Sociala representationer av alkohol och narkotika i fokusgruppintervjuer med 18-åringar och tonåringars föräldrar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sociala representationer av alkohol och narkotika i fokusgruppintervjuer med 18-åringar och tonåringars föräldrar"

Transkript

1 Artikel Maria Abrahamson Sociala representationer av alkohol och narkotika i fokusgruppintervjuer med 18-åringar och tonåringars föräldrar Inledning Ungdom + alkohol = problem framstår numera som något av ett axiom i den allmänna debatten. Det har emellertid inte alltid varit ungdomen som problematiserats i första hand. Alkoholfrågan definierades länge som ett problem för arbetarklassen och kvinnorna (Bruun & Frånberg 1985). Ända in på 1960-talet betraktades ungdomar som i huvudsak tillhörande föräldrarnas sociala klass. Framträdandet av ungdomen som en social kategori tillförde en ny bild av hur den farliga klassen såg ut (Swärd 1998). Även om ungas alkoholdrickande inte helt kom att ersätta den tidigare farliga arbetarklassens drickande, kom det åtminstone att utgöra ett tillskott till föreställningarna om varifrån hotet kom (Gusfield 1995). I de officiella alkoholpolitiska programförklaringarna har ungdomar framträtt som den mest angelägna målgruppen för alkoholskadepreventiva insatser från det att Alkoholpolitiska utredningen tillsattes 1965 (SOU 1974:91) fram till de senaste Nationella handlingsplanerna för att förebygga alkoholskador (Prop. Forskningsprojektet Berusningens mening en jämförelse mellan män, kvinnor och generationer har finansierats av Vetenskapsrådet. A B S T R A C T M. Abrahamson: Social representations of alcohol and illegal drugs in focus group interviews with 18-year-olds and parents of teenagers Aims To analyse two generations associations to the words alcohol and illegal drugs Methods Focus groups were conducted with seven groups of 18-year-olds and four groups of parents of teenagers. The groups of young people and the groups of parents were in several respects each other s opposites. The young people were selected for focus group interviews because they drink and like to party. The parents were selected because they represent parents who take an active interest and care in young people s alcohol and drug habits. The focus group sessions started with the participants writing down all their associations, first to alcohol and then to illegal drugs, with two minutes for each topic. The processing was done by classifying all words under separate headings depending on the theme of the associations. Results The most striking similarities between the young people of the study and the parents are that the two generations have similar notions of the benefits of alcohol. These regard having fun together with other people, creating a party atmosphere and feelings of togetherness, and also that alcohol offers relaxation. Notions about the short-term negative effects of alcohol are also similar. The most obvious difference between the generations is that young people lack any words connoting the longterm negative consequences from alcohol use. When it comes to illegal drugs, disassociation from illegal drugs is the foremost similarity between the young people and the parents. The differences in the main are that the young people have more concrete associations as well as NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT V O L

2 value-free descriptions of the effects of using drugs and the times for using drugs. The parents describe the phenomenon more from a distance. Their associative paths extend to things that probably do not exist within their own sphere of reference. Another difference is that the young people sometimes have positive associations to drugs, which are missing among the parents. Conclusions In several ways young people and parents share the same ideas about alcohol and illegal drugs. In regard to alcohol they share the idea of the immediate beneficial properties of alcohol as well as its immediate negative consequences, ideas that seem culturally deep-rooted. In regard to drugs the associative picture given by young people and parents to a large extent also seems mutual, with respect to the predominantly negative picture. To a certain extent, however, the young people show in their associations that illegal drugs are a normal phenomena, while simultaneously showing that drugs are abnormal, and that most disassociate from them. Even in young people with positive connotations to drugs there are expressions of cautiousness and risk consciousness. Keywords Focus groups, social representations, word associations, parents of teenagers, young adults, alcohol, illegal drugs. 2000/01:20; Prop. 2005/06:30). Den forskning som handlar om ungdomar under myndig ålder, som ännu inte har lämnat föräldrahemmet, lyfter ofta fram föräldrarnas betydelse som kontrollörer och som rollmodeller och visar på familjen som dominerande skyddsfaktor för att motverka missbruk (Ferrer-Wreder et al. 2002; Pape & Storvoll 2005; Persson & Svensson 2005). Föräldrarnas ansvar för att kontrollera sina ungdomar är också något som starkt poängteras i det informationsmaterial som från officiellt håll delas ut till föräldrar (Bogren 2004). Den centrala roll ungdomar själva tillskriver föräldrarna lyfts även fram av Sato (2004, 48ff) och Skårner et al. (2005, 95 ff). Inom den del av ungdomsforskningen som handlar om de något äldre, så kallade unga vuxna, har berusningen ofta betraktats som funktionell för de grupper som har studerats (för översikter se Sulkunen 2002; Maunu & Millar 2005). Genom sitt skiftande sätt att dricka visar olika ungdomsgrupper vilka de är och vill bli. Genom alkoholen och drogerna återskapar de en klass- eller könsmässig identitet. Dessa studier tyder på en reproduktion av djupt rotade traditionella dryckesmönster. En annan inriktning betonar, i stället för samhälleliga strukturers påverkan, de ungas praktik inom ramen för olika kontext. Ungdomars dryckespraktik relateras till skiftande sammanhang och till deras egen självförståelse av denna praktik. Resultatet pekar mot de ungas självreglering till förmån för gruppsociala värden, där höggradig berusning blir ett hot mot det de unga värderar högst med alkoholen: känslan av gemenskap (Törrönen & Maunu 2005a; 2005b; Törrönen 2006). Dessa studier antyder en förändring jämfört tidigare generationers dryckesmönster, åtminstone i Finland (se även Tigerstedt & Törrönen 2005). Vad gäller narkotika utmärker sig fortfarande de nordiska länderna med sin låga narkotikakonsumtion bland ungdomar jämfört med övriga europeiska länder. I Sverige är den negativa inställningen förhärskande både i den svenska befolkningen som helhet (Hübner 2001) och bland ungdomar, även om flera studier visar att narkotika är påtagligt närvarande i unga människors liv både i deras tankar och erfarenheter (Lalander 2005; Sato 2004; Skårner et al. 2005). Bland svenska 16-åringar är det inte mer än 7 % som någon gång har testat cannabis, medan nivåerna i länder som Storbritannien, Frankrike, Schweiz och Tjeckien är runt 40 % (ESPAD 2004, 164). Å andra sidan visar senare års undersökningar av 344 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL

3 svenska mönstrandes narkotikaerfarenhet att över 40 % någon gång har erbjudits att prova narkotika, vilket är mer än en fördubbling bara under 10 år (Guttormsson 2005, 76). Norska studier av den senaste 10-årsperioden visar även de en påtaglig ökning av narkotikaerfarenheterna och även en generationsspridning (Ødegård et al. 2002). Det har diskuterats om det inte i ett avseende är möjligt att tala om en normalisering av narkotikan även i Norden i den meningen att förekomsten av narkotika utgör en konkret del av många människors vardag (Hakkarainen & Tigerstedt 2003), om än inte i samma omfattning som i Storbritannien där användningen av narkotika alltmer har kommit att betraktas som normal och vardaglig (Parker & Measham 1998). Bilden är således mångfacetterad. Viss forskning lyfter fram ungas självständighet och nyskapande i förhållande till den äldre generationen medan annan forskning snarare pekar på de ungas beroendeställning och återskapande av en äldre generations förhållningssätt och värderingar. Samtidigt är det uppenbart att människor i de nordiska länderna på kort tid erfarit stora alkoholpolitiska förändringar och en ökad spridning av narkotika, något som torde ha påverkat både äldre och yngre, om inte alltid genom direkta erfarenheter så åtminstone genom massmedia. Det finns därför anledning att förvänta sig både likheter och skillnader mellan ungas och vuxnas föreställningar och värderingar av alkohol och narkotika. Syftet med föreliggande artikel är att granska vilka föreställningar och värderingar av alkohol och narkotika som framträder bland några grupper 18-åringar och några grupper tonårsföräldrar, när de i fokusgruppintervjuer fritt associerar till orden alkohol och narkotika. Metod och material Urval ungdomar och vuxna En fokusgrupp är ett tillfälle för meningsproduktion, där människor prövar och leker med tankar och idéer och där de tillsammans gör det som är oklart och vagt tydligare. Betoningen ligger vid kulturella snarare än individuella representationer. Med kultur avses här hur människor skapar mening inom en grupp eller ett samhälle. Det är därför en fördel om fokusgrupper är rekryterade från naturliga grupper och är någorlunda homogena i sin sammansättning. En naturlig grupp kännetecknas av att den har ett gemensamt projekt och att den har en historia med andra ord ett kollektivt minne (Bauer & Gaskell 1999, 175). Fokusgruppintervjuer genomfördes i en närförort till Stockholm. I förorten i fråga består befolkningen i huvudsak av arbetare och tjänstemän och bebyggelsen domineras av flerfamiljshus. Sammanlagt gjordes elva fokusgruppintervjuer. Sju grupper bestod av 18-åriga gymnasieungdomar och fyra grupper bestod av föräldrar med tonårsbarn. Deltagarna ingår i existerande sociala nätverk och valdes ut genom snöbollsurval (Biernacki & Waldorf 1981). Fokusgrupperna med ungdomar var sammansatta av 18-åringar som gick i gymnasiets sista årskurs i fyra olika program: natur, teknik, el och handel. Urvalet skedde på ett i förhållande till forskningsprojektets syfte strategiskt sätt. Syftet var att samla ungdomar för en diskussion om alkohol och narkotika. Jag besökte skolans samtliga avgångsklasser och N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

4 informerade om projektet, hur gruppintervjun skulle gå till och att jag ville intervjua några av dem som tyckte om att festa samt att intervjun skulle ske tillsammans med vänner de själva valde ut. Jag tog därefter kontakt med några av de ungdomar som anmält intresse av att deltaga och bad dem att bjuda in mellan fyra och fem av sina vänner till gruppintervjun. Kompositionen av grupperna blev på det sättet styrd av ungdomarna själva, vilket resulterade i att tre grupper bestod av enbart tjejer 1, två grupper av enbart killar och två grupper av både tjejer och killar. Totalt deltog 36 ungdomar, 22 tjejer och 14 killar. Deltagarna i fokusgrupperna med föräldrar rekryterades också genom ett snöbollsurval. De har barn i tonåren och bor i samma förort som de intervjuade ungdomarna. Jag kontaktade föräldrar som deltar i föräldravandringar eller som på andra sätt på frivillig basis är engagerade i det lokala alkohol- och drogpreventiva arbetet och bad dem bjuda in några av sina vänner till en gruppintervju. Sammanlagt intervjuades fyra grupper föräldrar bestående av femton kvinnor och fyra män 2. De ungdomar och föräldrar som ingick i urvalet utgjorde i några avseenden varandras motpoler. Ungdomarna valdes ut för att de dricker alkohol och tycker om att festa. Föräldrarna valdes ut för att representera föräldrar som är engagerade och ansvarstagande och som bekymrar sig över ungdomars alkohol- och drogvanor. Det borde således finnas anledning att förvänta sig tydliga skillnader mellan dessa ungdomars och föräldrars syn på alkohol och narkotika. Det finns också anledning att förvänta sig likheter genom fokusgruppmetodens speciella egenskaper. Den information som kommer fram i fokusgrupperna kan ses som ett möjligt sätt att i denna specifika kontext tala om alkohol och droger och kan därför ses som en del av en mer officiell diskurs om alkohol och droger. Fria associationer och sociala representationer Fokusgruppsammankomsternas första inslag var att deltagarna skrev ned alla sina associationer, först till ordet alkohol och sedan till ordet narkotika, under två minuter vardera (jfr Sato 2004). 3 Att ge ett ord som stimuli och be respondenterna att fritt associera till andra ord som dyker upp ger möjlighet att få ta del av en del av de sociala och kulturella föreställningar som finns knutna till ett fenomen. Genom fria associationer är det möjligt att reducera en del av de begränsningar och den påverkan som följer med andra undersökningsmetoder, där forskaren i förväg har ringat in fenomenet. Fria associationer till ord är något som ofta används inom forskningen om sociala representationer. Metoden har en projektiv dimension som gör den till en möjlig vägvisare för att upptäcka vilka element som bygger upp den föreställningsvärld som omger ett fenomen (Abric 1995; Orfali 2000; Wagner et al. 1996). Moscovici (1984; 1988) har, inspirerad av Durheims teori om kollektiva representationer, utvecklat teorin om sociala representationer. Teorin syftar primärt till att förstå vardagsvetandet: hur individer och grupper med vardagsvetandets hjälp skapar en stabil och förutsägbar värld (Markova 1996; Moscovici 1984; Chaib & Orfali 1995). Moscovici (1988, 214) beskriver de soci- 346 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

5 ala representationerna som ett tankesystem som påverkar såväl våra föreställningar om världen som våra handlingar i den. Enligt Moscovici bidrar de sociala representationerna till skapandet av en gemensam kunskap om omvärlden. Vi befinner oss i ett tänkande samhälle, där vi är omgivna av ord, tankar och idéer, både som individer och kollektiv. De sociala representationerna hjälper oss att förstå och konventionalisera nya objekt, personer och händelser som vi möter. När dessa sedan blivit en del av vår vardag och vi har format oss en vardagskunskap om dem tvingar de sig på oss och finns där redan innan vi har börjat tänka på dem (Moscovici a.a.). Teorin om sociala representationer är därför en socialkonstruktivistisk teori. Massmedia utpekas som en särskild faktor för att forma och artikulera sociala representationer (Chaib & Orfali 1995). Det moderna samhällets risker är särskilt användbara för massmedia eftersom de medger en möjlighet att skapa nyheter i avsaknad av nya händelser att rapportera. Det som dramatiseras är i stället faran av vad som skulle kunna hända (Joffe 1999; 2003). Teorin om sociala representationer betonar grupptillhörighet och kommunikation mellan människor för att förstå hur vi skapar föreställningar bland annat om de risker och positiva kvaliteter som vi förknippar med alkohol och droger. I dialogen under kaffepausen, på puben eller runt middagsbordet skapar vi oss en bild av dessa företeelser på ett sätt som är i samklang med föreställningarna hos den grupp som vi delar värderingar med och som vi känner att vi tillhör (Joffe 2003). Inom samhällsvetenskapen har teorin om sociala representationer använts för att förstå hur vardagskunskap skapas om en hel rad olika fenomen. Med fokusgruppmetodik gäller det t.ex. föreställningar om genmanipulerad mat (Wibeck 2002) och tobaksbruk bland tonåringar (Stjierna et al. 2004) och med ordassociationer t.ex. föreställningar om nationalism och sport (Orfali 2000). Begreppet sociala representationer används här för att referera till de symbolvärden och känslor som deltagarna i sina ordassociationer förknippar med alkohol och narkotika så som de framträder inom den särskilda kontexten för fokusgrupperna. Sociala representationer skall i det här sammanhanget ses som en ram för att förstå de olika föreställningarnas kulturella karaktär. Till den särskilda kontexten här hör att grupperna bjöds in för att diskutera sina positiva och negativa erfarenheter av alkohol och narkotika. Ungdomarna i egenskap av att de tycker om att festa och föräldrarna i egenskap av att vara ansvarstagande föräldrar. Bearbetningen gick till så att jag delade in alla ord i grupper under skilda rubriker beroende på vilket ämne associationerna handlade om. Indelningsgrunden föranleds i huvudsak av att den ligger nära motivet för intervjun. Rubrikerna är: positiva handlingar/känslor, negativa handlingar/ känslor, varken positiva eller negativa handlingar/känslor, negativa konsekvenser på sikt, typ av dryck/narkotika, tid, plats, personer och attribut. Uppdelningen av ord i olika kategorier var tämligen okomplicerad att genomföra och det var endast ett fåtal ord som det var tveksamt att klassificera. Indelningsgrunden medger också en möjlighet att på ett överskådligt sätt jämföra generationernas föreställningar om både alkohol och narkotika. N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

6 Resultat Sammanlagt skrev ungdomarna ned 342 associationer till ordet alkohol och föräldrarna 192 ord. Ungdomarnas sammanlagda antal associationer till ordet narkotika var 211 och föräldrarnas I det följande visas dels de relativa frekvenserna av fördelningen av ord under respektive rubrik och dels vilka ord som ungdomar och föräldrar har använt. Ungdomars och föräldrars associationer till ordet alkohol Nedan ges tre exempel på typiska associationer till ordet alkohol. Tjej 18 år: närhet, glad, illamående, bakis, ångest, löjlig, Bacardi Breezer, sprit, skratt, sprallig, Absolut Vodka, Ice, cider Kille 18 år: festa, tjejer, krogen, glad, socialare, storstan, dyrt, bakfull, minnesluckor Mamma 47 år: fest, dåligt omdöme, god mat, illamående, minnessvårigheter, otydligt tal, gott, dålig kontroll, upprymdhet, Systembolaget, vin, roligt En sammanställning av hur stor andel av orden som kunde hänföras till respektive ämnesrubrik visas i tabell 1. Fördelningen av de ämnen som förekommer i associationerna till ordet alkohol visar både påtagliga likheter och även skillnader mellan ungdomarna och föräldrarna. Den största likheten är att de positiva handlingarna och känslorna är dominerande i båda gruppernas associationer. Drygt en fjärdedel av alla ord har för båda grupperna positiva konnotationer. Ordvalen har också stora likheter, även om några av orden är vanligare bland ungdomar än föräldrar. För ungdomarnas del är de vanligaste orden kul, roligt, glad, skratt (42) 5. Därefter kommer fest (26) och gemenskap, lättare att umgås, socialt (13), sedan avkoppling, avslappning (8). Föräldrarnas vanligaste ordval är fest (16), därefter socialt, trevligt att umgås, lättar upp stämning (11), sedan till lika Tabell 1. Avrundad procentfördelning av associationer till ordet alkohol efter ämnesområden. Siffrorna inom parentes anger först antalet associationer av detta slag och sedan hur många personer som står bakom dessa föräldrar ungdomar % n=192 (18) % n=342 (35) positiva känslor/handlingar 25 (48/17) 27 (92/35)* negativa känslor/handlingar 28 (53/14) 18 (61/28) negativt på sikt 11 (22/10) - varken positiva eller negativa handlingar/känslor 8 (15/6) 6 (21/12) typ av alkoholdryck 8 (16/7) 17 (57/22) attribut 5 (9/8) 11 (40/17) platser 4 (8/7) 11 (39/17) personer 7 (14/7) 9 (30/20) tid 4 (7/6) 1 (2/2) Summa * (92/35) betyder att 35 personer står bakom 92 associationer. Spridningen av antalet ord per deltagare var inom ämnesområdena tämligen jämnt fördelad. Se också fotnot N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

7 delar skratt, roligt (7) och avslappning, avkoppling, lugnande (7) samt slutligen gott (6), vilket är en association till alkohol som endast förekommer en gång bland ungdomarna. Föreställningarna om vad det goda består av som båda generationerna förknippar med alkohol är som synes till mycket stor del gemensamma till sitt innehåll och de handlar framför allt om det positiva som händer mellan människor i de sammanhang där alkohol finns med. Till innehållet är även de negativa handlingar och känslor som förknippas med alkohol i hög grad lika för ungdomar och föräldrar, även om föräldrarna relativt sett använder fler av dessa ord i sina associationer. Ungdomarnas vanligaste negativa ordval är bakis, huvudvärk, ångest, deppad, trött (15). Nästan lika många ord handlar om att göra bort sig, pinsamt, löjlig m.fl. (13). Därefter kommer bråk, otryggt, strul (10). Äcklig smak, beskt, luktar illa (7) är ord som förekommer bland ungdomarna men däremot inte alls bland föräldrarna. Kräkas, illamående, spyor (5) och dyrt (5) är ungefär lika vanliga ordval bland ungdomar som föräldrar. Föräldrarnas negativa ordval domineras av göra bort sig, pinsamt, tappa kontrollen (21). Våld, bråk, slagsmål, konflikt (12) och bakfylla, huvudvärk, minnessvårigheter, trött (8) är hos föräldrarna precis som hos ungdomarna också vanliga negativa associationer till alkohol. Även om de ord som handlar om alkoholens negativa effekter på kort sikt är vanligare bland föräldrarna är innehållet huvudsakligen gemensamt för de två generationerna. Skillnaden är i första hand att föräldrarna använder fler ord som handlar om att göra bort sig socialt, medan ungdomarnas ordval är mer spritt på de olika kortsiktigt negativa företeelser som både ungdomar och föräldrar förknippar med alkohol. När det däremot handlar om ord som kan knytas till negativa följder av alkohol på längre sikt framträder en avsevärd skillnad mellan ungdomar och föräldrar i och med att dessa ord helt saknas bland ungdomarnas associationer. Föräldrarna däremot skriver en hel rad av den typ av associationer som handlar om alkoholens långsiktigt negativa konsekvenser. Det är ord som missbruk, beroende, beroendeframkallande, antabus, behandling, AA, straff, sjukdom, torken, död (19). Även långsiktigt negativa konsekvenser för andra personer förekommer här i form av skilsmässa, familjetragedi (3). En annan intressant skillnad i materialet är att ungdomarna ofta associerar till olika spritsorter och spritdrinkar (39). Något mindre vanligt var öl, stor stark, cider (14) och vin, rödvin (4). Ungdomarna skriver dessutom ovetande om varandra ofta samma drycker som de övriga i den intervjugrupp de ingår i. I en grupp dominerar Spin of Ice och Arctic, i en annan Bacardi Breezer och i en tredje Tequila. I ytterligare en grupp har alla deltagare skrivit öl. Föräldrarna associerar betydligt mer sällan till drycker. När de gör det är det mer allmänt och mindre specificerat i form av vin (9), sprit, whiskey (4) och öl (3). En annan skillnad i associationsbanorna mellan generationerna handlar om platser. Krogen, klubbar, pub (23) är de vanligaste orden bland ungdomarna som anger platser. Därefter följer ord som är knutna till semester och ledighet, som skidresa och namn på orter utomlands (12). Föräldrarna associerar som ungdomarna till semester- N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

8 orter och ledighet på landet (5). Dessutom har Systembolaget (3) nämnts av några. En skillnad som förmodligen hänger samman med att ungdomarna oftare associerar till krogliv är att de vanligaste attributen till alkoholen som de nämner är spel i olika former. Det är dart, biljard, fotbollsspel (9). Annat är mat (12) cigaretter (7), dans (7), musik (2) och pengar (2). Ingen förälder nämner något spel. I övrigt förekommer samma attribut som bland ungdomarna men mindre ofta. Associationer som kan knytas till särskilda tidpunkter nämns sällan. När det sker handlar det för både ungdomar och föräldrar om sommaren och helger. När personer nämns är det för ungdomarna till lika stor del vänner, kompisar (12) som tjejer, killar (12). En association finns till fullgubbar (1). Den liknar föräldrarnas mer problemanknutna associationer till personer som alkoholister, A-lagare (3). Föräldrarnas övriga associationer till personer är ungdomar, gäng, tonåringar, barn, familj (7), vänner (2) och politiker, chefer (2). Till ämnesområdet varken positiva eller negativa känslor/handlingar slutligen har först beskrivande ord som inte i sig innehåller negativa eller positiva konnotationer. Ungdomarnas ord av detta slag är full, berusad, lullig, ramla, vinglig (21). För föräldrarna tillkommer en serie ord av särskilt slag som alkoholpolitik, tull, tax-free, åldersgräns, promille, (9). Utöver dessa ord återfinns här samma ord som bland ungdomarna. Det är ord som berusning, vinglar, otydligt tal (6). Sammanfattningsvis är de tydligaste likheterna mellan ungdomar och föräldrar, avseende de ord som används för att associera till alkohol, framför allt de gemensamma föreställningarna om alkoholens goda sidor. Det handlar om att ha roligt tillsammans med andra människor, skapa feststämning och gemenskap och även att alkoholen skänker avkoppling. Föreställningarna om alkoholens negativa effekter på kort sikt är också gemensamma, även om ungdomarna nämner färre sådana effekter än föräldrarna. Här består föräldrarnas större antal associationer framför allt av ord som handlar om socialt pinsamma situationer. De tydligaste skillnaderna, där ungdomar och föräldrar avviker från varandra, är att ungdomarna inte använder några ord som kan förknippas med långsiktigt negativa konsekvenser av alkohol. Sådana effekter av alkohol verkar inte finnas med i deras föreställningsvärld. En annan skillnad är att ungdomar oftare associerar till sprit och krogliv och till det sociala umgänge som hänger ihop med kroglivet. Att krogen, puben eller klubben är en plats för att träffa vänner och för potentiella sexuella möten kan anas av att kompisar, vänner, tjejer, killar dominerar bland de ord ungdomarna använder när personer förekommer i deras associationer. När det gäller personer går föräldrarnas tankar i stället till ungdom, barn, familj och till problemdrickare. Ytterligare en skillnad handlar om alkoholens smak. Till 18-åringars föreställningsvärld om alkohol hör knappast att det skall smaka gott, som det gör för föräldragenerationen, snarare motsatsen. Flera associationer finns till äcklig smak och lukt. En hel del av de alkoholdrycker ungdomarna nämner är också söta drycker som cider och alkoläsk, som döljer smaken av alkohol. 350 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

9 Ungdomars och föräldrars associationer till ordet narkotika Nedan ges tre exempel på typiska associationer till ordet narkotika. Det är samma ungdomar och samma förälder som har skrivit dessa exempel som exemplen på associationer till ordet alkohol som visas ovan. Tjej 18 år: hög, röda ögon, hasch, amfetamin, kokain, farligt, onödigt, hemlösa, rika Kille 18 år: våldsam, lugn, beroende, farligt, olagligt, hasch, marijuana Mamma 47 år: Sergels torg, knarkare, dyrt, festdroger, misskötsel, avtrubbad, langare, apati, överdos, död Den kvantitativa sammanställningen av associationerna till ordet narkotika fördelat på ämnesområden visar vid en jämförelse mellan ungdomar och föräldrar lite större skillnader än motsvarande fördelning av ordet alkohol (tabell 2). Av ungdomarnas associationer till nar- kotika är de ord som kan betraktas som negativa känslor eller handlingar de dominerande. Det är ord som farligt, risker, olagligt, dumt, dåligt, inte bra, värdelöst, knäppt, smutsigt, äckligt (49) ångest, paranoid, må dåligt, förvirrad (19) och dyrt (2). Föräldrarna har relativt sett inte lika många ord av denna karaktär men ordvalet för att beskriva de omedelbart negativa effekterna av narkotika är påtagligt likt ungdomarnas. De vanligaste är farligt, olagligt, hemskt, skrämmande, vedervärdigt, smutsigt, äckligt (26), må dåligt, nere (5), hot, våld (4) och dyrt (3). När det handlar om orden som associerar till negativa konsekvenser av narkotika på längre sikt har ungdomarna skrivit avsevärt färre ord än föräldrarna. De ord ungdomarna använder är beroende, beroendeframkallande (12), psykos, hjärndödande (4), förstörda liv, misär, elände (5) och död (3). Tabell 2. Avrundad procentfördelning av associationerna till ordet narkotika efter ämnesområden. Siffrorna inom parentes anger först antalet associationer av detta slag och sedan hur många personer som står bakom dessa föräldrar ungdomar % n=153 (18) % n=211 (35) positiva känslor/handlingar 1 (1/1) 7 (15/13) negativa känslor/handlingar 25 (38/18) 33 (70/27)* negativt på sikt 46 (70/18) 12 (24/17) varken positiva eller negativa handlingar/känslor 3 (5/5) 15 (31/17) typ av narkotika 7 (11/4) 12 (26/14) attribut 3 (5/4) 3 (7/6) platser 8 (12/6) 6 (12/6) personer 7 (11/6) 10 (21/11) tid - 2 (5/3) Summa * (70/27) betyder att 27 personer står bakom 70 associationer. Spridningen av antalet ord per deltagare var inom ämnesområdena tämligen jämnt fördelad. Se också fotnot 4. N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

10 Föräldrarna har skrivit många fler ord av karaktären långsiktigt negativa konsekvenser. De associationer de använder är utslagen, hemlös, ensam, undergång, misär (21), beroende, beroendeframkallande, missbrukarvård (13), död, dödligt, livsfarligt (13) och hjärnskador, psykos, personlighetsförändringar (7). De har också några associationer som inte återfinns bland ungdomarna. De är kriminalitet, prostitution, brottslighet (11) och HIV, AIDS, gulsot (5). Ordvalen visar att innehållet i föräldrarnas föreställningar om narkotikans långsiktigt negativa påverkan stämmer väl överens med ungdomarnas. Det handlar framför allt om beroende, social utslagning, psykiska förändringar och död. Därutöver använder föräldrarna också ord som inbegriper kriminalitet och sjukdomar som bestående negativa följder av narkotika. Sammanlagt är det tretton ungdomar som har positiva associationer till ordet narkotika. De använder ord som avslappning, lugn, skönt (9) och fest, kul, spännande (6). Ingen av de tretton har dock skrivit enbart positiva ordassociationer. Som exemplet ovan från den 18-årige killen visar, blandas de positiva orden med negativa associationer. Det pekar mot att de ungdomar som beskriver positiva känslor förknippat med narkotika samtidigt också är medvetna om riskerna. En förälder har skrivit vacker röd blomma (opium), som alltså inte som ungdomarnas ord beskriver något som skulle kunna vara en egen erfarenhet av att ha använt drogen. I övrigt har ingen av föräldrarna skrivit någonting som kan ses som positivt. Några ord beskriver tillstånd, företeelser eller handlingar utan att värdera dem. Dessa ord används oftare av ungdomarna än av föräldrarna. Det är ord som hög, rödögd, sniffa, röka, testa, flummig, rave, hallucinationer (31). Samma ord återfinns bland föräldrarna men alltså avsevärt färre. De är hög, raveparty, påverkad, flummig (5). På liknande sätt namnger ungdomarna relativt föräldrarna betydligt fler narkotiska preparat, där de vanligaste är hasch, marijuana, cannabis, gräs (11), följt av kokain, amfetamin, ecstasy, opium (7). Några associationer är också mer ospecificerade som knark, läkemedel, medicin, tabletter, partydrog, plantor (8). Till innehållet följer föräldrarnas associationer liknande banor. Hasch, cannabis, gräs (5) är vanligast tillsammans med allmänna beteckningar för narkotiska preparat som knark, festdroger, piller, svampar (4). Opium, ecstasy (2) finns också med. En av föräldrarna har intressant nog skrivit hasch, inte lika farligt men inte bra. När det handlar om platser som förknippas med narkotika framträder ett ställe, som särskilt tydligt för båda grupperna representerar narkotika. Plattan, T-centralen, Sergels torg är den vanligaste enskilda associationen bland såväl ungdomar (4) som föräldrar (4). Bland ungdomarnas associationer finns därutöver några namngivna förorter i Stockholm (3), allmänna kommunikationer som buss, T-banan (2) och andra länder Thailand, Australien, Colombia (3). Föräldrarnas associationsbild är något mer distanserad från deras egen vardag än ungdomarnas. Utöver Sergels torg återfinns associationer till toaletter (2), knarkarkvart (2), Christiania (2) och Gyllne triangeln (2). Samma skillnad mellan några ungdomars näraliggande bilder och föräldrarnas mer avlägsna återfinns när associationsorden handlar om personer. De vanligaste 352 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

11 orden ungdomarna använder är uteliggare, lodare, hemlösa, knarkare, pundare, drägg, rika, rappare (16). Därutöver associerar några ungdomar till förnamn på personer som kan tänkas vara personer de känner (4) och föräldrar tycker inte om (1). De ord som handlar om personer för föräldrarnas del kännetecknas genomgående av distansen till det de beskriver. Det är ord som knarkare, skummisar, langare, horor, hallickar, heroinister, yuppies, hemlösa (11). Ytterligare en skillnad mellan några ungdomar och föräldragruppen är att ord för tid inte finns bland föräldrarna. Några ungdomar har däremot skrivit inte för ofta, sommar, nyår (5). Slutligen när det handlar om sådant som kan klassificeras som attribut sammanfaller bilden för ungdomar och föräldrar. Attributen är i lika stor utsträckning i båda grupperna sprutor, nålar, kanyler, pengar. Sammanfattningsvis är avståndstagande den största likheten mellan ungdomars och föräldrars associationer till ordet narkotika. Ungdomarna är till största delen avståndstagande och föräldrarna är nästan entydigt avståndstagande. Skillnaden är framför allt att ungdomarna har fler konkreta och näraliggande associationer. Det gäller såväl namn på personer, platser, narkotiska preparat som värderingsfria beskrivningar av effekter av narkotika och tidpunkter för att använda narkotika. Föräldrarna beskriver företeelsen narkotika mer på håll. Deras associationer går inte till sådant som skulle kunna ligga inom deras egen erfarenhetssfär. När föräldrarna associerar till personer som de förknippar med narkotika återfinns ingenting med anknytning till den egna familjen, som det gör när de associerar till alkohol. Föräldrarnas associationer är mer avlägsna. Företeelsen narkotika beskrivs på håll. Bilderna liknar massmedias skrämmande bilder av narkotika. Samma bilder finns hos ungdomarna men inte i samma utsträckning. En annan skillnad är att ungdomarna i några fall har positiva associationer till narkotika, vilket saknas bland föräldrarna. Tydligt är också att ungdomarna i mindre grad än föräldrarna delar det svarta framtidscenariot av narkotikans långsiktiga effekter. Tjejer och killar: likheter och skillnader Intrycket av likhet både mellan generationerna och även mellan tjejernas och killarnas associationsbilder av alkohol och narkotika är det dominerande. Vissa smärre skillnader framträder dock mellan tjejernas och killarnas associationer till ordet alkohol utifrån ord som saknas hos killarna. Ingen av killarna använder ord för alkoholens positiva kvaliteter som fniss, sprallig, skratt, skrattig, vilket fem av tjejerna gör. Inte heller använder killarna ord för alkoholens negativa sidor som pinsam, göra bort sig, löjlig som sju av tjejerna har gjort. Referenserna till söta alkoholdrycker, färdiga drinkblandningar (alkoläsk) och cider finns likaså bara bland åtta av tjejerna. Konklusioner och diskussion Den bild som framträder vid en jämförelse av två generationers fria associationer till orden alkohol och narkotika kännetecknas till största delen av likheter men också av vissa skillnader. På flera sätt delar ungdomar och föräldrar föreställningarna om alkohol och narkotika. Beträffande alkohol delar de synen på alkoholens omedelbart goda egenskaper lika väl som dess omedelbart dåliga N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

12 konsekvenser. Dessa föreställningar tycks ha en stark kulturell förankring. Beträffande narkotika är ungdomarnas och föräldrarnas associationsbilder också gemensamma när det handlar om den övervägande negativa bilden. På ett sätt visar dock ungdomarna här genom sina associationer att narkotikan är en normal företeelse, samtidigt som de också visar att den är onormal i den meningen att det hos de flesta finns ett tydligt avståndstagande. Även hos dem som har positiva konnotationer till narkotika finns uttryck för försiktighet och riskmedvetande. Däremot delar ungdomar och föräldrar inte synen på de långsiktiga riskerna. De risker som upptar föräldrarna, både med alkohol och med narkotika, är vad som kan hända i framtiden, vilka konsekvenserna är på längre sikt. Detta perspektiv är åtminstone beträffande alkohol helt frånvarande bland ungdomarnas associationer. För ungdomar framstår det som händer här och nu som det viktiga, såväl positivt som negativt. Resultatet av ungdomarnas och föräldrarnas associationer i detta avseende kan ha påverkats av urvalet på flera sätt. Föräldrarna å ena sidan är utvalda för att de tillhör en engagerad grupp som problematiserar alkohol och narkotika och aktivt försöker påverka sin närmiljö. Ungdomarna å andra sidan är utvalda för att de inte problematiserar alkoholdrickande. Eventuellt skulle andra föräldrar inte varit lika benägna att se så omfattande negativa konsekvenser av alkoholbruk och således kanske visat än större likheter med ungdomarna i sina associationsbanor. Ungdomar med mindre utvecklade alkoholvanor skulle förmodligen vara benägna att förknippa fler negativa följder både av alkohol- och narkotikabruk och i det avseendet kanske visat större likheter med föräldragruppen. De likheter som framträder mellan de två grupperna framstår i ljuset av urvalet därför som något oväntad. Riskbedömningsstudier som jämför ungas och vuxnas bedömningar av risker förknippade med alkohol och droger visar att det snarare är de vuxna och inte de unga som ger uttryck för känslor av osårbarhet (översikt av Millstein & Halpern-Felsher 2002). I tidiga tonår är uttrycken för känslor av risker som högst för att minska med stigande ålder. Emellertid betraktas utsattheten för risker vanligtvis som högre när den gäller andra än en själv. Tonårsföräldrar tenderar därför att betrakta sina egna ungdomar som mer sårbara och utsatta för risker än vad ungdomarna själva gör (Beyth-Marom m.fl. 1993; Cohn & Imai 1995). Dessutom betraktas utsattheten för risker i regel som högre av kvinnor än av män (Millstein & Halpern-Felsher 2002). Dessa resultat återspeglas förmodligen också i den föreliggande studien. Föräldragruppen består till övervägande del av kvinnor (mödrar) och det är troligt att de i sina associationer delvis ger uttryck för en oro som kretsar mer kring de egna tonårsbarnen än kring dem själva. I ett vidare sammanhang kan de fria associationerna betraktas som del av en officiell diskurs, som något det är möjligt att presentera i en gruppintervju. Föräldrarnas möjlighet att presenterar sig som något annat än ansvarsfulla och engagerade föräldrar är därför begränsad. Värderingar och motiv för agerande anpassas till den aktuella kontexten, utan att det för den skull innebär en manipulering i intervjusituationen. Betoningen av de långsiktiga riskerna kan därför förstås som en officiell 354 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

13 föräldradiskurs. De talar som ansvarstagande föräldrar med ungdomar för ögonen, ungdomar för vilka långsiktiga risker har liten relevans. Ett annat tänkande kan därför gälla i konkreta dryckessituationer. För ungdomarnas del är det på samma sätt möjligt att de tänker och känner på ett annat sätt när de dricker eller står inför möjligheten att testa droger. Några implikationer kan diskuteras av resultaten för alkohol- och drogpreventivt arbete. En påtaglig konsekvens för preventiva budskap om alkohol är att argument som handlar om de funktionsnedsättningar som riskerar att drabba långvariga alkoholkonsumenter förefaller sakna referenspunkter i 18-åringars föreställningsvärld, åtminstone så som den framträder genom ordassociationerna (se också Abrahamson 2003). Omedelbart negativa konsekvenser av alkohol tycks de ha lättare att relatera till, även om dessa inte heller har någon framträdande plats. I ett finländskt alkoholpreventionsprojekt var de lokala aktörerna överens om att ungdomars drickande var ett problem men vilket drickande som skulle läras ut var svårare att sätta fingret på (Holmila & Haavisto 1997). Är det så att problemet med ungdomars drickande är att de både dricker och talar om det på ett ungdomligt sätt? Det vill säga, drickandet sker ofta i stora grupper och ofta utomhus. Därigenom syns och hörs det mer än vuxnas drickande. Sättet att tala om drickandet är också ungdomligt i den meningen att en del av att vara ung är att oro för vad som kan hända när man är i medelåldern, har en liten plats i medvetandet både avseende drickande och annat. Resultaten här antyder att ungdomar är goda förvaltare fädernas dryckestraditioner. Den stora framträdande likheten mellan generationernas associationer är alkoholens starka ställning för att underlätta social trevnad och gemenskap. Frågan är därför i vilken grad ungdomsdrickandet är ett problem och i vilken grad den svenska dryckeskulturen är ett problem. Både ungdomar och föräldrar visar med sitt avståndstagande till narkotika att den officiella restriktiva svenska linjen har stöd. Frågan är kanske hur det kommer att se ut på sikt, allteftersom allt fler testar narkotika och skaffar sig egna erfarenheter eller har vänner som har dessa erfarenheter. Om man betraktar gruppintervjuerna som del av en officiell diskurs är det intressant att det för ungdomarnas del ryms ett erkännande av positiva egenskaper förknippat med droger, visserligen samtidigt som negativa egenskaper också nämns. En konsekvens för preventiva budskap om narkotika skulle i så fall vara att information, för att vara trovärdig, behöver ges på ett sammansatt och nyanserat sätt och inte uteslutande negativt i avskräckande syfte. Maria Abrahamson, fil.dr. Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Stockholms universitet SE Stockholm E-post: N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

14 NOTER Noter 1) Jag använder beteckningarna tjej och kille eftersom det är vad ungdomarna kallar sig själva. (Se också Ambjörnsson 2004, 29). 2) Jag beskriver närmare hur intervjuerna gick till i Abrahamson (under tryckning). 3) En av ungdomarna och en av föräldrarna anlände till intervjun efter att associationsuppgiften redan var genomförd. I de resultat som presenteras här ingår därför endast 35 av de sammanlagt 36 ungdomarna och 18 av de sammanlagt 19 föräldrarna. 4) För ungdomarnas del varierade antalet associationer till ordet alkohol mellan 4 och 19. Medelvärdet (M) var 10 ord per person, genomsnittlig avvikelse från medelvärdet (Std) 4 och medianen (Md) 8. Deras associationer till ordet narkotika varierade mellan 1 och 12 svar, M = 6, Std = 3 och Md = 5. Föräldrarnas associationer till ordet alkohol varierade mellan 4 och 22 ord, M = 10, Std = 5 och Md = 9. Deras associationer till ordet narkotika varierade mellan 3 och 20 ord, M = 9, Std 4 och Md 9. 5) Siffrorna inom parenteserna hänvisar till antalet ord av detta slag. REFERENSER Abrahamson, M. (under tryckning): Young women s and men s different worlds of alcohol, fear and violence in focus group discussions with 18 year olds in Stockholm. Contemporary Drug Problems Abrahamson, M. (2003): Perceptions of heavy drinking and alcohol problems among young adults. Contemporary Drug Problems 30: Abric, J.-C. (1995): Metodologi för datainsamling vid studier av sociala representationer. I: Chaib, M. & Orfali, B. (red) (1995): Sociala representationer. Om vardagsvetandets sociala fundament. Göteborg: Daidalos Ambjörnsson, F. (2004): I en klass för sig. Genus klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Stockholm: Ordfront förlag Bauer, M.W. & Gaskell, G. (1999): Towards a paradigm for research on social representations. Journal for the Theory of Social Behaviour 29 (2): Beyth-Marom, R. & Austin, L. & Fischoff, B. & Palmgren, C. & Jacobs-Quadrel, M. (1993): Perceived consequences of risky behaviours: Adults and Adolescents. Development Psychology 29 (3): Biernacki, P. & Waldorf, D. (1981): Snowball sampling. Problems and techniques of chain referral sampling. Sociological Methods & Research 10 (2): Bruun, K. & Frånberg, P. (red) (1985): Den svenska supen. Stockholm: Prisma Bogren, A (2004): De rationella och de oberäkneliga. En analys av informationsmaterial till föräldrar om ungdomar, alkohol och droger. Nordisk alkohol- och narkotikatidskrift 21(4-5): Chaib, M. & Orfali, B. (1995): Sociala representationer. Om vardagsvetandets sociala fundament. Göteborg: Daidalos Cohn, L.D. & Imai, W.K. (1995): Risk perception: Differences between adolescents and adults. Health Psychology 14 (3): ESPAD Report Alcohol and Other Drug Use Among Students in 35 European Countries (2004). Hibell, B. & Andersson, B. & Bjarnarsson, T. & Ahlström, S. & Balakireva, O. & Kokkevi, A. & Morgan, M. (eds). Stockholm: The Swedish Council for Information on Alcohol and Other Drugs, CAN Ferrer-Wreder, L. & Koutakis, N. & Stattin, H. (2002): Alkoholprevention i familjen. I verket: Andréasson, S. (red) Den svenska supen i det nya Europa. Nya villkor för alkoholprevention: en kunskapsöversikt. Stockholm: Folkhälsoinstitutet Gusfield, J. (1995): Contested Meanings. The Construction of Alcohol Problems. London, Madison: The University of Wisconsin Press Guttormsson, U. (2005): Mönstrandes alkoholvanor. Centralförbundet för alkohol- och 356 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

15 narkotikalupplysning. Rapport nr 86. Stockholm: CAN Hakkarainen, P. & Tigerstedt, C. (2003): Motsägelsernas narkotikapolitik normaliseringen av narkotikaproblemet i Finland. Nordisk alkohol- och narkotikatidskrift 20 (2 3): Holmila, M. & Haavisto, K. (1997): The young and alcohol. In: Holmila, M. (ed.): Community Prevention of Alcohol Problems. London: Macmillan Press Ltd Hübner, L. (2001): Narkotika och alkohol i den allmänna opinionen. Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan. Rapport i socialt arbete 99. Stockholm: Stockholms universitet Joffe, H. (1999): Risk and the other. Cambridge: Cambridge University Press Joffe, H. (2003): Risk: From perception to social representation. British Journal of Social Psychology 42: Lalander, P. (2005): Mellan självvalt och påtvingat utanförskap. En analys av sju kvalitativa studier om unga narkotikaerfarna människors tankar om narkotika. Stockholm: Mobilisera mot narkotika. ka. Rapport nr. 10 Marková, I. (1996): Towards an epistemology of social representations. Journal for the Theory of Social Behaviour 26 (2): Maunu, A & Millar, E (2005): Societal structures or situated practices? A review of Nordic qualitative literature on recreational intoxicant-use among young adults in search of context, embodiment and gender. Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift 22 (English Supplement): Millstein, S.G. & Halpern-Felsher, B.L. (2002): Perceptions of risk and vulnerability. Journal of Adolescent Health 31 (S): Moscovici, S. (1984): The Phenomenon of social representations. I: Farr, R. M. & Moscovici, S. (ed) (1984): Social Representations. pp Cambridge: Cambridge University Press Moscovici, S. (1988): Notes towards a description of Social Representations. European Journal of Social Psychology 18 (3): Orfali, B. (2000): Nationalism and sport: social representations and collective identity. The example of Vasaloppet. I: Chaib, M. & Orfali, B. (red.) (2000): Social representations and Communicative Processes. Jönköping: Jönköping University Press Pape, H. & Storvoll, E. (2005): Foreldrelangning og ungdomsfyll. Tidskrift for ungdomsforskning 5 (1): Parker, H. & Aldridge, J. & Measham, F. (1998): Illegal leisure. The normalization of adolscent recreational drug use. London: Rutledge Persson, A. & Svensson, K. (2005): Drogförebyggande arbete i skolan. Möjligheter och dilemman. Lund: Studentlitteratur Prop. 2000/01:20. Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador Prop. 2005/06:30. Nationella alkohol- och narkotikahandlingsplaner Sato, H. (2004): Droger och identitetsskapande kulturella perspektiv på alkohol och narkotika i svenska ungdomsgrupper. Stockholm: Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD), Stockholms universitet. Rapport 23 Skårner, A. & Donning, Y. & Månsson S.-A. (2005): Unga och droger om exponering och navigering i det svenska droglandskapet. Mobilisering mot narkotika (MOB). Rapport 9 SOU 1974: 91. Alkoholpolitik. Betänkande avgivet av Alkoholpolitiska utredningen. Stockholm: Liber förlag Stjierna, M.-L. & Olin Lauritzen, S. & Tillgen, P. (2004): Social thinking and cultural images: teenagers notions of tobacco use. Social Science and Medicine 59: Sulkunen, P (2002): Between culture and nature: intoxication in cultural studies of alcohol and drug use. Contemporary Drug Problems 29 (2): Swärd, H. (1998): Ungdomsproblem. I: Denvall, V. & Jacobson, T. (red.): Vardagsbegrepp i socialt arbete. Ideologi, teori och praktik. Stockholm: Norstedts Juridik AB Tigerstedt, C. & Törrönen, J. (2005): Förändras de finska dryckesvanorna? På jakt efter en kulturell ansats. Nordisk alkohol- och narkotikatidskrift 22 (2): Törrönen, J. (2006): Unga vuxnas berusningar. Analys av dryckesvanornas dynamik i krogoch dryckesdagböcker. Nordisk alkohol- N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

16 och narkotikatidskrift 23 (1): Törrönen, J & Maunu, A (2005a): Going out, sociability, and cultural distinctions. Nordisk alkohol- och narkotikatidskrift 22 (English supplement): Törrönen, J. & Maunu, A. (2005b): Lättsamma samkväm, intensiv samvaro. Alkoholen i unga vuxnas skildringar av krogkvällar. Nordisk alkohol- och narkotikatidskrift 22 (6): Wagner, W. & Valencia, J. & Elajabarrieta, F. (1996): Relevance, discourse and the hot stable core of social representations A structural analysis of word associations. British Journal of Social Psychology 35: Wibeck, V. (2002): Genmat i fokus. Analyser at fokusgruppsamtal om genförändrade livsmedel. Linköping: Department of Communication studies Ødegård, E & Bretteville-Jensen, A.L & Skretting, A (2002): Utviklingen av narkotikamisbruket i Norge på 1990-talet. Nordisk alkohol- och narkotikatidskrift 19 (2): N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Ungas drogvanor över tid

Ungas drogvanor över tid Ungas drogvanor över tid Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Presentationen Fokus på åk 9 och gymnasiets år 2 Utvecklingen alkoholvanor Alkohol - kohorteffekter tar man

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR

EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR _ _ - _ _ - _ _ - _ _ centre-school-class-questionnaire code EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR Kontaktperson : Ann-Marie Lindahl, Centrum för Tobaksprevention Tfn : 08 517 780 43 Fax: 08 51778072 E-post : ann-marie.lindahl@smd.sll.se

Läs mer

Material CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning

Material CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning 2011-03-07 Material Rapportserien Nr 8 Narkotikasituationen i Norden... 40,00 Nr 12 Totalkonsumtionsmodellen. En forskningsöversikt... 40,00 Nr 14 Sverige, EG och alkoholpolitiken. En konferensrapport...

Läs mer

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Växhuset, Västerås den 10 feb 2014 Nicklas Kartengren 0708-636225 / nicklas.kartengren@mac.com Innehåll Förhållningssätt för vuxna Hur många barn

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

Ungdomar Drickande & Föräldrar

Ungdomar Drickande & Föräldrar Örebro/Folketshus/SVEKOM/041012 Ungdomar Drickande & Föräldrar enter for Developmental Research Koutakis & Stattin Örebro universitet Del av en longitudinell undersökning. Alla elever i Örebro i årskurs

Läs mer

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden?

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Inledande reflektioner Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Upplägg: Statistiken i sig Utvecklingen, mönster vuxna

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasiet 2 2013 Ambjörn Thunberg Innehåll: Sammanfattning Diagram Redovisning av resultat Om ni har frågor kring undersökningen kontakta: Fältsekreterare

Läs mer

UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 2007 FÄLTARNA I OSKARSHAMN

UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 2007 FÄLTARNA I OSKARSHAMN UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 27 FÄLTARNA I OSKARSHAMN Redovisning gymnasieenkäten 27... 3 Inledning/Bakgrund... 3 Samfattning... 4 Resultat... 5 2 Redovisning gymnasieenkäten

Läs mer

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium Drogvaneundersökning Vimmerby Gymnasium 29 Sammanfattning, drogvaneundersökning år två på gymnasiet Vimmerby kommun 29. Drogvaneundersökningen genomförs vartannat år i årskurs åtta och vartannat år i årskurs

Läs mer

European Family Empowerment. Enkät till ungdomar

European Family Empowerment. Enkät till ungdomar European Family Empowerment Enkät till ungdomar ANONYMITET Ingen annan än vi forskare kommer att kunna se dina svar. Dina svar kommer att kodas och kommer inte att visas för någon annan. Resultatet kommer

Läs mer

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Gäller från 2012 Teorier och metoder för forskning om sociala representationer,

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

Alkohol och sexuellt risktagande

Alkohol och sexuellt risktagande Alkohol och sexuellt risktagande Anna Bredström, PhD Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) Linköpings universitet anna.bredstrom@liu.se Smittskyddsinstitutet (2011) Alkohol

Läs mer

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8 Drogvaneundersökning Grundskolan År 8 212 Andel % Fråga 2. Röker du? Tabell 2. Antal efter kön som angett att de röker Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Summa 61 6 1 68 47 12 3 62

Läs mer

Resultatsammanställning 0-mätning kunskap/attityder till cannabis

Resultatsammanställning 0-mätning kunskap/attityder till cannabis Resultatsammanställning 0-mätning kunskap/attityder till cannabis 6 gymnasieskolor (4 i Kristinastad, 2 i Malmö) Klassrumsenkäter vecka 36-37 Åk1 Åk3 31 klasser fördelat på olika program Bruttourval 750

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR OM tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor i Täby.

Läs mer

Norrtälje kommun, Gymnasiet

Norrtälje kommun, Gymnasiet 10 9 8 7 6 5 4 3 Röker du? Norrtälje kommun, Gymnasiet Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Pojkar

Läs mer

Föräldrar bör inte ge alkohol till sina minderåriga barn

Föräldrar bör inte ge alkohol till sina minderåriga barn Föräldrar bör inte ge alkohol till sina minderåriga barn Här beskriver vi det vetenskapliga stöd som finns för att föräldrar ska ha en restriktiv syn på alkoholkonsumtion och inte ge alkohol till sina

Läs mer

LUND. Rapport 2001:1. Drogvaneundersökning 2001. Fotomontage: Martin Ekström

LUND. Rapport 2001:1. Drogvaneundersökning 2001. Fotomontage: Martin Ekström Rapport 2001:1 Drogvaneundersökning 2001 Fotomontage: Martin Ekström Drogvanor hos unga Resultatet av en enkätundersökning i årskurs 9 samt gymnasiets andra årskurs i Lund 2001. Samordningsgruppen för

Läs mer

Några frågor och svar om attityder till cannabis

Några frågor och svar om attityder till cannabis Några frågor och svar om attityder till cannabis 2014-05-27 Ipsos Sweden AB Box 12236 102 26 STOCKHOLM Besöksadress: S:t Göransgatan 63 Telefon: 08-598 998 00 Fax: 08-598 998 05 Ipsos Sweden AB. 1 Innehåll

Läs mer

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer

Samband. Det är i princip bara rökare, som ger sig in i narkotikan. Det är i princip bara rökare, som blir alkoholister

Samband. Det är i princip bara rökare, som ger sig in i narkotikan. Det är i princip bara rökare, som blir alkoholister Vad är problemet? De unga riskerar tobaksoch alkoholberoende, våld, olyckor, oönskat sex, narkotika, kriminalitet, och dödliga sjukdomar. Vi får ungdomar att låta bli tobak. På så sätt minskar riskerna

Läs mer

På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol!

På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol! På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol! Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring alkohol. Att vara förälder till tonåringar är ofta helt underbart.

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9

Drogvaneundersökning år 9 Drogvaneundersökning år 9 Strömstad Lysekil Sotenäs Tanum Munkedal Innehåll SAMMANFATTNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 OM UNDERSÖKNINGEN... 6 Svarsandel... 6 LÄSANVISNING... 6 Definitioner... 6 Intensiv-konsument

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

Argument mot legalisering av cannabis. Erik Leijonmarck Direktör ECAD

Argument mot legalisering av cannabis. Erik Leijonmarck Direktör ECAD Argument mot legalisering av cannabis Erik Leijonmarck Direktör ECAD Varför förbjöds narkotika? Kina hade två val Bekämpa eller Beskatta Während sie öffentlich den Freihandel mit Gift predigt, verteidigt

Läs mer

Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 2013

Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 2013 Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 213 årskurs 2 i gymnasiet Författare: Jörgen Larsson Sammanfattning av rapporten ÅRSKURS 2 i gymnasiet Andel rökare 27-213: Stark minskning

Läs mer

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Unga vuxna om att förse unga med alkohol Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Bakgrund Många kommunikationsinsatser har de senaste åren genomförts för att påverka föräldrars attityder till att förse

Läs mer

Till dig som är tonårs förälder i Solna

Till dig som är tonårs förälder i Solna Till dig som är tonårs förälder i Solna Solna_original.indd 1 09-04-14 09.31.07 Din TONÅRING är viktig Solna bedriver sedan många år ett förebyggande arbete riktat till barn och ungdomar. Tillsammans med

Läs mer

VÅGA VARA VUXEN. Om alkohol och narkotika till dig som är förälder

VÅGA VARA VUXEN. Om alkohol och narkotika till dig som är förälder VÅGA VARA VUXEN 1 Om alkohol och narkotika till dig som är förälder 2 VÅGA VARA VUXEN Copyright 2005, Alna Riks. Produktion, Alna Riks. Text, Anders Johnson. Layout och bilder, Häregård Info och Carlström

Läs mer

På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol!

På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol! På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol! Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring alkohol. Att vara förälder till en tonåring är ofta underbart. Men

Läs mer

Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand Jonas.raninen@can.se

Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand Jonas.raninen@can.se Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand Jonas.raninen@can.se Innehåll Utvecklingen över tid i Sverige. Utvecklingen i olika regioner i Sverige. Vad

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Svensk alkoholpolitik inför gränslösa utmaningar

Svensk alkoholpolitik inför gränslösa utmaningar KERSTIN STENIUS Svensk alkoholpolitik inför gränslösa utmaningar I april 2005 har det gått cirka en månad sedan slutbetänkandet från alkoholinförselutredningen publicerades. Betänkandet föreslår kraftiga

Läs mer

Svenska elevers drogvanor i ett europeiskt perspektiv

Svenska elevers drogvanor i ett europeiskt perspektiv ESPAD 2011 Svenska elevers drogvanor i ett europeiskt perspektiv Ulf Guttormsson ulf.guttormsson@can.se Björn Hibell bjorn.hibell@can.se 31 maj 2012 Bakgrund Svenska skolundersökningar sedan 1971 Önskemål

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta kryss för det alternativ som stämmer bäst för dig. Sätt bara kryss i en ruta om inget annat anges.

Besvara frågorna genom att sätta kryss för det alternativ som stämmer bäst för dig. Sätt bara kryss i en ruta om inget annat anges. Den här undersökningen handlar om ungdomars drogvanor. Undersökningen är anonym, därför ska du inte skriva ditt namn på formuläret. När du fyllt i formuläret ska du stoppa det i kuvertet och klistra igen

Läs mer

Nationell baskurs 2014-11-25

Nationell baskurs 2014-11-25 Nationell baskurs 2014-11-25 1 Nationell strategi för ANDT-politiken 2011-2015 Övergripande mål: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skadeverkningar orsakade

Läs mer

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Tonårsförälder? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Finns det droger bland ungdomarna? En broschyr om alkohol och droger DANDERYDS KOMMUN 1 Varför har du fått den här

Läs mer

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott Kortanalys Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott URN:NBN:SE:BRA-590 Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Johanna Olseryd Omslagsillustration: Susanne Engman Produktion:

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 9 Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 8 Hållbar utveckling Bakgrund Nacka kommun har vid tre tillfällen (3, och 7) genomfört en lokal drogvaneundersökning.

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE NARKOTIKA PÅ KROGEN Vad tittar man efter?? Första intrycket Lugn, rastlös, dominant, uppjagad Rörelsemönster Yviga rörelser, kontrollerad, grimaserande, talet Uteslut

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Material för föräldraträffar ALKOHOL OCH NARKOTIKA

Material för föräldraträffar ALKOHOL OCH NARKOTIKA Flik 1 Flik 1 Förord Instruktioner Alkohol och narkotika Flik 2 Flik 3 Flik 4 Flik 5 Flik 6 Flik 7 Myter Varför dricker ungdomar? Hur mycket dricker ungdomar? Varför är alkohol farligt för unga? Narkotika

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2001

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2001 Drogvaneundersökningen 2001 Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2001 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs. Arbetsgruppen för bearbetning av drogvaneundersökningen

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

Ditt nej gör. Till dig som förälder om barn, ungdomar och tobaksberoende

Ditt nej gör. Till dig som förälder om barn, ungdomar och tobaksberoende Ditt nej gör storskill n ad Till dig som förälder om barn, ungdomar och tobaksberoende Du är betydelsefull! Den här skriften har främst ett syfte att hjälpa dig som förälder med argument när du ska prata

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert 12--26 Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Alkoholkonsumtion och attityder... 5 2.1 Elever som inte dricker alkohol... 5 2.2 Föräldrarnas bjudvanor... 7 2.3 Får de unga dricka för

Läs mer

Ungdomar och trygghet. i Ljungby kommun. våren 2012

Ungdomar och trygghet. i Ljungby kommun. våren 2012 Ungdomar och trygghet i Ljungby kommun våren 2012 En sammanställning av gruppintervjuer med ungdomar i Ljungby kommun Bakgrund och genomförande Trygghetsundersökningen genomförs för att vi ska få en bild

Läs mer

Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006

Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006 Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006 Västra Götalandsregionen i samverkan med kommunerna Innehåll BAKGRUND... 3 Läsanvisning... 3 METOD... 3 Bortfall och metodproblem... 4 RESULTAT... 5 TOBAK...

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013 Varför kommer de inte? Det händer att personer med alkoholproblem inte söker vård självmant.

Läs mer

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning

Läs mer

Det suger En lärarhandledning om droger & missbruk

Det suger En lärarhandledning om droger & missbruk Det suger En lärarhandledning om droger & missbruk! Ung utan Pung har sina rötter i Stockholms förorten Rågsved. Det hela började på en ungdomsgård 1982 där den första pjäsen handlade om fattiga ungdomar

Läs mer

Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011

Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011 Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73 00

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3

Läs mer

Cannabis. Import? Import! Vad är CAN? utvecklingen i Sverige och Europa. Huvudkällor. Upplägg. Tillgänglighet. Cannabis saova

Cannabis. Import? Import! Vad är CAN? utvecklingen i Sverige och Europa. Huvudkällor. Upplägg. Tillgänglighet. Cannabis saova Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker och åtgärder den 17 februari, 21. Vad är CAN? Cannabis utvecklingen i Sverige och Europa Ulf Gu:ormsson, CAN Konferens om cannabis - risker och åtgärder

Läs mer

Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter

Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter På Vansbro Utbildningscenter vill vi klart markera att all användning och hantering av alkohol och droger (se rubrik Vad är en drog?) inom skolans verksamhet inte

Läs mer

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel S O C I A L - O C H H Ä L S O V Å R D S M I N I S T E R I E T S broschyrer 2006:6swe 1 Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel Stigande ålder

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g Nuläget för alkoholkonsumtion och skador Narkotikaanvändning och narkotikaskador 19 april 1 Upplägg 1. Hur har alkoholkonsumtionen förändrats och hur ser det ut i ett Europeiskt perspektiv?. Alkoholskadeutvecklingen

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Sammanfattning. Skolelevers drogvanor 2014 9

Sammanfattning. Skolelevers drogvanor 2014 9 Sammanfattning I denna rapport redovisas resultat från de årliga drogvaneundersökningar som genomförs i årskurs 9 och gymnasiets år 2. Undersökningen i nian har genomförts sedan 1971, vilket gör det till

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI Madelén Falkenhäll Institutet för Privatekonomi September 2013 Månad År Institutet för Privatekonomi 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 NÅGRA SLUTSATSER... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Amir Rostami 2012-09-16 1

Amir Rostami 2012-09-16 1 Amir Rostami 2012-09-16 1 Översikt Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project Sveriges största polisiära EU projekt Alternativt brottsbekämpning

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av elevers (åk 7-9 och gy 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Eksjö

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av elevers (åk 7-9 och gy 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Eksjö Folkhälsoenkät Ung 2013 En enkätundersökning av elevers (åk 7-9 och gy 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Eksjö Joakim Widén Statistiker Mars 2014 Resultatsammanfattning: Ungdomarna har svarat att de

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Vad är det för skillnad på att strula och hångla?

Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Om man mår dåligt och inte vill prata med någon face to face vad gör man då? Hjälp kondomen sprack i går när jag och min flickvän hade sex, har hört att

Läs mer

nriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete

nriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete I nriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete Antaget av kommunfullmäktige 2006-09-25 KF 104, dnr 04/KS 0460 Inriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

Vårterminen 2012. Besvara frågorna genom att sätta kryss för det alternativ som stämmer bäst för dig. Sätt bara kryss i en ruta om inte annat anges.

Vårterminen 2012. Besvara frågorna genom att sätta kryss för det alternativ som stämmer bäst för dig. Sätt bara kryss i en ruta om inte annat anges. Vårterminen 2012 Sedan 1971 har det genomförts årliga undersökningar om alkohol-, narkotika- och tobaksvanorna bland skolungdomar i Sverige. I samband med 2012 års undersökning, som omfattar ett urval

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

innehåll: Vi ger konsumenten möjlighet att göra medvetna val Vi uppmuntrar till ansvarsfull konsumtion Vi stödjer ansvarsfulla innovationer

innehåll: Vi ger konsumenten möjlighet att göra medvetna val Vi uppmuntrar till ansvarsfull konsumtion Vi stödjer ansvarsfulla innovationer po li cy fö r an ko sv ns ar um sf u ti ll on Sv er ig e po lic y fö r an sv ar sf ul lk on su m tio n Po lic y Ca rl sb er g innehåll: 1.0 2.0 3.0 4.0 Vi ger konsumenten möjlighet att göra medvetna val

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer