Sociala representationer av alkohol och narkotika i fokusgruppintervjuer med 18-åringar och tonåringars föräldrar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sociala representationer av alkohol och narkotika i fokusgruppintervjuer med 18-åringar och tonåringars föräldrar"

Transkript

1 Artikel Maria Abrahamson Sociala representationer av alkohol och narkotika i fokusgruppintervjuer med 18-åringar och tonåringars föräldrar Inledning Ungdom + alkohol = problem framstår numera som något av ett axiom i den allmänna debatten. Det har emellertid inte alltid varit ungdomen som problematiserats i första hand. Alkoholfrågan definierades länge som ett problem för arbetarklassen och kvinnorna (Bruun & Frånberg 1985). Ända in på 1960-talet betraktades ungdomar som i huvudsak tillhörande föräldrarnas sociala klass. Framträdandet av ungdomen som en social kategori tillförde en ny bild av hur den farliga klassen såg ut (Swärd 1998). Även om ungas alkoholdrickande inte helt kom att ersätta den tidigare farliga arbetarklassens drickande, kom det åtminstone att utgöra ett tillskott till föreställningarna om varifrån hotet kom (Gusfield 1995). I de officiella alkoholpolitiska programförklaringarna har ungdomar framträtt som den mest angelägna målgruppen för alkoholskadepreventiva insatser från det att Alkoholpolitiska utredningen tillsattes 1965 (SOU 1974:91) fram till de senaste Nationella handlingsplanerna för att förebygga alkoholskador (Prop. Forskningsprojektet Berusningens mening en jämförelse mellan män, kvinnor och generationer har finansierats av Vetenskapsrådet. A B S T R A C T M. Abrahamson: Social representations of alcohol and illegal drugs in focus group interviews with 18-year-olds and parents of teenagers Aims To analyse two generations associations to the words alcohol and illegal drugs Methods Focus groups were conducted with seven groups of 18-year-olds and four groups of parents of teenagers. The groups of young people and the groups of parents were in several respects each other s opposites. The young people were selected for focus group interviews because they drink and like to party. The parents were selected because they represent parents who take an active interest and care in young people s alcohol and drug habits. The focus group sessions started with the participants writing down all their associations, first to alcohol and then to illegal drugs, with two minutes for each topic. The processing was done by classifying all words under separate headings depending on the theme of the associations. Results The most striking similarities between the young people of the study and the parents are that the two generations have similar notions of the benefits of alcohol. These regard having fun together with other people, creating a party atmosphere and feelings of togetherness, and also that alcohol offers relaxation. Notions about the short-term negative effects of alcohol are also similar. The most obvious difference between the generations is that young people lack any words connoting the longterm negative consequences from alcohol use. When it comes to illegal drugs, disassociation from illegal drugs is the foremost similarity between the young people and the parents. The differences in the main are that the young people have more concrete associations as well as NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT V O L

2 value-free descriptions of the effects of using drugs and the times for using drugs. The parents describe the phenomenon more from a distance. Their associative paths extend to things that probably do not exist within their own sphere of reference. Another difference is that the young people sometimes have positive associations to drugs, which are missing among the parents. Conclusions In several ways young people and parents share the same ideas about alcohol and illegal drugs. In regard to alcohol they share the idea of the immediate beneficial properties of alcohol as well as its immediate negative consequences, ideas that seem culturally deep-rooted. In regard to drugs the associative picture given by young people and parents to a large extent also seems mutual, with respect to the predominantly negative picture. To a certain extent, however, the young people show in their associations that illegal drugs are a normal phenomena, while simultaneously showing that drugs are abnormal, and that most disassociate from them. Even in young people with positive connotations to drugs there are expressions of cautiousness and risk consciousness. Keywords Focus groups, social representations, word associations, parents of teenagers, young adults, alcohol, illegal drugs. 2000/01:20; Prop. 2005/06:30). Den forskning som handlar om ungdomar under myndig ålder, som ännu inte har lämnat föräldrahemmet, lyfter ofta fram föräldrarnas betydelse som kontrollörer och som rollmodeller och visar på familjen som dominerande skyddsfaktor för att motverka missbruk (Ferrer-Wreder et al. 2002; Pape & Storvoll 2005; Persson & Svensson 2005). Föräldrarnas ansvar för att kontrollera sina ungdomar är också något som starkt poängteras i det informationsmaterial som från officiellt håll delas ut till föräldrar (Bogren 2004). Den centrala roll ungdomar själva tillskriver föräldrarna lyfts även fram av Sato (2004, 48ff) och Skårner et al. (2005, 95 ff). Inom den del av ungdomsforskningen som handlar om de något äldre, så kallade unga vuxna, har berusningen ofta betraktats som funktionell för de grupper som har studerats (för översikter se Sulkunen 2002; Maunu & Millar 2005). Genom sitt skiftande sätt att dricka visar olika ungdomsgrupper vilka de är och vill bli. Genom alkoholen och drogerna återskapar de en klass- eller könsmässig identitet. Dessa studier tyder på en reproduktion av djupt rotade traditionella dryckesmönster. En annan inriktning betonar, i stället för samhälleliga strukturers påverkan, de ungas praktik inom ramen för olika kontext. Ungdomars dryckespraktik relateras till skiftande sammanhang och till deras egen självförståelse av denna praktik. Resultatet pekar mot de ungas självreglering till förmån för gruppsociala värden, där höggradig berusning blir ett hot mot det de unga värderar högst med alkoholen: känslan av gemenskap (Törrönen & Maunu 2005a; 2005b; Törrönen 2006). Dessa studier antyder en förändring jämfört tidigare generationers dryckesmönster, åtminstone i Finland (se även Tigerstedt & Törrönen 2005). Vad gäller narkotika utmärker sig fortfarande de nordiska länderna med sin låga narkotikakonsumtion bland ungdomar jämfört med övriga europeiska länder. I Sverige är den negativa inställningen förhärskande både i den svenska befolkningen som helhet (Hübner 2001) och bland ungdomar, även om flera studier visar att narkotika är påtagligt närvarande i unga människors liv både i deras tankar och erfarenheter (Lalander 2005; Sato 2004; Skårner et al. 2005). Bland svenska 16-åringar är det inte mer än 7 % som någon gång har testat cannabis, medan nivåerna i länder som Storbritannien, Frankrike, Schweiz och Tjeckien är runt 40 % (ESPAD 2004, 164). Å andra sidan visar senare års undersökningar av 344 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL

3 svenska mönstrandes narkotikaerfarenhet att över 40 % någon gång har erbjudits att prova narkotika, vilket är mer än en fördubbling bara under 10 år (Guttormsson 2005, 76). Norska studier av den senaste 10-årsperioden visar även de en påtaglig ökning av narkotikaerfarenheterna och även en generationsspridning (Ødegård et al. 2002). Det har diskuterats om det inte i ett avseende är möjligt att tala om en normalisering av narkotikan även i Norden i den meningen att förekomsten av narkotika utgör en konkret del av många människors vardag (Hakkarainen & Tigerstedt 2003), om än inte i samma omfattning som i Storbritannien där användningen av narkotika alltmer har kommit att betraktas som normal och vardaglig (Parker & Measham 1998). Bilden är således mångfacetterad. Viss forskning lyfter fram ungas självständighet och nyskapande i förhållande till den äldre generationen medan annan forskning snarare pekar på de ungas beroendeställning och återskapande av en äldre generations förhållningssätt och värderingar. Samtidigt är det uppenbart att människor i de nordiska länderna på kort tid erfarit stora alkoholpolitiska förändringar och en ökad spridning av narkotika, något som torde ha påverkat både äldre och yngre, om inte alltid genom direkta erfarenheter så åtminstone genom massmedia. Det finns därför anledning att förvänta sig både likheter och skillnader mellan ungas och vuxnas föreställningar och värderingar av alkohol och narkotika. Syftet med föreliggande artikel är att granska vilka föreställningar och värderingar av alkohol och narkotika som framträder bland några grupper 18-åringar och några grupper tonårsföräldrar, när de i fokusgruppintervjuer fritt associerar till orden alkohol och narkotika. Metod och material Urval ungdomar och vuxna En fokusgrupp är ett tillfälle för meningsproduktion, där människor prövar och leker med tankar och idéer och där de tillsammans gör det som är oklart och vagt tydligare. Betoningen ligger vid kulturella snarare än individuella representationer. Med kultur avses här hur människor skapar mening inom en grupp eller ett samhälle. Det är därför en fördel om fokusgrupper är rekryterade från naturliga grupper och är någorlunda homogena i sin sammansättning. En naturlig grupp kännetecknas av att den har ett gemensamt projekt och att den har en historia med andra ord ett kollektivt minne (Bauer & Gaskell 1999, 175). Fokusgruppintervjuer genomfördes i en närförort till Stockholm. I förorten i fråga består befolkningen i huvudsak av arbetare och tjänstemän och bebyggelsen domineras av flerfamiljshus. Sammanlagt gjordes elva fokusgruppintervjuer. Sju grupper bestod av 18-åriga gymnasieungdomar och fyra grupper bestod av föräldrar med tonårsbarn. Deltagarna ingår i existerande sociala nätverk och valdes ut genom snöbollsurval (Biernacki & Waldorf 1981). Fokusgrupperna med ungdomar var sammansatta av 18-åringar som gick i gymnasiets sista årskurs i fyra olika program: natur, teknik, el och handel. Urvalet skedde på ett i förhållande till forskningsprojektets syfte strategiskt sätt. Syftet var att samla ungdomar för en diskussion om alkohol och narkotika. Jag besökte skolans samtliga avgångsklasser och N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

