Sex mot ersättning. utbildningsmaterial om stöd och hjälp till vuxna. Personer som säljer sex Personer utsatta för människohandel för sexuella ändamål

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sex mot ersättning. utbildningsmaterial om stöd och hjälp till vuxna. Personer som säljer sex Personer utsatta för människohandel för sexuella ändamål"

Transkript

1 Sex mot ersättning utbildningsmaterial om stöd och hjälp till vuxna Personer som säljer sex Personer utsatta för människohandel för sexuella ändamål

2 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. ISBN Artikelnr Grafisk form och original Svensk Information AB Tryck Edita Västra Aros, Västerås, mars 2011

3 Sex mot ersättning utbildningsmaterial om stöd och hjälp till vuxna Personer som säljer sex Personer utsatta för människohandel för sexuella ändamål

4 Förord Det här utbildningsmaterialet har sin bakgrund i ett regeringsuppdrag (S 2008/10728/ST) och faller inom ramen för handlingsplanen mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål (Skr. 2007/08:167). Socialstyrelsen har för detta ändamål tagit fram två utbildningsmaterial ett för verksamheter som arbetar med vuxna och ett för verksamheter som arbetar med barn och ungdomar. Syftet med materialen är att höja kompetensen hos yrkesverksamma som kommer i kontakt med personer som säljer sex eller är utsatta för människohandel för sexuella ändamål. Detta utbildningsmaterial riktar sig till verksamheter som arbetar med vuxna. Materialet ska erbjuda personal inom socialtjänst, hälso- och sjukvård, ungdomsmottagningar och frivilligorganisationer kunskap om prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Förhoppningen är att materialet ska ge personalen verktyg för att kunna möta och samtala med enskilda personer som har erfarenhet av att sälja sex i syfte att fånga upp och bättre tillgodose deras behov av stöd och hjälp. Utgångspunkter när det gäller stöd och hjälp till personer som säljer sex eller som är utsatta för människohandel för sexuella ändamål är att det inte är olagligt att sälja sex Socialstyrelsen har konstaterat att det inte finns några evidensbaserade metoder inom detta område vägledande för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete är i första hand krav, principer och värderingar i socialtjänstlagen (2001:453), hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och smittskyddslagen (2004:168) m.fl. lagar inte det straffrättsliga perspektivet Frågor om insatser för att förebygga och förhindra prostitution och människohandel spänner över många områden sociala, psykologiska och medicinska. Det berör olika lagstyrda verksamheter inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Många insatser genomförs dessutom av andra huvudmän och aktörer, där ideella föreningar spelar en central roll. Det betyder att arbetet i hög grad måste bygga på att olika aktörer samverkar. Enskilda personers erfarenheter och intressen är betydelsefylla och deras röster återspeglas genom intervjuer som Socialstyrelsen genomfört. 2 Sex mot ersättning

5 Materialet baseras på intervjuer, fokusgruppsdiskussioner samt en uppdatering av en tidigare internationell metodinventering av effektutvärderade insatser på området. Materialet knyter an till relevant forskning och arbetet med materialet har skett i dialog med forskare och andra resurspersoner. En viktig del i framtagande av materialet har varit det nära samarbetet med företrädare för socialtjänst, hälso- och sjukvård och ungdomsmottagningar. I tvärprofessionellt sammansatta arbets- och fokusgrupper har materialet diskuterats och övningar testats. Det tvärprofessionella upplägget har fungerat som en bra plattform för kompetensfrågor kring prostitution och människohandel för sexuella ändamål och även synliggjort behovet av samverkan och tvärprofessionella insatser när det gäller stöd och hjälp till enskilda personer inom detta område. Utbildningsmaterialet har tagits fram vid Socialstyrelsens enhet för vägledning i en arbetsgrupp bestående av Ola Florin, Monica Skrinjar, Ingrid Lander, liksom inledningsvis också Anneli Kastrup och i slutfasen Charlotta Fondén. Från Socialstyrelsens enhet för kunskapsutveckling har Christina Ericson varit behjälpig med uppdateringen av inventering av metoder av effektutvärderade insatser och Per-Arne Håkansson med sammanställning av intervjumaterial. Marit Birk, enheten för regeltillämpning har varit juridisk konsult och Kjerstin Bergman, projektledare, enheten för vägledning har sammanställt materialet. Manuset har granskats av universitetslektor Jari Kuosmanen och universitetsadjunkt Anneli Siring, institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet samt leg. psykoterapeut, Suzanna Boman, Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) när det gäller avsnitten om bemötande och samtal. Slutligen vill vi tacka de enskilda personer som i intervjuer berättat om sina erfarenheter. Håkan Ceder Överdirektör 3

6 Innehåll Förord... 2 Aktuella lagar och förordningar... 8 Internationella dokument... 8 Förkortningar Inledning Verksamheternas kompetensbehov Målgrupp Primära målgrupper Hur materialet är upplagt Termer och definitioner Prostitution Vuxna personer, unga vuxna, ungdomar och barn Reflektionsfrågor inför kapitel Allmänt om prostitution och människohandel Samhällets syn på prostitution och människohandel Brottsbalkens bestämmelser Olika motiv till kriminaliseringen av sexköp Sociala insatser betonas för att motverka prostitution Särskilt skydd för barn och unga Prostitution en omdebatterad fråga Prostitution och människohandel omfattning och arenor Svårt att beräkna omfattningen Arenor Mer kunskap om lämpliga insatser behövs Om evidensbaserade insatser Några internationella studier om insatser till vuxna personer Om insatser i Sverige i dag Sex mot ersättning

7 Stöd och hjälp några gemensamma utgångspunkter i det praktiska arbetet Stöd och hjälp i ett individuellt perspektiv Några gemensamma utgångspunkter i olika lagar Reflektionsfrågor inför kapitel Vuxna personer som säljer sex Personer som säljer sex en heterogen grupp Föreställningar om vilka som säljer och inte säljer sex Kvinnor Män Hbt-personer Ungdomar och unga vuxna Olika förklaringar till att börja sälja sex Olika faktorer i uppväxten Pengar Omständigheter kring själva prostitutionsdebuten Många olika stöd- och hjälpbehov Psykologiska och känslomässiga problem Missbruks- och beroendeproblematik Fysisk och psykisk ohälsa Våldsutsatthet Intellektuell funktionsnedsättning Riskutsatthet för hiv och STI Försörjningsproblem Föräldraskap och prostitution Att lämna prostitutionen Sammanfattning stöd- och hjälpbehov Hur bedrivs arbetet med personer som säljer sex? Prostitutionsenheternas arbete Frivilligorganisationernas arbete Icke riktade verksamheter Hinder för att upptäcka och fråga Att möta personer som säljer sex När finns det anledning att fråga? Bemötande av personer som säljer sex

8 När och hur ska man anmäla att barn far illa? Ramar för samtalet Samtalet Åtgärder, utredning och insatser checklista Socialtjänsten Hälso- och sjukvården allmänt Smittskydd Kvinnokliniker Vuxenpsykiatri Akutmottagningar, vårdcentraler m.m Missbruks- och beroendevården Ungdomsmottagningar Ideella föreningar Generellt om samverkan och anmälan om barn Diskussion och fallbeskrivningar Värderingar, attityder och syn på prostitution Fallbeskrivningar Reflektionsfrågor inför kapitel Människohandel för sexuella ändamål Vad säger lagen angående människohandel? Om uppehållstillstånd och uppehållsrätt Tidsbegränsat uppehållstillstånd i samband med brottsutredning Om personer med anknytning Människohandel ett mångtydigt begrepp Vad är människohandel? Orsaker Personer som är utsatta för människohandel Flickor och kvinnor utsatta för människohandel för sexuella ändamål Ingång och villkor i människohandeln Olika stöd och hjälpbehov Fysiska och psykiska problem Behov av omedelbart skydd och oro inför framtiden Hur bedrivs arbetet med personer som är utsatta för människohandel? Riktade verksamheter Icke riktade verksamheter Sex mot ersättning

9 Hinder för att upptäcka och fråga Att möta personer som kan vara utsatta för människohandel När finns det anledning att fråga? Ramar för samtalet Samtalet Åtgärder, utredning och insatser checklista Socialtjänsten Hälso- och sjukvården allmänt Smittskydd Kvinnokliniker Vuxenpsykiatri Akutmottagningar, vårdcentraler m.m Missbruks- och beroendevården Ungdomsmottagningar Ideella föreningar Generellt om samverkan, anmälan om barn och polisanmälan om brott Återvändande Diskussion och fallbeskrivningar Syn på människohandel för sexuella ändamål och prostitution Fallbeskrivningar Förslag till upplägg av utbildning Kunskapsunderlag och uppslagsbok för personal Tvärprofessionell utbildning Mer information på Socialstyrelsens webbplats Referenser Bilaga 1: Metod Bilaga 2: Verksamheternas uppdrag och ansvar

10 Aktuella lagar och förordningar Brottsbalken (1962:700) Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård Lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Lagen (2006:323) om utbyte av sprutor och kanyler Lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Patientsäkerhetslagen (2010:659) 1 Smittskyddslagen (2004:168) Socialtjänstlagen (2001:453) Utlänningslagen (2005:716) Förordningen (1996:1357) om statlig ersättning för hälso- och sjukvård samt tandvård för asylsökande Socialtjänstförordningen (2001:937) Förordningen (2002:1181) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. Utlänningsförordningen (2006:97) Internationella dokument 1 Patientsäkerhetslagen trädde i kraft den 1 januari Samtidigt upphörde lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälsooch sjukvårdens område att gälla. Europarådets konvention om bekämpande av människohandel, 2005 (CETS 197). Förenta Nationernas konvention om barns rättigheter, Barnkonventionen. Förenta Nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet, UNTOC. Förenta Nationernas protokoll om förebyggande, bekämpande och bestraffande av handel med människor, särskilt kvinnor och barn, ett av de s.k. Palermoprotokollen. Rådets förordning (EEG) 1408/71, 1971, om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen. 8 Sex mot ersättning

11 Europaparlamentet och Rådets direktiv 2008/115/EG, 2008, om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna. Förkortningar BrB Brottsbalken EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet HSL Hälso- och sjukvårdslagen JO Justitieombudsmannen LVM Lagen om vård av missbrukare i vissa fall LVU Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård LRV Lagen om rättspsykiatrisk vård LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LMA Lagen om mottagande av asylsökande m.fl. OSL Offentlighets- och sekretesslagen Prop. Proposition RÅ Regeringsrättens årsbok SoF Socialtjänstförordningen SoL Socialtjänstlagen SOSFS Socialstyrelsens författningssamling SOU Statens offentliga utredningar SmL Smittskyddslagen UtL Utlänningslagen 9

12 10

13 1. Inledning Inledning 1Det här utbildningsmaterialet handlar om stöd och hjälp till vuxna personer som säljer sex eller som är utsatta för människohandel för sexuella ändamål. Utbildningsmaterialet ska särskilt belysa problematiken när det gäller kvinnor som säljer sex och som befinner sig i missbruk vilket kan inkludera våldsutsatthet och fysisk och psykisk ohälsa. Materialet ska också beakta hur faktorer som könsidentitet och sexuell läggning påverkar den enskildes möjligheter att få stöd och hjälp. Utbildningsmaterialet riktar sig till personal inom socialtjänsten, hälso- och sjukvården, missbruks- och beroendevården, skyddade boenden m.fl. särskilt i de många kommuner som i dag saknar riktade insatser för personer som säljer sexuella tjänster eller är utsatta för människohandel för sexuella ändamål. Syftet är att den som kommer i kontakt med personer i dessa situationer ska ha lättillgänglig information om hur man kan arbeta för att ge stöd och hjälp. Syftet är också att den som själv ska lägga upp en övergripande utbildning i dessa frågor för ovanstående personalgrupper ska ha nytta av materialet. Utbildningsmaterialet bygger på bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap, de professionellas erfarenhetsbaserade kunskap och enskilda individers erfarenheter och önskemål om stöd och hjälp. Det finns kunskapsluckor när det gäller prostitution och människohandel, dels om omfattning och uttrycksformer, dels om lämpliga insatser. Tidsplanen för att ta fram detta utbildningsmaterial har inte tillåtit några omfattande nya generella studier eller utredningar från Socialstyrelsens sida. Den nya kunskap som Socialstyrelsen inhämtat bygger på kvalitativa intervjuer med ett mindre antal personer med erfarenhet av att sälja sex, fokus- 11

14 gruppsdiskussioner med personal inom socialtjänst, hälso- och sjukvård, ungdomsmottagningar och ideella organisationer samt en kartläggning av 124 verksamheter i 16 kommuner i landet. Därutöver har Socialstyrelsen gjort en uppdatering av 2008 års internationella metodinventering av effektutvärderade insatser på området och finansierat en extern studie genom en kartläggning av personer med missbruks- och beroendeproblematik som haft inkomst från prostitution (se metod, bilaga 1). I enlighet med Socialstyrelsens ansvar och uppgifter bygger utbildningsmaterialet också på lagstiftningen för målgruppernas verksamhet, t.ex. socialtjänstlagen (2001:453), SoL och hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL. Socialstyrelsen har också tagit fram ett separat utbildningsmaterial om stöd och hjälp till barn och unga som får ersättning för sex, barn som är utsatta för människohandel för sexuella ändamål och barn som lever med en vuxen som säljer sex. ( utbildningsmaterial om stöd och skydd till barn och unga, Socialstyrelsen 2011.) Verksamheternas kompetensbehov Socialstyrelsen har ett stående uppdrag att fortlöpande följa och samla kunskap om prostitutionens omfattning och utveckling i Sverige. I den senaste kartläggningen efterlyste många kommuner kunskap om prostitution, exempelvis när det gäller upptäckt, arbetssätt och relevanta insatser (Socialstyrelsen 2007a). I det nu aktuella uppdraget har Socialstyrelsen också inventerat kunskapsbehovet inom socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt ideella föreningar (Socialstyrelsen 2010a). Sammanfattningsvis efterfrågade verksamheterna kunskap om lagstiftningen på området grundläggande kunskap om företeelserna prostitution och människohandel förståelse av vilka signaler som kan vara tecken på prostitution och människohandel, och när det finns anledning att fråga enskilda personer om erfarenheter av detta samtalsmetodik när det gäller sexualitet och prostitution information om vilka verksamheter som klienter och patienter kan slussas vidare till för att få adekvat hjälp. 12

15 Målgrupp 1. Inledning Primära målgrupper De primära målgrupperna för utbildningsmaterialet är anställda inom socialtjänst hälso- och sjukvård missbruks- och beroendevård ungdomsmottagningar tillfälligt boende, s.k. skyddat boende. Utbildningsmaterialet riktar sig till personalgrupper som arbetar direkt med vuxna som har erfarenhet av att sälja sex. Exempel på sådana personalgrupper är socialsekreterare som arbetar med missbruks- och beroendevård, socialpsykiatri och ekonomiskt bistånd. Ytterligare berörda kan vara kuratorer och psykologer som arbetar inom vuxenpsykiatrin och missbruks- och beroendevården. Andra exempel är barnmorskor och kuratorer vid ungdomsmottagningar, kvinnokliniker och personal som arbetar inom smittskyddet, t.ex. hiv- och STI 2 -mottagningar. En annan personalgrupp är de som är verksamma vid kvinnojourer och de som arbetar vid s.k. skyddade boenden. I bilaga 2 finns en kortfattad beskrivning av dessa verksamheters uppdrag och ansvar. Hur materialet är upplagt Kapitel 2 ger en allmän beskrivning av samhällets syn på prostitution respektive människohandel för sexuella ändamål, bakgrunden till kriminaliseringen av köp av sexuell tjänst och något om debatten kring prostitution. Därefter följer en kortfattad beskrivning av vad som är känt om förekomsten av prostitution och människohandel, kunskapsluckor när det gäller insatser till enskilda personer och slutligen några gemensamma utgångspunkter i det praktiska arbetet när det gäller stöd och hjälp till vuxna personer som säljer sex eller är utsatta för människohandel för sexuella ändamål. De följande två kapitlen 3 Vuxna personer som säljer sex och 4 Människohandel för sexuella ändamål är utformade efter de kunskapsbehov som Socialstyrelsen identifierat i samband med framtagandet av utbildningsmaterialet. Kapitlen tar upp följande områden: Vad vi vet lagstiftning i brottsbalken, BrB, och andra relevanta bestämmelser vad som kännetecknar prostitution och människohandel 2 STI är en förkortning för Sexual Transmitted Infections (sexuellt överförda infektioner). 13

16 problembilder och stöd- och hjälpbehov hos personer som säljer sex eller är utsatta för människohandel Vad vi gör hur bedrivs arbetet idag samt hinder för att upptäcka och fråga bemötande och samtal åtgärder, utredning och insatser. Dessa kapitel innehåller först en kunskapsdel Vad vi vet, därefter behandlas hur professionen kan göra Vad vi gör. Detta är också markerat i sidmarginalen. I anslutning till dessa kapitel finns diskussionsfrågor och fallbeskrivningar. Kapitel 5 beskriver kortfattat hur utbildningsmaterialet kan användas och hur lokala utbildningar kan läggas upp. Utbildningsmaterialet är upplagt så att de olika kapitlen är mer eller mindre fristående från varandra och kan läsas var för sig. Den som läser utbildningsmaterialet i sin helhet kommer därför att se vissa texter som återkommer i de olika delarna. Termer och definitioner I detta avsnitt finns de termer och definitioner som används i materialet. Prostitution I detta utbildningsmaterial definieras prostitution som att en part köper respektive en part säljer sexuella tjänster mot ersättning (vanligen ekonomisk), vilken utgör en förutsättning för den sexuella tjänsten (SOU 1995:15, Socialstyrelsen 2007a). Någon legal definition av vad som avses med prostitution finns inte och av propositionen En ny sexualbrottslagstiftning framgår att begreppet utmärks av vaghet (prop. 2004/05:45, s. 105). Men den indirekta definitionen av prostitution som följer av förbudet mot köp av sexuell tjänst (6 kap. 11 BrB) motsvarar den definition som används här. Denna definition beskriver ett socialt fenomen som inbegriper minst två parter och är könsneutralt liksom i brottsbalksbestämmelsen. Av propositionen Kvinnofrid som låg till grund för förbudet mot köp av sexuell tjänst, framgår att med sexuell tjänst menas samlag eller annan form av sexuellt umgänge medan nakenposering anses falla utanför definitionen och förbudet (prop. 1997/98:55, s ). Prostitution är enligt kvinnofridspropositionen och propositionen Makt att forma samhället och sitt eget liv nya mål i jämställdshetspolitiken ett uttryck för bristande jämställdhet mellan könen och en form av 14

17 1. Inledning mäns våld mot kvinnor (prop. 1997/98:55, s , prop. 2005/06:155, s ). Detta synsätt ligger till grund för förbudet mot köp av sexuell tjänst, enligt 6 kap. 11 BrB. Däremot är det inte förbjudet att sälja sexuella tjänster, enligt ovan. Detta utbildningsmaterial handlar om stöd och hjälp till personer som säljer sexuella tjänster, oavsett kön eller sexuell läggning. Det bygger på lagstiftning och principer som är centrala för hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Socialstyrelsen har, om det inte är direkta citat, undvikit benämningar som prostituerad och den prostituerade kvinnan/mannen för att markera att prostitution inte är en egenskap hos den person som säljer sex. Hon eller han identifierar sig inte heller nödvändigtvis som prostituerad. I materialet förekommer benämningen prostitution eller sexhandel i bemärkelsen handling, samt uttryck som personer med prostitutionserfarenheter och personer involverade i prostitution. Fokus för utbildningsmaterialet är den part som säljer sex. Här används därför uttryck som personer som säljer sex, personer som får ersättning för sex och personer som säljer sexuella tjänster. Vuxna personer, unga vuxna, ungdomar och barn Med vuxna personer avses personer över 18 år. Personer i åldern benämns i texten som unga vuxna. När det gäller ungdom, ung person eller unga finns det inte någon definition i SoL beträffande vilket åldersintervall som avses. Enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, kan vård i vissa fall ges till unga som inte fyllt 21 år. Enligt förarbetena till socialtjänstlagen Om socialtjänsten (prop. 1979/80:1 del A, s. 254) framgår att socialtjänstens ansvar sträcker sig från insatser för de minsta barnen och deras föräldrar till insatser för ungdomar upp till 20-årsåldern. I denna text används unga och ung person för personer som fyllt 13 men inte 21 år, i enlighet med socialtjänstens ansvar enligt SoL och LVU. I texten används också ungdomar för en vid målgrupp cirka år. Denna benämning används i flera studier där man undersökt vilka personer som får ersättning för sex. Vilka åldersgränser som används inom olika myndigheter och verksamheter varierar utifrån deras uppdrag och ansvar. I vissa fall kan åldersgränsen för ungdomar ligga över 25 år, exempelvis vid vissa ungdomsmottagningar. Med barn avses enligt FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, varje människa under 18 år. Motsvarande definition av barn återfinns i 1 kap. 2 SoL. 15

18 Reflektionsfrågor inför kapitel 2 Innan du läser kapitel två, reflektera gärna kring följande frågor: Vad tänker du på när du hör ordet prostitution? Vad grundar sig dina föreställningar om prostitution på? Vad tänker du om företeelsen människohandel för sexuella ändamål? Vad grundar sig dina föreställningar om människohandel för sexuella ändamål på? 16

19 Allmänt om prostitution 2och människohandel Samhällets syn på prostitution och människohandel Det svenska samhällets syn på prostitution är att det är ett socialt problem men också ett jämställdhetsproblem och det anses i likhet med kvinnofridsbrott vara en form av mäns våld mot kvinnor (prop. 1997/98:55, s och prop. 2005/06:155, s ). Samhällets syn på prostitution finns också markerat i vår lagstiftning genom förbudet att köpa sexuell tjänst (6 kap. 11 BrB). Att sälja sexuella tjänster är däremot inte olagligt. Brottet människohandel för sexuella ändamål infördes i Sverige år Den svenska lagstiftningen om människohandel utgår från den internationella definitionen av begreppet som finns i det s.k. Palermoprotokollet. Palermoprotokollet syftar till att förebygga, bekämpa och bestraffa handel med människor, särskilt kvinnor och barn. För utförligare beskrivning av människohandel respektive koppleri se Kapitel 4 Människohandel för sexuella ändamål, s Allmännt om prostitution och människohandel Vad vi vet 17

20 Brottsbalkens bestämmelser Bestämmelse om förbud mot köp av sexuell tjänst enl. 6 kap. 11 BrB Köp av sexuella tjänster är sedan 1999 förbjudet enligt svensk lag och regleras i 6 kap. 11 BrB. Den som i annat fall än som tidigare nämnts i sjätte kapitlet skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning, döms för köp av sexuell tjänst till böter eller fängelse i högst sex månader. 3 Vad som sägs i första stycket gäller även om ersättningen har utlovats eller getts av någon annan. Ordet prostitution används inte i lagtexten. Av förarbetena (prop. 1997/98:55) framgår att ett annat sätt att beskriva gärningen är att den avser köp av prostitutionstjänster Med sexuell förbindelse avses samlag eller annat sexuellt umgänge. Nakenposering anses falla utanför begreppet. Det krävs inte att den som säljer den sexuella tjänsten huvudsakligen försörjer sig genom att sälja sexuella tjänster utan det kan röra sig om ett enstaka tillfälle vid vilket han eller hon säljer en sexuell tjänst. Ersättningen kan vara ekonomisk eller av annat slag. Betalning med t.ex. alkohol eller narkotika omfattas, vilket betyder att det också är otillåtet att som ersättning för en sexuell tjänst ge droger i utbyte. För ansvar är det tillräckligt att ersättningen utlovats för den sexuella förbindelsen, så att betalningen är en förutsättning för det sexuella umgänget, även om den inte lämnas därefter (prop. 1997/98:55, s ). 3 Enligt Lagrådsremiss Skärpt straff för köp av sexuell tjänst föreslås att straffmaximum för köp av sexuell tjänst höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli Bestämmelse om människohandelsbrott enl. 4 kap. 1 a BrB Enligt 4 kap. 1 a BrB döms den för människohandel som genom olaga tvång, vilseledande, utnyttjande av någons utsatta belägenhet eller med något annat sådant otillbörligt medel rekryterar, transporterar, överför, inhyser eller tar emot en person i syfte att han eller hon ska exploateras för sexuella ändamål, avlägsnande av organ, krigstjänst, tvångsarbete eller annan verksamhet i en situation som innebär nödläge för den utsatte. Straffskalan är fängelse i lägst två och högst tio år. 18

21 Olika motiv till kriminaliseringen av sexköp I 1993 års prostitutionsutredning SOU (1995:15) Könshandel som låg till grund för kriminaliseringen av sexköp föreslogs ett förbud av att både köpa och sälja sexuella tjänster. Men förslaget möttes av omfattande kritik och regeringen gjorde också den bedömningen att det inte kunde vara rimligt att kriminalisera säljaren som, i flertalet fall, är en svagare part som utnyttjas av andra personer som vill tillfredsställa sin egen sexualdrift (prop. 1997/98:55, s. 104). Motiven till kriminaliseringen var förutom jämställdhetsaspekten att prostitution kan medföra allvarliga skador både för individen och för samhället (prop.1997/98:55, s.21 22, 104). Det framhölls att de prostituerade i allmänhet hade en svår situation och att det runt prostitutionen ofta förekom omfattande kriminalitet av olika slag som t.ex. narkotikahandel och misshandel. Det ansågs också viktigt att motivera de prostituerade att söka hjälp för att komma bort från prostitutionen, utan att de skulle känna att de riskerade någon påföljd för att de varit verksamma i prostitution. Kriminaliseringen antogs kunna få en avskräckande effekt på presumtiva sexköpare. Ett annat skäl till förbudet mot sexköp var en markering mot den ökande internationella sexindustrin. Regeringen bedömde att en kriminalisering skulle minska intresset för att olika grupper eller enskilda i utlandet att etablera mer omfattande organiserad prostitutionsverksamhet i landet. Därigenom skulle också den ökande kriminaliteten motverkas som bedömdes följa i dess spår (prop.1997/98:55, s. 105). 2. Allmännt om prostitution och människohandel Vad vi vet Sociala insatser betonas för att motverka prostitution Av förarbetena framgår också att en kriminalisering endast kan utgöra ett komplement i arbetet med att minska prostitutionen och inte på något vis ersätta de sociala insatserna (prop. 1997/98:55, s.105). Denna inställning är aktuell än idag. I betänkandet Förbud mot köp av sexuell tjänst. En utvärdering (SOU 2010:49) betonas också de sociala insatserna och värdet av adekvat hjälp och stöd när det gäller personer som säljer sex eller som är utsatta för människohandel. Utredningen bedömde att de sociala myndigheterna måste fortsätta att bedriva ett uthålligt arbete för att förebygga och bekämpa prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Särskilt skydd för barn och unga När det gäller personer under 18 år används i regel inte begreppet prostitution. I stället brukar man tala om sexuell exploatering av barn, t.ex. handel med barn för sexuella ändamål, köp av sexuell handling av barn 19

22 eller utnyttjande av barn för sexuell posering. I Sverige råder det konsensus om att sexuell exploatering av barn är något oacceptabelt. Detta uttrycks också i vår lagstiftning, t.ex. i BrB:s bestämmelser om sexualbrott mot barn. Det betonas också att de barn som drabbas ska få det skydd och stöd de behöver (Nationell handlingsplan mot sexuell exploatering av barn, Socialdepartementet 2007). Av 5 kap. 1 SoL följer att socialtjänsten har ett särskilt ansvar för barn och unga i åldern 0 20 år (prop.1979/80:1 del A, s. 254). Socialtjänsten har också möjlighet att genom lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52), LVU, ingripa om den unga utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende. I Socialstyrelsens allmänna råd om tillämpning av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (SOSFS 1997:15) ges som exempel på socialt nedbrytande beteende att den unge prostituerar sig eller uppträder på sexklubb. Beteendet ska innebära en påtaglig risk för den ungas hälsa eller utveckling. I fråga om prostitution torde den förutsättningen regelmässigt vara uppfylld (SOSFS 1997:15, s. 32). Lagens konstruktion har kritiserats av bl.a. Schlytter (1999) som i en studie om rättstillämpningen av 3 LVU fann att flickors sexuella beteende kan föranleda en placering utanför hemmet medan det samma inte gäller för pojkar. Schlytter menar att flickor diskrimineras och tillämpningen av lagen speglar traditionella föreställningar om kön där flickors sexualitet får betydelse. Budskapet till unga flickor är att de ska se till att de inte blir utnyttjade, att de ska sätta gränser för pojkars eller mäns sexualitet, samtidigt som pojkarnas roll osynliggörs (Schlytter 1999). Prostitution en omdebatterad fråga Prostitution har alltid varit en omdebatterad verksamhet (se t.ex. Laanemets 2008). Prostitution kan i likhet med kvinnofridsbrott betraktas som en form av mäns våld mot kvinnor men även förstås ur andra perspektiv. Att prostitution kan betraktas på olika sätt har betydelse för den kunskap som produceras, t.ex. genom hur begrepp i undersökningar definieras, hur data tolkas och vilka slutsatser som dras av dem. Omdebatterade frågor kring prostitution har bl.a. handlat om kön, makt och sexualitet. T.ex. har följande frågor debatterats: 20

23 Är försäljning och köp av sex i sig alltid ett problem för de inblandade parterna eller ligger problemet huvudsakligen i det omgivande samhällets attityder till prostitution? Måste en kvinna som har sex med en man mot ersättning alltid ses som förtryckt och saknar kvinnor själva förmåga att använda sex för instrumentella syften dvs. andra syften än njutning och kärlek? Bör män som säljer sex uppmärksammas i lika hög grad som kvinnor som gör det? En sedan länge central fråga i samhällsdebatten, både i Sverige och i andra länder, är huruvida det är möjligt för vuxna personer att välja att sälja sex. Debatten har främst rört heterosexuell prostitution med kvinnliga säljare och manliga köpare. En närliggande fråga är om prostitution kan vara ett arbete. Till dem hör också många komplicerade följdfrågor. I forskning och debatt framträder i grova drag två motpoler när det gäller kvinnors situation och handlingsförmåga (se t.ex. Brace & O Connell Davidson 2000, O Connell Davidson 2006, Laanemets 2008, Siring 2008, Holmström 2008a). Enligt vissa perspektiv är all sexhandel en form av könsrelaterad exploatering och våld som baseras på och upprätthåller kvinnors strukturella underordning i samhället. Sexköp är en manlig dominanshandling som objektifierar och avhumaniserar ett kvinnligt offer. Ingen kan samtycka till sådana övergrepp och sexköpare är att likställa med våldsutövare. En slutsats av detta är att prostitution inte hör hemma i ett jämställt samhälle vilket också är den inställning som ligger till grund för den svenska lagstiftningen om förbudet mot köp av sexuell tjänst. Enligt andra perspektiv kan prostitution under vissa omständigheter bygga på en kvinnas val. Prostitution kan, men behöver inte, ha samband med patriarkalt motiverad dominans och våld. Inom prostitutionen är ömsesidigt frivilliga utbyten möjliga och dessa utbyten kan ses som legitima uttryck för en erotisk mångfald. Statliga ingripanden mot vuxna som väljer att sälja eller köpa sex uppfattas som en kränkning av rätten till självbestämmande. En slutsats är att vuxna människor bör ha rätt att fritt sälja och köpa sex och att förbud mot köp av sexuell tjänst utgör ett otidsenligt sexualmoraliskt ställningstagande. Mellan dessa motpoler finns flera tänkbara positioner. Internationellt sett är även religiöst grundade uppfattningar om prostitution tongivande (se t.ex. Dodillet 2009). Ur dessa perspektiv är prostitution ett brott mot normen att (hetero-) sexualitet bör utövas inom ett monogamt äktenskap. En kvinna som säljer 2. Allmännt om prostitution och människohandel Vad vi vet 21

24 sex utan tvång av tredje part kan då, liksom sexköparen, anses ha handlingsförmåga och utkrävas ansvar för sitt felaktiga beteende. Motstånd mot prostitution har historiskt sett också haft andra orsaker, t.ex. att det kan finnas samband mellan prostitution och olika former av brottslighet och droghandel. Debatten om prostitutionens natur är många gånger starkt känslomässigt laddad. Mot denna bakgrund kan det vara värt att uppmärksamma att iakttagelser av faktiska förhållanden i prostitution inte nödvändigtvis är samma sak som att ta ställning i normativa frågor. Att t.ex. konstatera att sexförsäljning i vissa fall är en inkomstgenererande verksamhet för den som säljer sex är inte detsamma som att tycka att prostitution bör vara ett arbete. Hur prostitution som företeelse bör förstås är likaså en annan fråga än hur prostitution bör regleras rättsligt. Det är t.ex. fullt möjligt att vara negativt inställd både till prostitution och till straffrättsliga åtgärder mot prostitution. Detta utbildningsmaterial utgår från att prostitution förekommer i Sverige och oavsett om olika inställningar till prostitution är felaktiga eller ej. Frågan om prostitution kan vara uttryck för personliga val är inte primär för vård och omsorg om personer som säljer sex eller är offer för människohandel för sexuella ändamål. Den frågan behöver inte heller vara primär för de personer som är direkt involverade i prostitution. Dessa personer kan ha behov av stöd och hjälp oavsett hur de själva eller andra betraktar omständigheterna kring deras handlingar. Förbudet mot köp av sexuell tjänst (6 kap.11 BrB) gör i sig ingen skillnad mellan frivillig eller ofrivillig prostitution. Det gör däremot människohandelsbrottet (4 kap. 1a BrB) indirekt genom att i linje med internationell lagstiftning förutsätta förekomst av otillbörliga medel som olaga tvång och vilseledande m.m. när det gäller vuxna personer (se vidare s. 96 om brottet människohandel för sexuella ändamål). För stöd och hjälpinsatser till personer som säljer sex är bedömning i det enskilda fallet grundläggande. För att sådana bedömningar ska vara så sakliga och professionella som möjligt är det viktigt att vara uppmärksam på att det i samhällsdebatten kan förekomma starka generaliseringar om vilka som säljer, och köper, sex och orsakerna till att de gör det. 22

25 Prostitution och människohandel omfattning och arenor Svårt att beräkna omfattningen Tidigare kartläggningar och studier av prostitution och människohandel för sexuella ändamål har visat att mycket av det som hör till prostitutionen är dolt och att det är svårt att få en exakt bild av företeelsen (Socialstyrelsen 2000, Socialstyrelsen 2004a, Socialstyrelsen 2007a). De uppskattningar som finns av omfattningen är i stor utsträckning baserade på observationer och registreringar av den synliga gatuprostitutionen. Den största delen av prostitutionen antas dock i dag äga rum inomhus, samtidigt som kunskapen om inomhusprostitutionen inte är särskilt stor (Holmström 2008b). Omfattningen av prostitution via Internet är svår att beräkna eftersom det som främst syns är marknadsföringen av de sexuella tjänsterna, vilket inte ger någon exakt kunskap om omfattningen (SOU 2010:49). Socialstyrelsen har i sin senaste lägesrapport från 2007 uppskattat att det finns cirka 300 kvinnor i gatuprostitution och cirka 300 säljare (varav drygt 50 är män) av sexuella tjänster annonserade på Internet. Detta är emellertid inte liktydigt med att personer som säljer sexuella tjänster kan uppskattas till cirka 600 personer. I kartläggningen redovisades också en kvantitativ studie av 100 slumpmässigt utvalda kommuner, där omkring 1/3 av kommunerna och knappt 2/3 av polisdistrikten uppgav att de visste eller hade skäl att tro att prostitution förekom i respektive upptagningsområde. En annan studie av Larsdotter (2010) visade att många män och transpersoner 4 öppet annonserar sexuella tjänster på Internet. Under en månad identifierades 190 personer som öppet sålde sex. Till bilden hör också att sexhandeln är en global företeelse som rör sig över nationella gränser. Socialstyrelsens kartläggning från 2007 visade att polis och socialtjänst hade uppgifter om sexsäljare med migrationsbakgrund från Östeuropa, Ryssland, Thailand och Afrika. År 2010 uppskattade prostitutionsenheterna i Stockholm, Göteborg och Malmö att cirka procent av deras klienter ursprungligen kom från ett annat land än Sverige 5. När det gäller personer som är utsatta för människohandel saknas exakta siffror. Rikspolisstyrelsen presenterar t.ex. inte några siffror avseende antalet personer som kan ha fallit offer för människohandel för sexuella ändamål i Sverige (Rikspolisstyrelsen 2010). Antalet uppdagade offer antas till stor del bero på vilka resurser polisen har till sitt förfogande för att upptäcka denna brottslighet. Svårigheterna kring att 4 Definition av transpersoner se HBTpersoner se s Enligt uppgift från de tre prostitutionsenheterna, september Allmännt om prostitution och människohandel Vad vi vet 23

26 definiera människohandelsbegreppet innebär också att det är svårt att mäta hur många personer som vid en given tidpunkt är offer för detta problem (Feingold 2010, O Connell Davidson & Andersson 2006). Det förekommer olika siffror ofta utan förklaring till hur siffrorna tagits fram eller vilken definition som använts (Feingold 2010) 6. Vanliga och motsägelsefulla uppgifter om att människohandel är ett dolt och samtidigt stort och växande problem har inte nödvändigtvis empirisk täckning. De uppgifter som finns tillgängliga redovisas i polisens lägesrapporter och bygger på domar och förundersökningar m.m. Den senaste lägesrapporten visar att under 2009 dömdes inga personer för människohandel för sexuella ändamål. Däremot dömdes tio personer för grovt koppleri eller koppleri. Brottsförebyggande rådet (Brå) som ansvarar för den officiella kriminalstatistiken i Sverige redovisade för år 2009 sammanlagt 22 anmälda och 3 uppklarade människohandelsbrott för sexuella ändamål, avseende personer över 18 år. Ett uppklarat brott behöver dock inte betyda att man har bundit en gärningsman till brottet utan anger endast att ett brott har fått ett polisiärt klarläggande (Brå 2010). Socialstyrelsen genomförde under år 2010 en kartläggning i 16 kommuner med frågor om hur socialtjänst, hälso- och sjukvård och ungdomsmottagningar arbetar med stöd och hjälp till personer som säljer sex eller är utsatta för människohandel. Intervjupersonerna uppgav att de ibland hade misstankar om prostitution men att det var sällan dessa misstankar bekräftades. I den utsträckning de kom i kontakt med vuxna som sålde sex var det främst kvinnor, och då med missbruks- och beroendeproblematik och/eller våldsutsatthet. I enstaka fall kom man i kontakt med personer utsatta för människohandel. Därutöver hade socialtjänsten och BUP i enstaka fall kontakt med unga personer som hade fått ersättning för sex via Internet eller med föräldrar där det fanns misstankar om att barnen for illa på grund av att föräldern var involverad i prostitution (Socialstyrelsen 2010a). 6 Se även UNESCO:s projekt om människohandelsstatistik 2010, Arenor Den arena som ofta förknippas med prostitution är gatan, en företeelse som rapporteras ha minskat de senaste 30 åren. År 1977 beräknades ungefär kvinnor vara verksamma i gatuprostitution i Stockholm, Göteborg och Malmö (Borg m.fl. 1981). År 2007 uppgavs motsvarande siffra vara 300. Internet som arena för sexhandel har uppmärksammats i allt större utsträckning ett antal studier har bidragit till ökad kunskap om sexhandelns uttryck på Internet (t.ex. Månsson & Söderling 2004, Socialstyrel- 24

27 sen 2007a, Malmö stad 2010). På Internet finns ett stort antal webbsidor direkt inriktade på prostitution och som erbjuder sexuella tjänster. Även på andra webbsidor, ofta med koppling till pornografiskt material, förekommer det annonser om sexuella tjänster. Kontakter genom chattforum, och s.k. communities bedöms i dag utgöra en betydande del av prostitutionsmarknaden (SOU 2010:49). Enligt polisen annonserar människohandlare och kopplare på Internet om försäljning av sexuella tjänster. Annonserna är utformade så att det ska se ut som att kvinnorna själva utformat dem. I själva verket har kvinnorna ofta ingen vetskap om vad som står i annonserna. På webbsidorna framgår ofta i klartext att sexköpare ska sätta in en viss del av köpesumman på ett konto och betala resterande summa kontant till kvinnorna (Rikspolisstyrelsen 2010). Flera kartläggningar har visat att Internet och mobiltelefoni inneburit att marknadsföringen av sexuella tjänster och kontakterna i sexhandeln kan ske både i storstad och på mindre orter (Socialstyrelsen 2010a, Länsstyrelsen Västernorrland 2010). Vidare har utvecklingen inom mobiltelefoni och Internet lett till att personer som säljer sex inte behöver exponera sig på gatan på samma sätt som tidigare. Prostitutionsenheterna i Stockholm, Göteborg och Malmö har också uppgifter om att personer som varit verksamma i gatuprostitutionen har sökt sig till Internet som en ny eller alternativ kontaktyta för prostitutionskontakter (Socialstyrelsen 2007a). Andra arenor för inomhusprostitutionen uppges vara sexklubbar, massageinstitut, svartklubbar, lägenhetsbordeller, videoklubbar, solarier, hotellbarer, casinon och privata lägenheter. Kunskapen om i vilken omfattning prostitutionen förekommer på dessa olika arenor och hur den är organiserad är begränsad (Holmström 2008b). Bland personer med missbruks- och beroendeproblematik och i socialt utsatta miljöer förekommer också prostitution där sexuella tjänster erbjuds i utbyte mot droger, mat eller husrum. 2. Allmännt om prostitution och människohandel Vad vi vet Mer kunskap om lämpliga insatser behövs Om evidensbaserade insatser Socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska arbeta evidensbaserat. Det betyder bl.a. att den enskilda ska få ta del av insatser som bygger på bästa möjliga kunskap. Idealet är att stöd och hjälp till den enskilda ska bygga på bevisat verksamma metoder och att insatser som ett minimum inte ska skada henne eller honom. 25

28 Regeringen anser att det är viktigt att öka kunskapen inom området prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Socialstyrelsen har därför fått i uppdrag att utvärdera kommunernas arbete som rör insatser riktade till sexköpare. Socialstyrelsen ska också utvärdera arbetet vid socialtjänstens prostitutionsgrupper (dvs. i Malmö, Göteborg och Stockholm) som riktar sig till personer som säljer sexuella tjänster. Uppdraget ingår i regeringens handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål (Skr. 2007/08:167). År 2008 genomförde Socialstyrelsen och Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS) en internationell metodinventering för socialt arbete på området. Det konstaterades då att få av de återfunna instanserna var effektutvärderade och att de var bristfälliga när det gäller beskrivningar av metoder och resultat (Socialstyrelsen & IMS 2008). Socialstyrelsen har gjort en ny databassökning 2010, för att uppdatera resultaten från 2008 års metodinventering, men inga större förändringar har skett sedan den kartläggningen. Bland de internationella utvärderingarna fann Socialstyrelsen främst skadereducerande arbetssätt, t.ex. STI-arbete såsom kondomutdelning. Metoderna användes ofta i länder och sammanhang som skiljde sig från svenska förhållanden. Därutöver fanns dokumenterade beskrivningar av sammansatta insatser där man arbetade med kvinnans (och i få exempel mannens) situation som helhet. Det kunde t.ex. innebära insatser som omfattade missbruksbehandling, arbete kring bostad, ekonomi, samtalsbehandling och terapi. Dokumenterade insatser och arbetssätt när det gällde människohandel för sexuella ändamål var beskrivet i ringa omfattning. Slutsatsen är att utvärderade insatser finns främst när det gäller skadereducerande arbetssätt men Socialstyrelsen har inte kvalitetsgranskat insatserna. Det går alltså inte att säga om de har utförts på ett vetenskapligt tillfredsställande sätt. Vidare finns arbetssätt som är relativt bra beskrivna från England och USA, men där saknas ofta utvärderingar. Den slutsats som kan dras är att eftersom personer som säljer sex kan ha mångfacetterade problem och stora hjälpbehov så faller det sig naturligt att tro på de sammansatta insatsernas potential. 26

29 Några internationella studier om insatser till vuxna personer Även om det finns få utvärderade insatser kan det vara intressant att beskriva några utvecklingsarbeten som beskrivits i vetenskapliga artiklar. De studier som nämns nedan har återfunnits i samband med Socialstyrelsens kartläggningar från 2008 och Insatser till personer som säljer sex Några av insatserna i 2010 års inventering avseende personer som säljer sex är utvärderade. Två randomiserade kontrollerade studier handlar om skadereducerande insatser. En kunskapsöversikt kring insatser för att minska hiv-smitta finns också med och i denna refereras det till skadereducerande insatser som blivit utvärderade. Det finns även en kvasiexperimentell studie där en traumabehandling för kvinnor som säljer sex utvärderas. En före- och eftermätningsstudie av en drogbehandling finns också inkluderad i inventeringen. De flesta studierna är dock inriktade på att visa att det via utåtriktat arbete går att nå personer som säljer sex som inte vanligtvis själva kontaktar vården för att undersöka sin sexuella hälsa. Dessa studier kan också ses som någon form av utvärdering, men inte i den bemärkelsen att de gjort en före- och eftermätning. De insatser som blivit utvärderade är till allra största delen sådana som behandlar skadereducerande arbetssätt. I en artikel (Ward & Roe-Sepowitz 2009) presenteras en amerikansk traumabehandling som utvärderats med en kvasiexperimentell design. Utvärderarna har jämfört en grupp kvinnor i fängelse med en grupp kvinnor inom öppenvården. Båda grupperna har fått traumabehandling med hjälp av programmet Esuba: Helping women turn abuse around. Programmet är till för kvinnor som har blivit viktimiserade och traumatiserade och är speciellt utvecklat för kvinnor i fängelse. Esuba-programmet pågår i 12 veckor med ett tvåtimmarsmöte/vecka. Formatet är psykoedukativt, maximalt 20 kvinnor kan delta i en grupp och allt deltagande är frivilligt. Esuba-programmet syftar till att förstärka medvetenheten om övergrepp och våld och lär ut sätt att hantera ilska samt kommunikationsfärdigheter. Programmet lär kvinnorna vad övergrepp orsakar och uppmuntrar till diskussion och att dela erfarenheter för att minska isolering, skam och rädsla. Programmet lär även kvinnorna att bredda sitt sociala stöd och att utveckla mer adaptiva sociala färdigheter. Varje vecka erbjuds ett nytt tema. Exempel på teman är stereotyper kring våld och övergrepp, kulturella och historiska övergrepp, sexuella övergrepp, våld i nära relationer, barnmisshandel och självskadebeteende. 2. Allmännt om prostitution och människohandel Vad vi vet 27

30 I utvärderingen av Esuba deltog sammanlagt 29 kvinnor (18 i fängelsegruppen och 11 i öppenvårdsgruppen) och resultaten är, enligt författarna, lovande främst för fängelsegruppen. Bedömningsinstrumentet Trauma Symptom Inventory användes, vilket utgörs av 100 frågor med 10 subskalor för ångest, depression, irritabilitet m.m. Instrumentet är standardiserat och validerat. På flera av dessa skalor förbättrades kvinnornas värden signifikant (Ward & Roe-Sepowitz 2009). Socialstyrelsen har inte kvalitetsgranskat utvärderingen. I den andra artikeln (Markosyan m.fl. 2010) redovisas resultaten från en utvärdering av en skadereducerande insats, där syftet är att få kvinnor som säljer sex att använda kondom och på det viset förebygga hiv-smitta. Kvinnorna randomiserades (lottades) till en insatsgrupp och en väntelistegrupp. Insatsen gick ut på att en hälsoutbildare träffade kvinnorna vid ett personligt möte (2 timmar) och tre månader vid ett kort möte (15 minuter), för att förstärka och hålla kvar effekten av det första mötet. Vid det huvudsakliga interventionstillfället låg tyngdpunkten på gender empowerment, och på att öka tilltron hos kvinnan till att använda kondom samt försöka få henne att övervinna det som hindrat henne från att göra det. Det ingick även undervisning i hur man använder kondom samt uppmuntran till att vägra att ha sex utan kondom. Motiverande samtal ( motivational enchancement interviewing ) utgjorde grunden för interventionen. Data samlades in i anslutning till det första mötet, efter tre månader och till slut efter sex månader. Författarna påpekar att kvinnorna i interventionsgruppen vid den sista uppföljningen i större utsträckning än väntelistgruppen rapporterade att de använde kondom när de var tillsammans med en sexköpare (Markosyan m.fl. 2010). Socialstyrelsen har inte kvalitetsgranskat studien och kan därför inte säga något om resultatens tillförlitlighet. 7 La Strada grundades 1997 i Nederländerna. Organisationen producerar informationsmaterial, leder kurser, bistår med humanitär hjälp samt till viss del uppsökande verksamhet. La Strada har endast ett fåtal anställda, mycket av deras arbete utförs ideellt. Insatser till personer som är utsatta för människohandel för sexuella ändamål I kartläggningen från 2008 fann Socialstyrelsen jämförelsevis få internationella artiklar som berörde stödet till personer utsatta för människohandel. Framför allt var det insatser från olika frivilligorganisationers arbete som beskrevs. Skydd, juridisk rådgivning, psykologhjälp och krisbearbetning, arbetsträning, hjälp med integration och repatriering (återvändande) förekom i dessa publikationer. Många frivilligorganisationer har också en så kallad hjälplinje dit personer kan ringa för att få stöd och få information om seriösa arbetsförmedlare i andra länder. La Strada 7 är en av de mest kända organisationerna som finns i en rad länder och 28

Förbud mot köp av sexuell tjänst

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Justitiekansler Anna Skarhed Konferens om prostitution och människohandel Köpenhamn den 7 8 maj 2011 Förbud mot köp av sexuell tjänst Förbud mot köp av

Läs mer

Råd och stödteamet sexuella tjänster. Länskoordinator mot människohandel Skåne Lisa Green

Råd och stödteamet sexuella tjänster. Länskoordinator mot människohandel Skåne Lisa Green Råd och stödteamet sexuella tjänster Länskoordinator mot människohandel Skåne Lisa Green Vad säger lagen? 6 kap. Om sexualbrott 11 Den som skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning,

Läs mer

SEXHANDELN människohandel, koppleri och prostitution. Ur ett svenskt perspektiv

SEXHANDELN människohandel, koppleri och prostitution. Ur ett svenskt perspektiv SEXHANDELN människohandel, koppleri och prostitution Ur ett svenskt perspektiv Struktur Vad är människohandel, koppleri, prostitution och sexköp? Hur vanligt är det och hur hänger sexhandeln ihop? Processen

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst. Dir. 2008:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008.

Kommittédirektiv. Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst. Dir. 2008:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008. Kommittédirektiv Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst Dir. 2008:44 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utvärdera tillämpningen

Läs mer

Människohandel Kajsa Wahlberg, Kommissarie, Polismyndighetens Utvecklingsavdelning

Människohandel Kajsa Wahlberg, Kommissarie, Polismyndighetens Utvecklingsavdelning Människohandel 2015-03-24 Kajsa Wahlberg, Kommissarie, Polismyndighetens Utvecklingsavdelning 1 Polismyndighetens arbete Rikspolisstyrelsen (RPS) utsågs 1997 till Nationell Rapportör (NR) i frågor som

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Barns utsatthet på nätet ny lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuella syften

Barns utsatthet på nätet ny lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuella syften Barns utsatthet på nätet ny lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuella syften Ett nytt brott infördes den 1 juli 2009 i brottsbalken kontakt med barn i sexuellt syfte. Den nya straffbestämmelsen

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Sex mot ersättning. utbildningsmaterial om stöd och skydd till barn och unga

Sex mot ersättning. utbildningsmaterial om stöd och skydd till barn och unga Sex mot ersättning utbildningsmaterial om stöd och skydd till barn och unga Barn och ungdomar som får ersättning för sex Barn utsatta för människohandel för sexuella ändamål Barn som lever med föräldrar

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn. Dir. 2014:128

Kommittédirektiv. Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn. Dir. 2014:128 Kommittédirektiv Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn Dir. 2014:128 Beslut vid regeringssammanträde den 4 september 2014 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Bild 1 Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Bild 1 Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen 1 Bild 1 Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed Konferens om prostitution och människohandel i Köpenhamn den 7-8 maj

Läs mer

Märta C. Johansson Örebro universitet

Märta C. Johansson Örebro universitet Märta C. Johansson Örebro universitet Att identifiera människohandel o För anmälan & förundersökning Att få utsatta att vilja vittna För åtal Att tillämpa brottet i domstol o För ansvar Vad gäller att

Läs mer

Ungdomar och sex mot ersättning - en kvalitativ studie om professionellas perspektiv och erfarenheter. Charlotta Holmström

Ungdomar och sex mot ersättning - en kvalitativ studie om professionellas perspektiv och erfarenheter. Charlotta Holmström Ungdomar och sex mot ersättning - en kvalitativ studie om professionellas perspektiv och erfarenheter Charlotta Holmström Ungdomar och sex mot ersättning Varför är frågan om unga och sex mot ersättning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Misstänkt människohandel med barn

Misstänkt människohandel med barn Misstänkt människohandel med barn Nationell kartläggning 2015 Märta C. Johansson, Docent, Örebro universitet Människohandel med barn Nationell kartläggning 2012-2015 Länsstyrelsen i Stockholm: Uppföljning

Läs mer

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården 2015-09-15 1(7) Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården Samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller personer

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Människohandel med barn Nationell kartläggning

Människohandel med barn Nationell kartläggning Människohandel med barn Nationell kartläggning 2012-2015 Märta C. Johansson, Docent vid Örebro universitet Kartläggningen (2012-2015) Länsstyrelsen i Stockholm: Kartläggning om misstänkt människohandel

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Förbud mot köp av sexuell tjänst en utvärdering 1999-2008 (SOU 2010:49)

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Förbud mot köp av sexuell tjänst en utvärdering 1999-2008 (SOU 2010:49) 2010-10-25 Dnr 23884/2010 1(7) Avdelningen för Kunskapsstyrning Vägledning Ola Florin Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Förbud mot köp

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor SÖLVESBORGS KOMMUN KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-27 Kf 165 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 POLISANMÄLAN OCH RÄTTSLIGA FRÅGOR...

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Meddelandeblad. Januari 2005

Meddelandeblad. Januari 2005 Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet och Migrationsverket Januari 2005 Rättigheter inom socialtjänsten

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Får vi göra så mot människor?

Får vi göra så mot människor? Får vi göra så mot människor? Kartläggning av i vilken utsträckning hot och våld förekommer mot i kommunal och privat verksamhet enligt SoL och LSS Länsstyrelsen i Skåne ville ta reda på hur omfattande

Läs mer

Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl.

Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl. Meddelandeblad Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl. Nr 4/2010 Juli 2010 Hälso- och sjukvårdens ansvar för information, råd och stöd till vissa

Läs mer

Erfarenheter av tio år med den svenska sexköpslagen. Justitiekansler Anna Skarhed november 2012

Erfarenheter av tio år med den svenska sexköpslagen. Justitiekansler Anna Skarhed november 2012 Erfarenheter av tio år med den svenska sexköpslagen Justitiekansler Anna Skarhed november 2012 Den 1 januari 1999 införde Sverige, som första land i världen, en lag som kriminaliserade köp men inte försäljning

Läs mer

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström. Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken; SFS 2005:90 Utkom från trycket den 15 mars 2005 utfärdad den 3 mars 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om brottsbalken dels att

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om översyn av bestämmelsen om människohandelsbrott m.m. (Ju 2006:01) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om översyn av bestämmelsen om människohandelsbrott m.m. (Ju 2006:01) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen om översyn av bestämmelsen om människohandelsbrott m.m. (Ju 2006:01) Dir. 2006:78 Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006 Sammanfattning av uppdraget

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

KAPITEL 2 Sammanfattning

KAPITEL 2 Sammanfattning KAPITEL 2 Sammanfattning 14 detta avsnitt sammanfattar vi rapportens huvudresultat. I arbetet med rapporten har ett antal delstudier genomförts av Ungdomsstyrelsen samt av externa forskare och utredare.

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Expert, NCK

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Expert, NCK Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv Chrystal Kunosson Expert, NCK Mäns våld i heterosexuella relationer Köp av tjänster för sexuella ändamål Mäns våld mot kvinnor Våld i hbtrelationer Hedersrelaterat

Läs mer

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem. Det är en viktig jämställdhets- och folkhälsofråga

Läs mer

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT Dina rättigheter under tvångsvård Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Författning om socialnämnders och vårdgivares ansvar vid våld i nära relationer Marit Birk 2014-12-12 Inledning Målbeskrivning Sammanhållen

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA!

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn SVÅR A SE ANSVAR A HANDLA! Helena Hansson, lektor i socialt arbete Socialhögskolan, Lunds universitet samt Institutionen för hälsa, vård och samhälle

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som

Läs mer

Länsstyrelsens insatser gällande mäns våld mot kvinnor Årsrapport 2004

Länsstyrelsens insatser gällande mäns våld mot kvinnor Årsrapport 2004 Länsstyrelsens insatser gällande mäns våld mot kvinnor Årsrapport 2004 Avdelningen för tvärsektoriella uppdrag Februari 2005 Maria Lindberg INNEHÅLL 1. Inledning 3 2. Länsstyrelsens insatser. 3 2.1 Insatser

Läs mer

En översyn av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte

En översyn av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte Promemoria 244 2014-06-17 Ju2014/4084/P Justitiedepartementet Straffrättsenheten En översyn av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte Sammanfattning En utredare ges i uppdrag att biträda

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Illustrationer: Moa Dunfalk En grundläggande beskrivning av SKR ges i organisationens stadgar, där det bland annat finns en ändamålsparagraf

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Bengt Olof Bergstrand

Bengt Olof Bergstrand Bengt Olof Bergstrand Reviderad av Annika Staaf Socialtjänstlagen 2015 Till läsaren Till läsaren I denna upplaga har ändringar i socialtjänstlagen (2001:453) tagits med t.o.m. SFS 2014:761. Detta innebär

Läs mer

Sammanställning av oanmäld tillsyn på nationell nivå inom äldreomsorgen med fokus på demensboende

Sammanställning av oanmäld tillsyn på nationell nivå inom äldreomsorgen med fokus på demensboende 2010-11-17 1(5) Sammanställning av oanmäld tillsyn på nationell nivå inom äldreomsorgen med fokus på demensboende Bakgrund och syfte Socialstyrelsen har tillsyn över särskilda boendeformer för äldre enligt

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Brottsoffrens rättigheter Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Människohandel kränker rättigheterna och påverkar otaliga människors liv i Europa och utanför dess gränser. Ett ökande antal

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Dir. 2012:38. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012

Kommittédirektiv. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Dir. 2012:38. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012 Kommittédirektiv En nationell samordnare mot våld i nära relationer Dir. 2012:38 Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012 Sammanfattning En nationell samordnare ska åstadkomma en kraftsamling

Läs mer

Kvinnors rätt till trygghet

Kvinnors rätt till trygghet Kvinnors rätt till trygghet Fem konkreta insatser för kvinnofrid som kommer att ligga till grund för våra löften i valmanifestet Inledning Ett av svensk jämställdhetspolitisks viktigaste mål är att mäns

Läs mer

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2007:10 (M och S) och allmänna råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer Social resursförvaltning Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer 2014 2018 www.goteborg.se Innehåll Det här är en kortversion av Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer. I september 2015

Läs mer

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...

Läs mer

Socialnämndens ansvar för. polisanmälan vid misstanke om brott mot barn

Socialnämndens ansvar för. polisanmälan vid misstanke om brott mot barn Socialnämndens ansvar för polisanmälan vid misstanke om brott mot barn 1 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM

Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM Socialtjänstens uppgifter 3 kap. 1 SoL Till socialnämndens uppgifter hör att 1) göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen,

Läs mer

Jur. dr Moa Kindström Dahlin. Centre for Research Ethics & Bioethics

Jur. dr Moa Kindström Dahlin. Centre for Research Ethics & Bioethics Barns med- och självbestämmanderätt i psykiatrisk vård Jur. dr Moa Kindström Dahlin 1 Patienter har rättigheter - självbestämmande och integritet Rättighetsdokument (av olika dignitet) Regeringsformen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-02-13. Vuxnas kontakter med barn i sexuella syften. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-02-13. Vuxnas kontakter med barn i sexuella syften. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-02-13 Närvarande: F.d. justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Nils Dexe och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Vuxnas kontakter med barn

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Barn. som far illa. vägledning anmälningsförfarande

Information till legitimerade tandhygienister. Barn. som far illa. vägledning anmälningsförfarande SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Barn som far illa vägledning anmälningsförfarande TANDHYG Inledning Att arbeta inom tandvården innebär att man ibland träffar barn och ungdomar som

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2456. Rättspolitik. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion

Motion till riksdagen: 2014/15:2456. Rättspolitik. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2456 av Johan Hedin (C) Rättspolitik Sammanfattning Rättspolitiken ska se alla människors lika värde, skydda de som behöver samhällets skydd, straffa brott

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-34

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-34 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 18.12.2008 2008/2144(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-34 Förslag till betänkande Roberta Angelilli (PE414.011v01-00)

Läs mer

Kommittédirektiv. Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och. och barnäktenskap. Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010

Kommittédirektiv. Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och. och barnäktenskap. Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010 Kommittédirektiv Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010 Sammanfattning av uppdraget Den svenska rättsordningen godtar inte tvångs

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2013-06-10 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3

Läs mer

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem. Det är en viktig jämställdhets- och folkhälsofråga

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Kunskapsstöd: Bedöma barns mognad för delaktighet

Kunskapsstöd: Bedöma barns mognad för delaktighet Kunskapsstöd: Bedöma barns mognad för delaktighet Thomas Jonsland Uppsala 23 september 2016 Inflytande över lättare sjukvård En tioårig pojke med ADHD kommer till skolsköterskan för att genomföra en vaccination.

Läs mer

Nyhetsbrev nr Mäns våld mot kvinnor

Nyhetsbrev nr Mäns våld mot kvinnor Nyhetsbrev nr 2 2015 Mäns våld mot kvinnor Här får du lite samlade nyheter och information om vad som är på gång i riket och länet. Länsgruppen mot våld i nära relationer, människohandel för sexuella ändamål

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt

Läs mer

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, barn regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 122 Ansvarig:

Läs mer

Pliktverkets riktlinjer

Pliktverkets riktlinjer Pliktverkets riktlinjer Riktlinjer för Pliktverkets tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser om anmälan om missförhållanden 2004:1 Generaldirektören fastställer dessa riktlinjer till stöd för Pliktverkets

Läs mer

Barn som närstående/anhöriga

Barn som närstående/anhöriga (5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning

Läs mer

SOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor

SOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor SOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor REMISSVAR 2006-10-31 från Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks Riksorganisationen

Läs mer

SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd. Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd. Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Barn som far illa Polisens skyldigheter

Barn som far illa Polisens skyldigheter Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Skriftligt fördjupningsarbete Höstterminen, 2009 Rapport nr. 581 Barn som far illa Polisens skyldigheter Hämtat från: http://www.lulea.se/images/18.cbcf80b11c19cd633e800016527/sick_350.png

Läs mer

Allt missbruk kan behandlas.

Allt missbruk kan behandlas. 2014-08-01 1 (5) DROGPOLICY FÖR VOXNADALENS GYMNASIUM Vision Allt missbruk kan behandlas. Att motverka och förhindra missbruk och ohälsa är viktigt. När individen inte längre har förmågan att ta ansvar

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling HJO KOMMUN Barn och Utbildning Vuxenutbildningen Hjo Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Vuxenutbildningen Läsår 2016/2017 Fastställd juni 2016 av Skolledning Personal Lagråd Upprättad:

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28 Närvarande: justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, f.d. kammarrättspresidenten Jan Francke. Enligt en lagrådsremiss den 19

Läs mer

Remissvar Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU

Remissvar Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Kerstin Aldstedt 2015-10-14 Dnr: RS 2015-607 Regionstyrelsen Remissvar Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU Region Östergötland har beretts möjlighet

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

xe8&feature=related

xe8&feature=related LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM LOB lag om omhändertagande av berusade personer LSU Lag om verkställighet

Läs mer

Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om ekonomiskt bistånd

Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om ekonomiskt bistånd Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: Kommunstyrelse, Nämnder med ansvar för SoL, Förvaltningschefer Nr 8/2013 Juni 2013 Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012 Gunilla Cederström Barn i Sverige år 2011 Cirka 2 miljoner barn Cirka 50.000 barn berörs varje år av föräldrarnas separation Samförståndslösningar

Läs mer

Kommittédirektiv. Beslutanderätten vid gemensam vårdnad. Dir. 2006:83. Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006

Kommittédirektiv. Beslutanderätten vid gemensam vårdnad. Dir. 2006:83. Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006 Kommittédirektiv Beslutanderätten vid gemensam vårdnad Dir. 2006:83 Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall analysera vilka nackdelar som kan uppkomma

Läs mer