Sex mot ersättning. utbildningsmaterial om stöd och hjälp till vuxna. Personer som säljer sex Personer utsatta för människohandel för sexuella ändamål

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sex mot ersättning. utbildningsmaterial om stöd och hjälp till vuxna. Personer som säljer sex Personer utsatta för människohandel för sexuella ändamål"

Transkript

1 Sex mot ersättning utbildningsmaterial om stöd och hjälp till vuxna Personer som säljer sex Personer utsatta för människohandel för sexuella ändamål

2 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. ISBN Artikelnr Grafisk form och original Svensk Information AB Tryck Edita Västra Aros, Västerås, mars 2011

3 Sex mot ersättning utbildningsmaterial om stöd och hjälp till vuxna Personer som säljer sex Personer utsatta för människohandel för sexuella ändamål

4 Förord Det här utbildningsmaterialet har sin bakgrund i ett regeringsuppdrag (S 2008/10728/ST) och faller inom ramen för handlingsplanen mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål (Skr. 2007/08:167). Socialstyrelsen har för detta ändamål tagit fram två utbildningsmaterial ett för verksamheter som arbetar med vuxna och ett för verksamheter som arbetar med barn och ungdomar. Syftet med materialen är att höja kompetensen hos yrkesverksamma som kommer i kontakt med personer som säljer sex eller är utsatta för människohandel för sexuella ändamål. Detta utbildningsmaterial riktar sig till verksamheter som arbetar med vuxna. Materialet ska erbjuda personal inom socialtjänst, hälso- och sjukvård, ungdomsmottagningar och frivilligorganisationer kunskap om prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Förhoppningen är att materialet ska ge personalen verktyg för att kunna möta och samtala med enskilda personer som har erfarenhet av att sälja sex i syfte att fånga upp och bättre tillgodose deras behov av stöd och hjälp. Utgångspunkter när det gäller stöd och hjälp till personer som säljer sex eller som är utsatta för människohandel för sexuella ändamål är att det inte är olagligt att sälja sex Socialstyrelsen har konstaterat att det inte finns några evidensbaserade metoder inom detta område vägledande för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete är i första hand krav, principer och värderingar i socialtjänstlagen (2001:453), hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och smittskyddslagen (2004:168) m.fl. lagar inte det straffrättsliga perspektivet Frågor om insatser för att förebygga och förhindra prostitution och människohandel spänner över många områden sociala, psykologiska och medicinska. Det berör olika lagstyrda verksamheter inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Många insatser genomförs dessutom av andra huvudmän och aktörer, där ideella föreningar spelar en central roll. Det betyder att arbetet i hög grad måste bygga på att olika aktörer samverkar. Enskilda personers erfarenheter och intressen är betydelsefylla och deras röster återspeglas genom intervjuer som Socialstyrelsen genomfört. 2 Sex mot ersättning

5 Materialet baseras på intervjuer, fokusgruppsdiskussioner samt en uppdatering av en tidigare internationell metodinventering av effektutvärderade insatser på området. Materialet knyter an till relevant forskning och arbetet med materialet har skett i dialog med forskare och andra resurspersoner. En viktig del i framtagande av materialet har varit det nära samarbetet med företrädare för socialtjänst, hälso- och sjukvård och ungdomsmottagningar. I tvärprofessionellt sammansatta arbets- och fokusgrupper har materialet diskuterats och övningar testats. Det tvärprofessionella upplägget har fungerat som en bra plattform för kompetensfrågor kring prostitution och människohandel för sexuella ändamål och även synliggjort behovet av samverkan och tvärprofessionella insatser när det gäller stöd och hjälp till enskilda personer inom detta område. Utbildningsmaterialet har tagits fram vid Socialstyrelsens enhet för vägledning i en arbetsgrupp bestående av Ola Florin, Monica Skrinjar, Ingrid Lander, liksom inledningsvis också Anneli Kastrup och i slutfasen Charlotta Fondén. Från Socialstyrelsens enhet för kunskapsutveckling har Christina Ericson varit behjälpig med uppdateringen av inventering av metoder av effektutvärderade insatser och Per-Arne Håkansson med sammanställning av intervjumaterial. Marit Birk, enheten för regeltillämpning har varit juridisk konsult och Kjerstin Bergman, projektledare, enheten för vägledning har sammanställt materialet. Manuset har granskats av universitetslektor Jari Kuosmanen och universitetsadjunkt Anneli Siring, institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet samt leg. psykoterapeut, Suzanna Boman, Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) när det gäller avsnitten om bemötande och samtal. Slutligen vill vi tacka de enskilda personer som i intervjuer berättat om sina erfarenheter. Håkan Ceder Överdirektör 3

6 Innehåll Förord... 2 Aktuella lagar och förordningar... 8 Internationella dokument... 8 Förkortningar Inledning Verksamheternas kompetensbehov Målgrupp Primära målgrupper Hur materialet är upplagt Termer och definitioner Prostitution Vuxna personer, unga vuxna, ungdomar och barn Reflektionsfrågor inför kapitel Allmänt om prostitution och människohandel Samhällets syn på prostitution och människohandel Brottsbalkens bestämmelser Olika motiv till kriminaliseringen av sexköp Sociala insatser betonas för att motverka prostitution Särskilt skydd för barn och unga Prostitution en omdebatterad fråga Prostitution och människohandel omfattning och arenor Svårt att beräkna omfattningen Arenor Mer kunskap om lämpliga insatser behövs Om evidensbaserade insatser Några internationella studier om insatser till vuxna personer Om insatser i Sverige i dag Sex mot ersättning

7 Stöd och hjälp några gemensamma utgångspunkter i det praktiska arbetet Stöd och hjälp i ett individuellt perspektiv Några gemensamma utgångspunkter i olika lagar Reflektionsfrågor inför kapitel Vuxna personer som säljer sex Personer som säljer sex en heterogen grupp Föreställningar om vilka som säljer och inte säljer sex Kvinnor Män Hbt-personer Ungdomar och unga vuxna Olika förklaringar till att börja sälja sex Olika faktorer i uppväxten Pengar Omständigheter kring själva prostitutionsdebuten Många olika stöd- och hjälpbehov Psykologiska och känslomässiga problem Missbruks- och beroendeproblematik Fysisk och psykisk ohälsa Våldsutsatthet Intellektuell funktionsnedsättning Riskutsatthet för hiv och STI Försörjningsproblem Föräldraskap och prostitution Att lämna prostitutionen Sammanfattning stöd- och hjälpbehov Hur bedrivs arbetet med personer som säljer sex? Prostitutionsenheternas arbete Frivilligorganisationernas arbete Icke riktade verksamheter Hinder för att upptäcka och fråga Att möta personer som säljer sex När finns det anledning att fråga? Bemötande av personer som säljer sex

8 När och hur ska man anmäla att barn far illa? Ramar för samtalet Samtalet Åtgärder, utredning och insatser checklista Socialtjänsten Hälso- och sjukvården allmänt Smittskydd Kvinnokliniker Vuxenpsykiatri Akutmottagningar, vårdcentraler m.m Missbruks- och beroendevården Ungdomsmottagningar Ideella föreningar Generellt om samverkan och anmälan om barn Diskussion och fallbeskrivningar Värderingar, attityder och syn på prostitution Fallbeskrivningar Reflektionsfrågor inför kapitel Människohandel för sexuella ändamål Vad säger lagen angående människohandel? Om uppehållstillstånd och uppehållsrätt Tidsbegränsat uppehållstillstånd i samband med brottsutredning Om personer med anknytning Människohandel ett mångtydigt begrepp Vad är människohandel? Orsaker Personer som är utsatta för människohandel Flickor och kvinnor utsatta för människohandel för sexuella ändamål Ingång och villkor i människohandeln Olika stöd och hjälpbehov Fysiska och psykiska problem Behov av omedelbart skydd och oro inför framtiden Hur bedrivs arbetet med personer som är utsatta för människohandel? Riktade verksamheter Icke riktade verksamheter Sex mot ersättning