4 informerade om projektet, hur gruppintervjun skulle gå till och att jag ville intervjua några av dem som tyckte om att festa samt att intervjun skulle ske tillsammans med vänner de själva valde ut. Jag tog därefter kontakt med några av de ungdomar som anmält intresse av att deltaga och bad dem att bjuda in mellan fyra och fem av sina vänner till gruppintervjun. Kompositionen av grupperna blev på det sättet styrd av ungdomarna själva, vilket resulterade i att tre grupper bestod av enbart tjejer 1, två grupper av enbart killar och två grupper av både tjejer och killar. Totalt deltog 36 ungdomar, 22 tjejer och 14 killar. Deltagarna i fokusgrupperna med föräldrar rekryterades också genom ett snöbollsurval. De har barn i tonåren och bor i samma förort som de intervjuade ungdomarna. Jag kontaktade föräldrar som deltar i föräldravandringar eller som på andra sätt på frivillig basis är engagerade i det lokala alkohol- och drogpreventiva arbetet och bad dem bjuda in några av sina vänner till en gruppintervju. Sammanlagt intervjuades fyra grupper föräldrar bestående av femton kvinnor och fyra män 2. De ungdomar och föräldrar som ingick i urvalet utgjorde i några avseenden varandras motpoler. Ungdomarna valdes ut för att de dricker alkohol och tycker om att festa. Föräldrarna valdes ut för att representera föräldrar som är engagerade och ansvarstagande och som bekymrar sig över ungdomars alkohol- och drogvanor. Det borde således finnas anledning att förvänta sig tydliga skillnader mellan dessa ungdomars och föräldrars syn på alkohol och narkotika. Det finns också anledning att förvänta sig likheter genom fokusgruppmetodens speciella egenskaper. Den information som kommer fram i fokusgrupperna kan ses som ett möjligt sätt att i denna specifika kontext tala om alkohol och droger och kan därför ses som en del av en mer officiell diskurs om alkohol och droger. Fria associationer och sociala representationer Fokusgruppsammankomsternas första inslag var att deltagarna skrev ned alla sina associationer, först till ordet alkohol och sedan till ordet narkotika, under två minuter vardera (jfr Sato 2004). 3 Att ge ett ord som stimuli och be respondenterna att fritt associera till andra ord som dyker upp ger möjlighet att få ta del av en del av de sociala och kulturella föreställningar som finns knutna till ett fenomen. Genom fria associationer är det möjligt att reducera en del av de begränsningar och den påverkan som följer med andra undersökningsmetoder, där forskaren i förväg har ringat in fenomenet. Fria associationer till ord är något som ofta används inom forskningen om sociala representationer. Metoden har en projektiv dimension som gör den till en möjlig vägvisare för att upptäcka vilka element som bygger upp den föreställningsvärld som omger ett fenomen (Abric 1995; Orfali 2000; Wagner et al. 1996). Moscovici (1984; 1988) har, inspirerad av Durheims teori om kollektiva representationer, utvecklat teorin om sociala representationer. Teorin syftar primärt till att förstå vardagsvetandet: hur individer och grupper med vardagsvetandets hjälp skapar en stabil och förutsägbar värld (Markova 1996; Moscovici 1984; Chaib & Orfali 1995). Moscovici (1988, 214) beskriver de soci- 346 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

5 ala representationerna som ett tankesystem som påverkar såväl våra föreställningar om världen som våra handlingar i den. Enligt Moscovici bidrar de sociala representationerna till skapandet av en gemensam kunskap om omvärlden. Vi befinner oss i ett tänkande samhälle, där vi är omgivna av ord, tankar och idéer, både som individer och kollektiv. De sociala representationerna hjälper oss att förstå och konventionalisera nya objekt, personer och händelser som vi möter. När dessa sedan blivit en del av vår vardag och vi har format oss en vardagskunskap om dem tvingar de sig på oss och finns där redan innan vi har börjat tänka på dem (Moscovici a.a.). Teorin om sociala representationer är därför en socialkonstruktivistisk teori. Massmedia utpekas som en särskild faktor för att forma och artikulera sociala representationer (Chaib & Orfali 1995). Det moderna samhällets risker är särskilt användbara för massmedia eftersom de medger en möjlighet att skapa nyheter i avsaknad av nya händelser att rapportera. Det som dramatiseras är i stället faran av vad som skulle kunna hända (Joffe 1999; 2003). Teorin om sociala representationer betonar grupptillhörighet och kommunikation mellan människor för att förstå hur vi skapar föreställningar bland annat om de risker och positiva kvaliteter som vi förknippar med alkohol och droger. I dialogen under kaffepausen, på puben eller runt middagsbordet skapar vi oss en bild av dessa företeelser på ett sätt som är i samklang med föreställningarna hos den grupp som vi delar värderingar med och som vi känner att vi tillhör (Joffe 2003). Inom samhällsvetenskapen har teorin om sociala representationer använts för att förstå hur vardagskunskap skapas om en hel rad olika fenomen. Med fokusgruppmetodik gäller det t.ex. föreställningar om genmanipulerad mat (Wibeck 2002) och tobaksbruk bland tonåringar (Stjierna et al. 2004) och med ordassociationer t.ex. föreställningar om nationalism och sport (Orfali 2000). Begreppet sociala representationer används här för att referera till de symbolvärden och känslor som deltagarna i sina ordassociationer förknippar med alkohol och narkotika så som de framträder inom den särskilda kontexten för fokusgrupperna. Sociala representationer skall i det här sammanhanget ses som en ram för att förstå de olika föreställningarnas kulturella karaktär. Till den särskilda kontexten här hör att grupperna bjöds in för att diskutera sina positiva och negativa erfarenheter av alkohol och narkotika. Ungdomarna i egenskap av att de tycker om att festa och föräldrarna i egenskap av att vara ansvarstagande föräldrar. Bearbetningen gick till så att jag delade in alla ord i grupper under skilda rubriker beroende på vilket ämne associationerna handlade om. Indelningsgrunden föranleds i huvudsak av att den ligger nära motivet för intervjun. Rubrikerna är: positiva handlingar/känslor, negativa handlingar/ känslor, varken positiva eller negativa handlingar/känslor, negativa konsekvenser på sikt, typ av dryck/narkotika, tid, plats, personer och attribut. Uppdelningen av ord i olika kategorier var tämligen okomplicerad att genomföra och det var endast ett fåtal ord som det var tveksamt att klassificera. Indelningsgrunden medger också en möjlighet att på ett överskådligt sätt jämföra generationernas föreställningar om både alkohol och narkotika. N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

6 Resultat Sammanlagt skrev ungdomarna ned 342 associationer till ordet alkohol och föräldrarna 192 ord. Ungdomarnas sammanlagda antal associationer till ordet narkotika var 211 och föräldrarnas I det följande visas dels de relativa frekvenserna av fördelningen av ord under respektive rubrik och dels vilka ord som ungdomar och föräldrar har använt. Ungdomars och föräldrars associationer till ordet alkohol Nedan ges tre exempel på typiska associationer till ordet alkohol. Tjej 18 år: närhet, glad, illamående, bakis, ångest, löjlig, Bacardi Breezer, sprit, skratt, sprallig, Absolut Vodka, Ice, cider Kille 18 år: festa, tjejer, krogen, glad, socialare, storstan, dyrt, bakfull, minnesluckor Mamma 47 år: fest, dåligt omdöme, god mat, illamående, minnessvårigheter, otydligt tal, gott, dålig kontroll, upprymdhet, Systembolaget, vin, roligt En sammanställning av hur stor andel av orden som kunde hänföras till respektive ämnesrubrik visas i tabell 1. Fördelningen av de ämnen som förekommer i associationerna till ordet alkohol visar både påtagliga likheter och även skillnader mellan ungdomarna och föräldrarna. Den största likheten är att de positiva handlingarna och känslorna är dominerande i båda gruppernas associationer. Drygt en fjärdedel av alla ord har för båda grupperna positiva konnotationer. Ordvalen har också stora likheter, även om några av orden är vanligare bland ungdomar än föräldrar. För ungdomarnas del är de vanligaste orden kul, roligt, glad, skratt (42) 5. Därefter kommer fest (26) och gemenskap, lättare att umgås, socialt (13), sedan avkoppling, avslappning (8). Föräldrarnas vanligaste ordval är fest (16), därefter socialt, trevligt att umgås, lättar upp stämning (11), sedan till lika Tabell 1. Avrundad procentfördelning av associationer till ordet alkohol efter ämnesområden. Siffrorna inom parentes anger först antalet associationer av detta slag och sedan hur många personer som står bakom dessa föräldrar ungdomar % n=192 (18) % n=342 (35) positiva känslor/handlingar 25 (48/17) 27 (92/35)* negativa känslor/handlingar 28 (53/14) 18 (61/28) negativt på sikt 11 (22/10) - varken positiva eller negativa handlingar/känslor 8 (15/6) 6 (21/12) typ av alkoholdryck 8 (16/7) 17 (57/22) attribut 5 (9/8) 11 (40/17) platser 4 (8/7) 11 (39/17) personer 7 (14/7) 9 (30/20) tid 4 (7/6) 1 (2/2) Summa * (92/35) betyder att 35 personer står bakom 92 associationer. Spridningen av antalet ord per deltagare var inom ämnesområdena tämligen jämnt fördelad. Se också fotnot N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

7 delar skratt, roligt (7) och avslappning, avkoppling, lugnande (7) samt slutligen gott (6), vilket är en association till alkohol som endast förekommer en gång bland ungdomarna. Föreställningarna om vad det goda består av som båda generationerna förknippar med alkohol är som synes till mycket stor del gemensamma till sitt innehåll och de handlar framför allt om det positiva som händer mellan människor i de sammanhang där alkohol finns med. Till innehållet är även de negativa handlingar och känslor som förknippas med alkohol i hög grad lika för ungdomar och föräldrar, även om föräldrarna relativt sett använder fler av dessa ord i sina associationer. Ungdomarnas vanligaste negativa ordval är bakis, huvudvärk, ångest, deppad, trött (15). Nästan lika många ord handlar om att göra bort sig, pinsamt, löjlig m.fl. (13). Därefter kommer bråk, otryggt, strul (10). Äcklig smak, beskt, luktar illa (7) är ord som förekommer bland ungdomarna men däremot inte alls bland föräldrarna. Kräkas, illamående, spyor (5) och dyrt (5) är ungefär lika vanliga ordval bland ungdomar som föräldrar. Föräldrarnas negativa ordval domineras av göra bort sig, pinsamt, tappa kontrollen (21). Våld, bråk, slagsmål, konflikt (12) och bakfylla, huvudvärk, minnessvårigheter, trött (8) är hos föräldrarna precis som hos ungdomarna också vanliga negativa associationer till alkohol. Även om de ord som handlar om alkoholens negativa effekter på kort sikt är vanligare bland föräldrarna är innehållet huvudsakligen gemensamt för de två generationerna. Skillnaden är i första hand att föräldrarna använder fler ord som handlar om att göra bort sig socialt, medan ungdomarnas ordval är mer spritt på de olika kortsiktigt negativa företeelser som både ungdomar och föräldrar förknippar med alkohol. När det däremot handlar om ord som kan knytas till negativa följder av alkohol på längre sikt framträder en avsevärd skillnad mellan ungdomar och föräldrar i och med att dessa ord helt saknas bland ungdomarnas associationer. Föräldrarna däremot skriver en hel rad av den typ av associationer som handlar om alkoholens långsiktigt negativa konsekvenser. Det är ord som missbruk, beroende, beroendeframkallande, antabus, behandling, AA, straff, sjukdom, torken, död (19). Även långsiktigt negativa konsekvenser för andra personer förekommer här i form av skilsmässa, familjetragedi (3). En annan intressant skillnad i materialet är att ungdomarna ofta associerar till olika spritsorter och spritdrinkar (39). Något mindre vanligt var öl, stor stark, cider (14) och vin, rödvin (4). Ungdomarna skriver dessutom ovetande om varandra ofta samma drycker som de övriga i den intervjugrupp de ingår i. I en grupp dominerar Spin of Ice och Arctic, i en annan Bacardi Breezer och i en tredje Tequila. I ytterligare en grupp har alla deltagare skrivit öl. Föräldrarna associerar betydligt mer sällan till drycker. När de gör det är det mer allmänt och mindre specificerat i form av vin (9), sprit, whiskey (4) och öl (3). En annan skillnad i associationsbanorna mellan generationerna handlar om platser. Krogen, klubbar, pub (23) är de vanligaste orden bland ungdomarna som anger platser. Därefter följer ord som är knutna till semester och ledighet, som skidresa och namn på orter utomlands (12). Föräldrarna associerar som ungdomarna till semester- N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

8 orter och ledighet på landet (5). Dessutom har Systembolaget (3) nämnts av några. En skillnad som förmodligen hänger samman med att ungdomarna oftare associerar till krogliv är att de vanligaste attributen till alkoholen som de nämner är spel i olika former. Det är dart, biljard, fotbollsspel (9). Annat är mat (12) cigaretter (7), dans (7), musik (2) och pengar (2). Ingen förälder nämner något spel. I övrigt förekommer samma attribut som bland ungdomarna men mindre ofta. Associationer som kan knytas till särskilda tidpunkter nämns sällan. När det sker handlar det för både ungdomar och föräldrar om sommaren och helger. När personer nämns är det för ungdomarna till lika stor del vänner, kompisar (12) som tjejer, killar (12). En association finns till fullgubbar (1). Den liknar föräldrarnas mer problemanknutna associationer till personer som alkoholister, A-lagare (3). Föräldrarnas övriga associationer till personer är ungdomar, gäng, tonåringar, barn, familj (7), vänner (2) och politiker, chefer (2). Till ämnesområdet varken positiva eller negativa känslor/handlingar slutligen har först beskrivande ord som inte i sig innehåller negativa eller positiva konnotationer. Ungdomarnas ord av detta slag är full, berusad, lullig, ramla, vinglig (21). För föräldrarna tillkommer en serie ord av särskilt slag som alkoholpolitik, tull, tax-free, åldersgräns, promille, (9). Utöver dessa ord återfinns här samma ord som bland ungdomarna. Det är ord som berusning, vinglar, otydligt tal (6). Sammanfattningsvis är de tydligaste likheterna mellan ungdomar och föräldrar, avseende de ord som används för att associera till alkohol, framför allt de gemensamma föreställningarna om alkoholens goda sidor. Det handlar om att ha roligt tillsammans med andra människor, skapa feststämning och gemenskap och även att alkoholen skänker avkoppling. Föreställningarna om alkoholens negativa effekter på kort sikt är också gemensamma, även om ungdomarna nämner färre sådana effekter än föräldrarna. Här består föräldrarnas större antal associationer framför allt av ord som handlar om socialt pinsamma situationer. De tydligaste skillnaderna, där ungdomar och föräldrar avviker från varandra, är att ungdomarna inte använder några ord som kan förknippas med långsiktigt negativa konsekvenser av alkohol. Sådana effekter av alkohol verkar inte finnas med i deras föreställningsvärld. En annan skillnad är att ungdomar oftare associerar till sprit och krogliv och till det sociala umgänge som hänger ihop med kroglivet. Att krogen, puben eller klubben är en plats för att träffa vänner och för potentiella sexuella möten kan anas av att kompisar, vänner, tjejer, killar dominerar bland de ord ungdomarna använder när personer förekommer i deras associationer. När det gäller personer går föräldrarnas tankar i stället till ungdom, barn, familj och till problemdrickare. Ytterligare en skillnad handlar om alkoholens smak. Till 18-åringars föreställningsvärld om alkohol hör knappast att det skall smaka gott, som det gör för föräldragenerationen, snarare motsatsen. Flera associationer finns till äcklig smak och lukt. En hel del av de alkoholdrycker ungdomarna nämner är också söta drycker som cider och alkoläsk, som döljer smaken av alkohol. 350 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

9 Ungdomars och föräldrars associationer till ordet narkotika Nedan ges tre exempel på typiska associationer till ordet narkotika. Det är samma ungdomar och samma förälder som har skrivit dessa exempel som exemplen på associationer till ordet alkohol som visas ovan. Tjej 18 år: hög, röda ögon, hasch, amfetamin, kokain, farligt, onödigt, hemlösa, rika Kille 18 år: våldsam, lugn, beroende, farligt, olagligt, hasch, marijuana Mamma 47 år: Sergels torg, knarkare, dyrt, festdroger, misskötsel, avtrubbad, langare, apati, överdos, död Den kvantitativa sammanställningen av associationerna till ordet narkotika fördelat på ämnesområden visar vid en jämförelse mellan ungdomar och föräldrar lite större skillnader än motsvarande fördelning av ordet alkohol (tabell 2). Av ungdomarnas associationer till nar- kotika är de ord som kan betraktas som negativa känslor eller handlingar de dominerande. Det är ord som farligt, risker, olagligt, dumt, dåligt, inte bra, värdelöst, knäppt, smutsigt, äckligt (49) ångest, paranoid, må dåligt, förvirrad (19) och dyrt (2). Föräldrarna har relativt sett inte lika många ord av denna karaktär men ordvalet för att beskriva de omedelbart negativa effekterna av narkotika är påtagligt likt ungdomarnas. De vanligaste är farligt, olagligt, hemskt, skrämmande, vedervärdigt, smutsigt, äckligt (26), må dåligt, nere (5), hot, våld (4) och dyrt (3). När det handlar om orden som associerar till negativa konsekvenser av narkotika på längre sikt har ungdomarna skrivit avsevärt färre ord än föräldrarna. De ord ungdomarna använder är beroende, beroendeframkallande (12), psykos, hjärndödande (4), förstörda liv, misär, elände (5) och död (3). Tabell 2. Avrundad procentfördelning av associationerna till ordet narkotika efter ämnesområden. Siffrorna inom parentes anger först antalet associationer av detta slag och sedan hur många personer som står bakom dessa föräldrar ungdomar % n=153 (18) % n=211 (35) positiva känslor/handlingar 1 (1/1) 7 (15/13) negativa känslor/handlingar 25 (38/18) 33 (70/27)* negativt på sikt 46 (70/18) 12 (24/17) varken positiva eller negativa handlingar/känslor 3 (5/5) 15 (31/17) typ av narkotika 7 (11/4) 12 (26/14) attribut 3 (5/4) 3 (7/6) platser 8 (12/6) 6 (12/6) personer 7 (11/6) 10 (21/11) tid - 2 (5/3) Summa * (70/27) betyder att 27 personer står bakom 70 associationer. Spridningen av antalet ord per deltagare var inom ämnesområdena tämligen jämnt fördelad. Se också fotnot 4. N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

10 Föräldrarna har skrivit många fler ord av karaktären långsiktigt negativa konsekvenser. De associationer de använder är utslagen, hemlös, ensam, undergång, misär (21), beroende, beroendeframkallande, missbrukarvård (13), död, dödligt, livsfarligt (13) och hjärnskador, psykos, personlighetsförändringar (7). De har också några associationer som inte återfinns bland ungdomarna. De är kriminalitet, prostitution, brottslighet (11) och HIV, AIDS, gulsot (5). Ordvalen visar att innehållet i föräldrarnas föreställningar om narkotikans långsiktigt negativa påverkan stämmer väl överens med ungdomarnas. Det handlar framför allt om beroende, social utslagning, psykiska förändringar och död. Därutöver använder föräldrarna också ord som inbegriper kriminalitet och sjukdomar som bestående negativa följder av narkotika. Sammanlagt är det tretton ungdomar som har positiva associationer till ordet narkotika. De använder ord som avslappning, lugn, skönt (9) och fest, kul, spännande (6). Ingen av de tretton har dock skrivit enbart positiva ordassociationer. Som exemplet ovan från den 18-årige killen visar, blandas de positiva orden med negativa associationer. Det pekar mot att de ungdomar som beskriver positiva känslor förknippat med narkotika samtidigt också är medvetna om riskerna. En förälder har skrivit vacker röd blomma (opium), som alltså inte som ungdomarnas ord beskriver något som skulle kunna vara en egen erfarenhet av att ha använt drogen. I övrigt har ingen av föräldrarna skrivit någonting som kan ses som positivt. Några ord beskriver tillstånd, företeelser eller handlingar utan att värdera dem. Dessa ord används oftare av ungdomarna än av föräldrarna. Det är ord som hög, rödögd, sniffa, röka, testa, flummig, rave, hallucinationer (31). Samma ord återfinns bland föräldrarna men alltså avsevärt färre. De är hög, raveparty, påverkad, flummig (5). På liknande sätt namnger ungdomarna relativt föräldrarna betydligt fler narkotiska preparat, där de vanligaste är hasch, marijuana, cannabis, gräs (11), följt av kokain, amfetamin, ecstasy, opium (7). Några associationer är också mer ospecificerade som knark, läkemedel, medicin, tabletter, partydrog, plantor (8). Till innehållet följer föräldrarnas associationer liknande banor. Hasch, cannabis, gräs (5) är vanligast tillsammans med allmänna beteckningar för narkotiska preparat som knark, festdroger, piller, svampar (4). Opium, ecstasy (2) finns också med. En av föräldrarna har intressant nog skrivit hasch, inte lika farligt men inte bra. När det handlar om platser som förknippas med narkotika framträder ett ställe, som särskilt tydligt för båda grupperna representerar narkotika. Plattan, T-centralen, Sergels torg är den vanligaste enskilda associationen bland såväl ungdomar (4) som föräldrar (4). Bland ungdomarnas associationer finns därutöver några namngivna förorter i Stockholm (3), allmänna kommunikationer som buss, T-banan (2) och andra länder Thailand, Australien, Colombia (3). Föräldrarnas associationsbild är något mer distanserad från deras egen vardag än ungdomarnas. Utöver Sergels torg återfinns associationer till toaletter (2), knarkarkvart (2), Christiania (2) och Gyllne triangeln (2). Samma skillnad mellan några ungdomars näraliggande bilder och föräldrarnas mer avlägsna återfinns när associationsorden handlar om personer. De vanligaste 352 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

11 orden ungdomarna använder är uteliggare, lodare, hemlösa, knarkare, pundare, drägg, rika, rappare (16). Därutöver associerar några ungdomar till förnamn på personer som kan tänkas vara personer de känner (4) och föräldrar tycker inte om (1). De ord som handlar om personer för föräldrarnas del kännetecknas genomgående av distansen till det de beskriver. Det är ord som knarkare, skummisar, langare, horor, hallickar, heroinister, yuppies, hemlösa (11). Ytterligare en skillnad mellan några ungdomar och föräldragruppen är att ord för tid inte finns bland föräldrarna. Några ungdomar har däremot skrivit inte för ofta, sommar, nyår (5). Slutligen när det handlar om sådant som kan klassificeras som attribut sammanfaller bilden för ungdomar och föräldrar. Attributen är i lika stor utsträckning i båda grupperna sprutor, nålar, kanyler, pengar. Sammanfattningsvis är avståndstagande den största likheten mellan ungdomars och föräldrars associationer till ordet narkotika. Ungdomarna är till största delen avståndstagande och föräldrarna är nästan entydigt avståndstagande. Skillnaden är framför allt att ungdomarna har fler konkreta och näraliggande associationer. Det gäller såväl namn på personer, platser, narkotiska preparat som värderingsfria beskrivningar av effekter av narkotika och tidpunkter för att använda narkotika. Föräldrarna beskriver företeelsen narkotika mer på håll. Deras associationer går inte till sådant som skulle kunna ligga inom deras egen erfarenhetssfär. När föräldrarna associerar till personer som de förknippar med narkotika återfinns ingenting med anknytning till den egna familjen, som det gör när de associerar till alkohol. Föräldrarnas associationer är mer avlägsna. Företeelsen narkotika beskrivs på håll. Bilderna liknar massmedias skrämmande bilder av narkotika. Samma bilder finns hos ungdomarna men inte i samma utsträckning. En annan skillnad är att ungdomarna i några fall har positiva associationer till narkotika, vilket saknas bland föräldrarna. Tydligt är också att ungdomarna i mindre grad än föräldrarna delar det svarta framtidscenariot av narkotikans långsiktiga effekter. Tjejer och killar: likheter och skillnader Intrycket av likhet både mellan generationerna och även mellan tjejernas och killarnas associationsbilder av alkohol och narkotika är det dominerande. Vissa smärre skillnader framträder dock mellan tjejernas och killarnas associationer till ordet alkohol utifrån ord som saknas hos killarna. Ingen av killarna använder ord för alkoholens positiva kvaliteter som fniss, sprallig, skratt, skrattig, vilket fem av tjejerna gör. Inte heller använder killarna ord för alkoholens negativa sidor som pinsam, göra bort sig, löjlig som sju av tjejerna har gjort. Referenserna till söta alkoholdrycker, färdiga drinkblandningar (alkoläsk) och cider finns likaså bara bland åtta av tjejerna. Konklusioner och diskussion Den bild som framträder vid en jämförelse av två generationers fria associationer till orden alkohol och narkotika kännetecknas till största delen av likheter men också av vissa skillnader. På flera sätt delar ungdomar och föräldrar föreställningarna om alkohol och narkotika. Beträffande alkohol delar de synen på alkoholens omedelbart goda egenskaper lika väl som dess omedelbart dåliga N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

12 konsekvenser. Dessa föreställningar tycks ha en stark kulturell förankring. Beträffande narkotika är ungdomarnas och föräldrarnas associationsbilder också gemensamma när det handlar om den övervägande negativa bilden. På ett sätt visar dock ungdomarna här genom sina associationer att narkotikan är en normal företeelse, samtidigt som de också visar att den är onormal i den meningen att det hos de flesta finns ett tydligt avståndstagande. Även hos dem som har positiva konnotationer till narkotika finns uttryck för försiktighet och riskmedvetande. Däremot delar ungdomar och föräldrar inte synen på de långsiktiga riskerna. De risker som upptar föräldrarna, både med alkohol och med narkotika, är vad som kan hända i framtiden, vilka konsekvenserna är på längre sikt. Detta perspektiv är åtminstone beträffande alkohol helt frånvarande bland ungdomarnas associationer. För ungdomar framstår det som händer här och nu som det viktiga, såväl positivt som negativt. Resultatet av ungdomarnas och föräldrarnas associationer i detta avseende kan ha påverkats av urvalet på flera sätt. Föräldrarna å ena sidan är utvalda för att de tillhör en engagerad grupp som problematiserar alkohol och narkotika och aktivt försöker påverka sin närmiljö. Ungdomarna å andra sidan är utvalda för att de inte problematiserar alkoholdrickande. Eventuellt skulle andra föräldrar inte varit lika benägna att se så omfattande negativa konsekvenser av alkoholbruk och således kanske visat än större likheter med ungdomarna i sina associationsbanor. Ungdomar med mindre utvecklade alkoholvanor skulle förmodligen vara benägna att förknippa fler negativa följder både av alkohol- och narkotikabruk och i det avseendet kanske visat större likheter med föräldragruppen. De likheter som framträder mellan de två grupperna framstår i ljuset av urvalet därför som något oväntad. Riskbedömningsstudier som jämför ungas och vuxnas bedömningar av risker förknippade med alkohol och droger visar att det snarare är de vuxna och inte de unga som ger uttryck för känslor av osårbarhet (översikt av Millstein & Halpern-Felsher 2002). I tidiga tonår är uttrycken för känslor av risker som högst för att minska med stigande ålder. Emellertid betraktas utsattheten för risker vanligtvis som högre när den gäller andra än en själv. Tonårsföräldrar tenderar därför att betrakta sina egna ungdomar som mer sårbara och utsatta för risker än vad ungdomarna själva gör (Beyth-Marom m.fl. 1993; Cohn & Imai 1995). Dessutom betraktas utsattheten för risker i regel som högre av kvinnor än av män (Millstein & Halpern-Felsher 2002). Dessa resultat återspeglas förmodligen också i den föreliggande studien. Föräldragruppen består till övervägande del av kvinnor (mödrar) och det är troligt att de i sina associationer delvis ger uttryck för en oro som kretsar mer kring de egna tonårsbarnen än kring dem själva. I ett vidare sammanhang kan de fria associationerna betraktas som del av en officiell diskurs, som något det är möjligt att presentera i en gruppintervju. Föräldrarnas möjlighet att presenterar sig som något annat än ansvarsfulla och engagerade föräldrar är därför begränsad. Värderingar och motiv för agerande anpassas till den aktuella kontexten, utan att det för den skull innebär en manipulering i intervjusituationen. Betoningen av de långsiktiga riskerna kan därför förstås som en officiell 354 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

13 föräldradiskurs. De talar som ansvarstagande föräldrar med ungdomar för ögonen, ungdomar för vilka långsiktiga risker har liten relevans. Ett annat tänkande kan därför gälla i konkreta dryckessituationer. För ungdomarnas del är det på samma sätt möjligt att de tänker och känner på ett annat sätt när de dricker eller står inför möjligheten att testa droger. Några implikationer kan diskuteras av resultaten för alkohol- och drogpreventivt arbete. En påtaglig konsekvens för preventiva budskap om alkohol är att argument som handlar om de funktionsnedsättningar som riskerar att drabba långvariga alkoholkonsumenter förefaller sakna referenspunkter i 18-åringars föreställningsvärld, åtminstone så som den framträder genom ordassociationerna (se också Abrahamson 2003). Omedelbart negativa konsekvenser av alkohol tycks de ha lättare att relatera till, även om dessa inte heller har någon framträdande plats. I ett finländskt alkoholpreventionsprojekt var de lokala aktörerna överens om att ungdomars drickande var ett problem men vilket drickande som skulle läras ut var svårare att sätta fingret på (Holmila & Haavisto 1997). Är det så att problemet med ungdomars drickande är att de både dricker och talar om det på ett ungdomligt sätt? Det vill säga, drickandet sker ofta i stora grupper och ofta utomhus. Därigenom syns och hörs det mer än vuxnas drickande. Sättet att tala om drickandet är också ungdomligt i den meningen att en del av att vara ung är att oro för vad som kan hända när man är i medelåldern, har en liten plats i medvetandet både avseende drickande och annat. Resultaten här antyder att ungdomar är goda förvaltare fädernas dryckestraditioner. Den stora framträdande likheten mellan generationernas associationer är alkoholens starka ställning för att underlätta social trevnad och gemenskap. Frågan är därför i vilken grad ungdomsdrickandet är ett problem och i vilken grad den svenska dryckeskulturen är ett problem. Både ungdomar och föräldrar visar med sitt avståndstagande till narkotika att den officiella restriktiva svenska linjen har stöd. Frågan är kanske hur det kommer att se ut på sikt, allteftersom allt fler testar narkotika och skaffar sig egna erfarenheter eller har vänner som har dessa erfarenheter. Om man betraktar gruppintervjuerna som del av en officiell diskurs är det intressant att det för ungdomarnas del ryms ett erkännande av positiva egenskaper förknippat med droger, visserligen samtidigt som negativa egenskaper också nämns. En konsekvens för preventiva budskap om narkotika skulle i så fall vara att information, för att vara trovärdig, behöver ges på ett sammansatt och nyanserat sätt och inte uteslutande negativt i avskräckande syfte. Maria Abrahamson, fil.dr. Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Stockholms universitet SE Stockholm E-post: N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

14 NOTER Noter 1) Jag använder beteckningarna tjej och kille eftersom det är vad ungdomarna kallar sig själva. (Se också Ambjörnsson 2004, 29). 2) Jag beskriver närmare hur intervjuerna gick till i Abrahamson (under tryckning). 3) En av ungdomarna och en av föräldrarna anlände till intervjun efter att associationsuppgiften redan var genomförd. I de resultat som presenteras här ingår därför endast 35 av de sammanlagt 36 ungdomarna och 18 av de sammanlagt 19 föräldrarna. 4) För ungdomarnas del varierade antalet associationer till ordet alkohol mellan 4 och 19. Medelvärdet (M) var 10 ord per person, genomsnittlig avvikelse från medelvärdet (Std) 4 och medianen (Md) 8. Deras associationer till ordet narkotika varierade mellan 1 och 12 svar, M = 6, Std = 3 och Md = 5. Föräldrarnas associationer till ordet alkohol varierade mellan 4 och 22 ord, M = 10, Std = 5 och Md = 9. Deras associationer till ordet narkotika varierade mellan 3 och 20 ord, M = 9, Std 4 och Md 9. 5) Siffrorna inom parenteserna hänvisar till antalet ord av detta slag. REFERENSER Abrahamson, M. (under tryckning): Young women s and men s different worlds of alcohol, fear and violence in focus group discussions with 18 year olds in Stockholm. Contemporary Drug Problems Abrahamson, M. (2003): Perceptions of heavy drinking and alcohol problems among young adults. Contemporary Drug Problems 30: Abric, J.-C. (1995): Metodologi för datainsamling vid studier av sociala representationer. I: Chaib, M. & Orfali, B. (red) (1995): Sociala representationer. Om vardagsvetandets sociala fundament. Göteborg: Daidalos Ambjörnsson, F. (2004): I en klass för sig. Genus klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Stockholm: Ordfront förlag Bauer, M.W. & Gaskell, G. (1999): Towards a paradigm for research on social representations. Journal for the Theory of Social Behaviour 29 (2): Beyth-Marom, R. & Austin, L. & Fischoff, B. & Palmgren, C. & Jacobs-Quadrel, M. (1993): Perceived consequences of risky behaviours: Adults and Adolescents. Development Psychology 29 (3): Biernacki, P. & Waldorf, D. (1981): Snowball sampling. Problems and techniques of chain referral sampling. Sociological Methods & Research 10 (2): Bruun, K. & Frånberg, P. (red) (1985): Den svenska supen. Stockholm: Prisma Bogren, A (2004): De rationella och de oberäkneliga. En analys av informationsmaterial till föräldrar om ungdomar, alkohol och droger. Nordisk alkohol- och narkotikatidskrift 21(4-5): Chaib, M. & Orfali, B. (1995): Sociala representationer. Om vardagsvetandets sociala fundament. Göteborg: Daidalos Cohn, L.D. & Imai, W.K. (1995): Risk perception: Differences between adolescents and adults. Health Psychology 14 (3): ESPAD Report Alcohol and Other Drug Use Among Students in 35 European Countries (2004). Hibell, B. & Andersson, B. & Bjarnarsson, T. & Ahlström, S. & Balakireva, O. & Kokkevi, A. & Morgan, M. (eds). Stockholm: The Swedish Council for Information on Alcohol and Other Drugs, CAN Ferrer-Wreder, L. & Koutakis, N. & Stattin, H. (2002): Alkoholprevention i familjen. I verket: Andréasson, S. (red) Den svenska supen i det nya Europa. Nya villkor för alkoholprevention: en kunskapsöversikt. Stockholm: Folkhälsoinstitutet Gusfield, J. (1995): Contested Meanings. The Construction of Alcohol Problems. London, Madison: The University of Wisconsin Press Guttormsson, U. (2005): Mönstrandes alkoholvanor. Centralförbundet för alkohol- och 356 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

15 narkotikalupplysning. Rapport nr 86. Stockholm: CAN Hakkarainen, P. & Tigerstedt, C. (2003): Motsägelsernas narkotikapolitik normaliseringen av narkotikaproblemet i Finland. Nordisk alkohol- och narkotikatidskrift 20 (2 3): Holmila, M. & Haavisto, K. (1997): The young and alcohol. In: Holmila, M. (ed.): Community Prevention of Alcohol Problems. London: Macmillan Press Ltd Hübner, L. (2001): Narkotika och alkohol i den allmänna opinionen. Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan. Rapport i socialt arbete 99. Stockholm: Stockholms universitet Joffe, H. (1999): Risk and the other. Cambridge: Cambridge University Press Joffe, H. (2003): Risk: From perception to social representation. British Journal of Social Psychology 42: Lalander, P. (2005): Mellan självvalt och påtvingat utanförskap. En analys av sju kvalitativa studier om unga narkotikaerfarna människors tankar om narkotika. Stockholm: Mobilisera mot narkotika. ka. Rapport nr. 10 Marková, I. (1996): Towards an epistemology of social representations. Journal for the Theory of Social Behaviour 26 (2): Maunu, A & Millar, E (2005): Societal structures or situated practices? A review of Nordic qualitative literature on recreational intoxicant-use among young adults in search of context, embodiment and gender. Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift 22 (English Supplement): Millstein, S.G. & Halpern-Felsher, B.L. (2002): Perceptions of risk and vulnerability. Journal of Adolescent Health 31 (S): Moscovici, S. (1984): The Phenomenon of social representations. I: Farr, R. M. & Moscovici, S. (ed) (1984): Social Representations. pp Cambridge: Cambridge University Press Moscovici, S. (1988): Notes towards a description of Social Representations. European Journal of Social Psychology 18 (3): Orfali, B. (2000): Nationalism and sport: social representations and collective identity. The example of Vasaloppet. I: Chaib, M. & Orfali, B. (red.) (2000): Social representations and Communicative Processes. Jönköping: Jönköping University Press Pape, H. & Storvoll, E. (2005): Foreldrelangning og ungdomsfyll. Tidskrift for ungdomsforskning 5 (1): Parker, H. & Aldridge, J. & Measham, F. (1998): Illegal leisure. The normalization of adolscent recreational drug use. London: Rutledge Persson, A. & Svensson, K. (2005): Drogförebyggande arbete i skolan. Möjligheter och dilemman. Lund: Studentlitteratur Prop. 2000/01:20. Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador Prop. 2005/06:30. Nationella alkohol- och narkotikahandlingsplaner Sato, H. (2004): Droger och identitetsskapande kulturella perspektiv på alkohol och narkotika i svenska ungdomsgrupper. Stockholm: Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD), Stockholms universitet. Rapport 23 Skårner, A. & Donning, Y. & Månsson S.-A. (2005): Unga och droger om exponering och navigering i det svenska droglandskapet. Mobilisering mot narkotika (MOB). Rapport 9 SOU 1974: 91. Alkoholpolitik. Betänkande avgivet av Alkoholpolitiska utredningen. Stockholm: Liber förlag Stjierna, M.-L. & Olin Lauritzen, S. & Tillgen, P. (2004): Social thinking and cultural images: teenagers notions of tobacco use. Social Science and Medicine 59: Sulkunen, P (2002): Between culture and nature: intoxication in cultural studies of alcohol and drug use. Contemporary Drug Problems 29 (2): Swärd, H. (1998): Ungdomsproblem. I: Denvall, V. & Jacobson, T. (red.): Vardagsbegrepp i socialt arbete. Ideologi, teori och praktik. Stockholm: Norstedts Juridik AB Tigerstedt, C. & Törrönen, J. (2005): Förändras de finska dryckesvanorna? På jakt efter en kulturell ansats. Nordisk alkohol- och narkotikatidskrift 22 (2): Törrönen, J. (2006): Unga vuxnas berusningar. Analys av dryckesvanornas dynamik i krogoch dryckesdagböcker. Nordisk alkohol- N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

16 och narkotikatidskrift 23 (1): Törrönen, J & Maunu, A (2005a): Going out, sociability, and cultural distinctions. Nordisk alkohol- och narkotikatidskrift 22 (English supplement): Törrönen, J. & Maunu, A. (2005b): Lättsamma samkväm, intensiv samvaro. Alkoholen i unga vuxnas skildringar av krogkvällar. Nordisk alkohol- och narkotikatidskrift 22 (6): Wagner, W. & Valencia, J. & Elajabarrieta, F. (1996): Relevance, discourse and the hot stable core of social representations A structural analysis of word associations. British Journal of Social Psychology 35: Wibeck, V. (2002): Genmat i fokus. Analyser at fokusgruppsamtal om genförändrade livsmedel. Linköping: Department of Communication studies Ødegård, E & Bretteville-Jensen, A.L & Skretting, A (2002): Utviklingen av narkotikamisbruket i Norge på 1990-talet. Nordisk alkohol- och narkotikatidskrift 19 (2): N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L

Sammanställning Drogvaneundersökning Åre kommun, Åk 2 Åre Gymnasieskola

Sammanställning Drogvaneundersökning Åre kommun, Åk 2 Åre Gymnasieskola Sammanställning Drogvaneundersökning Åre kommun, Åk 2 Åre Gymnasieskola Skola a Valid Gymnasiet 91 100,0 100,0 100,0 Är du kille eller tjej? a Kille 66 72,5 72,5 72,5 Tjej 25 27,5 27,5 100,0 Total 91 100,0

Läs mer

Drogvaneundersökning vt 2012

Drogvaneundersökning vt 2012 Drogvaneundersökning vt 2012 DVE Åre 2012 Årskurs grupp Översikt Totalt antal svar 172 Filter Vilken klass går du i? är lika med Årskurs 9 Resulterande svar 73 Gruppera efter fråga nej Är du kille eller

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

Drogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 2 på gymnasiet. Antal svar: 59

Drogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 2 på gymnasiet. Antal svar: 59 Barn och elevhälsa Vilken klass går du i? : Årskurs 2 på gymnasiet. Antal svar: 59 Den här undersökningen har totalt 59 respondenter och en svarsfrekvens på 0%. Undersökningen utfördes från 2014-05-05

Läs mer

Drogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 97

Drogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 97 Barn och elevhälsa Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 97 Den här undersökningen har totalt 97 respondenter och en svarsfrekvens på 0%. Undersökningen utfördes från 2014-05-05 till 2014-08-04.

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

AN ALKOHOL OCH NARKOTIKA

AN ALKOHOL OCH NARKOTIKA Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Oh-bild 1 Myter Genom att köpa ut alkohol vet jag vad mitt barn dricker och jag behöver inte vara rädd för

Läs mer

AN ALKOHOL OCH NARKOTIKA

AN ALKOHOL OCH NARKOTIKA Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Oh-bild 1 Myter Genom att köpa ut alkohol vet jag vad mitt barn dricker och jag behöver inte vara rädd för

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Drogvaneundersökning vt 2012

Drogvaneundersökning vt 2012 Drogvaneundersökning vt 2012 DVE Åre 2012 Årskurs grupp Översikt Totalt antal svar 172 Filter Vilken klass går du i? är lika med Årskurs 2 på gymnasiet Resulterande svar 99 Gruppera efter fråga nej Är

Läs mer

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare)

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare) RÖKNING Enligt CAN:s riksundersundersökningar har andelen rökare i tonåren sjunkit de senaste åren. Gäller båda könen. I deras gymnasiemätning 1 rökte ca. 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen är det

Läs mer

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING Andelen rökare bland båda könen minskar successivt i riket som helhet. I CAN:s riksundersökning av gymnasieelever i åk 2 (2005) 1 rökte ca 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen

Läs mer

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2 Drogvaneundersökning på gymnasium 2009 år 2 Sedan 2004 har Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet. Detta är en kort sammanställning efter undersökning under november 2009

Läs mer

Hur har barnen det? Fördjupade analyser av kartläggningen Föräldrar i missbruks- och beroendevården och deras barn.

Hur har barnen det? Fördjupade analyser av kartläggningen Föräldrar i missbruks- och beroendevården och deras barn. Hur har barnen det? Fördjupade analyser av kartläggningen Föräldrar i missbruks- och beroendevården och deras barn Håkan Leifman CAN Disposition Kort om harm to others -rön Rapport 1 Rapport 2 Experienced

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Ungdomar Drickande & Föräldrar

Ungdomar Drickande & Föräldrar Örebro/Folketshus/SVEKOM/041012 Ungdomar Drickande & Föräldrar enter for Developmental Research Koutakis & Stattin Örebro universitet Del av en longitudinell undersökning. Alla elever i Örebro i årskurs

Läs mer

Föräldrar är viktiga!

Föräldrar är viktiga! Allmän info om ÖPP i Skövde 27 september [1] Föräldrar är viktiga! Ett konkret exempel på hur tonårsföräldrar kan involveras i det alkoholoch drogförebyggande arbetet Vad är ÖPP? [2] ÖPP är en kunskapsbaserad

Läs mer

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt Nästa enkät i år 2 planeras att genomföras 2007.

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt Nästa enkät i år 2 planeras att genomföras 2007. Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 25. Undersökningen genomfördes under vårterminen 25 och bygger på 429 inlämnade svar av elever i år 2 på gymnasiet som

Läs mer

Ungas drogvanor över tid

Ungas drogvanor över tid Ungas drogvanor över tid Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Presentationen Fokus på åk 9 och gymnasiets år 2 Utvecklingen alkoholvanor Alkohol - kohorteffekter tar man

Läs mer

TEMA: Droger Mitt namn:

TEMA: Droger Mitt namn: TEMA: Droger Mitt namn: 1 Vad är en drog? Drog är ett medel som ger användaren (den som använder droger) en bra känsla som brukar kallas rus, t.ex. glädje. För att inte förlora detta rus måste användaren

Läs mer

Inled övningen med att berätta att ni ska prata om alkohol, lagar och hur dessa på olika sätt påverkar oss.

Inled övningen med att berätta att ni ska prata om alkohol, lagar och hur dessa på olika sätt påverkar oss. Du, lagen och genus Lektionslängd: 40-80 min (beroende på deltagarnas kapacitet) Material och förberedelser: Kopiera upp elevmaterial 1 till varje elev eller grupp. Syfte: Syftet med övningen är att eleverna

Läs mer

Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016

Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016 Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016 Introduction Introduction Adolescents as a group are particularly vulnerable

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2007 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Socialmedicinska enheten vid Lunds universitet genomförde under 2007 lokala drogvaneundersökningar

Läs mer

Drogtrender bland ungdomar i Sverige och Europa

Drogtrender bland ungdomar i Sverige och Europa 29-11-2 Drogtrender bland ungdomar i Sverige och Europa Ulf Guttormsson ulf.guttormsson@can.se Förebygg nu, Göteborg, 11 november 29 Vad är CAN? CAN samlar in, bearbetar och sprider saklig information

Läs mer

samhälle Susanna Öhman

samhälle Susanna Öhman Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det

Läs mer

Writing with context. Att skriva med sammanhang

Writing with context. Att skriva med sammanhang Writing with context Att skriva med sammanhang What makes a piece of writing easy and interesting to read? Discuss in pairs and write down one word (in English or Swedish) to express your opinion http://korta.nu/sust(answer

Läs mer

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Översikt Totalt antal svar 194 Filter Hur gammal är du? är lika med 18 år (född 1993) Resulterande svar

Läs mer

Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014

Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014 Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun Resultat 2014 Drogvaneundersökning i år 7, Tyresö kommun 2014 Svarsfrekvens: 2014: 84% (tot antal svarade 428 st) varav 195 flickor och 233 pojkar

Läs mer

Cannabis. utvecklingen i Sverige och Europa. Ulf Guttormsson, CAN. Cannabiskonferens, Karlstad, 3 september, 2012

Cannabis. utvecklingen i Sverige och Europa. Ulf Guttormsson, CAN. Cannabiskonferens, Karlstad, 3 september, 2012 Cannabis utvecklingen i Sverige och Europa Ulf Guttormsson, CAN Cannabiskonferens, Karlstad, 3 september, 2012 Vad är CAN? Paraplyorganisation med drygt 40 medlemsorganisationer. Statlig finansiering och

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SQ1131, Alkohol- och narkotikamissbruk-teoretiska perspektiv och sociala interventioner, 7,5 högskolepoäng Alcohol and Drug Abuse - Theoretical Perspectives and Social

Läs mer

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Översikt Totalt antal svar 194 Filter Hur gammal är du? är lika med 16 år (född 1995) Resulterande svar

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 2009 GYMNASIET ÅR 2. Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli

RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 2009 GYMNASIET ÅR 2. Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 29 GYMNASIET ÅR 2 Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli Socialförvaltningen & Barn och utbildningsförvaltningen Innehåll Sida Bakgrund... 3 Sammanfattning...4-5

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask

Skolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Skolelevers drogvanor 2006 Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Rapport nr 103 Stockholm 2007 Innehåll Tabellförteckning... 5 Inledning... 25 Undersökningen

Läs mer

Svenska elevers drogvanor

Svenska elevers drogvanor Svenska elevers drogvanor Siri Thor; siri.thor@can.se Trender, problem och självskattad hälsa. Trender i ANT i Sverige Jämförelse med ungdomar i Europa Självrapporterade alkoholrelaterade problem Tillgänglighet

Läs mer

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden?

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Inledande reflektioner Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Upplägg: Statistiken i sig Utvecklingen, mönster vuxna

Läs mer

EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR

EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR _ _ - _ _ - _ _ - _ _ centre-school-class-questionnaire code EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR Kontaktperson : Ann-Marie Lindahl, Centrum för Tobaksprevention Tfn : 08 517 780 43 Fax: 08 51778072 E-post : ann-marie.lindahl@smd.sll.se

Läs mer

Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun. Resultat

Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun. Resultat Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun Resultat 2004-2011 Drogvaneundersökning i år 6, Tyresö kommun 2011 Svarsfrekvens: 2004:84% (tot antal svarande elever 485 st) 2005:85% (urvalsundersökning,

Läs mer

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8.

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8. 00-0- Drogenkät 00 Kalmar kommun år. Undersökningen bygger på inlämnade svar av sammanlagt elever i år i Kalmar kommun. Det ger en svarsfrekvens på %. Utav dessa elever är 0 flickor och pojkar. Samma undersökning

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Den förändrade alkoholopinionen Den förändrade alkoholopinionen Sören Holmberg och Lennart Weibull En av de stora frågorna i den svenska EU-debatten under -talets första år gällde alkoholpolitik. När Sveriges

Läs mer

Några frågor och svar om attityder till cannabis

Några frågor och svar om attityder till cannabis Några frågor och svar om attityder till cannabis 2014-05-27 Ipsos Sweden AB Box 12236 102 26 STOCKHOLM Besöksadress: S:t Göransgatan 63 Telefon: 08-598 998 00 Fax: 08-598 998 05 Ipsos Sweden AB. 1 Innehåll

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2009 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2009 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2009 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Drogvaneundersökning 2009 har genomförts i samarbete mellan Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen

Läs mer

Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6

Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6 Datum 2009-09-01 1 (6) Drogvaneundersökning i Tyresö skolor år 6, 2009 Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6 Sedan 2004 har Tyresö Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet.

Läs mer

Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun. Resultat

Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun. Resultat Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun Resultat 2004-2010 Drogvaneundersökning i år 2, Tyresö kommun 2010 Svarsfrekvens: 2004: 83% (tot antal svarande elever 354st)

Läs mer

Material CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning

Material CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning 2011-03-07 Material Rapportserien Nr 8 Narkotikasituationen i Norden... 40,00 Nr 12 Totalkonsumtionsmodellen. En forskningsöversikt... 40,00 Nr 14 Sverige, EG och alkoholpolitiken. En konferensrapport...

Läs mer

Vad dricker ditt barn?

Vad dricker ditt barn? Vad dricker ditt barn? INFORMATION FRÅN EN UNDERSÖKNING I LINKÖPINGS KOMMUN BLAND UNGDOMAR MELLAN 12-19 ÅR Till dig som är förälder VARFÖR DRICKER UNGDOMAR ALKOHOL? 85% av eleverna i årskurs 6 svarar,

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9 2003

Drogvaneundersökning år 9 2003 Drogvaneundersökning år 9 2003 Innehåll SAMMANFATTNING... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 DEFINITIONER... 8 Intensivkonsumtion... 8 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel rökare... 9

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

Drogvanor, åk 9, Kalmar, 2010

Drogvanor, åk 9, Kalmar, 2010 Drogvanor, åk 9,, 2010 Enkätundersökning, CAN Generellt lägre nivåer jämfört med riket Alkoholkonsumenter Total årlig alkoholkonsumtion Intensivkonsumtion Provat narkotika Rökare Snusare Alkoholkonsumenter

Läs mer

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 216 Årskurs 8, högstadiet Drogvaneundersökning 216, högstadiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 5 DEL I:

Läs mer

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium Drogvaneundersökning Vimmerby Gymnasium 29 Sammanfattning, drogvaneundersökning år två på gymnasiet Vimmerby kommun 29. Drogvaneundersökningen genomförs vartannat år i årskurs åtta och vartannat år i årskurs

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2 Drogvaneundersökning år 2008 Jämtlands gymnasium årskurs 2 Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ till en bred

Läs mer

Ansvarsfull Alkoholhantering

Ansvarsfull Alkoholhantering Ansvarsfull Alkoholhantering Utbildning Tillsyn Samverkan En del av ett större arbete... Reglering och kontroll Sociala påtryckningar för regler och kontroll Sociala normer Begränsningar av tillgängligheten

Läs mer

Norrtälje kommun, Gymnasiet

Norrtälje kommun, Gymnasiet 10 9 8 7 6 5 4 3 Röker du? Norrtälje kommun, Gymnasiet Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Pojkar

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2. Östersunds kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2. Östersunds kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2 Östersunds kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Uddevalla Kommun 2001 2(23) Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel tobakskonsumenter...

Läs mer

Sammanfattning och kommentar

Sammanfattning och kommentar Sammanfattning och kommentar De data som redovisats här har publicerats tidigare i samband med respektive års ordinarie studier i nian (görs varje år) och sexan (vartannat), men då inte analyserats eller

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasiet 2 2013 Ambjörn Thunberg Innehåll: Sammanfattning Diagram Redovisning av resultat Om ni har frågor kring undersökningen kontakta: Fältsekreterare

Läs mer

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökningens syfte, metod och urval Syfte Kartlägga ålänningarnas tobaks-, alkoholvanor och bruk av narkotika samt jämföra

Läs mer

Samband. Det är i princip bara rökare, som ger sig in i narkotikan. Det är i princip bara rökare, som blir alkoholister

Samband. Det är i princip bara rökare, som ger sig in i narkotikan. Det är i princip bara rökare, som blir alkoholister Vad är problemet? De unga riskerar tobaksoch alkoholberoende, våld, olyckor, oönskat sex, narkotika, kriminalitet, och dödliga sjukdomar. Vi får ungdomar att låta bli tobak. På så sätt minskar riskerna

Läs mer

Försäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver. 1861-2005.

Försäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver. 1861-2005. 1 Försäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 1% per invånare 15 år och däröver. 1861-25. Liter 12 9 Totalt Öl (totalt) Sprit Vin 6 3 1861 1871 1881 1891 191 1911 1921 1931 1941 1951 1961 1971 1981

Läs mer

UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 2007 FÄLTARNA I OSKARSHAMN

UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 2007 FÄLTARNA I OSKARSHAMN UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 27 FÄLTARNA I OSKARSHAMN Redovisning gymnasieenkäten 27... 3 Inledning/Bakgrund... 3 Samfattning... 4 Resultat... 5 2 Redovisning gymnasieenkäten

Läs mer

Ungdomars och föräldrars röster och behov i det drogförebyggande arbetet

Ungdomars och föräldrars röster och behov i det drogförebyggande arbetet Ungdomars och föräldrars röster och behov i det drogförebyggande arbetet Anna William-Olsson och Therese Holmkvist Stockholms stad The Capital of Scandinavia Kontexten, delprojektet Ungdom i storstad 2012-2015

Läs mer

Cannabis utvecklingen i Sverige och Europa

Cannabis utvecklingen i Sverige och Europa Cannabis utvecklingen i Sverige och Europa Ulf Guttormsson CAN 08 412 4619 ulf.guttormsson@can.se Cannabiskonferens i Östergötland, Linköping, 26 Januari 2011 www.can.se Vad är CAN? Idéburen, paraplyorganisation,

Läs mer

Ungdomar och sex mot ersättning - en kvalitativ studie om professionellas perspektiv och erfarenheter. Charlotta Holmström

Ungdomar och sex mot ersättning - en kvalitativ studie om professionellas perspektiv och erfarenheter. Charlotta Holmström Ungdomar och sex mot ersättning - en kvalitativ studie om professionellas perspektiv och erfarenheter Charlotta Holmström Ungdomar och sex mot ersättning Varför är frågan om unga och sex mot ersättning

Läs mer

På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol!

På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol! På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol! Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring alkohol. Att vara förälder till en tonåring är ofta underbart. Men

Läs mer

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73

Läs mer

DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol- och sniffningsvanor i årskurs 8 o 9 vårterminen 2005, Tyresö kommun.

DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol- och sniffningsvanor i årskurs 8 o 9 vårterminen 2005, Tyresö kommun. DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol- och sniffningsvanor i årskurs 8 o 9 vårterminen 2005, Tyresö kommun. Kommunkansliet Oktober 2005 Göran Törnblom Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Varför har alkoholkonsumtionen minskat bland svenska ungdomar - olika förklaringsmodeller

Varför har alkoholkonsumtionen minskat bland svenska ungdomar - olika förklaringsmodeller Varför har alkoholkonsumtionen minskat bland svenska ungdomar - olika förklaringsmodeller Johan Svensson Folkhälsomyndigheten 25/11, nätverksträff Bakgrund (trenderna i konsumtion) Hur ser det ut internationellt?

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2010

Narkotikakartläggning för 2010 KARTLÄGGNING 1(11) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-152268 Socialnämnden Narkotikakartläggning för 21 Sammanfattning Kartläggningen är avgränsad till Norrköpings kommun. Myndigheter

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende kännetecknas av - sociala problem (arbete, familj, relationer, kriminalitet) - ökad

Läs mer

Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 2008

Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 2008 Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 28 en statistisk sammanställning av enkäten Av: Christian Johansson Bortfall Kalmar har enligt uppgift: 785 elever i åk 8 Antal enkätsvar: 69

Läs mer

DROGENKÄT. En undersökning av elevers tobaks-, alkoholoch narkotikavanor i Tyresö gymnasium åk 2, höstterminen 2006, Tyresö kommun.

DROGENKÄT. En undersökning av elevers tobaks-, alkoholoch narkotikavanor i Tyresö gymnasium åk 2, höstterminen 2006, Tyresö kommun. DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkoholoch narkotikavanor i Tyresö gymnasium åk 2, höstterminen 2006, Tyresö kommun. Kommunkansliet Februari 2007 Göran Törnblom Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

ATT LÄMNA VÅRDEN - ENSAMKOMMANDE BARN & UNGDOMAR ÅSA SÖDERQVIST SODASA@HHJ.HJ.SE DOKTORAND, JÖNKÖPING HÖGSKOLA 2014.11.05

ATT LÄMNA VÅRDEN - ENSAMKOMMANDE BARN & UNGDOMAR ÅSA SÖDERQVIST SODASA@HHJ.HJ.SE DOKTORAND, JÖNKÖPING HÖGSKOLA 2014.11.05 ATT LÄMNA VÅRDEN - ENSAMKOMMANDE BARN & UNGDOMAR ÅSA SÖDERQVIST SODASA@HHJ.HJ.SE DOKTORAND, JÖNKÖPING HÖGSKOLA 2014.11.05 ATT LÄMMNA VÅRDEN CARE-LEAVERS EN UTSATT GRUPP ÖVERGÅNGEN TILL VUXENLIVET EN VIKTIG

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa Yttrande 2006-06-16 S2005/9249/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C/2 "Hälsoinformation" L-2920 LUXEMBURG Sveriges

Läs mer

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8 Drogvaneundersökning Grundskolan År 8 212 Andel % Fråga 2. Röker du? Tabell 2. Antal efter kön som angett att de röker Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Summa 61 6 1 68 47 12 3 62

Läs mer

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Växhuset, Västerås den 10 feb 2014 Nicklas Kartengren 0708-636225 / nicklas.kartengren@mac.com Innehåll Förhållningssätt för vuxna Hur många barn

Läs mer

På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol!

På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol! På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol! Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring alkohol. Att vara förälder till tonåringar är ofta helt underbart.

Läs mer

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 29 Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 Inledning Denna rapport är en sammanställning av drogvaneundersökningen

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

KONTAKTINFORMATION ÅHÖRARKOPIOR (FÖRÄLDRAR) GÄSTBOK BLOGG

KONTAKTINFORMATION ÅHÖRARKOPIOR (FÖRÄLDRAR) GÄSTBOK BLOGG VIKTEN MAN KVINNA ALKOHOLSTYRKAN HUR FORT MAN DRICKER OM MAN ÄTER SAMTIDIGT MAN DRICKER STANDARDGLAS INNEHÅLLER 12 G 100% ALKOHOL 33 cl starköl 50 cl folköl 15 cl vin 4 cl starksprit 8 cl starkvin FÖRÄLDRARS

Läs mer

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 2007.

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 2007. Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 7. Undersökningen genomfördes under vårterminen 7 och bygger på 578 inlämnade svar av elever i år 2 på gymnasiet som var

Läs mer

Drogvaneundersökning År 9

Drogvaneundersökning År 9 Drogvaneundersökning År 9 Uddevalla Kommun 2001 2 (23) Innehåll SAMMANDRAG... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel tobakskonsumenter... 9 Andel rökare...

Läs mer

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Unga vuxna om att förse unga med alkohol Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Bakgrund Många kommunikationsinsatser har de senaste åren genomförts för att påverka föräldrars attityder till att förse

Läs mer

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Tonårsförälder? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Finns det droger bland ungdomarna? En broschyr om alkohol och droger DANDERYDS KOMMUN 1 Varför har du fått den här

Läs mer

Ungdomars alkohol- och drogvanor 2002

Ungdomars alkohol- och drogvanor 2002 Omsorgsutskottet Ungdomars alkohol- och drogvanor 2002 En enkätundersökning riktad till 1464 ungdomar i Linköpings kommun. Oktober 2002 Lars-Åke Gustafson Tidigare rapporter, som har getts ut av omsorgsutskottet

Läs mer

Ansvarsfull Alkoholhantering

Ansvarsfull Alkoholhantering Ansvarsfull Alkoholhantering Utbildning Tillsyn Samverkan En del av ett större arbete... Reglering och kontroll Sociala påtryckningar för regler och kontroll Sociala normer Begränsningar av tillgängligheten

Läs mer

Vad vet vi om cannabisanvändning bland unga? Ulf Guttormsson CAN

Vad vet vi om cannabisanvändning bland unga? Ulf Guttormsson CAN Vad vet vi om cannabisanvändning bland unga? Ulf Guttormsson CAN ANDT-Samordning Nätverksträff, Stockholm 21 maj 2014 Upplägg CAN:s cannabis-pm - Konsumtionsdata Fråga på! (Spice) (Utbudssidan) www.can.se

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Bräcke kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Åre kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 maj 2005 B 3825-04 KLAGANDE Riksåklagaren, Box 5553, 114 85 STOCKHOLM MOTPART VP Offentlig försvarare och ombud: advokaten JN SAKEN Narkotikabrott,

Läs mer

European Family Empowerment. Enkät till ungdomar

European Family Empowerment. Enkät till ungdomar European Family Empowerment Enkät till ungdomar ANONYMITET Ingen annan än vi forskare kommer att kunna se dina svar. Dina svar kommer att kodas och kommer inte att visas för någon annan. Resultatet kommer

Läs mer

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer