our theory. The result of the inquiry showed that people s attitudes in many instances had common features with the traditional approaches. However with the difference that the attitudes contained more individual choices and desires. People in post-modern society to a greater extent wanted to make their own personal impression, as in life, also on death and dying.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid FÖRORD INLEDNING Problemformulering Begrepps- och perspektivsdiskussion Syfte och frågeställning Metod Bortfallsanalys Fortsatt framställning TEORETISK REFERENSRAM Den traditionella döden och döendet Den moderna döden och döendet Den postmoderna döden och döendet REDOVISNING AV ENKÄTSVAREN Sammanställning Enkätfråga Enkätfråga Enkätfråga Enkätfråga Enkätfråga Enkätfråga Enkätfråga Enkätfråga Enkätfråga Enkätfråga Enkätfråga Enkätfråga Enkätfråga ANALYS Analys av enkätsvaren... 31

4 4.1.1 Närvaro och delaktighet Begravning Att våga se döden, sin egen och andras Kyrkan, religionen och ritualerna Sorgen SLUTDISKUSSION Sammanfattning Diskussion KÄLLFÖRTECKNING Bilaga 1 Enkät... 48

5 FÖRORD Efter nio veckors hårt arbete har vi många tankar och upplevelser vi skulle kunna dela med oss av. Vi tänker dock nöja oss med att säga det viktigaste: Jan Magnusson för inspirerande, konkret och utvecklande handledning till alla er som så välvilligt ställt upp och svarat på vår enkät. Utan er hade det inte blivit någon c-uppsats Thomas för språklig hjälp Göran på Klippans bibliotek för att du fixat och ordnat med film, böcker och artiklar till oss Rolf och Lisbeth på Perstorps Begravningsbyrå för studiebesök och fika Sonja på pastorsexpeditionen i Klippan för att du tog dig tid och letade fram de siffror vi behövde till alla er andra som på olika sätt uppmuntrat oss och trott på vårt arbete till högre makter som sammanfört just oss två. Nio veckor med roligt, bra och kompletterande arbete utan irritation och leda, kan inte bara bero på slumpen och sist men inte minst ett speciellt tack och kram till Karin Lenz som inspirerat oss till valet av ämne. Du vet själv Maria Andersson & Pernilla Johansson 4

6 1. INLEDNING 1.1 Problemformulering Döden och döendet är ett faktum som vi alla kommer att ställas inför, vare sig vi vill eller ej. Så väl andras som våra egna. Det vi inte vet är hur och när de kommer. Men när de plötsligt finns där i tillvaron hur gör människor då? Ämnet för vår c-uppsats är Förhållningssätt till döden och döendet. Vi vill med vår lilla enkätundersökning (bilaga 1) försöka se om det finns några speciella mönster i människors förhållningssätt till döden och döendet i dagens samhälle. Vad tycker och tänker personer i allmänhet? Finns det några klara attityder kring dessa ämnen? I det traditionella samhället var döden en händelse som engagerade alla som befann sig i dess närhet. Människor slöt upp kring familjen, stöttade och deltog i ritualerna och sorgen. Man bearbetade sorgen och det hela gemensamt. Det var en naturlig del av livet. I det moderna samhället blev så döden något som togs om hand av experter utanför det egna hemmet. Den undanröjdes snabbt och vardagen fortsatte som vanligt. Döden gjordes till en vetenskap som man kunde förhålla sig till. Den var ett individuellt problem och något som man inte pratade om. Döden upphörde att existera som en självklar del av människors liv. I det postmoderna samhället beskrivs döden som en konstruktion bestående av redan befintliga bitar och nya intryck som tillsammans skapar vars och ens personliga förhållande till döden och döendet. Det finns inga rätt eller fel. Hur ser då människors förhållande ut idag? Är döden en anonym händelse som passerar förbi så obemärkt som möjligt? Eller är den något som människor pratar om och deltager i när den kommer dem nära? Detta hoppas vi kunna svara på när arbetet är färdigt. 1.2 Begrepps- och perspektivsdiskussion Den död som vi har valt att prata om i vår undersökning är den död som kommer sent i livet och som inte sker till följd av olyckor eller akuta sjukdomar. Det är den död som kommer i vilket fall som helst och som är en given, naturlig del av våra liv. Vi tror också att det är den död som är minst svår att prata om och tänka kring. Den teoretiska referensramen består av en begreppslig kategorisering av sätt att förhålla sig till döden: den traditionella döden; den död som var en naturlig del av människors liv, den moderna döden; den död som blev en tyst och anonym händelse som togs om hand av experter och den postmoderna döden; den död som fått en mer personlig prägel och som inte har så fasta ramar. 5

7 Vi har sökt beskrivningar av dessa tre förhållningssätt i litteraturen och dessa utgör grunden för vår teori. Utförligare framställningar finns i respektive kapitel. Vi har valt ett sociologiskt perspektiv då vi försöker att finna ett samband mellan personlig attityd och samhällets struktur. Individen intar förhållningssätt till olika fenomen som uppstår i samhället, såsom t.ex. döden och döendet, och individen i sin tur formar det samhälle hon lever i. Med det perspektiv vi valt är det inte möjligt att presentera en sanning om dessa förhållningssätt, och det tror vi inte att det existerar någon heller. Vi vill istället försöka få fram och visa på mönster och tendenser som finns i dagens samhälle och som rör döden och döendet. När det gäller vår infallsvinkel, har vi valt att se på döden och döendet med gemene mans ögon till skillnad från experternas och den vårdande personalens. 1.3 Syfte och frågeställning Vi vill med vår enkätundersökning ställa frågor som rör människors förhållningssätt när döden och döendet kommer dem nära. Hur tänker och agerar människor idag och är ämnet något som de funderar kring överhuvudtaget? Finns det klara regler för hur saker och ting ska vara? Vi tror inte det, utan tror att det finns många olika sätt att agera på. Många kvarlevor av den moderna tystnaden men också helt nya sätt som kommit till oss genom det rörliga samhälle vi lever i. Hur det förhåller sig och vilka attityder som finns till döden och döendet är det vi vill ta reda på. De frågor vi utgått ifrån och som blivit stommen i vår enkät, är följande: Hur ser döden och döendet ut i dagens samhälle? Deltager människor när de kommer dem nära? Pratar de om döden och döendet? Tar människor ställning till hur de själva vill ha det den dagen de ska dö? Vad har de för tankar om begravning och ritualerna kring den? Hur hanteras sorg i dagens samhälle? 1.4 Metod Från början kändes tanken att tala om döden som en fråga av etisk karaktär och därför hade vi tänkt göra en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. De vi hade tänkt intervjua var människor inom vården, samt präst och begravningsentreprenör. När vi så kom till 6

8 handledaren första gången och presenterade våra tankar, undrade han varför vi ville intervjua just dessa personer? Ja, varför ville vi det? För att vi tyckte att de arbetade nära döden och säkert hade mycket att berätta för oss. Jan undrade då vad vi egentligen var ute efter att få reda på, och med den frågan ringandes i huvudet åkte vi hem och funderade och diskuterade Efter många om och men och mail till handledaren kom vi fram till att det vi egentligen var ute efter att få reda på var, hur människor i allmänhet tänkte och gjorde i samband med döden och döendet. Det rimligaste borde ju då vara att fråga dem själva och inte yrkeskategorier som mött dem Vi gick ifrån idén med intervjuer och bestämde oss för att göra en undersökning med hjälp av 60 enkäter istället. Vår tanke var att det gav ett större underlag som det var lättare att utläsa mönster i än i intervjuer. Vi trodde att vi med en kvantitativa undersökning kom närmare vårt mål än om vi gjorde en kvalitativ undersökning (Holme; Solvang, 2001). Innan vi satte igång med enkäten började vi med att fördjupa oss i en del av den litteratur som vi hittade om döden och döendet. Detta för att få en teoretisk bakgrund och en utgångspunkt till enkätens frågor. I den litteratur vi läste fanns både medicinska, kristna, filosofiska och mer praktiska frågeställningar kring döden och döendet. Det rörde allt från känslor till handling och det var svårt att begränsa läsande och sökande till just det som var relevant för oss. Vi ville gärna läsa mer, veta mer och det uppkom ständigt nya frågor. Vi tycker ändå att vi har lyckades urskilja vad som rörde förhållningssätt och det är det som blivit vår teoretiska referensram (Holme; Solvang, 2001). Litteraturen var till största del relativt ny, skriven från mitten av talet och framåt. Det stora undantaget var Philippe Ariès bok, Döden. Föreställningar och seder i Västerlandet från medeltiden till våra dagar skriven under talet, och som är en ständigt återkommande referens i nästan all övrig litteratur, tillsammans med Zygmunt Baumans Döden och odödligheten i det moderna samhället. Dessas verk framstår som viktiga i mycket forskning kring döden och döendet men vi har även hittat och lyft fram annan empiri kring ämnet såsom: Lars Bondessons Seder och bruk vid livets slut ; Jan Magnussons Traditionellt, modernt och postmodernt kring döden ; Eva Åhrén Snickares Döden, kroppen och moderniteten samt Lynn Åkessons Mellan levande och döda. Föreställningar om kropp och ritual. 7

9 Efter att ha läst den utvalda litteraturen diskuterade vi igenom vår problemformulering och vår frågeställning och skrev sedan enkätfrågorna. Vi enades om ett antal kärnfrågor som vi tyckte belyser vårt syfte och våra perspektiv och till dem gjorde vi sedan mer detaljerade underfrågor. Vi berörde närståendes död och döende, den egna döden och döendet, ritualer kring döden och döendet och deras betydelse, möjligheten att göra egna val och hur människor sammantaget pratar om dessa saker. Vi lämnade ut en provenkät till sex personer och gick sedan igenom de svar och den kritik de formulerade. Vi kom fram till att vissa av våra frågor var för öppna och svåra att svara på, vilket även handledaren varnat oss för. Detta tog vi till oss och gjorde om de frågorna till påståenden istället med graderade svarsalternativ (Holme; Solvang, 2001). De personer vi lämnade ut den slutliga enkäten till var en blandning av totala främlingar (elever på komvux), människor vi kände till utseendet eller namn och tre vi kände närmare. Av 60 utlämnade enkäter har vi fått in 58 stycken och det är vi mycket nöjda med. Framförallt med tanke på att människor, när vi nämnde vårt ämne, ofta blev avvaktande. Enkäterna på komvux lämnades ut och samlades in av en lärare och vi kom aldrig i kontakt med de svarande. Övriga enkäter lämnades ut personligen till olika hushåll och arbetsplatser och lämnades sedan tillbaka i omärkta kuvert. Vem i hushållet eller på arbetsplatsen som svarade vet vi inte. Alla har garanterats anonymitet. Utlämnade och inlämnade gjordes under en veckas tid. Av de 58 som svarade är 17 män och 41 kvinnor. Åldrarna är från 20 år till 65 år. 44 personer var gifta eller sambos, 1 person var särbo och 12 personer var ensamstående. En person uppgav inte familjeförhållande. 39 av de tillfrågade hade barn. Tre besvarade inte frågan och övriga hade inga barn. Reliabiliteten i undersökningen bedömer vi som stor om vi bara tittar till våra respondenter och det faktum att de svarade. De svarande var anonyma för oss och det går inte att peka ut någons enskilda åsikt och det tror vi gör att människor vågade svara ärligt. De flesta valde ju också att svara, det var bara två personer som av okänd anledning valde att inte lämna tillbaka sina enkäter. Många som lämnade sina svarskuvert personligen ville gärna prata vidare och berättade om egna upplevelser i förtroende. Det ökar också vår känsla av att människor svarade uppriktigt på våra frågor. Tittar vi så vidare hittar vi dock brister i reliabiliteten som främst hänger samman med bakgrundsvariablerna. Fördelningen mellan män och kvinnor var inte jämn och samtliga 8

10 svaranden kom från mindre ort. Kanske hade svaren blivit annorlunda om vi lämnat ut enkäten i en storstad? Vi ser också en svårighet i reliabiliteten när det handlar om är hur vi sedan tolkat vidare i svaren. Det är lätt att få tankar om varför människor svarat ja eller nej på en fråga, men har de inte själva formulerat något mer om varför så har vi i stort sett ingen möjlighet att tyda detta som mer än ett ja eller ett nej även om vi skulle vilja. Vi har dock varit medvetna om denna fara och tycker att vi gjort vårt bästa för att faktiskt bara se det som konkret står (Holme; Solvang, 2001). När det gäller validiteten så är det självklart så att enkäterna begränsade de svarande i viss mån, de hade bara de givna frågorna och svaren att förhålla sig till. Det fanns inte utrymmet att formulera sina egna personliga svar som man kan göra i en intervju. Det är dock något vi var medvetna om när vi valde att göra en sådan här undersökning, och det är trots allt så att det krävs en större mängd svar när man vill utläsa mönster och då är enkät det bästa alternativet. Vi har också lämnat utrymme för egna kommentarer på vissa frågor, där vi velat få lite mer bakgrund till varför människor tyckte eller gjorde på det sätt som de svarade. När vi hade gått igenom svaren i enkäterna föreföll det som att de flesta av frågorna varit lätta att förstå. Det var inte mycket bortfall. På fråga 6 om vem som skulle göra vad efter att någon dött, hade vi ett litet bortfall, och det berodde på att de svarande hade garderat sig. I de flesta fall skrev de att de tyckte att den döde själv skulle fatta beslut om saker och ting, men efter skrev de också A för anhörig. En person förklarade detta och vi tror att det svaret står även för övriga: Om den döde själv inte fattat något beslut så får anhörig göra det. Dock har vi valt att inte räkna dessa svar eftersom de inte följt instruktionerna (deras svar hade heller inte förändrat tendenserna i svarsresultaten). På fråga sju som handlade om att ta personligt farväl vid dödsbädden, av någon som dött, svarade vissa på följdfrågan varför, som om det rörde sig mer om vak och att personen ännu inte var avliden. Vi valde ändå att räkna in deras svar i resultatet eftersom vi tyckte att de tagit ställning i sak. På övriga frågor tycker vi att respondenterna svarade på ett sätt som gör att vi bedömer det som att de förstod frågorna. Sammanfattningsvis anser vi då validiteten vara tämligen hög. Naturligtvis är det omöjligt att göra generaliseringar utifrån en undersökning bestående av 60 enkäter och det är inte heller något vi gör anspråk på. Däremot skulle man kunna använda vårt 9

11 resultat eller enstaka frågors svar som hypotes i en mer grundlig forskning (Holme; Solvang, 2001). 1.5 Bortfallsanalys Om vi börjar med att titta på det totala bortfallet i undersökningen så var det två utav 60 som inte lämnade in sin enkät. Ett bortfall som vi bedömer som litet och som inte påverkat resultatet av vår undersökning. Att det är ett så litet bortfall tror vi beror på att människor har en vilja att pratat om ämnet och att vår enkät inte var djupare och svårare än att man kunde besvara den. Tittar vi vidare på varje enskild fråga så finns det ett bortfall på 1-2 personer i frågorna 3, 8 d, 9 a, 9 b, 10, 11 a, 12a-d. På fråga 6 som gällde vem som skulle göra/bestämma kring begravning och arrangemang kring den, var det ett bortfall på 1-6 personer per delfråga. Gemensamt för alla våra bortfall var att de berodde på att de svarande hade garderat sig och kryssat i mer än ett svarsalternativ. Enda undantaget var en person som missat eller valt bort att besvara en hel sida i enkäten och det gällde frågorna 9 b-12 d. Vi har inte kunnat hitta några förklaringar till bortfallen som skulle kunna härledas till speciella personer eller till att vissa frågor varit svåra, otydliga eller konstiga på annat sätt. Vi tror att det helt enkelt är så här det kan bli när man lämnar ut en enkät. Det finns alltid någon som missförstår frågor eller instruktioner. 1.6 Fortsatt framställning Nästa del i redovisningen är en presentation av den traditionella, den moderna och den postmoderna döden och döendet, som också är våra teoretiska utgångspunkter. Sedan följer en redovisning av de svar vi fått på vår enkät samt en analys och en sammanfattning av dessa. Avslutningsvis framställs våra personliga reflektioner. 10

12 2. TEORETISK REFERENSRAM 2.1 Den traditionella döden och döendet Döden är något som under alla århundraden har skrämt oss och något som vi inte har velat ha med att göra. Att hantera döden traditionellt innebar att människor försökte att bemästra den. De ville vara förberedda och få avlida i en miljö som de kände igen och var trygga i (Magnusson, 2000). Förhållningssättet innebar att de döende hade familjen och andra närstående runt om kring sig och alla hjälpte till med de saker som skulle göras inför döden. Människors öden låg i guds händer och därför fanns det en viss misstro till läkare för de kunde inte påverka vad som redan var förutbestämt. Det fanns inte heller speciellt många läkare i landet under denna period och de fåtal som fanns, var verksamma i städerna och majoriteten av befolkningen levde ute på landsbygden (Åkeson 2002). Om människor blev dödligt sjuka under denna period så fanns det ingen sjukvård att vända sig till utan de vårdades i sina hem, och släktingar och familjemedlemmar turades om att hjälpa till. Det fanns många fördelar med detta, bl.a. att man fick stanna kvar i sin närmiljö med sina nära och kära, men det innebar också att man hade svårt att upprätthålla den hygien som behövdes för att inte sprida sjukdomarna vidare. Prästerna och kyrkan fick träda in istället för läkarna. Människor bad förböner för de sjuka i kyrkan och genom dessa böner så hade man en förhoppning om att de skulle bli friska igen (Bondeson, 1987). I traditionellt förhållningssätt så fanns det fyra delar som kännetecknade detta sätt att se på döden: Det var förberedelsen, ritualen, livet efter detta och religionen. Förberedelsen innebar att man tittade tillbaka på sitt liv och förhoppningsvis kände sig tillfredsställd med det för att sedan kunna släppa taget och lita på att de efterlevande visste vad som skulle göras (Magnusson 2000). Ritualen var ett sätt att skilja de döda från de levande. Genom att ha ett speciellt mönster som man handlade efter så såg man se till att den döde fick en hedersvärd svepning och begravning. På detta sätt undvek man att den döde kom tillbaka och spökade. Istället fick han ro i livet efter detta. Religionen och kyrkan var en stor del under denna tidsepok, bondesamhället. Människor trodde på ödet och allt låg i guds händer. De ansåg att man som vanlig människa inte kunde påverka tillvaron själv utan den var redan från början utstakad (Magnusson, 2000). 11

13 Under den traditionella tiden såg man döden som en naturlig del av tillvaron och man levde också närmare den; Det fanns ständigt epidemier som härjade och sjukvården var bristfällig, människor levde av det som de själva skördade och det var ständigt en risk för missväxt och när människor dog så gjorde de det i sin egen säng, i sitt hem där de hade sina närstående omkring sig (Bondeson, 1987, Åkeson, 2002). Det var familjen som vakade hos den sjuke och de fick hjälp av grannar om döendet drog ut på tiden. Den sociala gemenskapen man hade och som alla ingick i fanns både i glädje och sorg. Människor levde ofta i stora gemenskaper och det återspeglades även vid livets slut (Åkeson, 2002). De närstående till den som dött fick ofta hjälp med de praktiska sakerna kring ritualerna vid livets slut. Det var ofta grannkvinnorna som hjälpte till att svepa den döde. Anhöriga vågade inte vara nära då det sades att han ville ha sällskap av någon närstående på sin sista färd. Svepningen var ett hedersuppdrag och vänner och grannar utförde det ganska långt fram i tiden, tills det sedan togs över av en liksvepare som nästan alla byar kom att få (Bondeson, 1987, Snickare 2002). Likklädseln var viktig. Det var upp till varje förutseende människa att se till att man hade sitt jordtyg som man kunde begravas i. Den dagen man gifte sig så lade man undan och sparade brudlinnet eller mannens brudskjorta till sin begravning. Mannen fick ofta ta med sig hustruns hätta eller hatt i graven och på detta sätt så fanns det en samhörighet mellan paret även i döden. Kvinnorna brukade också sticka svepnings- eller dödsstrumpor för att liket inte skulle se naket ut i kistan. Att vara snål mot en död var skamligt. De skulle vara välklädda och fria inför gud (Bondeson, 1987). Det var viktigt att kistan var noga anpassad, för människor var vidskepliga och trodde att om den inte passade ordentligt skulle det kunna bli ett nytt lik i huset snart. Man målade kistan i svart för vuxna och ljusa färger för barn och ungdomar. Det var inte ovanligt att man lade ner personliga saker i kistan. Många var förutseende och började tidigt i sitt liv att på vinden lägga undan bra virke som hade blivit över under åren för att vara säker på att man fick en bra kista (Bondeson, 1987). Den döde presenterades i öppen kista, och det blev då också betydelsefullt att man lade ner mycket omsorg på att utsmycka kistan både ute och inne. Då den döde var svept och lagd i kistan så ville många visa sitt deltagande, men de kom också av ren nyfikenhet för att se den döde. Det kunde vara hela byn och även barn (Bondeson, 1987, Snickare 2002). 12

14 När människor kom för att se den döde så skulle de röra vid honom. Detta skulle förhindra att de senare besvärades eller hemsöktes av honom. Det var också ett sätt att hålla sin egen dödrädsla ifrån sig (Bondeson, 1987). Begravningsakten såg man som en högtidlig föreställning av sammanhållning och gemenskap för alla närstående. Innan den sjuke dog hade det redan bestämts vilka som skulle bjudas in till dennes begravning. De som var bjudna till begravningen och middagen kom ofta också, man tackade hellre nej till ett bröllop än en begravning. Begravningsakten påbörjades med att alla samlades i sorgehuset för att tillsammans gå till kyrkan. Gemensamt sa man sedan farväl och överlämnade den döde och såg till att denne fick en hedersvärd och fin begravning så att han fick det bra i livet efter detta. Sången och psalmerna var en viktig del av begravningsakten men även under själva jordfästningen och måltiden. Det var av vikt att psalmerna var av kyrkligt värdig art. Man började och avslutade akten med en särskild begravningsmusik. (Bondeson, 1987, s 125). Själva begravningsmåltiden bestod ofta av flera olika rätter, från varmrätt till efterrätt och den kunde vara under en hel dag. Ibland var det så många som var bjudna till begravningen att de anhöriga fick låna rum av grannen för att alla skulle få plats att äta. Under bondesamhället, då grannar var beroende av varandra så hjälptes människor åt och stöttade varandra vid begravningen genom olika personliga tjänster (Bondeson, 1987). Efter begravningen blev graven en viktig plats att besöka och vårda. Här kunde de anhöriga bearbeta sin sorg, fortsätta sin omsorg om den döde och för de mer framstående i samhället var graven ett monument över deras liv. Här kunde människor läsa vilka de varit och vad de uträttat (Åkesson, 1997). Det var allmänt så att anhöriga skulle sörja sin döde i ett år och under detta år så fick man inte vara med på några tillställningar. Det kunde ibland vara svårt, speciellt för männen, att de inte fick gifta om sig snabbt men det var inte accepterat. Det skulle vara en skandal om gräset inte hade vuxit upp på graven innan man gifte om sig. De sorgekläder som människor bar var svarta och dessa användes enbart i kyrkan. Till vardags var det bara kvinnorna som möjligen visade sin sorg i kläderna och då använde de oftast ett svart förkläde. Under hela det år som de närstående sörjde så fanns det ofta särskilda bänkar reserverade till dem i kyrkan där de som sörjande satt under gudstjänsterna (Bondeson, 1987). 13

15 Snickare och Åkesson riktar kritik mot dem som skrivit om den traditionella döden och på ett romantiserande sätt har försökt att framhålla denna tidsperiod som naturlig. De menar att sederna i den traditionella perioden också vittnar om att döden på många sätt var ett problem t.ex. utifrån aspekterna om hygien och att människor pga. skräcken för de döda skaffade sig olika rituella handlingar som de skulle leva upp till och genomföra för att skydda sig. Det var inte bara omsorgen som gjorde att man utförde handlingar utan många gånger utfördes de av skräck för vad som annars skulle hända (Snickare, 2002; Åkesson, 1997). Snickare ställer sig också kritiskt till att det finns något som man kallar det traditionella förhållningssättet och anser att det inte finns något specifikt traditionellt. Hon hävdar att varje tid har sitt. Alla kulturer och samhällen utvecklar ett eget sätt att bemästra döden på som stämmer överens med den världsbild och de livsmönster som råder i samhället för tillfället. De gamla rituella handlingarna dör ut och nya riter tar plats istället (Snickare, 2002). Arlebrink riktar också kritik mot den traditionella döden och menar som Snickare att de föreställningar, tankar och ritualer som råder och präglar en viss tid, avlöses av en ny tids syn och förhållningssätt till döden och döendet (Arlebrink 1999). 2.2 Den moderna döden och döendet I takt med samhällets utveckling och förändring har människors förhållningssätt till olika saker och företeelser förändrats, så även deras förhållande till döden och döendet. Beroende på om vi studerar städer eller landsbygd, olika världsdelar eller olika kulturer så har detta skett olika snabbt och i olika omfattning. Många är de som forskat och skrivit om detta. På en del punkter är dessa forskare eniga, på andra inte. Genom att söka fakta på mer än en ett ställe, har vi försökt att få fram en så bred och sann bild som möjligt om den moderna döden och döendet. Döden och dödligheten Den traditionella döden var med moderna ögon sett en död som tog plats, som krävde tid och engagemang av det samhälle den ägde rum i. Dessutom var den ohygienisk. I det nya, rena och moderna industrisamhälle som började växa fram under 1800 talets slut hade man inte tid och lust med detta. Döden var inte längre något självklart och naturligt som alla skulle ställas inför. Istället började döden att ses som något som angrep människor och som de skulle akta sig för (Bauman, 1992; Magnusson, 2000). 14

16 Detta något som drabbade människor och som dödade dem var inte längre själva dödligheten, utan det tog sig i huvudsak gestalten av sjukdom. Sjukdomar var något som var konkret, som man kunde förhålla sig till och arbeta med. Att den medicinska vetenskapen gick framåt, att många sjukdomar kunde behandlas och i flera fall också botas påverkade även denna inställning. Experterna började ta över mer och mer ansvar för de döende. Nackdelen blev att botande blev en kamp och en konkurrent till döden. Döden som i sin tur klassades som ett nederlag och ett misslyckande, och sådana var ingen intresserade av att skylta med. Från att ha varit något som engagerade alla i dess närhet började döden nu att bli en avskild och privat händelse (Ariès, 1978; Bauman, 1992; Magnusson 2000). När dödens plats intagits av de obotliga sjukdomarna blev också sjukhusen den logiska platsen att dö på. Denna utveckling accelererade efter världskrigen och döden försvann nästa helt ur människors åsyn. Den fick istället sin privata plats hos experterna som vetenskapligt korrekt försökte att göra något åt problemet. Initiativet har gått från den döende till familjen till läkaren och sjukhuspersonalen. De är dödens härskare (Ariès, 1978, s 58). Förhållningssätt När döden gömts undan på sjukhusen upphörde den helt att vara en naturlig del av människors liv. Det var som om den inte fanns och detta förde med sig att människor inte heller längre visste hur de skulle prata om den. Inför den döende låtsades man inte om hans tillstånd utan teg för att skydda honom från oro och känsloyttringar. Saker och ting skulle ske anständigt och utan att besvära någon. Tystnaden och skammen kring döden och döendet medförde till slut att dessa ämnen inte diskuterades överhuvudtaget. Varken med den döende, de anhöriga eller de sörjande. Speciellt noga var man med att hålla barnen utanför. Alla spelade ovetande om dödens existens, men alla visste att den fanns där i kulisserna (Ariès, 1978; Bauman, 1992; Magnusson, 2000). Istället fokuserade människor sig nu på sjukdomarna, medicinerna och vården när de talade. Det var något konkret som inte väckte så starka känslor, varken hos den döende eller hos de närstående. För de efterlevande hade detta vetenskapliga förhållningssätt också den effekten att det dämpade deras egen dödsångest. De gick upp i en strävan efter att leva så sunt och rätt som möjligt för att hålla döden på säkert avstånd (Bauman, 1992). Det finns dock en annan syn på den moderna döden och döendet: Att dessa två blev en privat angelägenhet som förpassades till sjukhus och andra institutioner innebar inte att de försvann. De upphörde inte att existera, någon tog fortfarande hand om dem fast på ett annat sätt än 15

17 förr. Experterna som mötte döden och döendet, både vårdpersonalen och begravningsentreprenörerna, hade och har alla sitt eget speciella förhållande och sätt att ta hand om döden och döendet. Den moderna människan, det samhälle hon lever i och de vanor hon har måste förstås i sitt rätta sammanhang. Att jämföra med det traditionella samhället blir missvisande. Det är två helt olika världar med helt olika förutsättningar (Åkesson, 1997). Begravning och ritualer I tystnadens och anständighetens spår förändrades också begravningsritualen. Även denna skulle ske smidigt, lågmält och utan stora känsloutbrott. Hanteringen av den döda kroppen lades över på vårdpersonal och begravningsentreprenörer. Begravningarna antog en allt mer diskret och privat utformning och deltagandet minskade. Bruket med begravningskortege upphörde och så även traditionen att klä sig i sorgekläder. Det skulle finnas så lite som möjligt som kunde påminna människor om dödens existens och där med göra dem upprörda (Ariès, 1978; Bauman, 1992; Magnusson, 2000). Efter begravningen avtog också de anhörigas besök vid graven i jämförelse med tidigare vanor. Det var som att när kroppen var borta ville människor bara glömma och gå vidare. Vanan att kremera de döda kropparna ökade också. Det var ett grundligt sätt att göra sig av med dem på (Ariès, 1978). Bruket av de anonyma minneslundarna som begravningsplats började under talet (Åkesson, 1997). Måste då det privata och anonyma vara tecken på att människor inte ville eller vågade se döden? Nej, det finns andra förklaringar. När samhället förändrades och blev modernt innebar det också att människors förhållande till varandra förändrades. De blev mer självständiga och inte lika beroende av kollektivet som de var i det traditionella bondesamhället. Alla behövde inte längre engagera sig i allt (Åkesson, 1997). Det anonyma och slutna kring begravningar kan förstås som att de som deltog hade ett mer personligt förhållande till den döde. Det var inte längre alla från byn som kom, varken av plikt eller av nyfikenhet. De som kom var istället de som stod den döde nära. När det gäller införandet av minneslundar på 1950-talet så finns det ett klart samband mellan dem och den äldre generationens vilja att sköta sig själv och inte vara till börda för de anhöriga. Det blev också ett praktiskt alternativ i ett samhälle där människor började att flytta allt mer och därför kunde ha svårigheter att sköta en grav (Åkesson, 1997). 16

18 Sorgen Som så mycket annat kring döden i det moderna samhället, blev även sorgen något som skulle dämpas. En alltför tydlig sorg kunde verka stötande för människor i de sörjandes omgivning. Sorg uppfattades också som ett tecken på psykisk ohälsa och att man inte visste hur man skulle bete sig. Detta gick så långt att till och med familjemedlemmar undvek att visa sorg inför varandra (Ariès, 1978). På detta sätt berövades människor sin rätt till sorgen och det uppfattades inte längre som något nödvändigt att sörja. De som hade ett behov av att sörja klassades som sjuka och behövde få hjälp. Antingen kunde de få terapeutisk eller medicinsk behandling. Följden blev att sorgen, liksom döden, blev en sjukdom som vetenskapen och experterna fick ta hand om (Ariès, 1978; Bauman, 1992; Magnusson, 2000). 2.3 Den postmoderna döden och döendet Själva ordet postmodern är ett ord som beskriver nya förhållanden och förhållningssätt i vårt samhälle. Till skillnad från det moderna samhället som försökte att förklara alla fenomen och vetenskapligt gå på djupet med varför saker och ting förhöll sig som de gjorde, så beskrivs det postmoderna som ett förhållningssätt som konstruerar nya förklaringar med hjälp av redan givna delar och influenser. Varje förklaring ska ses i sitt sammanhang och det finns inga klara rätt eller fel för hur saker är eller ska vara (Magnusson, 2000). Utifrån den här förklaringen av ordet ska vi nu titta på den postmoderna döden. Moderniteten gjorde om dödligheten till en vetenskap, till stor del bestående av sjukdomar, som människor kunde förhålla sig till och bekämpa med hjälp av experter. Själva livet blev ett långt projekt som strävade efter ett bestämt mål och alla handlingar påverkade slutresultatet (Bauman, 1992). Den postmoderna människans liv är uppdelat i små bitar som alla är lika viktiga och där alla har ett eget värde. Att leva här och nu blir också ett sätt att hålla döden på avstånd. Den kommer när den kommer och nu är det viktigaste att göra det bästa av varje stund, i bästa fall skapa historia. Att skapa historia innebär att bli odödlig; göras odödlig genom att upptecknas; från och med nu arkiverad för att bevaras för evigt, oförstörbar; att alltid vara beredd att dammas av, återhämtas, åter föras upp på det levandes dagordning; bekräftas som viktig för detta levande därför att det förändrar eller bevarar dess 17

19 form, dess karaktär. I den värld som levs som en lång rad episoder kan varje händelse och varje aktör skapa historia (Bauman, 1992, s 212). Detta sätt att tänka blir också ett sätt att hålla döden stången; allt går runt, det som var ute igår är inne idag. Det som var glömt igår har lyfts fram i ljuset idag. Genom att lämna spår på sin väg genom livet gör man det omöjligt för människor att glömma och för döden att utplåna en. Varje dag ska levas som om det var den sista och därigenom blir inte döden någon enstaka, slutgiltig händelse, utan något som människor ständigt lever med (Bauman, 1992). Döden i sig är en händelse som människor inte kan förändra. Det som förändras är hur man väljer att se på döden och den synen påverkas av det samhälle som råder liksom sättet att dö växlar över tid (Snickare, 2002). Hur påverkar då det postmoderna förhållningssättet de praktiska ritualerna kring döden och döendet? Den postmoderna människan är mycket mer individ än förr då hon mer var en del av kollektivet och gjorde som alla andra gjorde. I det rörliga samhälle vi har idag utvecklar var och en sin egen personlighet och fyller sina liv med det som känns viktigt, utan att bry sig så mycket om vad alla andra gör. Det finns inte så klart uttryckta rätt och fel som tidigare. Denna individ hävdar också rätten till sin kropp, sin personlighet och sina enskilda önskemål även vid livets slut. När det gäller döden och döendet har detta tagit sig uttryck i ett ökat anspråk på att själv få bestämma om var man vill dö, hur man vill begravas och hur själva begravningsakten skall se ut. Dessa saker påverkas då av det den döde upplevt och värdesatt i livet (Åkesson, 1997). Detta personliga förhållningssätt återfinns också hos de anhöriga som idag, återigen, i större utsträckning väljer att vårda döende i hemmet. De experter som ägde döden under det moderna samhället ses idag mera som en resurs som stöttar upp runt den döende och de anhöriga (Kommittén om vård i livets slutskede, 2001). I fall när den döde själv inte utformat begravningsakten så gör de anhöriga det, och även då med större inflytande av den dödes personlighet, så som hon uppfattades i livet. Det har också blivit vanligare att den döde kläs i egna kläder istället för den traditionella svepningen. Liksom livet och döden i det postmoderna samhället präglas av personlighet, så får även sorgen en egen identitet. Varje sorg formas av den sörjande och av den som sörjs (Åkesson, 1997). Som kritik mot ovanstående finns det de som hävdar att dessa anonyma men personliga och ofta ljusa begravningar är ett uttryck av rädsla för döden. Människor vill inte se vare sig den 18

20 eller sorgen och utformar därför ritualerna på ett mer levande sätt, med målet att dölja döden (Åkesson, 1997). 3 REDOVISNING AV ENKÄTSVAREN 3.1 Sammanställning Nedan följer en allmän redovisning av de svar vi fått på frågorna i vår enkät (bilaga 1). Vi har valt att ställa upp svaren i tabeller eftersom vi vill visa förhållandena mellan de olika svarsalternativen och det tycker vi blir klart och överskådligt på detta sätt. Efter varje tabell följer en kort sammanfattande kommentar som i ord stödjer det tabellen visar i siffror. Som utgångspunkt för sammanställningen har vi använt samma frågor och samma ordning som de hade i enkäten Enkätfråga 1. Döden är ett ämne som väcker olika tankar och känslor hos oss alla. Själva ordet dö kan också vara olika laddat och olika lätt eller svårt att använda, vissa använder det inte alls. Nämn några olika synonymer till ordet dö som du kan och skulle kunna använda istället. Fem stycken valde att inte svara på den här frågan. Som vi ställt den vet vi inte om det beror på att de inte kunde några synonymer eller om det berodde på att de inte kunde tänka sig att använda något annat ord än dö. De 53 som svarade hade som regel mer än ett alternativ till ordet dö. Vanligast var gå bort (35) och avlida (35). Andra alternativ som nämndes var somna in, kola/kola vippen, gå hädan, kila vidare, sätta tofflorna och stryka med. 19

21 3.1.2 Enkätfråga 2. Vilket av följande påståenden stämmer bäst överens med din uppfattning om döden i dagens svenska samhälle? Antal svar Döden är en samhällsangelägenhet 28 Döden är en familjeangelägenhet 30 Bortfall 0 Total = n personer svarade att döden är en samhällsangelägenhet, dvs. människor dör på sjukhus eller institutioner (vårdhem etc.) huvudsakligen omgivna av vårdpersonal och andra experter, eller så dör de ensamma. 30 personer svarade att döden är en familjeangelägenhet, dvs. människor väljer mer själva var de vill dö och de dör oftast omgivna av närstående, om vårdpersonal och andra experter finns med är det mer i bakgrunden Enkätfråga 3 Var tror du att de flesta människor, procentuellt, i Sverige dör idag? Antal svar Hemma 2 På vårdhem eller liknande 43 På sjukhus 11 På annan plats 1 Bortfall 1 Totalt = n 58 Enligt tabellen ovan ser vi att de flesta tror att människor idag dör på vårdhem eller liknande. Den som svarat annan plats angav som alternativ olyckor, mord och missbruk. 20

22 3.1.4 Enkätfråga 4 Tycker du att det är viktigt att det finns någon som vakar hos en döende? Antal svar Ja 55 Nej 1 Vet ej 2 Bortfall 0 Totalt = n 58 Svaren vi fick visar tydligt att människor tycker att det är viktigt att någon vakar hos den döende Enkätfråga 5 Skulle du kunna tänka dig att själv vaka hos någon döende? Antal svar Ja 51 Nej 2 Vet ej 4 Bortfall 1 Totalt = n 58 Precis som i föregående fråga var tendensen tydlig; majoriteten skulle kunna tänka sig att själv sitta vak hos någon döende. Till denna fråga hade vi även en följdfråga, varför. Det vanligaste svaret till varför människor skulle vilja sitta vak var dels att det är något man bör göra, speciellt för sina närmaste, men också att man gör det för att ge den döende trygghet och för att han ska slippa vara ensam. 21

23 3.1.6 Enkätfråga 6 Om en till dig närstående dog, vem skulle göra/bestämma följande tycker du? Sätt en bokstav efter varje alternativ. A= Anhörig/närstående, B= Begravningsentreprenör, D= Den döde själv, P= Präst, Ö= Övriga t.ex. vårdpersonal. A B D P Ö Bortfall Totalt = n Tvätta, göra vid och klä den döde Välja begravningsbyrå Välja präst eller annan begravningsförrättare Välja kyrka eller annan plats för begravningsceremonin Bestämma musik till begravningsceremonin Utforma dödsannonsen Bestämma gravsättningsform Bestämma om praktiska saker kring minnesstunden mm Välja eventuell gravsten och text Hålla i en eventuell urnsättning Här ser vi klara tendenser till att man gärna vill att den döde själv ska ta ansvar om besluten som rör gravsättningsform, musik och val av kyrka för begravningen. I övrigt vilar ansvaret på de anhöriga bortsett från att tvätta klä och göra vid den döde. 22

24 3.1.7 Enkätfråga 7 Om någon närstående till dig dog, skulle det vara betydelsefullt för dig att få ta ett personligt farväl vid dödsbädden om möjlighet fanns? Antal svar Ja 52 Nej 4 Vet ej 2 Bortfall 0 Totalt = n 58 För majoriteten av de tillfrågade skulle det vara betydelsefullt att få ta farväl vid dödsbädden. På följdfrågan, varför, var det vanligast förekommande svaret att det kändes viktigt att få avsluta relationen och ta farväl av den döde Enkätfråga 8 8 a Att begrava människor i minneslund, där askan begravs på anonym plats och sten saknas, är ett praktiskt alternativ i vårt samhälle där vi flyttar mycket och/eller har ont om tid att sköta en grav. Antal svar Instämmer helt 17 Instämmer till stor del 15 Instämmer delvis 16 Instämmer till liten del 3 Instämmer inte alls 7 Bortfall 0 Totalt = n 58 Begravning i minneslund är ett alternativ som majoriteten av de tillfrågade upplever som praktiskt i vårt globala, stressade och rörliga samhälle. 23

25 8 b Att begrava människor i minneslund för med sig att dessa människor blir anonyma för eftervärlden. Antal svar Instämmer helt 16 Instämmer till stor del 12 Instämmer delvis 14 Instämmer till liten del 7 Instämmer inte alls 9 Bortfall 0 Totalt = n 58 Samtidigt som minneslund är ett praktiskt alternativ är det också ett alternativ som många upplever som anonymt. Den döde glöms av eftervärlden när det inte finns någon gravplats som bekräftar att personen funnits. 8 c Idag är det inte lika betydelsefullt för de efterlevande att ha en bestämd gravplats att gå till. Antal svar Instämmer helt 4 Instämmer till stor del 11 Instämmer delvis 23 Instämmer till liten del 5 Instämmer inte alls 15 Bortfall 0 Totalt = n 58 För de efterlevande verkar det inte vara så att själva gravplatsen är avgörande för hur eller att man minns någon som dött. Idag verkar våra nära och kära leva kvar hos oss på annat sätt. 24

26 8 d Vilket av följande begravningsalternativ känns mest rätt för dig? Antal svar Minneslund, (anonymt utan sten) 15 Grav (större inrutad plats med plantering) 12 Urnlund (sten med namn i gräset) 29 Bortfall 2 Totalt = n 58 Vid val av gravform för egen del visar det sig att majoriteten vill att det ska finnas något bevis för att man faktiskt har funnits. Tre fjärdedelar av de tillfrågade väljer någon form av gravsättning med sten och en fjärdedel väljer den anonyma minneslunden Enkätfråga 9 9 a Pratar du och din familj (föräldrar, sambo/make, barn etc.) om döden och döendet? Välj det alternativ som stämmer bäst. Antal svar Ja, vi pratar om allt 19 Ja, pga. dödsfall, sjukdom el. dylikt har det funnits anledning 13 Ja, det är viktigt att andra får veta vad man vill 12 Ja, annat 0 Nej, det känns svårt att prata om 5 Nej, vi har aldrig tänkt på det 2 Nej, det får man ta när det blir aktuellt 3 Nej, annat 2 Bortfall 2 Totalt = n 58 Majoriteten av de tillfrågade uppger att de pratar om döden med sina närmaste. För hälften av ja sägarna beror det på att något inträffat som fört fram ämnet i ljuset eller att man vill att 25

27 andra ska veta hur man tycker. Den andra hälften pratar om allt och här tycks det inte behövas särskilda skäl. Majoriteten av nejsägarna försöker att hålla ämnet ifrån sig för att det känns svårt att prata om eller för att det inte är aktuellt nu. De två som har svarat nej, annat, uppger båda att de tycker att ämnet är viktigt att prata om, men de gör ändå inte det. 9 b Pratar du med, eller skulle du kunna tänka dig att prata med, någon annan än familjen om döden och döendet? I så fall med vem? Antal svar Ja 34 Nej 11 Vet ej 11 Bortfall 2 Totalt = n 58 Det stora flertalet av dem som svarat på enkäten uppgav att de pratar eller kan tänka sig att prata med någon annan än familjen om döden. Som svar på frågan vem är en vän det mest förekommande alternativet. 26 stycken svarade det. I övriga svar vi fick nämndes bl.a. : alla, kyrkan, släktingar och andra drabbade Enkätfråga 10 Om du fick välja, var skulle du vilja sluta dina dagar? Antal svar Hemma 37 På vårdhem eller liknande 0 På sjukhus 1 På annan plats 3 Vet ej 15 26

28 Bortfall 2 Totalt = n 58 Mer än hälften av de tillfrågade uppger att om de själv fick bestämma var de skulle dö så ville de dö hemma. En fjärdedel svarar att det inte vet var de vill dö. De som valt annan plats anger: var som helst med min närmaste, i min skog och hos min pojkvän Enkätfråga 11 Vet du vad Vitt Arkiv är? Om du vet, har du fyllt i något? Vet du vad ett vitt arkiv är? Om du vet, har du fyllt i något? Ja Nej Bortfall Totalt = n Av de 19 som visste vad Vitt arkiv är så var det bara fyra som själv fyllt i något. (Vitt arkiv är en handling där man kan fylla i speciella önskemål som rör begravningsform, begravningsakt mm. och som man själv kan hämta hos begravningsbyrån). Som svar på frågan varför sa alla jasägarna att de ville att andra skulle få veta hur de vill ha det kring sin begravning. Tre stycken tryckte på att detta var för att underlätta för familjen och en sa sig göra det för att själv få bestämma och därmed själv närvara vid sin begravning. Av de som svarade att de inte fyllt i något Vitt arkiv sa de flesta att de inte tagit sig tiden eller att det inte känts angeläget Enkätfråga a Kyrkan, religionen och dess ritualer är viktiga när någon dött. Antal svar Instämmer helt 14 Instämmer till stor del 23 Instämmer delvis 15 Instämmer till liten del 2 27

29 Instämmer inte alls 3 Bortfall 1 Totalt = n 58 Större delen av de tillfrågade menar att religionen och dess ritualer är viktiga i någon grad när människor dör. 12 b Kyrkan, religionen och dess ritualer är något som vi håller fast vid i brist på andra alternativ. Antal svar Instämmer helt 6 Instämmer till stor del 18 Instämmer delvis 16 Instämmer till liten del 9 Instämmer inte alls 8 Bortfall 1 Totalt = n 58 Till stor del verkar det vara så att människor tycker att vi håller fast vid kyrkan, religionen och ritualerna för att det inte finns några andra alternativ. 12 c Borgerlig begravning är ett tänkbart alternativ för mig. Antal svar Ja 15 Nej 29 Vet ej 13 Bortfall 1 Totalt = n 58 28

30 Hälften av de tillfrågade kan inte tänka sig en borgerlig begravning. En fjärdedel ställer sig positiva till förslaget och den andra fjärdedelen tar inte ställning. 12 d Alternativ till kyrklig begravning är något som det borde pratas mer om. Antal svar Instämmer helt 19 Instämmer till stor del 11 Instämmer delvis 15 Instämmer till liten del 8 Instämmer inte alls 4 Bortfall 1 Totalt = n 58 Hälften av de svarade ställer sig övervägande positiva till att andra alternativ än kyrkans lyfts fram Enkätfråga a Sorg i dagens samhälle är en personlig angelägenhet. Antal svar Instämmer helt 7 Instämmer till stor del 27 Instämmer delvis 16 Instämmer till liten del 6 Instämmer inte alls 2 29

31 Bortfall 0 Totalt = n 58 Sorg verkar vara något som människor till största del håller för sig själva. 13 b Sorg i dagens samhälle är något vi delar med varandra. Antal svar Instämmer helt 5 Instämmer till stor del 10 Instämmer delvis 26 Instämmer till liten del 15 Instämmer inte alls 2 Bortfall 0 Totalt = n 58 Sorgen synes vara något som människor bara till viss del anförtror andra. 13 c Sorg är något som vi har lätt för att prata om i dagens samhälle Antal svar Instämmer helt 1 Instämmer till stor del 8 Instämmer delvis 14 Instämmer till liten del 25 Instämmer inte alls 10 Bortfall 0 Totalt = n 58 30

32 Sorg är något som människor på det hela taget uppfattar som svårt att prata om i dagens samhälle. 4. ANALYS 4.1 Analys av enkätsvar Vi har valt att göra vår analys med utgångspunkt från vår frågeställning. Vi har delat in redovisningen i avsnitt där vi tittar på olika frågor som har samma tema och kring det resonerar vi sedan. I svaren vi fått har vi sedan sökt efter mönster och jämfört dem med de traditionella, moderna och postmoderna förhållningssätt som är vår teoretiska utgångspunkt. Hur ser döden och döendet ut i dagens samhälle? Deltager människor när den kommer dem nära? Pratar de om döden och döendet? Tar människor ställning till hur de själva vill ha det den dagen de ska dö? Vad har de för tankar om begravning och ritualerna kring den? Hur hanteras sorg i dagens samhälle? Kort sagt hur ser människors förhållningssätt till döden och döendet ut? Närvaro och delaktighet I vår fråga två ville vi veta vilken av beskrivningarna av döden, som samhällsangelägenhet eller som familjeangelägenhet, som människor tyckte stämde bäst överens med deras egen. Svaren fördelade sig jämt mellan alternativen och skulle vi använda oss av det resultatet som utgångsläge för vår analys, skulle det betyda att dagens attityder till döden och döendet är en blandning av både det moderna och det traditionella. I förlängningen skulle det kunna beskrivas som ett postmodernt förhållningssätt, då människors attityder är konstruktioner av redan givna delar. Är då mönstren de samma när vi tittar på övriga frågor och svar? Vi har valt att titta på frågorna tre, fyra, fem och sju tillsammans, då de alla rörde viljan till närvaro och delaktighet vid döden och döendet. När det gällde frågan om var de svarande trodde att människor dog så trodde de flesta, 74 %, att människor idag dör på vårdhem eller liknande, 19 % trodde att de dör på sjukhus, 3,5 % trodde att de dör hemma och övriga trodde på annan plats eller hade inte svarat. 31

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

Begravning. Vi vill med den här foldern berätta om begravning i Skellefteå landsförsamling.

Begravning. Vi vill med den här foldern berätta om begravning i Skellefteå landsförsamling. Begravning När en människa som står oss nära dör, drabbas vi av många blandade känslor. Men oavsett vad vi känner är det viktigt att få ta avsked på ett sätt som är rätt både för den döda och för oss efterlevande.

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

Borgerlig begravning helt efter dina personliga önskemål

Borgerlig begravning helt efter dina personliga önskemål Borgerlig begravning helt efter dina personliga önskemål Begravningen är det sista avskedet. Alla närvarande kommer för alltid att bära med sig minnet av en personlig och värdig ceremoni. Väljer du en

Läs mer

Önskelistan. Namn. Personnummer

Önskelistan. Namn. Personnummer Önskelistan Din guide till sånt som du bör tänka igenom kring din egen begravning. Och dessutom är den ett bra underlag att använda när du pratar med dina nära och kära om vad som är viktigt i livet. Namn

Läs mer

Mina önskemål i samband med min död

Mina önskemål i samband med min död Min sista vilja Mina önskemål i samband med min död Datum Namnteckning... Namnförtydligande... Jag ber mina närstående att respektera mina önskemål. Viktigt! Denna handling bör förvaras hemma så att den

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan

Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3 SORGEN...4 VAD ÄR DÅ SORGEN OCH SORGEPROCESSEN?...4 SORGEN TAR SIN TID...5 SORGENS 4 STEG...5 SVÅRT

Läs mer

8. Att åldras i Sverige

8. Att åldras i Sverige Foto: Colourbox 8. Att åldras i Sverige Innehåll Åldrande Pensioner Äldreomsorg Begravning Arvsrätt Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 167 Åldrande Människor lever länge i

Läs mer

8. Att åldras i Sverige

8. Att åldras i Sverige Foto: Colourbox 8. Att åldras i Sverige Innehåll Pensioner Äldreomsorg Begravning Arvsrätt Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 165 Pensioner Pension är pengar du får när du

Läs mer

Den sista viloplatsen. i Maria Magdalena församling

Den sista viloplatsen. i Maria Magdalena församling Den sista viloplatsen i Maria Magdalena församling Begravning När en anhörig dör är det klokast att först kontakta en begravningsbyrå. Där får man all tänkbar hjälp med de praktiska detaljerna kring begravningen.

Läs mer

Checklista inför mötet hos oss på begravningsbyrån

Checklista inför mötet hos oss på begravningsbyrån Checklista inför mötet hos oss på begravningsbyrån Det anteckningsblad som du håller i din hand är tänkt som en checklista inför mötet hos oss på Karlbergs Begravningsbyrå. Här kan du göra egna anteckningar

Läs mer

ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING. Min sista vilja. nordbegravning.se

ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING. Min sista vilja. nordbegravning.se ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING Min sista vilja nordbegravning.se 1. Jag, pers nr vill att nord begravning ombesörjer min begravning och att den arrangeras i så nära överensstämmelse med de önskemål jag ger

Läs mer

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror [En intervjustudie med bötfällda bilister] Heléne Haglund [2009-06-09] Inledning Syftet med den här studien är att undersöka vilka anledningar som

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Checklista inför mötet hos oss på begravningsbyrån

Checklista inför mötet hos oss på begravningsbyrån Checklista inför mötet hos oss på begravningsbyrån Planering för begravningsbeställning Här kan du göra dina egna anteckningar och ta med dig till begravningsbyrån, där har du möjlighet att i lugn miljö

Läs mer

Till dig som förlorat di barn

Till dig som förlorat di barn Till dig som förlorat di barn Spädbarnsfonden Till dig som förlorat ditt barn Vi som skrivit den här foldern är mammor och pappor som också har förlorat ett barn. Ett ögonblicks skillnad, från en sekund

Läs mer

Den missförstådda sorgen

Den missförstådda sorgen Att känna sorg vid en förlust är naturligt. Samtidigt är sorg en av våra mest försummade och missförstådda upplevelser. Vi är ovana att hantera den och vet inte hur vi ska bete oss när vi möter människor

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Teknik nu och då En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Ämne: So/ Sv Namn: Daniel Jönsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009 Innehållsförteckning Framsida..1 Innehållsförteckning...2

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING

ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING ÖNSKEMÅL OM MIN BEGRAVNING 1. Jag, vill att Axelssons Begravningsbyrå AB ombesörjer min begravning och den arrangeras i så när överenskommelse med de önskemål som jag ger uttryck för i detta dokument.

Läs mer

Välkommen till Vita Arkivet

Välkommen till Vita Arkivet en vägledning Välkommen till Vita Arkivet Varsågod, här får du ett kort som du kan ha i plånboken för att berätta att du fyllt i Vita Arkivet. Det kan dessutom vara en god idé att underrätta dina anhöriga

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Önskemål Inför livets slut

Önskemål Inför livets slut Önskemål Inför livets slut Dokumentet Önskemål inför livets slut och skriften Inför livets slut är framtagna av Sveriges Begravningsbyråers Förbund för att underlätta för dig som vill planera inför din

Läs mer

Mötet med oss på byrån Det är många frågor du/ni måste besluta om i samband med ett dödsfall, så hur mycket en begravning kostar beror därför på de

Mötet med oss på byrån Det är många frågor du/ni måste besluta om i samband med ett dödsfall, så hur mycket en begravning kostar beror därför på de Bra att veta. Mötet med oss på byrån Det är många frågor du/ni måste besluta om i samband med ett dödsfall, så hur mycket en begravning kostar beror därför på de val man gör. T.ex. storlek på dödsannonsen,

Läs mer

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare Ungdomarna i STOPP ett projekt mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering Inledning Under våren 2010 beslutade Inga Johansson

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen är den viktigaste religionen i Sydostasien, på Sri Lanka och i Tibet. Det finns också många buddhister i Kina och Japan. Hindusimen och buddhismen har mycket

Läs mer

Om våra möjligheter, rättigheter och skyldigheter vid en BEGRAVNING

Om våra möjligheter, rättigheter och skyldigheter vid en BEGRAVNING Om våra möjligheter, rättigheter och skyldigheter vid en BEGRAVNING Foton i broschyren är tagna av: Kerstin Andersson, Owe Backland och Christer Arneson. Broschyren ges ut av: Kyrkogårdsnämnden i Löddebygdens

Läs mer

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures.

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures. En relevant kyrka? 11 APRIL 2012 Consultants for Strategic Futures. FÖRORD Är kyrkan relevant och i så fall på vilket sätt? Vilka förväntningar och förhoppningar har enskilda på kyrkans roll i samhället

Läs mer

En hyllning till livet

En hyllning till livet En hyllning till livet Ett annorlunda livsarkiv www.neverendingstory.se Allt har en början och ett slut. Men vi tror att slutet också har en början. Att vi går vidare till något annat när vi dör. Därför

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Att fylla i dokumentet är kanske i första hand en omtanke om

Att fylla i dokumentet är kanske i första hand en omtanke om Min önskan Att fylla i dokumentet är kanske i första hand en omtanke om anhöriga och vänner. Att inte lämna dem i osäkerhet den dag då du inte längre kan ge uttryck för din önskan själv. I vissa frågor

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

De seder och bruk av olika slag som vi har i samband med en begravning fyller grundläggande mänskliga behov av trygghet och sammanhang.

De seder och bruk av olika slag som vi har i samband med en begravning fyller grundläggande mänskliga behov av trygghet och sammanhang. Begravning Vad är meningen med livet? Finns det en fortsättning efter döden? Hur kommer man igenom sorg? Det är viktigt för oss människor att ge oss tid att fundera och samtala kring livets mening och

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

att lämna svåra besked

att lämna svåra besked att lämna svåra besked Jakob Carlander Liten lathund, checklista och komihåg Det finns några grundläggande punkter som bör gälla svåra besked i de flesta sammanhang. Se detta som en checklista du går igenom

Läs mer

www.novabegravning.se 08-570 344 27 info@novabegravning.se 1 Nova Begravningsbyrå AB

www.novabegravning.se 08-570 344 27 info@novabegravning.se 1 Nova Begravningsbyrå AB Bra att veta Bra att veta Det är många frågor du behöver ta ställning till i samband med ett dödsfall. Nova Begravningsbyrå vill i denna folder ta fram det som bör och måste göras samt våra rekommendationer

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

BEGRAVNINGSPASTORAL för TYRESÖ FÖRSAMLING

BEGRAVNINGSPASTORAL för TYRESÖ FÖRSAMLING BEGRAVNINGSPASTORAL för TYRESÖ FÖRSAMLING Svenska kyrkan vill finnas som stöd och hjälp vid de viktiga ibland svåra situationer som livet ställer oss inför. Svenska kyrkan vill vara en trygghet i glädje

Läs mer

Själviskt att dö. Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort. och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur

Själviskt att dö. Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort. och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur Själviskt att dö Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur vedertagen eller skonad från livets smädelser och kärlekar. Men

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Att åldras i Sverige

Att åldras i Sverige Att åldras i Sverige Sverige och äldre I många kulturer tar familjen hand om de äldre. I Sverige tar vi hand om de äldre, men det sker ofta genom samhället. en kultur en familj äldre att ta hand om ett

Läs mer

Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer.

Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer. UMEÅ UNIVERSITET Inst för Klinisk Vetenskap 901 85 Umeå Identitetsnu. Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer. Samer i Sverige lever under villkor som gör att man kan fundera över

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Råd vid dödsfall. Information från Kyrkogårdsnämnden i Malmö

Råd vid dödsfall. Information från Kyrkogårdsnämnden i Malmö Råd vid dödsfall Information från Kyrkogårdsnämnden i Malmö Då man mister en anhörig eller nära vän ställs man inför både sin egen sorg och en rad praktiska frågor. Frågor som man kanske inte tänkt på

Läs mer

Önskemål. livets slut är framtagna av Sveriges Begravningsbyråers. Inför livets slut. Dokumentet Önskemål inför livets slut och skriften Inför

Önskemål. livets slut är framtagna av Sveriges Begravningsbyråers. Inför livets slut. Dokumentet Önskemål inför livets slut och skriften Inför Önskemål Inför livets slut Dokumentet Önskemål inför livets slut och skriften Inför livets slut är framtagna av Sveriges Begravningsbyråers Förbund för att underlätta för dig som vill planera inför din

Läs mer

Stillhetens rum. en enkel broschyr om kyrkogårdar och begravningar

Stillhetens rum. en enkel broschyr om kyrkogårdar och begravningar Stillhetens rum en enkel broschyr om kyrkogårdar och begravningar När sorgen drabbar Vi som arbetar i Svenska kyrkan i Kvistofta församling vill finnas som ett stöd och som en hjälp då människor drabbas

Läs mer

BOBAROMETERN Delrapport: Svenskarna om att flytta ihop

BOBAROMETERN Delrapport: Svenskarna om att flytta ihop BOBAROMETERN Delrapport: Svenskarna om att flytta ihop augusti 2005 Bobarometern - augusti 2005 1 Välkommen till Bobarometern Innehållsförteckning Sida Bobarometern är en undersökning från Svensk Fastighetsförmedling

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

Ibland liksom hejdar sig tiden ett slag och något alldeles oväntat sker Världen förändrar sig varje dag men ibland blir den aldrig detsamma mer

Ibland liksom hejdar sig tiden ett slag och något alldeles oväntat sker Världen förändrar sig varje dag men ibland blir den aldrig detsamma mer Ibland liksom hejdar sig tiden ett slag och något alldeles oväntat sker Världen förändrar sig varje dag men ibland blir den aldrig detsamma mer Alf Henriksson I den sorg och saknad som följer när något

Läs mer

1) FRÅGOR OM RESPONDENTENS SOCIAL-DEMOGRAFISKA DATA: - Hur gammal är du?... år (= öppen fråga)

1) FRÅGOR OM RESPONDENTENS SOCIAL-DEMOGRAFISKA DATA: - Hur gammal är du?... år (= öppen fråga) 1. Typer av enkätfrågor - När man gör en frågeformulär, vill man gärna få den att påminna om vanlig interaktion dvs man frågar inte svåra och/eller delikata frågor i början, utan först efter att ha samtalat

Läs mer

Församlingen / Vad då?

Församlingen / Vad då? Församlingen / Vad då? Dela ut ett A4 ark och en penna till alla i gruppen och ha en tejprulle redo. Tejpa fast papperet på allas rygg, ge alla varsin penna. Gå sen runt och skriv något uppmuntrande om

Läs mer

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

borgerlig begravning Borgerlig begravning

borgerlig begravning Borgerlig begravning borgerlig begravning Borgerlig begravning 2 Vad är en borgerlig begravning? En borgerlig begravningsakt är en ceremoni där var och en helt fritt kan bestämma hur begravningsakten skall utformas. Tvärtemot

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Begravning OMHÄNDERTAGANDET

Begravning OMHÄNDERTAGANDET VITA ARKIVET Vita Arkivet Vita Arkivet är en möjlighet för dig att berätta om dina önskemål runt din egen begravning. Här kan du påverka, göra val och ha en önskan, men det är också en möjlighet att ge

Läs mer

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Rapport Brukarenkät 2008 Dokumentägare Dokumentansvarig OA-förvaltningen Berit Burman Dokumentinformation Redovisning

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

En sista hälsning.. Ett värdigt avslut när livet tar slut. men vad är det som gäller och hur gör jag?

En sista hälsning.. Ett värdigt avslut när livet tar slut. men vad är det som gäller och hur gör jag? En sista hälsning.. Ett värdigt avslut när livet tar slut men vad är det som gäller och hur gör jag? Av Carina Alvén, Konsumentvägledare, Marks kommun, 511 80 KINNA Ett värdigt avslut när livet tar slut

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Utbildningen är öppen för i församling anställda pastorer, präster och diakoner samt personer med annan lämplig bakgrund som på volontärbasis arbetar i församling

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Min sista vilja. Följande önskemål gäller mig och jag önskar att Ni respekterar det i sin helhet

Min sista vilja. Följande önskemål gäller mig och jag önskar att Ni respekterar det i sin helhet Min sista vilja Följande önskemål gäller mig och jag önskar att Ni respekterar det i sin helhet Samtliga förnamn Efternamn Tilltalsnamn Personnummer Folbokföringsadress Postnummer Ort Medlem i Svenska

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?

Läs mer

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Bakgrund I ett av de mål som formulerades i Socialplanen framhölls vikten av att undersöka vad äldreomsorgens brukare tycker om de insatser som ges.

Läs mer

Karolinska Institutet Äldrecentrum

Karolinska Institutet Äldrecentrum Karolinska Institutet Äldrecentrum Att fylla i själv Efter Psykologtest Var vänlig använd kulspetspenna! 1. Proband nr: K SP1.0LOPNR 2. Namn: SP1.0FNAME SP1.0ENAME 3. Kön 1 Man 2 Kvinna SP1.0SEX 4. Personnummer:

Läs mer

borgerlig begravning Borgerlig begravning

borgerlig begravning Borgerlig begravning borgerlig begravning Borgerlig begravning 2 Vad är en borgerlig begravning? En borgerlig begravningsakt är en ceremoni där var och en helt fritt kan bestämma hur begravningsakten skall utformas. Tvärtemot

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Tankar om. Foto: Bengt Nilsson. Döden Sorgen Den kristna tron

Tankar om. Foto: Bengt Nilsson. Döden Sorgen Den kristna tron Tankar om Foto: Bengt Nilsson Döden Sorgen Den kristna tron Sorgen - en process att ta fasta på. Något av det mest smärtsamma och svåra en människa går igenom är förlusten av en nära anhörig. Speciellt

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande

Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande En sammanställning av resultat från,,,,, Kronobergs län,, och. Sammanfattning procent av männen som tränar på gym uppgav

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Till mitt minne. En vägledning till mina efterlevande. Rörsjöstadens begravningsbyrå 040-230043

Till mitt minne. En vägledning till mina efterlevande. Rörsjöstadens begravningsbyrå 040-230043 Till mitt minne En vägledning till mina efterlevande Mina önskemål Att fylla i detta dokument är kanske i första hand en omtanke om dina anhöriga. För att inte lämna dem i osäkerhet den dag då du inte

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

När någon avlidit. till dig som närstående, information och praktiska råd

När någon avlidit. till dig som närstående, information och praktiska råd När någon avlidit till dig som närstående, information och praktiska råd I den här foldern kan du läsa om vad som sker i samband med att någon avlidit och vad du som närstående har ansvar för samt vart

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

Begravningspastoral. för Kropps pastorat - 1 -

Begravningspastoral. för Kropps pastorat - 1 - Begravningspastoral för Kropps pastorat - 1 - - 2 - Begravningsgudstjänsten Begravningens sammanhang kan sträcka sig under mycket långt tid. Från en allvarlig sjukdom till sorgetiden efter begravningsgudstjänsten,

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Vita Arkivet. vara bra att uttrycka önskemål om att någon bland de efterlevande får vara den som avgör vissa eller alla frågor.

Vita Arkivet. vara bra att uttrycka önskemål om att någon bland de efterlevande får vara den som avgör vissa eller alla frågor. Vita Arkivet Vita Arkivet är en möjlighet för dig att berätta om dina önskemål runt din egen begravning. Här kan du påverka, göra val och ha en önskan, men det är också en möjlighet att ge dina anhöriga

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd

Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd I denna pärm finns riktlinjer för omhändertagande av anhöriga i samband med dödsfall liksom för uppföljning med efterlevande via telefonsamtal. Ett bra

Läs mer