9 Hinder för att upptäcka och fråga Att möta personer som kan vara utsatta för människohandel När finns det anledning att fråga? Ramar för samtalet Samtalet Åtgärder, utredning och insatser checklista Socialtjänsten Hälso- och sjukvården allmänt Smittskydd Kvinnokliniker Vuxenpsykiatri Akutmottagningar, vårdcentraler m.m Missbruks- och beroendevården Ungdomsmottagningar Ideella föreningar Generellt om samverkan, anmälan om barn och polisanmälan om brott Återvändande Diskussion och fallbeskrivningar Syn på människohandel för sexuella ändamål och prostitution Fallbeskrivningar Förslag till upplägg av utbildning Kunskapsunderlag och uppslagsbok för personal Tvärprofessionell utbildning Mer information på Socialstyrelsens webbplats Referenser Bilaga 1: Metod Bilaga 2: Verksamheternas uppdrag och ansvar

10 Aktuella lagar och förordningar Brottsbalken (1962:700) Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård Lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Lagen (2006:323) om utbyte av sprutor och kanyler Lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Patientsäkerhetslagen (2010:659) 1 Smittskyddslagen (2004:168) Socialtjänstlagen (2001:453) Utlänningslagen (2005:716) Förordningen (1996:1357) om statlig ersättning för hälso- och sjukvård samt tandvård för asylsökande Socialtjänstförordningen (2001:937) Förordningen (2002:1181) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. Utlänningsförordningen (2006:97) Internationella dokument 1 Patientsäkerhetslagen trädde i kraft den 1 januari Samtidigt upphörde lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälsooch sjukvårdens område att gälla. Europarådets konvention om bekämpande av människohandel, 2005 (CETS 197). Förenta Nationernas konvention om barns rättigheter, Barnkonventionen. Förenta Nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet, UNTOC. Förenta Nationernas protokoll om förebyggande, bekämpande och bestraffande av handel med människor, särskilt kvinnor och barn, ett av de s.k. Palermoprotokollen. Rådets förordning (EEG) 1408/71, 1971, om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen. 8 Sex mot ersättning

11 Europaparlamentet och Rådets direktiv 2008/115/EG, 2008, om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna. Förkortningar BrB Brottsbalken EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet HSL Hälso- och sjukvårdslagen JO Justitieombudsmannen LVM Lagen om vård av missbrukare i vissa fall LVU Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård LRV Lagen om rättspsykiatrisk vård LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LMA Lagen om mottagande av asylsökande m.fl. OSL Offentlighets- och sekretesslagen Prop. Proposition RÅ Regeringsrättens årsbok SoF Socialtjänstförordningen SoL Socialtjänstlagen SOSFS Socialstyrelsens författningssamling SOU Statens offentliga utredningar SmL Smittskyddslagen UtL Utlänningslagen 9

12 10

13 1. Inledning Inledning 1Det här utbildningsmaterialet handlar om stöd och hjälp till vuxna personer som säljer sex eller som är utsatta för människohandel för sexuella ändamål. Utbildningsmaterialet ska särskilt belysa problematiken när det gäller kvinnor som säljer sex och som befinner sig i missbruk vilket kan inkludera våldsutsatthet och fysisk och psykisk ohälsa. Materialet ska också beakta hur faktorer som könsidentitet och sexuell läggning påverkar den enskildes möjligheter att få stöd och hjälp. Utbildningsmaterialet riktar sig till personal inom socialtjänsten, hälso- och sjukvården, missbruks- och beroendevården, skyddade boenden m.fl. särskilt i de många kommuner som i dag saknar riktade insatser för personer som säljer sexuella tjänster eller är utsatta för människohandel för sexuella ändamål. Syftet är att den som kommer i kontakt med personer i dessa situationer ska ha lättillgänglig information om hur man kan arbeta för att ge stöd och hjälp. Syftet är också att den som själv ska lägga upp en övergripande utbildning i dessa frågor för ovanstående personalgrupper ska ha nytta av materialet. Utbildningsmaterialet bygger på bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap, de professionellas erfarenhetsbaserade kunskap och enskilda individers erfarenheter och önskemål om stöd och hjälp. Det finns kunskapsluckor när det gäller prostitution och människohandel, dels om omfattning och uttrycksformer, dels om lämpliga insatser. Tidsplanen för att ta fram detta utbildningsmaterial har inte tillåtit några omfattande nya generella studier eller utredningar från Socialstyrelsens sida. Den nya kunskap som Socialstyrelsen inhämtat bygger på kvalitativa intervjuer med ett mindre antal personer med erfarenhet av att sälja sex, fokus- 11

14 gruppsdiskussioner med personal inom socialtjänst, hälso- och sjukvård, ungdomsmottagningar och ideella organisationer samt en kartläggning av 124 verksamheter i 16 kommuner i landet. Därutöver har Socialstyrelsen gjort en uppdatering av 2008 års internationella metodinventering av effektutvärderade insatser på området och finansierat en extern studie genom en kartläggning av personer med missbruks- och beroendeproblematik som haft inkomst från prostitution (se metod, bilaga 1). I enlighet med Socialstyrelsens ansvar och uppgifter bygger utbildningsmaterialet också på lagstiftningen för målgruppernas verksamhet, t.ex. socialtjänstlagen (2001:453), SoL och hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL. Socialstyrelsen har också tagit fram ett separat utbildningsmaterial om stöd och hjälp till barn och unga som får ersättning för sex, barn som är utsatta för människohandel för sexuella ändamål och barn som lever med en vuxen som säljer sex. ( utbildningsmaterial om stöd och skydd till barn och unga, Socialstyrelsen 2011.) Verksamheternas kompetensbehov Socialstyrelsen har ett stående uppdrag att fortlöpande följa och samla kunskap om prostitutionens omfattning och utveckling i Sverige. I den senaste kartläggningen efterlyste många kommuner kunskap om prostitution, exempelvis när det gäller upptäckt, arbetssätt och relevanta insatser (Socialstyrelsen 2007a). I det nu aktuella uppdraget har Socialstyrelsen också inventerat kunskapsbehovet inom socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt ideella föreningar (Socialstyrelsen 2010a). Sammanfattningsvis efterfrågade verksamheterna kunskap om lagstiftningen på området grundläggande kunskap om företeelserna prostitution och människohandel förståelse av vilka signaler som kan vara tecken på prostitution och människohandel, och när det finns anledning att fråga enskilda personer om erfarenheter av detta samtalsmetodik när det gäller sexualitet och prostitution information om vilka verksamheter som klienter och patienter kan slussas vidare till för att få adekvat hjälp. 12

15 Målgrupp 1. Inledning Primära målgrupper De primära målgrupperna för utbildningsmaterialet är anställda inom socialtjänst hälso- och sjukvård missbruks- och beroendevård ungdomsmottagningar tillfälligt boende, s.k. skyddat boende. Utbildningsmaterialet riktar sig till personalgrupper som arbetar direkt med vuxna som har erfarenhet av att sälja sex. Exempel på sådana personalgrupper är socialsekreterare som arbetar med missbruks- och beroendevård, socialpsykiatri och ekonomiskt bistånd. Ytterligare berörda kan vara kuratorer och psykologer som arbetar inom vuxenpsykiatrin och missbruks- och beroendevården. Andra exempel är barnmorskor och kuratorer vid ungdomsmottagningar, kvinnokliniker och personal som arbetar inom smittskyddet, t.ex. hiv- och STI 2 -mottagningar. En annan personalgrupp är de som är verksamma vid kvinnojourer och de som arbetar vid s.k. skyddade boenden. I bilaga 2 finns en kortfattad beskrivning av dessa verksamheters uppdrag och ansvar. Hur materialet är upplagt Kapitel 2 ger en allmän beskrivning av samhällets syn på prostitution respektive människohandel för sexuella ändamål, bakgrunden till kriminaliseringen av köp av sexuell tjänst och något om debatten kring prostitution. Därefter följer en kortfattad beskrivning av vad som är känt om förekomsten av prostitution och människohandel, kunskapsluckor när det gäller insatser till enskilda personer och slutligen några gemensamma utgångspunkter i det praktiska arbetet när det gäller stöd och hjälp till vuxna personer som säljer sex eller är utsatta för människohandel för sexuella ändamål. De följande två kapitlen 3 Vuxna personer som säljer sex och 4 Människohandel för sexuella ändamål är utformade efter de kunskapsbehov som Socialstyrelsen identifierat i samband med framtagandet av utbildningsmaterialet. Kapitlen tar upp följande områden: Vad vi vet lagstiftning i brottsbalken, BrB, och andra relevanta bestämmelser vad som kännetecknar prostitution och människohandel 2 STI är en förkortning för Sexual Transmitted Infections (sexuellt överförda infektioner). 13

16 problembilder och stöd- och hjälpbehov hos personer som säljer sex eller är utsatta för människohandel Vad vi gör hur bedrivs arbetet idag samt hinder för att upptäcka och fråga bemötande och samtal åtgärder, utredning och insatser. Dessa kapitel innehåller först en kunskapsdel Vad vi vet, därefter behandlas hur professionen kan göra Vad vi gör. Detta är också markerat i sidmarginalen. I anslutning till dessa kapitel finns diskussionsfrågor och fallbeskrivningar. Kapitel 5 beskriver kortfattat hur utbildningsmaterialet kan användas och hur lokala utbildningar kan läggas upp. Utbildningsmaterialet är upplagt så att de olika kapitlen är mer eller mindre fristående från varandra och kan läsas var för sig. Den som läser utbildningsmaterialet i sin helhet kommer därför att se vissa texter som återkommer i de olika delarna. Termer och definitioner I detta avsnitt finns de termer och definitioner som används i materialet. Prostitution I detta utbildningsmaterial definieras prostitution som att en part köper respektive en part säljer sexuella tjänster mot ersättning (vanligen ekonomisk), vilken utgör en förutsättning för den sexuella tjänsten (SOU 1995:15, Socialstyrelsen 2007a). Någon legal definition av vad som avses med prostitution finns inte och av propositionen En ny sexualbrottslagstiftning framgår att begreppet utmärks av vaghet (prop. 2004/05:45, s. 105). Men den indirekta definitionen av prostitution som följer av förbudet mot köp av sexuell tjänst (6 kap. 11 BrB) motsvarar den definition som används här. Denna definition beskriver ett socialt fenomen som inbegriper minst två parter och är könsneutralt liksom i brottsbalksbestämmelsen. Av propositionen Kvinnofrid som låg till grund för förbudet mot köp av sexuell tjänst, framgår att med sexuell tjänst menas samlag eller annan form av sexuellt umgänge medan nakenposering anses falla utanför definitionen och förbudet (prop. 1997/98:55, s ). Prostitution är enligt kvinnofridspropositionen och propositionen Makt att forma samhället och sitt eget liv nya mål i jämställdshetspolitiken ett uttryck för bristande jämställdhet mellan könen och en form av 14

17 1. Inledning mäns våld mot kvinnor (prop. 1997/98:55, s , prop. 2005/06:155, s ). Detta synsätt ligger till grund för förbudet mot köp av sexuell tjänst, enligt 6 kap. 11 BrB. Däremot är det inte förbjudet att sälja sexuella tjänster, enligt ovan. Detta utbildningsmaterial handlar om stöd och hjälp till personer som säljer sexuella tjänster, oavsett kön eller sexuell läggning. Det bygger på lagstiftning och principer som är centrala för hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Socialstyrelsen har, om det inte är direkta citat, undvikit benämningar som prostituerad och den prostituerade kvinnan/mannen för att markera att prostitution inte är en egenskap hos den person som säljer sex. Hon eller han identifierar sig inte heller nödvändigtvis som prostituerad. I materialet förekommer benämningen prostitution eller sexhandel i bemärkelsen handling, samt uttryck som personer med prostitutionserfarenheter och personer involverade i prostitution. Fokus för utbildningsmaterialet är den part som säljer sex. Här används därför uttryck som personer som säljer sex, personer som får ersättning för sex och personer som säljer sexuella tjänster. Vuxna personer, unga vuxna, ungdomar och barn Med vuxna personer avses personer över 18 år. Personer i åldern benämns i texten som unga vuxna. När det gäller ungdom, ung person eller unga finns det inte någon definition i SoL beträffande vilket åldersintervall som avses. Enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, kan vård i vissa fall ges till unga som inte fyllt 21 år. Enligt förarbetena till socialtjänstlagen Om socialtjänsten (prop. 1979/80:1 del A, s. 254) framgår att socialtjänstens ansvar sträcker sig från insatser för de minsta barnen och deras föräldrar till insatser för ungdomar upp till 20-årsåldern. I denna text används unga och ung person för personer som fyllt 13 men inte 21 år, i enlighet med socialtjänstens ansvar enligt SoL och LVU. I texten används också ungdomar för en vid målgrupp cirka år. Denna benämning används i flera studier där man undersökt vilka personer som får ersättning för sex. Vilka åldersgränser som används inom olika myndigheter och verksamheter varierar utifrån deras uppdrag och ansvar. I vissa fall kan åldersgränsen för ungdomar ligga över 25 år, exempelvis vid vissa ungdomsmottagningar. Med barn avses enligt FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, varje människa under 18 år. Motsvarande definition av barn återfinns i 1 kap. 2 SoL. 15

18 Reflektionsfrågor inför kapitel 2 Innan du läser kapitel två, reflektera gärna kring följande frågor: Vad tänker du på när du hör ordet prostitution? Vad grundar sig dina föreställningar om prostitution på? Vad tänker du om företeelsen människohandel för sexuella ändamål? Vad grundar sig dina föreställningar om människohandel för sexuella ändamål på? 16

19 Allmänt om prostitution 2och människohandel Samhällets syn på prostitution och människohandel Det svenska samhällets syn på prostitution är att det är ett socialt problem men också ett jämställdhetsproblem och det anses i likhet med kvinnofridsbrott vara en form av mäns våld mot kvinnor (prop. 1997/98:55, s och prop. 2005/06:155, s ). Samhällets syn på prostitution finns också markerat i vår lagstiftning genom förbudet att köpa sexuell tjänst (6 kap. 11 BrB). Att sälja sexuella tjänster är däremot inte olagligt. Brottet människohandel för sexuella ändamål infördes i Sverige år Den svenska lagstiftningen om människohandel utgår från den internationella definitionen av begreppet som finns i det s.k. Palermoprotokollet. Palermoprotokollet syftar till att förebygga, bekämpa och bestraffa handel med människor, särskilt kvinnor och barn. För utförligare beskrivning av människohandel respektive koppleri se Kapitel 4 Människohandel för sexuella ändamål, s Allmännt om prostitution och människohandel Vad vi vet 17

20 Brottsbalkens bestämmelser Bestämmelse om förbud mot köp av sexuell tjänst enl. 6 kap. 11 BrB Köp av sexuella tjänster är sedan 1999 förbjudet enligt svensk lag och regleras i 6 kap. 11 BrB. Den som i annat fall än som tidigare nämnts i sjätte kapitlet skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning, döms för köp av sexuell tjänst till böter eller fängelse i högst sex månader. 3 Vad som sägs i första stycket gäller även om ersättningen har utlovats eller getts av någon annan. Ordet prostitution används inte i lagtexten. Av förarbetena (prop. 1997/98:55) framgår att ett annat sätt att beskriva gärningen är att den avser köp av prostitutionstjänster Med sexuell förbindelse avses samlag eller annat sexuellt umgänge. Nakenposering anses falla utanför begreppet. Det krävs inte att den som säljer den sexuella tjänsten huvudsakligen försörjer sig genom att sälja sexuella tjänster utan det kan röra sig om ett enstaka tillfälle vid vilket han eller hon säljer en sexuell tjänst. Ersättningen kan vara ekonomisk eller av annat slag. Betalning med t.ex. alkohol eller narkotika omfattas, vilket betyder att det också är otillåtet att som ersättning för en sexuell tjänst ge droger i utbyte. För ansvar är det tillräckligt att ersättningen utlovats för den sexuella förbindelsen, så att betalningen är en förutsättning för det sexuella umgänget, även om den inte lämnas därefter (prop. 1997/98:55, s ). 3 Enligt Lagrådsremiss Skärpt straff för köp av sexuell tjänst föreslås att straffmaximum för köp av sexuell tjänst höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli Bestämmelse om människohandelsbrott enl. 4 kap. 1 a BrB Enligt 4 kap. 1 a BrB döms den för människohandel som genom olaga tvång, vilseledande, utnyttjande av någons utsatta belägenhet eller med något annat sådant otillbörligt medel rekryterar, transporterar, överför, inhyser eller tar emot en person i syfte att han eller hon ska exploateras för sexuella ändamål, avlägsnande av organ, krigstjänst, tvångsarbete eller annan verksamhet i en situation som innebär nödläge för den utsatte. Straffskalan är fängelse i lägst två och högst tio år. 18

21 Olika motiv till kriminaliseringen av sexköp I 1993 års prostitutionsutredning SOU (1995:15) Könshandel som låg till grund för kriminaliseringen av sexköp föreslogs ett förbud av att både köpa och sälja sexuella tjänster. Men förslaget möttes av omfattande kritik och regeringen gjorde också den bedömningen att det inte kunde vara rimligt att kriminalisera säljaren som, i flertalet fall, är en svagare part som utnyttjas av andra personer som vill tillfredsställa sin egen sexualdrift (prop. 1997/98:55, s. 104). Motiven till kriminaliseringen var förutom jämställdhetsaspekten att prostitution kan medföra allvarliga skador både för individen och för samhället (prop.1997/98:55, s.21 22, 104). Det framhölls att de prostituerade i allmänhet hade en svår situation och att det runt prostitutionen ofta förekom omfattande kriminalitet av olika slag som t.ex. narkotikahandel och misshandel. Det ansågs också viktigt att motivera de prostituerade att söka hjälp för att komma bort från prostitutionen, utan att de skulle känna att de riskerade någon påföljd för att de varit verksamma i prostitution. Kriminaliseringen antogs kunna få en avskräckande effekt på presumtiva sexköpare. Ett annat skäl till förbudet mot sexköp var en markering mot den ökande internationella sexindustrin. Regeringen bedömde att en kriminalisering skulle minska intresset för att olika grupper eller enskilda i utlandet att etablera mer omfattande organiserad prostitutionsverksamhet i landet. Därigenom skulle också den ökande kriminaliteten motverkas som bedömdes följa i dess spår (prop.1997/98:55, s. 105). 2. Allmännt om prostitution och människohandel Vad vi vet Sociala insatser betonas för att motverka prostitution Av förarbetena framgår också att en kriminalisering endast kan utgöra ett komplement i arbetet med att minska prostitutionen och inte på något vis ersätta de sociala insatserna (prop. 1997/98:55, s.105). Denna inställning är aktuell än idag. I betänkandet Förbud mot köp av sexuell tjänst. En utvärdering (SOU 2010:49) betonas också de sociala insatserna och värdet av adekvat hjälp och stöd när det gäller personer som säljer sex eller som är utsatta för människohandel. Utredningen bedömde att de sociala myndigheterna måste fortsätta att bedriva ett uthålligt arbete för att förebygga och bekämpa prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Särskilt skydd för barn och unga När det gäller personer under 18 år används i regel inte begreppet prostitution. I stället brukar man tala om sexuell exploatering av barn, t.ex. handel med barn för sexuella ändamål, köp av sexuell handling av barn 19

22 eller utnyttjande av barn för sexuell posering. I Sverige råder det konsensus om att sexuell exploatering av barn är något oacceptabelt. Detta uttrycks också i vår lagstiftning, t.ex. i BrB:s bestämmelser om sexualbrott mot barn. Det betonas också att de barn som drabbas ska få det skydd och stöd de behöver (Nationell handlingsplan mot sexuell exploatering av barn, Socialdepartementet 2007). Av 5 kap. 1 SoL följer att socialtjänsten har ett särskilt ansvar för barn och unga i åldern 0 20 år (prop.1979/80:1 del A, s. 254). Socialtjänsten har också möjlighet att genom lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52), LVU, ingripa om den unga utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende. I Socialstyrelsens allmänna råd om tillämpning av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (SOSFS 1997:15) ges som exempel på socialt nedbrytande beteende att den unge prostituerar sig eller uppträder på sexklubb. Beteendet ska innebära en påtaglig risk för den ungas hälsa eller utveckling. I fråga om prostitution torde den förutsättningen regelmässigt vara uppfylld (SOSFS 1997:15, s. 32). Lagens konstruktion har kritiserats av bl.a. Schlytter (1999) som i en studie om rättstillämpningen av 3 LVU fann att flickors sexuella beteende kan föranleda en placering utanför hemmet medan det samma inte gäller för pojkar. Schlytter menar att flickor diskrimineras och tillämpningen av lagen speglar traditionella föreställningar om kön där flickors sexualitet får betydelse. Budskapet till unga flickor är att de ska se till att de inte blir utnyttjade, att de ska sätta gränser för pojkars eller mäns sexualitet, samtidigt som pojkarnas roll osynliggörs (Schlytter 1999). Prostitution en omdebatterad fråga Prostitution har alltid varit en omdebatterad verksamhet (se t.ex. Laanemets 2008). Prostitution kan i likhet med kvinnofridsbrott betraktas som en form av mäns våld mot kvinnor men även förstås ur andra perspektiv. Att prostitution kan betraktas på olika sätt har betydelse för den kunskap som produceras, t.ex. genom hur begrepp i undersökningar definieras, hur data tolkas och vilka slutsatser som dras av dem. Omdebatterade frågor kring prostitution har bl.a. handlat om kön, makt och sexualitet. T.ex. har följande frågor debatterats: 20

23 Är försäljning och köp av sex i sig alltid ett problem för de inblandade parterna eller ligger problemet huvudsakligen i det omgivande samhällets attityder till prostitution? Måste en kvinna som har sex med en man mot ersättning alltid ses som förtryckt och saknar kvinnor själva förmåga att använda sex för instrumentella syften dvs. andra syften än njutning och kärlek? Bör män som säljer sex uppmärksammas i lika hög grad som kvinnor som gör det? En sedan länge central fråga i samhällsdebatten, både i Sverige och i andra länder, är huruvida det är möjligt för vuxna personer att välja att sälja sex. Debatten har främst rört heterosexuell prostitution med kvinnliga säljare och manliga köpare. En närliggande fråga är om prostitution kan vara ett arbete. Till dem hör också många komplicerade följdfrågor. I forskning och debatt framträder i grova drag två motpoler när det gäller kvinnors situation och handlingsförmåga (se t.ex. Brace & O Connell Davidson 2000, O Connell Davidson 2006, Laanemets 2008, Siring 2008, Holmström 2008a). Enligt vissa perspektiv är all sexhandel en form av könsrelaterad exploatering och våld som baseras på och upprätthåller kvinnors strukturella underordning i samhället. Sexköp är en manlig dominanshandling som objektifierar och avhumaniserar ett kvinnligt offer. Ingen kan samtycka till sådana övergrepp och sexköpare är att likställa med våldsutövare. En slutsats av detta är att prostitution inte hör hemma i ett jämställt samhälle vilket också är den inställning som ligger till grund för den svenska lagstiftningen om förbudet mot köp av sexuell tjänst. Enligt andra perspektiv kan prostitution under vissa omständigheter bygga på en kvinnas val. Prostitution kan, men behöver inte, ha samband med patriarkalt motiverad dominans och våld. Inom prostitutionen är ömsesidigt frivilliga utbyten möjliga och dessa utbyten kan ses som legitima uttryck för en erotisk mångfald. Statliga ingripanden mot vuxna som väljer att sälja eller köpa sex uppfattas som en kränkning av rätten till självbestämmande. En slutsats är att vuxna människor bör ha rätt att fritt sälja och köpa sex och att förbud mot köp av sexuell tjänst utgör ett otidsenligt sexualmoraliskt ställningstagande. Mellan dessa motpoler finns flera tänkbara positioner. Internationellt sett är även religiöst grundade uppfattningar om prostitution tongivande (se t.ex. Dodillet 2009). Ur dessa perspektiv är prostitution ett brott mot normen att (hetero-) sexualitet bör utövas inom ett monogamt äktenskap. En kvinna som säljer 2. Allmännt om prostitution och människohandel Vad vi vet 21

24 sex utan tvång av tredje part kan då, liksom sexköparen, anses ha handlingsförmåga och utkrävas ansvar för sitt felaktiga beteende. Motstånd mot prostitution har historiskt sett också haft andra orsaker, t.ex. att det kan finnas samband mellan prostitution och olika former av brottslighet och droghandel. Debatten om prostitutionens natur är många gånger starkt känslomässigt laddad. Mot denna bakgrund kan det vara värt att uppmärksamma att iakttagelser av faktiska förhållanden i prostitution inte nödvändigtvis är samma sak som att ta ställning i normativa frågor. Att t.ex. konstatera att sexförsäljning i vissa fall är en inkomstgenererande verksamhet för den som säljer sex är inte detsamma som att tycka att prostitution bör vara ett arbete. Hur prostitution som företeelse bör förstås är likaså en annan fråga än hur prostitution bör regleras rättsligt. Det är t.ex. fullt möjligt att vara negativt inställd både till prostitution och till straffrättsliga åtgärder mot prostitution. Detta utbildningsmaterial utgår från att prostitution förekommer i Sverige och oavsett om olika inställningar till prostitution är felaktiga eller ej. Frågan om prostitution kan vara uttryck för personliga val är inte primär för vård och omsorg om personer som säljer sex eller är offer för människohandel för sexuella ändamål. Den frågan behöver inte heller vara primär för de personer som är direkt involverade i prostitution. Dessa personer kan ha behov av stöd och hjälp oavsett hur de själva eller andra betraktar omständigheterna kring deras handlingar. Förbudet mot köp av sexuell tjänst (6 kap.11 BrB) gör i sig ingen skillnad mellan frivillig eller ofrivillig prostitution. Det gör däremot människohandelsbrottet (4 kap. 1a BrB) indirekt genom att i linje med internationell lagstiftning förutsätta förekomst av otillbörliga medel som olaga tvång och vilseledande m.m. när det gäller vuxna personer (se vidare s. 96 om brottet människohandel för sexuella ändamål). För stöd och hjälpinsatser till personer som säljer sex är bedömning i det enskilda fallet grundläggande. För att sådana bedömningar ska vara så sakliga och professionella som möjligt är det viktigt att vara uppmärksam på att det i samhällsdebatten kan förekomma starka generaliseringar om vilka som säljer, och köper, sex och orsakerna till att de gör det. 22

25 Prostitution och människohandel omfattning och arenor Svårt att beräkna omfattningen Tidigare kartläggningar och studier av prostitution och människohandel för sexuella ändamål har visat att mycket av det som hör till prostitutionen är dolt och att det är svårt att få en exakt bild av företeelsen (Socialstyrelsen 2000, Socialstyrelsen 2004a, Socialstyrelsen 2007a). De uppskattningar som finns av omfattningen är i stor utsträckning baserade på observationer och registreringar av den synliga gatuprostitutionen. Den största delen av prostitutionen antas dock i dag äga rum inomhus, samtidigt som kunskapen om inomhusprostitutionen inte är särskilt stor (Holmström 2008b). Omfattningen av prostitution via Internet är svår att beräkna eftersom det som främst syns är marknadsföringen av de sexuella tjänsterna, vilket inte ger någon exakt kunskap om omfattningen (SOU 2010:49). Socialstyrelsen har i sin senaste lägesrapport från 2007 uppskattat att det finns cirka 300 kvinnor i gatuprostitution och cirka 300 säljare (varav drygt 50 är män) av sexuella tjänster annonserade på Internet. Detta är emellertid inte liktydigt med att personer som säljer sexuella tjänster kan uppskattas till cirka 600 personer. I kartläggningen redovisades också en kvantitativ studie av 100 slumpmässigt utvalda kommuner, där omkring 1/3 av kommunerna och knappt 2/3 av polisdistrikten uppgav att de visste eller hade skäl att tro att prostitution förekom i respektive upptagningsområde. En annan studie av Larsdotter (2010) visade att många män och transpersoner 4 öppet annonserar sexuella tjänster på Internet. Under en månad identifierades 190 personer som öppet sålde sex. Till bilden hör också att sexhandeln är en global företeelse som rör sig över nationella gränser. Socialstyrelsens kartläggning från 2007 visade att polis och socialtjänst hade uppgifter om sexsäljare med migrationsbakgrund från Östeuropa, Ryssland, Thailand och Afrika. År 2010 uppskattade prostitutionsenheterna i Stockholm, Göteborg och Malmö att cirka procent av deras klienter ursprungligen kom från ett annat land än Sverige 5. När det gäller personer som är utsatta för människohandel saknas exakta siffror. Rikspolisstyrelsen presenterar t.ex. inte några siffror avseende antalet personer som kan ha fallit offer för människohandel för sexuella ändamål i Sverige (Rikspolisstyrelsen 2010). Antalet uppdagade offer antas till stor del bero på vilka resurser polisen har till sitt förfogande för att upptäcka denna brottslighet. Svårigheterna kring att 4 Definition av transpersoner se HBTpersoner se s Enligt uppgift från de tre prostitutionsenheterna, september Allmännt om prostitution och människohandel Vad vi vet 23

26 definiera människohandelsbegreppet innebär också att det är svårt att mäta hur många personer som vid en given tidpunkt är offer för detta problem (Feingold 2010, O Connell Davidson & Andersson 2006). Det förekommer olika siffror ofta utan förklaring till hur siffrorna tagits fram eller vilken definition som använts (Feingold 2010) 6. Vanliga och motsägelsefulla uppgifter om att människohandel är ett dolt och samtidigt stort och växande problem har inte nödvändigtvis empirisk täckning. De uppgifter som finns tillgängliga redovisas i polisens lägesrapporter och bygger på domar och förundersökningar m.m. Den senaste lägesrapporten visar att under 2009 dömdes inga personer för människohandel för sexuella ändamål. Däremot dömdes tio personer för grovt koppleri eller koppleri. Brottsförebyggande rådet (Brå) som ansvarar för den officiella kriminalstatistiken i Sverige redovisade för år 2009 sammanlagt 22 anmälda och 3 uppklarade människohandelsbrott för sexuella ändamål, avseende personer över 18 år. Ett uppklarat brott behöver dock inte betyda att man har bundit en gärningsman till brottet utan anger endast att ett brott har fått ett polisiärt klarläggande (Brå 2010). Socialstyrelsen genomförde under år 2010 en kartläggning i 16 kommuner med frågor om hur socialtjänst, hälso- och sjukvård och ungdomsmottagningar arbetar med stöd och hjälp till personer som säljer sex eller är utsatta för människohandel. Intervjupersonerna uppgav att de ibland hade misstankar om prostitution men att det var sällan dessa misstankar bekräftades. I den utsträckning de kom i kontakt med vuxna som sålde sex var det främst kvinnor, och då med missbruks- och beroendeproblematik och/eller våldsutsatthet. I enstaka fall kom man i kontakt med personer utsatta för människohandel. Därutöver hade socialtjänsten och BUP i enstaka fall kontakt med unga personer som hade fått ersättning för sex via Internet eller med föräldrar där det fanns misstankar om att barnen for illa på grund av att föräldern var involverad i prostitution (Socialstyrelsen 2010a). 6 Se även UNESCO:s projekt om människohandelsstatistik 2010, Arenor Den arena som ofta förknippas med prostitution är gatan, en företeelse som rapporteras ha minskat de senaste 30 åren. År 1977 beräknades ungefär kvinnor vara verksamma i gatuprostitution i Stockholm, Göteborg och Malmö (Borg m.fl. 1981). År 2007 uppgavs motsvarande siffra vara 300. Internet som arena för sexhandel har uppmärksammats i allt större utsträckning ett antal studier har bidragit till ökad kunskap om sexhandelns uttryck på Internet (t.ex. Månsson & Söderling 2004, Socialstyrel- 24

27 sen 2007a, Malmö stad 2010). På Internet finns ett stort antal webbsidor direkt inriktade på prostitution och som erbjuder sexuella tjänster. Även på andra webbsidor, ofta med koppling till pornografiskt material, förekommer det annonser om sexuella tjänster. Kontakter genom chattforum, och s.k. communities bedöms i dag utgöra en betydande del av prostitutionsmarknaden (SOU 2010:49). Enligt polisen annonserar människohandlare och kopplare på Internet om försäljning av sexuella tjänster. Annonserna är utformade så att det ska se ut som att kvinnorna själva utformat dem. I själva verket har kvinnorna ofta ingen vetskap om vad som står i annonserna. På webbsidorna framgår ofta i klartext att sexköpare ska sätta in en viss del av köpesumman på ett konto och betala resterande summa kontant till kvinnorna (Rikspolisstyrelsen 2010). Flera kartläggningar har visat att Internet och mobiltelefoni inneburit att marknadsföringen av sexuella tjänster och kontakterna i sexhandeln kan ske både i storstad och på mindre orter (Socialstyrelsen 2010a, Länsstyrelsen Västernorrland 2010). Vidare har utvecklingen inom mobiltelefoni och Internet lett till att personer som säljer sex inte behöver exponera sig på gatan på samma sätt som tidigare. Prostitutionsenheterna i Stockholm, Göteborg och Malmö har också uppgifter om att personer som varit verksamma i gatuprostitutionen har sökt sig till Internet som en ny eller alternativ kontaktyta för prostitutionskontakter (Socialstyrelsen 2007a). Andra arenor för inomhusprostitutionen uppges vara sexklubbar, massageinstitut, svartklubbar, lägenhetsbordeller, videoklubbar, solarier, hotellbarer, casinon och privata lägenheter. Kunskapen om i vilken omfattning prostitutionen förekommer på dessa olika arenor och hur den är organiserad är begränsad (Holmström 2008b). Bland personer med missbruks- och beroendeproblematik och i socialt utsatta miljöer förekommer också prostitution där sexuella tjänster erbjuds i utbyte mot droger, mat eller husrum. 2. Allmännt om prostitution och människohandel Vad vi vet Mer kunskap om lämpliga insatser behövs Om evidensbaserade insatser Socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska arbeta evidensbaserat. Det betyder bl.a. att den enskilda ska få ta del av insatser som bygger på bästa möjliga kunskap. Idealet är att stöd och hjälp till den enskilda ska bygga på bevisat verksamma metoder och att insatser som ett minimum inte ska skada henne eller honom. 25

28 Regeringen anser att det är viktigt att öka kunskapen inom området prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Socialstyrelsen har därför fått i uppdrag att utvärdera kommunernas arbete som rör insatser riktade till sexköpare. Socialstyrelsen ska också utvärdera arbetet vid socialtjänstens prostitutionsgrupper (dvs. i Malmö, Göteborg och Stockholm) som riktar sig till personer som säljer sexuella tjänster. Uppdraget ingår i regeringens handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål (Skr. 2007/08:167). År 2008 genomförde Socialstyrelsen och Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS) en internationell metodinventering för socialt arbete på området. Det konstaterades då att få av de återfunna instanserna var effektutvärderade och att de var bristfälliga när det gäller beskrivningar av metoder och resultat (Socialstyrelsen & IMS 2008). Socialstyrelsen har gjort en ny databassökning 2010, för att uppdatera resultaten från 2008 års metodinventering, men inga större förändringar har skett sedan den kartläggningen. Bland de internationella utvärderingarna fann Socialstyrelsen främst skadereducerande arbetssätt, t.ex. STI-arbete såsom kondomutdelning. Metoderna användes ofta i länder och sammanhang som skiljde sig från svenska förhållanden. Därutöver fanns dokumenterade beskrivningar av sammansatta insatser där man arbetade med kvinnans (och i få exempel mannens) situation som helhet. Det kunde t.ex. innebära insatser som omfattade missbruksbehandling, arbete kring bostad, ekonomi, samtalsbehandling och terapi. Dokumenterade insatser och arbetssätt när det gällde människohandel för sexuella ändamål var beskrivet i ringa omfattning. Slutsatsen är att utvärderade insatser finns främst när det gäller skadereducerande arbetssätt men Socialstyrelsen har inte kvalitetsgranskat insatserna. Det går alltså inte att säga om de har utförts på ett vetenskapligt tillfredsställande sätt. Vidare finns arbetssätt som är relativt bra beskrivna från England och USA, men där saknas ofta utvärderingar. Den slutsats som kan dras är att eftersom personer som säljer sex kan ha mångfacetterade problem och stora hjälpbehov så faller det sig naturligt att tro på de sammansatta insatsernas potential. 26

29 Några internationella studier om insatser till vuxna personer Även om det finns få utvärderade insatser kan det vara intressant att beskriva några utvecklingsarbeten som beskrivits i vetenskapliga artiklar. De studier som nämns nedan har återfunnits i samband med Socialstyrelsens kartläggningar från 2008 och Insatser till personer som säljer sex Några av insatserna i 2010 års inventering avseende personer som säljer sex är utvärderade. Två randomiserade kontrollerade studier handlar om skadereducerande insatser. En kunskapsöversikt kring insatser för att minska hiv-smitta finns också med och i denna refereras det till skadereducerande insatser som blivit utvärderade. Det finns även en kvasiexperimentell studie där en traumabehandling för kvinnor som säljer sex utvärderas. En före- och eftermätningsstudie av en drogbehandling finns också inkluderad i inventeringen. De flesta studierna är dock inriktade på att visa att det via utåtriktat arbete går att nå personer som säljer sex som inte vanligtvis själva kontaktar vården för att undersöka sin sexuella hälsa. Dessa studier kan också ses som någon form av utvärdering, men inte i den bemärkelsen att de gjort en före- och eftermätning. De insatser som blivit utvärderade är till allra största delen sådana som behandlar skadereducerande arbetssätt. I en artikel (Ward & Roe-Sepowitz 2009) presenteras en amerikansk traumabehandling som utvärderats med en kvasiexperimentell design. Utvärderarna har jämfört en grupp kvinnor i fängelse med en grupp kvinnor inom öppenvården. Båda grupperna har fått traumabehandling med hjälp av programmet Esuba: Helping women turn abuse around. Programmet är till för kvinnor som har blivit viktimiserade och traumatiserade och är speciellt utvecklat för kvinnor i fängelse. Esuba-programmet pågår i 12 veckor med ett tvåtimmarsmöte/vecka. Formatet är psykoedukativt, maximalt 20 kvinnor kan delta i en grupp och allt deltagande är frivilligt. Esuba-programmet syftar till att förstärka medvetenheten om övergrepp och våld och lär ut sätt att hantera ilska samt kommunikationsfärdigheter. Programmet lär kvinnorna vad övergrepp orsakar och uppmuntrar till diskussion och att dela erfarenheter för att minska isolering, skam och rädsla. Programmet lär även kvinnorna att bredda sitt sociala stöd och att utveckla mer adaptiva sociala färdigheter. Varje vecka erbjuds ett nytt tema. Exempel på teman är stereotyper kring våld och övergrepp, kulturella och historiska övergrepp, sexuella övergrepp, våld i nära relationer, barnmisshandel och självskadebeteende. 2. Allmännt om prostitution och människohandel Vad vi vet 27

30 I utvärderingen av Esuba deltog sammanlagt 29 kvinnor (18 i fängelsegruppen och 11 i öppenvårdsgruppen) och resultaten är, enligt författarna, lovande främst för fängelsegruppen. Bedömningsinstrumentet Trauma Symptom Inventory användes, vilket utgörs av 100 frågor med 10 subskalor för ångest, depression, irritabilitet m.m. Instrumentet är standardiserat och validerat. På flera av dessa skalor förbättrades kvinnornas värden signifikant (Ward & Roe-Sepowitz 2009). Socialstyrelsen har inte kvalitetsgranskat utvärderingen. I den andra artikeln (Markosyan m.fl. 2010) redovisas resultaten från en utvärdering av en skadereducerande insats, där syftet är att få kvinnor som säljer sex att använda kondom och på det viset förebygga hiv-smitta. Kvinnorna randomiserades (lottades) till en insatsgrupp och en väntelistegrupp. Insatsen gick ut på att en hälsoutbildare träffade kvinnorna vid ett personligt möte (2 timmar) och tre månader vid ett kort möte (15 minuter), för att förstärka och hålla kvar effekten av det första mötet. Vid det huvudsakliga interventionstillfället låg tyngdpunkten på gender empowerment, och på att öka tilltron hos kvinnan till att använda kondom samt försöka få henne att övervinna det som hindrat henne från att göra det. Det ingick även undervisning i hur man använder kondom samt uppmuntran till att vägra att ha sex utan kondom. Motiverande samtal ( motivational enchancement interviewing ) utgjorde grunden för interventionen. Data samlades in i anslutning till det första mötet, efter tre månader och till slut efter sex månader. Författarna påpekar att kvinnorna i interventionsgruppen vid den sista uppföljningen i större utsträckning än väntelistgruppen rapporterade att de använde kondom när de var tillsammans med en sexköpare (Markosyan m.fl. 2010). Socialstyrelsen har inte kvalitetsgranskat studien och kan därför inte säga något om resultatens tillförlitlighet. 7 La Strada grundades 1997 i Nederländerna. Organisationen producerar informationsmaterial, leder kurser, bistår med humanitär hjälp samt till viss del uppsökande verksamhet. La Strada har endast ett fåtal anställda, mycket av deras arbete utförs ideellt. Insatser till personer som är utsatta för människohandel för sexuella ändamål I kartläggningen från 2008 fann Socialstyrelsen jämförelsevis få internationella artiklar som berörde stödet till personer utsatta för människohandel. Framför allt var det insatser från olika frivilligorganisationers arbete som beskrevs. Skydd, juridisk rådgivning, psykologhjälp och krisbearbetning, arbetsträning, hjälp med integration och repatriering (återvändande) förekom i dessa publikationer. Många frivilligorganisationer har också en så kallad hjälplinje dit personer kan ringa för att få stöd och få information om seriösa arbetsförmedlare i andra länder. La Strada 7 är en av de mest kända organisationerna som finns i en rad länder och 28

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Justitiekansler Anna Skarhed Konferens om prostitution och människohandel Köpenhamn den 7 8 maj 2011 Förbud mot köp av sexuell tjänst Förbud mot köp av

Läs mer

SEXHANDELN människohandel, koppleri och prostitution. Ur ett svenskt perspektiv

SEXHANDELN människohandel, koppleri och prostitution. Ur ett svenskt perspektiv SEXHANDELN människohandel, koppleri och prostitution Ur ett svenskt perspektiv Struktur Vad är människohandel, koppleri, prostitution och sexköp? Hur vanligt är det och hur hänger sexhandeln ihop? Processen

Läs mer

Råd och stödteamet sexuella tjänster. Länskoordinator mot människohandel Skåne Lisa Green

Råd och stödteamet sexuella tjänster. Länskoordinator mot människohandel Skåne Lisa Green Råd och stödteamet sexuella tjänster Länskoordinator mot människohandel Skåne Lisa Green Vad säger lagen? 6 kap. Om sexualbrott 11 Den som skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning,

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Meddelandeblad. Januari 2005

Meddelandeblad. Januari 2005 Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet och Migrationsverket Januari 2005 Rättigheter inom socialtjänsten

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Brottsoffrens rättigheter Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Människohandel kränker rättigheterna och påverkar otaliga människors liv i Europa och utanför dess gränser. Ett ökande antal

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Bengt Olof Bergstrand

Bengt Olof Bergstrand Bengt Olof Bergstrand Reviderad av Annika Staaf Socialtjänstlagen 2015 Till läsaren Till läsaren I denna upplaga har ändringar i socialtjänstlagen (2001:453) tagits med t.o.m. SFS 2014:761. Detta innebär

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Barn som anhöriga - pyramiden

Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga - pyramiden Modell för utveckling av arbete runt barn som anhöriga inom hälso- och sjukvården www.lio.se Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga-pyramiden är tänkt att vara ett

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel Titel: Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM

Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM Socialtjänstens uppgifter 3 kap. 1 SoL Till socialnämndens uppgifter hör att 1) göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen,

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16 Handlingsplan Då barn misstänks far illa Reviderad 2015-05-16 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning s. 2 Förord s. 3 Vad säger lagen om anmälningsplikt? s. 4 Vad innebär detta i praktiken? s. 4 Vad

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Handlingsplan Våld i nära relationer Författare: Nadja Aria-Garystone Datum: 2014-10-19 Reviderad Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Innehållsförteckning Förord... 3 Handlingsplanens

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Stoppa trafficking. LÄNSsTYRELSEN I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

Stoppa trafficking. LÄNSsTYRELSEN I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Stoppa trafficking LÄNSsTYRELSEN I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN HANDELSRUTTER Människohandel förekommer över hela världen. Antal traffickerade till Sverige uppskattades år 2003 till 400-600 kvinnor och barn per

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 (5) 2011-10-15 AdmD-277-2011 2011-05-27 S2011/4504/FST. Socialdepartementet 103 33 Stockholm

REMISSYTTRANDE 1 (5) 2011-10-15 AdmD-277-2011 2011-05-27 S2011/4504/FST. Socialdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Diarienr 2011-10-15 AdmD-277-2011 Ert datum Ert diarienr 2011-05-27 S2011/4504/FST Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Pliktverkets riktlinjer

Pliktverkets riktlinjer Pliktverkets riktlinjer Riktlinjer för Pliktverkets tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser om anmälan om missförhållanden 2004:1 Generaldirektören fastställer dessa riktlinjer till stöd för Pliktverkets

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012 Gunilla Cederström Barn i Sverige år 2011 Cirka 2 miljoner barn Cirka 50.000 barn berörs varje år av föräldrarnas separation Samförståndslösningar

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Stärkt skydd mot och barnäktenskap

Stärkt skydd mot och barnäktenskap Stärkt skydd mot och barnäktenskap Betänkande av Utredningen om stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap Stockholm 2012 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2012:35 Innehåll Förklaring av förkortningar

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

ALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR

ALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR 2012 05 30 ALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR Inom Umeå gymnasieskolor UGS är vår vision; lärande, utveckling och framtidstro för alla våra elever. Vårt mål är en drogfri skola där ingen

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten

Att anmäla till socialtjänsten sida 1 2011-12-08 Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL sida 2 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten...3 Anmälningsskyldigheten enligt SoL 14 Kap

Läs mer

Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar

Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se Våld i nära relationer Våld och övergrepp mot barn Barn

Läs mer

Meddelandeblad. Mottagande av ensamkommande barn

Meddelandeblad. Mottagande av ensamkommande barn Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnd eller motsvarande, individoch familjeomsorg, överförmyndarnämnder, länsstyrelser, Migrationsverket Januari 2007 Mottagande av ensamkommande barn Meddelandebladet behandlar

Läs mer

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Ett sätt att främja lika rättigheter, möjligheter och förutsättningar för brukare med olika former av intellektuell funktionsnedsättning Denna trycksak

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT

att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT En kortfattad vägledning kring arbete och bemötande av personer med intellektuell funktionsnedsättning som utsätts för hedersrelaterat

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer

Handlingsplan Våld i nära relationer Handlingsplan Våld i nära relationer Sn 2015-01-14 8 2 Inledning Våld i nära relationer är förutom att vara ett allvarligt brott, även ett stort folkhälsoproblem och ett brott mot de mänskliga rättigheterna

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE:

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE: 1 Härnösands gymnasium HANDLINGSPLAN MOT DROGER Upprättad februari 2009 i samverkan mellan skola, polis och socialtjänst. Revideras vartannat år eller vid behov. Skolan ansvarar för att initiera revideringen.

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Våldtäkt eller inte? - det är frågan.

Våldtäkt eller inte? - det är frågan. Våldtäkt eller inte? - det är frågan. När den nya sexualbrottslagen kom för tre år sedan var det många som välkomnade det stärkta skyddet för barn. Det slogs fast att sex med någon som är under 15 år är

Läs mer

LVU-utbildning den 24 mars 2011

LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Förutsättningar för tillämpning Gäller alla barn som vistas i Sverige Missförhållande avseende hemmiljö eller eget beteende

Läs mer

barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län

barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län 2015 2016 Datum 2014-11-07 Överenskommelse om samverkan mellan BUP och kommunernas socialtjänst i

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Utsatta EU-medborgare Juridiska förutsättningar. Ann Sofi Agnevik, förbundsjurist annsofi.agnevik@skl.se www.skl.se

Utsatta EU-medborgare Juridiska förutsättningar. Ann Sofi Agnevik, förbundsjurist annsofi.agnevik@skl.se www.skl.se Utsatta EU-medborgare Juridiska förutsättningar Ann Sofi Agnevik, förbundsjurist annsofi.agnevik@skl.se www.skl.se Den fria rörligheten (Dir. 2004/38/EG) EU-medborgare har rätt att uppehålla sig i en annan

Läs mer

2014-09-26 1 (5) I detta dokument avses med drog alkohol och dopingmedel, narkotika samtnarkotikaklassade läkemedel.

2014-09-26 1 (5) I detta dokument avses med drog alkohol och dopingmedel, narkotika samtnarkotikaklassade läkemedel. 2014-09-26 1 (5) Drogpolicy för SG/Broby På Sunne Gymnasieskola/Broby accepterar vi inga droger. Vi vill att våra elever och studenter skall ha en drogfri studietid i en trygg och trivsam arbetsmiljö.

Läs mer

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Ett stöd i samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kring anmälningsärende enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen. Definitionen utgår från barnet, skiljer

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Slutrapport från en nationell tillsyn 2012 2013 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp. Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer

Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp. Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer Den här broschyren riktar sig till dig som möter personer i åldern 15-25 år i ditt arbete. Du arbetar

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Barn som är närstående

Barn som är närstående Barn som är närstående VÄGLEDNING OCH ANSVARSNIVÅER FÖR VERKSAMHETSANPASSADE RUTINER FÖR INFORMATION, RÅD OCH STÖD Vägledning vill ge underlag och inspiration till utveckling av rutiner för det vardagliga

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Drogpolicy fo r SG/So dra Viken

Drogpolicy fo r SG/So dra Viken Drogpolicy fo r SG/So dra Viken INLEDNING På SG/Södra Viken accepterar vi inga droger. Vi vill att våra elever och studenter skall ha en drogfri studietid i en trygg och trivsam arbetsmiljö. Vi ska verka

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) frfattningssam ling Allmänna råd Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011 Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september 2011 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Tove Corneliussen,,

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Allt missbruk kan behandlas.

Allt missbruk kan behandlas. 2014-08-01 1 (5) DROGPOLICY FÖR VOXNADALENS GYMNASIUM Vision Allt missbruk kan behandlas. Att motverka och förhindra missbruk och ohälsa är viktigt. När individen inte längre har förmågan att ta ansvar

Läs mer